De lyfte landet. en berättelse om svenska entreprenörer. anders johnson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De lyfte landet. en berättelse om svenska entreprenörer. anders johnson"

Transkript

1 De lyfte landet en berättelse om svenska entreprenörer anders johnson

2 Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm AB

3 De lyfte landet en berättelse om svenska entreprenörer anders johnson

4 Det är företagaren som i första hand skapar den köpkraft som politikerna råder över och kämpar om. När de hämmas eller fråntas sin egendom, blir generaler och politiker, gerillachefer och socialistiska intellektuella alltid förbluffade över hur snabbt de omfattande produktionsmedlen de rikedomar och naturresurser man har kämpat om kontrolllen över upplöses i en massa skräp, förstörda betongkonstruktioner, hoptrasslad kabel och ogräs. De så kallade produktionsmedlen kan inte skapa välstånd och framsteg utan produktionens skapande individer, företagarna. George Gilder, 1985

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning förord 7 alla dessa entreprenörer 8 en historia med facit 10 det stora lyftet 14 sveriges långa rötter 22 saluslöjden 28 invandrarna som byggde landet 34 det är kvinnan bakom allt 37 det dynamiska 1800-talet 40 snilleindustrierna 51 företagsamhetens 1900-tal 60 nytt lyft för sverige? 75

6

7 Förord 7 Förord Det är entreprenören, dummer! Se där ett alternativ till Clintons torftiga men så ofta citerade Det är ekonomin. Tänk om man som omväxling finge se en sådan sentens med den skapande människan i centrum prägla valrörelse, förvaltning och skolundervisning i Sverige. Visst är det viktigt att ekonomin går bra. Men varför går den bra när den går bra? Jo därför att människor kommer till sin rätt arbetar, investerar, hittar på nytt och lär sig glömma gammalt. Och allra viktigast är att det finns många som sätter nya bollar i rörelse, att det finns entreprenörer. Det svenska välståndets historia skrivs alltför ofta utifrån ett opersonligt perspektiv där intresset gäller anonyma storheter som arbete, kapital och råvaror. Produktionen lever ett liv för sig i lufttomma rum, orörd av skapande människohand och den viktiga politiska uppgiften är att tukta företagsamheten, inte att se till att den utvecklas. Individerna finns i politiken och arbetsmarknadernas organisationer näringslivet och de som arbetar skildras som ansiktslösa kollektiv. Tala om upp-och-ned-vända världen. Om vi inte börjar intressera oss för människorna i det svenska välståndets historia, kommer vi aldrig att förstå vad som verkligen hände och inget lära för framtiden. Självfallet handlar det också om att teckna reformernas historia, berättelsen om liberaliseringens och framtidstrons och tidiga 1900-tal, men ytterst måste ju några ta vara på de möjligheter som liberaliseringarna skapar om det ska bli någon utveckling av. Framstegen står och falller med individerna. Anders Johnsons levande, fascinerande De lyfte landet sätter skapande människor i centrum. Den visar att enskilda insatser gör skillnad, att vi inte är hjälplösa bihang till arbete och kapital utan utrustade med vilja och förmåga och att ett gott samhälle är ett samhälle där viljan att förbättra sin situation kan realiseras, och där politikens koncentrerar sig på att stimulera och skapa utrymme för individens förmåga. Om individerna i Sverige tror på sig själva, vill och får chansen, kan de ta vårt land till toppen. Det blir inte första gången. Stockholm i mars 2002 P J Anders Linder chef Kommunikation

8 8 Alla dessa entreprenörer Alla dessa entreprenörer Betrakta bilden på bokens framsida! De flesta skulle nog säga att den föreställer Frihetsgudinnan i New York skymd bakom några byggnadsställningar. Den som säger det har fel fokus och det har många svenskar. Bilden föreställer en svensk snilleprodukt i aktion, nämligen en bygghiss från Alimak i Skellefteå. Sådana har använts vid byggprojekt över hela världen, till exempel då Triumfbågen och Eiffeltornet i Paris renoverades och då världens högsta byggnad, Petronas Tower i Malaysia, byggdes. Alimak grundades 1948 av Alvar Lindmark. Han var ett av tio syskon som växte upp i ett enkelt hemman i Forslunda by utanför Burträsk. Hemmet var strängt religiöst och Alvar tvekade om han skulle bli missionär eller ingenjör. Han valde det senare. Men pengar fanns det inte gott om, så han var först tvungen att arbeta som dikesgrävare för att få ihop medel till utbildningen. Trots att han blev svårt sjuk och fick avbryta utbildningen kunde han genom korrespondensstudier avlägga examen före sina tidigare klasskamrater. Något jobb som byggnadsingenjör kunde han dock inte få varför han i stället blev byggnadsarbetare. Han var klen efter sjukdomen och hade svårt att klara det tunga arbetet. Men nästan genast började han göra uppfinningar som underlättade arbetet, först en murbruksupprörare och sedan en materialhiss och en bockningsmaskin för armeringsjärn. Det var hissar och arbetsplattformar som skulle bli Alvar Lindmarks främsta produkter: för byggen, i gruvor, radiomaster och andra trånga utrymmen (till exempel räddningshissen inuti Frihetsgudinnan). Ett viktigt genombrott kom 1962 då företaget lanserade en bygghiss där hisskorgen klättrar längs en kuggstång som är monterad på hissmasten. Hissen bär på sitt eget maskineri och masten kan successivt monteras från korgtaket. Säkerhet och enkelhet i montering och drift är nyckelorden. Det är också därför påven Johannes Paulus II får åka en Alimak-hiss då han ska upp på en plattform för att tala på stora massmöten runt om i världen. Företaget har i dag ungefär 600 anställda, varav 350 i Skellefteå och resten i dotterbolag över hela världen. det svenska undret På hundra år från 1870 till 1970 förvandlades Sverige från en fattig bondenation till ett av världens rikaste länder. Det är insatser av tusentals män och kvinnor som ligger bakom det svenska ekonomiska undret. I denna skrift presenteras några av dem. Ambitionen har varit att få en geografisk och branschmässig spridning samt att vid sidan av de stora och berömda namnen även ta med några mindre kända. Tyngdpunkten ligger på entreprenörer som har grundat framgångsrika företag. Det räcker naturligtvis inte med en lyckad start för att ett företag ska kunna leva vidare decennium efter decennium. Det fordras även företagsledare och medarbetare som förmår utveckla, avveckla

9 Alla dessa entreprenörer 9 och omvandla verksamheter. Man bör också ha i minnet att den helt dominerande andelen företag är mycket små. Vid sidan av de stora företagsgrundarna finns hundratusentals människor som har startat butiker, verkstäder, restauranger, åkerier och andra företag och som har bidragit till ett ökat välstånd och en bättre fungerande service i stora och små samhällen runt om i Sverige. På de mindre företagen ställs samma krav som på alla andra företag: att hela tiden få intäkter som täcker kostnaderna, vilket i sin tur kräver att man kan skapa erbjudanden som kunderna är villiga att betala för. Även en del mindre företagare har kunnat bygga upp en ansenlig förmögenhet. Men det normala är relativt blygsamma inkomster i varje fall om man ställer dem i relation till arbetstiden. I stället är det ofta något annat som lockar, nämligen känslan av att vara sin egen, att själv få ta det fullständiga ansvaret för en verksamhet och att själv få utvecklas som person i takt med att det egna företaget utvecklas. Den typiske företagaren leder alltså ett mindre företag. Arbetstiden är lång. Lönen är normalt inte märkvärdigt hög. Utbildningsnivån bland företagare har traditionellt sett legat under den övriga befolkningens. Därför är det orimligt att betrakta företagarna som någon elit. Den lilla minoritet av företagare som lyckas bygga upp eller får ta över ett storföretag, kan däremot sägas tillhöra samhällseliten. Men därav följer inte att alla som har lyckats bygga upp ett framgångsrikt företag har fötts med en silversked i munnen. Som kommer att framgå av den fortsatta berättelsen har den svenska företagsamhetens hjältar kommit ur de mest skilda bakgrunder. Några har fötts i en aristokratisk eller högborgerlig miljö. Många har kommit från en mycket enkel bakgrund. En hel del har kommit till Sverige som flyktingar eller har av andra skäl invandrat hit. Alla har haft en stark drivkraft och motivation, de har utvecklat en idé och de har lyckats förverkliga den. Det är långt ifrån alla samhällen där en sådan levnadsbana har varit möjlig. För Sveriges del var det först under 1800-talet som företagande blev en möjlighet som stod öppen för alla. Att ge alla människor oavsett social och etnisk bakgrund, kön och bostadsort möjligheter att utvecklas, att pröva sina idéer och att omsätta dem i företagande, det är ett omistligt inslag i ett gott samhälle.

10 10 En historia med Facit En historia med Facit PRESSENS BILD 1971 meddelade ledningen för Facit AB i Åtvidaberg att företaget befann sig i en djup kris. Året efter köptes det av Electrolux och 1976 tillverkades den sista räknemaskinen i Åtvidaberg. Detta var varken det första eller sista svenska storföretaget som gick under. Men Facitkraschen var ändå speciell. Under 1960-talet hade företaget ansetts som ett av Sveriges mest framgångsrika. Facit var världsledande inom ett område med lysande framtidsutsikter, nämligen kontorsmaskiner. Kronprinsen hade pryat där. Personaltidningen utnämndes till Sveriges bästa och VD:n Gunnar Ericsson till näringslivets mest välklädde man. I Åtvidaberg hade ett mönstersamhälle byggts upp kring företaget. Några av landets främsta arkitekter och stadsplanerare, bland andra IG Clason och PO Hallman, hade engagerats. Fotbollen hade en viktig roll för sammanhållningen och identiteten. Både Gunnar Ericsson och hans far, Elof Ericsson (VD i företaget ), var ordförande i Svenska fotbollförbundet spelade ett halvt landslag i Åtvidabergs FF och samma dag som affären med Electrolux gjordes upp, tog laget guld i allsvenskan. Gunnar Ericsson hade också följt faderns fotspår in i politiken. Båda var, liksom en tidigare företagsledare på orten, Theodor Adelswärd, liberala riksdagsmän. Adelswärd hade dessutom varit finansminister i Karl Staaffs andra regering och Elof Ericsson hade, uppenbarligen av misstag, blivit handelsminister vid bondeförbundaren Axel Pehrssons i Bramstorp förvirrade regeringsbildning sommaren För Gunnar Ericssons del spekulerades i att han skulle bli statsråd i en eventuell borgerlig regering. I mitten av 1960-talet hade Facit stora expansionsplaner. En ny fabrik byggdes, nya bostadsområden uppfördes och man övervägde också att bygga en flygplats. Hur kunde företaget gå under så snabbt? Elektronik och japaner, är ett svar. Och förvisso mötte Facit en stenhård konkurrens. Men världsledande företag känner naturligtvis till vad som rör sig i omvärlden. Facit gjorde för lite och för sent för att möta den elektroniska revolutionen. Högmod bidrog till en ovilja och oförmåga att i tid fatta obehagliga beslut om omställning, neddragning och avveckling. Man försökte utveckla den gamla elektromekaniken i stället för att satsa på den nya elektroniken. Bruksandan innebar en stark ansvarskänsla för de anställda. Gunnar Ericsson ville i det längsta avstå från att avskeda någon i det företag hans far hade byggt upp. Följden blev att så många fler till slut fick gå. en lyckad omvandling Den industriella utvecklingen i Åtvidaberg startade med kopparbrytning i mitten av talet. På 1700-talet grundades ett kopparbruk och under mitten av 1800-talet producerades

11 En historia med Facit 11 mer koppar här än i Stora Kopparberget i Falun invånare bodde då i Åtvids socken, nästan lika många som i Linköpings stad. Men på 1870-talet hamnade kopparverket i en kris och den industriella kopparbrytningen upphörde Här kunde Åtvidabergs industrihistoria ha slutat om det inte hade varit för Theodor Adelswärd. Sedan 1777 var gruvorna, kopparverket, liksom omfattande jord- och skogstillgångar, samlade i ett fideikommiss, Baroniet Adelswärd överlämnade fideikommissarie Axel Reinhold Adelswärd ledningen för Baroniet till sin 23-årige son Theodor. Sonen hade en stark önskan att kunna trygga framtiden för samhället genom att utveckla nya verksamheter. Theodor Theodor Adelswärd Adelswärd satte därför igång ett stort antal experiment med anknytning till gruvan, kopparverket, jordbruket och de stora skogstillgångarna. Bland de produkter han försökte sig på fanns rödfärg, glaubersalt, zinkoxid och konstsilke. Han satsade på att bygga Europas största och modernaste fabrik för tillverkning av vagnshjul i trä. Men så kom bilismen och gummihjulen och ryckte bort förutsättningarna för den verksamheten. Det var egentligen bara ett försök som blev en verklig framgång, nämligen tillverkning av kontorsmöbler efter amerikansk förebild. Företagets rulljalusibord var den första svenska industritillverkade möbeln gjord särskilt för kontorens behov. Adelswärd hade sett ett sådant bord på världsutställningen i Paris 1889, där Åtvidabergskopparen hade tilldelats förstapriset för bästa kopparkvalitet. Falukopparen fick andra pris. På tågresan hem fick han idén att börja tillverka kontorsmöbler slog Adelswärd samman snickerifabriken med en del andra verksamheter och bildade AB Åtvidabergs Förenade Industrier. Samma år startade han också tillverkning av kontorsblanketter förlorade Adelswärd kontrollen över företaget och 1922 gick det i konkurs till följd av omfattande investeringar och den allmänna ekonomiska krisen. Företaget kunde emellertid rekonstrueras och 1922 bildades Nya AB Åtvidabergs industrier med Elof Ericsson som VD. Ericsson tog också hand om ett annat konkursbo som hade patent på en räknesnurra med namnet Facit, mot löfte att han fick flytta tillverkningen till Åtvidaberg. Det nya företaget satsade på en rad olika verksamheter, bland annat trädetaljer för Elektrolux kylskåp och Volvos bilkarosser. Butiks- och kontorsinredningar blev en annan specialitet lanserades räknemaskinen Facit. Ericssons avsikt var först att göra sig av med det PRESSENS BILD

12 12 En historia med Facit dotterbolag som tillverkade Facit men då exporten av kontorsmöbler sjönk, beslöt han i stället att satsa mer på kontorsmaskiner kom en räknesnurra med tangentbord som blev en stor succé köptes skrivmaskinstillverkaren Halda i Svängsta och fyra år senare Original-Odhner i Göteborg som tillverkade räknemaskiner. Efter andra världskriget kom de stora internationella framgångarna som gjorde företaget världsledande inom kontorsmaskiner. Då man 1963 firade 550-årsjubiléet av det privilegiebrev som Erik av Pommern hade givit bergsmännen i Åtvidaberg bevakades evenemanget av journalister från 26 länder bytte koncernen namn till Facit. Då hade man dotterbolag och agenter i 130 länder. 80 procent av produktionen gick på export. Även om företaget Facit inte finns kvar, så har flera företag i dagens Åtvidaberg sina rötter i Facit eller i Baroniet. Det gäller exempelvis PartnerTech som med sina 600 anställda är ortens i särklass största företag. Det arbetar med teknisk utveckling i partnerskap med andra företag inom främst medicinsk teknik och telekom. den svåra omvandlingen Ett sätt att beskriva den långsiktiga ekonomiska utvecklingen är att använda sig av begreppet tillväxt. Men om man talar om tillväxt, leds tankarna lätt till en process där ett land närmast automatiskt hela tiden producerar mer och mer av samma saker och med samma metoder. Detta är vad långsiktig ekonomisk utveckling minst av allt handlar om. Vi förstår därför utvecklingens mekanismer bättre om vi använder ordet omvandling. Långsiktig ekonomisk utveckling innebär att nya produktionsmetoder och nya produkter hela tiden introduceras samtidigt som äldre metoder och produkter försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Parallellt med detta sker oundvikligen ett skifte av aktörer. Nya aktörer slår sig in samtidigt som äldre aktörer försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Ingen utveckling är möjlig utan avveckling. Resurser i form av bland annat arbetskraft måste frigöras för att kunna skapa nya företag. Eftersom utveckling förutsätter avveckling, finns det ofta starka intressen som vill slå vakt om det bestående och hindra det som hotar deras positioner och privilegier. Vi kan finna detta motstånd hos allmänhet och medier, bland arbetstagare och deras fackliga organisationer, i politik och förvaltning men också bland företagsledare. Många svenska entreprenörer har mött motstånd i den egna branschen då de försökt skapa helt nya organisationsformer. När Ingvar Kamprad, som av tidningen Entreprenörs landsomfattande jury förra året utsågs till 1900-talets störste entreprenör, för ett halvsekel sedan drog igång Ikea utsattes han för bojkotter av leverantörer och möbelmässor. LM Ericsson gav i början av 1980-talet stöd åt det statliga Televerket när det ville hindra entreprenören Jan Stenbeck att utveckla en modern mobilteleverksamhet.

13 En historia med Facit 13 Många framgångsrika företag och regioner bygger på traditioner som har skapats under århundraden. Samtidigt har det funnits företagsamma människor som i tid har förstått och förmått utveckla nytt och avveckla gammalt. Framgångsrikt företagande måste vara förändringsinriktat. Tekniken utvecklas. Kundernas behov förändras. Nya konkurrenter uppstår. Nya produkter skapas. Om man betraktar historien i backspegeln är det lätt att uppfatta de successiva förändringarna som naturliga eller självklara steg. De nya idéerna har delvis byggt på att man har tagit till vara materiella, strukturella eller intellektuella tillgångar som redan funnits i företaget eller i regionen. Men detta är en allvarlig feltolkning av historien. Framgångsrik företagsamhet bygger sällan på några naturliga eller självklara steg. Framgångsrikt företagande bygger i stället på att ta djärva steg, bedriva många experiment, att försöka göra det som ingen annan har tänkt på eller vågat göra. Bakom varje framgångsrik företagshistoria ligger därför också många misslyckade experiment och ofta långa perioder av dålig lönsamhet. Ingvar Kamprad konstaterade 1993 att en förutsättning för en entreprenör är att han ibland vågar misslyckas. Bakom varje företag som lyckas, finns också många företag som inte lyckas. Därför är det viktigt med en mångfald av företag och en mångfald vad gäller branscher, storlek, inriktning, struktur och ägande. Det är farligt om ett land eller en region blir starkt beroende av ett företag, en ägargrupp eller ett fåtal företag inom samma bransch.

14 14 Det stora lyftet Det stora lyftet Under tre år i slutet av 1860-talet drabbades Sverige av missväxt och många människor svalt ihjäl anordnades i London en insamling till förmån för det svältande svenska folket. Sverige tillhörde då Europas fattigaste länder. Hundra år senare var vi ett av de allra rikaste länderna i världen. Däremellan inträffade det svenska ekonomiska undret. Mellan 1870 och 1970 hade Sverige den högsta ekonomiska tillväxten i världen, näst efter Japan. Det fanns flera orsaker som bidrog till det svenska undret: Den snabba ekonomiska tillväxten i Storbritannien och andra länder ökade efterfrågan på svenska råvaror, livsmedel och industriprodukter. Teknologiska genombrott som exempelvis ångsågen och thomasprocessen för stålframställning skapade nya möjligheter att exploatera skogar och malmfält, inte minst i Norrland. Effektiveringen inom jordbruket frigjorde arbetskraft som kunde få jobb i en växande industrisektor. Samtidigt skapades ökade inkomster inom jordbruket, vilket ökade efterfrågan på industrivaror både för konsumtion och som insatsvaror och utrustning i jordbruket. Genom offentliga och privata initiativ byggdes utbildningsväsendet och infrastrukturen ut. Politiska avregleringar ökade möjligheterna och motivationen att bedriva nydanande ekonomisk verksamhet. Alla dessa orsaker var viktiga bakgrundsfaktorer. Men de ger inte en tillräcklig förklaring till den snabba ekonomiska utvecklingen i Sverige. Därtill fordras att det finns människor som kan och vill utnyttja de nya möjligheter som skapas, som vågar pröva nya vägar, som har kraft och uthållighet att experimentera, att misslyckas för att så småningom kanske lyckas. Det handlar alltså om entreprenörer. Inom en kapitalistisk ekonomi spelar entreprenörer en nyckelroll. Entreprenören är en person som i vinstsyfte förflyttar resurser mellan olika marknader eller introducerar en ny produkt eller en ny produktionsmetod på en marknad. Det utmärkande för marknadsekonomin, eller kapitalismen, är att det (inom vissa vida ramar, som jag här inte går in på) är tilllåtet för vem som helst att med vilken teknisk metod som helst försöka producera vad som helst och sälja det till vem som helst. Den österrikisk-amerikanske ekonomen Joseph Schumpeter har beskrivit den framgångsrike entreprenörens insats som skapande förstörelse. Genom sin framgång slår entreprenören ut äldre strukturer och aktörer. En förutsättning för kapitalismens dynamik är att

15 Det stora lyftet 15 den framgångsrike entreprenören inte behöver betala de avvecklingskostnader och kapitalförluster som drabbar dem han konkurrerar ut. Detta kan synas som ett osympatiskt drag. Men betänk alternativet! Om en entreprenör antingen misslyckas (och därmed drabbas av en ekonomisk förlust) eller lyckas (och därmed får betala för andras förluster) så skulle det sannolikt inte bli mycket till entreprenörskap i samhället. liberala 1800-talsreformer Fram till mitten av 1800-talet var de flesta ekonomiska verksamheter i Sverige omgivna av förbud och begränsningar. Staten bestämde vilka som fick ägna sig åt olika näringar, var verksamheten fick äga rum och hur den skulle bedrivas. En viktig orsak till Sveriges snabba ekonomiska utveckling var de liberala reformer som genomfördes framförallt under perioden Här är några av de viktigaste: 1810: Inrikestullarna avskaffas. Vissa lättnader i skråregleringarna. 1827: Beslut om laga skifte som skapar möjligheter till ett effektivare jordbruk. 1842: Folkskola införs för flickor och pojkar. 1846: Skråväsendet avskaffas och förbudet mot lanthandel mildras. 1848: Första aktiebolagslagstiftningen. 1849: Läroverksreform som minskar kyrkans makt över undervisningen och som inför reallinjen. 1854: Beslut om stambanenät för järnvägen. 1860: Fri in- och utvandring. 1864: Fullständig näringsfrihet i städerna och på landsbygden för kvinnor och män. Ny banklagstiftning som bland annat innebär att räntan släpps fri. 1865: Sverige ansluter sig till det europeiska frihandelssystemet. 1873: Sverige inför guldmyntfot genom den skandinaviska myntunionen.

16 16 Det stora lyftet dynamiska decennier Den industriella utvecklingen under 1800-talet kan indelas i två faser. Den första industriella revolutionen inleddes kring 1850 och var starkt förankrad i jordbrukssamhället. Industrierna etablerades i stor utsträckning på landsbygden. Exporten var råvarubaserad med järn och stål, spannmål, smör och sågade trävaror som viktiga produkter. Allt detta innebar att också inkomstökningen blev relativt spridd, geografiskt och socialt. Den inhemska efterfrågan ökade, vilket gynnade framväxten av en hemmamarknadsindustri. Sverige blev inte en dual ekonomi med en liten avancerad industrisektor och en stor efterbliven jordbruksekonomi. Omkring år 1890 skedde ett språng i den ekonomiska utvecklingen och den andra industriella revolutionen inleddes. Elektriciteten och förbränningsmotorn började successivt efterträda ångmaskinen som viktigaste kraftkälla. Tillväxten ökade. Omvandlingstakten blev snabbare. Industrialiseringen blev mer koncentrerad till de stora städerna. Hemmamarknadsindustrier som konfektion och skor växte snabbt. Nya kunskapskrävande industribranscher som verkstadsindustrin samt massa och papper kom att överta rollen som de viktigaste exportnäringarna. Det blev alltmer uppenbart att det nya industrisamhälle som höll på att skapas byggde på andra ekonomiska förutsättningar än det gamla jordbrukssamhället. Urbaniseringen, järnvägsnätets utbyggnad och dagspressens spridning skapade även nya politiska, sociala och kulturella förutsättningar. Nationella folkrörelser växte fram. Kraven på demokrati och sociala reformer växte sig starkare. Det är därför ingen tillfällighet att en stor del av de organisationer som kom att prägla svenskt 1900-tal på arbetsmarknaden, i politiken och i övriga samhället grundades just under decennierna kring år År 1900 arbetade fortfarande mer än hälften av svenskarna i jordbruket. Många var fattiga och led nöd. Barnadödligheten och medellivslängden motsvarade förhållanden som vi i dag kan finna i länder som till exempel Tanzania. Men Sverige var inte bara ett fattigt jordbrukssamhälle. Det var också ett land på snabb marsch in i industrisamhället. För det mesta fanns det gott om jobb och för de flesta människor ökade den ekonomiska standarden nästan varje år måste en industriarbetare arbeta 4,5 timmar för att kunna köpa ett kilo fläsk räckte det med knappt 3 timmar var medellivslängden för kvinnor 45 år och för män 40. Av 100 barn avled 15 före ett års ålder. Men detta skulle nu förändras.

17 Det stora lyftet 17 sverige vid två sekelskiften Befolkning, miljoner 5,1 8,9 Spädbarnsdödlighet, procent 9 0,35 Medellivslängd, år Män Kvinnor Andel boende i tätort, procent BNP/capita (1900=index 100) Årsarbetstid, timmar Förvärvsarbetande, procent jord- och skogsbruk 57 2 industri och hantverk tjänster Antal offentliganställda Antal elever folkskola/grundskola realskola/gymnasium universitet/högskola Antal utrikes födda den felande länken Ett centralt tema i det senaste halvseklets ekonomiska politik har varit att acceptera framgångsrika företag men inte framgångsrika företagare. Företagsbeskattningen har varit tämligen generös, men beskattningen av företagare har varit desto hårdare. Detta har fått till följd att Sverige har en historiskt och internationellt sett liten andel företagare. Det enskilda direktägandet av företag är också litet eftersom beskattningen på denna form av ägande är högt. Det institutionella och internationella ägandet är lägre beskattat. Om man kritiserar det anonyma och utländska ägandet för att det inte tar långsiktigt ansvar för svenska intressen, drabbar kritiken också den politik som särskilt har främjat dessa ägarformer. Denna utträngning av enskild företagsamhet och enskilt ägande får effekter på samhälls-

18 18 Det stora lyftet Nydqvist & Holm AB (NOHAB) i Trollhättan grundades 1847 av Antenor Nydqvist, C.O. Holm och J.M. Lidström och blev en stor tillverkare av ånglok. PRESSENS BILD klimatet. Färre människor får personlig erfarenhet av företagande och allt fler svenskar saknar människor i sin nära omgivning som har företagarerfarenhet. Inte minst för barn och ungdomar får detta konsekvenser då de ska välja livsbana. I ett land med svag företagsamhet, kan förståelsen för och uppmärksamheten kring företagandet försvagas, inte minst bland lärare i skolan, journalister i medierna och forskare vid universiteten. Företagande blir något underligt och avvikande, något som man inte behöver fästa så stort avseende vid då Sveriges historia, aktuella läge och framtid ska beskrivas och förstås. Förra året publicerade den amerikanske journalisten Jerry Hagstrom en bok om Sveriges ekonomiska historia, To Be, Not To Be Seen The Mystery of Swedish Business (The George Washington University School of Business and Public Management 2001). Under sina studiebesök i Sverige hade Hagstrom slagits av de svenska entreprenörernas anonymitet i den historiska litteraturen. Där fanns massor av produktionsstatistik och namn på berömda företag men sällan någon utförligare information om vilka som startade företagen. Ett belysande exempel på hur företagandet förträngs ut i periferin av svenska historiker är Alf W Johanssons, Jan Melins och Susanna Hedenborgs Sveriges historia (Rabén-Prisma 1997). Av de cirka 450 namn som upptas i personregistret är inte fler än drygt tio stycken ledare, entreprenörer eller innovatörer i näringslivet. Från perioden efter första världskriget nämns fyra företagare i boken. Reefat El-Sayed nämns dels för att han inte är doktor, dels därför att han döms till fängelse. Pehr ¼ Gyllenhammar nämns då han lämnar Volvo på grund av Renault-affären och Ivar Kreuger då han begår självmord. I beskrivningen av de senaste 80 årens svenska historia nämns bara en enda företagare för något annat än ett misslyckande. Det är då Marcus Wallenberg blir styrelseordförande i den nybildade SE-banken Samma sak gäller de fåtal fall då branscher eller enskilda företag nämns. Nästan genomgående handlar det då om strejker, konkurser eller andra kriser. Att företag startas och utvecklas, att innovationer görs det är tydligen inte något som den historieintresserade allmänheten behöver intressera sig för.

19 Det stora lyftet 19 Än mer förvånande är att entreprenörsperspektivet har tappats bort i en statlig utredning som har haft till uppgift att lämna förslag till hur Sveriges industrihistoriska arv ska levandegöras. Det handlar om professor Erik Hofréns utredning om en statlig satsning på det industrihistoriska kulturarvet. I slutbetänkandet Frågor till det industriella samhället (SOU 1999:18) hävdar utredaren med rätta att det inte finns ett industrihistoriskt perspektiv, utan att det industriella arvet kan tjäna som utgångspunkt för många olika infallsvinklar. Utredaren anger flera sådana perspektiv: konflikten mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan stad och land, kvinnornas och invandrarnas ställning, påverkan på miljö och samhällsbyggande etcetera. Men ingenting sägs om företagarperspektivet. Samma sak gäller den mycket uppmärksammade TV-serien Hundra svenska år som visades i Sveriges Television hösten I de två timslånga avsnitt som direkt berörde näringslivet, nämligen avsnitten om arbetslivet respektive tekniken, omnämns förutom ett par jordbrukare bara två människor som kan räknas som uppfinnare eller företagare. Dels nämns i förbigående en ingenjör Andersson som hade konstruerat en elektrisk hiss i en fastighet, dels nämns Ivar Kreuger. Ärkeskurken i svenskt 1900-talsföretagande bereds, inte särskilt förvånande, ett rejält utrymme i TV-serien. Och då naturligtvis inte för hans viktiga bidrag till svenskt näringsliv, bland annat introduktionen av armerad betong, moderniseringen av tändsticksindustrin samt skapandet av skogsföretaget SCA och gruvföretaget Boliden. I den mån det svenska näringslivets utveckling ges positiv uppmärksamhet i den allmänna svenska historieskildringen, så handlar det oftast om banbrytande uppfinningar och industrisnillen. Förvisso utgör detta ett centralt inslag i vår ekonomiska historia. Men det finns en risk att, som ofta görs, uppfatta näringslivshistorien främst som en teknikhistoria. En av dagens allra främsta svenska uppfinnare är Håkan Lans som har utvecklat datormusen, färggrafik för datorer och navigeringssystem för flyg och sjöfart. Han har sagt: En god idé som förblir en god idé är en värdelös idé. En halvbra idé som realiseras blir en värdefull idé. Det utmärkande för de klassiska svenska industrisnillena var inte upptäckter byggda på avancerad teoretisk forskning utan praktiska tillämpningar, ofta i form av vidareutveckling av utländska uppfinningar. Företagsbygge och marknadsföring var minst lika viktigt som själva produktutvecklingen. Många tekniskt betydelsefulla uppfinningar har aldrig kunnat omsättas till kommersiella produkter. Och många uppfinningar som har blivit kommersiella framgångar, hade aldrig kunnat bli det utan en skicklig entreprenör vid sidan av uppfinnaren. Många framgångsrika affärsidéer handlar överhuvudtaget inte om några tekniska uppfinningar utan om organisation, ledarskap, marknadsföring, finansiering, distribution eller kommunikation.

20 20 Det stora lyftet den obekväme entreprenören Det finns ofta politiska motiv bakom förtigandet av entreprenörernas insatser. Om politiken ska framställas som alla goda gåvors givare, så finns det ingen anledning att framhålla entreprenörerna. Om man tror att välstånd skapas genom omfördelning av givna resurser, finns det inget skäl att studera de mekanismer som ligger bakom tillväxten. Under senare år har visserligen politiker, debattörer, ämbetsmän och ombudsmän av olika kulörer förklarat att de älskar entreprenörer. Men det finns anledning att hysa visst tvivel därom. I många fall är det nog så att det inte är entreprenören de älskar utan möjligen det entreprenören producerar. Eller de skatter och den sysselsättning de genererar. Att hylla entreprenörer som har lyckats är en sak. En helt annan sak är att uppskatta och försvara entreprenörer som kämpar och där ingen ännu vet om satsningen blir en framgång eller ett misslyckande. Det finns många exempel på att stora och historiskt vinstrika företag och deras ägare behandlas mera välvilligt än dem som försöker utmana. Den politiska opportunismen är särskilt uppenbar då det gäller förmögenhetsbeskattningen. Undantag i beskattningen har gjorts för några lyckade entreprenörer som har byggt upp en stor förmögenhet. Men den som nu försöker bygga något nytt beskattas betydligt hårdare. De flesta inser nödvändigheten av ett livskraftigt näringsliv. Men en del ser kanske helst att det kontrolleras av en liten elit utan folklig förankring som man kan göra upp med i slutna rum men som också vid behov kan utmålas som ondskans och illviljans kolportörer, för att citera ett välkänt statsmannaord. Att vanliga människor ska ges möjligheter och motivation att söka sin egen lycka genom företagsamhet i stället för att fästa sitt främsta hopp till förändringar i något bidragssystem skulle utsätta det politiska systemet för en ogynnsam konkurrens. Men det finns kanske också något annat än politiska motiv som gör att entreprenören inte riktigt passar in i det svenska samhällsklimatet. Vår kultur är ju sedan sekler starkt präglad av samförståndsanda, vilket har haft det goda med sig att vi har sluppit mycket av våldsamheter och konflikter. Men samförståndsandan kan också medföra att entreprenörer möts med större ogillande än på andra håll. Varje individ är unik den ene entreprenören är inte den andre lik. Därför är det farligt att generalisera om typiska personlighetsdrag hos entreprenörer eller om vissa personliga egenskaper som leder till framgång. En del entreprenörer inte minst inom den växande tjänstesektorn har en utpräglad social talang. Men det finns också vissa speciella omständigheter i entreprenörskapet som gör att rakt motsatta egenskaper ibland kan vara vanligare bland entreprenörer än bland folk i allmänhet. Det utmärkande för många entreprenörer är att de kan vara rätt besvärliga att ha att göra

21 Det stora lyftet 21 med. En framgångsrik entreprenör måste ha egenskaper som självtillit, uthållighet och koncentration. Omgivningen uppfattar därför lätt entreprenören som självupptagen, envis och perspektivlös. De som söker sig till entreprenörskapet har ofta svårare än andra att inordna sig i fasta strukturer och att underordna sig auktoriteter. Bert Karlsson är ett illustrativt exempel på att egenskaper som gör en person till en framgångsrik entreprenör kanske inte är lika stora tillgångar i det politiska livet. Den entreprenör har störst framgång som gör något ingen annan tror på. I början är det lätt att håna entreprenören som en tokstolle. Efter ett tag då det går upp för omgivningen att entreprenören menar allvar stöter han på hårdare motstånd. Ett visst mått av hårdför bufflighet, som jag tror vi kan finna hos exempelvis Stikkan Anderson, Bertil Hult, Ruben Rausing och Jan Stenbeck, kan då vara en nödvändig egenskap. Mer sensibla personligheter passar bättre som förvaltande företagsledare i gamla, stabila organisationer. Entreprenören kommer lätt i konflikt med den välordnade byråkratin som strävar efter enhetlig tillämpning av i förväg fastlagda principer. Det är inte bara den offentliga förvaltningen som kan skapa en hindrande byråkrati. Arbetsmarknadens parter har genom kollektivavtal dragit flera strån till denna stack. En del näringslivsorganisationer har präglats av en hovrättskultur som ligger långt ifrån det utmanande entreprenörskapet. Svenskt näringsliv har under 1900-talet haft ett ovanligt starkt inslag av mycket stora företag. Och i storföretagens byråkratier kan det finnas personer som inte uppskattar det nydanande särskilt mycket. Den 10 september 1986 höll dåvarande Volvochefen Pehr G Gyllenhammar ett anförande på Verkstadsföreningen med rubriken Idéer och visioner inför 90-talet där han sade detta: I Sverige talas det i dag om entreprenörskap kontra byråkrati. Entreprenör står för allt det vackra i livet. Det står för utveckling, optimism och evig framgång. Entreprenören behöver inte bry sig om hur samhället i övrigt fungerar. Detta ständiga tal om entreprenörer är riskfyllt. Vi har inte råd med många. --- Huvuddelen av industriell verksamhet och huvuddelen av samhällets underhåll bygger icke på så kallat entreprenörskap. Det är en stabil, rutinmässig verksamhet med begränsat utrymme för fantasi men mycket utrymme för kompetens. Vi ska producera i morgon vad vi producerade i går, förhoppningsvis med något bättre kvalitet och till något lägre kostnad. Vi har inte råd med snabba kast i produktionen. Vi kan inte lägga om den för att någon råkar komma på en idé. Då rasar industri-sverige och då rasar också en del av vår infrastruktur. Vi behöver lite kreativitet inte mycket. Entreprenörer är ofta besvärliga. Men utan besvärliga människor stannar Sverige.

22 22 Sveriges långa rötter Sveriges långa rötter Det svenska ekonomiska undret hade inte varit möjligt om det inte sedan länge funnits en stark tradition av företagsamhet runt om i landet. Denna tradition hade flera orsaker: En viktig förutsättning var att de svenska bönderna ofta ägde den jord de brukade och att även arrendebönderna hade en relativt stark ekonomisk ställning. De svenska bönderna hade internationellt sett också ett stort politisk inflytande lokalt och nationellt. Många bönder hade därför goda möjligheter att snabbt ta till vara på de nya affärsmöjligheter som öppnades på 1800-talet. Sedan århundraden tillbaka bedrev Sverige en omfattande export av järn och koppar. Produktionen var spridd på tusentals platser runt om i landet och involverade människor i alla samhällsklasser på landsbygden och i städerna. Det skapade ekonomiska och tekniska erfarenheter, liksom internationella kontakter, som lade en bra grund för det industriella genombrottet. Det kärva klimatet och de varierande naturgeografiska förutsättningarna gjorde att människor på många håll i landet inte kunde förlita sig enbart på självhushåll och produktion för den lokala marknaden utan även utvecklade produkter som kunde säljas på andra håll. Därigenom skapades ett kommersiellt nätverk över landet som involverade breda folklager. Vi kan i historien om Åtvidaberg upptäcka några av de långa ekonomiska rötter som det svenska undret byggde på: bergsbruket, skogen och ingenjörskonsten. Låt oss titta lite närmare på dessa rötter. berget och skogen Det svenska bergsbruket har en historia som förmodligen sträcker sig mer än tusen år tillbaka. Det var då man började bryta koppar i det stora berget vid Falun. Stora Kopparberg brukar anses som världens äldsta aktiebolag. Det är äldre än det mesta i Sverige; äldre än exempelvis både den ärftliga monarkin och Svenska kyrkan. Det finns nämligen ett dokument från den 16 juni 1288 som styrker att biskop Peter i Västerås då återköpte en åttondel av gruvan. Det hände sig alltså vid den tiden då biskoparna visade ett aktivt engagemang för svenskt näringsliv. Under århundraden var detta Sveriges största arbetsplats och inget företag betyddde så mycket för att finansiera det svenska stormaktsväldet som Falu gruva. När Falun fick sina stadsprivilegier 1641, svarade gruvan för två tredjedelar av världens kopparproduktion. Järn har utvunnits och bearbetats i Sverige under närmare år. Först utvanns järnet ur rödjord eller sjö- och myrmalm. Den första bergmalmen började sannolikt brytas på

23 Sveriges långa rötter 23 De största arbetsinsatserna i det traditionella bergsbruket var skogsarbete, bland annat kolmilning. PRESSENS BILD 1100-talet. Från detta sekel härrör också Europas äldsta kända masugn, Lapphyttan utanför Norberg. Sedan 1200-talet har järn varit en viktig svensk exportvara. Bergsbruket var under många sekler Sveriges mest avancerade industri som fordrade en omfattande organisation för att länka samman gruvor, hyttor, bruk, transportvägar, energiförsörjning, finansiering och försäljning. Under medeltiden inrättades därför 23 bergslag, från Stora Kopparberget i norr till Smålands Taberg i söder. Ordet bergslag syftade ursprungligen på den särskilda lagstiftning som reglerade bergshanteringen inom ett visst geografiskt område. Bergsbruket bedrevs av bergsmän som var självägande bönder med andelar i gruvor och hyttor. (Hyttorna bestod av rost- och masugnar där malmen omvandlades till tackjärn.) Gustav Vasa ville öka förädlingsgraden innan järnet exporterades och lät därför inrätta statliga kronobruk där tackjärnet omvandlades till stångjärn. På 1600-talet privatiserades de flesta kronobruk, bland annat eftersom man insåg att de därmed kunde drivas mera effektivt. Brukens ägare hade oftast aristokratisk eller högborgerlig bakgrund med starka kopplingar till handelshusen i Stockholm och Göteborg. De svenska järnbrukens glansålder inträffade på 1700-talet. I mitten på århundradet stod Sverige för en tredjedel av Europas järnproduktion och procent av världshandeln med järn. Järnbruken kom under denna tid även att bli medelpunkten för den svenska kulturutvecklingen. Ekonomihistorikern Eli F Heckscher har hävdat att brukspatronerna var den första överklassen med världslig bildning vid sidan av adeln och att ingen privat titel i Sverige någonsin har åtnjutit så stort anseende som brukspatron.

24 24 Sveriges långa rötter Det svenska bergsbrukets styrka byggde bland annat på fem naturliga förutsättningar: En rik och spridd tillgång till lättillgängliga malmer av hög kvalitet. En god tillgång till vattenkraft. En rik och spridd tillgång till vattenvägar för transporter under sommarhalvåret. Ett heltäckande transportsystem av vintervägar på snö och is. En barmarksvinter var lika förödande för bergsbruket som missväxt var för jordbruket. En rik och spridd tillgång till skog. Den kritiska resursen var skogen. Det fordrades enorma mängder skogsråvara för gruvstöttor, gruvkonster (pumpar, stegar, stånggångar etcetera), tillmakning (eldning i gruvan för att få berget att spricka) och för att göra det träkol som användes som bränsle i hyttor och bruk. För att förhindra skogsbrist medverkade staten aktivt till att bergshanteringen blev geografiskt spridd. Flera bruk kom att anläggas långt från gruvområdena, bland annat i Värmland och längs hela Norrlandskusten. Järnet bröt bygd och skapade en företagartradition på många håll i Sverige. Under andra halvan av 1800-talet inleddes en mycket genomgripande omvandling av järnhanteringen då en modern stålindustri började växa fram. Än i dag biter det svenska stålet väl. Stålindustrin sysselsätter ungefär personer och ger årligen exportinkomster på 40 miljarder kronor. Svensk stålindustri är på flera områden världsledande och många företag har långa historiska rötter: I Garphyttan har järnhantering bedrivits sedan 1500-talet och här tillverkas i dag fjädertråd. I Wirsbo bruk, grundat 1620, tillverkas stålrör. I Åkers Styckebruk, grundat 1654, tillverkas smidda valsar. Uddeholm, grundat 1668, tillverkar bandstål i Munkfors och verktygsstål i Hagfors. Det gamla vallonbruket Söderfors, grundat 1676, tillverkar ämnen och pulver av snabbstål.

25 Sveriges långa rötter 25 I Boxholm, där bruket grundades 1754, tillverkas stångstål. Det finns också stålindustrier av senare datum. Ett exempel på en snilleindustri från talet är AB Kanthal. Ämnet Kanthal är en stållegering som utexperimenterades av och fått namn efter Hans von Kantzow i Hallstahammar. Han var disponent och VD vid Bultfabriken där Kanthal klarar mycket höga temperaturer och har stort elektriskt motstånd. Genom sin värmetålighet används materialet bland annat i elektriska ugnar för industriändamål och i hushållsapparater som brödrostar, hårtorkar och kokplattor. von Kantzow fick idén närmast av misstag 1916 då han som driftingenjör vid Degerfors järnverk glömde kvar provstavar i en martinugn och sedan funnit att de hade klarat den höga temperaturen. Men andra uppgifter kom emellan så först flera år senare kunde han gå vidare med idén sökte han patent och fem år senare grundade han AB Kanthal. Det äldre svenska bergsbruket kunde betecknas som en skogsindustri eftersom de allra största arbetsinsatserna gick åt för att hugga skog, mila kol samt att transportera timmer, ved och kol till gruvor, hyttor och bruk. Därutöver har skogen sedan lång tid tillbaka givit bönderna inkomster då man producerat tjära och timmer för inhemskt bruk eller export. Förändringarna inom stålindustrin under 1800-talet gjorde att de stora skogstillgångarna inte längre behövde reserveras för bergsbruket. Många bruksföretag blev i stället skogsindustrier. Sverige är i dag en av världens största exportörer av massa, papper och andra skogsprodukter med företag som Stora Enso, Holmen, Korsnäs, SCA och Södra. Skogsindustrin svarar för 15 procent av vår export. Det skogsrelaterade klustret, som också omfattar leverantörer inom till exempel verkstad, kemi, IT, transport och bygg, svarar för procent av svensk industri. Inte minst inom verkstadsindustrin har flera internationellt framgångsrika företag skapats med utgångspunkt i skogsindustrins behov. Här är några exempel: På 1930-talet utvecklade Arne Asplund defibratormetoden för tillverkning av fibermassa. Detta gav upphov till företaget Sunds Defibrator i Sundsvall (i dag Metso Paper) som tillverkar utrustning för skogsindustrier över hela världen. Sverige har två världsledande tillverkare av tunga lastbilar, Scania och Volvo, mycket tack vara skogsindustrins behov att klara långa och tunga transporter på dåliga vägar. Hudiksvall har blivit ett viktigt centrum för hydraulisk industri. Det började med att skidfabrikanten Eric Sundin uppfann en lastbilskran som underlättade lastningen av björkvirke. Han grundade 1944 Hiab AB (Hydrauliska Industri AB).

26 26 Sveriges långa rötter PRESSENS BILD ingenjörskonsten Det svenska bergsbruket hade också stort behov av uppfinnare och tekniker som kunde lösa allehanda problem vad gäller exempelvis gruvdrift, metallurgi samt energi- och transportsystem. Eftersom verksamheten var spridd på många olika platser, skapades möjligheter för många tekniska begåvningar att visa vad de gick för. Den mest välkände av dessa bergsbrukets tekniker var den svenska mekanikens fader Christoffer Polhem eller Polhammar som han hette före adlandet. Han föddes på Gotland 1661 och blev faderlös vid åtta års ålder. Någon ordentlig utbildning fick han därför inte som ung. Men han lärde sig på egen hand den praktiska mekanikens grunder, bland annat att reparera klockor. Efter att ha lyckats laga det stora astronomiska uret i Uppsala domkyrka, som hade stått stilla i över hundra år, fick han 1687 skiva in sig som student vid därvarande universitet var han konstmästare i Falu koppargruva och gjorde där en mängd banbrytande tekniska konstruktioner. Särskilt betydelsefulla var hans förbättringar av Christoffer Polhem stånggångarna, med vilka kraft från ett vattenhjul kunde föras över långa avstånd. Men flera av hans innovationer var för radikala för att accepteras av de traditionsbundna gruvmännen. Polhem drömde om att utveckla en avancerad industriproduktion i Sverige med allehanda produkter. Tillverkningen skulle bedrivas så effektivt att produkterna kunde säljas till priser som var överkomliga för en bredare allmänhet. Tillsammans med finansiären Gabriel Stierncrona grundade han 1700 Stjernsunds manufakturverk i Husby, Dalarna. På Stjernsund tillverkades varor för industri och hushåll med mer eller mindre automatiska, vattendrivna maskiner. Detta var världens troligen första försök med kommersiell massproduktion av produkter som tallrikar,

27 Sveriges långa rötter 27 knivar, lås, urverk med mera. I tallriks- och bägarfabriken fanns 21 vattendrivna hammarverk som kunde arbeta helt utan mänsklig insats. Det skulle dröja ungefär hundra år innan något liknande utvecklades på andra håll i Europa och USA. Polhem drabbades dock av problem därför att han försökte introducera lösningar som inte var anpassade till den starkt reglerade och traditionsbundna ekonomiska miljön. Han hade svårt med marknadsföringen och tullarna. Dessutom var det svårt att rekrytera arbetskraft eftersom en anställning på Stjernsund inte var meriterande för en vidare karriär i de skråbundna näringarna. Polhem lämnade därför verksamheten 1637 efter att manufakturverket hade drabbats av en stor brand. Ännu i dag tillverkas dock de berömda polhemsuren (eller stjärnsundsuren) på denna plats. Även principerna för Polhems dyrksäkra hänglås (polhemslåset) tillämpas i moderna lås. Polhem var en av de allra första svenskar som argumenterade för liberala ekonomiska reformer. Men först på 1800-talet uppstod i Sverige en dynamisk ekonomisk miljö som gjorde att nya innovativa företag kunde växa fram inom olika branscher runt om i landet. Många hade sin grund i de behov och traditioner som hade skapats inom bergsbruket. Särskilt gäller det den bransch som under 1900-talet kom att framstå som den svenska paradgrenen framför andra, nämligen verkstadsindustrin. Den utgör i dag med bland annat klassiska snilleindustrier som ABB, Ericsson och SKF ungefär halva den svenska industrisektorn, oavsett om man mäter antalet anställda, förädlingsvärdet eller exportvolymen.

28 28 Saluslöjden Saluslöjden Det finns gamla kommersiella traditioner även i andra bygder än dem där bergsbruket bedrevs. Just i regioner som saknade goda förutsättningar för såväl bergsbruk som jordbruk utvecklade bondebefolkningen ofta så kallad saluslöjd. Till skillnad från husbehovsslöjden och sockenslöjden (främst skräddare, skomakare, smeder och snickare) var saluslöjden inriktad på marknader utanför den egna regionen. Saluslöjden fick ett uppsving under andra halvan av 1700-talet för att nå en kulmen på 1840-talet. Textilslöjden var viktigast men även trä, metall, skinn, ben, horn och lera användes som råvaror. Ur denna näring växte det på sina håll fram en fabriksindustri under talet. Försäljningsresorna gjorde också att invånarna kom i kontakt med andra bygder och andra traditioner, vilket stimulerade företagsamheten och nytänkandet. Saluslöjden växte alltså fram i regioner som hade mindre goda naturförutsättningar för livsmedels- och råvaruproduktion. Här var bönderna tvungna att, åtminstone som bisyssla, utveckla andra näringar. För en del kom saluslöjd och handelsresor att bli den huvudsakliga näringen. Det fanns också en annan faktor som gjorde att småföretag här fick ett särskilt utrymme: Det saknades storjordägare, bergsmän och brukspatroner som kunde generera det kapital som behövdes för att expandera jordbruket eller etablera nya industrier och därigenom suga upp arbetskraftsöverskottet. Exempel på specialiserad saluslöjd är linslöjden i Hälsingland och Ångermanland samt halmslöjden i Dalsland. I norra Sverige var klimatet bistert och befolkningstätheten låg. Därför var fjärrhandeln viktig som inkomstkälla. Vinterns snö och is gav möjligheter till långa varutransporter med enkla fordon. Inte minst de jämtländska forbönderna blev kända för sina långa handelsresor. Den närkingska skoindustrin har liknande rötter. Närke ligger där den bördiga slätten möter skogen. Här uppstod tidigt varuutbyte mellan slätt- och skogsbygderna. Örebro blev en viktig handelsplats med den årliga Hindersmässan i januari. Framförallt handlades med järn och skinn. Den goda tillgången till skinn är en förklaring till att Örebro och Kumla blev centrum för svensk skoindustri. Men viktigare var att det fanns driftiga entreprenörer började torparsonen Anders Andersson i Kumla, senare kallad partiskomakeriets fader, tillverka skor i olika storlekar som såldes på Hindersmässan. Han fick flera efterföljare. Partiskomakeriet skedde på förlagsbasis, alltså med en förläggare som organiserade verksamheten och tillhandahöll råvaror och utrustning för hemarbetande hantverkare. Anderssons son, AG Andersson, byggde den första skofabriken i Kumla 1898, fyra år efter den första fabriken i Örebro. På 1930-talet fanns över 100 skofabriker i Kumla och Örebro. En av de ledande företagarna var Ernst Åqvist, skomakarlärlingen som blev en socialt engagerad skoföretagare. Han grundade Oscaria 1907 som både hade en omfattande tillverkning i Örebro och flera hun-