2.9 Disintegration och monetär autonomi genom reglering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.9 Disintegration och monetär autonomi genom reglering"

Transkript

1 Innehåll, Kapitel 1 Svenska finansmarknadens internationella beroende Många tecken på ökad integration mellan världens marknader Tidigare integrationsstudier visar på mät- och tolkningssvårigheter Syftet är att mäta graden av finansiell integration Olika former av finansiell integration Räntedifferens eller kapitalflöde som beroende variabel? Vilka ränteslag är av intresse vid analys av finansiell -integration? Vilka räntor styr utvecklingen när USA-räntornas inflytande minskar? Vad gör-graden av finansiell integration intressant i ett makroperspektiv? Vad betyder graden av finansiell integration i ett mikroperspektiv? Är-svenska räntan utlandsbestämd? Ö:kad osäkerhet ger krav på högre riskpremie , Internationalisering av handeln Internationalisering av finansieringen Internationalisering av produktionen Analysens innehåll Bokens disposition 32 Kapitel--2: 'Vad är finansiell integration och går den att mäta? Inledning Inhemskt eller av utlandet bestämd ränta? Kapitalflöden_ och koppling mellan marknader Växelkursens bestämningsfaktorer och marknadens förväntningar Transaktionskostnader och olika typer av riskpremier Koppling mellan avkastning och risk Finansiell integration och räntepolitisk autonomi - olika mått och analysvägar Tillämpad definition och val av modell 89 7

2 2.9 Disintegration och monetär autonomi genom reglering Mät- och standardiseringsproblem Insamling av primärdata Avslutande kommentar till de metodologiska svårigheterna 101 Appendix 2.1 Fishers inhemska effekt Variabilitet i räntor efter skatt Fishers öppna relation Modell för växelkursens bestämning Exempel på ett portföljsynsätt Rä~teparitetsteoremet Industrikoncerner med en omsättning överstigande 1 miljard SEK Kapitel 3 Resultat och erfarenheter från tidigare undersök ningar av finansiell integration Inledning Undersökningar av kapitalflödenas räntekänslighet Lika avkastning som en indikator på direkt finansiell integration Iakttagelser från litteraturen - en sammanfattning 146 Appendix 3.1 Anpassning av portföljer i en öppen ekonomi 148 Kapitel 4 Karaktäristiska drag för den svenska finansmarkna den Inledning Aktörer på den svenska finansmarknaden Räntesatser och administrativa styrmekanismer Den svenska valutaregleringen och dess segmenterande effekt Svenska kronan - historiska kursmönster och marknadens förväntningsbildning Specifika mätproblem 197 8

3 Appendix 4.1 Tidpunkt för avskaffande av penningpolitiska instrument Valutakursindex Standardavvikelser i termins- och avistakurs Valutaflöden Bytesbalansrapportering enligt SCB 209 KapitelS Fluktuationer i svenska räntesatser - historiska mönster Inledning Nominella och reala svenska räntor Korrelation mellan successiva noteringar på svenska räntor Räntemönstret och den direkta finansiella integrationen 224 Kapitel 6 Svenska räntefluktuationer i ett internationellt per spektiv Inledning Svenska nominella räntors avvikelse från räntorna i utlandet Svenska realräntors avvikelse från realräntorna i utlandet Vad indikerar denna inledande jämförelse om den finansiella integrationen? 248 Kapitel 7 Svenskt ränteberoende - en korrelationsanalys Inledning Svenska realräntans samvariation med realräntan i utlandet Svenska nominella räntans samvariation med utlandsräntan Svensk räntas samvariation med terminssäkrad utlandsränta Korrelationsanalysen och den direkta finansiella integrationen 264 9

4 Kapitel 8 Modellbaserad analys av den direkta finansiella integrationen av Sveriges finansmarknad Inledning Analys av avvikelser från Fishers internationella ef-' fekt Analys av avvikelser från ränteparitet Terminskursen som väntevärdesriktig skattning av framtida växelkurs Modellpresentation Analys av gapet mellan svenskt och utländskt diskonto Analys av gapet mellan svensk och utländsk ränta på statsskuldväxlar Analys av gapet mellan svensk och utländsk primränta Analys av gapet mellan svensk ränta på statsobligationer/riksobligationer och motsvarande utländska ränta Analys av gapet mellan svensk och utländsk ränta på industriobligationer 329 Kapitel 9 Räntepolitisk autonomi och svenska finansmarknadens utlandsberoende - en sammanfattning 337 Bilaga 1 Medelvärde och standardavvikelse i internationella räntesatser Bilaga 2 Variabelförteckningar och förkortningar 354 Litteraturförteckning 359 Index 379 Figurer Jämviktsrelationer mellan valutakursändringar, inflationstakter och ränteskillnader Utbud och efterfrågan på kapital- den reala jämviktsräntan.. Nationella respektive internationella finansiella marknader Euromarknad kontra nationell marknad Informationsflöden och finansiella kopplingar Schematisk uppställning av total finansiell integration med dess olika marknadsantaganden

5 2.6 Penningmängdspåverkande faktorer budgetåret 1983/ Företagets risker Vägval vid analys av finansiell integration 86 A2.1 Förväntad avkastning och standardavvikelse på portföljer baserade på två tillgångar 110 A2.2 Effektiva portföljer 111 A2.3 Arbitrageargument - avvikelser från ränteparitet Nominella bruttobalanser i världshandeln i förhållande till varuhandelns flöden Utestående belopp av olika instrument på den svenska penningmarknaden Penningmarknadsräntor i Sverige och riksbankens diskonto Räntetrappan för banksystemets upplåning i riksbanken Växelkursindex SEK/utländsk valuta Veckovisa förändringar av priset (avista) i svenska kronor för de viktigaste valutorna i den svenska valutakorgen Real effektiv växelkurs - några små valutakänsliga ekonomier Real effektiv växelkurs - några större OECD-Iänder Icke-statliga kapitalflöden enligt SCBs och riksbankens beräkningar i procent av valutareserven vid slutet av respektive kvartal Nominalräntesatser Straffränta och ränta på tremånaders statsskuldväxlar Realränteutvecklingen Real räntabilitet och real marknadsränta Officiella diskonton Sveriges officiella diskonto visavi det vägda genomsnittet av OECD-Iändernas diskonton Sveriges officiella diskonto visavi diskontot i USA Ränta på svensk tremånaders skattkammarväxel/- statsskuldväxel visavi den vägda utvecklingen av motsvarande ränta i några större OECD-länder Ränta på svensk tremånaders skattkammarväxel/ statsskuldväxel visavi motsvarande ränta i USA

6 6.6 Utlåningsränta till förstklassiga låntagare (primränta) i Sverige visavi den vägda utvecklingen av motsvarande ränta i de 11 största OECD-Iänderna Utlåningsränta till förstklassiga låntagare (primränta) i Sverige visavi motsvarande ränta i USA Nominell ränta på svenska statsobligationeririksobligationer visavi den vägda räntan på statsobligationer i de största OECD-Iänderna Nominell ränta på svenska statsobligationer/riksobligationer visavi motsvarande ränta på amerikanska statsobligationer Ränta på svenska industriobligationer visavi det vägda genomsnittet av motsvarande ränta i de sex största OECD-Iänderna Ränta på svenska industriobligatiöner visavi motsvarande ränta på amerikanska industriobligationer Real avkastning på industriobligationer Empiriska mönster för korskorrelation på 'nivåer Avvikelserfrån Fishersöppnarelationvid analys av ex post data SEK/USD, Avvikelser från Fishers öppna relation vid analys av ex post data SEKlGBP, ~3 Merkostnadsindex för svensk låntagare för lån i USD eller CHF jämfört med lån i SEK, Avvikelser från ränteparitet SEKlUSD, Avvikelser från ränteparitet SEKlGBP, 1974-' Tabeller 1.1 Industrins kapitalstruktur Indikationer på räntepolitisk autonomi Indikationer på ökad direkt finansiell integration 92 A3~ 1 Skillnaden mellan flödes- och tillgångsanpassning av portföljer till följd av störningar Finansiering av statens lånebehov Icke-statliga kapitaltransaktioner Diskonto- och straffränteändringar Storföretagens syn på valutaregleringen Företagets merkostnad till följd av valutaregleringens krav

7 4.6 Företagets investeringsbeteende och valutaregleringens kostnadskalkyl Medelvärde och standardavvikelse i veckovis procentuell förändring av avistakurs Förklaringsvariabler eller indikatorer vid generering av svenska koncerners valutakursprognoser Identifikation och rangordning i amerikanska multinationella företag av de viktigaste indikatorerna på framtida valutakursändringar Korrelationen mellan veckovisa ändringar visavi valutakorgen i avistapriser på olika valutor uttryckta i SEK, Korrelationen mellan veckovisa ändringar visavi valutakorgen i avistapriser på olika valutor uttryckta i SEK, A4.1 Standardavvikelser i tre månaders relativ ändring i avistakurs resp i terminskurs A4.2 Bytesbalans och valutaflöden enligt SCBs respektive Sveriges riksbanks rapportering 205 A4.3 Specifikation över bytesbalansens utfall enligt SCH Medelvärde och standardavvikelse i svenska nominella räntor Samvariation mellan svenska ränteändringar Medelvärde och standardavvikelse i svenska realräntor "Bästa" ARIMA-modell för förändringar i svenska räntor (l:a differensen) Korrelation mellan nominell ränta och "förväntad" resp faktisk inflation i Sverige Korrelation mellan faktisk realränta och faktisk inflation i Sverige Större brott i diskontoutvecklingen Större brott i utvecklingen av räntor på skattkammarväxlaristatsskuldväxlar Större brott i utvecklingen av primräntor Större brott i utvecklingen av räntor på statsobligationer Större brott i utvecklingen av räntor på industriobligationer Standardavvikelser i ränta på statsobligationer Real avkastning på industriobligationer

8 7.1 Korrelation mellan svensk realräntenivå och motsvarande reala nivå på världsränta respektive USA-ränta, Korrelation mellan ändringar i svensk realränta och motsvarande ändring i världsräntan respektive i USAräntan, Korskorrelationsmönster för svensk ränta/utländsk ränta med signifikant tidsförskjutning i antal månader (nivåer), Korskorrelationsmönster för svensk ränteändringiutländsk ränteändring med signifikant tidsförskjutning i antal månader (1:a differenser), Maximal korrelation mellan ränteändringar vid tidsförskjutning givet antal månader, Korskorrelationsmönster för svensk ränta/täckt utländsk ränta med signifikant tidsförskjutning i antal månader (nivåer), Korskorrelationsmönster för svensk ränteändringi täckt utländsk ränteändring med signifikant tidsförskjutning i antal månader (1:a differenser), Maximal korrelation mellan ändringar i svensk ränta och ändringar i täckt utländsk ränta vid tidsförskjutning givet antal månader, Medelvärde och standardavvikelse i ex post avvikelse från Fishers öppna relation baserad på räntor på tremånaders skattkammarväxlar/statsskuldväxlar, Medelvärde och standardavvikelse i ex post avvikelse från Fishers öppna relation baserad på räntor på tremånaders lån till förstklassiga låntagare, Merkostnad för utlandslån för svensk låntagare. Kostnaden uppdelad på ränta och växelkurs, Medelvärde och standardavvikelse i avvikelsen från ränteparitet baserad på räntor på tremånaders skattkammarväxlaristatsskuldväxlar, Medelvärde och standardavvikelse i avvikelsen från ränteparitet baserad på räntor på tremånaders lån till förstklassiga låntagare, Relativ tremånaders terminspremie som prognos för relativa ändringar i växelkursen, Avsnitt för presentation av analysresultat Skillnad mellan svenskt diskonto och världsdiskontot,

9 8.9 Skillnad mellan svenskt diskonto och världsdiskontot, Skillnad mellan svenskt diskonto och diskontot i USA, Skillnad mellan svenskt diskonto och diskontot i USA, Medelvärde och standardavvikelse i avvikelsen från köpkraftsparitet för den svenska kronan Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande världsränteläge, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande världsränteläge, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande ränta i USA, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande ränta i USA, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande täckta världsränta, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande täckta världsränta, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande täckta USAränta, Skillnad mellan svensk ränta på skattkammarväxelistatsskuldväxel och motsvarande täckta USAränta, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande världsränteläge, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande världsränteläge, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande ränta i USA, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande ränta i USA, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande täckta världsränta,

10 8.26 Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande täckta världsränta, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande täckta USA-ränta, Skillnad mellan svensk primränta och motsvarande täckta USA-ränta, Skillnad mellan svensk statsobligationsränta och motsvarande världsränta, Skillnad mellan svensk statsobligationsränta och motsvarande världsränta, Skillnad mellan svensk statsobligationsränta och motsvarande USA-ränta, Skillnad mellan svensk statsobligationsränta och motsvarande USA-ränta, Skillnad mellan ränta på svenska industriobligationer och motsvarande världsränta, Skillnad mellan ränta på svenska industriobligationer och motsvarande världsränta, Skillnad mellan ränta på svenska industriobligationer och motsvarande USA-ränta, Skillnad mellan ränta på svenska industriobligationer och motsvarande USA-ränta, Mått på direkt finansiell integration baserat på modell för perioderna resp Graden av direkt finansiell integration under totala undersökningsperioden samt dess ändring vid jämförelse med perioden Avvikelser från täckt ränteparitet som skattning av arbitragekostnaden Indikationer på svensk räntepolitisk autonomi under totala undersökningsperioden och dess förändring vid jämförelse med delperioden B1:A Officiellt diskonto B1:B Ränta på 90 dagars skattkammarväxelistatsskuldväxel B1:C Primränta (tremånaders bästa banklåneränta) B1:D Ränta på statsobligationer Bl:E Ränta på nationella industriobligationer