VIKTIGA ANVÄNDNINGS- OCH TILLVERKNINGSKRAV I FORM AV LAGAR, DIREKTIV- FÖRESKKRIFTER SOM ANLÄGGNINGAR BERÖRS AV

Transkript

1 VIKTIGA ANVÄNDNINGS- OCH TILLVERKNINGSKRAV I FORM AV LAGAR, DIREKTIV- FÖRESKKRIFTER SOM ANLÄGGNINGAR BERÖRS AV

2 Miljöriskbedömning EMAS Signifikant miljöpåverkan eller miljörisk. Luft-vatten-mark-transporter-buller-vibrationer -källsotering-återvinning m.m Miljöbalken SEVESO-riskbedömningar Bedömning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor inom anläggningen. Säkerhetsrapport enligt direktiv* 96/82/EG (Seveso 2) skall tagas fram om hanteringen överstiger viss mängd. AFS 2004:2 SRVFS 1999:5 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 1 C T Beäff MPSA Riskbedömningskrav och skyldigheter vid bedrivning av farlig verksamhet och skydd mot olyckor Vid en anläggning skall den som utövar verksamheten analysera riskerna för sådana olyckor som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. -Dammar-Gruvor-Kärntekniska anläggningar-hantering av farliga ämnen eller varor-flygplatser etc. Lagen (2003:778), och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. SRVFS 2004:8

3 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 2 Riskbedömning och krav avseende arbetsplatsens utformning. Gäller för arbetsplatser som finns i eller i anslutning till byggnadsverk och bodar eller på andra ställen inom en verksamhets område. De gäller även förbindelseleder och personalutrymmen, oavsett var dessa finns. Projektering-Dagsljus-Belysning-Luftkvalitet-Ventilation -Termiskt klimat-buller/akustik-vatten-avlopp -Golv-väggar-Tak-Transport-truckvägar-gångar-korridorer -Varumottag-lastkajer-Nödbelysning-Brand-Nöddusch -Ögondusch-Larm-utrymning-Personalutrymmen -Drift-underhåll AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning

4 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 3 Samordning-Projekteringsansvar- Förhandsanmälan-Riskbedömningar & Arbetsmiljöplan Riskhantering Demontage- Montage-Startup-Igångkörning 92/57/EEG, AFS 1999:3 Byggnads & Anläggningsarbete Riskbedömningar & krav -Byggsidan Boverkets konstruktionsregler (t.o.m. BFS 2003:6) Bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner m.m. Författningen innehåller regler till plan- och bygglagen (1987:10), PBL, lagen (1994:87) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL, och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., Boverkets byggregler BFS 1993:57), BBR. (BFS 1998:39) C T Beäff MPSA CE-märkning Byggproduktdirektivet (89/106/EEG), BFS 1997:29 (Tilverkningskrav för byggprodukter)

5 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 4 Riskbedömning & krav -Styrsystem What If analys t.ex 98/37/EG AFS 1994:48 (CE-krav) Maskiner >95 89/655/EEG AFS 1998:4 (maskiner < 95) 97/23/EG AFS 1999:5, Processsystem tryck 89/336/EEG ELSÄK-FS 2003:2 EMC Riskbedömning & -Elfara-EMC Tillverkning och CE-krav 89/336/EEG ELSÄK-FS 2003:2 EMC 73/23/EEG ELSÄK-FS 2000:1 Användarkrav Starkströmsföreskrifter ELSÄK-FS 2004:1 Elinstallationsreglerna Byggnader SS

6 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 5.1 Risk analys/klassning Ex Arbete i Explosionsfarlig miljö (gas-damm) och utrustning i explosionsfarlig miljö Användarkrav anläggningsägaren -1999/92/EG AFS 2003:3 SRVFS 2004:7 A T E X Tillverkarkrav med CE-märkning -94/9/EG AFS 1995:5 ELSÄK-FS 1999:4 Syre Tändkälla Gas-dammexplosivt ämne C T Beäff MPSA

7 Öppen eld Mänskliga faktorn Heta ytor Lokaler och utrustning, dammexplosioner 5.2 Mekaniskt genererade gnistor Elektrostatiskt genererade gnistor Elektriskt genererade gnistor Syre Tändkälla Explosivt damm Tryckavlastad byggnad, vid en eventuell sekundär explosion som följd av en primärexplosion så kan hela byggnaden raseras om det ej finns avlastning för snabb evakuering av det uppkommna trycket. Följder efter explosion och brand där ej tryckavlastning finns. Tryckavlastning på utrustning Klassningen viktig C T Beäff MPSA

8 en grupp maskiner som, för ett gemensamt syfte, ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet skall CE-märkas. Komplett maskin >95 färdig för användning skall uppfylla alla säkerhetskrav enligt maskindirektivets Bilaga I skall vara CE-märkt. -Tillverkaren skall upprätta en teknisk konstruktionsfil -Tillverkaren skall med maskinen bifoga *en Bruksanvinsing på Svenska enligt kraven i 2006/42/EG Bilaga I *en EG-försäkran om överensstämmelse enligt bilaga IIA samt ev övriga aktuella direktiv som t.ex LVD, EMC m.m. Tillverkaren har ingen skyldighet att medleverera konstruktionsunderlag som t.ex riskanalyser som man ej ställt detta som krav i upphandling. Om Du själv åstadkommer en maskinlinje genom att bygga ihop flera maskiner och komponenter, betraktas Du som tillverkare och måste då själv uppfylla alla Maskindirektivets krav. Tillverkarkrav maskindirektivet (98/37/EG) 2006/42/EG AFS 1994:48 Användarkrav utrustningsägaren maskiner och arbetsutrustning tillverkade och tagna i drift före 1995 Gamla maskiner före 1995 skall som lägst uppfylla de så kallade tekniska och organisatoriska minimikraven enligt bilaga 1 enligt: Användarkrav 89/655/EEG AFS 1998:4 C T Beäff MPSA Krav & Riskbedömningar på anläggningar 6 Besiktningskrav AFS 2003:6 Lyftanordningar Delvis fullbordad maskin >95 om maskinen är avsedd att ingå i en annan maskin eller byggas ihop med en annan maskin. behöver den inte vara CE-märkt enligt maskindirektivet. (Dock mot t.ex EMC-LVD). Tillverkaren skall 2006/42/EG riskbedöma och F.d 98/37/EG uppfylla de säkerhetskrav enligt AFS 1994:48 bilaga 1 som omfattar leveransen. Bifoga Bruksanvisningar som avser leveransen. Medleverera en Försäkran för inbyggnad av delvis fullbordad maskin (Enligt Bilaga II B) F.d tillverkardeklaration Komplett levererat drivsystem är även en maskin (rörliga delar i motorn)

9 C T Beäff MPSA Besiktningskrav AFS 2005:3 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 7 Tryckbärande anordningar -Utföra riskbedömning av anläggningen -Ta fram program för fortlöpande tillsyn -Utse särskild ansvarig person -Märka upp anläggningen Riskanalys ProcessHazop Användarkrav anläggningsägaren AFS 2002:1 Tillverkningskrav tryckbärande anordningar 97/23/EG AFS 1999:4 Tillverkningskrav CE (PED) AFS 2005:2 Tillverkningskrav ej CE ( 8 PED, vakuum etc.) Konstruktion- och tillverkningsanalyser

10 C T Beäff MPSA Krav & Riskbedömningar på anläggningar 8 1 Riskbedömningar-Vibrationer, användning Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av exponering för vibrationer i arbetet. Riskbedömningen skall innehålla en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen, genomförd av en sakkunnig person. Mätningar skall utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga exponeringsförhållandena. HELKROPPSVIBRATIONER I industrier med tunga vibrerande maskiner, t.ex. stenkrossar och kvarnar, kan vibrationer överföras från maskiner till människa via olika byggnadsdelar, gångbanor etc.. HANDHÅLLNA MASKINER Vibrerande handhållna maskiner, t.ex. mejselhammare, skruvdragare, slagborrmaskiner, slipmaskiner och bergborrmaskiner överför vibrationer till händer och armar. 2002/44/EG AFS 2005:15 Vibrationer Riskbedömningar-Arbete i stark värme Regler för att motverka skadlig värmebelastning genom akuta åtgärder vid risk för överskridande av högsta tillåtna värden för tidsvägt värmeindex samt genom långsiktig planering av arbetsmiljö och arbetsprocesser. Arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i arbete, som avses i dessa föreskrifter, skall ge arbetstagaren erforderlig information om problem och risker med exponering för stark värme samt om lämpliga åtgärder som förebygger värmebelastning. AFS 1997:2 Arbete i stark värme Tillverkningskrav 98/37/EG AFS 1994:48

11 Buller Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Bullerexponering Att utsättas för buller. Krav & Riskbedömningar på anläggningar 9 Risker-Buller inomhusexponering Den nya bullerföreskriften bygger på ett minimidirektiv om skydd för arbetstagare som utsätts för risker till följd av buller i arbetet -Bullerbegränsande åtgärder på t.ex maskininstallationer -Utformning och planering av arbetsplatser -Utbildning och information -Övriga tekniska åtgärder -Arbetsorganisatoriska åtgärder Riskbedömning (skall vara tydligt dolumenterad) -Exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all EES-områdets bullerdirektiv 2003/10/EG har införts i Sverige som AFS 2005:16 Buller Bullerkrav i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus Arbetsmaskinerna indelade i två grupper med olika krav: utrustning som omfattas av bullergränser (artikel 12) och utrustning som endast omfattas av bullermärkning (artikel 13). 2004/12/EG lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner samt genom förordning (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning. Externt buller Industriverksamhet (Naturvårdsverkets krav) För externt industribuller gäller riktvärden enligt Externt industribuller -allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983).

12 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 10 Riskbedömningar-Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsgivaren skall identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer eller kan väntas förekomma i verksamheten. Om ett eller flera sådana ämnen förekommer eller kan väntas förekomma skall riskerna för att dessa kan orsaka ohälsa eller olycksfall bedömas. 1998/24/EG AFS 2000:4 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Gäller all verksamhet där luftföroreningar i form av damm, rök, dimma, gas eller ånga kan antas förekomma. 98/24/EG, 90/394/EG, 91/322/EEG m-m AFS 2005:17

13 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 11 Riskbedömning-Brandskydd För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. SRVFS 2004:3 SRVFS 2004:6 SRVFS 2003:10

14 Arbetsgivare, den som råder över ett arbetsställe samt den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall se till att varselmärkning och varselsignalering enligt kraven i dessa föreskrifter och dess bilagor införs i verksamheten. Han skall göra en bedömning av riskerna i verksamheten och se till att varselmärkning och varselsignalering används då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder. Krav & Riskbedömningar på anläggningar 12 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser 1992/58EG AFS 1997:11 Förbud Varning Påbud Nöd Brand VARNING TILLTRÄDE TILL OMRÅDE KLASSAT SOM ETT SLUTET UTRYMME Syrebrist och annan farlig atmosfär kan uppstå. Området är även Ex-klassat. Uppsatta rutiner avseende arbete i slutna utrymmen skall följas vidare skall fastställd personlig skyddsutrustning användas. Utmärkning av hinder, farliga områden, gång- och transportleder

15 Krav & Riskbedömningar på anläggningar 13 Laserstrålning Laser är en apparat som kan sända ut en särskild sorts ljusstrålar. Strålning flyttar energi, kraft. Icke joniserande strålning (kan inte slå sönder atomer) Joniserande strålning. Joniserande strålning kan skada det som får strålningen på sig Radioaktiva ämnen IEC (SSEN ) Tillverkningskrav Strålskyddslagen (SFS 1988:220) reglerar all verksamhet med strålning. Statens strålskyddsinstitut meddelar föreskrifter om strålskydd. T.ex -SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; (Föreskrifter om utformning, klassificering och märkning) Joniserande strålning slår sönder atomer-molekyler Icke joniserande strålning kan påverka den strålade ytan Delas in i -Optisk strålning (Synligt ljus, UV, infra röd) -Radiofrekvent strålning (Mikrovågor, radiovågor) Synligt ljus har en våglängd mellan Utbredningshastigheten v nm v= frekvensen (f) * våglängden LV MV KV UKV Radiovågor Microvågor Elektromagnetiska vågor Ultravioletta strålar är osynliga och klassificeras vanligen i tre band UV-A strålning (långvågig) från 315 till 400 nm ; UV-B strålning (mellanvågig) från 280 till 315 nm; UV-C strålning (kortvågig) från 100 to 280 nm. Temperaturstrålning Synligt ljus Infrarött Ultra violett ljus Röntgen strålning Gamma strålning Radioaktiv joniserande strålning Användningskrav Arbetsmiljölagen -AFS 1994:8 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om laser (Föreskrifter om säker användning av laser) Våglängd (lambda) 1 nanometer (nm)= 1/ millimeter LASER (ljustrålar i olika färger) Begreppet laser användes för utrustning som kan producera elektromagnetisk strålning i våglängdsområdet 180 nm till 1 mm Gamma är den mest genomträngande strålningen Runt namnometer

16 Några av Järnvägsområdets krav Järnvägsinspektionen -Järnvägslagen (2004:519) trädde i kraft den 1 juli Järnvägsförordningen (2004:526 -tillstånd för att driva en järnvägsspåranläggning eller järnvägsspårtrafik enligt järnvägssäkerhetslagen fortsätta driften med stöd av dessa tillstånd till utgången av år Den som vill fortsätta att bedriva verksamhet även därefter utan avbrott, bör tillse att ansökan görs i god tid JvSFS 2006:1Järnvägsstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem inom järnväg m.m. Bestämmelser om godkännandeförfarandet för nya, ombyggda och moderniserade delsystem samt om hur man ansöker om undantag från tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD). Gemensamma EG-direktiv -TransEuropeiska transportnätet 1692/96/EG. -Kontroll av överensstämmelse med tekniska krav 93/465/EEG. -Driftskompatibilitetsdirektiv -Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg 96/48/EG. -Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg 2001/16/EG. -Bulleremissioner 2001/16/EG Tekniska Specifikationer för Driftkompatibilitet Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) Till varje EU-direktiv följer flera tekniska specifikationer för driftskompatibiltet (TSD Gemnsamma Europeiska Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) har införts inom en mängd olika områden från signalsystem, trafikstyrning, underhåll buller m.m.. De väsentliga kraven är säkerhet,, tillförlitlighet och tillgänglighet, hälsa, miljöskydd, teknisk kompatibilitet. Krav & Riskbedömningar på anläggningar 14 Järnvägsnätbeskrivning -Växlingsrörelser -Hastigheter -Tåglängder -Lastprofiler -Axelkrafter -Anslutande nät Rislbedömning Rislbedömning vid mordenisering eller ombyggnad på redan godkänt delsystem EG-Försäkran om överensstämmelse EG-Försäkran om driftkompatibilitet och delsystemskompatibilitet Modul Anmält organ Arbetsmiljöverket AFS 1986:11 Säkerhetskrav vid arbete med växling av spårbundna järnvägsfordon. (Gäller ej i gruvor) GRÄNSER FÖR INFRASTRUKTUR Industrispår - Publikt nät C T Beäff MPSA

17 Läckande koaxialkabel Krav & Riskbedömningar på anläggningar 15 Radiolänkkommunikation i tunnelsystem. Läckande/strålande koaxialkabel sänder signaler till mottagare i fordon etc. Styrning av mobila förarlösa maskiner via trådlösa nätverk RADIO- OCH TELETERMILALUTRUSTNING R&TTE 1999/5/EG Direktivet om radioutrustning och teleterminalutrustning Radiostyrda traverser I Sverige Post & Telestyrelsens PTSFS 2004:7 Radioutrustning skall dessutom vara så konstruerad att den effektivt utnyttjar det spektrum som är allokerat för markbunden radio- eller satellitradiokommunikation samt för satellitbaneresurser för att undvika skadlig störning. Det åligger de europeiska standardiseringsorganisationerna och särskilt ETSI att säkerställa att harmoniserade finns. C Tomas Beäff MPSA

18 T Beäff MPSA Riskbedömning av själva arbetets utförande16 Arbetssäkerhetsanalys (lämplig) Arbetssäkerhetsanalysen riktar in sig på analys av risker i en arbetssituation, dvs. gränssnittet människa - maskin-process. Analysmetoden utgår därför från konkreta arbetsuppgifter. Metoden är alltså tillämplig på en begränsad del av produktionsförloppet och avseende operatörshandlingar. Skall heller inte blandas ihop med produktriskbedömningar inom ramen för CE-märkning eller för andra bedömningar av teknisk utrustning mot minimikrav etc. Riskbedömningar-som ett generellt krav Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt. Hur ofta undersökningar behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Bedömningen bör alltid resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minska riskerna. 8 SAM När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. 89/391/EEG AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete