Hundra procent svensk

Transkript

1 Hundra procent svensk Lars-Göran Johansson Detta arbete om andra kulturers sätt att ange tal och om frågor kring invandringen resulterade i en biennalutställning som belönades med Nämnarens resestipendium. Artikeln visar hur man kan använda matematikkunskaper för att förstå och kunna ta ställning i vardagsfrågor. Tanken på att under matematiklektionerna försöka behandla dagens invandring till Sverige uppstod då jag läste en tidningsartikel med titeln Invandrarprotester lockade mest unga. Bilder visade demonstranter som bar en tröja med texten 100 procent svensk. Eftersom jag under ett flertal år bedrivit släktforskning, restes ett flertal frågetecken. Vad menas med 100 procent svensk? Finns det verkligen människor som är 100 procent svenskar? Jag beslöt nu att mina kära matematikelever skulle få konfronteras med verkligheten. För att få större förståelse för dagens skeende, måste invandringen betraktas i ett historiskt perspektiv. Temat mjukstartade med att eleverna fick göra en undersökning av invandrarnas språk. Vi koncentrerade oss på siffror. Inledningsvis visade jag på arbetsprojektorn hur den Centralafrikanska Wanyassastammens och Apikulturens (från Nya Hebriderna) femsystem var uppbyggt. Wanyassa Apikulturen 1 kimodzi tai 2 vioviri lua 3 vitatu tolu 4 vinye vari 5 visiano luna 6 visiano na kimodzi otai 7 visiano na vioviri olua 8 visiano na vitatu otolu 9 visiano na vinyé ovari 10 visiano na visiano lua luna Lars-Göran Johansson är högstadielärare vid Kyrkskolan i Ludvika. Sedan beskrev jag tvenne tvåsystem, dels hos den brasilianska Bakairistammen, dels hos den stam som funnits vid Torres sund i Australien. Bakairistammen tokale ahage ahage - tokale ahage - ahage ahage - ahage - tokale ahage - ahage - ahage Torres sund urapun okosa okosa - urapun okosa - okosa okosa - okosa - urapun okosa - okosa - okosa Eleverna hade inga svårigheter att begripa de olika talsystemens uppbyggnad. Nu var det dags att berätta om ett talspråk alla kände till, nämligen det danska. Alla problem med tres och firs klargjordes. Till sist kunde jag inte låta bli att lära eleverna vårt vildaste grannspråk, finska. en 1 yksi to 2 kaksi tre 3 kolme fire 4 neljä fem 5 viisi seks 6 kuusi syv 7 seitsemän otte 8 kahdeksan ni 9 yhdeksän ti 10 kymmenen elleve 11 yksitoista 8 Nämnaren nr 4, 1994

2 tolve 12 kaksitoista trettan 13 kolmetoista syvtan 17 seitsemäntoista nitan 19 yhdeksäntoista tyve 20 kaksikymmentä to og tyve 22 kaksikymmentäkaksi tredive 30 kolmekymmentä fyrretyve 40 neljäkymmentä halvtres 50 viisikymmentä tres 60 kuusikymmentä halvfjers 70 seitsemänkymmentä firs 80 kahdeksankymmentä halvfems 90 yhdeksänkymmentä hundrede 100 sata tohundrede 200 kaksisataa tusind 1000 tuhat Döm om min förvåning då de efter några minuter snabbt och på finska säger svaren till uppgifterna 36 31, 120/2, 45/3 osv. Grupparbete följde. Varje grupp fick analysera ett invandrarspråk. Hur ser talen ut? Hur uttalas de? Hur är sambanden rent språkmässigt mellan talen, t.ex. 12, 22, 32,..? Uttalas talen trettio-två eller tvåtrettio? De språk som behandlades var serbokroatiska, persiska, spanska, tigrinja, turkiska, vietnamesiska och thailändska. Vid redovisningen diskuterades varför just dessa invandrargrupper finns i Sverige. Nästa lektionstillfälle dyker ett fingerat finskt invandrarpar upp. Detta par anlände till Sverige år Paret föder samma år två barn. 30 år senare födde dessa barn i sin tur två barn vardera. Detta fortgår vart 30:e år till år Fråga: Hur många barn föddes år 1990? Eleverna löser uppgiften galant. En del undrar om det finns enklare lösningsmetoder och jag tvingas därför avslöja potensräkningens hemligheter. Nu vidtog en diskussion med beaktande av att det under talet invandrade ca finländare. Är vårt slutresultat möjligt? Felkällor? Till sist den viktiga frågan: Kan du själv möjligen vara en av ättlingarna? Arbetet kunde nu specialiseras. Eleverna valde själva från en meny med ett brett spektrum av uppgifter. Nämnaren nr 4,

3 Från det nyligen utkomna Arbetshäfte mot främlingsfientlighet, hämtades uppgifter om var alla världens 15 miljoner flyktingar befinner sig, samt antal invandrare i Sverige av l:a och 2:a generationen. Detta behandlades statistiskt. Några elever sysslade med att beskriva invandringen till Sverige i bilder. Biblioteket försåg oss med böcker och ett flertal bilder kopierades. Den första bilden hämtades från Sveriges kristnande, då engelsmän och tyskar missionerade hos oss. Flera bilder beskriver det inflytande invandrare haft på Sveriges utveckling. En tidsaxel ritades varvid bilderna klistrades upp och försågs med text. Andra letade upp statistik på invandringen från 1871 till nutid och kunde därmed rita upp ett diagram med alla dess fluktuationer. Uppgifter om större flyktinggrupper i Sverige under efterkrigstiden hittades. Dessa data presenterades i diagram. Invandrarnas religion kunde också belysas med tillgänglig statistik över medlemsantalet i några invandrarförsamlingar Ludvika kommuns invandrarbyrå levererade välvilligt material. Ur informationsbladet Regionord hämtades fakta till följande ämnen: Invandrarstatistik i Ludvika Statistik över antalet inresta asylsökande i hela landet v v Statistik över antalet asylsökande från Jugoslavien Region Nords språkgrupper De asylsökandes ekonomi. Allt åskådliggjordes i diagram. Vissa elever valde att intervjua ludvikabor om deras inställning till invandringen. De frågor som ställdes var bla: Tycker du att Sverige borde ta emot fler, färre eller lika många flyktingar som idag? Har du personligen mest negativa eller mest positiva erfarenheter av invandrare? De mest förslagna eleverna fick tillgång till en engångskamera. Med denna fotograferade de invandrare samtidigt som de intervjuade dem. Familjen X var en helt vanlig familj som bodde i Bosnien. Herr X hade en egen frisörsalong och fru X var hemma och tog hand om barnen. Familjens kompisar, som också är i Sverige, hade också egna företag. Sen kom de dumma generalerna i Serbien på att de ville ta över hela f.d. Jugoslavien. Familjen fick lämna släkten, jobb och allt de ägde. De hoppade på en buss, som slumpen förde till lilla Sverige i norr. Sedan ett år tillbaka bor de i Sveriges världsmetropol nummer ett: LUDVIKA!!! De trivs och tycker att svenskar i största allmänhet är trevliga. Det är synd att vi inte får 10 Nämnaren nr 4, 1994

4 Nämnaren nr 4,

5 arbeta, för vi vill ju tjäna ihop våra pengar, säger de och fortsätter: Synd är också att en del svenskar tror att alla invandrare är likadana, det stämmer absolut inte. Herr X avslutar vårt lilla samtal med de väl valda orden: Naturligtvis hoppas vi att våra ledare tar sitt förnuft till fånga och slutar kriga. Vår högsta önskan är att få återvända till Bosnien och börja bygga upp ett nytt samhälle att leva i. Av David Borg o. Robert Lavitskij Under hela projektet samlade eleverna urklipp om rasism och invandring. Dessa klistrades slutligen upp på flera papper. Finlandssvenskar roade sig i Smedjebacken Närmare 90-talet personer var på lördagskvällen samlade till Folkets hus i Smedjebacken, där Finlandssvenska föreningen i Västerbergslagen hade arrangerat festligheter. Gäster vid sammankomsten var sångkören Singsbykören och spelmanslaget Smedarna från svenska Österbotten i Finland. Kören och spelmanslaget bjöd på en scenshow som varade ungefär en timme. Då framfördes både gamla och nya österbottniska sånger och visor. Efter scenprogrammet blev det dans och musiken den svarade Smedarna för. Och det resulterade naturligtvis i att det blev äkta finländsk dansmusik. Under söndagen så tog värdarna med sig sina gäster och tittade på Luossastugan och upplevde Dan Anderssons finnmarker. Rasistiska slagord För andra gången inom kort har båthamnen i Smedjebacken utsatts för skadegörelse. Polisen i Ludvika fick på lördagsmorgonen in en anmälan om skadegörelse vid båthamnen. På en timmerbyggnad som tillhör EKOmuséet nere vid båthamnen hade någon skrivit rasistiska slagord med sprayfärg. Slagord som VAM, NRP, KKK Love Hitler och en del hakkors hade sprutats på timmerbyggnaden. Polisen har vissa misstankar om vem eller vilka som kan ligga bakom. Som slutkläm på hela temat redovisade eleverna sina diagram och undersökningar för varandra. Med stolthet och glädje i stämman, berättade flera elever helt spontant att de var andra eller tredje generationens invandrare. Andra omtalade att de hade släktingar bosatta i främmande länder t.ex. USA. Följande litteratur och skrifter har använts vid arbetet: Anne Hvenekilde, Matte på ett språk vi förstår. Scriptor Förlag Bengt Ulin, Att finna ett spår Täljaren. Tal och taluppfattning. Utbildningsförlaget Regionord. Information från Invandrarverket. Jan och Feb Sicken turk. Om invandrarnas svenska historia. Bygd och Natur Historisk Statistik för Sverige 1. Befolkning Statistiska Centralbyrån Statistisk Årsbok. 1982, 1986 och Arbetshäfte mot främlingsfientlighet. Rädda Barnen Kopior på lösa blad från Statens Invandrarverk. Dala-Demokraten, Bergslagsposten, Ludvika Tidning, Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Vår och höst Nämnaren nr 4, 1994