Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 24 november 2015 kl. 8:00 OBS! Tiden Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Upphandling av skrivare och multifunktionsskrivare Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Maria Kleveborn, serviceförvaltningen 2. Förslag till ny VA-taxa 2016 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB 3. Tillägg till arrendeavtal Stensö camping Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 4. Handlingsplan för integration Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 5. Energikartläggning i Kalmar kommun Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 6. Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Beslutsnivå: Kommunfullmäktige

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7. Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Urban Sparre, kommunledningskontoret 8. Kommunledningskontorets internbudget 2016 med nämndmål och aktiviteter Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Åsa Bejvall, kommunledningskontoret 9. Kalmar kommuns ekonomirapport 2015 efter oktober Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Urban Sparre, kommunledningskontoret 10. Kommunledningskontorets ekonomirapport 2015 efter oktober Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Åsa Bejvall, kommunledningskontoret 11. Information med anledning av flyktingsituationen Föredragande: Peo Carlsson, kommunledningskontoret 12. Återkoppling lokal överenskommelse arbetslösa ungdomar Föredragande: Ann-Mari Nilsson, kommunledningskontoret

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/1031 Kommunstyrelsens arbetsutskott Upphandling av skrivare och MFP Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas på sammanträdet på grund av upphandlingssekretess. Bakgrund Upphandlingen omfattar produktsortimenten multifunktionsskrivare (MFP) och bordsskrivare. Upphandlingen omfattar Kalmar och Torsås kommun, Gymnasieförbundet samt Kalmarsundsregionens renhållare. I anbudet anges ett antal skall-krav som ska uppfyllas för att anbudet ska vara kvalificerat. Utvärdering har skett av de anbud som uppfyller ställda krav och som har lämnats av leverantörer som kvalificerats till utvärderingen. Beställaren kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn taget till nedan angivna utvärderingskriterier. Totalkostnad på utvalt sortiment Referenser serviceorganisation Avtalstiden är två år med en ensidig möjlighet för beställaren att begära förlängning av avtalet med år. Maria Kleveborn upphandlingschef Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

4 Handläggare Datum Beteckning VA-taxa 2016 Till Kalmar kommunfullmäktige Förslag till ny VA-taxa 2016 Härmed lämnas förslag till VA-taxa 2016 Bakgrund Vid styrelsemöte i Kalmar Vatten AB den 19 november 2015 beslutade styrelsen att anta budgeten för 2016 samt Investeringsplanen för Vidare beslutade styrelsen att föreslå Kalmar kommunfullmäktige att besluta om ny VA-taxa för Den nu gällande VA-taxan i Kalmar antogs av Kalmar kommunfullmäktige den 15 december 2014 i 171. Lagen om allmänna vattentjänster föreskriver att det skall vara balans mellan intäkter och kostnader. I dagsläget är kostnaderna högre än intäkterna vid utbyggnad av det kommunala ledningsnätet. Anledningen till ökade kostnader vid ledningsutbyggnad är att merparten av utbyggnaden sker på landsbygden där det är långa ledningslängder i förhållande till antalet anslutna fastigheter. Brukningsavgifterna föreslås oförändrade för Detta är tredje året i rad utan höjning. Anläggningsavgift Anläggningsavgiften höjs med 3 %. För ett Typhus-A och 800 m 2 tomtyta och en lägenhet höjs anslutningsavgiften från kr till kr inkl. moms. För ett Typhus-B och 800 m 2 tomtyta och 15 lägenheter höjs anslutningsavgiften från kr till kr inkl. moms. Särtaxa Anläggningsavgift Oförändrad. Särtaxa antagen av Kommunfullmäktige den 28 november Brukningsavgift 14 Oförändrad brukningsavgift för vatten., avlopp och dagvatten För ett Typhus-A (villa) med en förbrukning på 150 kubikmeter vatten, avlopp och dagvatten är årsavgiften 6 872:50 kr inkl. moms. KALMAR VATTEN AB Besöksadress Telefon Hemsida och mejl Plusgiro Bankgiro Org.nr. Box 817 Trädgårdsgatan 10 Kundservice Kalmar Kalmar info@kvab.kalmar.se

5 2 (2) För ett Typhus-B (hyreshus) med en förbrukning av kubikmeter vatten, avlopp och dagvatten är årsavgiften :25 kr inkl. moms. Avgifter när fastighetsägaren begär åtgärd eller åsidosätter sina skyldigheter 16 Avgifter när fastighetsägaren åsidosätter sina skyldigheter gentemot Kalmar Vatten AB avseende avstängning, påsläpp av vatten, undersökning av vattenmätare, sommaravläsning m.m. föreslås öka med ca 3 % (självkostnaden). Övrigt Konsumentindex ändras från 313,85 till 314,09 ( ). Bygglov har kompletterats med Bygganmälan. 5.4 Lägenhet: Ett eller fler utrymmen i byggnaden som i upplåtelsehänseende bildar en bostadsenhet. Bostadsenhet skall bestå av minst 1 rum och kök eller kokmöjlighet (kokvrå/kokskåp). Följande text utgår i VA-taxa: Bostadslägenhet skall bestå av minst 1 rum och kök eller 1,5 rum och kokvrå a) Det finns en ny typ av vattenmätare och de nya benämningarna förs in i VA-taxan. Förslag till beslut Kalmar Vatten AB förslår Kalmar kommunfullmäktige att anta ny VA-taxa att gälla från den 1:a januari Kalmar Vatten AB Steve Sjögren Ordförande Jörgen Madebrink VD Bilaga: VA-taxa 2016

6 VA-TAXA 2016 Beslutad av kommunfullmäktige... och 28 november 2011,

7 Bolag Huvudman för Kalmar kommuns allmänna va-anläggning är sedan den 1 juni 1994 Kalmar Vatten AB. Kalmar Vatten AB ägs av Kalmar kommunbolag AB, som i sin tur ägs av Kalmar kommun. Kalmar Vatten AB Box 817, KALMAR Besöksadress: Trädgårdsgatan 10 Kundservice: Upplysning anläggningsavgifter Telefon: Upplysning brukningsavgifter Telefon: Upplysning vattenmätare Telefon:

8 1 TAXA FÖR KALMAR VATTEN AB S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING I KALMAR KOMMUN (VA-taxa) Beslutad av kommunfullmäktige den... och 28 november 2011, För att täcka kostnader för Kalmar Vatten AB s allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) inklusive lagstadgad mervärdesskatt. Avgiftsbeloppen anges i denna taxa, exklusive mervärdesskatt och inklusive mervärdesskatt. Mervärdesskatten är för närvarande 25 %. 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet, obebyggd fastighet och allmän platsmark. Bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvud sak ligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov/ bygganmälan avses att be byggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov/ bygganmälan avses bebyggas för följande ändamål:

9 2 Kontor Hotell Utbildning Förvaltning Restauranger Sjukvård Butiker Hantverk Samlingslokaler Utställningslokaler Småindustri Annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov/ bygganmälan avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande. Allmän platsmark är mark som enligt detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte innefattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgiftsskyldighet föreligger för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning x x S, spillvattenavlopp x x Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet x x Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark x x 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när Kalmar Vatten AB upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärden för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster an givna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda.

10 3 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-13) För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastig het skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende en uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten, spillvatten samt dag- och dränvattenavlopp...om kr Exkl moms Inkl moms : :- b) en grundavgift...om kr : :- c) en avgift per m 2 tomtyta...om kr 31:- 38:75 d) en avgift per lägenhet...om kr : :- e)* en avgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats...om kr 7.080: :- * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 8 eftersom servisledning i detta inte lagts. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8.

11 4 SÄRTAXA Anläggningsavgifter ( 5-13) utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd, endast vatten och spillvatten. Gäller fr om Särtaxa antagen av Kommunfullmäktige den 28 november 2011, För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastig het skall erläggas anlägg ningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Full avgift (kr) Exkl moms Inkl moms a) en avgift avseende en uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten och spillvatten : :- om kr b) en grundavgift...om kr : :- c) en avgift per m 2 tomtyta...om kr 16:- 20:- d) en avgift per lägenhet...om kr : :- Avgiftsreduktion: Del av full avgift som betalas Avgiftsändamål: Spillvatten 80 % Vatten 20 % Avgift enligt 5.1 c) reduceras för större fastighet. Avgift uttryckt i kronor framgår av följande tabell: Tomtyta för bostadsfastighet med högst två lägenheter Exkl moms Inkl moms Delen m 2 9:60 per m 2 12:00 per m 2 Delen m 2 5:60 per m 2 7:00 per m 2 Tomtyta för bostadsfastighet med tre eller flera lägenheter och för fastighet som enligt 3 jämställs med bostadsfastighet. Exkl moms Inkl moms Delen m 2-3:20 per m 2 4:00 per m 2

12 5 5.2 Är förbindelsepunkter gemensamma för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättnings karta, nybyggnadskarta eller annan karta som Kalmar Vatten AB godkänner. Avgift enligt 5.1 c) reduceras för större fastighet. Reducerad avgift uttryckt i procent av full avgift framgår av följande tabell: Tomtyta för bostadsfastighet med högst två lägenheter * Reducerad avgift Delen m 2 75 % Delen m 2 60 % Delen m 2 0 % * Gäller ej särtaxa utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd. Tomtyta för bostadsfastighet och för gemensamhetsanläggning eller marksamfällighet för va med tre eller flera lägenheter samt för fastighet som enligt 3 jämställs med bostadsfastighet * Reducerad avgift Delen m 2 75 % Delen m 2 60 % Delen m 2 50 % * Gäller ej särtaxa utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov/ bygganmälan beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som Kalmar Vatten AB godkänner. Lägenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en bostadsenhet. Bostadsenhet skall bestå av minst 1 rum och kök eller kokmöjlighet (kokvrå/ kokskåp). I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jäm ställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS som en lägenhet. 5.5 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som

13 6 härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta skall iakttas reduktionsreglerna i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 5.8 För gemensamhetsanläggning eller marksamfällighet för va skall erläggas en servisavgift enligt 5.1 a), en grundavgift per fastighet enligt 5.1 b), tomtyteavgift enligt 5.1 c) för den sammanlagda ytan av enskilt och/eller gemensamt ägda fastigheter, lägenhetsavgift enligt 5.1 d) för ingående lägenheter samt en avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende en uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten, spillvatten samt dag- och dränvattenavlopp...om kr Exkl moms Inkl moms : :- b) en grundavgift...om kr : :- c) en avgift per m 2 tomtyta...om kr 60:- 75:- d)* en avgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats...om kr 9.420: :- * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) enligt 8 eftersom servisledning i detta inte lagts. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkter gemensamma för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna.

14 7 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättnings karta, nybyggnadskarta eller annan karta som Kalmar Vatten AB godkänner. Avgift enligt 6.1 c) reduceras för större fastighet. Reducerad avgift uttryckt i procent av full avgift framgår av följande tabell: Tomtyta Reducerad avgift Delen m 2 75 % Delen m 2 60 % Delen m 2 50 % 6.4 Kalmar Vatten AB kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 5 år. Om mark under anstånds tiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. 6.5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta skall iakttas reduktionsreglerna i Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 6.1 d) För obebyggd fastighet, skall erläggas anläggningsavgift enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1a 100% 6.1a 100% Grundavgift 5.1b 100% 6.1b 100% Tomtyteavgift 5.1c 100% 6.1c 70% Lägenhetsavgift 5.1d 0% - Avgift för Df, om förbindelsepunkt för Df inte upprättats * 5.1e 100% 6.1d 100%

15 8 * för avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 a) respektive 5.1 e), eller 6.1 a) respektive 6.1 d) 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet, för vilken tidigare erlagts avgift enligt 7.1, skall erläggas avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift - 6.1c 30% Lägenhetsavgift 5.1d 100% Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, nedsätts avgifterna enligt 5.1 resp 6.1 med procentsats som anges i följande tabell. (OBS! 8.1 gäller ej särtaxa utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd.) Ändamål för viket avgiftsskyldighet inte föreligger Nedsättning V, vatten 20 % S, spillvattenavlopp 20 % Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet 20 % Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark 10 % 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgifts skyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas tilläggs avgift motsvarande procentuell reduktion enligt 8.1. Tilläggs avgiften skall beräknas enligt den anläggningstaxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det ifråga varande ändamålet. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: exkl moms inkl moms en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning om kr... 13:- 16:25

16 9 10 Avgifter enligt 5-9 är baserade på indextalet 314,09 ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har Kalmar Vatten AB rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Vid reglering av taxan tillämpas följande: a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet 314,09 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procent tal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 5.1 a), b), d) och e) samt 6.1 a), b) och d) till närmaste tiotal kronor, be träffande avgift enligt 5.1 c), 6.1 c) och 9 till närmaste krontal. c) Beslutad avgiftsändring tillämpas fr o m den dag ändringen enligt beslutet träder i kraft. 11 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-9 träffar Kalmar Vatten AB i stället avtal om avgiftens storlek. Bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter kan medföra att kostnaden för att be reda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen blir avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhets området i allmänhet. Erfordras för den allmänna anläggningen särskilda an ordningar vid anslutning av fastighet (t ex pumpanläggningar) eller djupare förläggning av va-ledningar, kan Kalmar Vatten AB träffa avtal om ersättning utöver de avgifter som anges i denna taxa Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, kommer dröjsmålsränta enligt 6 Räntelagen, samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet att påföras, för närvarande

17 10 påminnelseavgift 60 kr och inkassokostnad 180 kr (enligt Lag om ersättning för inkassokostnader) Uppgår avgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, dock högst 10 år. Ränta skall erläggas enligt 5 ränte lagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.6, 6.5 eller 7.2 föreligger, då bygglov/ bygganmälan för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande - t ex ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov/ bygganmälan erfordras eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att om gående anmäla till Kalmar Vatten AB när det ändrade för hållandet in trätt. Försummar fastighetsägaren denna anmäl ningsplikt, tas ut dröjsmålsränta enligt 12.2 för tiden från och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt med givande av Kalmar Vatten AB ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än Kalmar Vatten AB funnit erforder ligt eller extra servisledning anlagts, skall fastighetsägare som begärt arbetets utförande ersätta Kalmar Vatten AB kostnader härför Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för befintlig och finner Kalmar Vatten AB skäl att bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner Kalmar Vatten AB att det är lämpligt att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än befintlig, är Kalmar Vatten AB skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

18 11 BRUKNINGSAVGIFTER ( 14-22) För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en fast årlig avgift per mätarplats enligt nedanstående tabell: Mätarstorlek Avgift / år exkl moms Avgift / år inkl moms qn 2,5 m 3 / tim alt. Q 3 4 m 3 / tim 1.636: :- qn 6 m 3 / tim alt. Q m 3 / tim 9.353: :25 1) qn 10 m 3 / tim alt. Q 3 16 m 3 / tim : :25 2) större än qn 10 m 3 / tim alt. Q 3 större än 16 m 3 / tim : :25 3) Anm 1) Denna avgift gäller också för 2 eller 3 st parallell kopplade mätare qn 2,5 m 3 /tim alt. Q 3 4 m 3 / tim. Anm 2) Denna avgift gäller också för 4 st parallellkopplade mätare qn 2,5 m 3 /tim alt. Q 3 4 m 3 / tim. Anm 3) Denna avgift gäller också för parallellkopplade mätare av storlek qn 6 och qn 10 m 3 /tim alt. Q och Q 3 16 m 3 / tim. Fast avgift då vattenmätare saknas Kr exkl moms Kr inkl moms För fastighet för vilken föreligger avgiftsskyldighet för vattenförsörjning och / eller spillvattenavlopp och då vattenmätare saknas är den fasta avgiften per år 1.636: :- b) en avgift per m 3 levererat renvatten för V, vattenförsörjning 10:12 12:65 S, spillvattenavlopp 12:48 15:60 eller tillsammans 22:60 28:25

19 12 c) en dagvattenavgift Df per år för en- och tvåbostadsfastigheter 344:- 430:- övriga fastigheter för varje påbörjat 2000-tal 344:- 430:- m 2 tomtyta dock högst m 2 tomtyta d) en dagvattenavgift Dg* per år för en- och tvåbostadsfastigheter 128:- 160:- övriga fastigheter för varje påbörjat 2000-tal m 2 tomtyta dock högst m 2 tomtyta 128:- 160:- * Dagvatten Dg betyder att din fastighet ligger inom ett område där allmänna dagvattenledningar avleder vatten från gatorna i området. e) För industriellt avloppsvatten med sådan sammansättning och föroreningshalt att det överstiger ifråga om organiskt material mätt såsom biokemisk oxygenförbrukning(bod 7 ) 200 g/m3, ifråga om fosfor(p tot ) 7 g/m3, ifråga om kväve (N tot ) 40 g/m3 och ifråga om suspenderad substans(ss) 270 g/m3 utgår, utöver angivna värden, en tilläggsavgift enligt följande: Industriellt avloppsvatten Kr exkl moms Kr inkl moms Biokemisk oxygenförbrukning (BOD 7 ) 3:63 / kg 4:54 / kg Fosfor total (P tot ) 35:73 / kg 44:66 / kg Kväve total (N tot ) 35:73 / kg 44:66 / kg Suspenderad substans (SS) 3:57 / kg 4:46 / kg Utsläppt mängd/ sammansättning bestäms på sätt varom avtal eller annan överens kommelse träffas mellan Kalmar Vatten AB och fastighetsägaren eller efter Kalmar Vatten AB s uppskattning. Spillvatten från bostadsfastigheter anses normalt ej innehålla extra föroreningsmängd. Särskild reningsavgift per kg kan justeras beroende på driftförhållandena vid ifrågavarande

20 13 fastighet. f) en årlig avgift för köksavfallskvarn (Installation av köksavfallskvarn förutsätter särskilt tillstånd från Kalmar Vatten AB). Köksavfallskvarn Kr exkl moms Kr inkl moms För enskilt hushåll 441:- 551:25 För storhushåll : :25 g) en årlig avgift för sprinkleranslutningar och motsvarande separata anslutningar för brandvattenförsörjning enligt nedanstående tabell: (Installation av särskilda brandvatten anläggningar förutsätter särskilt tillstånd från Kalmar Vatten AB). Servisdimension Avgift/år exkl moms Avgift/år inkl moms 80 mm 4.198: : mm 8.401: : mm : :50 större eller lika med 200 mm : : För s k byggvatten skall för bostadsfastighet och med bostadsfastighet jämställd fastighet erläggas en avgift Byggvatten Kr exkl moms Kr inkl moms för första lägenheten 518:- 647:50 för lägenheter utöver 1 är avgiften per lägenhet 134:- 167:50 Som definition på lägenheter tillämpas bestämmelserna i 5. För annan fastighet skall byggvattenavgift erläggas efter mätt förbrukning eller, om byggnadsarbetena är av mindre omfattning, efter av Kalmar Vatten AB uppskattad mängd.

21 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter Kalmar Vatten AB undersöka mätaren, om Kalmar Vatten AB finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning enligt SWEDACs föreskrifter. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har Kalmar Vatten AB rätt att uppskatta förbrukningen. Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta Kalmar Vatten AB för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift för bortledning av dagvatten från gator och övrig mark (parkmark). Kr/år exkl moms Kr/år inkl moms en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning 0:96* 1:20* av dagvatten *För sammanlagd yta utöver m 2 regleras avgiften enligt särskilt avtal. 16 Har Kalmar Vatten AB på fastighetsägarens begäran vidtagit åt gärd eller har på grund av att fastighets ägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av Kalmar Vatten AB debiteras följande avgifter: Utbyte av skadad vattenmätare på grund av försummelse, ovarsamhet eller dylikt från fastighetsägarens sida, exempelvis genom att mätare frusit sönder Kr exkl moms Kr inkl moms 825: :25 1)

22 15 Vid av fastighetsägare begärd undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns 1.698: :50 1) Avstängning och påsläpp av vattentillförsel 1.193: :25 vid obetald faktura Montering och demontering av strypbricka 1.193: :25 i vattenmätare Avstängning och påsläpp av vattentillförsel, 825: :25 sommarmätare Förgävesbesök (gäller vid överenskommet/ 305:- 381:25 aviserat besök) Länsning av vattenmätarbrunn 189:- 236:25 Avgifterna gäller under ordinarie arbetstid, vardagar Anm 1) Avgifterna gäller för vattenmätare qn 2,5 m 3 /tim alt. Q 3 4 m 3 / tim. För annan mätare debiteras Kalmar Vatten AB s självkostnad. 17 Om Kalmar Vatten AB på önskemål av fastighets ägare bestämt att vattenförbrukningen för fastighet tills vidare inte skall fast ställas genom mätare erläggs en avgift efter bedömning av Kalmar Vatten AB i varje särskilt fall. Dock erläggs utöver den fasta avgiften enligt 14.1 a) en avgift av minst: Kr/år exkl moms Kr/år inkl moms för V, vattenförsörjning 1.822: :50 för S, spillvattenavlopp 2.246: :50 18 Avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd skall avgift för spillvatten avlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens be kostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan Kalmar Vatten

23 16 AB och fastig hetsägaren eller efter Kalmar Vatten AB s uppskattning. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan vatten- och spillvattenmängderna är avsevärd. 19 Avgifter enligt 14, 16, 17 och 18 är baserade på indextalet 314,09 ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras får Kalmar Vatten AB reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Vid reglering av taxan tillämpas följande: a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet 314,09 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procent tal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 14.1 a), c), d), f) och g), 14.2, 16 och 17 till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt 14.1 b) och e) till närmaste hela öretal. c) Beslutad avgiftsändring tillämpas från och med den 1 januari året efter beslut. 20 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 14, 17 och 18 träffar Kalmar Vatten AB i stället avtal om avgiftens storlek. 21 Avgift enligt 14.1 a), f) och g) och 17 debiteras i efterskott per månad eller per kvartal för tid till och med räkningens för fallodag enligt beslut av Kalmar Vatten AB. Avgift enligt 14.1 b), c), d) och e), debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14, 17 och 18. Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, kommer dröjsmålsränta enligt 6 Räntelagen, samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet att påföras, för närvarande på-

24 minnelseavgift 60 kr och inkassokostnad 180 kr (enligt Lag om ersättning för inkassokostnader). Sker enligt Kalmar Vatten AB s beslut mätarav läsning inte för varje debitering, får mellanliggande debite ringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighets överlåtelse. 22 Har fastighetsägare begärt att Kalmar Vatten AB skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anlägg ningen i visst fall eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastigheternas va-för hållanden har Kalmar Vatten AB rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. TAXANS INFÖRANDE 23 Denna taxa skall gälla fr o m den 1 januari * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och Kalmar Vatten AB beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

25 Kalmar Vatten AB Box 817, Kalmar Besöksadress: Trädgårdsgatan 10 Tel: Fax: E-post: Hemsida:

26 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson KS 2015/0324 Kommunfullmäktige Tilläggsavtal Stensö camping Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner tilläggsavtal till huvudavtalet för Stensö camping mellan Kalmar kommun och Nordic Camping & Resort AB gällande Stensötorpet-Kaffestugan. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna avtalet. Bakgrund Kalmar Kommun tecknade den 1 maj 2015 avtal om anläggningsarrende för driften av Stensö Camping med Nordic Camping & Resort AB. Restaurangen på Stensö, kallad Stensötorpet, drivs idag av Minigolf i Kalmar AB. Detta avtal sade kommunen upp den 25 april 2014 till upphörande vid avtalstidens utgång den 28 februari Orsaken var att kommunen låg i tvist med dåvarande arrendatorn av Stensö camping med eventuell avhysning som följd. Kommunen ville säga upp övriga avtal på området för att fortsättningsvis kunna teckna ett avtal som omfattade all verksamhet på campingområdet. Minigolf i Kalmar AB hänsköt ärendet till Hyresnämnden för medling. Kalmar kommun och Minigolf i Kalmar AB har härefter ingått en förlikning i Hyresnämnden. I huvudsak innebär denna att Minigolf i Kalmar AB frånträder sitt avtal på Stensötorpet den 31 december 2015, att Minigolf i Kalmar AB till kommunen överlåter inventarier och övriga tillgångar avseende restaurangen och att Minigolf i Kalmar AB genom nytt avtal med Nordic Camping & Resort AB skall driva minigolfanläggningen på området vidare t.o.m Kalmar kommun och Nordic Camping & Resort AB har gemensamt tagit fram ett förslag till tilläggsavtal till huvudavtalet för Stensö camping, bilaga. Förslaget innebär bl.a. att Stensötorpet-Kaffestugan med tillhörande mark och byggnader fr.o.m. den 1 januari 2016 införlivas med arrendeobjektet i huvudavtalet och att arrendatorn av kommunen för en köpeskilling om kronor övertar de inventarier och övriga tillgångar avseende restaurangen som Minigolf i Kalmar AB överlåtit till kommunen. Som en följd Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

27 KS 2015/ (2) av tilläggsavtalet ökar arrendeavgiften för Nordic Camping & Resort beträffande Stensö camping med kr/år kr/år för de övertagna tillgångarna. Gunilla Svensson fastighetschef Bilaga: Tilläggsavtal

28 Handläggare Datum Gunilla Svensson Tilläggsavtal Mellan upplåtaren Kalmar kommun, organisationsnummer , Box 611, Kalmar, nedan kallad fastighetsägaren, och Nordic Camping & Resort AB, organisationsnummer , Artillerigatan 10 NB, Stockholm, nedan kallad arrendatorn, har följande tillägg till arrendeavtal (eventuellt registreringsnummer) av den (datum) avseende del av fastigheten Stensö 2:106 i Kalmar kommun, nedan kallat huvudavtalet, upprättats. 1. Arrendeobjektet Till arrendeobjektet i huvudavtalet förs från och med den 1 januari 2016 (till trädesdagen) Stensötorpet Kaffestugan, fastighetsbeteckning Stensö 2:106 Stensötorpet, Stensövägen, Kalmar med tillhörande mark och byggnader. Objektets gränser och ingående byggnader framgår av karta, bilaga 1 2. Avtalstid Upplåtelsen för det tillförda objektet gäller från och med den 1 januari 2016 och till och med den 30 april Arrendeavgift Arrendeavgiften för det tillförda objektet är (åttioniotusen) kronor per år, vilket läggs till huvudavtalets arrendeavgift. Arrendeavgiften är indexerad enligt bestämmelserna i punkten 5.2 i huvudavtalet. 4. Överlåtelse av tillgångar Arrendatorn övertar på tillträdesdagen för en köpeskilling om (sjuhundrafemtiotusen) kronor inventarier och övriga tillgångar enligt bilaga 2. Inventarierna överlåts i befintligt skick. Köpeskillingen erläggs genom lika stora månadsvisa delbetalningar, (ettusenåttahundrafyrtio) kronor, under avtalstiden i tillägg till arrendeavgiften. FastighetFastighet Serviceförvaltningen Adress Box 611, KalmarBox 611, Kalmar Tel vx gunilla.svensson_3@kalmar.segunilla.svensson_3@kalmar.se

29 2 (2) 5. Övriga bestämmelser I övrigt gäller för detta tilläggsavtal huvudavtalets med bilagor bestämmelser. Detta tilläggsavtal har upprättats i två likalydande originalexemplar, av vilka fastighetsägaren och arrendatorn tagit var sitt. Ort, datum. Ort,datum... Johan Persson Kalmar kommun Kommunstyrelsens ordförande.. Tom Sibirzeff Nordic Camping & Resort AB VD Bilaga 1. Karta Bilaga 2. Överlåtna tillgångar

30 m Samhällsbyggnadskontoret, 2015

31 Inventarielista lösöre mm som är kvar i verksamhet efter övertagande st pulversläckar 5 st stora förvaringskylar kök, 1st liten frys. 6st frysar(4stående, 2st bordsfrysar) 3st kylar(stående) 1st bordskyl 3m(3st öppningsbara kylar) med tillhörande marmorskiva för tillredning av bla kött. 1st cafeteriakyl 3st dryckeskylar 7st rostfria bänkar kök/disk/grönsaksrum Varmvattenbad i kök plats för 3st full bläck Fläkt och luftsystem för stek och bakning Pizzaugn Fritös Köksutrustning(knivar, bunkar, slevar, kastruller, köksvåg, termometer mm) 10 st hyllplan för förvaring porslin 4st förvaringshyllor 1st kassaskåpet 80x80cm Förvaringsrullband rostfrittstål - disk 2st förvaringshylla rostfritt stål - disk x 1,5m 3st avlastningshyllor (brickor - dagens lunch)

32 2 st avlastningshyllor på hjul (för glas i disk) Bar och barinredning(hyllor, belysning, batteriset, upphängninganordning glas, 2st avstjälpningsanordningar för avtappning av öl.) Mikrovågsugn 2st Restaurang-kaffebryggare 2st Möbler inomhus 18 bord, 72stolar Inredning båt med motor (höj/sänkbar) för buffebord. Glas, bestick, tallrikar, anschetter, soppskålar, efterrättsskålar uppsättning för ca 150p Övriga bestick (sallad, sopp, tänger mm) Bläck till varmluftsugn 43 st i varierande storlek, djup. Värmekantiner 4st Värmeplattor 1st stor, 2st små Värmeskåp catering 2st Möbler utomhus 14st långbord, 28st bänkar Möbler utomhus 6st bord och stolar 24 (plast) Inredning uteservering (tak och plank för sittande under tak ca 100p, grill och grillplats, diskbänk-rostfritt med utdraget vatten, Elinstallation - utebelysning för uteservering, 2 st gasolvärmare) Trägolv i matsalsdel inomhus Kassaapparat Larm med rörelsedetektor(3st olika positioner) Förvaringsskåp mm personal 6 personer.

33 ca 100 Filtar Markeringsapparat-pris mm Dyno - markeringsapparat Inköp år 2011, kr

34 Inventarielista för inköp efter övertagandet av restaurang Datum Ver.nr Ansk.pris Livslängd Beräknat Restvärde Kyl, Parkrestaurangen Värmeskåp - Ulf Granholm Elfram Diskmaskin - Bureca Keddy- kasset, Eldabutiken Rostfri Bänk, Idena Sth Varmluftsugn Via Svensk Cater Stekbord Spis Hällde maskin för strimling/hackning mm Kassaregister Sharp - Dillbergs Bokhandel Summa Ansk.pris Summa Restvärde

35 Inköp av lösöre mm efter övertagande Datum Ver.nr Ansk.pris Skruvdragare, Jula Wagon - grill, Bauhaus LTC inverter batteri Lamineringsmaskin Clas Ohlsson Barnstolar 2st, Ikea Insektsdödare 2st, Jula Termometer laser/digital Häftpistoler Auto FM- radion, Elgiganten Högtryckstvätt - Bauhaus Mikrovågsugn - Ikea Snöskyffel - aliminium Coop Expedit hylla - Ikea Dammsugare, Trappstege - Jula Stolar och bord restaurang/ikea Läckö stol /Ikea Läckö stol /Ikea Stolsdyna till läckö stolar/ikea Börje stol 7st, Ikea Bjursta Bord/stolar Ikea Bord, Kalmar förmedlingscentral Läckö stol /bord, Ikea

36 Börje stol 7st, Ikea Porslin, glas, bestick - Ikea Glas, bestick - Ikea Småapparater - Svanholms Aina metervara, gardiner, linnedukar, Ikea glas, vägghyllor, tallrikar - Ikea Longostand golvställ/magasin,visab Kantiner Gastrakantin, Snabbgross Kantiner 5st, Svensk Cater Kantinlock, Svensk Cater Kantiner samt tillbehör Gastronomkantiner via Svensk cater Summa lösöre /tjänster Hemsida - Vallgren Media Profilarbete för Stensökrogen/Minigolf i Kalmar AB, logotyp, grafisk profil, Cvadrata AB Summa 43640

37 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2015/ Kommunfullmäktige Handlingsplan för integration Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till handlingsplan för Integration, En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Handlingsplanen ersätter det Integrationspolitiska programmet från Bakgrund Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etniska och kulturell bakgrund. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Det handlar om en ömsesidig anpassning. Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Kommunstyrelsen antog i juni 2013 regional integrationsstrategi för Kalmar län. Kommunfullmäktige beslutade i verksamhetsplan med budget 2015 att kommunstyrelsen, utifrån den regionala strategin, ska utarbeta en konkret handlingsplan för kommunens arbete de kommande åren. Den framtagna planen bygger på det nationella målet och på den regionala strategin. Arbetet har skett i samverkan med förvaltningarna. Handlingsplanen har varit på remiss till kommunens nämnder och bolag samt till de fackliga organisationerna. Utifrån inkomna synpunkter har vissa mindre justeringar har gjorts i handlingsplanen. Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

38 KS 2015/ (2) Louise Weidolf Strateg social hållbarhet Bilagor - Integration, En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Remissammanställning

39 Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Louise Weidolf

40 Innehåll 1 Inledning... 2 Vad menas med integration? Uppdrag... 2 Integrationsstrategi för Kalmar län... 2 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Läget i Kalmar kommun... 3 Kalmar kommuns Integrationsråd Hållbarhet... 4 Hur skapas integration?... 4 Mål... 4 Uppföljning Handlingsplan för Kalmar kommun Styrning och ledning Samhället (delaktighet och inflytande)... 6 Social och kulturell delaktighet Bostäder Arbete och sysselsättning Utbildning Barn och unga Vuxna

41 1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Det övergripande målet för strategin är: Andelen utrikes födda ska öka. Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom uppföljning av dessa ges en bild av möjligheten till integration. Mål: Andelen utrikes födda ska öka. Delmål: Sysselsättning Språkkunskaper Fokusområden: Hälsa 2

42 Bostad Social sammanhållning Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin och antog därmed det regionala målet. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till personer den 31 december Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under Under året invandrade personer fördelat på kvinnor och män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen lägre. Under 2013 utvandrade drygt personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. 3

43 Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Utifrån den regionala integrationsstrategin och dess mål har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor. Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom 4

44 Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtqarbeten. 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både öka andelen invandrare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp. Insatser Ansvar 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision Politiken 5

45 2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. Kommunledningskontoret och samtliga förvaltningar lyfter fram sitt integrationsarbete Kommunledningskontoret 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller Familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. Ansvar Samtliga förvaltningar Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret, Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 6

46 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Kommunledningskontoret Samtliga förvaltningar, Kommunledningskontoret har ett övergripande ansvar Kommunledningskontoret Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kulturoch idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 7

47 4. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet arbeta med attitydfrågor utifrån diskrimineringsgrunderna där diskriminering och kränkningar på grund av etnicitet är en del. Detta kan exempelvisgöras genom kultur- och fritidsförvaltningens arbete med likabehandlingsplaner inom Säker och Trygg förening. Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen som bedömer vilka av deras föreningar som är aktuella. 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med utländsk bakgrund. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds. Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn- och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. Kommunledningskontoret 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners Kommunledningskontoret utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer. 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i Socialförvaltningen, närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden Kultur- och än nuvarande). fritidsförvaltningen Ansvar Samhällsbyggnadskontoret, Socialförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret 8

48 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså , förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också. Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser 9

49 som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere arbetslösheten för utsatta grupper. Ansvar Kommunledningskontoret Samtliga förvaltningar Serviceförvaltningen Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret, Socialförvaltningen 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga förvaltningar 5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen men även inom området funktionsnedsättning beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40-talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och 10

50 restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning. Barn och unga Insatser 1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och förebyggande arbete för integration. 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan. 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken. 5. Utveckla förskolors- och skolors information på fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldramötesinformation). Vuxna Insatser 1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta att utveckla sfi som ett verktyg för integration. 2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi. I samverkan med gymnasieförbundet starta yrkesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen. Ansvar Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Ansvar Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret 11

51 3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå. 4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen. 5. Undersöka möjlighet till språkträning/språkutveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med Familjecentraler/Öppna förskolor/sfi. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen 12

52 Handläggare Datum Louise Weidolf Remissammanställning Integration, En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor samt reflektioner och revideringar 1. Förvaltningarna Samhällbyggnadsnämnden Ställer sig bakom handlingsplanen utan synpunkter eller reservationer. Servicenämnden Ställer sig positiva till innehållet. Åtgärderna är både konkreta och genomförbara. Flera av aktiviteterna har sin ursprungspunkt i diskrimineringslagstiftningen och finns redan med i målarbetet. Nämnden önskar att alla planer som har sin utgångspunkt i lika rättigheter och möjligheter, dvs. mångfald, samlas i en och samma plan, som redovisas i måluppföljningen. Reflektion: Flera befintliga planer utgår från diskrimineringsgrunderna och ett normkritiskt tänkande och ska på sikt samlas i en gemensam mångfaldsplan. Föreslagen textändring under Bostäder; orden andra erfarenhet än ens egna ändras till utländsk bakgrund. Revidering: Texten är ändrad till förslaget. Barn- och ungdomsnämnden Ställer sig bakom de delar som berör barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. Informationsmaterial för att nå fler språkgrupper föreslås att ansvaret läggs på kommunikationsenheten i stället för på alla förvaltningar. Detta för att få till enhetlighet vad gäller innehåll och grafisk utformning. Reflektion: Ansvar för det kommungemensamma informationsmaterialet ligger på kommunledningskontoret. Detta är tillagt under Insatser. Däremot material som görs ute i verksamheterna ansvarar respektive Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx louise.weidolf@kalmar.se

53 2 (5) verksamhet för. Detta kan exempelvis vara material till vårdnadshavare eller biblioteksbesökare. Vad gäller enhetlig grafisk utformning så finns redan en kommungemensam grafisk profil. Ställer sig frågande till formuleringen Andelen utrikes födda ska öka. Önskar förtydligande dels vad som avses i stort men även i relation till vad samt hur detta mäts. Bou anser att integrationen bör förbättras, utan att begränsa det till andelen utrikes födda. Reflektion: Målet är regionalt och i och med att Kalmar kommun har ställt sig bakom den regionala strategin är målet antaget. Handlingsplanen för Kalmar kommun handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Socialnämnden Ställer sig huvudsakligen positiva till förslaget. Handlingsplanen Samhälle (delaktighet och inflytande), punkt 4 under insatser. Arbete pågår med att öka tillgängligheten till kommunala informationsmaterial utifrån funktionshinderperspektivet, t ex Lättläst och textfil för synskadade. Om arbetet ska bli effektivt bör arbete med tillgänglighet för flera språkgrupper ske parallellt och i samverkan. Reflektion: Dessa arbeten måste absolut ske i samverkan. Handlingsplanen Social och kulturell delaktighet, punkt 4 under insatser. De föreningar som får föreningsbidrag från socialförvaltningen får det från en annan aspekt än de föreningar som får föreningsbidrag från kultur och fritidsförvaltningen. Arbete med Trygg och säker förening sker inte utifrån dessa föreningar. Socialnämnden föreslår att kravet på likabehandlingsplan inte ska gälla för de föreningar som får föreningsbidrag från socialnämnden. Reflektion: Föreningarna som Socialnämnden ger bidrag är KRIS, Unga KRIS, Brottsofferjouren och Kvinnojouren. Att upprätta en likabehandlingsplan måste bottna i vilken typ av förening man är och för föreningar inom Socialnämnden kan upprättandet av en likabehandlingsplan vara svårt. Socialnämnden måste själva besluta om vilka av deras föreningar som kan vara aktuella för att arbeta med likabehandlingsplaner. Detta är tillagt under Insatser. Handlingsplanen Bostäder, punkt 1 under insatser. Socialnämnden har ett särskilt ansvar utifrån socialtjänstlagen att medverka vid samhällsplanering. Socialnämnden anser därför att socialförvaltningen ska finnas med som ansvarig under punkt 1. Reflektion: Socialnämnden är tillagd som ansvarig. Handlingsplanen Arbete och sysselsättning, punkt 7 under insatser. Socialförvaltningen är idag medaktör i projekt minskad arbetslöshet. För att samordna detta arbete särskilt utifrån de som lämnat etableringsfasen anser vi att socialförvaltningen bör stå med som ansvarig under denna punkt. Reflektion: Socialförvaltningen är tillagd som ansvarig tillsammans med kommunledningskontoret. Handlingsplanen Utbildning. Socialnämnden anser att det är viktigt att det framgår att det inte enbart är inom äldreomsorgen som behovet av utbildad personal är stort. Även inom område funktionsnedsättning är svårigheterna stora att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

54 3 (5) Reflektion: Området funktionsnedsättning är tillagt i texten. Socialnämnden anser att det i handlingsplanen bör finnas med insatser för att öka antalet anställda med utländsk bakgrund inom kommunen utifrån den underrepresentation som framgår i inledningen av dokumentet. Reflektion: Detta finns under Arbete och sysselsättning punkt 4. Omsorgsnämnden Anser att handlingsplanen är väl genomarbetad och har fokus på integration. Nämnden har med integrationsfrågan i värdegrunden och i handlingsplan för framtiden Utblick 2020 och anser att integrationsfrågorna redan är en fråga som finns med i den framtida planeringen. Ansvarsfrågan under de olika rubrikerna kan dock förtydligas ytterligare med hänsyn till omsorgsnämndens uppdrag i de olika frågorna. Reflektion: Definition av Samtliga och Samtliga berörda har förtydligats under Insatser. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden tycker att det är bra att Kalmar kommun har en gemensam handlingsplan för integration och lämnar följande synpunkter. På sidan 4 sista stycket Uppföljning bör kön föras upp som en indikator för att erhålla en mer detaljerad statistik, i de fall det är möjligt. Reflektion: Kalmar kommun har redan en policy om könsuppdelad statistik och den ska följas även här. På sidan 5 Styrning och ledning. Ett av handlingsplanens prioriterade områden är styrning och ledning varvid det fokuseras på ledarskap, attitydpåverkan och en effektiv organisation. Att dessa faktorer belyses är positivt, i synnerhet i samband med att flyktingströmmarna i dagsläget är större än någonsin. På sidan 6 Social och kulturell delaktighet finns uppräknat olika insatser som ska genomföras och vem som är ansvarig. Kultur- och fritidsförvaltningen är ansvarig tillsammans med andra förvaltningar i fem av sju insatser. Förvaltningen jobbar idag aktivt med integrationsfrågor på olika sätt inom de olika verksamhetsområdena. På sidan 7 under punkt 4. Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan som inkluderar deras arbete för integration. Detta kan exempelvis ingå i arbetet med Säker och Trygg förening. Ansvar kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden föreslår följande skrivning istället: Kommunen ska tillsammans med föreningslivet arbeta med attitydfrågor utifrån diskrimineringsgrunderna där diskriminering och kränkningar på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är en del. Detta görs exempelvis genom arbete med*likabehandlingsplaner inom ramen för kultur och fritidsförvaltningens arbete med Trygg och säker förening. För att bli certifierad krävs att föreningen upprättar en likabehandlingsplan, som revideras och uppdateras årligen. *likabehandlingsplan

55 4 (5) Med diskriminering menas att en person blir utsatt på grund av kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religiös övertygelse eller politisk åsikt. Reflektion: Att lyfta upp diskrimineringsgrunderna sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck i detta dokument blir missvisande då handlingsplanens diskrimineringsgrund är etnicitet. Skrivningen har ändrats utifrån etnicitet och i övrigt är formuleringen samma som i handlingsplanen för arbetet med hbtq. Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsförvaltning har granskat handlingsplanen för integration, och anser att planen fångar frågan på ett heltäckande sätt. Insatser och ansvar är väl definierat. För Södermöre kommundelsförvaltnings del ingår ansvar för medborgardialog. Något som är signifikativt för kommundelens uppdrag. Förvaltningen föreslår att det definieras vilka som avses omfattas med uttrycket medborgardialog. Vi skulle i så fall, efter Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, bli den tredje huvudmannen som breddar det traditionella medborgarbegreppet. Förvaltningen föreslår, efter inspiration från Göteborgs Stad, följande definiton på medborgare: Med medborgare avses alla personer som har en aktiv relation med kommunen oavsett deras medborgarskap, t.ex. boende och besökare. I begreppet ingår även de som är företagare, alternativt medlemmar i exempelvis föreningar eller ideella organisationer inom kommunens gränser. Medborgardialoger riktar sig således mot dem som faller under ovanstående definition av medborgare. Reflektion: Kommunen har ett flertal olika dokument som skulle bli berörda vid en definitionsförändring. Ska begreppet medborgare förändras behöver det först bli ett övergripande beslut. 2. Fackliga organisationer Vision Tycker att handlingsplanen är genomarbetad och att detta viktiga och även svåra arbete konkretiseras på ett överskådligt och bra sätt. Lärarförbundet Står bakom de punkter som barn- och ungdomsnämnden har lämnat. Kommunal Anser att beslutet om att en konkret handlingsplan för integration skulle utarbetas för de kommande åren är bra och betonar att alla nu behöver dra sitt strå till stacken för att långsiktigt bygga upp en hållbar organisation för både mottagande och integration. Den konkreta handlingsplanen innehåller mycket fakta och statistik utan tydliga källförteckningar. Vilket gör att ibland ger handlingsplanen mer ett intryck av att vara en utredning för en handlingsplan än den handlingsplan den egentligen är. Och ibland ett intryck av att vara ett visionsdokument då det står många citat i texten. En konkret handlingsplan borde vara enklare och tydligare och med en röd tråd som gör att ingen som följer den ska kunna tveka om dess syfte och mål.

56 Mycket av texten borde ligga i ett separat dokument som kan vara ett underlag till handlingsplanen och de fakta, citat och statistik som redovisas bör ha en tydlig källförteckning. När man tittar på insatserna och vilka som bär ansvar, så borde ordet Samtliga bytas ut mot vilka Samtliga egentligen är. Om Samtliga ändå ska användas som definition, bör det någonstans framgå i dokumentet vilka Samtliga är. Och hur och vem avgör skillnaden mellan Samtliga och Samtliga berörda? Reflektion: Textmassan i handlingsplanen har medvetet hållits nere i omfång. Placeringen av texten tillsammans med insatserna är viktig då texten till stor del är förklaringar till varför insatserna föreslås. Definition av Samtliga och Samtliga berörda har förtydligats under Insatser. 5 (5)

57 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/1025 Kommunstyrelsens arbetsutskott Energikartläggning i Kalmar kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att meddela Energimyndigheten att Kalmar kommun inte omfattas av lagen om energikartläggning och kommer inte att genomföra någon energikartläggning Kommunen kommer att fortsätta med energiuppföljning och energieffektivisering i de egna fastigheterna. Bakgrund 2014 infördes en ny lag om energikartläggning i stora företag (2014:266) och verksamheter och är en del i EU:s energieffektiviseringsdirektiv. En energikartläggning ska göras vart fjärde år och ska visa på mängd tillförd energi samt ge förslag på energieffektiviseringar. Både verksamheter inom privat och offentlig verksamhet innefattas. Under året har Energimyndigheten anordnat informationsmöten kring hur lagen ska tolkas, där Kalmar kommun har deltagit. Alla verksamheter som anser sig berörda av lagen ska rapportera till Energimyndigheten innan den 5 december Om man inte anser sig beröras av lagen så behövs ingen rapportering. Kriterier för att beröras av lagen är att man har en affärsmässig verksamhet som sysselsätter minst 250 personer samt har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro. Myndighetsutövning och icke ekonomisk verksamhet ska inte räknas som företagsverksamhet. Enligt uträkning har Kalmar kommun en årsomsättning på 97 miljoner euro samt 225 årsarbetskrafter. Kalmar kommun överstiger således inte båda kriterierna som krävs för att innefattas av lagen. Kommunens jurister och energi-, klimat- och transportrådgivaren gör därför bedömningen att Kalmar kommun inte innefattas av lagen och är således inte bundna till en energikartläggning. Även Energimyndigheten har bekräftat riktigheten i kommunens antagande. Kalmar kommun har ett mål att vara fossilbränslefria 2030 och som en del i detta arbete gör kommunen sedan 2011 en årlig energiuppföljning som inkluderar alla kommunens och kommunbolagens fastigheter. Dessutom Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax karin.lofstrom_1@kalmar.se

58 KS 2015/ (2) arbetar kommunen i en av landets största energieffektiviseringsprojekt i offentlig verksamhet. För att fortsätta sträva mot minskad energiförbrukning samt vara förberedd om eventuella lagändringar bör både energiuppföljningen och energieffektiviseringsarbetet fortsätta men ingen formell energikartläggning ska göras Karin Löfström strateg ekologisk hållbarhet Marie Jönsson energi-, klimat- och transportrådgivare

59 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg KS 2015/ Kommunfullmäktige Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor att gälla under mandatperioden Bakgrund Enligt Lagen om skydd mot olyckor, lag (2003:778), ska en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och för förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet ska förnyas och revideras varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. Brandkåren har upprättat förslag till handlingsprogram. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter och kommuner som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Arbetsutskottet beslutade den 29 september 2015 att sända förslaget på remiss till myndigheter och andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Synpunkterna från remissinstanserna, som i allt väsentligt var av redaktionell art, har beaktats och förts in i respektive program. Gert Friberg Räddningschef Bilaga Handlingsprogram Kommunledningskontoret Brandkåren Adress Box 150, Kalmar Besök Kaggensgatan 39 Tel vx Fax Gert.Friberg@kalmar.se

60 Handlingsprogram Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Mandatperioden Kommunfullmäktige MANDATPERIODEN

61 Kalmar Brandkår Box Kalmar Tel: Fax: E-post: Hemsida:

62 FÖRORD Detta handlingsprogram beskriver hur Kalmar kommun uppfyller sitt ansvar och sina mål enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet består dels av säkerhets- och prestationsmål för den förebyggande verksamheten och dels säkerhets- och prestationsmål för den operativa verksamheten. Verket är fjärde generationen av handlingsprogram sedan ny lagstiftning infördes 1 januari Programmet tas fram för varje ny mandatperiod och gäller således under 4 år. I dokumentet beskrivs hur kommunen har organiserat sin förebyggande verksamhet samt sin operativa verksamhet utifrån dels nationella och dels lokala mål. I denna generations program för åren har detaljerade beskrivningar av verksamheten utelämnats till förmån för mer övergripande och långsiktiga mål. Här beskrivs hur kommunen i ökad utsträckning skall arbeta med att förebygga vanligt förekommande olyckor såsom bostadsbränder och fallolyckor. Under mandatperioden kommer kommunen sannolikt att åläggas att göra en försvarsplanering som avser den lokala nivån. En fördjupat arbete kommer under 2015 att påbörjas när det gäller brandskydd i bostäder. Detta skall göras genom hembesök i bostäder och riktad brandskyddsinformation samt även s.k. individanpassat brandskydd, i huvudsak för äldres säkerhet. Programmen beskriver hur den operativa verksamheten i kommunen bör förändras och utvecklas under de närmaste 4-5 åren. Under mandatperioden kommer en ny brandstation eventuellt med en bemannad räddningscentral att byggas. En mindre tillbyggnad kommer att genomföras på brandstationen i Rockneby. Under mandatperioden skall arbetet med rekrytering av brandpersonal till räddningsstyrkorna i beredskap ( deltidsanställda ) intensifieras med målet att ha fulltaliga styrkor och om möjligt även reservpersonal. Handlingsprogrammen har remissats med berörda kommuner, statliga verksamheter samt andra som kan beröras eller ha intresse av innehållet. Med dessa program bifogas också den riskinventering som är gjord i kommunens risk och sårbarhetsanalys (RSA). Kalmar i september 2015 Kommunstyrelsen Vid frågor gällande handlingsprogrammet kontakta räddningschef Gert Friberg Telefon: E-post: gert.friberg@kalmar.se Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1

63 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund Syfte Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Avgränsningar och ansvar Den enskildes ansvar Kommunens ansvar Förkortningar Definitioner KALMAR KOMMUN Allmänt om Kalmar kommun Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärden Riskbild Industriverksamheter Farliga verksamheter Transporter Bebyggelse Naturliga risker STATISTIK Nationell olycksstatistik Omvärldsanalys Transportolyckor Brand i byggnad Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

64 3.2.3 Brand ej i byggnad Utsläpp farligt ämne MÅL Nationella mål Kommunala mål Övergripande mål Inriktningsmål FÖREBYGGANDE ARBETE Kommunens uppdrag Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Bränder Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne Fallolyckor Drunkningsolyckor RÄDDNINGSTJÄNST (OPERATIVT ARBETE) Kommunens uppdrag Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Bränder Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne Drunkningsolyckor Förmåga Organisation Räddningsledare Samband Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3

65 6.4.3 Kompetens Samverkan Höjd beredskap ALARMERING OCH KOMMUNIKATION Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Alarmering Hantering av automatiska brand- och sprinklerlarm UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Olycksutredningar Egenkontroll Underställda dokument till handlingsprogram för skydd mot olyckor LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA A SKYLDIGHETER ENLIGT LSO... I 2 kap. Enskildas skyldigheter... I 3 kap. Kommunens skyldigheter... II 8 kap. Räddningstjänst under höjd beredskap... III BILAGA B HAMNGRÄNSER... V BILAGA C RÄDDNINGSINSATSER I REFERENSKOMMUNER... VIII BILAGA D RÄDDNINGSTJÄNSTORGANISATION... IX BILAGA E UTBILDNING... XI BILAGA F ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP... XIII BILAGA G RISKINVENTERING OCH RISKANALYS... XIV 4 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

66 1 INLEDNING Ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand det är en av visionerna som Kalmar Brandkår, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och övriga kommuner, ska arbeta mot för att öka den enskildes säkerhet i samhället. 1.1 Bakgrund Grundsynen när det gäller att hantera olycksrisker är att olyckor kan förebyggas. Målet är att genom förebyggande arbete minska sannolikheten för att olyckor inträffar samt att minska konsekvenserna av de olyckor som trots det sker, genom inbyggda skyddsåtgärder. Att helt förhindra olyckor är dock alltför kostsamt för att vara samhällsekonomiskt försvarbart och det skulle dessutom påverka människors frihet i stor omfattning. Därutöver kommer det alltid att inträffa oförutsedda händelser. Olyckor som inträffar blir i många avseenden mer komplexa ju mer samhället utvecklas, vilket ökar kraven på en effektiv räddningstjänst. För att utnyttja de resurser som finns på bästa sätt ska den operativa och den förebyggande verksamheten inom Kalmar kommun samverka. Även samverkan över kommungränser och med andra samverkande organ ska vara en naturlig del av kommunens verksamhet. Enligt 3 kap. 3 och 3 kap. 8 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt 3 kap. 3 i tillhörande Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) ska en kommun ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och räddningstjänsten. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges och även de risker som finns i kommunen samt de olyckor som kan leda till räddningsinsats ska presenteras. I handlingsprogrammet ska det även anges hur den förebyggande verksamheten är organiserad och hur den planeras. I Kalmar kommun är det Kalmar Brandkår som har i uppdrag att bedriva räddningstjänst samt förebyggande verksamhet enligt LSO, men det är kommunstyrelsen som har ansvaret för Brandkårens verksamhet. Kommunstyrelsen har ett lokalt tillsynsansvar samt ger löpande direktiv och anvisningar för verksamheten. 1.2 Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att beskriva kommunens mål och organisation för att förebygga bränder och olyckor som kan innebära räddningstjänst. Programmet beskriver även hur arbetet ordnas och planeras samt hur organisationen ser ut, för att efter avslutad räddningsinsats kunna undersöka olyckan i syfte att klargöra orsak, olycksförlopp samt hur insatsens genomfördes. Dokumentet innehåller hur information till allmänheten ges, hur samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten sker samt organisationen runt rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar och brandskyddskontroll. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige vid varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter och kommuner som kan ha ett väsentligt intresse i saken. 1.3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) LSO, trädde i kraft den 1 januari 2004 och ersatte då Räddningstjänstlag (1986:1102). Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor, med hänsyn till de lokala förhållandena. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1

67 Målen med lagen är att: skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö mot olyckor, skapa bättre förmåga i samhället att förebygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser, förbättra möjligheterna att minska antalet olyckor. 1.4 Avgränsningar och ansvar Detta handlingsprogram avgränsar sig till ansvarsområdet enligt LSO och olyckor som kan innebära räddningsinsats. Förebyggande åtgärder mot andra typer av olyckor anges i Riktlinjer för säkerhetsarbete i Kalmar kommun (Carlsson, 2015). Detta arbete hänför sig till kommunens ansvar enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Den enskildes ansvar Den enskilde har enligt LSO ett stort och tydligt ansvar för sitt skydd och sin säkerhet. Den enskilde åläggs dels att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse, samt att alltid larma i händelse av brand eller annan olycka. Skyldigheterna anges i 2 kap. LSO, se Bilaga A. Med den enskilde menas här varje medborgare eller juridisk person som äger eller bedriver någon form av verksamhet i kommunen Kommunens ansvar Kommunstyrelsen har ett yttersta ansvar för att säkerhetsarbetet samordnas inom kommunen och över kommunens geografiska yta. De ansvarar också för att arbetet bedrivs mot gemensamma mål och att antagna övergripande mål följs. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det bidrar till att medborgarna i kommunen får ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunens skyldigheter anges i 3 kap. LSO, se Bilaga A. Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt lag för räddningstjänsten. 1.5 Förkortningar Nedan beskrivs de förkortningar som används i detta handlingsprogram. AL Arbetsledare Deltid. BmD BmH FSO IVPA LBE LSO MSB Rakel RCB Brandman Deltid. Brandman Heltid. Förordning (2003:789) om Skydd mot Olyckor. I Väntan På Ambulans, första hjälpen vid akutsjukvårdsfall som utförs av räddningstjänsten. Numera benämnt SAMS = Save More Lives. Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor. Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Radiokommunikation för effektiv ledning. RäddningsChef i Beredskap, räddningschefens operative ställföreträdare. KSC Kalmar KommunsamordningsCentral Kalmar 2 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

68 RUB SLD SLH SMO VMA YB RäddningstjänstUtbildning för Brandingenjörer. StyrkeLedare Deltid. StyrkeLedare Heltid. Skydd Mot Olyckor, tvåårig eftergymnasial utbildning som ersätter utbildningen brandman heltid. Viktigt Meddelande till Allmänheten. Yttre Befäl 1.6 Definitioner Nedan beskrivs definitioner på begrepp som används i detta handlingsprogram. Anspänningstid Angreppstid Farlig verksamhet Insatstid Körtid Sevesoanläggning Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO eftersom de innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, d.v.s. summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats. Verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle överstiger de mängder som anges i Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (även kallad Sevesolagstiftningen). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3

69 2 KALMAR KOMMUN I följande kapitel ges en kortfattad beskrivning av Kalmar kommun, dess skyddsvärda objekt samt den riskbild som bedöms finnas inom kommunen. Även kommunens övergripande inriktningsmål för mandatperioden beskrivs. Se även riskinventering, bilaga G. 2.1 Allmänt om Kalmar kommun Kalmar kommun har en area på 957 km 2 och en befolkningstäthet på 67 invånare/km 2 (SCB, 2014a & SCB, 2014b). I december 2014 hade kommunen invånare, men har som mål att inom snar framtid uppnå invånare (SCB, 2014a & Kalmar kommun, 2014a). I Kalmar tätort bor cirka 58 procent av kommunens invånare och 9,5 procent bor i glesbygd utanför tätorterna. Övriga är fördelade på 14 mindre tätorter. Figur 1 visar en översiktskarta över Kalmar kommun. Figur 1. Översiktskarta över Kalmar kommun samt Kalmar län (Nationalencyklopedin, 2014). Kalmar är en expanderande stad och kommunens redan rika näringsliv växer. I maj 2014 fanns verksamma företag och arbetsplatser i kommunen (Kalmar kommun, 2014b). Flertalet företag är små och medelstora, vilket gör kommunen motståndskraftig mot konjunkturförändringar. I kommunen finns också större bolag med huvudkontor i Kalmar såsom Electra Sweden AB, KLS Ugglarps, Norden Machinery och Trelleborg Automotive Kalmar AB. Det finns även industrier samt ett flertal sågverk och träförädlingsindustrier. Europaväg 22 sträcker sig från södra till norra delen av Kalmar kommun och utgör en viktigt transportled liksom riksväg 25 och 137. Utöver transporter på väg förekommer även godstrafik på järnväg till och från industrier i tätorten och Kalmar hamn. Förutom godstransporter är persontrafiken väl utvecklad på järnvägen och trafikeras av både Öresundståg och Kust-till-kust-tåg. Kalmar Öland 4 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

70 Airport, med både gods- och persontransport, hade starter under år 2013, vilket innefattar passagerare (Kalmar Öland Airport, 2014). Flygplatsen har en egen räddningsstyrka. Under perioden januari till augusti 2012 hade Kalmar kommun övernattningar (Andersson, 2012). Denna statistik baseras på antalet övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingar och inkluderar varken båt- och husbilsgäster eller besökare som privat har ordnat logi hos exempelvis bekanta. De exkluderade anses vara den största gruppen besökare i kommunen. Kalmar Gästhamn är en populär besöksplats för seglare och besöks varje år av turister (Destination Kalmar AB, 2014). De fasta turistattraktioner som lockar flest besökare per år är Äventyrsbadet, Kalmar Travet, Länsmuseet samt Kalmar Slott. I takt med att stora evenemang ökar blir dagsbesökarna fler. Stadsfesten har cirka besökare under tre dygn och sommarteatern i Krusenstiernska gården lockade under 2010 cirka personer med sina föreställningar. IronMan Kalmar är ett exempel på idrottsevenemang som lockar många nationella och internationella besökare. År 2014 var omkring personer anmälda till tävlingen. 2.2 Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärden Enligt MSB (2009a) är definitionen av en samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor; 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Skyddsvärden är sådana objekt eller verksamheter som har ett högt kulturhistoriskt eller samhällsekonomiskt värde och som därmed bör skyddas och bevaras. Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärda objekt kan omfatta företag och byggnader knutna till exempelvis el, dricksvattenförsörjning, renhållning, information och kommunikation, livsmedel, betalningsfunktioner, gods- och persontransporter, drivmedel och bränsle samt skydd, ordning och säkerhet. Vatten och avlopp Infiltrerat vatten från Hagbyån tillsammans med naturligt grundvatten i Nybroåsen nyttjas som råvatten till Kalmars dricksvattenförsörjning (Carlsson, 2011). Därutöver finns några grundvattentäkter med bergbrunnar. Fastställda vattenskyddsområden sträcker sig från sjöarna Hultebräan och Krokstorpasjön i Nybro kommun till Vassmolösa i öster. Runt 90 procent av kommunens invånare är anslutna och totalt levereras ca 6 miljoner m 3 dricksvatten per år från de kommunala vattenverken, vilket motsvarar 190 liter/s. Leverans av dricksvatten sker också till Torsås kommun. El Inmatningen för elförsörjningen till Kalmar tätort består av tre parallella ledningar som kommer in norrifrån (Carlsson, 2011). Elleverantörer är Kalmar Energi AB (Kalmar tätort) EON, Nybro energi och KREAB. Speciellt sårbara verksamheter vid ett elbortfall är exempelvis äldreomsorgen, vattenförsörjningen, elförsörjningen, tillagningskök. Under år 2015 färdigställer Brandkåren mobila reservkraftverk att användas vid längre avbrott. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 5

71 Fjärrvärme Fjärrvärmecentralen Draken och kraftvärmeverket i Moskogen som ägs och drivs av Kalmar Energi AB, förser årligen kalmarborna med fjärrvärme (Carlsson, 2011). Kulturhistoriska byggnader Inom kommunen finns det ett stort antal kulturhistoriskt intressanta byggnader och kyrkor som representerar oersättliga värden. Så många som 43 kulturminnesmärkta byggnader och 15 kyrkor från 1100-talet och framåt finns i kommunen. Kvarteret Kattrumpan i Kalmar tätort och Kalmar slott är exempel på kulturhistoriska byggnader i kommunen. Övriga verksamheter Exempel på övriga verksamheter inom Kalmar kommun som är att betrakta som samhällsviktiga och skyddsvärda är; Vårdanläggningar och vårdboenden, så som exempelvis Kalmar Länssjukhus, Polismyndigheten i Kalmar län, Media, i form av Barometern, Östra Småland, Kalmar läns tidning och SR P4 Kalmar, Kalmar Läns Trafik (KLT). 2.3 Riskbild År 2014 genomfördes 817 insatser i Kalmar kommun för att hjälpa dess invånare, och i vissa fall även invånare i grannkommunerna. Framtagen olycksstatistik, se Diagram 1, visar att trafikolyckor samt bränder är de mest frekventa olyckorna i kommunen, bortsett från felaktiga automatlarm. Under åren omkom tio personer i kommunen till följd av brand, det innebar att 0,63 personer omkom per år. Samtliga dödsbränder var kopplade till bostaden. Automatlarm ej brand/gas Trafikolycka Annat uppdrag I väntan på ambulans Brand ej i byggnad Brand i byggnad Förmodad brand Utsläpp av farligt ämne Person i kris Annan vattenskada Förmodad räddning Nödställt djur Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Falsklarm brand Hjälp till ambulans Hjälp till Polis Översvämning av vattendrag Falsklarm räddning Antal insatser 245 Diagram 1. Antalet insatser i Kalmar kommun under år 2014 (Core). 6 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

72 2.3.1 Industriverksamheter Ett flertal industrier i kommunen har verksamheter som innebär en ökad brandrisk, till exempel metall- och verkstadsindustrier. Andra verksamheter har en stor mängd brännbart material lagrat, såsom däckhandlare, stormarknader för livsmedel och byggvaror, spannmålshantering samt oljedepåer. Några företag lagrar väteperoxid, vätgas, gasol och acetylen. I södra och norra delen av Kalmar ligger två anläggningar för biogasproduktion. En olycka i dessa verksamheter kan medföra stora konsekvenser på egendom och ekonomi, men även ett komplicerat och mycket resurskrävande räddningsarbete. I kommunen finns ett antal sågverk och träförädlingsindustrier som lagrar stora mängder trävaror med sågspån och flis som restprodukter. Sågspån och flis lagras utomhus och en brand i dessa eller i trävarulagret skulle innebära ett långvarigt släckningsarbete och stora ekonomiska förluster för ägaren. Industrierna ligger oftast utanför tätorterna vilket innebär svårigheter för Brandkåren i form av dålig tillgång på vatten och långa insatstider. Träindustrierna ligger dock i närheten av deltidsstyrkor som kan göra en snabb första insats. Kraftvärmeverket i Moskogen som producerar fjärrvärme till Kalmar, Lindsdal och Smedby innebär en ökad brandrisk då det lagras stora mängder skogsflis och bark. Värmeverket är även en samhällsviktig verksamhet då det förser många hushåll med el och värme. På hamnområdet Tjärhovet finns flera företag som hanterar ämnen som kan utgöra risker för omgivningen. Exempelvis hanteras petroleumprodukter, lösningsmedelsavfall och ammoniumnitrat. Se utförligare information om riskerna i kapitel Farliga verksamheter Nedan beskrivs kortfattat de verksamheter som enligt 2 kap. 4 LSO klassas som farliga verksamheter. Att klassas som farlig verksamhet innebär att anläggningens ägare, eller den som utövar verksamheten på anläggningen, är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador på människor eller miljö. Inom Kalmar kommun finns sex verksamheter som klassas som farliga Brenntag Nordic AB, Kalmar Lantmän AB, Kalmar Öland Airport, Nynas AB, Statoil samt Stena Recycling AB. Brenntag Nordic AB Brenntag Nordic AB förvarar och distribuerar kemikalier bl.a. lösningsmedel, drivmedel och lösningar för NO x -reducering (kvävereducering). Företaget ligger på Tjärhovet i Kalmar hamn och är en sevesoanläggning. Verksamheten är även klassad som farlig verksamhet. Produkterna kommer till företaget via järnväg, tankbil eller fartyg. Produkter som hanteras är (Kalmar Kommun, 2014c); ammoniaklösning miljöfarlig och frätande, alkylatbensin giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, balsamterpentin hälsoskadlig och miljöfarlig, kalilut frätande, kylarglykol (koncentrerad) hälsoskadlig, organiska lösningsmedel mycket brandfarliga, alkoholer hälsoskadliga och mycket brandfarliga. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 7

73 Kalmar Lantmän AB Kalmar Lantmän är placerade på Tjärhovet i Kalmar hamn. Företaget tillverkar foder som de distribuerar vidare. Lantmännen är klassad som sevesoanläggning och som farlig verksamhet. Produkter som hanteras är; ammoniumnitrat mycket brandfarlig och oxiderande. Kalmar Öland Airport Kalmar Öland Airport är lokaliserad i utkanten av Kalmar tätort och har drygt starter per år. Alla flygplatser som meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 i Luftfartslag (2010:500) klassas som farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO. Nynas AB Nynas AB har en depå ute på Tjärhovet i Kalmar hamn, vilken klassas som farlig verksamhet samt är en sevesoanläggning. De förvarar och distribuerar diverse oljor samt bitumen som är en viktig komponent i asfalt. Produkter som hanteras är; eldningsolja brandfarlig, bitumen brandfarlig. Statoil Statoil, som ligger på Tjärhovet i Kalmar hamn, lagrar och distribuerar petroleumprodukter och kemikalieprodukter. Företaget är klassad som en sevesoanläggning och farlig verksamhet. Produkterna fraktas till och från företaget med fartyg eller tankbil samt via pipelines till/från andra företag i hamnen. Produkter som hanteras är: bensin giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, etanol giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, diesel hälsoskadlig och miljöfarlig, brandfarlig, eldningsolja hälsoskadlig och miljöfarlig, brandfarlig. Stena Recycling AB Stena Recycling är ett företag som bedriver återvinningsverksamhet på Tjärhovet i Kalmar hamn. De är klassade som farlig verksamhet. Produkter som hanteras är; brandfarliga vätskor Transporter På de vältrafikerade vägarna, så som Europaväg 22, riksväg 25 och 137, förekommer större delen av trafikolyckorna i kommunen. Dessa vägar är samtliga statliga varför det åligger Trafikverket att förebygga olyckor där. Kommunen bör dock påverka Trafikverket för att få till stånd sådana åtgärder. Nya och gamla Europaväg 22, väg 520 och väg 528 passerar över ytvattentäkten vid Hagbyån och Nybroåsen. Ett utsläpp där skulle kunna slå ut en stor del av kommunens färskvattenförsörjning för lång tid framåt. Den största mängden farligt gods transporteras på Södra vägen mellan E22, trafikplats Kalmar S, och Tjärhovet i Kalmar hamn, där främst oljehamnen utgör den största omsättningen. Uppgifter från bland annat Kalmar hamn visar att det går cirka transporter per år med farligt gods på Södra vägen och cirka ton farligt gods lastas och lossas varje år i Kalmar hamn (Brand och Riskanalys AB, 2010). Tabell 1 visar mängder av farliga ämnen som transporteras på Södra vägen. 8 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

74 Tabell 1. Transport av farligt gods på Södra vägen (Brand och Riskanalys AB, 2010). Ämne Ammoniakvatten 25 % Ammoniumnitrat N34 Bensin, diesel, eldningsolja Bitumen Brandfarlig vätska Flygbränsle Frätande vätska (lut och ammoniaklösning 25 %) Gasol Lösningsmedel Myrsyra n-paraffin Propionsyra Spillolja Total transporterad mängd m 3 /vecka ton/år m 3 /år ton/år ton/år 62 transporter/år ton/år 70 transporter/år transporter/år liter/år ton/år liter/år 600 ton/år Bebyggelse I stadsdelen Kvarnholmen i Kalmar finns en stor andel äldre träbyggnader som dels utgör ett kulturellt värde men även en risk i form av en stor brand- och spridningsrisk. Kalmar centrum präglas av den äldre bebyggelsen som består av hus med två eller tre våningar. Det finns dock ett fåtal fastigheter, där personer vistas mer än tillfälligt, med fler än de åtta våningar som Brandkårens utrustning klarar av. Vid de byggnader som Brandkårens utrustning inte klarar av är nödutrymning via höjdfordon finns byggnadstekniska anordningar som underlättar utrymning. I Kalmar tätort finns ett antal stora handelsanläggningar där flertalet personer vistas samtidigt. För att minska konsekvenserna vid brand har en rad byggnadstekniska åtgärder vidtagits i dessa anläggningar. Expansionen av Kalmar tätort medför att verksamheter och bostäder byggs allt närmre farligt godsleder och stora industrier som tidigare låg avsides. Expansionen ställer därmed stora krav på byggnadstekniska lösningar för att uppnå ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor. Trots förebyggande åtgärder mot olyckor kan förtätningen intill industrier och farligt godsleder leda till stora utmaningar för Brandkåren vid en räddningsinsats Naturliga risker Förutom tidigare nämnda risker, som ofta orsakas av oss människor, finns det en del naturliga risker. Dessa kan exempelvis vara översvämningar, oväder och stormar samt ras och skred. Inom Kalmar kommun bedöms det framförallt vara Ljungbyån och Hagbyån som kan utsättas för översvämningar. Även oväder så som blixtnedslag kan leda till exempelvis bränder i skog och mark. Översvämningar på grund av kraftig nederbörd är relativt vanliga händelser. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9

75 3 STATISTIK Olyckor är ett omfattande och kostsamt samhällsproblem oavsett om det är personer, miljö eller egendom som skadas. Olyckor leder till ohälsa, inte bara för den drabbade utan även människor runt omkring. Därför är det viktigt att med hjälp av förebyggande åtgärder minimera riskerna för olyckor samt minimera konsekvenserna om en olycka inträffar. 3.1 Nationell olycksstatistik Under år 2014 omkom 535 personer till följd av olyckor där räddningstjänst tillkallats och omkring personer tvingades uppsöka sjukhus under minst ett dygn (MSB, 2015a). Olyckor kostar samhället stora summor varje år. År 2011 kostade olyckorna samhället drygt 65 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader (MSB). De vanligaste olyckorna som orsakade dödsfall i Sverige år 2014 visas i Diagram 2. Av statistiken framgår att fallolyckor är den vanligaste dödsorsaken följt av exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer, förgiftningsolyckor och exponering för skadliga ämnen genom olyckshändelse samt transportolyckor (Socialstyrelsen, 2015). Olycksstatistiken för Kalmar län följer samma trend som den nationella statistiken. Diagram 2. Antalet omkomna i Sverige under år 2014 fördelat på olika olyckstyper (Socialstyrelsen, 2015). Kalmar kommuns handlingsprogram för perioden baserades till stor del på nationellstatistik från år 2009, vilket inte skiljer sig markant från den statistik som är grunden till detta uppdaterade handlingsprogram för perioden , se Diagram 3. Som synes har antalet fallolyckor samt förgiftningsolyckor ökat. Antalet olyckor som leder till dödsfall på grund av exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer har minskat, medan antalet transportolyckor är relativt oförändrat. 10 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

76 Diagram 3. De fyra vanligaste olyckorna i Sverige som ledde till dödsfall under 2010 och 2014 (Socialstyrelsen, 2015). Både när det gäller fallolyckor och exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer är de över 80 år överrepresenterade, se Diagram 4. Diagram 4. Antalet omkomna i Sverige under år 2014 per åldersgrupp och olyckstyp (Socialstyrelsen, 2015). 3.2 Omvärldsanalys Utifrån de händelser som i Kalmar kommun ledde till flest insatser år 2014, se kapitel 2.3, genomförs en jämförelse med fyra referenskommuner. Omvärldsanalysen tar ingen hänsyn till den nationella statistiken över olyckstyper. De fyra referenskommuner som används i analysen är Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Referenskommunerna är liknande i storlek och befolkningsmängd. Insatsstatistik visas även för år 2010, vilket var de siffror som föregående handlingsprogram baserades på. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 11

77 3.2.1 Transportolyckor Transportolyckor är en av de olyckstyper som leder till flest dödsfall i riket. I Kalmar kommun blev Brandkåren år 2014 utlarmade på 95 stycken transportolyckor. Det innebär att det skedde i snitt 1,47 transportolyckor per invånare, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 1,67 transportolyckor per invånare, se Diagram 5. Diagram 5. Antalet insatser mot transportolyckor i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a) Brand i byggnad Vad gäller antalet bränder i byggnader så har Kalmar kommun år 2014 näst lägst antal bränder i byggnader jämfört med referenskommunerna. Enligt insatsrapportering har det i Kalmar kommun skett 0,85 insatser mot brand i byggnad per invånare under år 2014 (MSB, 2015a). Det kan jämföras med år 2010 då antalet var 0,97 insatser per invånare. Kalmar kommun ligger även lägre än riksgenomsnittet som är 0,99 insatser mot brand i byggnad per invånare. I Diagram 6 visas antalet insatser mot brand i byggnad för samtliga fem referenskommuner för åren 2010 och Även statistik för riket visas i diagrammet. Under de båda studerade åren ligger Kalmar kommun under riksgenomsnittet. 12 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

78 Diagram 6. Antalet insatser mot brand i byggnad i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a) Brand ej i byggnad Antalet bränder som ej inkluderas under brand i byggnad är bland de fem referenskommunerna lägst i Kalmar kommun, där det under år 2014 förekom 0,80 insatser per invånare. Siffran kan jämföras med riskgenomsnittet på 1,50, se Diagram 7. Antalet insatser i Kalmar kommun har dock ökat jämfört med år 2010 då antalet var 0,73 per invånare. Diagram 7. Antalet insatser mot brand ej i byggnad i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 13

79 3.2.4 Utsläpp farligt ämne Sedan upprättandet av föregående handlingsprogram tyder statistiken på att antalet utsläpp av farliga ämnen har ökat i Kalmar kommun, se Diagram 8. Antalet insatser under 2014 ligger nästhögst bland referenskommunerna på i snitt 0,48 insatser per 1000 invånare. Antalet insatser är även högre än riksgenomsnittet på 0,28 insatser per invånare. Diagram 8. Antalet insatser mot utsläpp av farligt ämne i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a). 14 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

80 4 MÅL I följande kapitel beskrivs övergripande nationella och kommunala mål samt de inriktningsmål som Kalmar kommun har under mandatperioden Målen följs upp genom en redovisning till anvarigt politiskt organ. 4.1 Nationella mål I LSO finns två paragrafer som kan tolkas som nationella mål. 1 kap. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 4.2 Kommunala mål Inför varje mandatperiod sätter Kalmar kommun upp övergripande mål samt inriktningsmål för Kalmar Brandkår. Samtliga mål ska uppfyllas inom mandatperioden Övergripande mål Kommunstyrelsen beslutade inför mandatperioden om ett antal övergripande mål för Kalmar Brandkår. Målen ska uppnås under mandatperioden Uppförandet av en ny brandstation Sedan 2007 har utredning och planering pågått för uppförandet av ny huvudbrandstation i centrala Kalmar. Planering, byggnation samt inflyttning i den nya brandstationen ska ske under mandatperioden. Figur 2 visar en skiss över den nya brandstationen på Celsiusgatan. Figur 2. Ny brandstation på Scheelegatan i Kalmar. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 15

81 Kommunsamordningscentral Kalmar (KSC Kalmar) I samhällsbyggnadsnämndens förstudie antagen år 2008 beskrivs stundtals problem med att Brandkåren är ansluten till SOS Alarm ABs larmcentral i Växjö (Kalmar kommun, 2008). I samband med uppförandet av en ny huvudbrandstation skapas möjligheten att inrätta en egen räddningscentral, kallad Kommunsamordningscentral Kalmar (KSC Kalmar). Den nya stationen innebär mycket goda förutsättningar för KSC Kalmar både tekniskt och lokalmässigt sett. Syftet är att Kalmar kommuns verksamheter, eventuellt tillsammans med SOS Alarm AB och grannkommunerna ska ansluta till KSC Kalmar. Det öppnar även för en ökad samverkan i länet inom Brandkårens ansvarsområde. Ett förslag på upplägg samt medverkande organ vid inrättandet av KSC Kalmar presenterades i augusti år 2014 och ett beslut i frågan förväntas tas under En fortsatt samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten En större samordning mellan den förebyggande verksamheten och den operativa räddningstjänstverksamheten ska fortskrida under mandatperioden för att minska risken för olyckor samt för att minska konsekvenserna av olyckor. Det görs bland annat genom att kombitjänster har inrättats som innebär arbete såväl operativt som förebyggande. Att bibehålla en kvalitativ intern och extern utbildning För att fortsätta ha en bra och kvalitativ utbildning ska Kalmar Brandkår arbeta för att utveckla och utvärdera den utbildning som hålls i Brandkårens regi, både intern och extern utbildning. Med början år 2011 har Kalmar Brandkår fått i uppdrag att utbilda i Räddningsinsats, vilket är en grundutbildning för deltidstjänstgörande brandmän Inriktningsmål Kalmar kommun har satt upp ett antal inriktningsmål för Kalmar Brandkår för kommande mandatperiod. 1. Kalmar kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo i. Brand- och olycksriskerna ska kontinuerligt minska. Särskilda åtgärder ska vidtas för att minska dödsbränder och bränder i bostäder. Särskilda insatser ska också göras för att minska bränder på äldreboenden samt i oersättlig egendom, då främst genom förebyggande åtgärder. 2. En ökad samproduktion mellan förebyggande och operativ verksamhet. En ökad samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten ska utredas med målet att stärka skyddet för tredje man. Men det ska även utredas med målet att samverkan med södra Kalmar län ska öka på ett påtagligt sätt. 3. Kommunens arbete med skydd mot olyckor ska bedrivas systematiskt. Detta ska främst ske genom uppföljning och utvärdering, analys, information och rådgivning men även genom regelbundna tillsyner. 4. Stärka skyddet mot farligt godsolyckor. Under mandatperioden ska särskilda förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra uppkomsten av farligt godsolyckor, samt minska konsekvenserna av en sådan olycka. Särskilda insatser ska göras för att minska riskerna längs Södra vägen som är rekommenderad farligtgodsled. 5. En fortsatt teknisk utveckling av räddningstjänstens materiel. För att säkerställa att tredje man får tillfredsställande hjälp inom rimlig tid ska Kalmar Brandkår arbeta för en kontinuerlig utveckling och uppdatering av Brandkårens materiel. 16 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

82 6. Ökade insatser mot fallolyckor i hemmet. Riktade insatser ska göras för att minska fallolyckor i hemmet. Det görs i samverkan med andra förvaltningar inom kommunen samt med andra organisationer. 7. Ökade insatser mot brand i bostad. Detta skall ske genom hembesök och riktad information om förebyggande åtgärder mot brand i bostad. Genom projektet individanpassat brandskydd i samverkan med social- och omsorgsförvaltningen vill Brandkåren stärka brandskyddet hos äldre och personer med särskilda behov. Brandsläckning i byggnad Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 17

83 5 FÖREBYGGANDE ARBETE Inom ramen för den kommunala räddningstjänstens ansvarsområde ska risken för olyckor enligt LSO minska. I Kalmar kommun gäller det särskilt olyckor som drabbar; människors liv och hälsa, i synnerhet i bostäder, egendom i allmänhet och oersättlig egendom i synnerhet, miljö, samhällsviktiga funktioner, företag och industriell verksamhet. Brandkåren och dess förebyggande enhet ska även arbeta för att olyckor som inträffar vid hantering och transport av farligt gods minskar då dessa olyckor kan få effekter på alla ovanstående punkter. 5.1 Kommunens uppdrag Nedan följer en kortfattad beskrivning av kommunens uppdrag inom området skydd mot olyckor. Kommunens uppdrag är följande; Genomföra tillsyner. I enlighet med LSO och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska kommunen, genom Brandkåren, utföra tillsyner enligt behovsanpassad planering. Kommunen är även tillståndsgivare enligt bland annat LBE. Kommunen ska utföra tillsyner över sotningsentreprenören. IT-stöd för tillsynsplanering och hantering av brandskyddsredogörelser ska finnas. Information och rådgivning. Kommunen ska informera allmänhet och företag om brandskydd. Det görs framförallt i samband med tillsyner och via kommunens hemsida. Information sprids även via uppsökande verksamhet i form av hembesök och närvaro vid offentliga arrangemang. Utbildning. Kommunen ska, genom Brandkåren, erbjuda utbildning i såväl enklare brandskyddskurser som kvalificerade kurser för företag, förvaltningar, skolor och allmänhet. För att förbättra utbildningen ytterligare ska samverkan ske med södra Kalmar län. Systematiskt brandskyddsarbete inom kommunen. Kommunens verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete inom kommunen i enlighet med MSBs rekommendationer. Rengöring och brandskyddskontroll. Kalmar kommun ansvarar för att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs av de anordningar som enligt 3 kap. 4 LSO ska omfattas av detta. Kommunen har slutit avtal med enskild entreprenör, sotningsbolaget Kalmar Sotning och Ventilation AB, om att utföra sotning och brandskyddskontroll för kommunens räkning. Bolaget ska även se till att rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler sker inom rimliga och fastställda frister. Kommunen kan tillåta enskilda fastighetsägare att utföra rengöring på egen fastighet under förutsättning att säkerheten uppfylls. Riskidentifiering och riskanalys. Kommunen ska göra en risk och sårbarhetsanalys för kommunen och den ska uppdateras kontinuerligt. Även riskanalyser för särskilda objekt ska genomföras när behov föreligger. Särskild vikt ska läggas vid kommunens farliga verksamheter och sevesoanläggningar. Handlingsprogrammens bedömningar har gjorts bland annat utifrån kommunens risk och sårbarhetsanalys (RSA). Delar av RSA bifogas dessa program. 18 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

84 Analys och uppföljning. Kommunen är skyldig att utreda alla olyckor som föranleder räddningsinsats. Samtliga olyckor som medför räddningsinsats och inte utreds av annan part ska utredas i skälig omfattning. Vid vissa olyckor görs en fördjupad olycksutredning. Fysisk planering. Kommunen ska granska planärenden inom kommunen och vid behov remisser från andra myndigheter och organisationer ur brand- och personsäkerhetssynpunkt. Vid byggråd ska brandtekniskt kunnig personal närvara för att lämna råd och synpunkter. Vid om- och nybyggnation ska en brandskyddsdokumentation skickas till Kalmar Brandkår för kännedom. Organisation. Operativ personal ska arbeta inom det förebyggande området med utbildning, information till allmänhet och den enskilde, besiktningar, tillsyner samt insatsplaner och insatskort. 5.2 Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Kalmar kommun har formulerat ett antal säkerhets- och prestationsmål som det förebyggande arbetet ska inriktas mot för att nå upp till de inriktningsmål som är bestämda. Målen är uppställda utan inbördes prioritet och utgår från de risker som i kapitel 2.3 visade sig vara de största i Kalmar kommun. Säkerhets- och prestationsmål har även formulerats för fall- och drunkningsolyckor då dessa två olyckstyper, enligt den nationella statistiken, är vanligt förekommande i landet, se kapitel 3.1. Sammanfattningsvis finns säkerhets- och prestationsmål för följande händelser; brand, trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne, fallolyckor, drunkningsolyckor Bränder Varje år omkommer i Sverige omkring 100 personer i bränder, de flesta i bostadsbränder (MSB, 2015a). Trenden visar att antalet omkomna ständigt minskar. År 2013 var första året på 10 år som dödsiffran understeg 100 personer (MSB, 2014b). Bränder ger ofta stora egendomsskador och är mycket kostsamma för samhället. Ungefär var femte brand i Sverige är anlagd. I detta handlingsprogram finns flera åtgärder för att förhindra brand. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 19

85 S.1 Skador på människors liv och hälsa, egendom och miljö ska minimeras. P.1a P.1b P.1c P.1d Samtliga elever i 2:a, 5:e och 8:e klass i grundskolan ska utbildas i brandskydd och säkerhet, där de får både praktiska och teoretiska kunskaper. Stödet till den enskilde för att öka antalet verksamheter som bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska stärkas, samt att alla kommunens verksamheter ska bedriva ett SBA vid mandatperiodens slut. Utrymningsmöjligheterna från publika lokaler och kommunens lokaler ska ses över i samband med tillsyn. Samtliga byggnader där personer vistas mer än tillfälligt ska vara försedda med anläggning för upptäckt av brand. S.2 Antalet bränder förorsakade av uppvärmningsanordningar ska minska. P.2a P.2b P.2c Kommunen ska informera allmänheten via hemsidan om hur man på tryggast och bäst sätt eldar i sin kamin eller dylikt. De som genomför rengöring och brandskyddskontroll för kommunens räkning ska ha erforderlig kompetens. Brandskyddskontroll och rengöring av eldstäder och rökkanaler ska genomföras inom fastställda frister. S.3 Antalet anlagda bränder ska minska under mandatperioden. P.3 Information ska gå ut till riktade grupper så som till exempel skolungdomar för att öka förståelsen för anlagda bränder samt de konsekvenser som bränderna medför. S.4 Antalet bränder och brandtillbud i äldreboenden ska minska. P.4a P.4b Information till personal och boende, samt rådgivning vid behov, ska ges i samband med tillsyn, i syfte att minska risken för brand. Kommunens samtliga äldreboenden ska bedriva ett välfungerande systematiskt brandskyddsarbete vid mandatperiodens slut. 20 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

86 S.5 Fungerande brandvarnare eller brandlarm ska finnas i samtliga bostäder. P.5a P.5b För att öka antalet brandvarnare ska information om brandvarnare ges till fastighetsägare i riktade insatser. På kommunens hemsida ska det finnas kontinuerligt uppdaterad information till allmänheten om brandskydd i allmänhet och om brandvarnare i synnerhet Trafikolyckor Det totala antalet trafikolyckor har de senaste åren ökat i Sverige. Trenden var nedåtgående år 2011, för att därefter öka igen (MSB, 2015a). I Kalmar kommun är det främst på Europaväg 22 samt riksväg 25 och 137 som de större olyckorna sker. Utrustning för tung räddning fås genom samverkan med grannkommunerna. S.6 Inga människor ska omkomma på grund av trafikolyckor. P.6a P.6b P.6c P.6d Kommunen ska påverka andra aktörer i trafiksäkerhet så att andelen fordon som framförs i laglig hastighet ökar. Kommunens arbete med implementering av SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Kommunen ska påverka Trafikverket så att förebyggande åtgärder mot trafikolyckor på E22, riksväg 25 och riksväg 137 kommer till stånd. Kommunen ska påverka Trafikverket så att de kontinuerligt bygger bort plankorsningar för att öka säkerheten. S.7 Andelen cykelolyckor ska minska under mandatperioden. P.7 På kommunens hemsida ska det finnas allmänna råd och information om säkerhet i samband med cykling Utsläpp av farligt ämne Allvarliga farligt gods olyckor är i dagsläget inte så vanligt förekommande men då de sker kan de få stora konsekvenser. I takt med att verksamheter i oljehamnen på Tjärhovet växer, kommer även antalet transporter med farligt gods att öka, vilket i sin tur ökar sannolikheten för en allvarlig farligt gods olycka. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 21

87 S.8 Antalet miljöolyckor och olyckor med farliga ämnen ska minska. P.8a P.8b Tillsyner enligt LSO och LBE ska ske enligt behovsanpassad planering. För att kunna föreslå åtgärder för att minska riskerna för olyckor med farliga ämnen, med hänvisning till andra lagstiftningar än enbart LSO, ska företag där farliga ämnen utöver brandfarlig vara hanteras, identifieras och analyseras i samarbete med andra myndigheter. S.9 Allmänhetens kunskap om farliga verksamheter i kommunen ska öka. P.9 Information om vilka ämnen de sevesoklassade verksamheterna distribuerar samt information till allmänhet om dessa ska finnas på kommunens hemsida Fallolyckor Varje år omkommer cirka 700 personer i fallrelaterade olyckor, de flesta är äldre, och över skadas så allvarligt att de behöver sjukhusvård. Kalmar kommun ska vidta olika åtgärder för att minska antalet fallolyckor. S.10 Äldre ska inte skadas i fallolyckor i hemmet. P.10a Ta fram checklistor för att eliminera fallrisker i hemmet hos äldre med hemtjänst. P.10b Kommunen ska deltaga i MSBs kampanjdag Peppar peppar en dag för seniorers säkerhet. Kurser för seniorer kommer att erbjudas från och med Drunkningsolyckor Varje år omkommer omkring 85 personer i drunkningsolyckor i Sverige (MSB, 2015a). Kalmar kommun har hittills varit förskonade mot flertal dödsfall knutna till drunkning, men då närheten till vattnet är stor anses det av stor vikt att kommunen fortsatt arbetar för att förhindra drunkningstillbud och drunkningsolyckor. S.11 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.11a Tillsyn av kommunens badplatser ska ske med dykare varje år. P.11b Tillsyn av offentliga livräddningsmaterielen ska ske kontinuerligt. P.11c Informationsmaterial ska delas ut till alla 2:a, 5:e och 8:e klassare i samband med brandskyddsutbildning. 22 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

88 S.12 Alla skolungdomar ska vid slutet av 5:e klass kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. P.12 Kultur- och fritidsförvaltningen samt Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar Kommun skall i samarbete bedriva simundervisning för att nå målen. Övning i vattenlivräddning Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 23

89 6 RÄDDNINGSTJÄNST (OPERATIVT ARBETE) Detta kapitel syftar till att lyfta de operativa säkerhets- och prestationsmål som Kalmar kommun kommer arbeta med under mandatperioden. Även den operativa organisationen och förmågan beskrivs. 6.1 Kommunens uppdrag Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö, där det krävs att samhället bistår med hjälp. Samtliga av fyra följande kriterier ska uppfyllas för att en räddningsinsats ska genomföras; behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen, omständigheterna i övrigt. Majoriteten av de räddningsinsatser som genomförs är ett kommunalt ansvar, dock finns ett antal undantag enligt 4 kap 1-6 LSO. Undantagen följer och de ansvariga för respektive insats anges inom parantes; fjällräddningstjänst (Polisen), sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket), flygräddningstjänst (Sjöfartsverket), efterforskning av försvunna personer i andra fall än vid misstanke om brott (Polisen), miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen), räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning (Länsstyrelsen). Räddningsinsats vid olyckor på båtar och fartyg liggande vid kaj samt inom hamnområden, enligt Bilaga B, faller under kommunal räddningstjänsts ansvarsområde. Gränsen mellan kommunal och statlig räddningstjänst följer i övrigt kustlinjen. Jämfört med andra kommuner i liknande storlek, befolknings- och ytmässigt, har Kalmar kommun ett lägre antal larm i genomsnitt och per antal invånare, se Bilaga C. 6.2 Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Även för operativa verksamheten har Kalmar kommun säkerhets- och prestationsmål som ska uppnås under mandatperioden. All utbildning sker enligt Brandkårens dokument Mål för Kalmar Brandkår Bränder Den operativa verksamheten i kommunen ska under mandatperioden arbeta för att öka säkerheten för tredje person i samband med brand, då Kalmar kommun ska vara en trygg kommun att bo i. 24 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

90 S.1 Skador på människor, egendom och miljö till följd av brand ska minimeras. P.1a P.1b P.1c P.1d Livräddning med rökdykare ska utföras i byggnader där personer vistas mer än tillfälligt. Nödvändig släckning ska utföras för att rädda egendom. Första hjälpen ska utföras för att hjälpa skadade. Kalmar Brandkår ska ha all erforderlig utrustning för insatser vid brand. S.2 Brandkåren ska vara på plats för att påbörja en insats inom en rimlig tid. P.2a P.2b P.2c För byggnader i Kalmar tätort ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 10 minuter. För byggnader utanför Kalmar tätort ska insats kunna påbörjas inom 20 minuter. Brandkåren ska få kännedom om vägbyggen och andra hinder som kan förlänga körtiden, för att kunna välja andra vägar till olycksplatsen Trafikolyckor Trafikolyckor ska förebyggas i största möjliga mån men om olyckan är framme ska Kalmar Brandkår arbeta för att tredje man ska få hjälp så snabbt som möjligt. S.3 Brandkåren ska arbeta för att skadade ska nå sjukhus inom den gyllene timmen. P.3a P.3b P.3c Losstagning av fastklämda personer ska utföras. Första hjälpen-insatser ska utföras för att hjälpa skadade. Material för att kunna utföra tung räddning ska finnas tillhanda Utsläpp av farligt ämne Allvarliga farligt gods olyckor är i dagsläget inte vanligt förekommande, men då de sker kan de få stora konsekvenser. I takt med att verksamheter i oljehamnen på Tjärhovet växer, kommer även antalet transporter med farligt gods att öka, vilket i sin tur ökar kravet på Brandkårens kapacitet. Kalmar Brandkår ska arbeta för att minimera konsekvenserna av en olycka med farligt gods. S.4 Skador på människor, egendom och miljö på grund av utsläpp av farligt ämne ska minimeras. P.4a P.4b Livräddning ska utföras även i riskmiljö. Brandkåren ska ha nödvändigt material för att klara av olyckor med de vanligaste typerna av farligt gods som transporteras i kommunen. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 25

91 6.2.4 Drunkningsolyckor I Kalmar kommun är det aldrig långt till hav och vattendrag vilket ökar risken för drunkningsolyckor och tillbud. För att minimera dem ska Kalmar Brandkår arbeta för att stärka beredskapen. Under mandatperioden tas ett nytt dykfordon i drift. S.5 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.5a P.5b Räddningsdykare ska finnas tillgängliga året runt. Ytlivräddning ska utföras året om. 6.3 Förmåga Framförallt för följande händelser ska kommunen ha ständig beredskap för att med egen personal kunna påbörja ett effektivt räddningsarbete; brand i byggnad, brand i upplag, brand i det fria, kommunikationsolyckor på väg, järnväg och inom flygtrafiken, utflöde av skadligt ämne i mark, luft och vatten, ras inom- och utomhus, drunkningsolyckor, utflöde av radioaktivt ämne med undantag av kärnkraftsanläggning, allvarliga naturolyckor. Samtliga brandstationer i kommunen har eget reservkraftverk för elförsörjning av samtliga funktioner. Utöver det finns det inom kommunen tillgång till följande material och personal. Brandkåren förfogar även över ett antal mobila större reservkraftverk. räddningsstyrkor i Kalmar, Påryd, Voxtorp och Rockneby, rökdykare, vattendykare, kemdykare, en kvalificerad räddningstjänstutbildning, en kvalificerad övningsverksamhet, en effektiv larm- och ledningsverksamhet, en effektiv stabsfunktion, samverkan med externa aktörer, erforderligt materiel och fordon av god kvalité, höjdfordon. Tabell 2 beskriver Kalmar Brandkårs förmåga att hantera olika nivåer av olyckor som kan uppkomma inom kommunens gränser, med avseende på personal. För att nå långvarig uthållighet kan samverkan med andra kommuners räddningsorganisationer behövas. I tabellen redovisas den minsta bemanning som ska finnas i beredskap för respektive styrka under dygnets alla timmar. Tabellen visar också vilken anspänningstid som gäller för respektive styrka. 26 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

92 Tabell 2. Anspänningstider och minsta bemanning. Station RCB YB SLH BmH SLD BmD Anspänningstid Kalmar sek.* Påryd 1 AL 3** 5 min. Voxtorp 1 AL 3 5 min. Rockneby min. * RCB 90 sek. på telefon samt 20 min. till ledningscentral. ** Kompletteringsstyrka i Tvärskog med en BmD och ett fordon för upprätthållande av 1+3 i Påryd. Dessa angivna styrkor ingående i deltidsorganisationen skall ses som kommunens ambitionsnivå. Tillfälligtvis kan en mindre styrka utgöra beredskap vid respektive station på grund av personalbrist. 6.4 Organisation Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, följt av kommunstyrelsen. Därutöver finns det nämnder och förvaltningar. Kalmar Brandkår sorterar under kommunstyrelsen och en förvaltningschef. Under förvaltningschefen har Kalmar Brandkår en räddningschef som ansvarar för Brandkårens verksamhet. Figur 3 visar Kalmar Brandkårs förvaltningsorganisation. FÖRVALTNINGSCHEF RÄDDNINGSCHEF DRIFTANSVARIG Mekaniker SKYDD & SÄKERHET TEKNIKANSVARIG ENHETSCHEF Operativa enheten Assistent ENHETSCHEF Brandskyddsenheten ENHETSCHEF Utbildningsenheten FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Styrkeledare Lag 1 Påryd Lag 1 LEDNINGSGRUPP: Förvaltningschef Räddningschef Enhetschef Utbildningsenheten Enhetschef Brandskyddsenheten Enhetschef Operativa enheten Rockneby Voxtorp Styrkeledare Lag 2 Styrkeledare Lag 3 Styrkeledare Lag 4 Lag 2 Lag 3 Lag 4 OPERATIV VERKSAMHET Figur 3. Kalmar Brandkårs förvaltningsorganisation. Under sig har räddningschefen tre enhetschefer som styr enheterna brandskydds-, utbildnings- och operativa enheten. Brandskyddsenheten ansvarar för det förebyggande arbetet samt tillsyner och tillstånd. Utbildningsenheten ansvarar för både extern och intern utbildning. Den operativa enheten ansvarar för räddningstjänstverksamheten i Kalmar kommun. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 27

93 Komplexiteten i olyckor som inträffar i kommunen samt kommunens area, gör att en kombination av hel- och deltidsstyrkor är lämplig. Enbart deltidsstyrkor skulle ha svårt att upprätthålla den kompetens som dagens och det framtida samhället, med alla dess risker, ställer på Brandkåren. Samtidigt kan inte en heltidsstyrka med acceptabel insatstid täcka upp hela kommunens yta. Deltidsstyrkorna medför att relativt korta insatstider i kommunen kan hållas med undantag för vissa delar söder och väster om Kalmar tätort. Deltidsstyrkorna ger även förutsättningar till god styrkeuppbyggnad vid större eller långvariga insatser Räddningsledare Det operativa ledningsarbetet kan, i enighet med Bilaga D, delas upp enligt följande; Nivå 1 Ledning av enskild enhet, Nivå 2 Skadeplatsledning, Nivå 3 Operativ ledning, Nivå 4 Normativ/strategisk ledning. Räddningsledaren är ansvarig för att rätt ledningsnivå inkallas samt att nödvändiga ledningsresurser organiseras och samordnas med övriga samverkande ledningsorgan. Vid behov kan en bakre ledningsstab i sambands- och ledningscentralen i Kalmar upprättas. Räddningschef i beredskap (RCB), är i sin beredskapsfunktion direkt underställd räddningschefen och kan vid större eller mer komplicerade insatser ta över som räddningsledare. RCB blir då ansvarig för den operativa ledningen. Det yttre befälet (YB) blir vid större insatser skadeplatschef och ansvarar då för ledningen av det minutoperativa arbetet på skadeplatsen. Beredskap för nivå 4 som utgörs av räddningschefen finns inte i ständig beredskap utan får organiseras då behov uppstår. RCB utgör också kommunens TiB (Tjänsteman i Beredskap) Samband Samband mellan brandstationer, styrkor och personer ska ske via Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) på tilldelade talgrupper, mobiltelefonnät samt över det vanliga telefonnätet. Datorkommunikation ska kunna utföras med berörda myndigheter, samverkande enheter och andra för insatsen betydelsefulla personer. Utrustning för larmmottagning och statussignalering i fordonen är i drift Kompetens Nedan beskrivs de kompetenser som finns inom Kalmar Brandkår samt de övningstimmar respektive personalkategori har per år. Specifik information gällande respektive utbildning finns i Bilaga E. Utbildningsnivå Kommunen ska ha en räddningschef, nivå 4-befäl, som har kompetens som räddningsledare i enlighet med LSO. Denne ska vara brandingenjör samt ha genomgått MSBs Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer (RUB). Befäl som har RCB-beredskap, nivå 3-befäl, ska ha minst brandmästarkompetens eller ha genomgått Räddningsledning B samt Tillsyn och olycksförebyggande B. Brandingenjör ska ha genomgått RUB. Målsättningen är att samtliga befäl som har RCB-beredskap skall utgöras av brandingenjörsutbildad personal. Insatsledare, nivå 2-befäl, ska ha brandmästarexamen eller utbildningen Räddningsledare A. Målsättningen är att samtliga yttre befäl ska ha genomgått Räddningsledning B, samt att de yttre befäl 28 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

94 som är placerade på brandskydds- och utbildningsenheten bör ha genomgått Tillsyn och olycksförebyggande B inom två år efter tjänstetillsättning. Styrkeledare, nivå 1-befäl, ska ha brandförmansexamen eller Räddningsledare A. Målsättning är att samtliga styrkeledare heltid ska ha genomgått Räddningsledning B samt Tillsyn och olycksförebyggande A. Vid styrkorna i Påryd och Voxtorp leds insatsen vid räddningstjänst initialt av en arbetsledare med internutbildning. Målsättningen är att brandman heltid ska ha genomgått MSBs utbildning Skydd mot olyckor (SMO) eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Lägsta utbildningsnivå är utbildningen Räddningsinsats. De personer som för kommunens räkning utför rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll ska ha erforderlig kompetens enligt 14 SRVFS (2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. De som utför tillsyn enligt LSO och LBE skall ha lägst kompetensen Tillsyn A. Kommunen uppfyller idag erforderliga kompetenskrav. Övning Övningar för respektive personalkategori ska ske i enighet med övningsprogram som tas fram av utbildningsenheten. Med utgångspunkt från detta ska ett detaljplanerat övningsprogram, som omfattar 6-12 månader, göras för respektive personalkategori. Programmet ska beskriva övningarnas innehåll och tidsomfattning. De olika personalkategorierna övas i de befattningar som de kan förväntas verka i. Heltidsanställd personals övnings- och utbildningstid ska omfatta minst 150 timmar per år. För personal som ingår i RCB-organisationen ska övningarna omfatta minst 24 timmar per år medan yttre befälets övningar ska omfatta minst 70 timmar per år. Deltidstjänstgörande personal ska ha en övningstid som omfattar minst 50 timmar per år. RCB ska tillsammans med operativ personal regelbundet delta i samverkansövningar med polis, sjukvård samt andra myndigheter och organisationer. Befäl med RCB-beredskap ska övas i denna funktion regelbundet. Ledningspersonal, räddningsstab och räddningsledarna i organisationen ska ges övning vartannat år i samverkan och i respektive befattning. Mål för Kalmar Brandkår följs Samverkan Samverkan inom Brandkårens operativa verksamhetsområde ska ske dels i förberedande syfte och dels akut vid pågående insatser. Samverkande organ är bland annat: förvaltningar och bolag inom kommunen, grannkommunernas räddningstjänster, Samverkan Sydost, övriga räddningstjänster i länet, Länsstyrelsen, MSB, Polismyndigheten, Landstinget, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket. Inom Kalmar län finns ett samarbete som kallas RäddSam H-län där det finns ett antal arbetsgrupper inom de olika arbetsområdena som räddningstjänsten har. Grupperna arbetar med olika frågor i syfte Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 29

95 att få en ökad samverkan och en mer slagkraftig räddningstjänst över hela länet. RäddSam H-län samverkar med såväl länssamverkansorganen Krissamverkan Kalmar län och Området. En mindre stab kan upprätthållas av Kalmar Brandkår men ingen av kommunerna i Kalmar län har resurser att själva bedriva större stabstjänst i ett akutläge. Därför har en överenskommelse gjorts i länet, Räddningsstab Kalmar län, som bygger på att grannkommunernas RCB kan larmas vid behov av att bilda stab. Ett samverkansprojekt finns mellan Kalmar, Ölandskommunerna, Emmaboda, Torsås samt Nybro kommun. Nedan presenteras exempel på samverkansavtal som tecknats mellan Kalmar Brandkår och andra aktörer. avtal om förstainsatser med närmsta styrka finns med kommunens samtliga grannkommuner, avtal om länsgemensam mobil ledningsbuss H8080 finns med Oskarshamns kommun. avtal om gränslös samverkan finns med samtliga räddningstjänster inom länet, avtal med SOS Alarm AB finns om räddningstjänstalarmering, avtal om kemkoordinator finns med MSB, avtal finns med Trafikverket om insatser på Ölandsbron, avtal med Trafikverket finns om insatser vid järnvägstrafik, samarbetsavtal med Kalmar Öland Airport finns om övningsfält och brandövningsplats, avtal med Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB om akut restvärde, Kalmar kommun har i samverkan med andra kommuner tecknat avtal med brukshundsklubben om tillgång till räddningshund i fred och vid höjd beredskap, avtal finns med Kalmarsunds gymnasieförbund angående hjälp vid höjd beredskap och vid omfattande fredsolyckor/kriser, avtal om utlarmning av dykare finns upprättat med Mönsterås kommun, Nybro kommun och räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås, avtal om SAMS-verksamhet (SAve More Lives) finns med Landstinget Kalmar län, avtal med Kalmar läns brandskyddsförening om utbildningsresurser, avtal med Trafikverket om sanering av vägbana. 6.5 Höjd beredskap I 8 kap. 2 LSO anges att i syfte att rädda befolkning och civil egendom från krigets verkningar ska Brandkåren under höjd beredskap, utöver fredstida uppgifter, även ansvara för: upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt 8 kap. 2 ska kunna fullföljas. Brandkåren ska under samma tid vidare delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt åtgärder för befolkningsskydd. Kommunens organisation för räddningstjänst vid höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen, se Bilaga F. Lednings-, räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggandeorganisationen ska utnyttjas med så små förändringar som möjligt enligt ansvarsprincipen. En effektiv räddningstjänst i fred är grunden för en väl fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap. 30 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

96 Vid höjd beredskap kan mål i kommunen bli utsatta för flygbekämpning, varvid befolkning i exempelvis bostäder och annan bebyggelse kan komma att skadas. Brandkåren kommer vid höjd beredskap att utökas vad gäller materiel, fordon, specialutbildad personal och frivilliga. Samverkan mellan kommuner ska ske i vissa specialuppgifter. Insatstider vid höjd beredskap Insatstider i fred är desamma som insatstider under höjd beredskap. Vid behov kan hela eller delar av stationerna Påryd, Rockneby och Voxtorp förläggas med förkortad insatstid. Varning, alarmering och information under höjd beredskap Varning samt alarmering under höjd beredskap sker på samma sätt som under fred. Information till allmänheten sker via media. Övning för räddningsinsats i Kalmar Hamn Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 31

97 7 ALARMERING OCH KOMMUNIKATION Detta kapitel behandlar kommunikation från räddningstjänst till allmänhet samt hur alarmering av räddningstjänst sker. 7.1 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Generellt I Sverige finns två nivåer av meddelande till allmänheten; varningsmeddelande samt informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds omedelbart i situationer där det finns risk för skada på liv och hälsa, egendom eller miljö. Har signalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) utlösts ska den alltid följas av ett varningsmeddelande. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter och sänds alltid i samtliga radio- och TV-kanaler som omfattas av systemet. Ett VMA kan kompletteras genom användning av ljudsändare utomhus. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Informationsmeddelande sänds, dock utan krav på omedelbarhet, för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Ett informationsmeddelande ska upprepas inom tio minuter och kan sändas i alla medverkande radio- och TV-kanaler. Kalmar kommun Inom vissa delar av Kalmars och Smedbys tätorter ska VMA kunna ges via utomhusvarningssystem. Information till allmänheten som kräver snabb information till berörda i samband med räddningstjänst ska ske via lokalradio, riksradio och/eller TV. Räddningsledaren avgör när akut information till allmänheten ska äga rum och beställer meddelandet via SOS Alarm AB. Allmänheten ska minst en gång per år upplysas om handlingsprogrammets avsnitt om varning och information vid allvarliga olyckshändelser. 7.2 Alarmering Alarmering av Brandkåren sker via larmnummer 112. Alarmeringen mottas och utlarmning sker genom avtal med SOS Alarm AB. Vid varje brandstation finns larmanordning där allmänheten kan larma Brandkåren direkt. Detta ska kunna ske även då teleförbindelsen är utslagen. SOS Alarm AB kan alltid larma Brandkåren på en av två av varandra oberoende larmvägar. Den första är via ordinarie telefonförbindelse och den andra via radio direkt till brandstationerna, fordonen och personsökarna. Reservkraft finns för alarmeringssystemet. 7.3 Hantering av automatiska brand- och sprinklerlarm Avtal ska tecknas mellan Kalmar Brandkår och anläggningsägarna av automatiska brand- och sprinklerlarm om vilka kriterier som gäller för larmhantering. Larm till Brandkåren från automatiska brandlarm som orsakats av annan anledning än fara för brand, debiteras i enlighet med avgift fastställd av kommunfullmäktige. 32 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

98 8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Handlingsprogrammet kommer att följas upp med hjälp av olycksstatistik av kommunstyrelsens arbetsutskott på de regelbundna utskottsmötena. Utöver det sker kontinuerliga olycksutvärderingar samt egenkontroller inom kommunens verksamheter. 8.1 Olycksutredningar När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Utredning av orsakerna till olyckan och olycksförloppet kan bidra till att fastställa vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att minska olycksrisken. Utredning av hur insatser som genomförs, i kombination med olycksförlopp, är underlag för den kontinuerliga utveckling av taktik, metoder och materiel som behövs för att upprätthålla och utveckla en effektiv räddningstjänstorganisation. Räddningsledaren ansvarar för att utredning av olyckan sker i enlighet med framtagna rutiner. Kalmar Brandkår har även kompetens att utföra fördjupade olycksutredningar. 8.2 Egenkontroll Arbete med ständiga förbättringar Olycksutredningarna ska sammanställas och tillsammans med utryckningsstatistiken bilda underlag för den uppföljning som Länsstyrelsen ska göra av räddningstjänstverksamheten. Sammanställningarna är också ett direkt underlag för den övningsplanering som utbildningsenheten genomför. Brandposter och vattenreservoarer Brandposter med kapacitet enligt gällande normer finns i tätorterna Kalmar, Rockneby, Lindsdal, Läckeby, Trekanten, Smedby, Rinkabyholm, Ljungbyholm, Vassmolösa, Hagby, Halltorp, Tvärskog, Påryd, Boholmarna, Dunö, Revsudden och Drag. Under gjordes omfattande kontroller och viss upprustning av kommunens brandposter. I de områden där kapaciteten i brandpostnätet inte är tillräcklig eller då alternativsystem införs ska brandvattenförsörjningen säkerställas med brandpersonal och tankbilar efter särskild utredning. Vid uttag från brandpostnätet ska hänsyn tas till risken för större störningar i dricksvattenförsörjningen. Kalmar Vatten AB ska informeras då uttag från brandpostnätet gjorts. Branddammar och andra öppna vattentag ska inom en rimlig tidsram avvecklas efter beslut av Samhällsbyggnadsnämnden. Underhållsansvar och skötsel Kalmar Vatten AB sköter nyanläggning och underhåll av brandposter. Brandkåren har möjlighet att erhålla aktuella kartor och kapacitetsuppgifter över brandpostnätet. Ansvaret för underhåll av branddammar och öppna vattentag vilar på Brandkåren. 8.3 Underställda dokument till handlingsprogram för skydd mot olyckor I Tabell 3 presenteras dokument som finns, ska tas fram eller är under revidering för att uppfylla kommunens handlingsprogram. Dessa är levande dokument som kontinuerligt ska följas upp, utvärderas och uppdateras. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 33

99 Tabell 3. Underställda dokument. Dokument Status Uppdateras Tillsynsplan Varje år Frister för rengöring (sotning) Vid behov Taxor för rengöring (sotning) Varje år Taxor för tillsyn och tillstånd Varje år Risk- och sårbarhetsanalys för kommunen Varje år 34 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

100 9 LITTERATURFÖRTECKNING Andersson, T. (2012). Gästnätterna ökade i Kalmar. Hämtat från den Brand och Riskanalys AB. (2010). Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar. Kalmar: Brand och Riskanalys AB. Carlsson, P. (2011). Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Kalmar: Kommunfullmäktige, Kalmar kommun. Carlsson, P. (2015). Riktlinjer för säkerhetsarbete i Kalmar kommun. Kalmar: Kalmar kommun. Destination Kalmar AB. (2014). Kalmar gästhamn - fakta. Hämtat från den Kalmar kommun. (2008). Förstudie av den operativa verksamheten inom Kalmar Brandkår inför Kalmars mål på invånare. Kalmar: Samhällsbyggnadsnämnden, Kalmar kommun. Kalmar kommun. (2014a). Kalmar Hämtat från Kalmar/vision-2020/ den Kalmar kommun. (2014b). Kalmars näringsliv i korthet. Hämtat från den Kalmar Kommun. (2014c). FH Tank Storage AB. Hämtat från almar.se%2finvanare%2fbrand%2fom-nagot-hander-pa-tjarhovet%2ffh-tank-storageab%2f&uaid=2a920e80f den Kalmar kommun. (2014d). Statoil. Hämtat från den Kalmar Öland Airport. (2014). Fakta om flygplatsen. Hämtat från den LTH. (2013). Kurser & upplägg. Hämtat från den LTU. (2011). Läs Brandingenjörsprogrammet vid LTU. Hämtat från Brandingenjorsprogrammet-vid-LTU den MSB. (2009a). Samhällsviktig verksamhet. Hämtat från g_verksamhet.pdf?epslanguage=sv den MSB. (2009b). Att bli räddningspersonal i beredskap. Hämtat från -ovning/utbildning/raddningstjanst/raddningsinsats/ den MSB. (2009c). Om utbildningen Skydd mot olyckor. Hämtat från den Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 35

101 MSB. (2010). Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. Hämtat från den MSB. (2014b). Lågt antal omkomna i bränder. Hämtat från den MSB. (2014c). Räddningsledare A. Hämtat från ovning/utbildning/kurser-a-till-o/?type=visakurs&kursid=53 den MSB. (2014d). Räddningsledning B. Hämtat från ovning/utbildning/kurser-a-till-o/?type=visakurs&kursid=52 den MSB. (2014e). Tillsyn och olycksförebyggande - enklare objekt, kurs A. Hämtat från O/?type=VisaKurs&kursid=47 den MSB. (2014f). Tillsyn och olycksförebyggande - komplexa objekt, kurs B. Hämtat från O/?type=VisaKurs&kursid=46 den MSB. (2015a). IDA fridyk. Hämtat från tatistik/fridyk.dbk,area=alla händelsetyper,topic=öppna Alla händelsetyper den Nationalencyklopedin. (2014). Kalmar. Hämtat från den Ryen, L. (2011). Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad: MSB. SCB. (2014a). Befolkningsstatistik. Hämtat från den SCB. (2014b). Land- och vattenareal i kvadratkilometer efter region, arealtyp och år. Hämtat från MI MI0802/Areal2012/table/ta bleviewlayout1/?rxid=90dd5b8c-be27-46e2-ab84-2efa1b20907c den Socialstyrelsen. (2015). Statistikdatabas för dödsorsaker. Hämtat från den Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

102 BILAGA A SKYLDIGHETER ENLIGT LSO Följande bilaga innehåller utdrag ur LSO som behandlar de skyldigheter som enskilda samt kommuner har för att förebygga och begränsa olyckor. Även 8 kap. som behandlar räddningstjänst under höjd beredskap finns bifogat i denna bilaga. 2 kap. Enskildas skyldigheter Skyldighet att varna och tillkalla hjälp 1 Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 3 Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Redogörelsen skall lämnas in till kommunen. Skyldigheter vid farlig verksamhet 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra styckena gäller även flygplatser som har meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 första stycket luftfartslagen (2010:500). Lag (2010:519) och verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lag (2014:688). 5 Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som avses i 4 ska den som utövar verksamheten underrätta länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen om utsläppet kräver särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse ska också lämnas om det finns överhängande fara för ett sådant utsläpp. Lag (2014:688). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor I

103 3 kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan ledatill räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 4 En kommun ska i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma ska gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen ska i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som ska rengöras enligt förstastycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma ska gälla fastaförbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. 5 Den som utför sotning eller brandskyddskontroll enligt 4 har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 6 En kommun får föreskriva att avgift ska betalas för sotning och brandskyddskontroll enlig 4. Kommunen får ge den som enligt 4 tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att vara tjänsteman hos kommunen befogenhet att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud enligt 5 kap. 2 andra stycket. Ett sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite. Räddningstjänst 7 En kommun ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap 1-6. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. II Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

104 8 En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan ska anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan ska redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Efterföljande åtgärder 9 En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatser (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad ska räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatser har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 8 kap. Räddningstjänst under höjd beredskap 1 När den totalförsvarspliktiga personal som är inskriven för civilplikt vid en kommunal organisation för räddningstjänst inkallats för tjänstgöring enligt 4 kap. 7 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ingår även denna personal i kommunens organisation för räddningstjänst. 2 I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig ska kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, ansvara för 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf ska kunna fullgöras. Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst ska under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd. Vad som gäller vid kommunal räddningstjänst ska gälla även när personalen inom kommunens organisation för räddningstjänst utför uppgifter enligt första och andra styckena. 3 Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela sådana föreskrifter som avviker från denna lag om det är av Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor III

105 betydelse för totalförsvaret eller om det behövs för räddningstjänsten eller för att sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen ska kunna genomföras. 4 Under höjd beredskap får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att personal inom en kommuns organisation för räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen. Om personal har tagits i anspråk enligt första stycket, har kommunen rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader. Kemikalieövning IV Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

106 BILAGA B HAMNGRÄNSER Inom hamnarna svarar kommunen för räddningstjänst, utanför hamnområdet ligger ansvaret för en eventuell insats på Sjöfartsverket. Figur 4 Figur 6 visar gränsdragningen till havs för tre hamnområden i Kalmar kommun. Figur 4. Gräns för Kalmar hamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor V

107 Figur 5. Gräns för Stensö fiske- och småbåtshamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. VI Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

108 Figur 6. Gräns för Revsuddens fiske- och småbåtshamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor VII

109 BILAGA C RÄDDNINGSINSATSER I REFERENSKOMMUNER Tabell 4 visar antalet räddningsinsatser i respektive kommun bland referenskommunerna. Tabell 4. Räddningsinsatser i referenskommunerna under åren (MSB, 2015a). Kommun Antal inv. Antal larm per år och inv. Genomsnitt per inv. Halmstad ,2 8,6 9,2 8,9 9,8 8,8 9,1 Kalmar ,1 8,3 8,5 7,7 8,7 8,5 8,3 Karlskrona ,5 12,0 10,6 11,4 10,9 11,0 11,2 Kristianstad ,2 9,7 10,2 10,0 9,3 10,7 10,0 Växjö ,1 11,3 11,4 11,2 10,7 10,4 10,9 VIII Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

110 BILAGA D RÄDDNINGSTJÄNSTORGANISATION Figur 7 visar den operativa räddningstjänstorganisationen inom Kalmar Brandkår. Ledningsorganisationen beskrivs i Figur 8. RÄDDNINGSCHEF Räddningschef i beredskap (RCB) 5 personer delar denna beredskap med en vecka i taget Yttre befäl 8 pers., jour 1 dygn samt dagtidsarbete. 1 Styrkeledare 5 Brandmän 1 Styrkeledare 3 Brandmän 1 Arbetsledare 3 Brandmän 1 Arbetsledare 3 Brandmän 4 lag, jour Helt/halvt dygn 4 lag, beredskap i en vecka 4 lag, beredskap i en vecka 4 lag, beredskap i en vecka Heltid Kalmar Deltid Rockneby Deltid Voxtorp Deltid Påryd I beredskap dygnet runt: 1 RCB 1 Yttre befäl 1 Styrkeledare heltid 5 Brandmän heltid 1 Styrkeledare deltid +2 AL 9 Brandmän deltid Totalt 20 personer 1 Brandman 4 lag, beredskap Deltid Tvärskog Komplettering för upprätthållande av Påryd 1+3 Figur 7. Kalmar Brandkårs operativa räddningstjänstorganisation. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor IX

111 PÅ ANNAN PLATS PÅ SKADEPLATS Räddningschef NIVÅ 4 NIVÅ 3 NIVÅ 2 NIVÅ 1 Normativ / strategisk ledning RCB Operativ ledning YB Samordning av enheter SLH / SLD Ledning av enskild enhet Storlek & komplexitet på insats Tidsskalor Figur 8. Räddningsledning vid Kalmar Brandkår. X Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

112 BILAGA E UTBILDNING Denna bilaga syftar till att kort beskriva de utbildningar som personal inom Kalmar Brandkår har genomgått. Brandförman Brandförman är en tidigare utbildning vid dåvarande Räddningsverket. Brandförman motsvarar idag utbildningen Räddningsledare A. Brandingenjör Brandingenjörsutbildningen är en 3,5-årig eftergymnasial utbildning som ges vid Lunds Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Universitet. Utbildningen ger en naturvetenskaplig och teknisk grund med kunskap inom bland annat konstruktionsteknik och byggmaterial- och hållfasthetslära, men innebär också djupa kunskaper om brandfenomenet och brandförlopp (LTU, 2011). Kurser som ges under utbildningen behandlar bland annat bränders uppkomst, tillväxt och spridning, hur bränder påverkas och sprider sig med hänsyn till byggnader, sprinkler och brandventilation samt hur släckinsatser genomförs (LTH, 2013). Utbildningen innefattar även utrymning och frågor som rör människors säkerhet. Orsaker, konsekvenser och risker kring olika typer av brandolyckor studeras också, exempelvis olyckor med farligt gods, explosioner och skred. Brandmästare Brandmästare är en tidigare utbildning vid dåvarande Räddningsverket. Brandmästare motsvarar idag utbildningen Räddningsledning B. Räddningsinsats Utbildningen Räddningsinsats ges vid MSBs skolor i Revinge och på Sandö och riktar sig till de som vill arbeta som deltidsbrandmän inom kommunal räddningstjänst (MSB, 2009b). Utbildningen är nio veckor lång och ger bland annat kunskap om brandskydd och brandförlopp, brandsläckning, rökdykning, livräddning, trafikolyckor, farliga ämnen och lagstiftning. För att ha möjlighet att gå utbildningen måste man vara anställd inom en kommunal räddningstjänst. Räddningsledare A Utbildningen riktar sig till de med avlagd SMO- eller Räddningsinsatsutbildning och syftar till att ge grundläggande kunskap i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda arbetet i samband med de vanligaste räddningsinsatserna, samt i inledningsskedet vid mer komplexa räddningsinsatser (MSB, 2014c). Utbildningen är sex veckor och behandlar samordning och samverkan på skadeplatsen, vilka åtgärder som bör vidtas samt hur användning av resurser görs effektivast. Det taktiska tänkandet och förståelsen för konsekvenserna av rationella och intuitiva beslut studeras särskilt. Olyckor som exempelvis bil- och lägenhetsbränder, trafikolyckor och mindre kemikalieolyckor berörs. Räddningsledning B Vidareutbildning på Räddningsledare A som syftar till att ge kunskap i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda arbetet i samband med komplexa och större räddningsinsatser (MSB, 2014d). Utbildningen omfattar nio veckor och är uppbyggd likt Räddningsledare A med skillnad att denna utbildning ger bredare och djupare kunskaper för att kunna leda och fördela det mer komplicerade arbetet vid komplexa räddningsinsatser. Det gäller exempelvis beslutsfattande och beslutstöd. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XI

113 Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer (RUB) Efter avklarad brandingenjörsexamen erbjuder MSB en påbyggnadsutbildning som ger formell behörighet att arbeta som räddningsledare inom kommunal räddningstjänst (MSB, 2010). Utbildningen syftar till att utveckla förmågan att planera, delta i, leda, utveckla, utvärdera och ansvara för verksamheten såväl i fred som under höjd beredskap. Några av kunskapsområdena som omfattas är skadeförebyggande verksamhet, skadeavhjälpande verksamhet (operativ räddningstjänst), samhällets krishantering samt ledarskap. Skydd mot olyckor (SMO) Skydd mot olyckor är en tvåårig eftergymnasial utbildning som ges vid MSBs skolor i Revinge och på Sandö (MSB, 2009c). Utbildningen ger både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för att arbeta inom räddnings- och säkerhetsområdet. Utbildningen ger en examen i säkerhets- och räddningsarbete och ger bland annat kompetens till att arbeta som brandman inom den kommunala räddningstjänsten. Tillsyn och olycksförebyggande A Utbildningen riktar sig till de med avlagd SMO- eller Räddningsinsatsutbildning och syftar till att ge deltagarna förutsättningar för att kunna planera, genomföra, följa upp och utvärdera tillsyn enligt LSO och LBE på enklare objekt (MSB, 2014e). Utbildningen innefattar även att använda föreskrifter och allmänna råd för att ge råd och anvisningar till allmänheten vid handläggning av enklare ärenden inom det olycksförebyggande området, att beskriva kommunens och den enskildes roll i byggprocessen samt i tillståndsärenden för brandfarliga varor samt att beskriva andra tillsyns- och besiktningsaktörers verksamhetsområden och tillsynsansvar inom objekt som berörs av tillsynen. Tillsyn och olycksförebyggande B Vidareutbildning på Tillsyn och olycksförebyggande A som syftar till att ge förutsättningar för att kunna utföra tillsyn enligt LSO och LBE på mer komplexa objekt än A-kursen (MSB, 2014f). Deltagarna ska efter utbildningen kunna fungera som remissinstans för ärenden inom det olycksförebyggande området. Utbildningen innehåller lagar och regler kring tillsyn och olycksförebyggande arbete, tillsyn enligt LSO, riskbaserade skyddsåtgärder mot brand och andra olyckor samt samverkande i säkerhetsarbete. XII Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

114 BILAGA F ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP Kalmar Brandkårs operativa räddningsorganisation under höjd beredskap visas i Figur 9. KOMMUNSTYRELSEN Krisledningsnämnd KSAU Samverkan Räddningsstab Ledningscentral Yttre ledning Station Kvarnholmen Station Påryd/Tvärskog Station Rockneby Station Voxtorp Särskilda räddningsresurser Figur 9. Kalmar Brandkårs operativa räddningstjänstorganisation under höjd beredskap. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XIII

115 BILAGA G RISKINVENTERING OCH RISKANALYS XIV Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

116 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XV

117 XVI Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

118 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XVI I

119 XVI II Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

120 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XIX

121 XX Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

122 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XXI

123 XXI I Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

124 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XXI II

125 XXI V Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

126 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XX V

127 XX VI Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

128 Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor XX VII

129 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed KS 2015/ Kommunfullmäktige Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering Förslag till beslut Kommunfullmäktige gör följande ändringar och tillägg till sitt tidigare beslut den 15 juni om Verksamhetsplan med budget för 2016 och ekonomisk planering : 1. Kommunfullmäktige beslutar att justera nämndernas driftbudgetramar med de åtgärder som redovisas under avsnittet Nämndernas driftbudgetramar. Den samlade förändringen för respektive nämnd specificeras i belopp under avsnittet Förändringar per nämnd. 2. Kommunfullmäktige beslutar att justera de samlade budgeterade intäkterna från kommunalskatt, mellankommunal utjämning och generella statsbidrag, baserat på ny skatteunderlagsprognos samt nya demografiska förutsättningar. De ändringar som påverkar resultatet jämfört med tidigare beslutad budget redovisas i tabell under avsnittet Resultaträkning. Dessa justeringar, tillsammans med ändringar i nämndernas driftbudgetramar enligt punkt 1 ovan, ger följande budgeterade årets resultat (årets resultat enligt tidigare beslut inom parentes); ,5 (39,9) mnkr, ,6 (35,0) mnkr, ,5 (1,7) mnkr. Den samlade effekten av det justerade resultatet redovisas i avsnittet Resultaträkning. 3. Kommunfullmäktige beslutar att göra de ändringar och tillägg till respektive fokusområden och mål som redovisas under avsnittet Ändringar och tillägg till fokusområden och mål. Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Jonas.Agerhed@kalmar.se

130 KS 2015/ (2) Bakgrund Den politiska majoriteten presenterar förslag till ändringar i Verksamhetsplan med budget för 2016 och ekonomisk planering för Ändringarna syftar till att uppdatera den beslutade budgeten med de senast kända omvärldsfaktorerna såsom skatteunderlagets utveckling, regeringens höstbudgetproposition och de demografiska förändringarna. Nämnderas ramar kan anpassas till nya förutsättningar som kan ha uppstått efter det att budgeten i juni beslutades. Även ombudgetering mellan nämnder till följd av omorganisationer eller andra verksamhetsförändringar förekommer. Jonas Agerhed Budgetchef Urban Sparre Ekonomichef Bilagor Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering

131 Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering

132 Innehåll Inledning 3 Ändringar och tillägg till fokusområden och mål 3 Ekonomiska förutsättningar 3 - Omvärldsläget 3 - Demografin 3 - Skatteintäkterna 4 - Höstbudgetpropositionen 5 - Proposition om extra ändringsbudget Kommunsektorns kostnader 6 Resultaträkning 6 Nämndernas driftbudgetramar 6 - Justeringar enligt finansieringsprincipen 7 - Resursfördelningssystem 8 - Övriga justeringar 8 - Ombudgetering mellan nämnder 8 - Förändringar per nämnd 9 2

133 Inledning I juni 2015 antog kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering Nämnderna arbetar under hösten 2015 med detaljerade internbudgetar för 2016 där kommunfullmäktiges ekonomiska ramar samt fokusområden med inriktningstexter, mål och uppdrag ligger till grund för planeringen av verksamheten. Ändringarna i detta dokument ( budgetavstämning ) syftar till att uppdatera den beslutade budgeten med de senast kända omvärldsfaktorerna såsom skatteunderlagets utveckling, regeringens höstbudgetproposition och de demografiska förändringarna. Nämnderas ramar kan anpassas till nya förutsättningar som kan ha uppstått efter det att budgeten i juni beslutades. Ombudgetering mellan nämnder till följd av omorganisationer eller andra verksamhetsförändringar kan också förekomma. Ändringar och tillägg till fokusområden och mål Under fokusområdet Ett växande attraktivt Kalmar görs följande tillägg till inriktningstexten: Bredband via fiber Målet att 90 % av kommunens företag och hushåll ska ha tillgång till fiber på minst 100Mbit/s senast år 2020 kommer att nås, bland annat genom samverkansavtal med Telia Sonera. För att nå resterande 10 % intar kommunen en aktiv roll för att påskynda och underlätta utbyggnaden på landsbygden. Kommunen kommer tillsammans med andra ledningsägare och aktiva byalag att identifiera och föreslå utbyggnadsområden. Kommunen kommer också vidta olika åtgärder såsom samförläggningar, råd vid ansökningar om stöd från landsbygdsprogrammet, borgensåtaganden när stöd beviljats, lån samt bidrag till felande länkar för att minimera de vita fläckarna. Utgångspunkten är att möjliggöra en tillgång till fiber för hushåll och företag till en marknadsmässig jämförbar kostnad. Under fokusområdet Ett växande attraktivt Kalmar ändras målet 2016 om planering för bostadsbyggande till följande lydelse: Till och med 2018 ska Kalmar planera för bostäder, varav 300 småhus. Målet förutsätter en planering för minst 833 bostäder, varav 100 småhus för år Under fokusområdet Hög kvalitet i välfärden görs följande uttalande: Under utredningstiden om att ta fram ett verktyg för att beräkna säkra skolvägar som samhällsbyggnadskontoret håller på att ta fram, får eleverna busskort i Södermöre. Kostnaden för dessa ska täckas i bokslut för Ekonomiska förutsättningar Omvärldsläget Ekonomin i Sverige befinner sig i en återhämtningsfas. Den inhemska efterfrågan växer och den årliga BNP-tillväxten ligger över 3 procent i år och nästa år för att sedan mattas av. Efterfrågan drivs i hög grad av investeringar som gynnas av det låga ränteläget. Inte minst bostadsinvesteringar som krävs för att möta efterfrågan från den ökande befolkningen. Den svenska exporten ökar i relativt måttlig takt eftersom konjunkturutvecklingen är blandad på de viktiga exportmarknaderna. Riksbanken arbetar fortsatt för en svag kronkurs för att stödja exporten och försöka få upp inflationen. 3

134 Demografin I somras presenterade SCB (Statistiska Centralbyrån) den nya prognosen för Sveriges befolkning. Prognosen innebär en kraftig uppskrivning av invandringen, och då främst flyktingmottagandet. Mellan väntas antalet invånare i Sverige öka med i genomsnitt 1,3 procent årligen. Det är tre gånger så mycket som det årliga genomsnittet de senaste 30 åren. Kalmar kommuns högre takt i befolkningsökningen som inleddes 2014, då invånarantalet ökade med 789 personer, fortsätter. Till och med vecka 42 har befolkningen ökat med cirka 840 personer under Det är väsentligt högre än gällande befolkningsprognos med en ökning för helåret på cirka 500 personer eller 0,8 procent. Ingångsvärdena för 2016 har justerats till att motsvara gällande läge vecka , avseende såväl total befolkning som åldersstruktur, vilket beräknas ge ökade intäkter på 16,0 mnkr respektive 0,9 mnkr för, totalt 16,9 mnkr för Skatteintäkterna Under 2015 och 2016 växer rikets skatteunderlag kraftigt för att därefter öka betydligt långsammare. Antalet arbetade timmar i samhället, vilket utgör basen för skatteintäkterna, ökar dock inte i samma takt som invånarantalet. Medelskattekraften blir därmed lägre. Nedanstående tabell visar en sammanställning av väsentliga nyckeltal som påverkar utvecklingen för kommunsektorns ekonomi uppdaterade enligt de senaste bedömningarna från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hösten Årlig procentuell förändring, väsentliga nyckeltal, SKL Ekonomirapporten oktober 2015, MakroNytt 1/ Skatteunderlagsprognos 4,7 5,4 4,4 4,6 Befolkningsökning, riket 1,4 1,7 1,8 1,6 Prisindex kommunal verksamhet (PKV) 2,6 3,1 3,0 3,1 Bruttonationalprodukt (BNP) 3,4 3,6 2,4 2,2 Arbetade timmar i samhället 0,9 1,6 1,0 0,9 Timlöneökning i samhället 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentprisindex (KPI) 0,1 1,4 2,9 3,1 Realt skatteunderlag 1,9 2,7 1,2 0,7 Arbetslöshet 7,5 6,9 6,7 6,7 Reporänta vid årets slut -0,4 0,0 1,0 1,8 De samlade intäkterna från skatt, mellankommunal utjämning och generella statsbidrag minskar jämfört med prognosen som låg till grund för budgetbeslutet i juni med -14,6 mnkr för 2016, 29,4 mnkr för 2017 och 34,7 mnkr för Nedanstående tabell visar förändringen per post i de samlade intäkterna. 4

135 Höstbudgetpropositionen Kommunsektorns planeringsförutsättningar påverkas i hög grad av riksdagens beslut om statens finanser. Kommunerna har att förhålla sig till förändringar dels i det generella statsbidraget och dels de specialdestinerade, riktade statsbidragen. Regeringen har, i samarbete med Vänsterpartiet, i sin höstbudgetproposition tillfört medel 2016 till Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i storleksordningen 1,1 mdkr. Det innebär att nivån på det generella statsbidraget i utjämningssystemet bibehålls och att man i stort sett bejakar systemets beräknade utfall. Det hanteras genom att regleringsavgiften minskar från -238 kr/invånare i prognosen vid tiden för budgetbeslutet i juni till -29 kr/invånare i den senaste prognosen. Omräknat för Kalmar kommun +13,6 mnkr Samtidigt försvinner dock det så kallade strukturbidraget på 104 kr/invånare ur den samlade intäkten, vilket för Kalmar motsvarar -6,8 mnkr De riktade statsbidragen till kommunsektorn ökar kraftigt. Redan i vårändringsbudgeten tillfördes medel som, givet att Kalmar tilldelas sin proportionella andel baserat på befolkning, uppgick till i storleksordningen 48 mnkr I höstbudgeten tillförs ytterligare cirka 27 mnkr 2016 vilket gör att tillskottet totalt blir cirka 75 mnkr. Fördelningen mellan verksamheterna i stort är; äldreomsorg 13 mnkr, skola och barnomsorg 51 mnkr och övrigt 11 mnkr. Dessa medel hanteras inte genom kommunfullmäktiges centrala budget utan respektive nämnd ansvarar för ansökningsförfarandet inom sitt verksamhetsområde. Tillskottet 2016 motsvarar en ökning med 2,2 procent av nämndernas samlade nettobudgetramar vilket väsentligt överstiger den generella effektivisering på 1,0 procent som tidigare beslutats. I budgetpropositionen tillförs även 1,8 mdkr till kommunsektorn för att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Kommunerna kan i rollerna som planmyndighet, bygglovshandläggare och fastighetsägare underlätta och påskynda bostadsbyggandet. Medlen ska under 2016 fördelas baserat på faktiskt bostadsbyggande. Kalmars proportionella andel baserat på befolkningsandel är cirka 12 mnkr. I budgetavstämningen har inga intäkter upptagits från detta statsbidrag. Proposition om extra ändringsbudget för 2015 I den extra ändringsbudget som regeringen presenterade i november tillförs 8,3 mdkr till kommunerna som ett stöd för att hantera den rådande flyktingsituationen. Åtgärden bygger på höstens överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Kalmars andel av statsbidraget uppgår till 27,4 mnkr. Medlen betalas ut under 2015 men får användas både 2015 och I budgetavstämningen finns medlen inte upptagna som en resultatpåverkande post. Inriktningen är att huvuddelen av det extra statsbidraget intäktsförs För 2015 görs dock bedömningen att medel i storleksordningen 5 mnkr destineras till socialnämnden för årets arbete med ensamkommande flyktingbarn. 5

136 Kommunsektorns kostnader Den höga befolkningsökningen i riket medför också ökade volymer och krav på de kommunala verksamheterna. Den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga årliga volymbaserade kostnadsökningen för kommunsektorn varit 0,5 procent. Prognoserna för framtiden har nu skrivits upp kraftigt. I juni var bedömningen för perioden en årlig ökning på 1,3 procent och i den senaste prognosen är bedömningen en årlig ökning på 1,6 procent. Det årliga kostnadsökningen bedöms alltså bli tre gånger högre än vad den hittills varit. Det högsta trycket kommer bli inom skolverksamheten, vilket vi också ser lokalt i Kalmar. De kostnadsökningar som beror på ett ökat flyktingmottagande kompenseras av ökade statsbidrag. Under ett flertal år har volymen, och därmed kostnaden, för LSS-verksamheten ökat i Kalmar. Av erfarenhet ger LSS-utjämningen tillbaka i storleksordningen procent av de ökade kostnaderna i form av ett högre utfall i utjämningen. Med det som grund ökas det budgeterade utfallet i LSS-utjämningen med motsvarande 30 procent av kostnadsökningen som sedan tidigare finns anslaget i budget för Beloppet utgör 3,3 mnkr för 2016, 7,8 mnkr för 2017 och 12,1 mnkr för Resultaträkning I juni 2015 beslutade kommunfullmäktige om Verksamhetsplan med budget för 2016 och ekonomisk planering för Resultatnivån för 2016 budgeterades till 39,9 mnkr, för 2017 till 35,0 mnkr och för 2018 till 1,7 mnkr. En uppdatering med hänsyn tagen till de samlade förändringarna som budgetavstämningen innehåller ger följande resultaträkning. RESULTATRÄKNING Budget Prognos Budget Planering Mnkr Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Kommunalskatteintäkter 2 755, , , , ,5 Kommunal utjämning 591,8 590,8 614,7 624,0 622,7 Finansiella intäkter 22,7 22,7 15,7 15,7 15,7 Finansiella kostnader -18,8-9,8-21,9-32,7-44,2 Resultat före extraordinära poster 2,1 20,5 29,5 26,6-7,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 2,1 20,5 29,5 26,6-7,5 Nettokostnadsandel 99,9% 99,4% 99,2% 99,3% 100,2% Årets resultat i Budget ,9 35,0 1,7 Extra statsbidrag för flyktingmottagande 5,0 22,4 Proportionell andel av riktade statsbidrag 74,7 84,1 84,0 I nedanstående tabell sammanfattas alla de ändringar som utgör skillnaden i årets resultat för åren mellan budgetbeslutet i juni 2015 och det nu aktuella beslutet om avstämning av budgeten. 6

137 Förslaget i höstbudgetpropositionen om att bibehålla nivån i det generella statsbidraget gäller för det enskilda året För kommande år i planeringsperioden finns inte motsvarande uppräkningar vilket gör att statsbidraget då kan urholkas. Erfarenheten talar dock för att staten ändå tillför medel för att kompensera för urholkningen i systemet, men att man nu endast beslutar för ett år i taget. Ett antagande om detta ger för Kalmars del ökade intäkter 2017 med 12,9 mnkr och för 2018 med 30,6 mnkr. Resultaträkningen skulle då se ut enligt följande, allt annat lika. RESULTATRÄKNING INKLUSIVE ANTAGANDE OM KOMPENSERADE STATSBIDRAG Budget Prognos Budget Planering Mnkr Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Kommunalskatteintäkter 2 755, , , , ,5 Kommunal utjämning 591,8 590,8 614,7 636,9 653,3 Finansiella intäkter 22,7 22,7 15,7 15,7 15,7 Finansiella kostnader -18,8-9,8-21,9-32,7-44,2 Resultat före extraordinära poster 2,1 20,5 29,5 39,5 23,1 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 2,1 20,5 29,5 39,5 23,1 Nettokostnadsandel 99,9% 99,4% 99,2% 98,9% 99,4% Bibehållen nivå i det generella statsbidraget (regleringsposten hålls +/- 0) 12,9 30,6 Utöver ovanstående resonemang kan konstateras att den försiktiga budgeteringen avseende räntans utveckling och påverkan på de finansiella intäkterna och kostnaderna kvarstår. Budgeterad räntesats är 1,75 % för 2016, 2,25 % för 2017 och 2,75 % för De senaste prognoserna indikerar ett fortsatt lågt ränteläge under lång tid framöver, vilket gör att de budgeterade räntesatserna väsentligt kan väntas överstiga de faktiska marknadsräntorna. Med samma antagna räntesats 2018 som 2016 skulle resultatet förbättras med cirka 16 mnkr 2018, allt annat lika. Nämndernas driftbudgetramar Med anledning av förändrade förutsättningar görs tillägg och avdrag i nämndernas driftbudgetramar, utöver det som beslutades i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering Justeringar enligt finansieringsprincipen Ramjusteringar kan dels grundas i förändringar av öronmärkta medel i den generella statsbidraget, som uttrycks i kronor per invånare enligt den så kallade finansieringsprincipen, 7