BILAGA 1 Omvärldsbevakning så gör andra

Transkript

1 BILAGA 1 Omvärldsbevakning så gör andra Kulturens roll i skolan diskuteras i många länder med likartade utgångspunkter. Till exempel handlar det om kulturens betydelse för inlärningen i andra ämnen och hur mycket plats kultur och estetik ska få på schemat. I både Europa och USA diskuteras minskningen av schemalagd tid för det som vi kallar estetiska ämnen antog Europaparlamentet en resolution om de konstnärliga ämnenas roll i skolan. Parlamentet utfärdade rekommendationer till medlemsländerna. Bland annat säger rekommendationerna att konstnärlig utbildning bör vara obligatorisk på alla nivåer i skolan samt att eleverna bör möta konstnärliga utövare och att de bör besöka kulturinstitutioner. Runt om i Sverige gör kommuner, län och regioner satsningar för att barn och unga ska få tillgång till professionell kultur i förskola och skola. Detta kapitel ger exempel på den variation i organisation och utförande som finns. Syftet är att skapa referenspunkter och underlag för diskussion. Allra först kommer en kort internationell utblick. 1. Sverige ligger väl framme Förutsättningarna för kultur i förskola och skola måste sättas i relation till varje lands skolsystem och till kommunernas eller motsvarandes grad av självständighet. Det finns anledning att tro att Sverige ligger väl framme då det gäller barn och ungas tillgång till kultur och eget skapande. Sverige ligger till exempel på plats nummer två, efter Lichtenstein, när det gäller tillgång till musik- och kulturskolor 1. Även satsningen på Skapande skola ökar barns och ungas tillgång till kultur i Sverige. Samma system har införts i Norge med syftet att barn och unga ska få kontakt med konstnärliga utövare och att de själva ska få möjligheter att delta i skapande aktiviteter. Den norska staten svarar för en del av finansieringen. I det norska systemet har fylkeskommunen motsvarigheten till regionen ett betydande ansvar för skapande skola. Det är fylkeskommunen som ställer samman utbudet. I den norska versionen av skapande skola finns ett fast abonnemangssystem och skolorna väljer själva ur utbudet. I Danmark pågår för närvarande ett arbete med att få kultur- och föreningslivet att närma sig skolan. Ett antal projekt har genomförts. De danska regionerna har dock inget ansvar för kulturfrågor. 1 Källa: Sveriges musik- och kulturskoleråd. 1

2 2. Den 30-åriga Sörmlandsmodellen och ett pågående pilotprojekt Sörmlandsmodellen har funnits i drygt 30 år och garanterar alla barn i åldrarna 5-15 år två föreställningar av dans, musik eller teater per läsår. Kommunerna betalar 25 kronor per elev och termin och detta regleras som en del av skolpengen. Scenkonst Sörmland, som är en del av landstinget, samordnar och står för subventionerna. Den senaste avgiftshöjningen skedde 2007 och summan på 25 kronor har legat fast sedan dess. Idag (2015) står Scenkonst Sörmland/landstinget för cirka 85 procent av kostnaden. Hela kostnaden blir alltså cirka 300 kr per barn och läsår. (Detta avser gästspelande föreställningar och konserter men inräknar inte till exempel administration som turnéläggning och utskick, tryck och distribution av utbudskatalog, och inte heller kostnader för fast personal på Scenkonst Sörmland. Vad gäller egenproducerade föreställningar från Scenkonst Sörmland är subventionsgraden väsentligt högre.) Väljer från utbudskatalogen Urvalet, som tas fram av Scenkonst Sörmland, presenteras i en utbudskatalog 2. Kulturombuden på förskolor och skolor, cirka 350 stycken i hela länet, anger A-, B- och C-val som skickas in till Scenkonst Sörmland. Scenkonst Sörmland lyckas ge 65 procent sitt förstahandsval. En erfarenhet är att en del förskolor och skolor ser föreställningarna mer som underhållning än som en del i arbetet utifrån läroplanen. De föreställningar som framstår som roliga och är lättplacerade, i betydelsen att de inte kräver mörkläggning eller annat omfattande arbete, väljs oftare än andra. Pilotprojekt i Eskilstuna Under år 2012 gjordes en utredning av Sörmlandsmodellen på uppdrag av Scenkonst Sörmland. Därefter startades ett pilotprojekt i Eskilstuna kommun hösten Grundtanken i pilotprojektet var att slopa skolornas fria val och att skapa utrymme för kringarbete, workshops och att kunna knyta ihop scenkonstupplevelser med Skapande skola. Eleverna skulle också få möjlighet att besöka teater- och konsertlokaler. Till projektet har man skapat en grupp som står för besluten om vilket scenkonstutbud som eleverna ska få ta del av. I gruppen ingår samordnare på barn- och utbildningsförvaltningen för Eskilstunas skolor, representanter för Eskilstuna kulturförvaltning och kulturskolan samt Scenkonst Sörmlands producenter. Hösten 2013 fick högstadieeleverna i Eskilstuna se Den goda människan i Sezuan och därefter kom unga filosofer till klasserna för att prata om föreställningens tematik. Våren 2014 var det två musikprogram. 50 procent av högstadieeleverna fick vara med i en låtskrivarverkstad och 50 procent fick se en 2 Har aldrig haft någon utbudsdag. 2

3 blåskvintett som spelar utantill. Musiklärarna på Eskilstuna högstadieskolor bjöds in till en workshop (4 av 8 musiklärare kom) kring programmet med tips på övningar med elever som för- eller efterarbete. Hösten 2014 fick eleverna se en teaterpjäs och i arbetet med den ingick referensgrupper bestående av elever. Våren 2015 blir det en dansföreställning för elever i åk 4-6. Scenkonst Sörmland har köpt in föreställningen medan kommunen, med hjälp av Skapande skola-pengar, har betalat för- och efterarbetet i form av exempelvis workshops i klassrummet. Förutsättningen för att få detta att fungera har varit samplanering då skolan/kommunen måste söka och få Skapande skola-pengen och föreställningen måste matchas tidsmässigt utifrån det. Pilotprojektet har i vissa delar inneburit en ökad arbetsinsats för Scenkonst Sörmland med exempelvis turnéläggning och administration av filosofisamtal och workshops. Den ordinarie samordningen och turnéläggningen inom Sörmlandsmodellen har fortlöpt som vanligt. Utgångspunkten för pilotprojektet har varit att skapa en modell och ett arbetssätt som ska kunna överföras till fler kommuner och fler skolor i länet successivt, men om det blir så får utvärderingen visa. Pilotprojektet avslutas våren Blekingemodellen sjösattes 1994 Blekingemodellen kom igång 1994 och har byggts upp successivt sedan dess. Idag garanterar modellen alla skolungdomar minst två scenkonstföreställningar 3 per år. I den senaste kulturplanen för skriver regionen att man framöver vill utöka modellen till att omfatta fler åldrar och fler områden, som konst. Två organisationer genomför modellen I Blekinge finns fem kommuner: Karlskrona, Karlshamn, Ronneby, Sölvesborg och Olofström. Varje kommun upprättar ett avtal med Blekinge Läns Bildningsförbund och Musik i Blekinge. Dessa båda organisationer har uppgiften att genomföra arbetet med modellen men utför sina respektive uppdrag fristående från varandra. I kulturplanen för finns emellertid formuleringar om ökad samordning och samarbete mellan musiken och scenkonsten. Därför har regionen skrivit i sin överenskommelse med Blekinge Läns Bildningsförbund och Musik i Blekinge att verksamheterna ska närma sig varandra och se på förutsättningarna för samarbete inom Blekingemodellen. Musikutbudet På Musik i Blekinge arbetar en barn- och ungdomsproducent som är konsulent inom modellen. Hon presenterar ett utbud av musikföreställningar för barn och 3 Teater/dans och livemusik. 3

4 unga. Direktiven är enligt samarbetsavtalet med regionen: bredd, mångfald och kvalitet. Urvalet görs i samråd med tre professionella musiker på Musik i Blekinge och med hjälp av tips från producentkollegor runt om i landet. Enbart professionella musiker väljs ut. Konsulenten kontaktar sedan musiker och musikgrupper för att ta reda på vad de kostar. (Kostnaden omfattar gage, resor, traktamente, logi och ibland instrumenthyra.) De som verkar intressanta erbjuds att vara med på en utbudsdag. Den äger alltid rum i Karlshamn på en onsdag i vecka sju. Denna kontinuitet vad det gäller utbudsdagens datum har visat sig ha många fördelar för artister, producenter och publik. Scenkonstutbudet På Blekinge Läns Bildningsförbund finns en teaterkonsulent som arbetar med scenkonst i skolan på motsvarande sätt. Tillsammans med KulturPedagogiskt Centrum i Ronneby, Dans i Sydost och Riksteatern Blekinge gör konsulenten ett urval av teater- och dansföreställningar. Urvalet diskuteras även med teaterkonsulenter i Kronoberg och Kalmar. De tre länen har en gemensam utbudskatalog. Urvalet görs med tanke på kostnader, barnens olika åldrar, bredd och kvalitet. Utbudet presenteras sedan i oktober på utbudsdagen Skolscen Sydost 4. Kommunernas åtaganden Kommunernas åtagande innebär att de ska bistå Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund med referenspersoner från berörda förvaltningar och institutioner. Varje kommun ska också ha en kontaktperson som kallas kultursamordnare inom modellen. De har olika tjänster 5 i sina respektive kommuner och olika mycket arbetstid (varierar mellan procent av tjänst) för uppdraget. Kultursamordnarna har kontakt med skolenheter och förskoleområden i sina kommuner. På varje enhet och i varje område ska det finnas kulturombud. Ombuden på skolor och förskolor har ungefär en månad på sig, efter respektive utbudsdag, att lämna in önskemål om förstahands- och andrahandsval till sin samordnare på kommunen. I vissa kommuner är ombuden mycket aktiva i valet av föreställningar medan andra överlåter det på kultursamordnaren. Kommunerna kan välja föreställning från det utbud som Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund presenterar. Modellen bygger på storköp och samordning. Om någon kommun köper enstaka konserter eller föreställningar från annat håll blir kostnaden per framförande signifikant högre. Några av kommunerna subventionerar transporter till och från föreställningarna, genom att betala busskostnaderna helt eller delvis. Kostnader och subventioner 4 Skolscen Sydost är ett samarrangemang mellan Blekinge Läns Bildningsförbund, KulturPedagogiskt Centrum i Ronneby, Dans i Sydost och Riksteatern Blekinge. 5 Kulturpedagog, kultursamordnare, barnkultursekreterare, kultursekreterare, förskollärare. 4

5 En viktig del av modellen är subventioneringen av föreställningarna. De föreställningar som Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund köper in säljs vidare till kommunerna för ett subventionerat pris. Generellt är musikföreställningarna minst kostsamma, därefter kommer teater och dyrast är dans. Dansföreställningarna kräver alltså högst subventioner. Skolorna och förskolorna som får föreställningarna ser aldrig några kostnader eftersom pengarna hanteras mellan kommunernas förvaltningar och Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund. Musik i Blekinge satsar ungefär en miljon kronor årligen på musik för barn 3-16 år (det vill säga 13 årskullar) inom modellen. Blekinge Läns Bildningsförbund uppger att de skulle behöva kronor för att kunna subventionera teater och dans per stadium (vilket motsvarar minst kr för 13 årskullar) Varje kommun betalar 35 kronor per barn och år till Musik i Blekinge för musikföreställningarna. Om kommunen vill köpa ytterligare en musikföreställning betalar de 30 kr per barn och år. Modellen ger alltså möjlighet till två subventionerade musikföreställningar per år, men enligt avtalet måste kommunen köpa en musikföreställning per barn och läsår. I avtalen mellan Blekinge Läns Bildningsförbund och kommunerna står det att kommunen ska betala minst 90 kronor per elev och läsår. Kommunerna åtar sig att köpa teater- och dansföreställningar för fastställda summor. Turnéplaner När konserter och föreställningar är inköpta gör konsulenterna på Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund upp varsin turnéplan. Planerna gäller hela länet så att musiker och teatergrupper ska få vettiga spelperioder. När turnéplanerna är klara skickar samordnarna ut dem till sina kulturombud. När turnéplanen är spikad är det samordnarnas uppgift att boka lokaler och svara för eventuella transporter av elever inom kommunen. Ombuden på förskolor och skolor tar emot artisterna och ordnar det praktiska på skolan. Samordning ger avlastning och lägre kostnader Producenten/konsulenten och kultursamordnare i Blekinge lyfter fram samordningen som en av modellens fördelar. Genom att köpa in föreställningar centralt går det att skapa turnéplaner som fungerar i hela regionen. Detta minskar administrationen för de enskilda kommunerna och skolorna. Samordningen innebär också att kostnaderna kan hållas nere. Till exempel blir reskostnaderna lägre när musiker och teatergrupper kan göra många föreställningar under ett längre besök, istället för flera separata resor. Även de artistgrupper som turnerar uppskattar systemet eftersom det underlättar planeringen och resandet för dem. 5

6 Stabilitet Producenten/konsulenten och samordnare tycker att modellen är stabil. Det finns en pågående dialog mellan parterna. Det finns också väl upparbetade rutiner och förväntningar på vad som ska ske vilket underlättar planeringen. Säkerställer kultur till alla Subventionerna gör att kommunerna har råd att erbjuda barnen två föreställningar per läsår. Samordnare och kulturombud är övertygade om att rektorerna inte hade tagit pengar från sin egen budget för att satsa på musik- och teaterföreställningar varje år. Att modellen är tvingande (kommunerna förbinder sig att köpa föreställningar) anses vara en fördel. Alla kulturombud utom två, säger att det finns lärare på deras skolor som beklagar sig över att föreställningarna bryter schema. Främst tycks det vara lärare i högstadiet som blir irriterade när deras lektioner drabbas. Störst irritation blir det om föreställningarna kommer för tätt inpå varandra. Genom att vara tvingande säkerställer modellen att alla barn får ta del av scenkonst varje år. Långt ifrån alla föräldrar tar med barnen på konserter, dans och teater på fritiden. Kvalitet och professionalitet Samordnare och ombud uppskattar att föreställningarna är kvalitetsstämplade av Blekinge Läns Bildningsförbund och Musik i Blekinge. Att eleverna får möta professionella skådespelare, dansare och musiker av hög kvalitet ses som en av modellens styrkor. Producenten/konsulenten möts sällan av negativ kritik på utbudet. Ombuden säger att deras kollegor över lag är nöjda med föreställningarna och att utbudet är omväxlande. Ett av ombuden tycker att kvaliteten alltid har varit hög men att den har blivit ännu bättre under de senaste två till tre åren, eftersom föreställningarna passar för en barnpublik i allt högre utsträckning. 4. Regionförbundet Kalmar prövar strategi för ökad samverkan Kalmar län består av 12 kommuner 6. Under perioden augusti 2011 till juli 2014 drev Regionförbundet och Riksteatern (den nationella organisationen) projektet Skola & Kultur. Projektet drevs tillsammans med kommunerna, kulturinstitutioner som har uppdrag från regionen 7 och Linneuniversitetet 8. Skola & Kultur handlade bland annat om att ta fram en regional skolkulturstrategi som fick 6 Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. 7 Byteatern, Dans i Sydost, Hemslöjden, Konstmuseet, Länsmuseet, Länsmusiken, Reaktor Sydost, Regionbiblioteket, Riksteatern Kalmar län och Virserums konsthall. 8 Nämnden för lärarutbildningen och Fakulteten för Konst och Humaniora. 6

7 namnet RELEVANT. I slutet av 2013 antog regionstyrelsen strategin för hela regionen. Strategin tar sin utgångspunkt i läroplanen för grundskolan Lgr 11 och ska säkerställa att länets alla grundskoleelever får uppleva, pröva och använda alla slags konst och kultur i sitt lärande. I mars 2015 genomförde regionförbundet en inventering för att följa upp hur många kommuner som har valt att anta RELEVANT och hur många som har egna strategier eller kulturgarantier. En sammanställning finns klar i april Samverkan kring resurser Målet med strategin är att få kommunerna, regionen och nationella aktörer att samverka kring gemensamma resurser och därigenom utveckla den befintliga skolkulturverksamheten. Länskulturen förutsätts vara ett nav för hela kulturlivets möte med skolorna. I alla uppdrag från regionförbundet till länskulturen är verksamhet för barn och unga prioriterad och strategin ska förstärka och utveckla länsorganisationernas uppdrag om samarbete med skolan. Det ska göras bland annat genom att skolans och länskulturens styrdokument binds samman med kommunala skolkulturplaner. Strategin omfattar i första hand befintliga resurser i kommunernas skol- och kulturbudget, Skapande-skolabidrag och de medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen. Strategin vill också ta vara på den kunskap som finns i regionen på Linnéuniversitetet inom såväl kulturfrågor som lärandefrågor. Resor inom regionen Regionförbundet ansvarar för en utredning av kostnader och organisation för ett länsövergripande resesystem där elever ska kunna resa inom länet över kommungränserna. I dagsläget går en del av regionförbundets kulturpengar till ett avtal med länstrafiken. Det omfattar kronor som ska garantera att alla elever i grundskolan får en gratis kulturresa per läsår (oberoende av längd) fram och tillbaka till en kulturinstitution, eller annan kulturverksamhet som regionen har avtal med. Som avtalet ser ut innebär det att regionen köper lediga platser på bussarna. En skola som vill utnyttja garantin ringer till den kulturinstitution man vill besöka. En samordnare från institutionen ringer sedan vidare till länstrafiken för att föranmäla resan. Men systemet fungerar inte särskilt bra. Det blir ofta avslag från länstrafiken med motiveringen att det inte finns tillräckligt många lediga platser på bussarna. Länstrafiken skickar då förslag på alternativa resor men ofta med följden att resvägen blir orimligt lång. Resor med tåg går oftast bäst. Regionen lade nyligen fram ett förslag om att betala för varje elev där regionförbundet skulle lägga kr, länstrafiken skulle också subventionera och kommunerna skulle bidra med subvention. Problemet med bussar som redan har full beläggning kvarstår dock. Utredningen om att hitta sätt för transporter av elever fortgår våren

8 Tydlig rollfördelning I strategin förtydligas även parternas olika roller med tydliga skrivningar om vad regionförbundet, länskulturen, kommunerna, skolan och universitet ska göra och bidra med. Bland annat står det att Regionförbundet ansvarar för ett samordnaruppdrag. Om en kommun ska kunna ingå i den regionala strategin krävs en lokal, politiskt förankrad skolkulturplan. Planen ska bland annat omfatta en garanti för alla barns och elevers likvärdiga tillgång till all kultur i skolan. All kultur avser alla konstarter/uttrycksformer som finns uppräknade i Lgr 11. Kommunen ansvarar också för ändamålsenliga lokaler och resor till kulturevenemang inom kommunen. I dagsläget är det kommunerna som står för kostnaderna för resorna. En resa per elev och läsår betalas dock av Regionförbundet (se ovan). Uppföljning av implementeringen Skolorna har generellt sett varit positiva till strategin eftersom den tar sin utgångspunkt i deras styrdokument och villkor. Framöver ska implementeringen i skolorna följas upp och utvärderas. 5. Region Skåne vill skapa goda förutsättningar Region Skåne inrättades den 1 januari Regionen bildades ur bland annat ett regionförbund som var en sammanslutning av Skånes 33 kommuner 9, Malmöhus läns landsting, Kristianstads läns landsting och sjukvården i Malmö stad. Region Skåne har ingen regional kulturgaranti men verkar för att skapa goda förutsättningar för bland annat kultur i förskolan och skolan genom det professionella kulturlivet, folkbildningen och biblioteken. Precis som i andra landsting och regioner har kulturinstitutionerna bidrag och uppdrag från regionen. I uppdragen är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det innebär bland annat att flertalet institutioner och förbund ska erbjuda kulturpedagogisk verksamhet och samverka med förskola och skola. Även kulturnämndens sökbara utvecklingsbidrag och projektbidrag landar till stor del i verksamhet riktade till barn och unga. I dagsläget finns bidrag och system för scenkonst (musik, teater, dans och nycirkus) och film som riktar sig till barn och unga. Motsvarande saknas för bild och form. 9 Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. 8

9 I Skåne finns sex stora konstfestivaler för barn och unga: Bästa Biennalen (bild och form), bibu.se (scenkonst), BUFF samt Pixel (film), I seriernas värld (serier) och Salto! (dans). Subventioner till föreställningar i förskolan och skolan En av de tydligaste insatserna för kulturen till barn och unga är de scenkonstsubventioner som Riksteatern Skåne fördelar till professionella scenkonstföreställningar i förskola, grundskola och gymnasieskola. Subventionerna gäller för köp av professionella scenkonstföreställningar (teater, dans och nycirkus) eller för biljetter till föreställningar inom dessa områden. Föreställningar subventioneras med 50 procent av gaget eller om producent och arrangör kommit överens om ett totalpris innan spelning där resa, traktamente och boende ingår 10. (Som jämförelse: Östergötlands förskolor och skolor kan få max kr genom arrangörsgarantin). Anslaget från Riksteatern fördelas proportionellt utifrån antalet barn i förskolan till och med gymnasium i varje kommun. Riksteatern reserverar alltså en pott med pengar per kommun. Konsulenten på Riksteatern utgår från siffror från SCB för att vet hur många barn i åldern 2-15 år som finns i varje kommun fördelas kronor på barn. Kultursamordnarna i kommunerna söker subventionen på Riksteatern Skånes hemsida, löpande efter föreställningar som barnen varit på. Under 2014 var det endast tre av regionens 33 kommuner som inte sökte några subventioner. Medel som inte har tagits i anspråk den 15 november kan fördelas till andra kommuner. Nytt från 2013 är att även resor till och från föreställningslokalen kan subventioneras till 50 procent. Resorna kan ske över kommungränserna och subventionen kan användas både till hyrd buss eller färdbiljetter. Resorna måste sedan verifieras med faktura. För att kunna få subventionen måste kommunen ha en barn- och ungdomskulturgrupp som planerar och samordnar beställningarna av teater, dans eller nycirkus. Barn- och ungdomskulturgruppen fungerar som referensgrupp till kultursamordnaren i varje kommun. Kommuner och skolor väljer fritt ur det utbud som finns i Skåne men för att vara subventionsberättigad ska föreställningen ha producerats med bidrag från stat, region eller kommun (eller om annat beslut tagits av Riksteatern Skåne/Region Skåne). De kommuner som har kulturgaranti använder ofta subventionerade föreställningar som en del av sitt utbud. På uppdrag av Region Skåne förmedlar Riksteatern Skåne också bidrag till arrangörer av scenkonstföreställningar (dans, teater och nycirkus). Men till skillnaden från Region Östergötland ses förskolor och skolor inte som 10 Om producenten har lagt ut ett totalt pris på scenkonstportalen.se som innefattar kringkostnader som traktamente, resor och eventuellt boende kan subventionen gälla även detta. 9

10 arrangörer. I Skåne måste arrangören vara en teaterförening eller annan förening som inte uppbär regionalt bidrag. Finns vita fläckar Region Skåne tillhandahåller medel i ett system som bygger på kommunal vilja och medfinansiering. Precis som i många andra regioner och län tycker man sig se vita fläckar på kartan, det vill säga kommuner som inte tar del av bidrag och annat regionalt utbud. Det finns dock inte någon samlad bild av det faktiska utfallet men det verkar vara samma kommuner som knappt använder sina subventionsmedel, alternativt inte alls som inte heller söker Skapande skolamedel. Dessa kommuners representanter har en tendens att inte närvara i nätverksträffar inom barn- och ungkulturområdet. 6. Arrangörsstödet omfattar resor i Västra Götalandsregionen I Västra Götalandsregionen ska arrangörsstödet komplettera kommunens egna satsningar på kultur för barn och unga. År 2012 var stödet på totalt 11 miljoner kronor. Kultur i Väst, en av Västra Götalandsregionens kulturförvaltningar, har uppdraget att administrera och utveckla arrangörsstödet. Arrangörsstödet är uppdelat i två delar subventionsstöd och omkostnadsstöd. Alla kommuner i Västra Götaland har en reserverad summa av subventionsstödet. Summan baseras på antalet barn mellan 3 och 19 år i varje kommun. Subventionsstödet kan användas till fortbildning, föreställningar, författarbesök, skolbio, workshops och kulturpedagogiska projekt. Stödet täcker 50 procent av filmhyran och 50 procent av kostnaden för arvode och gage, om inte annat anges. För resor till naturarvs- och kulturverksamheter i Västra Götaland betalar förskolan, skolan eller kommunen 1000 kr per hyrd buss. Kostnad som överstiger kronor täcks av arrangörsstödet. Vid resa med kollektivtrafik ersätts 50 procent av kostnaden. Om resan betalas med Västtrafikkort måste kvitto begäras på resan. För att få ersättning måste resan gå till en annan kommun än den egna och inom Västra Götaland. Omkostnadsstödet finns för att ingen kommun ska behöva betala mer på grund av sitt geografiska läge. Därför ersätts omkostnaderna när man anlitar en professionell utövare. Det som ersätts är resa, logi och traktamente. Stödet täcker också 100 procent av kostnaderna för frakt och försäkring för film. 7. Gotland utreder kulturgaranti Landskapet Gotland utgör sedan den 1 januari 2011 Region Gotland, som består av endast en kommun. På Gotland finns inget landsting utan Region Gotland ansvarar för både primärkommunala uppgifter och landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Även det regionala utvecklingsansvaret 10

11 ligger på Region Gotland. I Region Gotlands kulturplan står det att barns och ungas rätt till kultur är ett av tre prioriterade utvecklingsområden under kulturplaneperioden Ett av målen är att Barn- och ungdomskulturgruppen under åren ska ha arbetat fram en kulturgaranti som säkerställer utbudet av professionell kultur till alla barn och ungdomar i åldern Modellen ska vara färdig att implementera I nuläget (våren 2015) finns en arbetsgrupp med chefer och strateger från berörda förvaltningar. Tanken är att tre förvaltningar Kultur och Fritid, Barn och Utbildning samt Gymnasie- och Vuxenutbildning tillsammans ska äska medel från regionen för att kunna genomföra garantin. Medlen ska användas till tjänster för kulturpedagoger som ska utgöra en brygga mellan kulturen och skolan. Kulturpedagogerna ska stötta skolan med arbetssätt och metoder och vara en länk mellan "kulturen" och skolan. Kulturen ska på detta sätt bli en naturlig del av skolans arbete och underlätta uppdraget att uppfylla läroplanens mål. Garantin utformas med bland annat Simrishamn som förebild. 8. Simrishamns kommun var först med kommunal kulturgaranti Simrishamn var först i Sverige med en kommunal kulturgaranti som garanterar kulturupplevelser för barn och unga i skolan. Kulturgarantin sjösattes 2005 och sedan dess får grundskoleeleverna i Simrishamn en kulturupplevelse varje år. Kulturupplevelsen ska vara av professionell art och hålla en hög kvalitet. Det kan vara en teaterföreställning, film, konstutställning, dansföreställning, konsert eller ett författarbesök beroende på årskurs. Upplevelsen för- och/eller efterarbetas i klassen med kulturpedagog och ordinarie lärare. Både kulturgarantin och Kulturskolan administreras från Kulturpedagogiska enheten i Simrishamn. Det är en permanent verksamhet med fast anställda pedagoger. Enheten ligger under barn- och utbildningsförvaltningen som en av flera skolenheter. Arbetet i Kulturgarantin utgår från mål i lokala skolplanen och läroplanen kombinerat med erfarenheter från kulturpedagogiskt arbete och i dialog med personal inom skola och barnomsorg. Skolornas pedagoger och kulturpedagogerna för en dialog om hur arbetet ska se ut. Minst tre schemalagda möten per läsår för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling och därutöver handledning och kunskapsöverföring på plats i klassrummet. Valet av vilken föreställning/film/författare som kommunen köper in till skolorna sker i dialog mellan lärare, kulturpedagoger och elever. Simrishamn har fått många efterföljare och idag finns en flora av så kallade kulturgarantier. 11

12 9. I Trollhättans kommun är Kulturbyrån obligatorisk I slutet av 1990-talet var tillgången till kultur ojämn för barn i Trollhättan. Utbudet i förskolor, skolor och från Kulturskolan var splittrat och det saknades överblick. En motion om ett barnkulturcentra utmynnade i en utredning. Den ledde till en ny verksamhet som fick namnet Kulturbyrån. Syftet var att ta ett samlat grepp och ge alla barn likvärdig tillgång till kultur. Verksamheten startade år 2000 och finns idag i kulturhuset N3 som innefattar tre uppdrag: Kulturbyrå, Kulturskola 11 och Öppen verksamhet 12. Kulturbyrån är en obligatorisk verksamhet som utgör en del i det pedagogiska förändrings- och förnyelsearbetet i skolan. Handlingsplanen för Kultur i skola upprättades av och uppdateras av Kultur- och fritidsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen ihop. Planen fastställdes av båda nämnderna och uppdraget är fastställt av Kommunfullmäktige. Även Skapande skola organiseras härifrån. Det innebär att så gott som all kultur i form av upplevelser och kulturpedagogisk verksamhet till barn i förskola och skola kommer från Kulturbyrån. Syftet med Kulturbyrån är att alla barn i Trollhättan, 0 16 år, ska få prova på att uppleva och uttrycka sig inom olika estetiska uttrycksformer 13 med bra pedagogiskt stöd. Barnen får till exempel ta del av scenkonst med professionella musiker, skådespelare och dansare men även produktioner och skapande av hög kvalitet som N3 Kulturbyrå själv står för. Totalt erbjuder N3 Kulturbyrå cirka 200 kulturarrangemang för barn 0 16 år varje år. N3 står också för busskostnader till arrangemangen så att alla har möjlighet att komma. Alla förskolor och skolor har kulturombud, cirka 140 stycken totalt. Tillsammans med kulturombuden tar N3 fram ett utbud som innefattar olika former av scenkonst, skolbio, kulturresor och författarbesök. Verksamheternas innehåll är alltså en produkt av dialog mellan N3:s kultursekreterare, elever och kulturombud. För den verksamhet som integreras i skolan tas varje läsår en stor mängd av program fram och N3:s pedagoger arbetar tillsammans med den ordinarie skolpersonalen. N3 erbjuder skapande inom film, dans, drama, bild & form, musik och utomhuspedagogisk verksamhet. Det finns inga tvingande riktlinjer men alla skolor, även friskolorna, tar del av utbudet. Kulturbyråns uppdrag är att man ska nå 100 procent av barnen i Trollhättan och det målet klarar verksamheten nästan. 11 N3 Kulturskola är en frivillig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar som är skrivna i Trollhättans kommun och är mellan 5 och 25 år. 12 På N3 finns tre kreativa coacher som hjälper ungdomar att förverkliga sina egna idéer. De jobbar med Ungdomspengen, arrangemang, replokaler, ljudstudion, mediastudion, Novemberfestivalen, workshops och annat. 13 Dans, musik, rytmik, drama, teater, bild, form, film och litteratur. 12

13 10. I Nacka kommun väjer förskolor och skolor själva Fram till år 2006 hade den kommunala verksamheten Kulturcentrum i Nacka ett samordnande uppdrag från Kultur Nacka som var en kulturenhet inom kommunen under några år. Uppdraget bestod i att förse förskolor och skolor med scenkonst, skolbio och skapande verksamhet. Kulturcentrum hade stor frihet att köpa in olika typer av kulturverksamhet men lyssnade till önskemål från förskolornas och skolornas kulturombud. Skolorna fick sedan möjlighet att ta del av utbudet på Dieselverkstaden och ibland kom kulturutövarna ut till förskolor och skolor. År 2006 införde Nacka istället en kulturpeng. Pengar flyttades då från Nacka Kulturcentrum och fördelades till skolor och förskolor. Inga extra resurser tillfördes utan pengarna togs helt och hållet från Kulturcentrums budget. Kommunens förskolor och skolor har sedan dess fått välja vem de vill köpa kultur av och får själva söka upp de professionella kulturutövare som de vill samarbeta med. Detta medför nya krav på skolan att skaffa sig överblick över det kulturutbud som finns, och nya krav på kulturutövarna att marknadsföra sig direkt mot skolorna. Syftet med kulturpengen är att barn och unga ska få uppleva mer professionell konst och kultur. Kulturpengen går till alla barn som är inskrivna i förskola (inklusive familjedaghem) och skola i åldrarna tre år till och med årskurs nio. Den utbetalas automatiskt som en förstärkning utöver den vanliga verksamhetsbudgeten. När kulturpengen infördes var den 255 kr per barn. Sedan dess har pengen ökat kontinuerligt. År 2012 låg den på 275 kronor per barn och år och nu (2015) är den 282 kronor per barn och år. Utbetalningen är uppdelad på två gånger per år, en på hösten och en på våren. Kulturnämnden har satt upp ett antal kriterier för hur kulturpengen ska användas. I Nacka redovisar förskoleverksamheten och grundskolorna hur de har använt kulturpengen i kvalitetsredovisningen som genomförs årligen. (Observera att familjedaghem inte gör någon sådan redovisning). Utbildningsverksamheten genomför också en årlig kundundersökning där föräldrar och elever i skolår två, fem och åtta får svara på frågor om bland annat kulturverksamheten. När kommunen gjorde en uppföljning för att se hur kriterierna tolkades såg man bland annat att förskolor och skolor hade olika uppfattning om vad som är kultur och vad som kan betraktas som professionell kultur. För att göra det tydligare för förskolorna och skolorna hur kulturpengen ska användas reviderade kulturnämnden kriterierna under hösten Kulturcentrum är fortfarande en kommunal verksamhet men har gått från att vara utbudsstyrd till att bli efterfrågestyrd med höga intäktskrav. Kulturcentrum får numera sitt uppdrag från Kultur- och utbildningsenheten i Nacka. I detta uppdrag finns inget krav på att bedriva verksamhet för skolorna men verksamheten har utvecklats så att förskolor och skolor kan skriva avtal med Nacka Kulturcentrum som tar emot beställningar och kan erbjuda skräddarsydda 13

14 lösningar eller paketlösningar. Idag har Nacka Kulturcentrum avtal med flera av kommunens skolor och förskolor, men inte alla. Dessa avtal ser olika ut och inbegriper olika typer av verksamhet som scenkonst, skolbio och skapande verksamhet. BILAGA 2 sammanställning statistik, intervjuade aktörer 14

15 BILAGA 3 Lista på personer som har intervjuats eller på annat sätt lämnat information till utredningen Anna Ekman Isaksson bibliotekarie Kultur- o fritidsförvaltningen i Kinda Anna Trobäck grundare Tromäki Dance Company Anders Lorentzon regional verksamh.led Teatercentrum i östra Sverige Birgitta Berntson-Ärje Kultursekreterare Kulturhuset N3 Trollhättan Camilla Sjöstrand koordinator barn och unga Region Skåne Catrine Wikström regional kulturstrateg Region Gotland Christian Svensson ordförande Teater Imba Christine Rishaug Hellman kulturskolechef i Motala Erika Horvat bibliotekarier i Boxholm Eva Carlsson Teater Pelikanen Gun Töllefsen kulturchef i Valdemarsvik Gunilla Berglind förskolepedagog i Linköping/Berga Hanna Ivarsson, kulturhandläggare Regionförbundet Kalmar län Helene Hultberg teaterproducent, Scenkonst Sörmland Ida Lindfors kultursamordnare i Finspång Jens Tångefjord kundservicechef på Östgötatrafiken Karolina Palmborg, konstnärlig ledare på grundskola åk 1-6 i Motala Katarina Ellborg projektledare för Skola & Kultur i Kalmar Katariiina Matthiessen producent Östgötamusiken Kathleen Ginyard kultursekreterare i Norrköping Kenneth Höglind Musikteater Gulasch Kristina Holm Danielsson barnpedagog och producent på SON Lasse Olofsson Teaterexpressen Lena Rothman Rektor i Mjölby Lina Marcusson Kultursekreterare i Linköping Lisa Andersson kultursamordnare Region Blekinge Liselott Sebring bibliotekarie i Kinda Linda Staaf kultursekreterare i Söderköping Malin Adolfsson lärare på grundskola F-6, Finspång Maria Björkman producent och vik. biträd enhetschef ung scen/öst Maria Gullqvist kulturutvecklare på grundskola i Åtvidaberg Maria Weisby chef Scenkonst Sörmland Moa Frisk musikledare, Ödeshögs Dans- och Musikskola Mårten Hafström kulturutvecklingschef i Finspång Olov Rasch Norrköpings Teaterkompani Patrik Lindgren ansvarig skola och förskola, Nacka Kulturcentrum Petra Bergström scenkonstkonsulent barn och unga Riksteatern Skåne 15

16 Sofia Harryson Tjåsa Gusfors Ulf Thörn Ulla Nerman Åsa Forsberg Blauba danskollektiv Papagena regional teaterkonsulent på Riksteatern Östergötland bildlärare grundskola åk 4-9, Skärblacka/Norrköping Teater Fenix Utöver dessa har ett antal personer i Östergötlands kommuner kontaktats via mejl för att få uppgifter om kommunernas nuvarande arbete med kultur i förskola och skola. 16

17 BILAGA 4 källförteckning över bakgrundsmaterial Nilsson, S (2009): Spelplats Östergötland En studie av scenkonsten och dess institutioner. Utredning. Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam (2013): Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland Regionförbundet Östsam (2009): Barnportalen en förstudie Regionförbundet Östsam (2011): Kulturgaranti för barn och ungdomar i Östergötland en idéskiss Regionförbundet Östsam (2011): Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan Regionförbundet Östsam (2013): Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland Regionförbundet Östsam (2014): Revidering och komplettering av Östergötlands kulturplan inför Bilaga till Östergötlands kulturplan (Förlängd till och med 2015). Utredarna har också tagit del av de regionala institutionernas uppdrag och minnesanteckningar från från en arbetsgrupp som undersökte förutsättningarna för en regional kulturgaranti. Övriga källor och referenser till webbsidor finns redovisade i texten, eller i fotnoter, i utredningen. 17

18 BILAGA 5 uppdragsbeskrivning. Utredning om regional samordning av barns och ungas tillgång till kultur i skolan Bakgrund Barns och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken. Rätten till kultur stadgas i FN:s konvention om barnets rättigheter och handlar om barns rätt att delta i kulturlivet, att få yttra sig och att få tillgång till konst, kultur och information. Kulturrådet är den statliga myndighet som sedan några år tillbaka bland annat har till uppgift att föra dialog med regioner och kommuner om barn och ungas kultur. Kulturverksamheter i skolan ska redovisas särskilt. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med kommunerna och det lokala kulturutbudet där den största delen av barns kulturliv utspelar sig. Barn och unga är en prioriterad målgrupp även i den regionala kulturen, vilket beskrivs i Östergötlands kulturplan, och därmed för alla verksamheter som har regionala uppdrag. För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Enligt läroplanen ska konst och kultur stärka barns kreativa och innovativa kompetenser i skolan. Detta sker genom att elever kan möta professionell kultur och ges möjlighet att själva utöva ett kulturellt uttryck samt att man arbetar med estetiska läroprocesser i skolarbetet. Avgörande för elevers likvärdiga tillgång till och möjlighet att ta del av och utöva kultur är skolans och kulturföreträdares agerande i samverkan med varandra gjordes en regional scenkonstutredning i Östergötland utifrån vilken styrgruppen för utredningen beslutade om 25 punkter som man bör arbeta vidare med. En av punkterna som kom fram är den ojämna tillgången till professionell kultur för barn och unga inom förskola och skola. I några kommuner är utbudet av kultur väl tillgodosett, i andra betydligt mindre. Även inom kommunerna är det stora skillnader mellan vilket utbud eller möjligheter barn får att ta del av professionell kultur. Detta gäller så väl förskolor och skolor. I många regioner till exempel Blekinge, Kalmar och Sörmland finns exempel på regional samordning som syftar till att säkerställa barn och ungas rätt att kultur. Det kan handla om modeller för regional kulturgaranti med gemensam finansiering och exponering av kulturutbud, men även andra former av strategier och samordning. 18

19 I Östergötlands kulturplan (förlängd till 2015) konstateras att det finns ett behov av att se över det regionala samarbetet skulle kan utvecklas: Det finns ett behov av att se över det regionala samarbetet kring hur barn och ungdomar får tillgång till kultur och kulturupplevelser. Genom en gemensam regional satsning mellan kommuner, institutioner och andra aktörer kan en modell tas fram som garanterar att alla barn och ungdomar ges samma möjligheter till en miniminivå av professionella kulturupplevelser, oavsett bostadsort, vilken skola de går på eller vilken kulturell och social bakgrund de har. 14 Styrdokument I Regionalt Utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland konstateras: Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kulturarrangemangen. En idé om en utvecklad kulturgaranti för barn och unga håller på att tas fram. Vidare fastslås att: Ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar. Bland rekommendationerna pekas på kravet som gäller både region och kommuner att följa FN:s barnkonvention när det gäller barns uppväxt, upplevelser, stödbehov m.m. Under område Utbildning och ungdomar poängteras vikten av att upprätthålla ett helhetsperspektiv på individen och att skapande förmåga måste ges utrymme i skolarbetet vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnen. I Regionförbundets inriktningsmål för kultur fastslås: Unga kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha möjlighet att möta kultur och att utveckla sina skapande förmågor. Barn och unga är ett av fem prioriterade områden i gällande Kulturplan (förlängd till 2015) 2 med följande utpekade utvecklingsinsatser: - Arbeta för att ta fram ett handlingsprogram för utveckling av kultur i skolan, med dokumenterad samsyn mellan företrädare för skolan och kulturen, om hur kulturen kan vara en tillgång i alla utbildningar. 14 Östergötlands Kulturplan (förlängd-2015), sid 13 2 Östergötlands Kulturplan (förlängd 2015), sid

20 Se över en lösning för hur barn på förskolor och elever på skolor på ett samhällsekonomiskt bra sätt kan få tillgång till kultur- och naturutbud genom kollektivtrafiken Utveckla formerna för hur alla barn i regionen genom skolan får del av prof essionell kultur. Förarbete och arbetsgrupp En arbetsgrupp med representanter från kommuner och regionala kulturinstitutioner har på Regionförbundet Östsams initiativ, arbetat med att se över vilka möjligheter och förutsättningar som behövs för att en kulturgaranti skulle kunna tas fram i Östergötland. En regional kulturgaranti skulle enligt arbetsgruppen vara en miniminivå för vad barn och unga får ta del av inom förskola och skola under ett år. Medlemmarna i arbetsgruppen har varit delaktiga utifrån de erfarenheter de har på området och arbetet har inneburit att ta fram förslag och frågeställningar utifrån en gemensam vision: Alla barn och unga i Östergötland ska nås av ett brett och tillgängligt kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet. En vidgad samordning kultur till barn och unga i Östergötland kan innehålla olika moment så som: - ett visst antal professionella kulturarrangemang/upplevelser varje läsår. - eget skapande och reflektion med kulturpedagog. - regelbunden handledning/fortbildning för förskolans/skolans pedagoger/lärare. Arbetsgruppen har pekat på den regionala arrangörsgaranti i Östergötland som ett möjligt verktyg. Arrangörsgarantin ger ett stöd till lokala arrangörer utanför Norrköpings och Linköpings tätorter. Som lokala arrangörer räknas också förskolor och skolor. 15 Arrangörsgarantin är väl utnyttjad och har stor betydelse för många arrangörer. Den del av arrangörsgarantin som riktar sig till barn och unga skulle kunna utvecklas till en kulturgaranti som utformas i regional samverkan. Arbetsgruppen har vidare poängterat att det samtidigt är av yttersta vikt att inte redan befintliga strukturer förstörs så att det blir försämrade möjligheter för kulturupplevelser för barn och unga i de kommuner som redan har framstående organisation. 15 Den regionala arrangörsgarantin är dock inte, som namnet antyder, en garanti i och med att det inte kan garanteras att det finns pengar för alla som söker stöd till arrangemang. 20

21 Uppdraget Att utreda hur regional samordning och samverkan med kommuner och regionala kulturinstitutioner kring barn och ungas tillgång till kultur i förskolan och grundskolan kan utvecklas i Östergötland. Finns det förutsättningar att implementera en östgötsk modell för regional kulturgaranti med gemensam finansiering? Finns det förutsättningar, önskemål och behov av andra typer strategier och samordning, gemensam exponering av kulturutbud etc.? Utredningsuppdrag Utredaren ska - använda sig av det förarbete som gjorts av referensgruppen. genomföra intervjuer med inblandade aktörer: dialog med tjänstemän och politiker i regionen samt i 13 kommuner, med representanter från grundskolor, förskolor samt kultur- och musikskolor osv, för att göra en inventering över hur kommunerna arbetar med frågan idag och vilka behov och möjligheter som finns. Exakt omfattning och metod kan diskuteras i samverkan med uppdragsgivaren. genomföra intervjuer med minst 3 institutioner med regionala uppdrag. samt med minst 4 fria aktörer som är verksamma i länet och vänder sig till barn och unga med sin verksamhet. intervjua kollektivtrafiken om möjligheten att utveckla konceptet kring gruppresor och biljettsystem. lyfta fram exempel och konsekvenser från andra kommuner, regioner och länder i frågan, ex i andra nordiska länder samt Storbritannien. ta fram konkreta förslag på vad en utvecklad samverkan skulle kunna innebära, definieras, organiseras och finansieras se på vilket sätt en utökad regional samordning kan komplettera och samverka med den statliga satsningen på Skapande Skola. förtydliga kommunalt respektive regionalt ansvar och roller i en framtida utvecklad samverkan. ta fram ett förslag på en handlingsplan för fortsatt arbete. Följande frågeställningar ska belysas i utredningen: 1. Vilka resurser som används idag för kulturarrangemang i skolan 2. Vilka vinster/fördelar respektive faror/nackdelar finns det med en regional samverkan kring barn och ungas tillgång till professionell kultur? 3. Vad innehåller samverkan? Vilka kulturformer och på vilket sätt? 21

22 4. Vilka ska ingå i samverkan och vilken är målgruppen? 5. Hur kan kollektivtrafiken vara en del i en samverkan genom t ex de biljettsystem som finns nu och hur det skulle kunna utvecklas för detta ändamål? 6. Vilka risker finns det att satsningarna på att t. ex. en regional kulturgaranti och Skapande skola konkurrerar och undergräver varandras syften? 7. Vilka resurser krävs? Och hur ska det finansieras? 8. Hur ska det organiseras? Utredarens profil ha förmåga och kapacitet för att klara efterfrågat uppdrag samt tidigare erfarenhet från liknande uppdrag. ha god kunskap om förskolan och grundskolans organisation. ha god kännedom om kulturlivet och särskilt om barnkulturens särskilda förutsättningar. ha god förmåga att kommunicera och samverka. ha god förmåga att genomföra analyser och kommunicera resultaten. Utvärderaren skall i sitt anbud beskriva sin förmåga och kapacitet och lämna referenser från minst ett tidigare uppdrag med hänvisning till referenspersoner (organisation, namn och telefonnummer). Beställaren förbehåller sig rätten att utöver lämnade referenser, även använda beställarens egna eventuella erfarenheter av anbudsgivaren. Tidplan, omfattning och metodik Utredningen ska genomföras perioden januari 2015 april I uppdraget ingår tid för inledande avstämningsmöte med uppdragsgivare och avslutande rapportering. Därutöver kommer avstämningstillfällen att krävas under utredningsprocessen för att underlaget ska kunna användas i pågående kulturplansarbete. Resultatet ska presenteras genom muntlig föredragning och skriftlig rapport senast den Rapportering Rapporten kan komma att publiceras på Copyright på rapporten har Region Östergötland. Rapporten skall skickas till Region Östergötland elektroniskt och på papper. 22

23 Rapporten förväntas innehålla följande: Utredningens syfte, fokus, omfattning och arbetssätt/metod Rapporten skall både redogöra för fakta och dra slutsatser/göra rekommendationer Bilagor: uppdragsbeskrivning, källförteckning (bakgrundsmaterial), lista på intervjuade personer. 23