Tilläggskallelse till Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 1 (2) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Fredag den 28 augusti 2015, klockan 09:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 2 Koloni och feriehem för barn på sommaren svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson (KF) Nytt reviderat tjänsteutlåtande KS-2014/ Tillagningskök i skolor, förskolor och äldreboende - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) (KF) Nytt reviderat tjänsteutlåtande KS-2015/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen perioden januari - juli 2015 KS-2015/ Månadsuppföljning för Huddinge kommun per den 31 juli 2015 KS-2015/ Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 2015 Nytt reviderat tjänsteutlåtande samt ny bilaga KS-2015/ Beslut om studieresa till New York, USA, den 3-7 oktober 2015 för tjänsteman inom kommunstyrelsens förvaltning Nytt reviderat tjänsteutlåtande KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 2 (2) Nya ärenden 28 Informationsärende KS: Intresseanmälan till Sverigeförhandlingen 29 Beslutsärende KS: Samrådsunderlag inför nya kraftledningar inom Huddinge kommun och Stockholms stad inom projektet Stockholm Ström svar på remiss från Svenska kraftnät och Vattenfall KS-2015/ Huddinge den 25 augusti 2015 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) HANDLÄGGARE Caroline Carlsson caroline.carlsson@huddinge.se Kommunstyrelsen Koloni och feriehem för barn på sommaren svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 15 juni 2015, anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Eva Ericson inkom den 9 december 2014 med ett medborgarförslag om koloni och feriehem för barn på sommaren. Förslagsställaren anser att barn behöver miljöombyte och få möjlighet att träffa andra barn från olika miljöer under de tio veckor långa sommarlovet. Enligt förslagsställaren fanns feriehem på 80-talet hos privata familjer, vilket gav barnen möjlighet att bada och ha kul i fem veckor innan föräldrarnas semester började. Medborgarförslaget har skickat på remiss till grundskolenämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser, liksom remissinstanserna, att koloniverksamhet fyller ett viktigt behov för många barn, ungdomar och familjer genom miljöombyte och möjlighet att knyta nya kontakter. Huddinge kommun erbjuder genom social- och äldreomsorgsförvaltningen olika former av koloniverksamhet bland annat helgkollo för sju barn mellan nio och elva år, en veckas dagkollo för familjer samt familjekollo för ensamstående föräldrar med barn. Det förekommer även att dagkolloverksamhet anordnas under sommaren inom ramen för barnkonstverkstan inom kultur- och fritidsförvaltningen. Det finns även mötesplatser för unga i Huddinge kommun som anordnar aktiviteter under sommaren, till exempel i Flemingsberg. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Även andra organisationer, såsom KFUM, Stadsmissionen och Stiftelsen Barnens Dag, anordnar koloniverksamhet i länet. Mot bakgrund av att det i nuläget finns koloniverksamhet både i Huddinge kommuns regi och som andra organisationer erbjuder i länet, kan en viktig del av behovet av koloniverksamhet för barn tillgodoses. Därmed anses medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet Eva Ericson inkom den 9 december 2014 med ett medborgarförslag om koloni och feriehem för barn på sommaren (bilaga 1). Förslagsställaren anser att barn behöver miljöombyte och få möjlighet att träffa andra barn från olika miljöer under de tio veckor långa sommarlovet. Enligt förslagsställaren fanns feriehem på 80-talet hos privata familjer, vilket gav barnen möjlighet att bada och ha kul i fem veckor innan föräldrarnas semester började. Medborgarförslaget har skickat på remiss till grundskolenämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Remissvar Grundskolenämnden Grundskolenämnden har avstått från att besvara remissen med hänvisning till att det faller utanför nämndens uppdrag. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden menar att Huddinge kommun erbjuder koloniverksamhet via social- och äldreomsorgsförvaltningen för funktionshindrade, dagkollo i öppen verksamhet samt sommarläger för ensamstående föräldrar med minst ett barn. Det förekommer även dagkolloverksamhet inom barnkonstverkstan inom kultur- och fritidsförvaltningen under sommaren (bilaga 2). Med anledning av att kommunen kontinuerligt får frågor och önskemål om koloniverksamhet anser kultur- och fritidsnämnden att det behovet och möjligheterna att erbjuda koloni- och ferieverksamhet med övernattning, framför allt under sommarlovet, bör utredas. Socialnämnden Socialnämnden håller med förslagsställaren om att det är av vikt att barn får möjlighet till miljöombyte och träffa andra barn under sommaren (bilaga 3).

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Vidare framhåller socialnämnden att Huddinge kommun erbjuder några former av koloniverksamhet för barn, ungdomar och familjer, varav det i ett fall är en behovsbedömd insats. Det finns dessutom flera organisationer som anordnar koloniverksamhet för barn i länet, såsom KFUM, Stadsmissionen och Stiftelsen Barnens Dag. Tidigare har det funnits feriehemsplatser för barn i Huddinge. Feriehemsplatserna som insats upphörde i början av 90-talet. Det finns för närvarande inga planer på att återuppta ferieverksamheten. Individ- och familjeomsorgen anordnar olika former av koloniverksamheter anpassade för enheternas målgrupper. Barnenheten anordnar helgkollo för sju barn mellan nio och elva år. Det är en biståndsbedömd insats. Barnen åker därefter med föräldrar och familjebehandlare på sommarkollo i en vecka i juni. Öppenvård för barn söker årligen externa medel för att några familjer kostnadsfritt ska kunna åka på dagkollo i en vecka. Ungdomsenheten organiserar årligen tillsammans med Svenska kyrkan familjekollo för sju familjer i en vecka. Målgruppen är ensamstående föräldrar med minst ett barn i åldern tio till femton år. Det finns även mötesplatser för unga i Huddinge kommun som anordnar aktiviteter under sommaren, till exempel i Flemingsberg. Socialnämnen framhåller att den koloniverksamhet som anordnas i Huddinge kommuns regi tillsammans med den verksamhet som andra organisationer erbjuder i länet gör att en viktig del av behovet kan tillgodoses. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att koloniverksamhet fyller ett viktigt behov för många barn, ungdomar och familjer genom miljöombyte och möjlighet att knyta nya kontakter. Huddinge kommun erbjuder genom social- och äldreomsorgsförvaltningen olika former av koloniverksamhet, bland annat helgkollo för sju barn mellan nio och elva år, en veckas dagkollo för familjer samt familjekollo för ensamstående föräldrar med barn. Det förekommer även att dagkolloverksamhet anordnas under sommaren inom ramen för barnkonstverkstan inom kultur- och fritidsförvaltningen. Det finns även mötesplatser för unga i Huddinge kommun som anordnar aktiviteter under sommaren, till exempel i Flemingsberg.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Även andra organisationer, såsom KFUM, Stadsmissionen och Stiftelsen Barnens Dag, anordnar koloniverksamhet i länet. Mot bakgrund av att det i nuläget finns koloniverksamhet både i Huddinge kommuns regi och som andra organisationer erbjuder i länet, kan en viktig del av behovet av koloniverksamhet för barn tillgodoses. Därmed anses medborgarförslaget besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Caroline Carlsson Utredare Bilagor Bilaga 1: Koloni och feriehem för barn på sommaren medborgarförslag väckt av Eva Ericson Bilaga 2: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3: Remissvar från socialnämnden Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstanserna

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Tillagningskök i skolor, förskolor och äldreboendemotion svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 10 augusti 2015, anses motionen besvarad. Sammanfattning I en motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) påpekas att det saknas tillagningskök på flera skolor, förskolor och äldreboenden i kommunen och föreslår att fullmäktige beslutar att arbetet med att ordna tillagningskök på kommunens enheter intensifieras. Motionen har gått på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och äldreomsorgsnämnden. Gymnasienämnden har valt att inte behandla denna remiss då alla kommunala gymnasieskolor i Huddinge har tillagningskök. Kommunstyrelsens förvaltning ser i likhet utbildningsnämnderna positivt på förslaget, men lyfter fram att hänsyn måste tas till den samlade bilden av nödvändiga åtgärder inom kommunens lokalbestånd. Beskrivning av ärendet I en motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) påpekas att det saknas tillagningskök på flera skolor, förskolor och äldreboenden i kommunen och föreslår att fullmäktige beslutar att arbetet med att ordna tillagningskök på kommunens enheter intensifieras. Motionen har gått på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och äldreomsorgsnämnden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Remissvar Förskolenämnden och Grundskolenämnden Förskolenämnden och grundskolenämnden ser i sina remissvar positivt på förslaget, men lyfter fram att hänsyn måste tas till den samlade bilden av nödvändiga åtgärder inom kommunens lokalbestånd. Vid ny-, om- och tillbyggnationer samt vid större renoveringar har utbildningsnämnderna som rutin att alltid undersöka möjligheten att anordna tillagningskök på aktuell skola/förskola. Samtliga gymnasieskolor har i dag tillagningskök medan ett antal för- och grundskolor saknar möjlighet att inrymma tillagningskök. Utbildningsnämnderna skall se till att all mat som serveras inom verksamheten är bra och följer den lagstiftning som finns på området oavsett om verksamheten har ett tillagnings- eller mottagningskök så att alla barn och elever får god och näringsriktig mat. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden uppger i sitt remissvar att kommunens äldreboenden redan idag har egna tillagningskök och uppfyller därför redan vad förslaget syftar till ska uppnås. Servicehusen får mat från Stortorps kök, till de äldre som så önskar. Det planerade äldreboendet i Segeltorp kommer även det att ha ett eget tillagningskök. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på förslaget och delar uppfattningen att det inom utbildningsnämndernas verksamheter behövs fler tillagningskök. Vid ny-, om- och tillbyggnationer samt vid större renoveringar har utbildningsnämnderna som rutin att alltid undersöka möjligheten att anordna tillagningskök på aktuell skola/förskola. Det är viktigt att se detta behov mot bakgrund av det överskuggande behovet att i detta läge skapa nya för- och grundskoleplatser. Mot bakgrund av ovanstående anses motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Peder Ricknell Lokalplaneringschef Bilagor Remissvar från förskolenämnden Remissvar från grundskolenämnden Remissvar från äldreomsorgsnämnden Motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Äldreomsorgsnämnden

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Askerud, Carina Carina.Askerud@huddinge.se Kommunstyrelsen Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2015 Förslag till beslut Budgetuppföljningen för kommunstyrelsen perioden juli 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti Sammanfattning För perioden januari-juli visar kommunstyrelsen ett överskott på 6,9 mnkr. Differensen beror till största delen på vakanser samt lägre kostnader för konsulter, datakommunikation samt administrativa tjänster. Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör dock att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kommer att göras för att klara budgeten. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget kommer att klara sin budget för året. Beskrivning av ärendet Budgetuppföljning och kommentarer till utfallet för perioden Personalkostnaderna ligger 5,2 mnkr under budget främst beroende på ej tillsatta vakanser. Kostnader för konsulter och inhyrd personal ligger 0,1 mnkr under budget. Varor och tjänster ligger 2,4 mnkr under budget främst beroende på lägre kostnader för datakommunikation och administrativa tjänster. Kapitalkostnaderna ligger 6,0 mnkr över föregående års utfall och 0,5 mnkr högre än budget för perioden. Intäkterna ligger 1,6 mnkr under budget. Kommundirektören redovisar ett underskott på 0,1 mnkr jämfört med budget och utfallet ligger 0,6 mnkr högre än föregående års period. Kommundirektören förväntas inte redovisa någon avvikelse på helåret. Kommunikationsavdelningen redovisar ett underskott på 2,6 mnkr jämfört med budgeten på 13,2 mnkr. Underskottet beror främst på tillkommande kostnader i samband med flytt och anpassning av lokaler. Avdelningen POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) prognostiserar ett underskott på 1,0 mnkr för helåret som beror på ökade personal- och lokalkostnader i och med omorganisationen. Samhällsbyggnadsavdelningen redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Underskottet beror på att utfallet avseende kapitaltjänstkostnader för allmän markreserv är 1,7 mnkr högre än budgeterat. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 1,9 mnkr för helåret. Underskottet är ett resultat av tillkommande kostnader i samband med flytt och anpassning av lokaler i och med omorganisationen då delar av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen lyftes över till kommunstyrelsens förvaltning. Ekonomiavdelningen redovisar ett överskott på 0,8 mnkr jämfört med budgeten på 27,1 mnkr. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 0,4 mnkr för helåret. Underskottet beror på kostnader som uppstått i samband med omorganisationen samt en mindre fördyrning av projektstyrningsverktyget. Personalavdelningen redovisar ett överskott på 3,0 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på att personalförsörjningsmedel rekvireras i efterhand samt på lägre kostnader för personal på grund av bland annat vakanser. Överskotten vid motsvarande period föregående år var 3,9 mnkr. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 0,9 mnkr för helåret. Administrativa avdelningen redovisar sammantaget ett överskott på 6,4 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader för personal, konsulter, datakommunikation och administrativa tjänster. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 2,4 mnkr för helåret. IT-sektionen redovisar ett överskott på 4,1 mnkr mot periodens budget. Överskottet beror på lägre personalkostnader som ett resultat av senarelagda rekryteringar samt minskade kostnader för datakommunikation. Lägre kapitaltjänstkostnader för senarelagda projekt samt ej budgeterade intäkter bidrar också till överskottet. IT-sektionen prognostiserar ett överskott på 2,0 mnkr för helåret. KS kansli redovisar ett underskott på 0,2 mnkr. Sektionen har lägre intäkter än budgeterat samt lägre kostnader för personal och konsulter. En mindre omorganisation har gjorts och säkerhetsfrågorna hör numera till den nybildade trygghets- och säkerhetssektionen. Sektionen prognostiserar ett underskott på -0,1 mnkr för helåret beroende på minskade intäkter pga omorganisationen. Kvalitet och projekt redovisar ett överskott på 1,9 mnkr. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre kostnader för administrativa tjänster. Sektionen prognostiserar ett överskott på 0,3 mnkr för helåret.

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Trygghets- och säkerhetssektionen redovisar ett resultat i enlighet med budget för perioden. Kommunens arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor har centraliserats inom den nya sektionen och verksamhet har flyttats från kansliet, kvalitet och projekt samt social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sektionen förväntas inte redovisa någon avvikelse på helåret. Överförmyndarverksamheten har ett utfall på 3,4 mnkr för perioden som är detsamma som budgeten. För helåret prognostiserar verksamheten ett nollresultat. Brandförsvaret redovisar ett underskott på 0,1 mnkr jämfört med budgeten på 36,0 mnkr för perioden. Prognosen för helåret är att budgeten kommer att hållas. Förvaltningens synpunkter Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kommer att göras för att klara budgeten. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget kommer att klara sin budget för året. Investeringsbudget Under årets första sju månader har 107,0 mnkr av investeringsbudgeten på totalt 392,7 mnkr förbrukats. Investeringarna förväntas redovisa ett överskott på 151,7 mnkr för helåret. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar inom samhällsbyggnadsprojekten. De största avvikelserna rör Vidjavägen då inget avtal har kunnat träffas, gång- och cykelbro Kungens kurva, Tangentvägen, Huddinge Resort, Högmora etapp 2, Förbifart Stockholm (Trafikverket försenat) och norra Länna industriområde. I och med omorganisationen lyftes investeringar avseende gata, park, lekplats mm samt samhällsbyggnadsprojekt över till kommunstyrelsens förvaltning. Dessa är inkluderade i ovanstående belopp. En mer detaljerad sammanställning av investeringarna redovisas i bilaga 2.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Carina Askerud Controller Bilagor 1. Tabell juli 2015 utfall-budget-prognos 2. Investeringar

14 Bilaga 1 Utfall Budget Avvikelse jul-15 jul-15 jul-15 Kommundirektör 5,7 5,6-0,1 Kommunikation 15,8 13,2-2,6 Samhällsbyggnad 78,5 77,9-0,5 Ekonomi 26,3 27,1 0,8 Personal 19,0 22,0 3,0 Administrativ (inkl Adm Dir) 81,4 87,9 6,4 IT 38,5 42,7 4,1 Kansli 32,9 32,7-0,2 Kvalitet o projekt 7,2 9,1 1,9 Trygghet o säkerhet 1,9 1,9 0,0 Överförmyndare 3,4 3,4 0,0 Brandförsvar 36,0 35,9-0,1 TOTAL 266,0 272,9 6,9

15 Bilaga 1 Budget Prognos helår DÅ1 helår 13,8 0,0 22,5-1,0 133,4-1,9 47,0-0,4 40,1 0,9 153,1 2,4 73,9 2,0 56,8-0,1 16,5 0,3 3,2 0,0 5,9 0,0 61,5 0,0 477,3 0,0

16 Investeringar Juli 2015 Bilaga 2 Budget Utfall Prognos Inkl. Gatu- & Trafik saldo per juli helår överf. Projekt Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Åtgärder i 30-zonerna Huddingevägen trafiksäkerhet Förstudie gemensam trafik- och vägdatabas Gång- och cykelvägar Lönnvägen Solfagravägen GC-bana GC-väg Storvretsvägen Häradsvägen upprustning GC-väg Röntgenv-Katrinebergsvägen Gamla Södertäljevägen Belysning GC-väg Balingingsnäs-Sundby GC-väg Tullinge villastad - Huddinge sjukhus Strategiska cykelåtgärder Strategi cykelåtgärder och parkering Cykelvägvisning Kollektivtrafik Kollektivtrafikåtgärder Tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder Buller Åtgärder enligt bulleråtgärdsprogram Parker och lekplatser Rådsparken lekplatsupprustning Långsjöparken, lekplats- och parkupprustning Tranparken, temalekplats och parkupprustning Sjöängsbadet, park Nytorps mosse skate etapp Solgård lekplatsupprustning Grönsläpp Skeppsmyreparken toalett och MSB Vårbyparken/Vårby strand Palissadparken fd Kurirparken lekplatsupprustning Ljusdesign Ljusgestaltningsförslag Rickardsviksparken Infartsparkeringar Vägvisningsplan Uppsättning geografiska entreér Åtgärder enligt önskelista och medborgarförslag Summa gata, park, lekplats mm

17 Bilaga 2 Budget Utfall Prognos Ekosystem i balans per juli helår Projekt Balingsholmsdalen Utredningar vattenåtgärder Tyresåprojektet Summa ekosystem i balans Budget Utfall Prognos IT mm per juli helår Projekt Single sign on - konsern-sso lösning Single sign on - webb SSO/federering/behörighetskontroll Byte externa brandväggar Byte av e-postsystem ITIL-stödjande mjukvaror/system PST-lagring och utbyggnad Disaster recovery/kontinuitetsplanering Byte backupsystem Övervakning Server/tjänster Utveckling serverhallarna Servrar, som faller för garanti Byte switchar Utbyggnad nät och övrig utrustning Byte manageswitchar pga ålder Byte interna brandväggar Byte lastbalansering Kontor/allmänt möbler, datorer Summa IT mm

18 Bilaga 2 KOMMENTAR Prioritering enligt trafiknätsanalysen och hastighetsplanen Hastighetsdämpande åtgärder i 30-zonerna Gc mellan Jon Torpares väg och Häradsvägen, proj 2014 Mellan Segeltorp C och Stockholm (Fruängen), proj 2014 Rätta till brister och felaktigheter i bef. Cykelnät samt höja standarden Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Tillgänglighetsanpassning av hållplatser, övergångsställen och enkelt avhjälpta hinder Enligt lekplatsprogram och parkprogram Enligt lekplatsprogrammet och förslaget till parkprogram, Segeltorp Enligt förslag till parkplan, Trångsund, proj Park, utegym, enligt förslag till parkprogram, Trångsund Enligt SBN-beslut Enligt parkprogram Projekt enligt det riktade uppdraget och planering för andra kommundelar Enligt lekplatsprogram och förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Genomföra vägvisningsplanen Åtgärda av anmälda brister och önskemål enligt gatuavdelningarnas prioriteringslista samt eventuella medborgarförslag

19 Bilaga 2 KOMMENTAR KOMMENTAR

20 Bilaga 2 Investeringar mnkr Budget Utfall Prognos Inkl. saldo per juli helår överf Samhällsbyggnadsprojekt 300,0 83,7 150,0 Genomförandeprojekt 209,3 80,2 135,0 Planeringsprojekt 90,7 3,7 15,0 Övrigt 0,0-0,2 0,0 Gata, park, lekplats mm 67,2 18,2 67,5 Trafiksäkerhet/framkomlighet 6,0 1,5 6,3 Gång- och cykelvägar 23,2 9,4 26,0 Kollektivtrafik 1,5 0,9 2,6 Tillgänglighet 3,5-0,5 3,5 Buller 7,0 0,0 4,0 Parker och lekplatser 22,8 6,8 24,0 Vägvisningsplan 2,6 0,0 0,6 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,1 0,5 Ekosystem i balans 6,7 0,2 2,5 Åtgärdsprogram för sjöar 6,7 0,2 2,5 IT mm 18,8 4,9 21,0 IT investeringar 18,0 4,0 20,1 Övrigt 0,8 0,9 0,9 Summa 392,7 107,0 241,0

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 juli 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Månadsuppföljning per den 31 juli 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti Sammanfattning Kommunens utfall per juli 2015 är positivt med 125 mnkr, exklusive exploateringsverksamhet är utfallet plus 38 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att förskolenämnden och gymnasienämnden inte klarar årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att placeringar inom ungdomssektionen ökar och bedömer att socialnämnen inte klarar sin budget. Ekonomiskt bistånd har fortsatt haft en positiv utveckling. Ökat antal hemtjänsttimmar gör att även äldreomsorgsnämnden bedöms få svårt att klara sin budget. Tillkommande kostnader för omorganisation innebär att kommunstyrelsen behöver prioritera under året för att klara sin budget. Höga kostnader för vinterservice innebär att natur- och byggnadsnämnden kommer att behöva omfördela budget inom nämndens verksamheter för att klara sin budget. I övrigt bedöms nämnderna klara sina budgetar. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i augusti, besked om återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att balanskravet kommer att uppnås, men att årets budgeterade resultatmål på +30,0 mnkr inte klaras. Budget Utfall % Utfall 2015 jul-15 jul-14 Verksamhetens kostnader/intäkter , ,1 57,7% ,2 Exploateringsverksamhet 170,0 87,5 51,5% 58,3 Avskrivningar -114,7-57,8 50,4% -52,4 Verksamhetens nettokostnader , ,5 57,8% ,2 Skatteintäkter 4 343, ,1 58,1% 2 390,3 Generella statsbidrag / utjämning 803,6 462,9 57,6% 487,5 Skatt, statsbidrag, utjämning 5 147, ,9 58,0% 2 877,8 Finansiella intäkter 260,4 130,4 50,1% 191,1 Finansiella kostnader -199,5-97,5 48,9% -139,5 Resultat 200,0 125,4 168,1 Resultat, ekonomiskt mål 30,0 37,7 109,8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 2 (11) Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen omfattar månatlig uppföljning (per januari-maj och juli-november) till kommunstyrelsen av det ekonomiska utfallet, totalt för kommunen och för respektive nämnd. Förvaltningarnas kommentarer till nämndens utfall och bedömning av helårsprognos ska vara av mer övergripande karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunens utfall per juli 2015 är positivt med 125 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett plus med 38 mnkr. Skatt, utjämning, bidrag Utfallet för skatt, utjämning och bidrag är minus 16,7 mnkr jämfört med periodens budget. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin augustiprognos att skatteunderlaget ökar ytterligare något mindre under 2015 jämfört med prognosen i april. Helårsprognosen för skatteintäkter är ett minus med 26,8 mnkr jämfört med budget. Övriga delar i den kommunala utjämningen för 2015 beräknas ge ett minus med 2,4 mnkr. Sammantaget är helårsprognosen för skatt, utjämning och bidrag ett minus mot budget på 29,2 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Budget Utfall Avvik Utfall +/ jul-15 jul-15 jul-15 jul-14 i % Kommunstyrelse -273,0-266,0 6,9-236,6 12,5% Förskolenämnd -452,3-453,0-0,7-430,8 5,2% Grundskolenämnd -871,7-863,2 8,5-816,3 5,7% Gymnasienämnd -286,8-273,5 13,4-271,4 0,8% Socialnämnd -531,6-541,8-10,2-518,6 4,5% Äldreomsorgsnämnd -380,6-380,0 0,5-351,1 8,2% Kultur- och fritidsnämnd -111,7-109,8 2,0-105,0 4,6% Natur- och byggnadsnämnd -78,3-85,9-7,6-73,1 17,5% Tillsynsnämnd -4,0-3,4 0,6-4,3-21,9% Revision -1,9-0,8 1,1-1,4-45,3% Summa nämnder , ,4 14, ,6 6,0% Reserverade medel -8,8 0,0 8,8 0,0 - Pensioner, kapitaltjänstintäkter 53,3 54,1 0,8 41,2 31,3% Avskrivningar -66,9-57,8 9,1-52,4 10,5% Exploateringsverksamhet 99,2 87,5-11,7 58,3 50,0% Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,1 0,1 0,2 - S:a verksamhetens nettokostnader , ,5 21, ,2 4,8%

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Nämndernas nettokostnader är totalt 169 mnkr (6,0 %) högre jämfört med per juli Nämndernas totala budgetram för året är 296 mnkr (6 %) högre jämfört med utfallet i bokslut Nämndernas samlade utfall är plus 14 mnkr jämfört med periodens budget. Per juli 2014 var nämndernas utfall plus 64 mnkr. Tre nämnder, förskolenämnden, socialnämnden och natur- och byggnadsnämnden, redovisar minus. Övriga nämnder redovisar plusresultat. Förvaltningarnas kommentarer av utfall och prognoser för året är till stor del som i vårens uppföljningar. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att förskolenämnden och gymnasienämnden inte klarar årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att placeringar inom ungdomssektionen ökar och bedömer att socialnämnen inte klarar sin budget. Ekonomiskt bistånd har fortsatt haft en positiv utveckling. Ökat antal hemtjänsttimmar gör att även äldreomsorgsnämnden bedöms få svårt att klara sin budget. Tillkommande kostnader för omorganisation innebär att kommunstyrelsen behöver prioritera under året för att klara sin budget. Höga kostnader för vinterservice innebär att natur- och byggnadsnämnden kommer att behöva omfördela budget inom nämndens verksamheter för att klara sin budget. I övrigt bedöms nämnderna klara sina budgetar. AFA Försäkring har fattat beslut om att under 2015 återbetala 2004 års inbetalda premier. För Huddinge motsvarar återbetalningen cirka 28 mnkr. Kommunernas pensionsskuld beräknas med den så kallade RIPS-räntan. Kommittén som beslutar om nivån på RIPS-räntan sammanträdde i april och konstaterade att den så kallade indikatorn skulle bryta igenom nedre gränsen på toleransintervallet under maj. Kommittén föreslog att räntan ändå inte ändras då den bedömdes vara på en rimlig nivå. En sänkt RIPS-ränta ger en ökad kostnad för kommunerna. Den senaste sänkningen 2013 som var på 0,75 procentenheter, innebar en kostnad för Huddinge med drygt 40 mnkr. De låga räntenivåerna påverkar också kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter vid vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot bedöms att sammantaget inte nå budgeterad nivå. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i augusti, besked om återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att balanskravet kommer att uppnås, men att årets budgeterade resultatmål på +30,0 mnkr inte klaras. 3 (11)

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndernas utfall med förvaltningarnas kommentarer (Siffrorna i tabellerna är avrundade) Kommunstyrelsen DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 4 (11) Kommunstyrelsens förvaltning anger att resultatet (+7 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kan komma att behöva göras för att klara budgeten. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att kommunstyrelsen klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 1/2015). Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-1 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen redovisar att det finns barn i förskolekön och att förvaltningen arbetar för att matcha barn och förskola samt att det pågår nybyggnation av förskolor. Förvaltningen lyfter fram osäkerheter som antalet inskrivna barn, merkostnader vid införandet av

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. samordnad varudistribution samt semesterlöneskulden. Osäkerheten är störst för de mindre enheterna. Det har tillkommit kostnader som avser lokaler för en garantiförskola. Förskolan öppnades i mars och planerades för att ta emot cirka 30 barn. Som mest bedöms 20 barn finnas på förskolan och det beräknas därmed bli ett underskott på grund av detta. Förvaltningen bedömer att förskolenämnden får svårt att klara årets budget (-6 mnkr i delårsrapport 1/2015) och beskriver att man arbetar aktivt med planerade åtgärder. Grundskolenämnden 5 (11) Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+8 mnkr) är rättvisande för perioden. Det finns fortfarande några skolor som har underskott. De har planerade åtgärder och arbetar aktivt med att få budget i balans. Förvaltningen bedömer också att det kommer att bli merkostnader på grund av samordnad varudistribution. Även elevunderlaget till hösten samt semesterlöneskulden lyfts fram som osäkra faktorer. Förvaltningen bedömer att grundskolenämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 1/2015).

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Gymnasienämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 6 (11) Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+13 mnkr) inte är rättvisande för perioden. En del uppbokningar av kostnader för externa utförare saknas och ett mer rättvisande resultat är cirka 10 mnkr lägre. Förvaltningen beräknar att det blir merkostnader på grund av samordnad varudistribution och att det finns osäkerheter gällande semesterlöneskulden. Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet har aviserat att åtgärder för att minska kostnaderna måste till för att undvika underskott vid årets slut. Huddingegymnasiet bedöms trots detta inte klara ett nollresultat utan att ianspråkta tidigare års överskott. Gymnasieskolorna har problem med övertalighet eftersom elevunderlaget har minskat under några år. En hyresskuld till Huge efter ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet bedöms inte rymmas inom årets ram. Antagningssiffrorna för hösten är klara i september och då kan också en säkrare prognos av elevantal och interkommunala kostnader göras. Idag är prognosen för interkommunala kostnader ett underskott. Förvaltningen bedömer att gymnasienämnden inte klarar årets budget (-3,3 mnkr i delårsrapport 1/2015).

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 7 (11) Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-10 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Det är en del intäkter som inte är uppbokade i resultatet. Resultatet har försämrats sedan föregående månad och förvaltningen bedömer att socialnämnden sammantaget inte klarar sin budget (-13,6 mnkr i delårsrapport 1/2015). Det beror framför allt på ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgens ungdomssektion till följd av ökat antal placeringar och större behov hos de som placeras. Genomförandet av Huddingejobben ligger inte i fas och kostnaderna kommer att öka under året. En påbörjan till åtgärdsplan finns inom individ- och familjeomsorgen. Verksamheterna kommer tillsammas med ekonomifunktionen att följa resultatet noga och ta fram metoder för att tydligare kunna se vad som påverkar kostnaderna. Detta ska också leda till att underlagen för möjliga åtgärder kommer att bli bättre. Äldreomsorgsnämnden

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (+1 mnkr) är rättvisande för perioden. Resultatet är något sämre än föregående månad och förvaltningen bedömer att prognosen i delårsrapport 1/2015 på minus 3,2 mnkr kvarstår. Prognosen är osäker med anledning av att antalet timmar för köp av hemtjänst är svåra att förutse. Förvaltningen beskriver att en djupare analys av hemtjänsten pågår för att säkerställa prognosen och att innan den är klar är det svårt att besluta om åtgärder. Kultur- och fritidsnämnden 8 (11) Kultur- och fritidsförvaltningen anger att resultatet (+2 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att kultur- och fritidsnämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 1/2015). Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (-8 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Intäkterna är högre i år och balanserar delvis kostnaderna för vinterservice som ligger avsevärt högre i år jämfört med

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. samma period 2014 och jämfört med årets budget. Omfördelning av budget inom nämnden kommer att behöva göras senare under året. Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 1/2015). Tillsynsnämnden 9 (11) Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+0,6 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 1/2015). Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat per juli är ett plus med 19 mnkr och avser reserverade medel, avskrivningar och pensioner. Helårsprognosen i delårsrapport 1/2015 är beräknad till plus 43 mnkr, inklusive återbetalning av AFA-premier. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamhetens resultat per juli är ett minus med 12 mnkr. Utfallet är periodiserat utifrån helårsprognosen i delårsrapport 1/2015, ett minus med 20 mnkr. Finansnetto Utfallet för finansnettot är ett minus med 2 mnkr jämfört med periodens budget. De låga räntenivåerna påverkar kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter för vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot i delårsrapport 1/2015 bedöms till minus 10 mnkr jämfört med budget.

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Personal Antalet årsarbetare 1 och anställda ökar Nämnderna har i juli anställda (5 262 tjänstgörande årsarbetare). Jämfört med juli föregående år har antalet anställda ökat med cirka 3 procent (cirka 180 anställda), bland annat med anledning av att nya verksamheter öppnat inom äldreomsorgen, grundskolan och förskolan samt inom funktionshinderområdet. Personalstatistiken uppdateras innevarande månad vilket innebär att exempelvis sjukfrånvaro som rapporteras efter månadens löneutbetalning kommer med först efter nästa månadsuppdatering. Det betyder även att antal tjänstgörande årsarbetare för perioden kan komma att förändras något. Sjukfrånvaron ökar Anställda / Årsarbetare Juli 2015: / Juli 2014: / (11) De senaste mätningarna av total sjukfrånvaro (genomsnitt för de senaste 12 månaderna) visar att sjukfrånvaron till och med juli 2015 är 8,1 procent (7,3 procent vid motsvarande period föregående år). Kvinnornas sjukfrånvaro är 8,8 procent och männens 5,3 procent. Det är sjukskrivningarna som varar mellan dagar som ökat mest jämfört med föregående år och det både i kvinnornas och i männens sjukfrånvaro. Den högsta sjukfrånvaron finns inom förskolan samt inom social- och äldreomsorgsnämnderna. 1 Antalet anställda omvandlat till heltid, exkluderat frånvarande personal. Med frånvaro menas all frånvaro, exempelvis sjukfrånvaro och föräldraledighet, förutom semester.

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 augusti 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Den korta sjukfrånvaron, 0 till 14 dagar, är oförändrad jämfört med motsvarande period förra året. Kvinnors korta sjukfrånvaro är 2,7 procent medan männens är 2,3 procent. I de nationella mätningarna från Försäkringskassan syns en generell ökning av sjukfrånvaron sedan föregående år. Försäkringskassan beskriver att sjukskrivningarna fortsätter att öka samt att ökningstakten stiger och inflödet av nya sjukskrivningar fortsätter öka. 11 (11) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bilagor Finansiell riskrapport juli 2015 Ralph Strandqvist Budgetansvarig

32 FINANSIELL RISKRAPPORT INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar Skulder Reverser Söderenergi AB 364,2 Certifikat 100,0 Söderenergi egen likviditet 0,0 Lån Kommuninvest 250,0 Kommunens egen likviditet 14,2 Totalt Söderenergi AB 364,2 Totalt Söderenergi AB 364,2 Totalt Energi 364,2 Totalt Energi 364,2 Reverser Huge 7 360,0 Certifikat 500,0 0,0 Lån Kommuninvest 1 900,0 Lån andra kommuner 0,0 Obligationer 2 822,3 Banklån 300,0 Lån från pensionsportföljen 300,0 Kommunens egen likviditet 1 537,8 Totalt HUGE 7 360,0 Totalt HUGE 7 360,0 Reverser andra kommuner 0,0 Lån andra kommuner 0,0 Saldo i Nordea 441,1 Överskott likviditet 441,1 Totalt Huddinge kommun 441,1 Totalt Huddinge kommun 441,1 SUMMA TILLGÅNGAR 8 165,3 SUMMA SKULDER 8 165,3 Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning mnkr. Huddinge kommun går i borgen för halva beloppet, 625 mnkr. KOMMUNKONCERNENS RISK AVSEENDE EXTERN UPPLÅNING Kapitalbindning Finansieringsrisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Steab) Kap.bindtid %-andel av Tillåtet mnkr total skuld intervall < 1 år 2 100,0 36% max 40% 1 år 3 772,3 64% - Totalt 5 872,3 100% Genomsnittlig Norm enl. Tillåtet kap.bindningstid finansinstruktion intervall 3,9 år Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja - Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? 3 år 2-5 år Ja Kapitalbindning - förfalloprofil Mkr Rapportansvarig: Monika Engqvist 1

33 Finansieringsrisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Steab) som information Kap.bindtid %-andel av mnkr total skuld Genomsnittlig kap.bindningstid < 1 år 2 575,0 37% 3,1 år 1 år 4 372,3 63% Totalt 6 947,3 100% Betalningskapacitet och likviditet, mnkr Betalningsberedskap Saldo i bank Checkräkningskredit Lånelöften Plac och övr back-up 0 Total bet.kapacitet LCR * Betalningskapacitet Låneförfall inom 1 år LCR-mått Inkl. Söderenergi % * LCR = Betalningskapacitet/Kapital som förfaller inom 12 månader Räntebindning Ränterisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Söderenergi och Steab) Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 68% Norm enligt finansinstruktion 70% Inom tillåtet intervall? Ja Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,2 Räntebindning - förfalloprofil Tillåtet intervall 1,5-3,5 år Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja Mkr år 1-3 år 3-5 år 5-10 år år Ränterisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Söderenergi och Steab) som information Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 64% Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,5 Rapportansvarig: Monika Engqvist 2

34 Extern finansiering i förhållande till utlåningen till HUGE Månad Utlåning Varav extern Huge finansiering Räntekostnad Extern skuld 1,37% 1,42% 1,46% 1,47% 1,48% 1,50% 1,57% 1,73% 2,02% 2,01% 1,98% 2,24% HUGEs ränte-kostnad inkl. marg 1,64% 1,60% 1,64% 1,72% 1,73% 1,74% 1,80% 1,84% 2,06% 2,16% 2,11% 2,34% Vid en ränteförändring på 1% idag beräknas kommunkoncernens externa räntekostnad på ett år från idag förändras med ca 32 mnkr. Beräkningen sker utifrån oförändrad skuld samt att samtliga räntor som förändras gör det till 1 % högre/lägre ränta än den marknadsränta (Stibor 3M) som idag förväntas gälla vid förändringen. Den totala räntekostnaden på ett år om alla förfallna räntor ersatts med den förväntade marknadsräntan jämförs med vad kostnaden hade blivit om den räntan var 1% högre/lägre än den förväntade marknadsräntan. HUGE FASTIGHETERS RISK AVSEENDE UPPLÅNING (INKL. LÅN FRÅN HUDDINGE KOMMUN) Finansieringsrisk Genomsnittlig kap.bindningstid 3,5 Ränterisk Kapitalbindningstid Genomsnittlig Räntebindning Antal år mnkr räntebindningstid (år) Antal år mnkr 1 år 2 637,7 1 år 4 871,3 2,0 > 1 år 4 722,3 > 1 år 2 488, , ,0 MARKNADSVÄRDEN, DERIVAT Portfölj Derivat Derivat via fasträntelån hos Kommuninvest Derivat Energi Totalt Marknadsvärde (tkr) Ratingkrav enl finansinstr. Ja Ja Ja Ja PENSIONSPORTFÖLJEN - HUDDINGE KOMMUN Placeringstyp Plac. Internbanken 2 år Plac. Internbanken 4 år Plac. Internbanken 6 år Åters. löptid Avkastning Belopp mnkr % av total placering 0,1 år 1,87% ,3% 2,0 år 2,57% ,3% 3,6 år 2,98% ,3% Totalt 1,9 år 2,47% ,0% Rapportansvarig: Monika Engqvist 3

35 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Kaaman Modig, Eva Eva.Kaaman-Modig@huddinge.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Med upphävande av tidigare beslut bemyndigas de personer som redovisas i bilaga till förvaltningens tjänstutlåtande daterat den 20 augusti 2015 att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 april , om vilka som har rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. I det beslutet saknas nyanställda samhällsbyggnadsdirektören Heléne Hill som börjar den 31 augusti 2015, tf upphandlingschefen Ewa Hedman från och med den 24 augusti 2015 samt exploateringsingenjören Sandra Tiidus och exploateringsingenjören Jonas Gran. Förvaltningen föreslår därför att de tilläggen görs i dokumentet Rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som utgör bilaga till tjänsteutlåtande daterat 20 augusti Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Eva Kaaman Modig Kommunsekreterare POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

36 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2015/ (2) Bilaga Rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslutet delges KS Delegationsbeslut C7.4 Samtliga nämnder Berörda undertecknare Kassan på kommunstyrelsens förvaltning

37 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Kaaman Modig, Eva Eva.Kaaman-Modig@huddinge.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Följande personer bemyndigas - två i förening - att på Huddinge kommuns vägnar underteckna handlingar vilka beslutats antingen av kommunfullmäktige eller av kommunstyrelsen (inklusive beslut som fattats med stöd av delegering från kommunstyrelsen): Kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens l:e vice ordförande Malin Danielsson Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Jelena Drenjanin Kommundirektören Vesna Jovic Administrativa direktören Toralf Nilsson Ekonomidirektören Mats Öberg Personaldirektören Henric Magnusson Kanslichefen Eva Assarsson Samhällsbyggnadsdirektören Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Wastesson Kommunikationsdirektören Roger Höglund Tf upphandlingschefen Ewa Hedman Behörigheten enligt ovan gäller med undantag för vad som sägs under punkterna 2 och 3 nedan. Handling som utgör borgensförbindelse får endast undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören två i förening eller endera av dessa två personer i förening med endera av övriga ovan uppräknade personer. Tf upphandlingschefen Ewa Hedman har rätt att ensam underteckna ramavtal efter genomförd upphandling. 2. Tillsvidare bemyndigas följande personer att - två i förening utfärda anvisningar samt kvittera medel på kommunens bank- och postgiroräkningar samt kvittera till kommunen eller till någon av kommunens nämnder ställda värdeförsändelser antingen: Kommundirektören Vesna Jovic Administrativa direktören Toralf Nilsson POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

38 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2015/ (3) Ekonomidirektören Mats Öberg Personaldirektören Henric Magnusson Kanslichefen Eva Assarsson Kommunjuristen Per-Erik Björkbacka Redovisningschefen Pia Nordeman Finansekonomen Fredrik Berg Tf upphandlingschefen Ewa Hedman Samhällsbyggnadsdirektören Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirektören Gunilla Wastesson Kommunikationsdirektören Roger Höglund Samma rätt tillkommer endera av uppräknade personer i förening med någon av huvudkassören Anita Thun, ekonomiassistenten Inger Sandström, ekonomiassistenten Lena Borrman eller systemkonsulten Karin Mayer. 3. Följande personer, inklusive vikarier får nämnda personer, äger rätt att två i förening - på kommunen vägnar underteckna tomträttsavtal, arrendeavtal och andra nyttjanderättsavtal, servitutsavtal, köpeavtal och andra marköverlåtelsehandlingar samt ramavtal, exploateringsavtal och andra avtal för upprättande och genomförande av detaljplaner, områdesbestämmelser och naturreservat: Kommundirektören Vesna Jovic Samhällsbyggnadsdirektören Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirektören Gunilla Wastesson Mark- och exploateringschefen Charlotta Thureson Giberg eller endera av dessa personer i förening med någon av nedan angivna exploateringsingenjörer och exploateringsassistenter Exploateringsingenjören Mattias Carlswärd Exploateringsingenjören Sara Andersson Exploateringsingenjören Jonas Pettersson Exploateringsingenjören Juan Pinones Exploateringsingenjören Cecilia Rogvall Exploateringsingenjören Signe Wernberg Exploateringsingenjören Emelie Malaise Exploateringsingenjören Martin Håkansson Exploateringsingenjören Gustav Hector Exploateringsingenjören Sandra Tiidus Exploateringsingenjören Jonas Gran 4. Följande personer bemyndigas att - två i förening - skriva under bidragsansökningar om ekonomiskt stöd till bostäder och lokaler: Samhällsbyggnadsdirektören Heléne Hill

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2015/ (3) Biträdande samhällsbyggnadsdirektören Gunilla Wastesson Chefscontrollern Bo Garneij

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Gunilla Wastesson gunilla.wastessson@huddinge.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslut om studieresa till New York, USA, den 3-7 oktober 2015 för tjänstemän inom kommunstyrelsens förvaltning Beslut Tjänsteresa utanför Europa gällande studieresa till New York för Camilla Fransson, gatu- och trafiksektionen, Emelie Roupe, gatu- och trafiksektionen, Susanna Udd plansektionen och Mariana Vodovosoff, beviljas. Sammanfattning Studieresan går till New York under 3-7 oktober 2015 med guidade studiebesök och föredrag. Det är branschorganisationen för stadsträdgårdsmästare som tillsammans med SLU:s Movium arrangerar resan. Resan har fokus på stadsförnyelseprojekt, stadsodling, social integration samt barns parkupplevelser. Alla dessa gröna områden bedöms som mycket relevanta för Huddinge kommuns arbete och framtida utveckling. Studieresan kommer på olika sätt att dokumenteras och förvärvade erfarenheter spridas både inom den nya samhällsbyggnadsavdelningen och inom den nya naturoch byggnadsförvaltningen. Beskrivning av ärendet Studieresan THE GREEN BIG APPLE anordnas av Movium (Sveriges lantbruksuniversitets tankesmedja) och Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. Studieresa för verksamma inom grönplanering, som trädgårdsmästare och landskapsarkitekter. Resan har fokus på stadsförnyelseprojekt, stadsodling, social integration samt barns parkupplevelser. Det ingår både guidade turer och föredrag men även nätverkande med t ex amerikanska kollegor. Förvaltningen önskar skicka Camilla Fransson, Emelie Roupe, Susanna Udd och Mariana Vodovosoff på den aktuella studieresan. Kostnaden för resan bedöms vara ca kronor per tjänsteman, därav kronor för själva aktiviteten och resterande summa för transport. Studieresan är planerad att genomföras 3 7 oktober Beslutet fattas i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning punkt A POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt att ägna resurser åt omvärldsbevakning. Studieresan bedöms ha intressant och relevant innehåll för Huddinges framtida satsningar inom detta utvecklingsområde. Det planeras från kommunens sida för insatser de kommande åren inom de områden som behandlas på studieresan. I den tätare stad som kommunens översiktsplan pekar ut kommer behoven och önskemålen om stadsodling att öka. Förvaltningen ser potentialen att använda erfarenheter från studieresan när det gäller exempelvis Vårby gård där det finns planer på stadsodling i parkerna och behov av integrationsinsatser. Förvaltningen menar att det är ett led i att nå målet som en av de tre mest attraktiva kommunerna i länet att även ibland gå ut globalt och söka inspiration bland de främsta inom olika fält. Studieresan kommer att dokumenteras och dess innehåll spridas inom framförallt den nya samhällsbyggnadsavdelningen och inom den nya naturoch byggnadsförvaltningen, genom presentation eller workshop. Resan kommer att beskrivas i en skriftlig reseberättelse som redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott senast två månader efter resans slut. Det är angeläget att de inhämtade kunskaper och erfarenheterna kommer till nytta i organisationen för att kunna påbörja undersöka möjligheter att starta upp gröna projekt i Huddinge kommun. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson Tf samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Wastesson Biträdande samhällsbyggnadsdirektör Bilaga Program för studieresan Deltagarförteckning

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015// (5) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Samrådsunderlag inför nya kraftledningar inom Huddinge kommun och Stockholm stad inom projektet Stockholm Ström svar på remisser från Svenska kraftnät och Vattenfall Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Som svar på remiss av samrådsunderlag för ny 400 kv-ledning Snösätra Ekudden överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 30 juni 2015, bilaga Som svar på remiss av samrådsunderlag för ny 220 kv-ledning Snösätra - Högdalen överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 30 juni 2015, bilaga Som svar på remiss av samrådsunderlag för ombyggnad av befintlig 70 kv-ledning Gullarängen - Holmenstorp överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 30 juni 2015, bilaga Som svar på remiss av samrådsunderlag för ny 130 kv-ledning Gullarängen - Ekudden överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 30 juni 2015, bilaga 4. Sammanfattning Stockholmsregionens elbehov ökar. Svenska kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall AB, nedan kallat Vattenfall, och Fortum Abp har genom projektet Stockholm Ström föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät. En viktig del i Stockholms Ström är den nya elförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper. Den första etappen av City Link är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby Snösätra) och 4 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015// (5) (Snösätra Ekudden) pågår. City Link kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Huddinge. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet. Det säkrar elleveranserna för framtiden och möjliggör på sikt att en del befintliga ledningsförbindelser i regionen kan avvecklas. Svenska kraftnät och Vattenfall har inkommit med underlag för samråd för ledningsåtgärder angående nya kraftledningar mellan: Snösätra Ekudden, Huddinge kommun och Stockholm stad (Svenska kraftnät), Snösätra - Högdalen, Stockholm stad (Svenska kraftnät), Gullarängen Holmenstorp, Huddinge kommun (Vattenfall), Gullarängen Ekudden, Huddinge kommun (Vattenfall). Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har lämnat bilagda yttrande för ovanstående samrådsunderlag. Beskrivning av ärendet Stockholm ström Stockholmsregionens elbehov ökar. Svenska kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum har genom projektet Stockholm Ström föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät. För att förverkliga detta behöver drygt femtio delprojekt genomföras. Det är nya markkablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. En viktig del i Stockholms Ström är den nya elförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper. Den första etappen av City Link är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby Snösätra) och 4 (Snösätra Ekudden) pågår. City Link kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Huddinge. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet. Det säkrar elleveranserna för framtiden och möjliggör på sikt att en del befintliga ledningsförbindelser i regionen kan avvecklas. Samrådsunderlag För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen ett tillstånd, ledningskoncession. Ett samråd enligt 6 kap miljöbalken ska hållas inför ansökan om ledningskoncession.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015// (5) Svenska kraftnät och Vattenfall har inkommit med underlag för samråd för ledningsåtgärder angående nya kraftledningar mellan: Snösätra Ekudden, Huddinge kommun och Stockholm stad (Svenska kraftnät), Snösätra - Högdalen, Stockholm stad (Svenska kraftnät), Gullarängen Holmenstorp, Huddinge kommun (Vattenfall), Gullarängen Ekudden, Huddinge kommun (Vattenfall). Samrådsunderlagen beskriver alternativa utredningskorridorer för planerade ledningar. Underlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projekten i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Förvaltningens synpunkter Översiktsplan 2030 Enligt Huddinge kommuns gällande översiktsplan är ett övergripande mål att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Detta på grund av att kommunen vill minska de elektromagnetiska fältens påverkan. Sammanfattning av miljötillsynsavdelningens synpunkter Ett flertal sammanställningar av forskningsresultat har visat att det vid exponering av låga nivåer från elektromagnetiska fält (under strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden) inte finns några säkerställda hälsorisker. Men hälsoeffekter till följd v långvarig exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fält från kraftledningar kan inte uteslutas. Vid planering och utbyggnad av kraftledningsnät ska försiktighetsprincipen enligt 2 kap. 3 miljöbalken (1998:808) tillämpas, i det enskilda fallet ska alltid en rimlighetsavvägning göras enligt 2 kap. 7 miljöbalken, där hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående anser miljötillsynsavdelningen att man vid utbyggnad av kraftledningsnät ska eftersträva en utformning och placering som begränsar exponeringen till byggnader. Som försiktighetsprincip rekommenderar miljötillsynsavdelningen att magnetfält i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör överskrida 0,4 µt (årsmedelvärde).

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015// (5) Hela miljötillsynsavdelningens yttrande finns bilagd till yttrandena i bilaga 1, 3 och 4. Sammanfattning av naturvårdsavdelningens synpunkter Naturvårdsavdelningen lämnar inga detaljerade synpunkter i detta skede utan väntar med det till nästa samråd. Dock förordar naturvårdsavdelningen de alternativa sträckningar som ger ett så litet intrång som möjligt i befintliga naturreservat. Där det är möjligt ser vi helst en samlokalisering av ledningen. Det krävs dispens från föreskrifterna i respektive naturreservat och dispens från strandskyddsområde för de planerade ledningsåtgärderna. En dispensprövning kan också påverka alternativa sträckningar. I samrådsunderlaget redovisas förutsedda miljökonsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området för ledningsalternativen. Aspekter som Natura 2000, Boendemiljö och bebyggelse, Landskapsbild och Naturmiljö beskrivs. Underlaget redovisar också metoden för bedömning och bedömningsgrunderna. Noterbart är att för många alternativ och aspekter bedöms påverkan och konsekvenserna bli obetydliga. Visserligen nämns det i dokumentet att syftet med samrådsunderlaget är att informera och inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna vilket kan medföra att konsekvenserna kompletteras eller ändras i den slutliga bedömningen. Här anser naturvårdsavdelningen att bedömningarna generellt sett är för generösa. Naturvårdsavdelningen vill också trycka på att en viktig påverkansfaktor, som också nämns i underlaget, är själva byggskedet. Naturvårdsavdelningens har erfarenhet där på förhand likartade verksamheter medfört både liten/obetydlig till stor negativ påverkan beroende på väderlek, tillvägagångssätt, kunskap, känsla och kompetens hos beställare och utförare m.fl. aspekter. I senare skede av projektet måste påverkan och konsekvenser fördjupas och kompletteras med påverkan från hela projektet inte minst uppförandeskedet. Hela naturvårdsavdelningens yttrande finns bilagd till yttrandena i bilaga 1, 3 och 4. Ny 400 kv-ledning Snösätra Ekudden (Svenska kraftnät) För Kommunstyrelsens förvaltning och Natur- och byggnadsförvaltningens yttrande angående ny 400 kv-ledning mellan Snösätra Ekudden, se bilaga 1.

46 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015// (5) Ny 220 kv-ledning Snösätra Högdalen (Svenska kraftnät) För Kommunstyrelsens förvaltning och Natur- och byggnadsförvaltningens yttrande angående ny 220 kv-ledning mellan Snösätra Högdalen, se bilaga 2. Ny 70 kv-ledning Gullarängen Holmenstorp (Vattenfall) För Kommunstyrelsens förvaltning och Natur- och byggnadsförvaltningens yttrande angående ny 70 kv-ledning mellan Gullarängen Holmenstorp, se bilaga 3. Ny 130 kv-ledning Gullarängen Ekudden (Vattenfall) För Kommunstyrelsens förvaltning och Natur- och byggnadsförvaltningens yttrande angående ny 130 kv-ledning mellan Gullarängen Ekudden, se bilaga 4. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson Tf. Samhällsbyggnadsdirektör Martin Håkansson Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1 Förslag till remissvar angående samrådsunderlag för ny 400 kvledning mellan Snösätra i Stockholms stad och Ekudden i Huddinge kommun Bilaga 2 Förslag till remissvar angående samrådsunderlag för ny 220 kvledning mellan Snösätra - Högdalen i Stockholm stad Bilaga 3 Förslag till remissvar angående samrådsunderlag för ny 70 kvledning mellan Gullarängen och Holmenstorp i Huddinge kommun Bilaga 4 Förslag till remissvar angående samrådsunderlag för ny 130 kvledning mellan Gullarängen och Ekudden i Huddinge kommun Beslutet delges Natur- och byggnadsförvaltningen Svenska kraftnät Vattenfall

47 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Svenska kraftnät Att: 2015/883 Box Sundbyberg Samrådsunderlag för ny 400 kv-ledning mellan Snösätra - Ekudden - remissvar Översiktsplan 2030 Enligt Huddinge kommuns gällande översiktsplan är ett övergripande mål att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Detta på grund av att man vill minska de elektromagnetiska fältens påverkan. Enligt översiktsplanen förväntas alla dagens fritidshusområden på sikt komma att bli permanentboende. Alternativa stråk Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har gått genom alternativa sträckningar. Se karta 1 för alternativa sträckningar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

48 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Karta 1: Alternativa sträckningar för ny 400 kv-ledning. Alternativ A är markerat i gult, alternativ B är markerat i lila, alternativ C är röd skrafferat, alternativ D är blått, alternativ Dx är markerat i grönt, alternativ E är markerat i orange och alternativ F är skrafferat i rosa.

49 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Alternativ A Snösätra Ågestasjön/ Alternativ A-sambyggd Snösätra Ågestasjön Delsträckan för kraftledningen mellan Snösätra och Ågestasjön går mellan befintlig bebyggelse i bostadsområdena Högmora och Gunhildsvik. Högmora är ett bostadsområde som omvandlas från fritidshus till permanenta bostäder. För området närmst Ågestavägen och kraftledningens dragning gäller detaljplan Högmora 2:6 m.fl. (DP 17-B-6) som anger gruppbyggda alternativt friliggande bostäder. Marken är inte bebyggd ännu. Justering av sträckning och tekniska lösningar för att förbättra magnetfältssituationen bör genomföras alternativt att kraftledningen går ner i markförlagd kabel längs med Ågestavägen mellan Högmora och Gunhildsvik. Markförlagd kabel är ett möjligt alternativ för Vattenfalls ombyggnad av 70 kv ledning mellan Gullara ngen-holmenstorp, ett bättre alternativ vore att markförlägga Svenska kraftnäts nya 400 kv kraftledning och Vattenfalls nya 130 kv kraftledning för att minska påverkan av magnetiska fält på befintlig och kommande bostadsbebyggelse. Ska alternativ A utföras så är en sambyggd kraftledning med Vattenfall att föredra. Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Alternativ B Snösätra Ågestasjön/ Alternativ B-sambyggd Snösätra Ågestasjön Ska alternativ B utföras så är en sambyggd kraftledning med Vattenfall att föredra. Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Alternativ C Snösätra Ågestasjön Öst om Högmora och söder om Magelungen är utpekat som markreserv enligt kommunens översiktsplan. En terminalplats och luftledning genom detta område skulle ha en mycket stor negativ påverkan vad gäller framtida planer för bebyggelse. Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned.

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Alternativ D och Dx Snösätra Ågestasjön Öst om Högmora och söder om Magelungen är ett utpekat som markreserv enligt kommunens översiktsplan. En terminalplats och luftledning i östra delen av detta område skulle ha en mycket stor negativ påverkan vad gäller framtida planer för bebyggelse. Alternativet strider mot översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Alternativ E Ågestasjön Ekudden/ Alternativ E-sambyggd Ågestasjön Ekudden Delsträckan för kraftledningen mellan Ågestasjön och Ekudden går nord-ost om kommande utbyggnad av bebyggelse i Vidja. Inom del av fastigheterna Ågesta 1:3 och 1:4. Vidja är ett bostadsområde som omvandlas från fritidshus till permanenta bostäder. Kommande bebyggelse planeras för bostäder inklusive förskola/skola nära befintlig kraftledning, Vidja, etapp 3. Justering av sträckning och tekniska lösningar för att förbättra magnetfältssituationen bör genomföras alternativt att kraftledningen går ner i markförlagd kabel. Alternativ F Snösätra Ekudden Under byggtiden kan kabelförläggningen komma att medföra stora störningar för närboende. Då hela kraftledningen förläggs som markkabel kommer befintlig och kommande bebyggelse påverkas marginellt av magnetiska fält. Inom del av fastigheten Länna 45:1, norr om nuvarande Länna industriområde och väst om Nynäshamnvägen, pågår planarbete med detaljplanen Norra Länna där industriverksamhet planeras. En markkabel genom planområdet skulle ha negativ påverkan. Alternativet följer kommunens översiktsplans mål om att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Yttrande från Natur- och byggnadsförvaltningen Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 1. Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 2.

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Bilaga Bilaga 1 Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning yttrande. Bilaga 2 Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning yttrande. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 2 september HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

52 HUDDINGE KOMMUN NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM REFERENS Dnr /746 SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Gamilla Kjellin camilla.kjellin@huddinge.se Huddinge Kommun Mark- och Exploateringsavdelningen HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken: ny 400 kvledning Snösätra-Ekudden/ny 220 kv-iedning Snösätra Högdalen (Stockholms kommun)- Svenska Kraftnät Miljötillsynsavdelningens synpunkter Ett flertal sammanställningar av forskningsresultat har visat att det vid exponering av låga nivåer från elektromagnetiska fålt (under strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden) inte finns några säkerställda hälsori sker. Men hälsoeffekter till följd av långvarig exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fålt från kraftledningar kan inte helt uteslutas. Resultat från en genomgång av epidemiologiska forskningsrapporter tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras for magnetfält på 0,4 llt eller mer (avser långvarig exponering för50hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen ökad risk under 0,4 j..l.t. (Socialstyrelsens meddelandebladjuni 2005). Det vetenskapliga underlaget räcker inte for att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bl.a. på att det saknas en biologisk forklaringsmodell for påverkan på cancerrisken. Utifrån den kunskap man har idag är risken for hälsoproblem liten vid exponering av låga nivåer. Den oro som finns for exponering for magnetfält kan i sig utgöra en hälsorisk. Vid planering och utbyggnad av kraftledningsnät ska forsiktighetsprincipen enligt 2 kap 3 miljöbalken (1 998:808) tillämpas, i det enskilda fallet ska alltid en rimlighetsavvägning göras enligt 2 kap.7 miljöbalken, där hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra forsiktighetsmått järnfort med kostnaderna för sådana åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående anser miljötillsynsavdelningen att man vid utbyggnad av kraftledningsnät ska eftersträva en utformning och placering som begränsar exponeringen till byggnader. Som försiktighetsprincip rekommenderar miljötillsynsavdelningen att magnetfält i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör överskrida 0,4 j..l.t ( årsmedelvärde) (med stöd av Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2005). För tillsynsnämnden ~M~~ l!;~ Camilla Kjellin Miljöinspektör POSTAORESS BESOKSADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Sjödalsvägen 29 Miljötillsynsavdelningen Huddinge E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se W'NIN. huddinge. se TELEFON

53 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson nicklas.johansson@huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken: ny 400 kv - ledning Snösätra- Ekudden/ ny 220 kv- ledning Snösätra Högdalen (Stockholms kommun)- Remiss från Svenska Kraftnät AB Naturvårdsavdelningen har mottagit samrådshandling från Svenska Kraftnät gällande nybyggnad av kraftledning mellan Snösätra, Stockholms kommun, och Ekudden i Huddinge kommun. Synpunkter Naturvårdsavdelningen lämnar inga detaljerade synpunkter i detta skede utan väntar med det till nästa samråd. Dock förordar naturvårdsavdelningen de alternativa sträckningar som ger ett så litet intrång som möjligt i befintliga naturreservat. Där det är möjligt ser vi helst en samlokalisering av ledningen enligt samrådshandlingarna alternativ E-sambyggd framför nya sträckningar i opåverkade delar av kommunens naturreservat. Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige i Huddinge kommun fattade den 9 juni 2014 beslut om inrättande av Lissmadalens naturreservat (dnr KS-2011/ ). Detta naturreservat finns inte med bland förutsättningarna och underlaget ska naturligtvis kompletteras med detta. Som samrådsunderlaget mycket riktigt fastslår krävs det dispens från föreskrifterna i respektive naturreservat för de planerade ledningsåtgärderna. Samtliga berörda naturreservat är beslutade av Huddinge kommun. En dispensprövning kan också påverka alternativa sträckningar. Påverkan och konsekvenser Under kapitlet 6. Förutsedda miljökonsekvenser beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området för ledningsalternativen. Bland annat redovisas konsekvenser på aspekter som Natura 2000, Boendemiljö och bebyggelse, Landskapsbild och Naturmiljö. Underlaget redovisar också metoden för bedömning och bedömningsgrunderna. Noterbart är att för många alternativ och aspekter bedöms påverkan och konsekvenserna bli obetydliga. Visserligen nämns det i dokumentet att syftet med samrådsunderlaget är att informera och inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna vilket kan medföra att konsekvenserna POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

54 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 2 (2) kompletteras eller ändras i den slutliga bedömningen. Här anser naturvårdsavdelningen att bedömningarna generellt sett är för generösa. En viktig påverkansfaktor, som också nämns, är själva byggskedet. Naturvårdsavdelningens har erfarenhet där på förhand likartade verksamheter medfört både liten/obetydlig till stor negativ påverkan beroende på väderlek, tillvägagångssätt, kunskap, känsla och kompetens hos beställare och utförare m.fl. aspekter. Ett visst osäkerhetsmått i bedömningen torde vara mer rättvist enligt vår mening. Kompletterande källor Ett viktigt underlagsmaterial som inte finns refererat till men som är användbart i nästkommande skeden i samrådsprocessen är rapporten Huddinges natur. Förutom den rapporten är också beslut och skötselplan för Lissmadalens naturreservat en viktig informationskälla. Naturvårdsavdelningen Huddinges natur - En redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Underlagsrapport till Översiktsplan För tillsynsnämnden Nicklas Johansson ekolog POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (1) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Svenska kraftnät Att: 2015/884 Box Sundbyberg Samrådsunderlag för ny 220 kv-ledning Snösätra - Högdalen - remissvar Berört område för dragning av kommande kraftledning ligger ej i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens förvaltning och Natur- och byggnadsförvaltningen har därför inget att erinra. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 2 september HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Vattenfall ÅF Att: Inger Poveda Björklund Stockholm Samrådsunderlag för ombyggnad av befintlig 70 kv ledning Gullara nge - Holmenstorp - remissvar Kommentarer på texten Förutsättningar, Översiktsplan: Översiktsplan 2030 gäller även efter år 2030, den tar endast sats mot detta år. Översiktsplan 2030 Enligt Huddinge kommuns gällande översiktsplan är ett övergripande mål att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Detta på grund av att man vill minska de elektromagnetiska fältens påverkan. Enligt översiktsplanen förväntas alla dagens fritidshusområden på sikt kommer att bli permanentboende. Alternativa stråk Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har gått genom alternativa sträckningar. Se karta 1 för alternativa sträckningar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Karta 1: Alternativa sträckningar för ny 70 kv-ledning. Stråk A är markerat med gult och stråk B är markerat med brunt.

58 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Stråk A Delsträckan för kraftledningen mellan Gullara ngen och Holmenstorp går mellan befintlig bebyggelse i bostadsområdena Högmora och Gunhildsvik. Högmora är ett bostadsområde som omvandlas från fritidshus till permanenta bostäder. För området närmst Ågestavägen och kraftledningens dragning gäller detaljplan Högmora 2:6 m.fl. (DP 17-B-6) som anger gruppbyggda alternativt friliggande bostäder. Markförlagd kabel längs med Ågestavägen mellan Högmora och Gunhildsvik påverkar magnetfältssituationen positivt. Ett bättre alternativ vore att markförlägga Vattenfalls nya 130 kv kraftledning och Svenska kraftnäts nya 400 kv kraftledning för att minska påverkan av magnetiska fält på befintlig och kommande bostadsbebyggelse. Alternativet följer kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Stråk B Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Yttrande från Natur- och byggnadsförvaltningen Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 1. Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 2. Bilaga Bilaga 1 Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning yttrande. Bilaga 2 Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning yttrande.

59 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 2 september HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

60 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVAL TNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM REFERENS SIDA HUDDINGE KOMMUN Dnr /261 1 (1) HANDLÄGGARE Camilla Kjellin camilla.kjellin@huddinge.se Huddinge Kommun Mark- och Exploateringsavdelningen HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken, nytt elnät: 130 kv ledning Gullarängen- Ekudden/70 kv ledning Gullarängen- Holmtorp- Stockholms ström, Vattenfall Eldistribution AB Miljötillsynsavdelningens synpunkter Ett flertal sammanställningar av forskningsresultat har visat att det vid exponering av låga nivåer från elektromagnetiska fält (under strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden) inte finns några säkerställda hälsorisker. Men hälsoeffekter till fo ljd av långvarig exponering for låga nivåer av elektromagnetiska fält från kraftledningar kan inte helt uteslutas. Resultat från en genomgång av epidemiologiska forskningsrapporter tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetfält på 0,4 ~-tt eller mer (avser långvarig exponering for50hz magnetfä lt i bostäder). Däremot ser man ingen ökad risk under 0,4 J.LT. (Socialstyrelsens meddelandebladjuni 2005). Det vetenskapliga underlaget räcker inte for att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bl. a. på att det saknas en biologisk fork laringsmodell for påverkan på cancerrisken. Utifrån den kunskap man har idag är risken for hälsoproblem liten vid exponering av låga nivåer. Den oro som finns för exponering for magnetfält kan i sig utgöra en hälsorisk. Vid planering och utbyggnad av kraftledningsnät ska försiktighetsprincipen enligt 2 kap 3 miljöbalken ( 1998:808) tillämpas, i det enski lda fa llet ska alltid en rimlighetsavvägning göras enligt 2 kap.7 miljöbalken, där hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra forsiktighetsmåttjämfort med kostnaderna för sådana åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående anser miljötillsynsavdelningen att man vid utbyggnad av kraftledningsnät ska eftersträva en utformni ng och placering som begränsar exponeringen till byggnader. Som forsiktighetsprincip rekommenderar miljötillsynsavdelningen att magnetfält i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör överskrida 0,4 ~-tt ( årsmedel värde) (med stöd av Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2005). För till synsnämnden UHL?rz-4~ Camilla Kjellin Miljöinspektör POSTADRESS BESÖKSADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Sjödalsvägen 29 Miljötillsynsavdelningen Huddinge E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

61 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson nicklas.johansson@huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken, nytt elnät: 130 kv ledning Gullarängen- Ekudden och ombyggnad av 70 kv ledning Gullarängen- Holmenstorp- Stockholms ström Remiss från Vattenfall Eldistribution AB Naturvårdsavdelningen har mottagit samrådshandling från Vattenfall Eldistribution AB gällande nytt elnät, nybyggnad av kraftledning mellan Gullarängen och Ekudden och ombyggnad av befintlig ledning mellan Gullarängen och Holmenstorp. Synpunkter Naturvårdsavdelningen lämnar inga detaljerade synpunkter i detta skede utan väntar med det till nästa samråd. Dock förordar naturvårdsavdelningen de alternativa sträckningar som ger ett så litet intrång som möjligt i befintliga naturreservat. Stråk väst för nytt elnät 130 kv-ledning genom Orlångens naturreservat är inte lämpligt med avseende på natur- och kulturmiljö och rekreation samt landskapsbild. Området är småskaligt och har endast mindre brukningsvägar och stigar vilket gör att området saknar den infrastruktur som krävs för projektet. Samma gäller för området i stråk B för ombyggnad av befintlig 70 kv-ledning. Detta innebär att påverkan på ovan nämnda aspekter blir oacceptabel enligt vår mening. Kap. 2 Tillståndsprocessen Då ledningen oavsett sträcka passerar Natura 2000-område, naturreservat, strandskyddade områden och områden berörda av det generella biotopskyddet bör underlaget kompletteras med kap. 7 miljöbalken vid för projektet berörda lagar och förordningar. Kap 6.6 Naturmiljö Kommunfullmäktige i Huddinge kommun fattade den 9 juni 2014 beslut om inrättande av Lissmadalens naturreservat (dnr KS-2011/ ). Detta naturreservat finns inte med bland förutsättningarna och underlaget ska naturligtvis kompletteras med detta. Samrådsunderlaget fastslår (Under Vattenmiljö Förutsättningar) att det krävs dispens vid passage genom strandskyddsområde. Dispens krävs också från föreskrifterna i respektive naturreservat för de planerade ledningsåtgärderna. Samtliga berörda naturreservat är beslutade av Huddinge kommun. En dispensprövning kan också påverka alternativa sträckningar och tillhörande arbetsområden etc. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

62 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 2 (2) Påverkan och Konsekvenser samt Analys Under kapitel 6. Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan och kapitel 7. Analys av alternativ stråk, beskrivs påverkan, konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området för ledningsalternativen. Bland annat redovisas konsekvenser på miljöaspekter som Planförhållanden, Boendemiljö och bebyggelse, Landskapsbild och kulturmiljö m.fl. Underlaget avslutas med en analys av för- och nackdelar med de alternativa stråken under respektive miljöaspekt. Visserligen nämns det i underlaget att projektet är i ett tidigt skede och att med den anledningen har endast en översiktlig bedömning av påverkan på miljön gjorts samt att bedömningen kan komma att ändras i det fortsatta arbetet. Vi har förståelse för att projektet är i ett tidigt skede men anser att vagheten i bedömningarna gör att det blir svårt att lämna konkreta kommentarer och synpunkter. Vi vill också trycka på att en viktig påverkansfaktor, som också nämns i underlaget, är själva byggskedet. Naturvårdsavdelningens har erfarenhet där på förhand likartade verksamheter medfört både liten/obetydlig till stor negativ påverkan beroende på väderlek, tillvägagångssätt, kunskap, känsla och kompetens hos beställare och utförare m.fl. aspekter. I senare skede av projektet måste påverkan och konsekvenser fördjupas och kompletteras med påverkan från hela projektet inte minst uppförandeskedet. Kompletterande källor Ett viktigt underlagsmaterial som inte finns refererat till men som är användbart i nästkommande skeden i samrådsprocessen är rapporten Huddinges natur. Rapporten kan nås i länken nedan eller på kommunens hemsida. Naturvårdsavdelningen Huddinges natur - En redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Underlagsrapport till Översiktsplan För tillsynsnämnden Nicklas Johansson ekolog POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

63 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Vattenfall ÅF Att: Inger Poveda Björklund Stockholm Samrådsunderlag för ny 130 kv ledning Gullarängen - Ekudden - remissvar Kommentarer på texten Förutsättningar, Översiktsplan: Översiktsplan 2030 gäller även efter år 2030, den tar endast sats mot detta år. Översiktsplan 2030 Enligt Huddinge kommuns gällande översiktsplan är ett övergripande mål att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Detta på grund av att man vill minska de elektromagnetiska fältens påverkan. Enligt översiktsplanen förväntas alla dagens fritidshusområden på sikt kommer att bli permanentboende. Alternativa stråk Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har gått genom alternativa sträckningar. Se karta 1 för alternativa sträckningar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

64 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Karta 1: Alternativa sträckningar för ny 130 kv-ledning. Stråk mitt är markerat i gult, Alternativ stråk mitt är markerat i grönt, Stråk öst är markerat i orange, Stråk väst är markerat i blått samt Alternativ stråk väst är markerat i lila.

65 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Stråk mitt Delsträckan för kraftledningen mellan Snösätra och Ågestasjön går mellan befintlig bebyggelse i bostadsområdena Högmora och Gunhildsvik. Högmora är ett bostadsområde som omvandlas från fritidshus till permanenta bostäder. För området närmst Ågestavägen och kraftledningens dragning gäller detaljplan Högmora 2:6 m.fl. (DP 17-B-6) som anger gruppbyggda alternativt friliggande bostäder. Marken är inte bebyggd ännu. Justering av sträckning och tekniska lösningar för att förbättra magnetfältssituationen bör genomföras alternativt att kraftledningen går ner i markförlagd kabel längs med Ågestavägen mellan Högmora och Gunhildsvik. Markförlagd kabel är ett möjligt alternativ för Vattenfalls ombyggnad av 70 kv ledning mellan Gullarängen-Holmenstorp, ett bättre alternativ vore att markförlägga Svenska kraftnäts nya 400 kv kraftledning och Vattenfalls nya 130 kv kraftledning för att minska påverkan av magnetiska fält på befintlig och kommande bostadsbebyggelse. Kraftledningen går nord-ost om kommande utbyggnad av bebyggelse i Vidja. Inom del av fastigheterna Ågesta 1:3 och 1:4. Vidja är ett bostadsområde som omvandlas från fritidshus till permanenta bostäder. Kommande bebyggelse planeras för bostäder inklusive förskola/skola nära befintlig kraftledning, Vidja, etapp 3. Justering av sträckning och tekniska lösningar för att förbättra magnetfältssituationen bör genomföras alternativt att kraftledningen går ner i markförlagd kabel. Ska alternativ mitt utföras så är en sambyggd kraftledning med Vattenfall att föredra. Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Alternativ stråk mitt Ska alternativet alternativ mitt utföras så är en sambyggd kraftledning med Vattenfall att föredra. Alternativet strider mot kommunens översiktsplan då ett mål är att befintliga kraftledningar på sikt ska grävas ned. Stråk öst Inom del av fastigheten Länna 45:1, norr om nuvarande Länna industriområde och väst om Nynäshamnvägen, pågår planarbete med

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) detaljplanen Norra Länna där industriverksamhet planeras. En luftledning genom planområdet skulle ha stor negativ påverkan. Fritidsbebyggelsen i norra Länna borde räknas som kommande permanentbostäder. Ny väg till Gräsvretens industriområde kommer att korsa befintlig ledning mot Ekudden. Stråk väst Kan påverka sträckning av kommande tvärförbindelse Södertörn. Befintlig bebyggelse vid Balingsnäs kan påverkas av detta alternativ. Alternativ stråk väst Området Kvarntorp är idag bebyggt med fritidshus men för framtiden bör området räknas som permanentbebyggelse. Yttrande från Natur- och byggnadsförvaltningen Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 1. Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning lämnar ett yttrande enligt bilaga 2. Bilaga Bilaga 1 Natur- och byggnadsförvaltningens miljötillsynsavdelning yttrande. Bilaga 2 Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning yttrande.

67 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING YTTRANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 2 september HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

68 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVAL TNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM REFERENS SIDA HUDDINGE KOMMUN Dnr /261 1 (1) HANDLÄGGARE Camilla Kjellin camilla.kjellin@huddinge.se Huddinge Kommun Mark- och Exploateringsavdelningen HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken, nytt elnät: 130 kv ledning Gullarängen- Ekudden/70 kv ledning Gullarängen- Holmtorp- Stockholms ström, Vattenfall Eldistribution AB Miljötillsynsavdelningens synpunkter Ett flertal sammanställningar av forskningsresultat har visat att det vid exponering av låga nivåer från elektromagnetiska fält (under strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden) inte finns några säkerställda hälsorisker. Men hälsoeffekter till fo ljd av långvarig exponering for låga nivåer av elektromagnetiska fält från kraftledningar kan inte helt uteslutas. Resultat från en genomgång av epidemiologiska forskningsrapporter tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetfält på 0,4 ~-tt eller mer (avser långvarig exponering for50hz magnetfä lt i bostäder). Däremot ser man ingen ökad risk under 0,4 J.LT. (Socialstyrelsens meddelandebladjuni 2005). Det vetenskapliga underlaget räcker inte for att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bl. a. på att det saknas en biologisk fork laringsmodell for påverkan på cancerrisken. Utifrån den kunskap man har idag är risken for hälsoproblem liten vid exponering av låga nivåer. Den oro som finns för exponering for magnetfält kan i sig utgöra en hälsorisk. Vid planering och utbyggnad av kraftledningsnät ska försiktighetsprincipen enligt 2 kap 3 miljöbalken ( 1998:808) tillämpas, i det enski lda fa llet ska alltid en rimlighetsavvägning göras enligt 2 kap.7 miljöbalken, där hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra forsiktighetsmåttjämfort med kostnaderna för sådana åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående anser miljötillsynsavdelningen att man vid utbyggnad av kraftledningsnät ska eftersträva en utformni ng och placering som begränsar exponeringen till byggnader. Som forsiktighetsprincip rekommenderar miljötillsynsavdelningen att magnetfält i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör överskrida 0,4 ~-tt ( årsmedel värde) (med stöd av Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2005). För till synsnämnden UHL?rz-4~ Camilla Kjellin Miljöinspektör POSTADRESS BESÖKSADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Sjödalsvägen 29 Miljötillsynsavdelningen Huddinge E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

69 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson nicklas.johansson@huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUDDINGE Remiss angående samråd enligt 6 kap. Miljöbalken, nytt elnät: 130 kv ledning Gullarängen- Ekudden och ombyggnad av 70 kv ledning Gullarängen- Holmenstorp- Stockholms ström Remiss från Vattenfall Eldistribution AB Naturvårdsavdelningen har mottagit samrådshandling från Vattenfall Eldistribution AB gällande nytt elnät, nybyggnad av kraftledning mellan Gullarängen och Ekudden och ombyggnad av befintlig ledning mellan Gullarängen och Holmenstorp. Synpunkter Naturvårdsavdelningen lämnar inga detaljerade synpunkter i detta skede utan väntar med det till nästa samråd. Dock förordar naturvårdsavdelningen de alternativa sträckningar som ger ett så litet intrång som möjligt i befintliga naturreservat. Stråk väst för nytt elnät 130 kv-ledning genom Orlångens naturreservat är inte lämpligt med avseende på natur- och kulturmiljö och rekreation samt landskapsbild. Området är småskaligt och har endast mindre brukningsvägar och stigar vilket gör att området saknar den infrastruktur som krävs för projektet. Samma gäller för området i stråk B för ombyggnad av befintlig 70 kv-ledning. Detta innebär att påverkan på ovan nämnda aspekter blir oacceptabel enligt vår mening. Kap. 2 Tillståndsprocessen Då ledningen oavsett sträcka passerar Natura 2000-område, naturreservat, strandskyddade områden och områden berörda av det generella biotopskyddet bör underlaget kompletteras med kap. 7 miljöbalken vid för projektet berörda lagar och förordningar. Kap 6.6 Naturmiljö Kommunfullmäktige i Huddinge kommun fattade den 9 juni 2014 beslut om inrättande av Lissmadalens naturreservat (dnr KS-2011/ ). Detta naturreservat finns inte med bland förutsättningarna och underlaget ska naturligtvis kompletteras med detta. Samrådsunderlaget fastslår (Under Vattenmiljö Förutsättningar) att det krävs dispens vid passage genom strandskyddsområde. Dispens krävs också från föreskrifterna i respektive naturreservat för de planerade ledningsåtgärderna. Samtliga berörda naturreservat är beslutade av Huddinge kommun. En dispensprövning kan också påverka alternativa sträckningar och tillhörande arbetsområden etc. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

70 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENUMMER 9 juli SIDA 2 (2) Påverkan och Konsekvenser samt Analys Under kapitel 6. Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan och kapitel 7. Analys av alternativ stråk, beskrivs påverkan, konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området för ledningsalternativen. Bland annat redovisas konsekvenser på miljöaspekter som Planförhållanden, Boendemiljö och bebyggelse, Landskapsbild och kulturmiljö m.fl. Underlaget avslutas med en analys av för- och nackdelar med de alternativa stråken under respektive miljöaspekt. Visserligen nämns det i underlaget att projektet är i ett tidigt skede och att med den anledningen har endast en översiktlig bedömning av påverkan på miljön gjorts samt att bedömningen kan komma att ändras i det fortsatta arbetet. Vi har förståelse för att projektet är i ett tidigt skede men anser att vagheten i bedömningarna gör att det blir svårt att lämna konkreta kommentarer och synpunkter. Vi vill också trycka på att en viktig påverkansfaktor, som också nämns i underlaget, är själva byggskedet. Naturvårdsavdelningens har erfarenhet där på förhand likartade verksamheter medfört både liten/obetydlig till stor negativ påverkan beroende på väderlek, tillvägagångssätt, kunskap, känsla och kompetens hos beställare och utförare m.fl. aspekter. I senare skede av projektet måste påverkan och konsekvenser fördjupas och kompletteras med påverkan från hela projektet inte minst uppförandeskedet. Kompletterande källor Ett viktigt underlagsmaterial som inte finns refererat till men som är användbart i nästkommande skeden i samrådsprocessen är rapporten Huddinges natur. Rapporten kan nås i länken nedan eller på kommunens hemsida. Naturvårdsavdelningen Huddinges natur - En redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Underlagsrapport till Översiktsplan För tillsynsnämnden Nicklas Johansson ekolog POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) WEBB

71 Ny 400 kv-ledning Snösätra - Ekudden Samrådsunderlag för flera olika utredningskorridorer Maj 2015 Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken (inklusive Natura 2000) för ledningsåtgärder i Snösätra - Ekudden-området, Stockholms och Huddinge kommuner, Stockholms län

72 Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Anna Meder Tillstånd Dan Tiderman Markåtkomst Helene Riddarström enetjärn NATUR AB Uppdragsansvarig samt utredning och analys Karolina Adolphson Kartor, utredning och analys Martin Lagerkvist Bilden på framsidan visar den befintliga ledningen på sträckan mellan Snösätra och Myrängen. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax

73 Förord Affärsverket svenska kraftnät (nedan kalllat Svenska kraftnät) planerar en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Snösätra och Ekudden, en ca 10 km lång sträcka i Stockholms och Huddinge kommuner. Detta dokument beskriver alternativa sträckningar av denna förbindelse. Det finns alternativ med enbart luftledning samt alternativ där mark- och sjökabel ingår på delar av sträckan. Luftledningsalternativen utgörs i stort av ombyggnad av befintlig ledning och övriga alternativ består delvis eller helt av nybyggnad. Ledningssträckan, som också kallas City Link etapp 4, är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö, flexibilitet och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; City Link består av fyra etapper och när den är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet, vilket säkrar elleveranserna för framtiden. Denna rapport utgör ett underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inför koncessionsansökan för sträckan samt för den vattenverksamhet som kan bli aktuell. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen, se särskilt avsnitt 6.2. I samrådsunderlaget redogörs för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad påverkar miljö och människors hälsa. Inom samrådet ges myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig. Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats

74 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning Inledning Allmänt om Svenska 7 kraftnät Syfte Avgränsning Planeringsförutsättningar Kommande utredningar Planförhållanden och markanvändning Tillståndsprocess och tidplan Koncessionsansökan Samråd och information Förundersökning Ledningsrätt Tidplan Teknik Teknik allmänt Teknikval för Snösätra - Ekudden Markkabel Sjökabel Teknik Nollalternativ förutsedda miljökonsekvenser Bedömning och bedömningsgrunder Natura Sträckning E och E-sambyggd Ågestasjön - Ekudden Alternativ A och A-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Alternativ B och B-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Alternativ C 50 Snösätra - Ågestasjön Alternativ D och Dx 53 Snösätra - Ågestasjön Alternativ F 55 Snösätra - Ekudden Byggskedet Samlad bedömning Ord- och begreppsförklaring Referenser 67 Digitala källor 67 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er Generell påverkan Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Byggskede Alternativ Alternativ 29

75 Sammanfattning 5 Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv-växelströmsledning mellan stationerna Snösätra och Ekudden, en ca 10 km lång sträcka i Stockholms och Huddinge kommuner. Ledningssträckan, som också kallas City Link etapp 4, är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen ett tillstånd, ledningskoncession. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram föreliggande dokument. Syftet med dokument är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Snösätra och Ekudden. Vidare ska det fungera som underlag inför de samråd som ska hållas enligt 6 kap miljöbalken inför ansökan om ledningskoncession respektive den vattenverksamhet som kan bli aktuell. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen. Ansökan om ledningskoncession planeras lämnas in i slutet av 2016 och byggnationen av ledningen planeras till För den planerade ledningen finns utredningsalternativen A-D, som alla har den gemensamma sträckningen E, samt alternativ F, se figur 1. Alternativen A-D skiljer sig åt i norra delen av sträckningen, mellan Snösätra till i höjd med Ågestasjön, men har samma lokalisering i södra delen, från i höjd med Ågestasjön och ner till Ekudden (sträcka E). Alternativ A och B är luftledning medan alternativ C och D, utom på den gemensamma sträckan E, i huvudsak innebär mark- och sjökabel. Alternativ F utgörs av en lång sjökabel samt markkabel. Alternativen eller delarna av alternativen som utgörs av luftledning utgörs i stort av ombyggnad av befintlig ledning, medan mark- och sjökablarna planeras i ny sträckning. Att överföra växelström med luftledning är, jämfört med mark- och sjökabel, tekniskt enkelt, driftsäkert, medför små energiförluster och är ekonomiskt fördelaktigt. Därför är luftledning alltid förstahandsalternativet, medan mark- och sjökabel bara används i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. Konsekvenserna som de olika utredningsalternativen förväntas medföra på bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur och planförhållanden beskrivs relativt ingående i kap. 6. Då projektet är i ett tidigt skede kan dock konsekvenserna, på grund av tillkommande information och kunskap genom samråd och fördjupade utredningar, komma att kompletteras och ändras till den slutliga bedömningen i tillståndsansökan. Den samlade bedömningen är att alternativen A, B och F innebär mindre konsekvenser än C och D för de just uppräknade aspekterna. Alternativ F medför dock mycket stora konsekvenser när det gäller anläggningskostnad, driftsäkerhet och reparationstid i jämförelse med A och B. Även C och D medför större konsekvenser för dessa aspekter än A och B.

76 6 ±! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,5 1 2 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1. Alternativen A-D sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön. Den gemensamma sträckningen vidare söderut kallas E. Ett alternativ F, som inte planeras i befintlig ledningsgata, finns också.

77 01. Inledning Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, efektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadsefektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1.1. Elens väg.

78 8 1.2 Syfte Stockholmsregionens elbehov ökar. Elnätet behöver förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Svenska kraftnät har därför tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät, projektet Stockholms Ström. För att förverkliga detta behöver drygt femtio delprojekt genomföras. Det är nya markkablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. En viktig del i Stockholms Ström är den nya elförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper. Snösätra Ekudden utgör den fjärde etappen. City Link kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Huddinge. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet. Det säkrar elleveranserna för framtiden och möjliggör på sikt att en del befintliga ledningsförbindelser i regionen kan avvecklas. Mer om Stockholms nya nätstruktur och projektet Stockholms Ström finns att läsa på projektets egen webbplats Den första etappen av City Link är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby Snösätra) och 4 (Snösätra Ekudden) pågår. Syftet med detta dokument är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Snösätra och Ekudden. Vidare ska dokumentet fungera som underlag inför de samråd som ska hållas enligt 6 kap miljöbalken inför ansökan om ledningskoncession respektive den vattenverksamhet som kan bli aktuell, se vidare avsnitt 2.2. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen. 1.3 Avgränsning Ledningen planeras från Högdalen i södra delen av Stockholms kommun till strax öster om Kvarntorp i östra delen av Huddinge kommun, precis på gränsen till Haninge kommun, se figur 1.2. Ledningen ska löpa mellan stationerna Snösätra och Ekudden. Station Ekudden finns i dagsläget, medan Snösätra station är på planeringsstadiet. Huvudalternativet för placeringen av stationen är mellan Rågsved och Fagersjö, söder om järnvägen (i den södra delen av den gröna cirkeln i figur 1.3). Ett annat alternativ är att placera stationen norr om järnvägen (antingen i den norra delen av den gröna cirkeln i figur 1.3 eller i det streckade området norr om denna). Stationens slutliga placering föreslås som en konsekvens av utbyggnadsförslagen av de anslutande ledningarna efter att samråden genomförts. Även pågående planprocess för Snösätra station kan komma att påverka stationens placering. I området kring Snösätra pågår även planeringen av två ytterligare ledningsåtgärder. Den ena är en ca 300 m lång 220 kv luftledning mellan den befintliga Nacka-ledningen och Högdalen-stationen. Idag går Nacka-ledningen förbi Högdalen ner till Ekudden, men detta är en ledning som kommer att ersättas av den nya förbindelsen Snösätra - Ekudden. Den andra ledningsåtgärden som planeras i området är två 220 kv-ledningar mellan stationerna Högdalen och Snösätra, där syftet är att förbinda Snösätra och Ekudden. Dessa två planerade ledningsåtgärder samt Örby Snösätra hanteras i separata koncessionsansökningar. När Svenska kraftnät planerar en ny ledning arbetar man inledningsvis vanligtvis med ett stort utredningsområde. Under tillståndsprocessens gång minskas utredningsområdet stegvis ned till alternativa utredningskorridorer och slutligen ett utbyggnadsförslag. I det aktuella utbyggnadsprojektet skiljer sig arbetsgången från den vanliga eftersom vi befinner oss i en tätbebyggd miljö med många starka motstående intressen, där det inte är möjligt att utgå från ett stort utredningsområde. Utgångspunkten har varit att utreda vilka sträckningar som skulle kunna vara möjliga. Utifrån dessa sträckningar har framkomliga utredningskorridorer definierats. Utredningskorridorerna har drygt bredden av en kraftledningsgata (ca 50 m) på sträckor där ett bredare utredningsområde inte rimligen kan motiveras p.g.a. viktiga motstående intressen. På platser där ny ledningsgata kan bli aktuell och där inga uppenbara intressen så hindrar är bredden dock större. Bredden kan i dessa fall också vara större där motstående intressen finns, då för att hålla öppet för olika lösningar och därigenom kunna hitta

79 9 Högdalen Alternativa sträckningar A B C D Dx ± E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för E Kvarntorp km KARTA NR/NAMN Översiktskarta RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.2. Översiktskarta som visar ledningsalternativens lokalisering söder om centrala Stockholm.

80 10 ±! Föreslagen placering för Snösätra station Utredningsområde för Snösätra station Alternativa sträckningar A B C D Dx F Meter KARTA NR/NAMN Snösätra station RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.3. Snösätra station planeras anläggas i det gröna eller grönstreckade utredningsområdet. Huvudalternativet just nu ligger söder om järnvägen i det gröna området. Snösätra - Ekudden-ledningen kommer att ansluta till Snösätra station.

81 11 så rak sträckning som möjligt. Vinkelstolpar, som krävs där ledningen byter riktning, kräver stor plats för stag och varje extra kilometer ledning medför betydande intrång. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert, medför små energiförluster och är ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med exempelvis markkabel. Markkabel för 400 kv växelström är enbart tekniskt möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan ledarna i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning. Det gör att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter några mil behövs omfattande anordningar för att kompensera för fasförskjutningarna om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. Sådana anordningar kan i konstruktion, storlek och underhållshänseende jämföras med stora transformatorer. De måste byggas som särskilda inhägnade stationsanläggningar med krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning med mera. Utöver de omfattande kostnaderna och underhållsbehoven innebär sådana anläggningar ett avsevärt markbehov och potentiella felkällor med risk för avbrott på förbindelsen. Vidare måste växelströmskablar i mark för 400 kv konstrueras med tillräcklig elektrisk isolation mellan ledare och ytterhölje för att klara den höga spänningen. Följden är att kablarna måste utföras med stora dimensioner och hög vikt och de kan bara transporteras i korta längder på varje kabeltrumma. Detta innebär i sin tur ett stort antal skarvar längs kabelsträckan, som var och en innebär en förhöjd felrisk. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för fel eller störden som medför minsta möjliga påverkan på intresset. Observera att korridorerna A och B, C och D samt D och F har gemensam sträckning längs vissa delar av respektive alternativs korridor. På dessa platser, t.ex. för D och F i den nordvästra delen av Magelungen, har halva utredningskorridoren det ena alternativets färg och den andra halvan det andra alternativets färg (i exemplet är halva korridoren blå och halva cerise). Båda alternativen kan dock sträcka sig inom hela korridorens bredd (i exemplet alltså inom både blått och cerise). Orsakerna till att det i detta skede inte tagits fram några alternativa utredningskorridorer till sträckan E inom utredningsområdet i figur 1.2 är att: > > Detta är den kortaste sträckningen mellan Ågestasjön och Ekudden. > > Sträckningen planeras i befntlig ledningsgata, som till mycket stor del löper genom naturreservat inklusive Natura Genom att lokalisera sträckningen till befntlig ledningsgata minimeras dock konsekvenserna jämfört med om ledningen skulle lokaliseras i helt nya sträckningar genom naturreservaten. > > Sträckningar med en 400 kv stamledning utanför befntlig ledningsgata och i eller i utkanten av naturreservaten har bedömts göra för stort miljöintrång i naturreservat respektive boendemiljö för att ses som rimliga. Samrådsunderlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Byggnationen planeras till Ledningskoncession gäller tills vidare men kan tas upp för omprövning 40 år efter det att beslutet om koncession fattats. 1.4 Planeringsförutsättningar Vid planering av sträckning för ny kraftledning är det viktigt att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt Det går dock ibland inte att undvika boendemiljöer helt eftersom ledningen av markintrångsskäl och kostnadsskäl behöver byggas med en

82 12 ning ska uppstå blir större än för luftledning samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det kan i förlängningen innebära att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. De tekniska förutsättningarna för sjökabel är av samma karaktär som för markkabel med den skillnaden att reparationstiderna och därmed sårbarheten vid avbrott eller reparationsbehov är större än för markkabel. Av ovanstående skäl är luftledning alltid förstahandsalternativet för Svenska kraftnät när en ny ledning behövs. Mark- och sjökabel används bara i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: > > Genomgång av befntligt underlagsmaterial (Teknisk förstudie, GIS-underlag från länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen) > > Översiktligt fältbesök > > Beskrivning av förutsättningarna för de olika alternativen > > Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan samt miljökonsekvenser de olika alternativen antas medföra För områden med befintliga luftledningar som till stora delar sammanfaller med föreslagna luftledningar (alternativ A och sträcka E) har även en naturinventering enligt Svensk Standard (SS ) samt en Arkeologisk utredning steg 1 (del av alternativ A) genomförts. En fågelutredning, som omfattar alla alternativen utom F, har genomförts. Resultaten från dessa har ingått som underlag för bedömningarna Beroenden med vattenfall Vattenfall har idag en luftledning som på sträckan mellan Gullarängen och Holmenstorp är sambyggd i samma stolpar som Svenska kraftnäts två befintliga 220 kv luftledningar mellan Högdalen och Ekudden. En ombyggnad av Vattenfalls ledning till en fristående ledning är en förutsättning för att Svenska kraftnäts Snösätra - Ekudden ska kunna byggas om i befintlig sträckning och processen med att söka koncession pågår. Vidare planerar Vattenfall en ny 130 kv-ledning mellan Gullarängen och Ekudden. I detta dokument redogörs för alternativ där Vattenfalls ledning byggs i samma stolpar som Snösätra - Ekudden-ledningen, alternativen A-sambyggd + E-sambyggd och B-sambyggd + E-sambyggd. Om Vattenfalls ledning inte sambyggs med Svenska kraftnäts ledning innebär det att ytterligare en kraftledningsgata måste tas upp för Vattenfall-ledningen, med alla de ytterligare miljökonsekvenser det kommer att medföra. 1.5 Kommande utredningar Efter avslutat samråd kan naturvärdesinventering och arkeologisk utredning komma att genomföras för alla alternativ. 1.6 Planförhållanden och markanvändning De olika sträckningsalternativen är lokaliserade i en region där det byggs mycket nytt och där det är relativt ont om mark för ny bebyggelse. Vid Snösätra planeras ny bostadsbebyggelse i anslutning till det nuvarande upplagsområdet sydväst om Högdalen och söder om koloniområdet i Rågsveds friområde. Området är även föreslaget som naturreservat. Byggstart för dessa bostäder har grovt beräknats till år Arbetet med att ta fram en detaljplan för området pågår. I anslutning till Snösätra, inom Stockholms kommun, berörs tre detaljplaner av alternativen där de går ut åt från utredningsområdet för Snösätra station. Här berörs främst parkmark, vägar och vattenområden. Förtätning av Högmoraområdet är planerad. Flera byggprojekt pågår idag vid Högmora och ledningsalternativ A och B kommer i konflikt med fyra detaljplaner där naturmark, mark med särskilda områdesbestämmelser och kvartersmark med bostäder är planerade. Alternativ B, som innebär en ny luftledning söder om Ågestavägen, står i konflikt med områdesbestämmelserna då landskapsbilden påverkas betydligt. Eventuellt ökade magnetfältsnivåer i Högmoraområdet skulle kunna strida mot ändamålet helårsbostäder i gällande detaljplaner. Alternativ C berör fem detaljplaner i Stockholms kommun och två detaljplaner i Huddinge kommun. Här berörs främst naturmark, parkmark, kvartersmark som inte får bebyggas och vattenområden. Långsiktiga planer på ytterligare exploatering finns för området öster om Fagersjö, norr om Ma-

83 13 gelungen. Dessa planer ligger dock längre fram i tiden men alternativ C och D kan komma att stå i konflikt med dessa. Alternativ D och Dx berör fyra detaljplaner inom Stockholms kommun och tre detaljplaner inom Huddinge kommun. Ridskoleområdet (Farsta ridskola) söder om Magelungen är detaljplanelagt och där alternativ C och D planeras som markkabel är marken planerad till mark som inte får bebyggas (används idag som beteshage och ridstig). De öppna betesmarkerna sydväst om Svartviksvägen, söder om Svartvik, omfattas av områdesbestämmelser och är angivna som naturmark. Alternativ D innefattar en terminalplats och luftledning i området, vilket därmed står i konflikt med bestämmelserna. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan är marken mellan Svartvik och Högmora markerad som framtida bebyggelsereserv. Alternativ A passerar områdets södra kant (norr om Ågestavägen) och likaså alternativ B. Alternativ C går rakt igenom området och alternativ D går delvis igenom detta område. Alternativ E står inte i konflikt med några gällande detaljplaner. Alternativ F berörs vid Snösätra och söder om Fagersjö av samma detaljplaner som alternativ D. Sjökabelalternativet berör sedan ett flertal detaljplaner längs Magelungen där vattnet betecknas som vattenområde. Söder om Magelungens sydostspets ligger ett sommarstugeområde. Enligt Huddinge kommuns översiktplan klassificeras detta område som sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde. Här finns även ett antal detaljplaner, men dessa anger inga begränsningar vad gäller arbeten i mark som skulle strida mot en markkabel. Söder om sommarstugeområdet, i skogspartiet väster om Länna, pågår ett arbete med att ta fram en ny detaljplan. Inom förtagsparken vid Länna finns ett flertal detaljplaner. Området avses främst användas som industrimark och hänsyn måste tas till det ledningsnät som finns i marken. I översiktplanen klassas detta område som verksamhetsområde. Det finns alltså ett flertal områden där de olika sträckningsalternativen kan komma att stå i konflikt med både gällande och kommande detaljplaner och översiktsplaner. En separat plankartläggning har genomförts för att noggrant utreda konfliktförhållandena (Enetjärn Natur 2015).

84 Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika korridorer som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och annonsering sker i dagspressen för att sprida kännedom om detta. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Svenska kraftnät har dock som standardförfarande att samråda med denna vidare krets redan inför länsstyrelsens beslut. Därför behöver Svenska kraftnät inte göra något omtag av samrådet, även om länsstyrelsen beslutar att åtgärden antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

85 15 Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen). 2.3 Förundersökning För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering dvs. geotekniska undersökningar. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Figur 2.1. Tillståndsprocessen.

86 Tidplan Nedan ses en översiktlig tidplan för aktuellt projekt. Tidplanen är uppskattad och kan komma att ändras i senare skeden av projektet. 2015, 2-3 kvartalet: Samråd om flera alternativ , 4 resp. 1 kvartalet: Val av alternativ, forts. fördjupade utredningar 2018: Tecknande av frivilliga markupplåtelseavtal (MUA) 2019: Koncessionsbeslut från regeringen. 2020: Byggstart 2021 och 2022: Fortsatt byggnation, drifttagning 2022 Ansökan om led- 2015, 3 kvartalet: Medgivande om förundersökning/resolution, fördjupade utredningar 2016, 2-4 kvartalet: Samråd om utbyggnadsförslag, forts. fördjupade utredningar ningsrätt. 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession Ansökan om vattenverksamhet

87 03. Teknik 17 I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt. 3.1 Teknik allmänt Stamnätet Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad (se figur 3.1). Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser Ett starkt stamnät Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras Stamnätets skyddsmekanismer Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska

88 18 Figur 3.1. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum.

89 19 stamnätet krävs det också nya kraftledningar mellan stationerna i stamnätet. Vid ett fel i stamnätet kan så mycket effekt komma att överföras till det regionala nätet att dess kapacitet överskrids. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på att växelströmmen är 50 periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär också att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledning för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt Likström Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst: > > Elutbyten mellan olika energimarknader. > > Anslutning av förbrukning/produktion till havs. > > Utbyggnad av likströmssystem för att överföra höga efekter genom områden med överföringsbegränsning utan att påverka underliggande växelströmssystem. Likströmsanläggningar är avsevärt mer komplicerade än växelströms luftledningar eftersom det kräver styrsystem samt strömriktarutrustningar i varje ände av förbindelsen. Dessa anordningar har behov av avställningar för årliga översyner och har relativt långa reparationstider vid fel Mark- och sjökabel Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en mark- och sjökabel. Mark- och sjökabel för 400 kv växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En sjökabel kan maximalt göras så lång att någon kompenseringsstation inte behövs, då en sådan inte går att anlägga i vatten. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs på ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustning, kylning, stängsel m.m. För detta behöver ca 1 ha mark tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas mark- och sjökablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning på land innebär anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för en luftledning, och arbetsvägar.

90 20 Sammantaget innebär mark- och sjökabelförläggning, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas Sambyggnad och parallelläggning Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/ transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad av luftledningar Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella driftsäkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. Om det föreligger synnerliga skäl kan avsteg göras från denna regel. En stamnätsledning kan däremot sambyggas med en regionnätsledning om konsekvensen av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Det krävs ofta avbrott på den ena ledningen, när den andra ska byggas om eller underhållas. Personal utsätts för större risk vid arbete på den ena ledningen, när den andra är i drift. För Svenska kraftnäts här aktuella ledning mellan Snösätra och Ekudden finns alternativ som innebär sambyggnad med Vattenfalls ledning mellan Gullarängen och Ekudden. En studie har gjorts som visar att elnätet kan fortsätta fungera även om båda ledningarna skulle lösa ut samtidigt. Detta är anledningen till att sambyggnadsalternativen (A-, B- och E-sambyggd) kan föreslås. Förläggning av markkabel parallellt med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och strukturer med generellt biotopskydd, så som stenmurar, åkerholmar och alléer i jordbruksmark. Arbetsväg måste anläggas längs hela ledningssträckningen samt till de dragplatser där kabeltrummorna ställs upp. Om kabellängderna är 700 m behövs dragplatser minst var 1400 m. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. 3.2 Teknikval för Snösätra - Ekudden Den planerade ledningen kommer att löpa mellan stationerna Snösätra och Ekudden. Ekudden är en befintlig station strax öster om Kvarntorp i östra delen av Huddinge kommun, precis på gränsen till Haninge kommun. Snösätra är en planerad 400 kvstation vid Högdalen i södra delen av Stockholms kommun. Ledningen planeras byggas som en växelströmsledning. Valet av växelström framför likström grundas främst i ledningens syfte. En växelströmsledning klarar vid fel att, inom godtagbar tid, återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet likström kan ge en ytterligare feltid som ger risk för strömavbrott. Likströmsalternativet ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet och är därför inte aktuellt för den fortsatta planeringen av detta projekt. Ledningen planeras i första hand som luftledning, men i denna förstudie ingår även alternativ som omfattar mark- och sjökabel. Precis som för likström ger kabel, jämfört med luftledning, förlängd feltid som ger risk för strömavbrott.

91 Luftledning Stolptyper De stolpar som planeras att användas är s.k. julgransstolpar. Dels kan befintliga julgransstolpar komma att användas, där befintliga 220 kv-ledningar konverteras till 400 kv-ledning, dels kan nya julgransstolpar bli aktuella att uppföra på sträckor där det idag inte finns någon ledning eller om de tekniska förutsättningarna så kräver (figur 3.2). Stolparna, både befintliga och planerade, är ca m höga. Avståndet mellan stolparna är, både för befintliga och planerade, i genomsnitt 330 m, men det kan variera beroende på markförutsättningar m.m. På platser där Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte uppfylls kommer alternativ sträckning och det tekniska utförandet att utredas för att om möjligt lokalt begränsa magnetfältets påverkan. Jordningen av stolparna sker normalt genom förläggning av en längsgående jordlina i ledningsgatan. På platser där värdefulla områden riskerar att påverkas kan alternativ jordningsteknik eventuellt bli aktuell. I toppen av stolparna monteras två topplinor som fungerar som åskledare, den ena kommer att förses med optofiber som används för bland annat telekommunikation. Fundament Julgransstolpar anläggs i det aktuella området normalt på betongfundament. Majoriteten av fundamenten som finns i befintlig, aktuell ledning är betongfundament gjutna på berg. De befintliga stolparna är ca 7 x 7 m i basen, med ett stolpben med tillhörande fundament i varje hörn. På platser med sämre markförhållanden har pålning skett ned till berg. Ovanpå detta har en platta gjutits och sedan har betongfundamentet gjutits ovanpå plattan. De nya fundamenten planeras anläggas på samma sätt som de gamla och i huvud sak intill de gamla fundamentplatserna. minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kvledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan (dvs. i sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. I det aktuella fallet är landskapet mycket kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen många gånger placerade uppe på höjder. Detta gör att kraftledningslinorna till stor del löper långt ovanför skogen och att denna fortsatt fått växa i ledningsgatan på dessa platser. Arbetsvägar För att anlägga luftledning krävs arbetsvägar, både för åtkomst till ledningsgatan (tillfartsvägar) och i själva ledningsgatan. Som tillfartsvägar används befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. Nya arbetsvägar utformas generellt genom en lätt ytavjämning med grävmaskin till en bredd av ca Ledningsgata Området längs en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om Figur 3.2. En s.k. julgransstolpe av stål.

92 22 8 m. Därefter rullas duk ut och påfyllning sker med bergkross. Färdig väg är ca 5 m bred. Förstärkning av befintliga vägar kan behöva göras och utförs genom att nytt material påförs direkt på slitytan. Arbetsvägarna utgör många gånger en betydande del av den påverkan som ledningsbygget medför. I det aktuella fallet finns dock tillfarts- och arbetsvägar kopplade till den befintliga luftledningen. Dessa kan behöva förstärkas, men det innebär att andelen ny arbetsväg som behöver anläggas kan hållas till ett minimum och därmed minimeras även konsekvenserna av arbetsvägarna Elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd.

93 23 magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µt och i mindre tätorter ungefär 0,05 µt. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. Magnetfält för aktuell luftledning Vid ombyggnad av befintlig ledning från 220 kv till 400 kv krävs i normalfallet ett avstånd om 60 m, men under vissa förhållanden upp till 75 m, till be-

94 24 byggelse från ledningens mitt för att innehålla magnetfältspolicyn. På sträckor där det finns fastigheter avsedda för boende eller annan varaktig vistelse inom m kan magnetfältet eventuellt minskas genom tekniska lösningar ljud Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 3.3 Markkabel För markkabel krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för kabelschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 5-6 m breda området ovanför kablarna hållas fritt från större träd. Markkabeln läggs i specialsand i kabeldiket, som ska vara tillräckligt fuktig för att leda bort värme från kabeln. Om sanden är för torr försämras ledningsförmågan. I kuperad terräng, som till stor del är fallet på sträckorna A, B och E, torkar sanden kring kabeln lätt ut i de delar av kabeldiket som ligger uppe på höjder. Vidare är det, på grund av kabelns relativt stora böjradie, anläggningstekniskt svårt eller omöjligt att förlägga kabel i denna typ av terräng. Detta gör att kabelförläggning inte är lämplig på dessa sträckor. När kabeldiket anläggs kommer överskottsmassor att uppstå. Då behövs områden där man kan lägga upp eller deponera dessa. Upplagen och transporterna till dessa medför ytterligare påverkan då kabelalternativ väljs i jämförelse med om sträckningen förläggs som luftledning. Där kabeln övergår till luftledning krävs en s.k. terminalplats. Till denna behöver också en väg anläggas. Vid byggandet av terminalplatsen behöver ca 1 ha mark tas i anspråk. Området schaktas av och grusas och kan eventuellt också behöva dräneras. Den färdiga termialplatsen består av ett inhägnat område om ca 70 x 45 m. Omges terminalplatsen av träd/skog krävs trädsäkring ca 30 m ut från terminalplatsens inhägnad Magnetfält Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldiket är nivån i stort sett obefintlig Drift och underhåll Ledningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna. Jämfört med luftledning tar det lång tid att reparera markkabel. Där det handlar om enstaka dagar för luftledning handlar det för markkabel i stället om veckor eller månader. Detta beror på att det är mer tidskrävande att hitta var felet är, att kabeln behöver grävas fram samt att själva reparationen tar längre tid än för luftledning. 3.4 Sjökabel Innan en sjökabelförläggning sker behöver sjöbotten undersökas. Vid planeringen av den exakta placeringen av kabeln måste bottenförhållandena beaktas. Det är viktigt att i möjligaste mån undvika stenblock och stenryggar.

95 25 I strandkanten och intilliggande grunda vattenområden plöjer man ner kabeln (egentligen tre kablar) på ca 1-1,5 m djup. Alternativt plöjs ett rör ner i vilket kablarna förläggs. Ingreppet blir mindre i rör-alternativet, då detta bl.a. kan anläggas grundare än kablarna. Arbetet utförs med en arbetsmaskin eller traktor med breda band eller däck för att säkerställa god bärighet. Det krävs ett ca 20 m brett arbetsområde. Varje kabelsektion är ca 600 m. För att anlägga sjökabeln i vattnet krävs därför att pontoner eller plattformar förankras eller byggs upp ca var 600 m längs den planerade kabelsträckningen. På plattformen anordnas ett skarvhus inne i vilket skarvningen av kabeln utförs. Kabeln, som är placerad på flytkuddar ca var 10 m, dras med hjälp av vinsch och wire mellan plattformarna. Mindre arbetsbåtar stöttar operationen så att kabeln håller rätt riktning. När kabeln är i rätt läge tömmer man successivt flytkuddarna så att kabeln sjunker till rätt position på sjöbotten. Operationen assisteras av dykare. För att utföra arbetet krävs också en eller flera sjösättningsplatser på stranden Magnetfält Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Tio meter från kabeln är nivån i stort sett obefintlig Drift och underhåll Jämfört med luftledning tar det mycket lång tid att reparera sjökabel. Där det handlar om enstaka dagar för luftledning handlar det för sjökabel i stället om månader. Om allt är väl förberett och felet sker på sommaren kan reparationen ske på en månad, men om förberedelsena är dåliga och felet uppträder när sjön är frusen kan det ta tre månader eller mer. Detta beror på att det är tidskrävande att hitta var felet är, att en plattform behöver anläggas samt att själva reparationen tar längre tid än för luftledning.

96 Generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar i närheten av ledningar eftersom det finns en viss risk för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en utgör typisk vegetation i befintlig skogsgata. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som

97 27 spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om själva ledningsgatan (i sumpskog och trädklädda våtmarker), stolparnas placering eller markkabeldiket påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Sjökabel medför ingrepp i strandområden, då kabeln här plöjs ned i marken. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan är lokal, går att minimera och är koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, då t.ex. vägar eller kraftledningar kan behöva tas ur drift en period. I driftskedet bedöms eventuell påverkan endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. En särskild miljöåtgärdsplan upprättas för projektet. Denna beskriver de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller samt påverkan på vatten och luft. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon

98 28 som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma temporärt innan röjningsrester och annan materiel tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering och körskador i marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägar och upplagsplatser. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken eftersom ett kabeldike grävs, i vilket kabeln förläggs, och en byggväg normalt behöver anläggas intill kabeldiket. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Sjökabel förankras generellt inte på sjöbotten, utan förblir liggande där av sin egen tyngd. Störningen utgörs främst av buller m.m. från anläggningsarbetena samt den grumling som anläggning av plattformar för kabelskarvning, trafiken med arbetsbåtar samt nedläggandet av kabeln kan medföra i vattnet. Att anlägga sjökabel tar också förhållandevis lång tid jämför med luftledning, så den störning som uppstår kommer att ske under längre tid. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger under byggtiden främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta.

99 05. Alternativ Alternativ I dagsläget finns en befintlig ledningsgata mellan Snösätra och Ekudden i samma sträckning som utredningskorridorerna A + E, se figur 5.1. Den består av en nordlig del om ca 2 km i nordostlig - sydvästlig sträckning till i höjd med Vattenfalls regionnätsstation Gullarängen invid Ågestavägen och en sydlig del om ca 8 km i nordvästlig - sydostlig sträckning från Gullarängen till Ekudden. I den nordliga delen löper två kraftledningar parallellt, en i portalstolpar och en i julgransstolpar. Portalstolpsledningen kommer att avvecklas när ledningen mellan Snösätra och Ekudden tagits i drift, dvs med nuvarande tidplan. Sträckningen med julgransstolpar bär två 220 kv-ledningar och fortsätter ner i den södra delen. På den norra delen av sträckningen mellan Snösätra och Ekudden finns alternativen A-D, se figur 5.2. Alternativen sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön, ca 5 km norr om Ekudden. Denna gemensamma sträckning kallas E. Det finns också ett alternativ F mellan Snösätra och Ekudden, som inte planeras i den befintliga ledningsgatan, se figur Sträckning E Ågestasjön - Ekudden Denna sträckning är gemensam för alternativ A-D och således inte alternativskiljande för dessa. Sträckningen är ca 5 km lång och planeras helt inom befintlig ledningsgata. Detta innebär att sträckningen inte medför något ytterligare intrång jämfört med vad som är fallet i dagsläget. Ett scenario är att konvertera befintliga stolpar genom att tre reglar i stolparna avvecklas samt att isolatorer och befintliga linor ersätts med nya faslinor och ny topplina. Stolparnas betongfundament rustas vid behov upp så att kvarvarande livslängd blir ca 40 år utan att behov av stora reparationsinsatser uppstår. Vissa stolpar, främst änd- och vinkelstolpar, kommer att behöva rivas helt och ersättas av nya. Ett annat scenario är att hela sträckningen byggs om med nya julgransstolpar. Detta innebär att befintliga stolpar med linor och fundament måste rivas. Nya betongfundament gjuts intill de gamla. Den kuperade terrängen på sträckan innebär att markförlagd kabel inte är ett genomförbart alternativ av anläggningstekniska skäl och eftersom den nödvändiga avkylningen av kabeln inte skulle fungera Sträckning E-sambyggd Ågestasjön - Ekudden Alternativ E-sambyggd är det samma som E, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna Alternativ A Snösätra - Ågestasjön Alternativet går ut på att konvertera befintlig ledning från 220 kv till 400 kv och bygga nya julgransstolpar på sträckor där Svenska kraftnäts

100 30 ±! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,5 1 2 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 5.1. Utredningskorridorerna A-F. I dagsläget finns en befintlig ledningsgata mellan Snösätra och Ekudden i samma sträckning som utredningskorridorerna A+E.

101 31 Gullarängen ±! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,25 0,5 1 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ norra delen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 5.2. Alternativen A-D sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön. Den gemensamma sträckningen vidare söderut kallas E. Ett alternativ F, som inte planeras i befintlig ledningsgata, finns också.

102 32 magnetfältspolicy inte uppfylls. För att inte blanda stolptyper på sträckan kan det bli så att alla stolpar byts ut. Alternativet är ca 6 km långt och planeras till mycket stor del i befintlig ledningsgata. Där kommer sträckningen inte medför något ytterligare intrång jämfört med vad som är fallet i dagsläget. Upp till 1,6 km av sträckningen, vid Fagersjö och Högmora, planeras dock något utanför den befintliga ledningsgatan för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Den kuperade terrängen på sträckan innebär att markförlagd kabel inte är ett genomförbart alternativ av anläggningstekniska skäl och eftersom den nödvändiga avkylningen av kabeln inte skulle fungera Alternativ A-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Alternativ A-sambyggd är det samma som A, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna Alternativ B Snösätra - Ågestasjön Alternativet är det samma som A förutom en nysträckning av ledningsgatan om ca 1,6 km väster om Högmora, för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Sammanlagt kommer upp till 2,2 km av alternativet att vara i ny sträckning Alternativ B-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Alternativ B-sambyggd är det samma som B, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna Alternativ C Snösätra - Ågestasjön Detta alternativ är ca 4 km långt och planeras i en helt ny sträckning. Det inleds med markkabel från Snösätra station och vidare längs vägen mot och förbi Fagersjö, där det tar av ner mot sjön Magelungen. Det går antagligen att anlägga markabel under Magelungen med styrd borrning. Alternativt anläggs en ca 650 m lång sjökabel tvärs över sjön, som övergår till markkabel på södra sidan av sjön. Den sammanlagda kabellängden i alternativet är 2,7 km. Vid en ny terminalplats vid Svartvik övergår kabeln till luftledning i julgrans- eller kompaktjulgransstolpar. Sträckningen fortsätter söderut ca 1 km genom skogsmark för att ansluta till befintlig ledningsgata i höjd med Ågestasjön. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan Alternativ D Snösätra - Ågestasjön Även detta alternativ är ca 4 km långt och planeras i en helt ny sträckning. Det inleds med kort markkabel från Snösätra station, för vilken det finns två alternativa sträckningar; D sträcker sig genom skogsmark kortaste vägen ner till Magelungens igenväxta nordvästra del. Dx sträcker sig först längs vägen mot Fagersjö och viker sedan av ned i Magelungen längre österut än D, där sjön är mer öppen. I sjön återförenas alternativen och planeras som en ca 1,7 km lång sjökabel i Magelungens längs-riktning. I höjd med Svartvik viker kabeln av söderut och övergår till markkabel vid Magelungens södra strand. Markkabeln fortsätter väster om bebyggelsen i Svartvik och Stora Mellansjö, delvis i en gammal vägbank. Den sammanlagda kabellängden i alternativet är 3,3 km. Vid en ny terminalplats vid Mellansjö övergår kabeln till luftledning i julgranseller kompaktjulgransstolpar. Sträckningen fortsätter åt sydväst över i huvudsak jordbruksmark för att ansluta till befintlig ledningsgata i höjd med Ågestasjön. Sjökabeln beräknas ta ca 4 månader att anlägga och kräver att ett par plattformar anläggs på sjön för skarvning. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan Alternativ F Snösätra - Ekudden Detta alternativ är ca 13 km långt och planeras i en

103 33 helt ny sträckning. Det inleds på samma sätt som alternativen D och Dx, med en kortare markkabel från Snösätra station till Magelungen. Vid Magelungen övergår alternativet till sjökabel som planeras hela vägen om ca 7 km till sjöns sydöstra ände. Där övergår alternativet till markkabel. Terrängen längs väg 73 bedöms vara alltför brant för anläggning av markkabel. Istället planeras sträckningen längs vägar i sommarstugeområdet söder om Magelungen, alternativt i naturmark direkt väster om sommarstugeområdet. Söder om sommarstugeområdet följer ett parti med skog. Här finns redan infrastruktur i lämplig riktning som markkabeln skulle kunna följa. Det är en luftledning (regionnät) och parallellt med denna fjärvärmerör hela vägen fram till Länna företagspark. Genom företagsparken kan markkabeln följa någon av de befintliga vägarna och eventuellt kan det även fungera att följa naturreservatsgränsen väster om företagsparken. Framme vid Lissmavägen söder om företagsparken följs förslagsvis vägen på dess södra sida, då den norra sluttar brant, fram till den befintliga kraftledningsgatan alldeles intill Ekudden. Första ansatsen på sträckan från Magelungen till Ekudden var luftledning. Utredningskorridoren begränsas här av naturreservat och Natura 2000 i väster och av väg 73 i väster. Tvärs över korridoren ligger dock Länna företagspark, där det inte bedöms finnas tillräckligt mycket utrymme för att gå fram med luftledning. Sjökabeln beräknas ta ca 6-7 månader att anlägga och kräver att ett tiotal plattformar anläggs på sjön för skarvning. Den totala kabellängden är såpass lång att det kan komma att behöva anläggas en permanent kompenseringsstation på sträckan. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till Ekudden inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning det föredragna teknikvalet. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera, läs mer om detta i kap. 3 Teknik. Mark- och sjökabel används endast i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. 5.3 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om den planerade elförbindelsen mellan stationerna Snösätra och Ekudden, dvs. City Link etapp 4, inte byggs. Alternativet innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat för att säkra den framtida elförsörjningen. En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kv-förbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom Stockholms centrala och östra delar. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra etapper är beroende av varandra och behövs för att nå detta mål. Att inte bygga etapp 4 medför att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses. Det medför även att ett antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kv-luftledningar inte kan genomföras. Ungefär personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag begränsas av luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna av stamnätet i området mellan Snösätra och Ekudden sker i huvudsak med växelströmsluftledningar, eventuellt kompletterat med mark- och sjökabel för växelström på kortare sträckor. Alternativ F innebär dock en längre sjökabel och markkabel. Det svenska stamnätet är

104 förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera om och inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därför att kunna kompletteras eller ändras i den slutliga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder För att bedöma miljökonsekvenserna använder sig Svenska kraftnät av en trestegsmodell i vilken värdet på berörda områden längs ett ledningsalternativ bedöms (steg 1) liksom hur stor påverkan på områdena bedöms bli (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas, se figur 6.1. Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, små - måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Ingen/obetydlig påverkan (0) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Figur 6.1. Svenska kraftnäts konsekvensmatris.

105 Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk för värdefull natur. Syftet med att peka ut dessa områden är att värna de naturtyper och arter som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Arbetet med Natura 2000 styrs av Fågeldirektivet samt Art- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden är, förutom att de är klassade som riksintressen, skyddade enligt miljöbalken, kap. 7, och det krävs tillstånd för att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som på ett betydande sätt, direkt eller indirekt, kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område. Förutsättningar Sträckning E passerar ett Natura 2000-område, Kvarnsjön inom Lännaskogens naturreservat i Huddinge kommun, se figur 6.2. Denna sträckning är gemensam för alternativen A-D och konsekvenserna är således inte alternativskiljande för dessa alternativ. Kvarnsjön-området är utpekat enligt såväl Fågel- som Art- och habitatdirektivet. Området består av den långsmala, näringsfattiga Kvarnsjön som omges av berg och myrmarker. Den planerade ledningen passerar det ca 700 m breda området i befintlig ledningsgata. Inom området är arterna bivråk, trädlärka, nattskärra, orre och citronfläckad kärrtrollslända utpekade. De två utpekade naturtyperna som passeras är ca 120 m skogsbevuxen myr (naturtypskod 91D0) respektive ca 200 m öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (naturtypskod 7140), se figur 6.3. De övriga knappt 400 m utgörs inte av någon utpekad naturtyp. Vid naturvärdesinventeringen avgränsades en del av ledningssträckningen genom Natura 2000-området som ett naturvärdesobjekt, ett fattigkärr (naturtyp 7140), med högt naturvärde (objekt C i naturvärdesinventeringen). Påverkan Den förändrade påverkan mot idag är helt knuten till byggskedet och den kommer att ske i en del av Natura 2000-området som redan är starkt påverkat genom den befintliga ledningsgatan. En befintlig stolpe är placerad inom området, dock på fast mark och i en del utan någon utpekad naturtyp. För att miljön i Natura 2000-området inte ska påverkas på ett betydande sätt under byggskedet är det viktigt att åtgärder vidtas för att säkerställa att hyrdologin i området inte påverkas. Vidare kan det, beroende på hur de utpekade fågelarterna utnyttjar området, vara nödvändigt att anpassa tiden för byggskedet för att minimera påverkan på dessa. Den citronfläckade kärrtrollsländan är knuten till de öppna vattenspeglarna, som inte påverkas av den planerade ledningen. I Natura 2000-området råder brist på död ved, vilket skulle kunna tillföras området under byggskedet. Konsekvenser Natura 2000-området har ett mycket högt värde. Påverkan bedöms dock kunna begränsas så att den blir obetydlig, varför även konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 6.3 Sträckning E och E-sambyggd Ågestasjön - Ekudden Denna sträckning är gemensam för alternativen A-D. Konsekvenserna längs denna sträcka är således inte alternativskiljande för dessa alternativ. Kartan i figur 6.2 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.5 visar kulturmiljövärden. Alternativ E och E-sambyggd är olika teknikalternativ för den planerade ledningen. E är endast Svenska kraftnäts ledning, medan E-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de samma för båda teknikalternativen Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Det finns ingen samlad bebyggelse längs sträckningen. Vid sjön Orlångens nordöstra spets finns några enstaka hus. Påverkan Om- eller nybyggnad sker i befintlig kraftledningsgata. Konsekvenser Få hus ligger i närheten av sträckningen och påverkan bedöms inte bli förändrad till det sämre jämfört med nuvarande ledning. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga.

106 36 L K J I H G F E D ± C Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Ängs- och betesmarker Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde, Skogsstyrelsen Djur- och växtskyddsområden Klass 1 våtmarksinventeringen B Alternativ F Biotopskydd diken Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen Klass 2 våtmarksinventeringen Klass 3 våtmarksinventeringen A 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer södra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.2 a. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E.

107 L 37 K J I H G F E D C Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Alternativ F Biotopskydd diken Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen # # # # Riksintresse för friluftslivet # # # # Naturreservat Natura 2000 ± B A 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.2 b. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E.

108 38 Natura 2000 gräns E (Gemensam sträckning alt A-D) Dystrofa sjöar och småvatten Öppna svagt välvda mossar 91D0 - Skogbevuxen myr ± Meter KARTA NR/NAMN Naturtyper inom Kvarnsjöns N2000 RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.3 Naturtyper inom befintlig kraftledningsgata genom Natura 2000-området Kvarnsjön.

109 Landskapsbild Förutsättningar Landskapet mellan Ågestasjön och Ekudden är kuperat med ett flertal sprickdalar med riktning norost-sydväst. I sänkorna rinner ofta mindre bäckar som mellan Ågestasjön och sjön Orlången. Inslag av våtmarker och jordbruksmark finns i sänkorna. Området mellan Ågestasjön och Ekudden är för regionen glesbebyggt och består mestadels av naturmark med skog. Enstaka områden med jordbruksmark erbjuder mer långsträckta utblickar, som vid Västeräng (figur 6.4), söder om Lilla Orlångsjö och vid Lissmavägen. Fyra vägar passerar den befintliga ledningsgatan på sträckan Ågestasjön-Ekudden; vid Lilla Orlångsjö, Fräkenbotten, Vidjavägen och Lövbergavägen/Lissmavägen. Vid vägarna exponeras den befintliga ledningen mer. Förusatt att den nya ledningen förläggs till befintlig ledningsgata förändras inte landskapsbilden. Landskapsbildens värde längs sträckningen bedöms sammantaget som måttligt. Påverkan Landskapsbilden utmed den befintliga ledningen mellan Ågesta och Ekudden bedöms relativt opåverkad där ledningen planeras genom skogsmark. Det är först när betraktaren står i ledningsgatans närhet eller på en höjd som ledningsgatan lättare urskiljs. Den största påverkan, från den befintliga ledningen, på landskapsbilden är vid de mer öppna jordbruksmarkerna vid Västeräng, Lilla Orlångsjö, öster om Fräkenbotten och vid Kastellet. Då sträckningen av den nya ledningen planeras inom den befintliga ledningsgatan och helt ersätter den befintliga ledningen i samma typ av stolpar, bedöms påverkan bli obetydlig. Även om vissa stolpar byts ut till nya, förutsatt att de nya stolplatserna ligger i direkt anslutning till de gamla, så bedöms påverkan bli obetydlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget bli obetydliga Naturmiljö Förutsättningar För Natura 2000 redogörs under rubrik 6.2 ovan. Sträckningen planeras i stort sett hela vägen i naturreservat, men i befintlig ledningsgata. De sedan tidigare kända värdena längs sträckningen är, förutom Natura 2000-området, naturreservaten Orlången och Lännaskogen. I Orlången berörs ett våtmarksobjekt av klass 1, dvs. mycket högt naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, och en nyckelbiotop. I Lännaskogen berörs en be- Figur 6.4. Landskapet vid Västeräng, åt söder. Den befintliga ledningsgatan syns i bakgrunden till höger.

110 40 tesmark utpekad i den nationella ängs- och betesmarksinventeringen. Vid naturvärdesinventeringen pekades 11 naturvärdesobjekt ut i sträckningen (objekt A - K). Objekt B motsvarar betesmarken i Lännaskogens naturreservat som bedömdes ha påtagligt naturvärde (klass 3). Objekt C är Natura 2000-området som bedömdes ha högt naturvärde (klass 2). Objekt G är nyckelbiotopen och objekt H våtmarken i Orlångens naturreservat. Nyckelbiotopen utgörs av en hassellund med inslag av ek och våtmarken är en betad fuktäng, båda med påtagligt naturvärde. Övriga sju naturvärdesobjekt är i tur och ordning Lissmaån (A), en hällmarkstallskog (D), en alsumpskog (E), en lövsumpskog (F), en bäck (I), en öppen betesmark (J) och en stor varierad betesmark (K). Alla objekten utom lövsumpskogen och den stora varierade betesmarken är små. Den stora varierade betesmarken har högt naturvärde medan övriga objekt har påtagligt naturvärde. Tio biotopskydd finns längs sträckan (nr 1-10 i naturvärdesinventeringen) och de utgörs av nio öppna diken och en åkerholme, dvs. små objekt. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs sträckningen. Det finns tre områden längs sträckningen - Ågesta, Lilla Orlången och Lissmadalen - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än den övriga sträckningen. Påverkan Anläggningsarbeten vid ombyggnad av befintlig luftledning kommer att medföra viss påverkan, framför allt från förstärkning och komplettering av befintliga arbetsvägar, transporter samt anläggande av temporära upplag. Stor hänsyn kommer att kunna tas till utpekade naturvärdesobjekt och biotopskydd för att minimera påverkan. För sträckorna genom naturreservaten krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. Även för ingrepp i biotopskydd krävs dispens. För skyddsvärt fågelliv kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Mellan Ågestasjön och Orlången bedöms fåglar röra sig i högre grad än i det omgivande landskapet. Genom att göra ledningslinorna mer synbara för fåglarna kan påverkan minskas genom att kollisionsrisken minimeras. Konsekvenser Naturmiljöns värde är mycket högt längs sträckningen medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små - måttliga Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Sträckningen planeras i hela sin längd genom ett riksintresse för friluftslivet, Ågesta-Lida-Riksten (FRO01008). Naturreservaten Orlången och Lännaskogen ingår i detta. Området är stort, ca ha, och den planerade ledningen berör den nordostligaste delen. Området är typiskt för Södertörn med dess markerade sprickdalslandskap där skogs- och hällmarker omväxlar med myrar, sjöar och uppodlade dalgångar. I området utförs aktiviteter såsom strövande, turåkning på skidor, naturstudier, vandring, bär- och svampplockning, cykling, fritidsfiske, skridskofärder och bad. Förutsättningen för att områdets värden ska bestå är att karaktären av ett vidsträckt, sammanhängande skogs- och strövområde bibehålls. Påverkan Anläggningsarbeten vid ombyggnad av befintlig luftledning kommer att medföra viss påverkan, framför allt från förstärkning och komplettering av befintliga arbetsvägar, transporter samt anläggande av temporära upplag. Anläggningsarbetet kan verka störande för friluftslivet och påverka t.ex. framkomligheten. Konsekvenser Ett riksintresseområde ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden för vilka riksintresset har pekats ut. En om- eller nybyggnad av ledningen i den befintliga ledningsgatan bedöms inte försämra områdets karaktär av ett vidsträckt, sammanhängande skogs- och strövområde och därmed bedöms riksintresseområdets värde bestå. Rekreations- och friluftlivsvärdet är mycket högt längs sträckningen medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små - måttliga.

111 41 Kulturmiljöer ±! Fornminnen, punkt Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,25 0,5 1 Km KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.5. Kulturmiljövärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E.

112 Kulturmiljö Förutsättningar Mellan Ågestasjön och Ekudden löper den befintliga ledningen genom tre kulturmiljöområden som är utpekade som regionala och kommunala intressen (KM 72 Orlången-Ågestasjön-Trehörning, KM 76 Ågesta-Orlångsjö samt KM 92 Lissma/KM 96 Länna). De känsligaste partierna finns vid bland annat sjön Orlången och intill gårdar och torpmiljöer med tillhörande jordbrukslandskap. Sträckan mellan Ågestasjön och Ekudden är inte inventerad i fält. Det kan finnas delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar bevarade utmed sträckorna som passerar jordbruksmark (exempelvis vid Västeräng, Lilla Orlångsjö, öster om Vidja och längs Lissmaån). Generellt berör sträckan ett landskap som bedöms som potentiellt för okända fornlämningar från förhistorisk tid. Det finns inga registrerade kulturhistoriska lämningar inom sträckningen. Vid Kastellet i södra delen av alternativet, vid Lilla Orlångsjö och söder om Västeräng finns ett antal fornminnen registrerade i den befintliga ledningsgatans närhet. Värdet bedöms sammantaget över sträckan Ågestasjön- Ekudden som högt. I den arkeologiska utredningen tas den gemensamma sträckan E upp under alternativ A. Påverkan Eftersom den nya ledningen planeras i befintlig ledningsgata och stolplatserna för den nya ledningen förläggs till platser i direkt närhet till befintliga stolpar bedöms påverkan på kulturmiljöerna bli obetydlig. Konsekvenser Värdet av kulturmiljöerna längs sträckningen bedöms som högt, men påverkan jämfört med nollalternativet bedöms som liten/obetydlig. Därför blir konsekvenserna obetydliga Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer inte att ändras då ledningsåtgärderna kommer att utföras i en befintlig ledningsgata. Påverkan Viss påverkan kan ske under byggtiden men denna kan minimeras genom samråd med fastighetsägare och näringsidkare, för att vid behov anpassa anläggningsarbetena. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet till måttligt och påverkan som obetydlig, vilket innebär att även konsekvenserna blir obetydliga Infrastruktur Förutsättningar Sträckningen korsar Vattenfalls 70 kv-ledning ÄL 5S5 i höjd med Kvarnsjön. Sträckningen korsar också Lissmavägen. Påverkan Ytterligare permanet påverkan, utöver den som finns idag, blir marginell men under byggtiden kommer framkomligheten i området att påverkas. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga PlanförHÅLLanden Förutsättningar Sträckningen står inte i konflikt med någon nu gällande detaljplan eller översiktsplan. Området består i stort av skyddad natur. Påverkan Påverkan på befintliga eller framtida byggplaner i området bedöms som obefintliga. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.4 Alternativ A och A-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. Alternativ A och A-sambyggd är olika teknikalternativ för den planerade ledningen. A är endast Svenska kraftnäts ledning, medan A-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de

113 43 samma för båda teknikalternativen Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Myrängen och Högmora. Vid de flesta hus finns dock en skogsskärm mellan husen och kraftledningsgatan. Påverkan Vid Myrängen ligger ett fåtal bostadshus nära den planerade ledningen och de kan eventuellt komma att påverkas av magnetfältsnivåer över den enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy godkända, dvs. 0,4 mikrotesla. Konsekvenser Om- och nybyggnaden planeras i huvudsak i befintlig ledningsgata. Sträckningen kan bitvis komma att justeras något för att förbättra magnetfältssituationen. Förvärv av enstaka fastigheter kan inte uteslutas. Boende i husen som ligger närmast kraftledningsgatan kan komma att uppleva störning under byggfasen. Konsekvenserna bedöms som måttliga Landskapsbild Förutsättningar Landskapet mellan Snösätra och Ågestasjön är kuperat med ett flertal sprickdalar som korsar den befintliga ledningsgatan. Vid Snösätra och över Fagersjöviken finns mer öppna områden och här är den befintliga ledningen väl synlig från flera håll. Landskapet är generellt väl kuperat, vilket gör att den befintliga ledningen blir väl synlig från högre observationspunkter. Dels är stolpar ofta placerade på höjder och dels kan höjderna användas som observationspunkter. Söder om Fagersjöviken, mot Gullarängen, är det mer skogsmark vilket gör att den befintliga ledningen inte exponeras lika mycket. Ett antal vägar korsar ledningen mellan Snösätra och Gullarängen (Magelungsvägen, Snösätra gränd, Snösätravägen och Myrängsvägen) och vid dessa platser blir den befintliga ledningen mer synlig. Från Gullarängen till Ågestasjön går den befintliga ledningen i skogsmark men i direkt anslutning till Ågestavägen. Närheten till vägen gör att ledningen syns väl i princip hela vägen mellan Gullarängen och öster ut mot Gunhildsvik. I anslutning till Gunhildsvik korsar ledningen Ågestavägen vilket exponerar ledningen ännu mer. Närmre Ågestasjön, i anslutning till Västeräng, finns öppna fält vilket erbjuder mer långsträckta utblickar. Landskapsbildens värde bedöms sammantagetför alternativ A som måttligt. Påverkan Mellan Snösätra och Gullarängen planeras den nya ledningen i huvudsak i den befintliga ledningsgatan, frånsett i Snösätras direkta närhet. Mellan Högmora och Västeräng kan alternativet också frångå den befintliga ledningsgatan i viss utsträckning för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Detta kan dock ge en relativt stor påverkan på landskapsbilden jämfört med nu rådande situation. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden som liten. Konsekvenser Påverkan kan komma att blir högre jämfört med dagens situation mellan Högmora och Västeräng, där den planerade ledningen kan komma att frångå den befintliga ledningsgatan i viss utsträckning. Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små Naturmiljö Förutsättningar Sedan tidigare kända värden längs alternativet är naturreservatet Orlången, fyra nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen. Vid naturvärdesinventeringen pekades tre naturvärdesobjekt ut längs alternativet (objekt L - N). Alla är av klass 3, dvs. påtagligt naturvärde, och berör vardera en relativt kort sträcka av alternativet. Den allra nordligaste delen av alternativet, norr om Magelungen, är inte inventerad ännu. Här ligger en av nyckelbiotoperna och en del av våtmarksobjektet. Objekt N sammanfaller med en nyckelbiotop och det är en hällmark med buskskikt av främst hassel. Objekt M sammanfaller med en annan nyckelbiotop och till viss del med våtmarksobjektet. Det utgörs av Kräppladiket, ett ca 5 m brett rätat vattendrag med relativt mycket vegetation i och intill vattnet, med intilliggande öppen fuktäng. Objekt L är en betesmark inom Orlångens naturreservat. Ett biotopskydd, ett öppet dike, finns i alternativet (nr 11 i naturvärdesinventeringen). Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs

114 44 N M! Utredningsområde för Snösätra station Alternativ A Ängs- och betesmarker Nyckelbiotop ± L Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Sumpskog Naturvärde, Skogsstyrelsen Djur- och växtskyddsområden Klass 1 våtmarksinventeringen Klass 2 våtmarksinventeringen K Alternativ F Biotopskydd diken Klass 3 våtmarksinventeringen J Biotopskydd åkerholme I Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen H 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD G F E Figur 6.6 a. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativen A - D. D

115 45 N M! Utredningsområde för Snösätra station Alternativ A Alternativ B Alternativ C # # # # Riksintresse för friluftslivet # # # # # # # # Naturreservat Natura 2000 Terminalstation Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Alternativ F Biotopskydd diken Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 km ± L K I J KARTA NR/NAMN Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD G H F Figur 6.6 b. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativen A - D. E

116 46 alternativet. Det finns ett område, Snösätra, som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. Konsekvenser Värdet bedöms som högt längs mindre delar av alternativet och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna blir därmed obetydliga. Påverkan Om- eller nybyggnad kommer i stort sett att ske i befintlig ledningsgata och där är det anläggningsarbetet som kommer att leda till en annan påverkan än den som redan finns längs alternativet i dagsläget. Alldeles i början av alternativet kommer dock sträckningen att dras om och där kan eventuellt en nyckelbiotop komma att påverkas. I detta område planeras alternativet också över ett våtmarksobjekt, men det bedöms inte påverkas nämnvärt eftersom det rör sig om luftledning. Även i 90-graderssvängen vid Myrängen kan sträckningen behöva justeras något och då kommer nyckelbiotopen som ligger där att naggas i kanten, maximalt ca 15 m på en kortare sträcka. I övrigt kommer stor hänsyn, i form av undvikande eller minimering av intrång, att kunna tas till utpekade naturvärdesobjekt och biotopskydd för att minimera påverkan. För naturreservatet gäller att det är förbjudet att dra fram ny mark- eller luftledning. Detta innebär att det krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. Även för ingrepp i biotopskydd krävs dispens. För fågellivet kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Konsekvenser Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör inga utpekade värden för friluftslivet utom det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) i mycket marginell utsträckning. Påverkan Där riksintresseområdet berörs planeras ledningen i befintlig ledningsgata Kulturmiljö Förutsättningar Alternativet planeras inom eller i kanten av ett flertal fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar, där det kan komma att krävas arkeologiska undersökningar. Den känsligaste delen av sträckan är den nordligaste, där ledningsalternativet löper i Stockholms kommun. Sträckan Snösätra - Gullarängen är inventerad i fält. Här har punktobjekt som stenrösen, gränsmärken, kulturträd och en möjlig husgrund identifierats inom den befintliga ledningsgatan. Även ett flertal mindre ytor som vid inventeringarna klassats som kulturmark har identifierats. I de södra delarna går alternativet in i två kulturmiljöområden som är utpekade som regionala och kommunala intressen (KM 72 Orlången-Ågestasjön-Trehörning och KM 76 Ågesta-Orlångsjö). Preliminärt bedöms värdet längs alternativet som måttligt. Påverkan Alternativet innebär luftledningen, till största del i befintlig ledningsgata. Påverkan blir således störst där nya stolplatser och byggvägar placeras. Eftersom inventeringar planeras utföras längs hela alternativet bedöms det relativt enkelt att undvika konflikter med väl avgränsade punktobjekt. Påverkan bedöms sammantaget som obetydlig. Konsekvenser Värdet av kulturmiljöerna längs alternativet bedöms som måttligt och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras marginellt då ledningsåtgärderna i stort sett helt kommer att utföras en befintlig ledningsgata. Påverkan Viss påverkan kan ske under byggtiden men denna kan minimeras genom samråd med fastighetsägare

117 47 Gränsmärke Stensättning Gränsmärke Stenröjning, modern? Kulturmark Fornlämningsliknande lämning Vägbank Gränsmärke Möjlig aktivitetsyta Kulturmark Kulturträd Stenröse Kulturmark Möjligt gränsmärke Möjlig husgrund Stenröjning, modern? Kulturmiljöer! Fornminnen, punkt Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Alternativa sträckningar Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för Snösätra station 0 0,25 0,5 1 Km ± KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer, norra delarna RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.7 Kulturmiljövärden i alternativen A - D.

118 48 och näringsidkare, för att vid behov anpassa anläggningsarbetena. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet och påverkan som obetydlig, vilket innebär att även konsekvenserna blir obetydliga Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar länsväg 271 mot Fagersjö, Ågestavägen samt fjärrvärmerör vid Högdalens ställverk. ternativ för den planerade ledningen. B är endast Svenska kraftnäts ledning, medan B-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kv-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de samma för båda teknikalternativen Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Myrängen och Högmora. Vid de flesta hus finns dock en skogsskärm mellan husen och befintlig och planerad kraftledningsgata. Påverkan Skillnaden i påverkan jämfört med idag är att Ågestavägen kan komma att korsas på fler ställen. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli små. Påverkan Vid Myrängen och Högmora ligger ett fåtal bostadshus nära den planerade ledningen och de kan eventuellt komma att påverkas av magnetfältsnivåer över den enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy godkända, dvs. 0,4 mikrotesla PlanförHÅLLanden Förutsättningar Bostadsbebyggelse planeras i anslutning till upplagsområdet vid Snösätra och i Högmora förtätas bebyggelsen. Ledningsalternativet står i konflikt med ett flertal gällande detaljplaner och det pågår arbete med flera nya detaljplaner. Främst berörs vägar, parkmark och naturmark men även kvartersmark för bostäder. Ledningsalternativet planeras i kanten av det område som är utpekat som framtida bebyggelsereserv i Huddinge kommuns översiktplan. Påverkan Alternativet har en viss påverkan på planförhållandena utmed sträckan. Konsekvenser Eftersom alternativet i mycket hög grad planeras i befintlig ledningsgata bedöms konsekvenserna bli små. 6.5 Alternativ B och B-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. Alternativ B och B-sambyggd är olika teknikal- Konsekvenser Förvärv av enstaka fastigheter, på grund av magnetfältssituationen, kan inte uteslutas. Boende i husen som ligger närmast kraftledningsgatan kan komma att uppleva störning under byggfasen. Konsekvenserna bedöms som måttliga Landskapsbild Förutsättningar Alternativ B skiljer sig från alternativ A på sträckan Gullarängen-Västeräng. Från Gullarängen till söder om Gunhildsvik går alternativ B genom småkuperad skogsmark i anslutning till och söder om bostadsområdet Gunhildsvik och omedelbart norr om Orlångens Naturresrvat och sjön Trehörningen. Öster om Gunhildsvik passerar alternativet en uppställningsyta för lastflak och containrar samt en mindre väg (Hammardalsslingan) som viker av från Ågestavägen söderut mot ett mindre industriområde. Vid upplagsplatsen och där alternativet passerar Hammardalsslingan är vyerna något mer öppna. Alternativ B innebär att ledningen inte kommer synas lika väl när man färdas på Ågestavägen, jämfört med alternativ A. Den kommer även att bli mindre synlig för boende i Högmora och de nordöstra delarna av Gunhildsvik. Värdet för landskapsbilden bedöms sammantaget för hela alternativ B vara måttligt.

119 49 Påverkan En luftledning i alternativ B kommer att synas mest vid de mer öppna partierna vid uppställningsytan och vid Hammardalsslingan, men i dessa områden besdöms landskapsbilden värde som mindre. Ledningen kommer även att synas från sjön Trehörningen, i vyn åt nortost mot Högmora och även från gränsen till Orlångens Naturreservat. För dessa områden bedöms landskapsbildens värde som större. En ledning i alternativ B påverkar dock landskapsbilden vid Ågestavägen och Högmora positivt jämfört med alternativ A. Den samlade påverkan för alternativ B bedöms som måttlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små-måttliga för alternativ B Naturmiljö Förutsättningar Utöver de förutsättningar som tas upp för alternativ A berör detta alternativ dessutom två naturvärdesobjekt som pekats ut av Skogsstyrelsen. Sträckningen som avviker från befintlig ledningsgata har ännu inte naturvärdesinventerats. Påverkan Utöver den påverkan som tas upp för alternativ A innebär detta alternativ även ett nytt sträcknigsförslag om ca 1,6 km ledningsgata. Den nya sträckningen planeras rakt igenom det ena naturvärdesobjektet och i kanten det andra. Den kommer antagligen också att medföra intrång i kanten av Orlångens naturreservat. Konsekvenser Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) i viss utsträckning vid Gunhildsvik. Denna plats används med all sannolikhet som närrekreationsområde för de människor som bor i den anslutande samlade bebyggelsen. Påverkan Riksintresseområdet berörs där alternativet planeras i ny ledningsgata. Skog kommer att behöva avverkas för luftledningsgatan och riksintresset och närrekreationsområdet därmed fragmenteras. Konsekvenser Värdet bedöms som högt och påverkan som måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga Kulturmiljö Förutsättningar Förutsättningarna är de samma som för alternativ A från Snösätra till Gullarängen. Från Gullarängen och österut förbi Gunhildsvik gäller något andra förutsättningar, fram till att alternativet viker av in mot alternativ A igen öster om Gunhildsvik. Alternativet är inte inventerat i fält. Det planeras genom äldre byars/gårdas utmarker och kommer i kontakt med jordbrukslandskap som tillhör bebyggelseenheter som är äldre än år Här kan delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar finnas bevarade. Där alternativet planeras över östra delarna av sjön Trehörningen kommer det i kontakt med en fornlämning där en stockbåt eventuellt kan finnas kvar. Värdet avseende kulturmiljöerna inom ledningsalternativet bedöms sammantaget som måttligt. Värdet längs den sträcka av alternativet som avviker från alternativ A bedöms som litet. Påverkan Alternativet utgörs av luftledning, vilket innebär att det endast är stolplatserna som kan medföra en påverkan på väl avgränsade arkeologiska och kulturhistoriska objekt. Påverkan bedöms sammantaget som obetydlig. Konsekvenser Värdet av kulturmiljöerna längs alternativet bedöms som måttligt och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras på

120 50 den sträcka av ca 1,6 km där alternativet planeras i ny ledningsgata. Påverkan Ca 5 ha skog behöver avverkas för den nya ledningsgatan. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet och påverkan som måttligt, vilket innebär att konsekvenserna blir små Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar länsväg 271 mot Fagersjö, Ågestavägen på en plats samt fjärrvärmerör vid Högdalens ställverk. Påverkan Påverkan, utöver byggtiden, blir den samma som i dagsläget. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga PlanförHÅLLanden Förutsättningar Förutsättningarna är de samma som för alternativ A frånsett sträckan mellan Gullarängen och öster om Gunhildsvik. Den alternativa sträckningen söder om Högmora och Gunhildsvik står i konflikt med områdesbestämmelserna för en detaljplan där syftet med naturmarken är att bevara landskapsbilden i området. 6.6 Alternativ C Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. Det finns två teknikalternativför sträckningen över Magelungen; den kan antingen anläggas som markkabel med styrd borrning eller som sjökabel. De nedan beskrivna konsekvenserna blir i huvudsak de samma oavsett teknikval. Ingreppen i Magelungens stränder blir dock större med sjökabelalternativet. Observera att alternativ C och alternativ D kan kombineras med varandra; i alternativ C kan man söder om Magelungen välja att gå in på alternativ D:s sträckning och vice versa. I detta dokument har vi valt att inte beskriva kombinationsalternativen specifikt, då konsekvenserna framgår tydligt av beskrivningarna för alternativ C respektive D Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö och Högmora. Vid bebyggelsen kommer kraftledningen att utföras som markkabel och en terminalplats kommer att anläggas vid Högmora/Svartvik. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra marginella problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Byggtiden, med anläggande av kabel och terminalplats invid bebyggelsen, kan komma att medföra tidvis stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som små. Påverkan Alternativet bedöms ha en måttlig påverkan på gällande detaljplaner. Påverkan bedöms störst i naturmarken för gällande detaljplan söder om Gunhildsvik. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som måttliga. Figur 6.8. Vy åt söder mot den plats där terminalplatsen är föreslagen. Till höger syns södra delarna av Kristinelundsvägen.

121 Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär mark- och sjökabel eller markkabel hela vägen från Snösätra till Svartvik. För de sträckor där kabel förläggs under mark eller i sjö bedöms landskapsbilden förbli oförändrad, frånsett den period då anläggningsarbeten utförs och påverkan blir omfattande. Från Svartvik övergår ledningen i alternativet upp från markkabel till luftledning, vilket kräver en terminalplats, se figur 5.1 och 6.8. Från Svartvik till Ågestasjön går alternativet mestadels genom skogsmark innan det passerar mer öppna vyer vid Ågestavägen. Landskapsbildens värde bedöms sammantaget för alternativet som måttligt. Påverkan För mark- och sjökabelsträckorna bedöms påverkan på landskapsbilden bli obetydlig. Påverkan av terminalplatsen bedöms lokalt bli stor. Påverkan av luftledningen bedöms bli måttlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som små-måttliga. Lokalt i anslutning till terminalplatsen blir konsekvenserna stora Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper vid Fagersjö. Längs väg 271 vid Fagersjö finns också två områden med värdefulla trädmiljöer som länsstyrelsen pekat ut. Där alternativet ansluter till alternativ A/E berörs naturreservatet Orlången. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs alternativet. Det finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken (alltså den norra änden av Malgelungen, som korsas av alternativet) - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. framför allt att vara knuten till byggskedet. Ett visst bestående intrång kommer dock antagligen att ske i nyckelbiotoperna och eventuellt också i de värdefulla trädmiljöerna. För den nya luftledningsgatan söder om Magelungen behöver skog avverkas på en ca 1 km lång sträcka. Där alternativet ansluter till alternativ A/E behöver antagligen en ny ledningsgata tas upp på en kort sträcka i Orlångens naturreservat. För sträckan genom naturreservatet krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. För skyddsvärt fågelliv kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Konsekvenser Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör inga utpekade värden för friluftslivet. Det planeras dock i ny sträckning genom ett skogsområde mellan Högmora och Stora Mellansjö, som med all sannolikhet används som närrekreationsområde för de människor som bor i den anslutande samlade bebyggelsen. Vidare berör alternativet, där det kommer in på land på södra sidan av Magelungen, ett detaljplanelagt område vid Farsta ridskola. Området som berörs är utpekat som mark som inte får bebyggas och här finns beteshagar och ridstigar. Ridskolan har ett 40-tal hästar och ponnier, ett tiotal anställda och ca 500 elever som rider varje vecka. Anläggningen besöks sammanlagt av ca 1500 personer per vecka, i stort sett året runt. Påverkan Skog kommer att behöva avverkas för luftledningsgatan och närrekreationsområdet påverkas. Ridskolans verksamhet kommer att påverkas under byggtiden. Påverkan Byggnationen sker i helt ny sträckning. På den sträcka som utgörs av kabel kommer påverkan Konsekvenser Värdet bedöms som högt och påverkan som måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga.

122 Kulturmiljö Förutsättningar Alternativet planeras främst genom äldre byars/ gårdars utmarker. Området som berörs är ännu inte inventerat i fält, vilket gör bedömningarna preliminära. Alternativet kommer i kontakt med kända fornlämningar och det bedöms troligt att okända fornlämningar förekommer inom alternativet. Även delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar kan finnas bevarade inom området som berörs av alternativet. Värdet bedöms som litet. Påverkan Alternativet innehåller en sträcka med kabel, en terminalplats och en sträcka med luftledning. Påverkan på kulturhistoriska värden från luftledningen bedöms som obetydlig då det endast är stolplatserna som kan komma att medföra påverkan på väl avgränsade arkeologiska och kulturhistoriska objekt. Det kan bli aktuellt med viss påverkan från kabeln genom Magelungen om det finns objekt på sjöbotten där kabeln placeras. Påverkan på objekt längs markförlagd sträcka eller inom föreslagen terminalplats bedöms bli stor. Konsekvenser Värdet bedöms som litet och påverkan sammantaget som måttlig. Konsekvenserna bedöms därför bli små Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid terminalplatsen och på sträckan av ca 1 km söder om Magelungen där alternativet planeras som luftledning i ny ledningsgata genom skog. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan Ca 5 ha skog behöver avverkas för den nya ledningsgatan och ca 1 ha jordbruksmark tas i anspråk för terminalplatsen. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som måttligt, vilket innebär att konsekvenserna blir små-måttliga Infrastruktur Förutsättningar Alternativet planeras som markkabel längs med länsväg 271 mot Fagersjö och korsar denna en gång. På sträckan från Snösätra station till Magelungen, genom Fagersjö, behöver el, tele och VA korsas av markkabeln på ca 25 ställen. Söder om Magelungen korsar alternativet Ågestavägen som luftledning. Påverkan Jämfört med dagsläget tillkommer de 25 korsningarna längs kabelsträckningen genom Fagersjö. Korsningen med väg 271 är idag som luftledning, men kommer i detta alternativ att vara som markkabel. Konsekvenser Det relativt stora antalet korsningar medför att konsekvenserna bedöms bli måttliga PlanförHÅLLanden Förutsättningar Totalt berörs fem detaljplaner av alternativet i Stockholms kommun och två detaljplaner i Huddinge kommun. I östra delarna av Fagersjö planeras markkabeln löpa i kanten av det område som är detaljplanelagt som park eller allmän mark som inte får bebyggas. Söder om Magelungen ligger en ridanläggning med angränsande betesmarker och ridytor. Området som berörs av markkabeln är detaljplanelagd till mark som inte får bebyggas. Området där markkabeln via en terminalplats övergår till luftledning är markerat som framtida bebyggelsereserv i Huddinge kommuns översiktplan. Här finns gällande detaljplaner och området med terminalplatsen och den första biten av luftledningen är utpekat som naturområde med syfte att bevara landskapsbilden i området. Luftledningen och terminalplatsen bedöms således stå i konflikt med gällande områdesbestämmelser. Påverkan Om hänsyn tas till gällande områdesbestämmelser

123 53 bedöms markkabeln inte påverka marken som omfattas av gällande detaljplaner, varken norr eller söder om Magelungen. Viss påverkan sker i samband med anläggningsabetet men marken kan återställas när detta avslutats. Luftledningen från terminalplatsen och söderut samt terminalplatser står i konflikt med gällande områdesbestämmelser och eventuellt framtida byggplaner inom reservområdet. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga för markkabeln men stora för terminalplatsen och luftledningen söderut från terminalplatsen. 6.7 Alternativ D och Dx Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. I början av D finns en alternativ sträckning, Dx. Observera att alternativ C och alternativ D kan kombineras med varandra; i alternativ C kan man söder om Magelungen välja att gå in på alternativ D:s sträckning och vice versa. I detta dokument har vi valt att inte beskriva kombinationsalternativen specifikt, då konsekvenserna framgår tydligt av beskrivningarna för alternativ C respektive D Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö (alternativ Dx), Högmora och Stora Mellansjö. Vid bebyggelse kommer kraftledningen att utföras som markkabel. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra ett marginellt problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Under byggtiden kan kabelförläggningen komma att medföra stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som små Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär mark- och sjökabel från Snösätra till nordost om Västeräng (även för alternativ Dx). För de sträckor där kabel förläggs under mark eller i sjö bedöms landskapsbilden förbli oförändrad, frånsett den period då anläggningsarbeten utförs. Nordost om Västeräng övergår ledningen från markkabel till luftledning, vilket kräver en terminalplats, se figur 5.1. Terminalplatsen planeras på jordbruksmark som är relativt omsluten av skog, vilket gör att den kommer att synas från vissa vinklar där skogen inte skymmer vyn. Från terminalplatsen planeras luftledning i riktning mot den gemensamma sträckningen i höjd med Ågestasjön. Här passerar ledningen Västerängs öppna jordbruksmarker, vilket gör att ledningen kommer bli relativt exponerad. Ledningen passerar även Ågestavägen. Landskapsbildens värde bedöms som högt på grund av ledningens passage över Västerängs öppna jordbruksmarker och närheten till Ågestasjön. Påverkan Påverkan bedöms sammantaget som måttlig. Påverkan blir lokalt, vid terminalplatsen och vid Västeräng, högre jämfört med övrig sträcka. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som måttliga Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, vid Fagersjö. Vid Fagersjö finns också ett område med värdefull trädmiljö som länsstyrelsen pekat ut. Strax norr om Ågestavägen finns ett naturvärdesobjekt utpekat av Skogsstyrelsen och där alternativet ansluter till alternativ A/E berörs naturreservatet Orlången. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs alternativet. Det finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken (alltså den norra änden av Malgelungen, som korsas av alternativet) - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller

124 54 arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. Ågestasjön, som ligger väster om alternativet och är ett fågelskyddsområde, hör också till denna typ av områden. Påverkan Byggnationen sker i helt ny sträckning. På den sträcka som utgörs av kabel kommer påverkan framför allt att vara knuten till byggskedet. Väljs alternativ D vid Snösätra/Fagersjö måste schaktning för nedläggningen av kabeln ske i våtmarksobjektet och ett visst bestående intrång kan också bli aktuellt i en av nyckelbiotoperna. Eftersom svängen ut mot Magelungen är så kraftig behöver antagligen någon form av mothåll (en plattform eller dylikt) anläggas i våtmarksobjektet under byggtiden. Väljs i stället alternativ Dx kommer antagligen ett visst bestående intrång att ske i två nyckelbiotoper och eventuellt också i en värdefull trädmiljö. För den nya luftledningsgatan vid Ågestavägen krävs antagligen viss avverkning av naturvärdesobjektet samt avverkning och någon stolpe i Orlångens naturreservat. Den nya sträckningen inom naturreservatet är ca 500 m, varav ca 300 m är över öppen mark och 200 m genom skog, och det krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. För fåglarna kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Då anläggandet av sjökabeln beräknas ta ca 4 månader och inte kan ske ifall sjön är islagd kan det emellertid bli svårt att undvika häckningsperioden i realiteten. Det är möjligt att fåglar i högre grad flyger längs de öppna markerna än via skogslandskapet när de förflyttar sig mellan Ågestasjön och sjön Trehörningen i väster. I detta område kommer den aktuella luftledningen att vara ett nytt inslag och genom att göra ledningslinorna mer synbara för fåglarna kan påverkan minskas genom att kollisionsrisken minimeras. Konsekvenser Naturmiljöns värde är mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed stora Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) samt Orlångens naturreservat nordväst om Ågestasjön. Vidare berör alternativet, där det kommer in på land på södra sidan av Magelungen, ett detaljplanelagt område vid Farsta ridskola. Området som berörs är utpekat som mark som inte får bebyggas och här finns beteshagar och ridstigar. Ridskolan har ett 40-tal hästar och ponnier, ett tiotal anställda och ca 500 elever som rider varje vecka. Anläggningen besöks sammanlagt av ca 1500 personer per vecka, i stort sett året runt. Påverkan Riksintresseområdet och naturreservatet berörs där alternativet planeras i ny ledningsgata. Skog kommer att behöva avverkas för delar av luftledningsgatan och riksintresset och naturreservatet kommer därmed att påverkas. Ridskolans verksamhet kommer att påverkas under byggtiden. Konsekvenser Värdet bedöms som mycket högt och påverkan som liten till måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga Kulturmiljö Förutsättningar Inom området som berörs av alternativet finns få kända fornlämningar. Okända sådana kan dock finnas, då alternativet ännu inte inventerats i fält. Det kan finnas delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar bevarade. Vid Stora Mellansjö finns ett mer öppet kulturlandskap med ett intilliggande torp och i södra delarna, vid Västeräng, finns ett öppet jordbrukslandskap. Värdet bedöms preliminärt som måttligt, främst på grund av terminalplatsens placering i det mer öppna landskapet sydväst om Stora Mellansjö och därifrån planerad luftledning åt sydväst. Påverkan Alternativ D (innefattande Dx) innehåller två sträckor med nedgrävda markledningar, en sträcka med sjöförlagd kabel, en terminalplats och en sträcka med luftledning. Delar av kulturmiljön vid

125 55 Stora Mellansjö påverkas av den planerade terminalplatsen och luftledningen. Påverkan bedöms dock bli liten. Påverkan från stolplatser bedöms som obetydlig. Det kan bli aktuellt med viss påverkan från en sjöförlagd ledning beroende på vilka objekt som finns på sjöbotten där kabeln placeras. Påverkan på objekt som finns inom sträckan som ska markförläggas bedöms bli stor. Konsekvenser Värdet bedöms som måttligt och påverkan sammantaget som måttlig. Konsekvenserna bedöms därför bli små-måttliga Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid terminalplatsen. Den skog som tas i anspråk för ny ledningsgata inom Orlångens naturreservat betraktas i detta sammanhang inte som en naturresurs. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan Cirka 1 ha jordbruksmark behöver tas i anspråk för terminalplatsen. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som liten, vilket innebär att konsekvenserna blir små Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar väg 271 mot Fagersjö och som markkabel. Ågestavägen korsas som luftledning. I alternativ Dx korsas i tillägg troligen el, tele och VA på ett antal ställen i Fagersjö. Påverkan Jämfört med dagsläget är det kabelsträckningen genom Fagersjö (bara alternativ Dx) med troliga el-, tele- och VA-korsningar, som tillkommer. Korsningen med väg 271 är idag som luftledning, men kommer i dessa alternativ att vara som markkabel. Konsekvenser Korsningar tillkommer jämfört med dagsläget, varför konsekvenserna bedöms bli små-måttliga PlanförHÅLLanden Förutsättningar Totalt berörs fyra detaljplaner inom Stockholms kommun och tre detaljplaner inom Huddinge kommun av alternativ D och Dx. Sammantaget berörs gatumark, parkmark, vattenområden, kvartersmark vid Fagersjö, naturområden och ridanläggningen söder om Magelungen. De öppna ytorna sydväst om Svartviksvägen är markerade som naturmark i gällande områdesbestämmelser. På denna yta planeras en terminalplats för alternativet. Luftledningen från terminalplatsen sträcker sig sedan vidare i utkanten av området som utpekats som bebyggelsereserv av Huddinge kommun. För de fall där utpekad naturmark berörs finns inga syften att bevara landskapsbilden. Påverkan Om hänsyn tas bedöms markabeln inte påverka gällande detaljplaner, varken norr eller omedelbart söder om Magelungen. Viss påverkan sker i samband med anläggningsarbetet men marken kan återställas när detta avslutats. Terminalplatsen samt luftledningen från terminalplatsen och söderut kan komma att stå i konflikt med framtida byggplaner inom reservområdet och är ett stort ingrepp i området som utpekats som naturmark, väster om Svartvik. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga. 6.8 Alternativ F Snösätra - Ekudden Kartan i figur 6.9 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.10 visar kulturmiljövärden. Det finns två sträckningsalternativ alldeles i början av alternativ F. Dessa är identiska med början av alternativen D och Dx.

126 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö (alternativ Dx), sommarstugeområdet alldeles söder om Magelungens sydostspets och i Länna företagspark söder därom. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra ett marginellt problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Under byggtiden kan kabelförläggningen komma att medföra stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som måttliga Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär markkabel från Snösätra ner till Magelungen, sjökabel i Magelungen och sedan markkabel igen ner till Ekudden. På denna sista sträcka med markkabel kan även en kompenseringsstation komma att behöva anläggas. Markkabeln planeras i anslutning eller närhet till befintlig infrastruktur. Påverkan Påverkan blir, förutom för kompenseringsstationen, begränsad till byggtiden och bedöms sammantaget som liten. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som obetydliga Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, vid Fagersjö. Vid Fagersjö finns också ett område med värdefull trädmiljö som länsstyrelsen pekat ut. I den breda utredningskorridoren söder om Magelungen finns några punktvisa kända naturvärden i form av sumpskogar. Den fågelutredning som genomförts omfattar bara den nordligaste delen av alternativet (den som är gemensam med alternativ D). Där finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativ D. Med utgångspunkt från de naturmiljöer som berörs av övriga delar av alternativ F gäller denna slutsats antagligen även för detta alternativ. Påverkan Byggnationen sker i helt ny sträckning. Då alternativet i sin helhet utgörs av kabel kommer påverkan framför allt att vara knuten till byggskedet. Väljs samma sträckning som alternativ D vid Snösätra/ Fagersjö måste schaktning för nedläggningen av kabeln ske i våtmarksobjektet och ett visst bestående intrång kan också bli aktuellt i en av nyckelbiotoperna. Eftersom svängen ut mot Magelungen är så kraftig behöver antagligen någon form av mothåll (en plattform eller dylikt) anläggas i våtmarksobjektet under byggtiden. Väljs i stället samma sträckning som alternativ Dx kommer antagligen ett visst bestående intrång att ske i två nyckelbiotoper och eventuellt också i en värdefull trädmiljö. I den breda korridoren söder om Magelungen planeras kabelsträckningen utefter befintlig infrastruktur i så hög utsträckning som möjligt. En kompenseringsstation kan också komma att behöva anläggas på sträckan. Genom skogsområdet mellan sommarstugeområdet och Länna företagspark (där det står Länna på kartan) finns idag en kraftledningsgata med luftledning och fjärrvärmerör, som antagligen kan följas. På detta sätt minimeras påverkan och högre naturvärden bör kunna undvikas. För fågellivet kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Då anläggandet av sjökabeln beräknas ta ca 6-7 månader och inte kan ske ifall sjön är islagd blir det emellertid svårt att i realiteten undvika häckningsperioden. Konsekvenser Naturmiljöns värde är måttligt längs delar av alternativet och påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed små-måttliga.

127 57 N M L K J I! Utredningsområde för Snösätra station Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ Dx H G F Ängs- och betesmarker Nyckelbiotop E Sumpskog ± Naturvärde, Skogsstyrelsen # # # # Riksintresse för friluftslivet # # # # D Djur- och växtskyddsområden Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Naturreservat Alternativ F Natura 2000 Biotopskydd diken Klass 1 våtmarksinventeringen Biotopskydd åkerholme Klass 2 våtmarksinventeringen Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 våtmarksinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 2 km C B KARTA NR/NAMN Naturmiljöer östra delen, Snösätra-Ekudden A RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativ F.

128 58 Kulturmiljöer! Fornminnen, punkt Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Alternativa sträckningar Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för Snösätra station 0 0,5 1 2 Km ± KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer, östra delarna RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.10 Kulturmiljövärden i alternativ F.

129 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör i sydöstra delen av Magelungen och vid Länna ytterkanten av det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008). Utredningskorridoren passerar också två allmänna badplatser i Magelungen på, som närmast, 50 m avstånd. Påverkan Utkanten av riksintresseområdet, och då framför allt den del som berör den sydöstra delen av Magelungen, kommer att påverkas av anläggningsaktiviteterna under byggtiden. Detta gäller även badplatserna. I övrigt bedöms påverkan bli liten, då kabeln i huvudsak planeras längs befintlig infrastruktur. Konsekvenser Värdet bedöms som högt och påverkan som liten. Konsekvenserna blir därmed små Kulturmiljö Förutsättningar Inom utredningskorridoren för alternativ F finns flera kända forn- och kulturmiljölämningar som kan komma att kräva arkeologiska undersökningar om dessa påverkas. Alternativet sträcker sig genom äldre byars utmarker och genom ett antal gårds-/ torpmiljöer och öppna landskap. Delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar kan finnas bevarade. Längst i söder, längs Lissmaån, finns ett större utpekat kulturmiljöområde (Lissma KM 92/Länna KM 96). Omedelbart söder om Magelungen finns ytterligare ett utpekat område (Djupån KM 88). Värdet bedöms över hela sträckan Snösätra - Ekudden som måttligt. Lokalt vid utpekade områden vid Lissmaån och Djupån är värdet avseende kulturmiljö högre. medföra en liten till obetydlig påverkan på kulturmiljön. Konsekvenser Värdet bedöms som måttligt till högt och påverkan sammantaget som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid en eventuell kompenseringsstation. Skogsmark kommer att tas i anspråk ifall ny ledningsgata behöver anläggas i skog. Markkabeln planeras dock företrädesvis längs befintlig infrastruktur. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till Ekudden inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan Skogsmark kan komma att tas i anspråk för ledningsgata och kompenseringsstation. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som måttlig, vilket innebär att konsekvenserna blir små-måttliga Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar väg 271 mot Fagersjö och antagligen vägar i både sommarstugeområdet söder om Magelungen och i Länna företagspark. Även Lissmavägen behöver korsas för att nå Ekudden. I tillägg korsas troligen el, tele och VA på ett antal ställen i sommarstugeområdet och företagsparken och eventuellt också på andra platser. Påverkan Eftersom alternativet innebär sjökabel i Magelungen och markkabel i landmiljöerna bedöms påverkan på förekommande kulturmiljöer bli obetydlig. Det bedöms möjligt att i hög grad kunna undvika både nu kända och eventuellt tillkommande kulturmiljövärden. En passage genom utpekat område vid Lissmaån är dock oundviklig, denna bedöms lokalt Påverkan Då alternativet planeras i helt ny sträckning tillkommer alla dessa korsningar jämfört med dagsläget. Under byggtiden kan betydande framkomlighetsproblem uppstå i framför allt i Länna företagspark, som belastas frekvent av tunga transporter, men även längs Lissmavägen och i sommarstugeområdet.

130 60 Konsekvenser Ett stort antal korsningar tillkommer jämfört med dagsläget, med betydande framkomlighetsproblem som följd under byggtiden, varför konsekvenserna bedöms bli måttliga PlanförHÅLLanden Förutsättningar Som för alternativ C, D och Dx berörs ett antal detaljplaner väster och söder om Fagersjö av alternativ F. Vattenområden som utpekats i detaljplaner intill Magelungen berörs och söder om Magelungens sydostspets ligger ett sommarstugeområde där detaljplaner berörs. Inom sommarstugeområdet finns inga angivna bestämmelser om att arbete under mark skulle strida mot markkabelalternativet. Enligt Huddinge kommuns översiktplan klassificeras detta område som sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde. I skogsmarken söder om sommarstugeområdet, väster om väg 73, pågår ett arbete med en ny detaljplan. Söder om Länna ligger ett område som i översiktplanen klassas som verksamhetsområde, Länna företagspark. Här finns industrier och handelsplatser. Ett flertal detaljplaner finns inom området och det är viktigt att hänsyn tas till befintligt ledningsnät i marken. Vidare åt sydväst, längs med Lissmavägen, klassas området norr om Lissmavägen som bevarandeområden i översiktplanen. Här ligger Lännaskogens naturreservat och Kvarnsjöns Natura 2000-område. Påverkan Markabeln bedöms inte motverka syftet med utpekade områden i gällande översiktplaner eller detaljplaner då schaktet för kabeln planeras följa befintlig infrastruktur. Konsekvenser Konsekvenserna avseende planförhållanden utmed alternativ F bedöms bli små. 6.9 Byggskedet Påverkan under byggskedet har ovan i detta kapitel beskrivits specifikt för varje alternativ. Under denna rubrik beskrivs mer generellt den typ av påverkan som är kopplad till byggskedet. Under byggskedet är det ofrånkomligt att omgivningen påverkas av arbetet i form av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter m.m. Byggande av ledningarna medför att skog måste avverkas på vissa platser för ledningens skogsgata, anläggande av körvägar i ledningsgatan där sådana inte redan finns, uppställningsplatser för maskiner samt transport- och tillfartsvägar. För terminalplatserna (alt. C och D) och eventuell kompenseringsstation (alt. F) måste ytor iordningställas genom viss avverkning och schaktning. Arbetsmaskinerna kan komma att medföra en viss kompaktering av marken utmed ledningssträckningen. Förläggning av markkabel och markförläggning av jordlinan påverkar självklart också marken. Marken kan dräneras under en period med öppet kabeldike. Tillfälliga skador kan uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Sprängning av berg kan behöva ske i kuperad terräng. Vid markkabelförläggning kan mark komma att behöva tas i anspråk för ett antal större, tillfälliga upplagsplatser för massor och materiel samt ett flertal tillfälliga byggvägar behöva anläggas. Vid anläggande av stolpfundament kommer schaktning, eventuell pålning samt gjutning att ske. Om fundamenten ska vara bergförankrade krävs även borrning i och sprängning av berg. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller från maskiner. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Om Magelungen ska passeras med sjökabel kommer anläggningsarbetet att medföra grumling i sjön. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandlingen i byggskedet kommer dock att minimera dessa risker. Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av bygget av ledningar och ev. terminalplatser att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som innan arbetena påbörjades. Rivna stålstolpar och ledningar återvinns som skrot genom certifierade återvinningsföretag. Iso-

131 latorer av glas eller porslin kan inte återvinnas, utan skrotas på deponi. 61

132 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning där varje korridoralternativ redovisas var för sig i tabellen nedan med en bedömning för respektive intresseområde. Utredningskorridorerna A-D samlas alla i den gemensamma sträckningen E ned till Ekudden, därav benämns alternativen A+E, B+E o.s.v. i tabellen. För de fyra områdena längst till höger i tabellen (anläggningskostnad osv.) finns inga specifika bedömningsgrunder. Storleken på konsekvenserna redovisas här i stället i relation till övriga alternativ. Dessa bedömningar är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som erhålls genom synpunkter och information som framkommer i konsekvenser Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga ALTERNATIV BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ NATURRESURSER INFRASTRUKTUR PLANFÖRHÅLLAN- DEN ANLÄGGNINGS- KOSTNAD DRIFTSÄKERHET REPARATIONSTID A+E B+E C+E D+E F

133 63 samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att förändras i den fortsatta processen. Den samlade bedömningen är att alternativen A, B och F innebär mindre konsekvenser än C och D för de aspekter som redovisas i kap. 6 (dvs. de åtta aspekterna längst till vänster i tabellen). Alternativ F medför dock mycket stora konsekvenser när det gäller anläggningskostnad, driftsäkerhet och reparationstid i jämförelse med A och B. Även C och D medför större konsekvenser för dessa aspekter än A och B. Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sambyggnad Om Vattenfalls ledning inte sambyggs med Snösätra - Ekudden i alternativen A och B blir konsekvenserna totalt sett större än vid en sambyggnad, eftersom Vattenfalls ledning då måste göra ytterligare intrång någon annan stans. Vid sambyggnaden medför Vattenfalls ledning inte några ytterligare konsekvenser, då den anläggs i samma stolpar som Snösätra - Ekudden-ledningen.

134 Ord- och begreppsförklaring Betydande miljöpåverkan För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- ich innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla stor respektive liten MKB. Stor MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen (EI) Myndighet som beslutar om koncession. Generell biotopskydd Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande. Jordlina Jordning av ledningsstolparna genom en längsgående lina som vanligen grävs ner i ledningsgatan. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans,

135 65 kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsrätt Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande till förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag. Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs. Portalstolpe Vanlig stolptyp där ledningen hänger vid luftledning. Resolution Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftsäkerhet. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet.

136 66 Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Topplina Ledare som fungerar som åskledare och ibland utförs med integrerad optisk fiber för kommunikationsändamål. Vattenverksamhet Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller som på annat sätt kan påverka yt- eller grundvatten. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.

137 09. Referenser 67 Digitala källor Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data. Skogsstyrelsens GIS-tjänst skogens pärlor. Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er Enetjärn Natur AB, Kartläggning av detaljplaner avseende sträckan Snösätra - Ekudden Enetjärn Natur AB, Inventering och bedömning av naturvärde, Snösätra - Ekudden, ombyggnation av en kraftledning i Stockholms län Enetjärn Natur AB, Utredning och bedömning av fågellivet, Snösätra - Ekudden, ersättning av befintliga 220 kv-ledningar med ny 400 kv-ledning samt eventuell ny sträckning på vissa platser Huddinge kommun, Översiktsplan 2030 WSP, PM Snösätra - Ekudden. Arkeologi och kulturmiljö

138 Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

139 ny 220 kv-ledning Snösätra högdalen samrådsunderlag över flera ledningsalternativ Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken för planerade ledningsåtgärder i Snösätra Högdalen, Stockholms kommun, Stockholms län Maj 2015

140 Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Pär Ridderstolpe Tillstånd och MKB Dan Tiderman Markåtkomst Helene Riddarström enetjärn NATUR AB Uppdragsansvarig och kartor Martin Lagerkvist Utredare och texter Maja Hemph Westerfelt Kirsi Jokinen Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Bilden på framsidan visar de befintliga ledningarna framför Högdalenverket.

141 Förord Svenska kraftnät planerar två parallellgående 220 kv-ledningar mellan en framtida transformatorstation i Snösätra och en befintlig station i Högdalen, Stockholms kommun. Detta dokument beskriver de olika alternativen för denna förbindelse och utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Ledningssträckan är en del i projektet Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; Ryggraden i det föreslagna nätet, City link, är en ny 400 kv-förbindelse mellan Hagby i Upplands Väsby kommun och Ekudden i Västerhaninge kommun. Den nu aktuella sträckningen Snösätra-Högdalen är en mindre anknytande del av den tredje och södra etappen av City link. Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats

142 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Förordat alternativ Inledning Allmänt om Svenska kraftnät Syfte Beskrivning av åtgärderna Avgränsning Planeringsförutsättningar Planförhållanden och verksamheter Tillståndsprocess och tidplan Teknik Avfärdade Alternativ nollalternativ förutsedda miljökonsekvenser Bedömning och bedömningsgrunder Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser och markanvändning Infrastruktur Byggskedet Skadeförebyggande åtgärder Samlad bedömning Ord- och begreppsförklaring Koncessionsansökan Samråd och information Förundersökning Ledningsrätt Tidplan Teknik Referenser 39 Digitala källor 39 Skriftliga källor 39 Övrigt Växelström Aktuella stationer Luftledning MarkKabel Generell påverkan Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Byggskede Alternativ Lokalisering 23

143 Sammanfattning 5 Bakgrund Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för ledningsåtgärder i Högdalens industriområde. Bakgrunden till projektet är den stora ombyggnaden av Stockholms stamnät som just nu pågår inom projekt Stockholms Ström. De två nya parallellgående 220 kv-ledningarna ska knyta ihop, klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kv-station i Snösätra och den befintliga 220 kv-stationen i Högdalen. Konsekvensbedömning Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och liten andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetsfältspolicy eller bullerstörning förväntas uppstå. Projekten inom Stockholm Ström kommer innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. Förordat alternativ Svenska kraftnät arbetar med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. De nödvändiga förstärkningarna i området kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Den aktuella ledningen är ca 800 m, vilket innebär att rimlig alternativa sträckningar utanför det avgränsande utredningsområdet inte har kunnat identifierats, se figur 1.

144 6 Utredningsområde Riksintresse järnväg Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning respektive markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området.

145 01. Inledning Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, efektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadsefektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1.1. Elens väg.

146 8 1.2 Syfte De två aktuella ledningarna anläggs i syfte att knyta ihop och klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kv-station i Snösätra och den befintliga 220 kv-stationen i Högdalen i Stockholms kommun, figur 1.2. Sträckan är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms ström och i detta fall City link, etapp 3. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet som följer med en växande stad. Syftet med detta dokument är att beskriva de planerade ledningarna samt fungera som underlag för de samråd som kommer att hållas enligt 6 kap. 4 miljöbalken inom ramen för ledningens koncessionsansökan, se vidare stycke Beskrivning av åtgärderna De åtgärder som planeras är att anlägga två parallella 220 kv-ledningar. Utredningskorridoren är ca 800 m lång och kan antingen dras som en luftledning eller en markkabel. Luftledningen planeras till större delen längs befintlig ledningsgata (KL23 S3-4 och RL14 S3-4) samt med en kompletterande sträckning på ca 250 m för anslutning in till stationen i Snösätra, se figur 1.3. Ledningarna skulle i detta fall kunna utnyttja de befintliga fundament och stolpar som finns längs stäckningen (6 st) samt utökas med 4 nya fundament och stolpar i den södra delen. Ledningarna skulle eventuellt kunna förläggas som en nedgrävd markledning inom aktuellt utredningsområde och längs samma korridor som ett av alternativen för den planerade markkabeln Örby-Snösätra, se figur 1.4. Detta alternativ skulle bl.a. frigöra mark vid befintlig industrifastighet som idag berörs av luftledningen. De tre ledningar som finns längs sträckan idag kommer när utbyggnaden är klar att successivt avvecklas och ersättas av de två ledningarna. Parallellt med detta projekt pågår två ledningsutredningar för inkommande och utgående 400 kvledning till Snösätra station; Örby-Snösätra, norra Utredningsområde 0 0,5 1 2 Km ± KARTA NR/NAMN Översiktskarta RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.2. Översiktskarta som visar lokaliseringen av utredningsområdet i förhållande till Högdalen.

147 9 delen av etapp 3 och Snösätra-Ekudden, etapp 4, se figur 1.4. Samtidigt pågår det en mindre utredning av en 220kV luftledning (ny skarv till Nackaledningen) till Högdalenstationen. De tre projekten hanteras i separata koncessionsansökningar men bör beaktas även i denna process. Sammantaget kommer projekten innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. 1.4 Avgränsning Samrådsunderlaget har avgränsats till de geografiska områden som åtgärderna kan påverka och till de miljöaspekter som har bedömts väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna. De aspekter som behandlas är: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur, rekreation och friluftsliv. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ likström valts bort, däremot kommer alternativ markkabel och luftledning att utredas. En nätkoncession för linje gäller normalt tills vidare men med en skyddstid på 40 år vartefter ledningen kan omprövas. Däremot kommer byggskedet att kunna avgränsas till ca 1 år. Högdalen och utbredningsområdet utgörs av industri och grönområde på ca 17 ha. Området avgränsas i öst och väst av Högdalstoppen och Högdalsberget samt befintlig industri. I nord och syd avgränsar transformatorstationen i Högdalen samt den planerade stationen Snösätra. Utredningskorridoren för denna sträckning är ca 100 m bred (se figur 1.3). 1.5 Planeringsförutsättningar Vid planering av en ny kraftledning är en viktig del att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bl.a. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: > > Genomgång av befntligt underlagsmaterial. > > GIS-underlag från länsstyrelsen. > > Översiktligt fältbesök. > > Genomförande av en mindre naturvärdes- bedömning från befntligt material inom utredningsområdet. > > Genomförande av en kulturmiljö- och arkeologisk utredning från befntligt material inom utredningsområdet. > > Beskrivning av förutsättningarna för den planerade ledningen. > > Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan ledningen medför samt de miljökonsekvenser som den planerade ledningen antas medföra. 1.6 Planförhållanden och verksamheter Den planerade kraftledningen berör översiktsplanen för Stockholms stad (Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Kring det aktuella området anges att sambanden mellan stadsdelar och grönområden ska stärkas och att entréerna till Högdalstopparna ska bli bättre. I kartan för pågående markanvändning anges att den planerade ledningen ligger vid; Verksamhetsområde, Större område för stadens tekniska försörjning samt Område och samband inom den gröna strukturen. Kommunen nämner även i Biologisk utveckling av Stockholm att Högdalstopparna är lämpat som ett naturutvecklingsområde i Stockholm. Utredningsområdet ligger delvis inom detaljplanerat område (Tippen 1 m.fl. Dp ). Planbestämmelserna längs befintlig ledningsgata anger att; Marken skall vara tillgänglig för luftledning och vid etablering av nya verksamheter eller ändring av befintliga verksamheter i anslutning till kraftledning ska de elektromagnetiska fälten belysas. Begränsningar som råder är att marken inte får bebyggas under ledningen. Högdalsverket är en närliggande anläggning för avfallsförbränning, fjärrvärme och elproduktion som samägs av Fortum Värme och Stockholm stad. Bolaget planerar att utöka sin verksamhet bl.a. genom att uppföra en ny avfallseldad panna. Stockholm Vatten planerar även att anlägga en ny matavfallsanläggning norr om verket. Projekten är i samrådsfasen och bör beaktas vid planeringen av den aktuella ledningen. Övriga större verksamheter i området är bl.a Vantörs återvinningscentral, Stockholm Gas gasstation, SITAs avfallshantering och TBTs tågdepå.

148 10 Utredningsområde Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± Meter KARTA NR/NAMN Utredningskorridor RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.3. Aktuellt utredningsområde vid Högdalen med alternativa utredningskorridorer för luftlednig och markkabel.

149 11 Utredningskorridorer Markkabel Luftledning, Nacka Luftledning Närliggande externa projekt Alternativ för markkabel Örby-Snösätra! Föreslagen placering för Snösätra station Utredningsområde för Snösätra station Alternativ för luft/markledning Snösätra-Ekudden m ± KARTA NR/NAMN Utredningskorridorer och närliggande projekt RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/MHW MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.4. De aktuella åtgärderna som planeras vid och kring utredningsområdet i Högdalen-Snösätra.

150 Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB-dokumentet ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika sträckningar som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker i lokalpressen. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen).

151 Förundersökning För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Figur 2.1. Tillståndsprocessen.

152 Tidplan Nedan följer en översiktlig tidsplan över aktuellt projekt. Tidsplanen är uppskattad och kan komma att ändras och detaljredovisas i senare skede av projektet. 2015, 2 3 kvartalet: Samråd om planerade åtgärder , 4 resp. 1 kvartalet: Val av alternativ, forts. fördjupade utredningar. 2018: Markupplåtelsavtal. 2019: Koncessionsbeslut från regeringen. 2020: Byggstart 2021: Drifttagning 2015, 3 kvartalet: 2016, 2 4 kvartalet: Medgivande om för- Samråd om utbyggnadsförslag, forts. undersökning/reso- lution, fördjupade utredningarningar. fördjupade utred- 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession.

153 03. Teknik Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den växelström som levereras av elverken i Europa är 50 periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz. 3.2 Aktuella stationer De aktuella transformatorstationerna är den befintliga Högdalen och den planerade i Snösätra. Högdalen är en 220 kv-anläggning som ägs av Fortum och är lokaliserad vid Högdalsverket. Snösätra är en ny 220/400 kv transformatorstation som planeras kring Högdalen industriområde. Byggnationen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe för den nya högspänningslänken inom projekt Stockholms Ström samt för att transformera ned 400 kv till 220 kv i syfte att knyta ihop Snösätra-station med stationen i Högdalen. Drifttagning planeras till Utredning av lokalisering och utförande av den nya stationen i Snösätra kommer att genomföras i en separat process under kan befintliga stolpar användas, dels kommer nya stolpar anläggas. Ledningen har tre faser samt två topplinor. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är ca 30 m. Höjden på stolparna kan vara både lägre och högre beroende på spannlängd (dvs. avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan stolparna är ca m och varierar beroende på markförutsättningar m.m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall sker punktjordning vid stolpen. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med op- 3.3 Luftledning Stolptyp De stolpar som planeras är av typen julgransstolpe samt portalstolpe i stål, se figur 3.1 och 3.2. Dels Figur 3.1. Befintlig ledningsgata i Högdalen med stagad portalstolpe och julgransstolpe. Den högra ledningen på julgransstolpen kommer efter utbyggnad att kunna avvecklas.

154 16 tofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation Fundament Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentbockar och slipers, på platsgjutna eller fabrikstillverkade betongfundament. Fundamentbockar kan även förankras i berg. Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur vilket är angeläget eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regleras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för biocider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får användas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG). Kreosotimpregnerade träslipers är godkända för användning vid byggnation av kraftledningar. Betong och stålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen av dessa är dock inte heller problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Inget alternativ kan därför ur miljösynpunkt anses vara bättre än kreosotslipers. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreosotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreosot sällan något problem för växtligheten då fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål- eller betongslipers Ledningsgata Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika Figur 3.2. Stolpe innan anslutning till Högdalens transformatorstation. risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kvledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I det aktuella fallet är landskapet kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen är placerade i dalen Elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger

155 17 upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µt och i mindre tätorter ungefär 0,05 µt. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som

156 18 minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 µt, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 µt, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. Magnetfält för aktuell ledning I det aktuella projektet finns inga boende inom utredningsområdet. De människor som normalt rör sig i området är personal och besökare till intilliggande värmeverk och återvinningscentral. Två alternativa tekniska lösningar utreds med luft- eller markledning. När beslut om vald teknik gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras ljud Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd, se figur 3.3. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 3.4 MarkKabel För markkabeln krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för kabelschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 6-5 m breda området ovanför kablarna hållas fritt från större träd. När kabeldiket anläggs tillkommer överskottsmassor som kräver upplag och transporter MAGNETFÄLT Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldiket är nivån i stort sett obefintlig Drift och underhåll Ledningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna.

157 Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. 19

158 Generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar där ledningen planeras och risk finns för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en utgör typisk vegetation i befintlig skogsgata. Enen är långsamväxande och sparas normalt vid röjning. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare

159 21 områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om stolparnas placering påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Vid sumpskogar kan den hydrologiska balansen påverkas även om inga stolpar är placerade i området. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera, den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma

160 22 temporärt innan röjningsrester tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken, eftersom ett kabeldike grävs i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta.

161 05. Alternativ Lokalisering De åtgärder som planeras är samtliga inom det redovisade utredningsområdet i Högdalen. Den sträckning som nu utreds löper till största delen längs befintlig ledningsgata med ett antal alternativa dragningar in till Snösätra station. För alternativet markkabel kan en samlokalisering med planerade 400 kv-kabeln från Örby vara aktuell. Exakt placering av sträckningen beslutas efter en sammanvägning av eventuella inkommande synpunkter och när lokaliseringen av stationen har fastställts. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna i området mellan Snösätra och Högdalen kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning i så stor utsträckning som möjligt det föredragna alternativet. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera. I detta fall när sträckningen inte är så lång skulle en markledning kunna vara ett fungerande alternativ framförallt i det fall att markkabel på sträckan Örby-Snösätra kommer att förläggas i utredningsområdet. kraftnät har tittat på alternativa sträckningar öster och väster om den aktuella sträckningen samt på de båda höjderna. Alla dessa alternativ resluterar i längre sträckning och ogynnsamma driftsförhållanden, delvis i tidigare opåverkat grönområde och har därför avfärdas som hållbara lokaliseringsalternativ. 5.4 nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att en verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Om de planerade åtgärderna inte blir av kommer transformering och överföring mellan stationerna inte att klaras av, vilket innebär att elnätet inte har möjlighet att överföra den mängd el som krävs. Området är idag påverkat av tre befintliga ledningar som i nollalternativet kommer att stå kvar. 5.3 Avfärdade Alternativ Området kring Högdalen station har en tydlig avgränsning i öst och väst, med befintliga industrier och de två höjderna som finns i området. Svenska

162 förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Även skadeförebyggande åtgärder beskrivs. Inom utredningsområdet har två alternativ med olika tekniska lösningar bedömts. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera samt inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därav att kunna kompletteras eller ändras i den slutgiltiga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenser har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder som används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningsalternativen som möjligt. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på det berörda området bedöms (steg 1) och hur stor påverkan bedöms bli på området (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor), se matris t.h. I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala (obetydliga, små, små måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Ingen/obetydlig påverkan (0) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Val av NIVÅINDELNING på KONSEKVENS: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 6.2 Boendemiljö och bebyggelse De planerade ledningarnas huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält, men också av ljudstörningar från ledningen, speciellt vid fuktig väderlek och visuellt av en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 6.3 Landskapsbild). Påverkan av elektriska och magnetiska fält samt magnetfältets utbredning beskrivs i kapitel Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy vid nybyggnation av kraftledningar ska inga byggnader för varaktigt vistande utsättas för magnetfält som överstiger 0,4 µt.

163 25 Förutsättningar Närmaste enskilda bostäder (2 st) ligger ca 150 m syd-väst om den planerade ledningen och utredningsområdet. I övrigt ligger Fagersjö, en sammanhållen bebyggelse, ca 400 m syd-ost om utredningsområdet, se figur 6.1. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Inga överträdelser av gränsvärdet för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller störande ljud vid bostäder bedöms uppstå på det aktuella avståndet. Enstaka bostadshus kan visuellt komma att påverkas av ledningen, däremot tillkommer det inga nya ledningar vid befintlig ledningsgata. Byggnader för varaktigt vistande kommer att utsättas för en betydande påverkan. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras med avseende på personal som arbetar i området för att säkerställa att magnetfältspolicyn innehålls. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en luftledning bedöms bli små. Markkabel: Inga bostäder eller byggnader för varaktigt vistande förväntas påverkas av magnetfält vid etablering av en markkabel. Visuellt kommer området påverkas positivt om dagens luftledningar avvecklas. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en markledning bedöms därmed bli obetydliga. 6.3 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Högdalstopparna började anläggas som deponi på 60-talet. En av de tre topparna, Högdalsberget, räknas som Stockholms högsta (konstgjorda) punkt på 102 m ö.h. och har vidsträckt utsikt över Stockholm. Förutsättningar Det omgivande landskapet är starkt kuperat och präglas av pågående industriverksamhet. Högdalsverket, återvinningscentralen, kraftledningar och järnvägen omger utredningsområdet för den nya ledningen. Det kuperade landskapet begränsar sikten men längre utblickar finns uppe från Högdaltoppen, figur 6.2 och 6.3. Påverkan och konsekvenser Luftledning: De planerade kraftledningsstolparna är ca 30 m och den nya ledningen kommer att bli synlig i närområdet. Landskapsbilden vid Högdalen bedöms ha måttligt värde med tydlig industriell påverkan även om utblickarna från höjderna är av högre betydelse. Eftersom det redan finns kraftledningar vid den planerade luftledningen bedöms förändringen av landskapsbilden bli liten då den totala mängden kraftledningar inte kommer att öka. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små. Markkabel: Landskapsbilden kommer att påverkas positivt av att anlägga en markkabel då dagens luftledningar kommer att nedmonteras. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli obetydliga. 6.4 Naturmiljö Någon naturvärdesinventering har inte genomförts inom det berörda utredningsområdet. Kunskap om området har inhämtats från observerande fältbesök, Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Artportalen. Inga områden med tidigare kända högre naturvärden som sammanfaller med det berörda området har identifieras utifrån dessa källor. Två arter som ingår i Artskyddsförordningens bilaga 2, huggorm och kopparödla, har observerats i en skogsdunge intill befintlig kraftledningsgata. Inför planeringen av närliggande 400-kV ledning Snösätra-Ekudden utfördes en utredning och bedömning av fågellivet bl.a. i området kring Högdalstopparna. Där anges att värdena för fågellivet bedöms vara relativt låga och att inga rekommendationer eller vidare inventering för Högdalstoppen anses nödvändig (Enetjärn Natur 2015). Förutsättningar En stor del av området är påverkat av mänsklig verksamhet och har låg grad av naturkaraktär. Området omges av kraftledningsgator, järnväg, väg och industri. Naturmiljön kring den planerade ledningen består av kuperad stadsnära blandskog med skogspartier, busk- och gräsmarker. Området domineras av de två angränsande höjderna Högdalstoppen och Högdalsberget, se figur 6.8. När-

164 26 Utredningsområde Riksintresse järnväg Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV MEDGIVANDE DATUM Enetjärn Natur AB/ML Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning och markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området.

165 27 mast ställverket i Högdalen finns ett mindre område med hällmarksskog, se figur 6.3. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Beroende av vald sträckning in till stationen kommer ett antal träd i den nya kabelgatan intill järnvägen att behöva avverkas, se figur 6.1. Värdet på den naturmiljö som berörs vid ny och befintlig ledningsgata bedöms vara litet och påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna av en ny luftledning bedöms därmed bli obetydliga. Markkabel: Vid anläggande av en markkabel kommer ett betydande markarbete att krävas i byggfasen. Efter ett antal år återfår området sin ursprungliga karaktär och påverkan kring dragningen anses måttlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön vid en ny markledning efter etablering bli obetydliga. 6.5 Rekreation och friluftsliv Allt sedan topparna anlades har området nyttjats för friluftsliv. Här fanns fram till 90-talet en slalombacke med liftar, en rodelbana (resterna av denna syns än idag) och toppen har varit populärt för snowboardåkning. Stockholm stad har ambitioner att förstärka stråket mellan Högdalen-Farsta genom bl.a. sammankoppling med infrastruktur, aktivering och tillgängliggörande av grönområden och att bygga ihop miljöer. Enligt gällande översiktsplan ingår utredningsområdet i område inom den regionala grönstrukturen, se vidare stycke 1.6. Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet, där rekreation och fri- Figur 6.2. Sydvästlig utblick ifrån Högdalstoppen över Högdalsberget, befintlig kraftledning och järnvägen. Figur 6.3. Södergående befintlig kraftledning vid Högdalens transformatorstation och Högdalsverket t.v.

166 28 luftsliv främst påverkas visuellt av en luftledning. Förutsättningar Rekreationsområdet utgörs av naturmark och domineras av de två höjderna som omgärdas av anlagda och naturliga gång- och cykelvägar, se figur 6.4 och 6.8. På och kring Högdalstoppen finns sedan 2005 en discgolf-bana (frisbee), se bild 6.5. Aktiviteten vid banan har de senaste åren varit låg men ambitionen finns att hålla banan öppen i framtiden. Området upplevs idag som vildvuxet med nedmonterade gatlyktor, buller, tågtrafik och barriärer där stråket ner mot Fagersjö och Fagersjöskogen inte är tydligt. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Området bedöms idag ha måttliga värden för rekreation och friluftslivet. Graden av intrång och påverkan av den planerade ledningen i befintlig ledningsgata samt ändringarna bedöms vara liten. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms därmed bli små. Markkabel: Vid anläggande av en markabel kommer luftledningarna successivt att monteras med. Under byggfasen kommer möjligheterna att utöva friluftsliv i området att påverkas, men därefter blir påverkan positiv. Konsekvenserna efter byggfasen, med ett markkabelalternativ, bedöms för rekreation och friluftsliv bli obetydliga. 6.6 Kulturmiljö En utredning med avseende på kulturhistoriska lämningar och kulturmiljö inom utredningsområdet vid Högdalen utfördes i mars Förutsättningar Den föreslagna ledningssträckningen ligger i närheten av två kända fornlämningar, figur 6.6. Fångstgrop, RAÄ nr Stockholm 297, består av en rund fångstgrop för varg. Lämningen har inte undersökts men bedöms vara en välbevarad fornlämning. Gropen är delvis igenfylld med grus, sten och cement. Fångstgropen anses av Stockholms stadsmuseum höra till en nyetablering i området under 1600-talet. Enligt Riksantikvarieämbetets bedömning kan den vara äldre. Torpmiljön, RAÄ Stockholm 366, består av en husgrund omgiven av kulturpräglade markytor. Miljön upptar en yta på 35x35 meter. Torpet är i det historiska kartmaterialet omnämnt som Gökdalen som var en egen enhet från 1677 till Inom det aktuella utredningsområdet finns tre bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. Här återfinns tre byggnader registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BeBR) som är kulturhistoriskt värderade/ klassificerade/karaktäriserade. I den nordvästra delen av utredningsområdet finns två byggnader uppförda 1956 som har fungerat som spårvagnshallar (STOCKHOLMS BLIXTLJUSET 18 husnr 1 Figur 6.4. Cykel- och gångväg längs järnvägen. Figur 6.5. Kring Högdalstoppen har det spelats Discgolf.

167 29 och 2). I den nordöstra delen av utredningsområdet finns det en värmeverksbyggnad (STOCKHOLM TIPPEN 1 husnr 1), uppförd under olika skeden, men med början 1966, se figur 6.3. Enligt den historiska kartanalysen har delar av landskapet använts för jordbruksverksamhet och delar av åkermark kan ses kring sekelskiftet Sannolikt är åkrarna kopplade till de historiska torpen som finns i området. Oavsett lagskydd är det ur kulturmiljöperspektiv positivt om spår efter åkermarken kan bevaras intakta. I övrigt förefaller den historiska markanvändningen ha varit utmark, dvs. sannolikt betespräglat skogsområde kring sekelskiftet 18/1900. Figur 6.7. Högdalen transformatorstation. Fångstgrop Torpmiljö Utredningsområde Utredningskorridorer Markkabel Luftledning! Fornminnen, punkt Fornminnen, yta ± Meter KARTA NR/NAMN Kulturmiljö RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.6. Kartan visar utredningsområdet med kända forn- eller kulturhistoriska lämningar (röda polygoner) som finns registrerade i fmis. Två lämningar, fångstgrop och torpmiljö återfinns inom södra delen av utredningsområdet.

168 30 Utredningsområde Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± Meter KARTA NR/NAMN Utredningskorridor RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.8. Ortofoto över Högdalen industriområde med Högdalen transformatorstation i norr, Högdalsverket i sydost, tågdepån i väst och återvinningcentral under aktuellt utredningsområde och utredningskorridor.

169 31 Påverkan och konsekvenser Luftledning: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) berörs av den föreslagna ledningssträckan, vilket kan komma kräva en särskild arkeologisk undersökning. Intrånget kan undvikas om byggnaden (torpmiljön) flyttas men upplevelsevärdet kan då påverkas negativt. Borttagning av dessa lämningar kommer att kräva tillstånd av Länsstyrelsen. Den föreslagna ledningen skär igenom område som Stadsmuseet har identifierat som värdefullt. Utredningsområdet är idag redan påverkat av kraftledningar och har en tydlig industriell karaktär med fokus på energiförsörjning och återvinning och sammantaget bedöms en luftledning inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Påverkan blir sammantaget liten och konsekvenserna för kulturmiljö förväntas därmed bli små. Markkabel: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) och byggnader av kulturhistorisk värde kan komma att beröras av den föreslagna ledningssträckan, se bedömning ovan. Om den befintliga kraftledningen tas ner och ersätts av markledning påverkas de kulturhistoriska värdena positivt. Konsekvenserna av en markledning bedöms bli obetydliga. 6.7 Naturresurser och markanvändning Nya ledningar medför ofta att brukbar mark tas i anspråk för ledningsgator och sidoområden. Förutsättningar Den planerade kraftledningen är ca 800 lång, varav ca 250 m behöver anläggas i ny kraftledningsgata, vilket betyder att endast små arealer av ny mark behöver tas i anspråk. Marken brukas inte utan används som grönområde och korsas av en järnväg, se figur 6.9. I befintlig ledningsgata finns idag bil- och promenadvägar, stationen, parkering, uppställningsplats för återvinning, järnväg samt naturmark, se figur 6.7, 6.8 och I grönområdet finns idag, tillfälligt uppställt, husvagnar och skjul. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Området har ett litet värde med avseende på naturresurser. Marken är till stor del redan exploaterad och det finns en befintlig ledningsgata i området. Påverkan av den planerade ledningen på områdets naturresurser bedöms därmed bli liten och konsekvenserna blir obetydliga. Markkabel: Vid anläggande av en markabel kommer luftledningarna successivt att nedmonteras och mark kan komma att frigöras. Naturområdet nedanför industriområdet kan användas som idag. Figur 6.9. Pendeltåget på Nynäsbanan nedanför Högdalstoppen. Figur Återvinningscentral under befintlig ledning.

170 32 Påverkan av den planerade markkabeln blir liten och konsekvenserna för naturresurser bedöms bli obetydliga. 6.8 Infrastruktur I miljöbalken 3 kap. 8 anges grunderna för riksintressen för kommunikationer. Sådana ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av denna typ av anläggningar. Förutsättningar Både befintliga (KL23 S3-4, RL55 och RL14 S3-4) och planerade ledningar kommer att korsa Nynäsbanan mellan Älvsjö-Nynäshamn, en järnväg av riksintresse för kommunikationer, se figur 6.1 och 6.9. Nynäsbanan är tätt trafikerad av pendeltåg, men även av godstrafik. Trafikintensiteten är mellan 2-4 tåg i timmen (REF Trafikverket och SL). I norr löper Örbyleden som är utpekad som riksintresse för väg. Under kraftledningen in till industriområdet löper Kvicksundsvägen med gods- och personaltrafik och en stor andel tunga transporter till bl.a. Högdalsverket med en kapacitet att ta emot ton avfall per år. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Ett riksintresse för järnväg, som har ett högt värde för infrastruktur, kommer att beröras av utredningsområdet med korsande ledningar. Under driftsfasen bedöms påverkan på tågtrafiken som liten (ev. service samt viss risk för ledningsbrott föreligger). Påverkan under byggtiden redogörs för i avsnitt 6.9. Någon störning av trafiken på Kvicksundsvägen eller Örbyleden i driftsfasen bedöms inte uppstå. Ledningen bedöms därmed få en liten påverkan på infrastrukturen och konsekvenserna kommer därmed att bli små. Markkabel: Under driftsfasen av en markkabel bedöms påverkan som obetydlig, däremot kommer det att innebära ett viss intrång under byggtiden som närmare redogörs för i avsnitt Noggrann planering och samordning krävs för att minimera ev. störning. Konsekvenserna bedöms som obetydliga 6.9 Byggskedet Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång bl.a. körvägar och uppställningsplatser för maskiner och material samt genom buller och luftföroreningar. Vid anläggande av en markkabel påverkas marken i anslutning till aktuell sträckning, då det i de flesta fall grävs ett kabeldike i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skulle skador uppstå sker återställning till ursprungligt skick, läs mer om byggskedet i avsnitt 4.8. Förutsättningar Luftledning: Byggtiden planeras till ett år. Byggnadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av enstaka träd för den nya ledningsgatan, anläggning av fundament, resning av stolpar och montering av ledningen. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Under kraftledningen in till industriområdet går Kvicksundsvägen. Byggnationen förväntas inte begränsa tågtrafiken längs Nynäsbanan. Markkabel: Byggtiden planeras till ett år. Byggnadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av enstaka träd, grävning av kabeldike, tillfällig uppläggning av jordmassor samt nedläggning av kabeln. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Avspärrningar av det område som berörs av byggnadsarbeten kan komma att bli nödvändigt. Under Nynäsbanan förläggs markabeln i en kabeltrumma. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Värdet i området som påverkas av störning i byggskedet bedöms som högt. Påverkan under byggtiden uppstår främst på närliggande industri, närboende och förbipasserande och utgörs av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg, fram för allt in till Högdalsverket tillföljd av ökade transporter. Påverkan blir dock kortvarig och konsekvenserna bedöms bli måttliga. Markkabel: Under byggtiden bedöms närliggande industri, närboende och förbipasserande påverkas av främst maskinbuller, begränsad tillgänglighet

171 33 till vissa delar av grön- och industriområdet samt ökad trängsel på allmän väg, framför allt till Högdalsverket, till följd av transporter. Vid anläggande av kabeltrumma under Nynäsbanan krävs noggrann planering och samordning med berörda för att undvika störning på tågtrafiken under byggskedet. Då Högdalstopparna till största delen utgörs av äldre deponi förordas att jordmassorna kontrolleras och provtas med avseende på markföroreningar under arbetet med grävning av kabeldike. Påverkan blir stor men kortvarig och konsekvenserna bedöms temporärt kunna bli stora framför allt för tågtrafiken och framkomligheten på Kvicksundsvägen. och vilka skadeförebyggande åtgärder som ska vidtas på vilken plats. Planen ska följas av alla entreprenörer som arbetar inom och i anslutning till ledningsarbetet Skadeförebyggande åtgärder Här följer Svenska kraftnäts förslag på planerade åtgärder för att minimera den negativa påverkan som den planerade etableringen kan orsaka. I det slutgiltiga MKB-dokumentet, efter samrådet och när exakt placering av den nya ledningen är föreslagen, kan fler åtgärder presenteras. > > Anpassa tidpunkt av byggandet för att minimera störning. > > Inför entreprenaden kommer naturområde med höga naturvärden samt kulturvärden att markeras ut i fält. > > Noggrann planering med berörd industri för att undvika driftstörning. > > Jordmassor från kabeldike bör provtas med avseende på markföroreningar. > > Fältinventering av det utpekade området och dess omedelbara närområde för att säkerställa att inga okända fornlämningar kan komma att beröras. > > Naturvärdesinventering för att identifera områden med högre naturvärden samt artförekomst. > > Noggrann planering med Trafkverket för att undvika driftstörning på Nynäsbanan. Innan avverkningarna och anläggningsarbetet för den nya ledningen påbörjas kommer en åtgärdsplan för mark att upprättas. I denna kommer alla krav och villkor att presenteras. Planen kommer även att precisera placeringarna av etableringsplatser för fordon, bodar liksom upplagsplatser m.m. Planen kommer även tydligt att, för alla planerade åtgärder, visa på kartor var särskild hänsyn ska tas

172 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning. Bedömningen görs för respektive intresseområde och i kommentarsspalten lämnas en kort motivering till bedömningen. Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna inledande fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som erhålls genom synpunkter och information som framkommer i samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att ändras i den fortsatta processen. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och låg andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller bullerstörning kommer att uppstå. Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. För de tre områdena längst ned i tabellen (anläggningskostnad o.s.v.) finns inga specifika bedömningsgrunder. Storleken på konsekvenserna redovisas här i stället i relation till teknikalternativ. konsekvenser Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga

173 35 Intresse Konsekvenser Konsekvenser Kommentar till bedömning av Luftledning av markkabel Boendemiljö och bebyggelse Små Obetydliga Inga bostadshus men byggnader för varaktigt vistande kan komma att utsättas för magnetfält överstigande 0,4 µt. Enstaka bostadshus kan påverkas visuellt av en luftledning. Landskapsbild Små Obetydliga Ledningarna planeras i ett område som redan är påverkade av industri och kraftledningar. Naturmiljö Obetydliga Obetydliga Inga naturvårdsintressen eller känsliga biotoper berörs. Rekreation och friluftsliv Små Obetydliga Utredningsområdet bedöms ha låga värden för rekreation men högre för friluftsliv. Kulturmiljö Små Obetydliga Två kända fornlämningar återfinns i området. De planerade ledningarna anses inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Naturresurser Obetydliga Obetydliga Den planerade ledningen tar lite ny mark i anspråk.. Infrastruktur Små Obetydliga Området sammanfaller delvis med ett riksintresse för järnväg, Påverkas i driftsfas av service och underhåll. Byggskedet Måttliga Stora Påverkan under denna fas utgörs främst av begränsad framkomlighet längs väg och järnväg och begränsad tillgänglighet till området. Anläggningskostnad Små Mycket stora Driftsäkerhet Obetydliga Mycket stora Reparationstid Obetydliga Mycket stora

174 Ord- och begreppsförklaring Betydande miljöpåverkan För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- ich innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla stor respektive liten MKB. Stor MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen (EI) Myndighet som beslutar om koncession. Fasledare Fasledare kallas inom elektronik en spänningsdrivande ledare. Ett vanligt vägguttag är kopplat till en av fasledarna och neutralledaren. Faslina Kraftledningslina som är strömförande. FMIS Digitalt fornminnesregister i form av ett geografiskt informationssystem som innehåller information om Sveriges kända fasta fornlämningar. Fysisk miljö Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön. Generell biotopskydd Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande.

175 37 Kantträd Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas. Jordlina Jordning av ledningsstolparna genom en längsgående lina som vanligen grävs ner i ledningsgatan. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsrätt Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande till förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag. Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Portalstolpe Vanlig stolptyp där ledningen hänger vid luftledning. Resolution Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen.

176 38 Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 miljöbalken. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Sliper En balk som omfördelar last. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.

177 09. Referenser 39 Digitala källor Artportalen. Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. SL. Skogsdataportalen. skogsstyrelsen.se Stockholms Ström. net Svenska kraftnät. Trafikverket riksintressen. Skriftliga källor Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Nyréns Arkitektkontor Strukturförslag för sambandet Högdalen Farsta Stockholm förslag till åtgärder. Miljöförvaltningen. Stockholm stad 2010: Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010 Stockholms stadsbyggnadskontor Detaljplan för Fastigheten Tippen mfl. Dp Sweco Environment Underlag för samråd, utveckling av Högdalenverket. Uppdragsnummer Svenska kraftnät, Bedömningsgrunder luftledning WSP Snösätra station, samrådsunderlag Arkeologi och kulturmiljö. Uppdragsnr: Övrigt Stockholm Discgolf Arenas (SDGA) sdga.se Enetjärn Natur Utredning och bedömning av fågellivet Snösätra Ekudden Stockholms stad Biologisk utveckling av

178 Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

179 STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Ombyggnad av befintlig 70 kv ledning Gullarängen- Holmenstorp Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken Maj 2015

180 Samrådsunderlag Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB STOCKHOLM Projektledare: Ansvarig Mark och tillståndsfrågor: Samordnare Mark och tillståndsfrågor: Kjell Eriksson Michael Thorstensson Sofia Miliander Samrådsunderlag ÅF Industry AB Stockholm Uppdragsledare, samråd och MKB: Samråd och MKB: MKB: GIS: Kraftledningsteknik: Markkabelteknik: Kvalitetsgranskning: Inger Poveda Björklund Stéphanie Nicolin Lovisa Nilsen Katie King Stefan Thiel Sebastian Heikkinen Katrin Seuss Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF- Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB. Terrängkartan och fastighetskartan Lantmäteriet 2 (36)

181 Samrådsunderlag Presentation av Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och bygg-entreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 3 (36)

182 Samrådsunderlag Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samråd Tidplan Alternativutredning Alternativa utredningsstråk Nollalternativ Teknik Tekniska förutsättningar Luftledning Markkabel och passage av vattenområden Elektromagnetiska fält Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan Sveriges miljömål Områden av riksintressen Planförhållanden Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Vattenmiljö Friluftsliv och rekreation Naturresurser Infrastruktur Byggskedet Analys av alternativa stråk Referenser (36)

183 Samrådsunderlag 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser att ersätta den befintliga 70 kv kraftledningen Gullarängen-Skogås med en ny ledning mellan station Gullarängen och en nuvarande vinkelstolpe vid Holmenstorp. Vattenfalls kraftledning är på delsträckan Gullarängen - Holmenstorp sambyggd med Svenska Kraftnäts 220 kv kraftledning som går mellan station Högdalen och station Ekudden. Svenska Kraftnät har behov av att bygga om sin ledning varvid Vattenfalls sambyggda ledning måste avvecklas och ersättas med en ledning i egen sträckning. Mellan Holmenstorp och station Skogås är ledningen en fristående luftledning (Figur 1). Den nya ledningen kommer inledningsvis att drivas med 70 kv men dimensioneras för att klara en planerad framtida driftspänning på 130 kv. Anledningen till att Vattenfall planerar en successiv ombyggnad av regionnätet i Storstockholm till 130 kv är för att framtidssäkra nätet och för att använda en spänning som är av internationell standard. 70 kv ledningen Gullarängen-Skogås i Huddinge kommun utgör en viktig del av det regionala elnätet i södra Stockholmsområdet. Planerad ombyggnation utgör en del av det omfattande projektet Stockholms Ström som syftar till att bygga upp en ny elnätsstruktur för Stockholmsregionen. Stockholms Ström är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum och består av ett 50-tal projekt som berör ungefär 20 kommuner. Projektet finansieras av de tre ledningsägarna tillsammans med berörda kommuner och några fastighetsbolag. Inom aktuellt område avser Vattenfall även att bygga en ny 130 kv luftledning på sträckan mellan station Gullarängen och station Ekudden. Ledningen utgör en del av Stockholms Ström och beskrivs i ett separat samrådsunderlag. Svenska kraftnät planerar att bygga ut en 400 kv ledning mellan station Snösättra och Ekudden. Snösättra är en planerad 400 kv station vid Högdalen. Ledningsombyggnaden utgör en del av Stockholms Ström och beskrivs i ett samrådsunderlag framtaget av Svenska kraftnät. Syftet med föreliggande samrådsunderlag är att utgöra underlag för samråd i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet avser Vattenfalls planer på att ersätta den befintliga 70 kv kraftledningen Gullarängen-Skogås med en ny 130 kv ledning på sträckan mellan station Gullarängen och nuvarande vinkelstolpe vid Holmenstorp. Vidare är syftet att presentera alternativa ledningsstråk samt att beskriva viktiga förutsättningar inom det avgränsade utredningsområdet. 5 (36)

184 Samrådsunderlag Figur 1. Översiktskarta med befintliga ledningar och stationer. 6 (36)

185 Samrådsunderlag 1.2 Avgränsning Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska om möjligt alternativa platser samt alternativa utformningar, inklusive nollalternativet, utredas. I detta samrådsunderlag har två olika alternativa stråk utretts. Utredningsområdet är beläget söder om Stockholm inom Huddinge kommun (Figur 2). Området sträcker sig från befintlig station i Gullarängen i väster till befintlig vinkelstolpe i Holmenstorp (Figur 5). Figur 2. Översiktskarta över södra Stockholm med utredningsområdet markerat. Avgränsning av miljöaspekter som ska beskrivas i detta tidiga skede har gjorts utifrån befintliga intressen i området, med både nationell, kommunal och lokal relevans. Dessa aspekter omfattas av riksintressen och kommunal planering, boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild och kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö, friluftsliv och rekreation, naturresurser och infrastruktur. I detta tidiga skede görs inte en bedömning av miljökonsekvenserna utan istället beskrivs möjlig påverkan på de olika intressena. Även byggskedets påverkan beskrivs generellt. 7 (36)

186 Samrådsunderlag 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. och prövas av Energimarknadsinspektionen (EI). När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. Följande lagar och förordningar berörs i huvudsak i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 12 6 anmälan för samråd Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken så länge ledningen är i drift. Vattenfall Eldistribution AB avser att i första hand trygga rättigheten till ledningarna med frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal. Detta avtal ligger till grund för ledningsrätt, vilket är Vattenfalls policy för denna typ av ledning. För fastighetsägaren innebär ledningsrätten att marken förblir i fastighetsägarens ägo men upplåts för ledning. För intrånget som ledningen medför utgår en ersättning med ett engångsbelopp. Annan lagstiftning som kan beröras av projektet är kulturmiljölagen (1988:950), i det fallet skyddade kulturmiljöintressen påverkas av linjesträckningen, och kapitel 11 om vattenverksamhet i miljöbalken, om linjesträckningen medför byggande i vatten. För övrigt kan dispens från strandskydd vara aktuellt om kommunala bestämmelser vid hantering av massor kan behöva beaktas. 2.2 Samråd Innan en ansökan om koncession kan upprättas och lämnas in till EI krävs att samråd genomförs. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, berörda 8 (36)

187 Samrådsunderlag kommuner, myndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet till insyn och påverkan. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Samrådsinbjudan med samrådsunderlag skickas till länsstyrelse, kommun, myndigheter och intresseorganisationer. Till berörda fastighetsägare, boende och hyresgäster skickas en samrådsinbjudan, tillsammans med kontaktuppgifter vid frågor samt om ett samrådsunderlag önskas per post. Samrådsbrevet innehåller en hänvisning till Vattenfalls webbplats, där samrådsunderlaget finns upplagt digitalt, samt ett erbjudande om att skicka samrådsunderlaget med post vid förfrågan. Inbjudan till samråd sker också genom annonsering i tidningen (Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Mitt i Huddinge). Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. De synpunkter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Samrådsprocessen innehåller ett antal steg presenterade i Figur 3 nedan, från det att första samrådsunderlaget tas fram till att en koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen (EI). Den mörkblå rutan markerar var i processen projektet befinner sig i nuläget. Figur 3. Samrådsprocessen Efter det första samrådet om alternativa utredningsstråk upprättas en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter redovisas, liksom Vattenfalls bemötande av dessa. Med stöd av bl.a. inkomna synpunkter kommer stråken att utvärderas ur flera aspekter. De eller det stråk som bedöms ha störst förutsättning för att rymma den mest lämpliga sträckningen för ledningen kommer att studeras mer i detalj. Länsstyrelsen har att fatta beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Deras beslut avgör omfattningen av fortsatt samråd. 2.3 Tidplan En översiktlig tidplan för samråd, koncession, byggstart och drifttagning för planerad 70 kv ledning Gullarängen-Holmenstorp presenteras i Figur 4. Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras i senare skeden av processen. 9 (36)

188 Samrådsunderlag Figur 4. Översiktlig tidplan. 10 (36)

189 Samrådsunderlag 3 Alternativutredning 3.1 Alternativa utredningsstråk I detta avsnitt presenteras två möjliga stråk (stråk A och B) som identifierats för utvecklingen av den nya 70 kv ledningen mellan stationen Gullarängen och vinkelstolpen i Holmenstorp, se Figur 5. Vinkelstolpen i Holmenstorp visas i Figur 6. Luftledningar inom regionnätet anläggs i normalfallet som luftledning av driftsäkerhetsskäl (se vidare i kapitel 4). Inom det ena stråket (stråk A) bedöms dock ledningen endast vara framkomlig i markkabelutförande under den förutsättningen att det även fortsättningsvis kommer finnas en luftledning på sträckan. Utrymmet bedöms inte som tillräckligt stort för två parallella luftledningar. Figur 5. Samtliga undersökta stråkalternativ mellan Gullarängen och Holmenstorp med Stråk A (markerat i gult) samt Stråk B (markerat i brunt). 11 (36)

190 Samrådsunderlag Figur 6. Vinkelstolpe i Holmenstorp med 220 kv ledningen i bakgrunden Stråk A Stråk A, markerat i blått i Figur 7, följer parallellt med den befintliga ledningsgatan från stationen i Gullarängen och vidare till vinkelstolpen i Holmenstorp. Figur 7. Stråk A (markerat i gult). 12 (36)

191 Samrådsunderlag De första 2,5 kilometrarna av stråket från Gullarängen är på en del av sträckan begränsad i fråga om utrymme p.g.a. bebyggelse och rådande terräng på båda sidor om Ågestavägen, se Figur 8. Där planeras förläggning i cykelvägen på Ågestavägens norra sida. Figur 8. Ågestavägen med 220 kv ledningen, vid Gullarängen (överst till vänster), mellan Högmora och Trehörningen (överst till höger), vid cykelväg på Ågestavägens norra sida (nederst till vänster) och vid avfarten till Hammardal (nederst till höger). Där befintlig ledningsgatan svänger av från Ågestavägen och fortsätter genom skogsmark och hagar (se Figur 9) fram till vinkelstolpen förläggs den markförlagda ledningen öster om befintlig ledningsgata, i huvudsak över öppet landskap. Drygt 100 m söder om Ågestavägen passerar ledningen ett vattendrag som rinner mellan sjöarna Trehörningen och Ågestasjön. Figur 9. Hagmark söder om Ågestavägen med befintlig 220 kv ledning. 13 (36)

192 Samrådsunderlag Stråk B Stråk B utgörs av en sträcka på ca 3,7 km som från station Gullarängen går väster om Gunhildsvik och Solbacken och vidare till Holmenstorp (Figur 10). Figur 10. Alternativt Stråk B (markerat i brunt). Strax söder om station Gullarängen går den norra delen av stråket i kant med sjön Trehörningen. Sjön Trehörningen visas i Figur 11. Figur 11. Vy över Trehörningen tagen från Ågestavägen, där Stråk A passerar. 14 (36)

193 Samrådsunderlag Söder om Balingsholm svänger stråket av åt öster mot vinkelstolpen i Holmenstorp (Figur 12). Figur 12. Öppet landskap vid Balingsholm. Söder om Balingsholm går stråket österut över kuperad skogsmark mot Holmenstorp där ledningen ansluter mot vinkelstolpen, se Figur 6. På denna sträcka finns en befintlig mindre ledningsgata som en ny luftledning kan följa. Där ledningen kommer att behöva korsa befintlig 220 kv ledning är de tekniska förutsättningarna komplicerade, särskilt under en eventuell framtida ombyggnad av 200 kv ledningen till en 400 kv ledning. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att 70 kv ledningen blir kvar på den sträcka som är sambyggd med Svenska kraftnäts 220 kv ledning, vilket i sin tur skulle hindra Svenska kraftnäts ombyggnad av ledningen. Svenska kraftnät har studerat möjliga stråkalternativ till den nya planerade 400 kv ledningen mellan ny station Snösätra och station Ekudden, varav ombyggnad av befintlig 220 kv ledning utgör ett alternativ. Den planerade 400 kv ledningen Snösätra-Ekudden utgör den sista etappen av elförbindelsen City Link, som utgör en central del av projektet Stockholms Ström. Nollalternativet påverkar således möjligheten till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet i Stockholmsregionen samt den övergripande planeringen, då detta projekt är en del av en större utbyggnad som sker i samordning med andra ledningsägare. Lokalt innebär nollalternativet att förstärkningen av elnätet i Huddinge och Tyresö kommuner, genom övergång från 70 kv till 130 kv, uteblir. Detta får negativa konsekvenser för den framtida elförsörjningen i området. 15 (36)

194 Samrådsunderlag 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Vattenfalls huvudalternativ för nya elförbindelser är att de utformas som luftledning, då luftledningar har den högsta driftsäkerheten. När det gäller Vattenfalls 70 kv ledning är alternativet längs befintlig ledningsgata (stråk A) emellertid att förlägga ledningen i mark, då det inte är framkomligt med en luftledning och inte heller tekniskt möjligt att sambygga den nya 130 kv ledningen Gullarängen-Ekudden med ledningen Gullarängen-Holmenstorp. Station Gullarängen ska matas med el från två helt oberoende ledningar som inte riskerar att slås ut samtidigt. Den befintliga 70 kv ledningen och den nya 130 kv ledningen kommer att stå för matningen av station Gullarängen och får därmed inte vara sambyggda av driftsäkerhetsskäl. Av utrymmesskäl bedöms det inte som möjligt att anlägga två parallella ledningar längs stråk A. I trånga passager där utrymmet är begränsat pga. närboende eller bevarandevärden kan andra stolptyper vara aktuella att använda (se avsnitt 4.2). Stråk B planeras emellertid i första hand för luftledning med träportalsstolpar. Förläggning av markkabel är enbart aktuellt om det inte är möjligt att bygga en luftledning på grund av att erforderliga avstånd till stadigvarande bebyggelse ej kan erhållas, eller om andra faktorer föreligger som omöjliggör en ledningsdragning i luft. För att passera sjön Trehörningen (stråk B) kommer även alternativ till luftledning, såsom sjökabel, att utredas och utvärderas (se avsnitt 3.3). 4.2 Luftledning En luftledning kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka, så kallade, farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum avverkas (se Figur 13). Skogsgatan för en 70 kv ledning är ca 2 m smalare än för en 130 kv ledning, som i normalfallet är knappt 40 m. Emellertid förbereds alla nya 70 kv ledningar för ombyggnad till 130 kv. Ungefärlig total stolphöjd uppgår till ca m, beroende på terrängförhållandena. 16 (36)

195 Samrådsunderlag Figur 13. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för en 130 kv ledning med s.k. portalstolsutförande. Stolparnas höjd och avståndet mellan stolparna (spannlängd) beror på terrängen. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som, beroende på vinkel och markförutsättningar, är något kraftigare med extra staglinor. En 130 kv luftledning utförs i första hand med trästolpar p.g.a. att det är det mest kostnadseffektiva utförandet (Figur 14). På speciellt svåra platser (med långa spann etc.) kan trästolpsledningen kompletteras med enstaka eller flera stålstolpar eller fackverksstolpar. Figur 14. Skiss på olika typer av stålstolpar. 17 (36)

196 Samrådsunderlag 4.3 Markkabel och passage av vattenområden För stråk A avser Vattenfall att förlägga ledningen i mark med dubbla kabelförband, med tre kablar i varje förband. Vid förläggning av markkabel förläggs kablarna i normalfallet i ett uppschaktat kabeldike. Efter uppschaktning förläggs kablarna på en ledningsbädd av kabelsand och därefter fylls schakten med kringfyllning av kabelsand samt resterande fyllning och marken återställs. Det krävs ett täckningsdjup på mellan 0,9-1,2 m beroende på markförhållanden (se Figur 15). Figur 15. Principsektion för förläggning av markkabel 70 kv, en ledning med parallella förband. Passagen av sjön Trehörningen för stråk B kan eventuellt ske med hjälp av sjökabel alternativt tryckning/styrd borrning av markkablar under sjöbotten, istället för med luftledning i det fall luftledningsutförandet visar sig svårt att genomföra. Teknikvalet kommer studeras närmare om stråk B väljs. Tryckning kräver start- och mottagningsgropar på båda sidor om vattendraget. Vid användande av sjökabel bör de yttre förutsättningarna för sjökabeln noga studeras så som vattendjup, kraftiga branter på botten, strömt vatten, risk för transportbottnar samt sjötrafik. Förläggning av sjökabel sker genom direkt nedläggning på botten under kontrollerade former för att säkerställa att kabeln följer bottenprofilen. Kabeln kan behöva förankras på botten. Dykare alternativt robot med kamera används för att övervaka förläggningen. Vid landfästena krävs olika åtgärder för att skydda kabeln beroende på miljön i strandlinjen (grävning, muddring, sprängning eller schaktfria metoder). Vid landfästena ska sjökabelmärkning samt skyltar om ankringsförbud placeras. Det kan även tänkas bli aktuellt med schaktfri metod (dvs. tryckning/styrd borrning) vid passage av vattendraget mellan Trehörningen och Ågestasjön för stråk A. 18 (36)

197 Samrådsunderlag 5 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. 19 (36)

198 Samrådsunderlag Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 20 (36)

199 Samrådsunderlag 6 Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan 6.1 Sveriges miljömål Riksdagen antog 16 stycken nationella miljömål år Målen syftar till att främja en ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Följande mål bedöms vara relevanta för projektet; Säker strålmiljö, Levande sjöar & vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Huddinge kommun arbetar med miljömålen i Agenda 21. Syftet med kommunens Agenda 21 dokument är att ge riktning och styrning för hur Huddinge ska utvecklas mot en hållbar riktning. Dokumentet är övergripande och styr andra plandokument (Lokal agenda 21 för Huddinge , 2009) och togs i bruk i februari Agenda 21 dokumentet har nio miljömål, varav sex miljömål berörs av en kraftledningsetablering. Dessa mål gäller för områdena skog, odlingslandskap, biologisk mångfald, sjöar och vattendrag, hälsa och friluftsliv samt markanvändning och samhällsbyggnad. Mer detaljerad information om miljömålen finns i Agenda 21 dokumentet. 6.2 Områden av riksintressen Riksintressen är områden identifierade av regeringen, skyddade på nationell nivå enligt Miljöbalken (MB), kapitel 3 och 4. Inom utredningsområdet finns riksintresse för friluftsliv (Figur 16) som presenteras närmare i avsnitt 6.8. Figur 16. Riksintressen för friluftslivet. 21 (36)

200 Samrådsunderlag 6.3 Planförhållanden Förutsättningar Översiktsplan Huddinge kommun antog år 2014 fram en översiktsplan för kommunen som gäller fram till år 2030 (Huddinge kommun 2014). Översiktsplanen pekar på särskilt på vikten av att bevara grönområden och gröna kilar och att barriärer som splittrar dessa bör undvikas. Enligt planen ska fokus vara på att tillgängliggöra grön- och naturområden för att främja en rik fritid och god hälsa. I översiktsplanen finns även beskrivet hur planerna på kraftledningsutbyggnaden inom kommunen ser ut inom de närmaste åren. Vattenfalls planerade ledning mellan Gullarängen och Ekudden, finns beskrivet, samt Svenska Kraftnäts utbyte av 220 kv ledningen till en 400 kv ledning. Planerad ombyggnad mellan Gullarängen och Holmenstorp finns inte beskrivet. Enligt översiktsplanen ska nya kraftledningar utformas eller placeras så att människors exponering för magnetfält begränsas. Vidare föreslås att kraftledningar markförläggs för att minska elektromagnetisk påverkan. Detaljplaner Inom utredningsområdet finns ett flertal detaljplaner som berörs av de alternativa stråken (se Figur 17). Närmast söder om stationen i Gullarängen finns det detaljplanelagda området Högmora-Svartvik, för vilket planen medger helårsboende längs med Ågestavägen. Detaljplanen omfattar området Högmora, öster om Ågestavägen samt Gunhildsvik och Solängen, väster om Ågestavägen. Befintlig 220 kv ledning berör den norra delen av detaljplanen, Högmora. 22 (36)

201 Samrådsunderlag Figur 17. Detaljplaner i området, med både gällande detaljplaner och pågående detaljplaner, som ej ännu vunnit laga kraft Miljöpåverkan Stråk A Stråk A medför inga ändringar i gällande detaljplan eftersom ledningen förläggs vid väg mellan detaljplanelagda områden närmast stationen i Gullarängen. Stråk B Stråk B medför inga ändringar i gällande detaljplaner, då det passerar precis utanför det detaljplanelagda området Högmora- Svartvik i Gunhildsvik och Solbacken. 23 (36)

202 Samrådsunderlag 6.4 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Inom utredningsområdet finns ett flertal områden med permanent- och fritidsbostäder. Genom flera av dessa områden sträcker sig befintliga ledningar med olika spänningsnivåer. Boende kan påverkas av en kraftledning på flera olika sätt. En kraftledning avger ett visst magnetfält som avtar med avståndet från ledningen. Det finns emellertid olika åtgärder som kan vidtas för att eventuellt minska magnetfältet från en kraftledning. I Huddinge kommuns översiktsplan hänvisas till de myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kring magnetfält, vilka rekommenderar att ny bebyggelse där människor vistas varaktigt ska placeras minst 80 meter från en 220 kv ledning. I detta tidiga skede har avstånd till bebyggelse, hur många och vilka bostäder som faktiskt kommer att påverkas av magnetfält samt vilka åtgärder som behöver vidtas studerats på en övergripande nivå. Mer detaljerade studier kommer att göras i kommande arbete med samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för det valda utredningsstråket Miljöpåverkan Närmast Gullarängen finns bebyggelse med bostäder på båda sidor om Ågestavägen (Figur 18). Båda stråken passerar bebyggelse med både permanenta bostäder och fritidsbostäder. Idag finns befintliga kraftledningar för 220 kv samt 70 kv ledningar längs med vägen. Figur 18. Bebyggelse på ena sidan om Ågestavägen vid Gunhildsvik. Högmora ligger till vänster i bild. Så kallade koronurladdningar från kraftledningen kan förekomma. En koronurladdning är en elektrisk urladdning som uppkommer vid fuktigt väderlag och den kan ge ett sprakande eller surrande ljud. Kraftledningar konstrueras så att ljud från kraftledningar normalt inte ska upplevas som störande. 24 (36)

203 Samrådsunderlag Under kraftledningens byggtid förekommer störningar i form av röjningsarbeten och byggtrafik. Störningen varar under en begränsad period. Vid planering av sträckning för ledningen i och intill bebyggda områden kommer hänsyn att tas för att om möjligt placera ledningen på sådant sätt att en god boendemiljö uppnås. Vilka åtgärder som är möjliga beror på varje unik plats och dess förutsättningar. Möjliga åtgärder kan vara att använda en annan stolptyp eller att spara en trädridå mellan ledning och bostadshus. Stråk A Stråk A berör bebyggelse då stråket går genom bostadsområden längs med Ågestavägen (se Figur 18). Bebyggelse finns bitvis på båda sidor om Ågestavägen och några av bostäderna ligger inom 30 m från stråkets ytterkant. Elektromagnetiska fält från markkabel avtar snabbt med avståndet från kabelns mitt, varmed försiktighetsprincipen förväntas innehållas. Stråk B Från Gullarängen går Stråk B över sjön Trehörningens östra kant och till väster om bostadsområdet Gunhildsvik för att därefter svänga österut över ett skogsområde. En luftledning kan förläggas inom stråket så den håller ett avstånd på ca 80 m från bebyggelse både norr och söder om sjön Trehörningen. Väster om Gunhildsvik kan en luftledning förläggas i skogsmark på tillräckligt avstånd från bebyggelse. Vid Balingsholm kan en luftledning placeras på ett avstånd av minst 150 m från bebyggelse. Med lämplig placering av en kraftledning inom Stråk B begränsas exponeringen av magnetfält. 25 (36)

204 Samrådsunderlag 6.5 Landskapsbild och kulturmiljö Förutsättningar I utredningsområdet finns ett flertal kulturmiljöområden utpekade av Huddinge kommun och Stockholms Läns museum (Figur 19). Stockholms Läns museum tog fram Huddinge Kulturmiljöinventering (1986) och utdrag från texterna finns på Stockholms länsmuseums hemsida. Det största kulturmiljöområdet är Orlången- Ågestasjön-Trehörningen. Inom området finns ett mindre kulturmiljöområde som heter Ågesta-Orlången. Figur 19. Kulturmiljö samt fornminnen. Orlången-Ågestasjön-Trehörningen (kulturmiljöområde K1 i Figur 19) består av ett landskap som ger en representativ bild av hur utvecklingen av förhistorisk bosättning fram till 1800-talet har sett ut. Området är ett av de få kvarvarande områden i stockholmstrakten som undgått 1900-talets exploateringar. Ett flertal fornborgar finns i området, då det under förhistorisk tid var möjligt att färdas från Östersjön in i Mälaren via Orlången. Den förhistoriska färdvägen medför också att 26 (36)

205 Samrådsunderlag det finns ett flertal gravfält och andra förhistoriska lämningar i området. Den tidiga bosättningen har även medfört att äldre gårdsmiljöer finns i området. Flertalet av dessa är välbevarade. Ågesta Orlångsjö (kulturmiljöområde K2 i Figur 19) präglas av ett omväxlande kulturlandskap där framförallt två landskapstyper finns representerade. Dels öppet mälarlandskap runt sjöarna och en sprickdal typiskt för Södertörn. Här finns öppna betesmarker mot Ågestasjön med inslag av lövskog. Sydosts om sjön Trehörningen ligger Balingsholm med sin herrgårdsmiljö är kulturhistoriskt värdefull i och med herrgårdsbyggnaderna. Huvudbyggnaden har karaktär av slott och omgivande miljö består av engelska parkmiljöer (se Figur 20), samt av öppet kulturlandskap längs dalgången mellan sjön Trehörningen och Ågestasjön (se Figur 21). Figur 20. Herrgårdsmiljö i Balingsholm, Figur 21. Öppet odlingslandskap vid Balingsholm. Norr om Trehörningen finns en fornlämning i form av en kanotformad båtlämning. Lämningen är välbevarad. 27 (36)

206 Samrådsunderlag Väster om vinkelstolpen i Holmenstorp finns en fornlämning i form av en fornborg. Fornborgen finns kvar som murrester och är välbevarad Miljöpåverkan Stråk A Stråk A påverkar kulturmiljöområdet Ågesta Orlångsjö (K2), lokaliserat mellan sjöarna Orlången och Ågestajön, med en sträcka av ca 1 km. En 220 kv-ledning går genom området idag. Stråk A går öster om befintlig ledning. En markkabel medför ingen visuell påverkan då den förläggs i mark. Då markkabeln passerar ett område där förhistoriska lämningar har hittats finns det emellertid risk för att det finns lämningar där det kan blir aktuellt att anlägga en markkabel. Detta utreds närmare i kommande skeden. Stråk B Söder om Gullarängen korsar Stråk B det öppna landskapet vid Balingsholm. Stråket är relativt brett genom området och berör en sträcka av ca 700 m genom området. Halva delen av området som påverkas av stråket består av öppen odlad mark vilket innebär en större visuell påverkan på landskapsbilden än om ledningen går i skogsmark. Den visuella påverkan är beroende av hur kraftledningen placeras i landskapet. Innan stråket når vinkelstolpen i Holmenstorp passerar den över totalt ca 1,2 km av kulturmiljöområdet Orlången- Ågestasjön-Trehörningen. Stråket passerar även över fornminnesområdet med fornborg. Detta utreds närmare i kommande skeden avseende placering av luftledningsstolpar. 6.6 Naturmiljö Förutsättningar Begreppet naturmiljö är vidsträckt och innefattar många olika områden i naturen. Exempel på områden är berggrund, jordlager, yt- och grundvatten, luft samt djur och växters olika miljöer på land, i luft och i vatten. Inom utredningsområdet finns ett flertal skyddsvärda naturmiljöer för djur och växter, se Figur 22. Större delen av utredningsområdet täcks av naturreservatet Orlången. Syftet med naturreservatet är att bevara natur-, kultur- och friluftsvärden, och de naturgivande förutsättningarna för friluftslivet är styrande (Huddinge kommun- Välkommen till Orlången, 2015). Friluftsvärdet presenteras närmare i avsnittet 0. Naturreservatet har en stor mångfald i både hagmark och gammelskog. Det varierande landskapet gör att områdena hyser såväl fåglar som gök, uggla och fladdermöss. Kulturlandskapet med omväxlande odlingsmarker gammelskog och ädellövskog ger en artrik flora och fauna. Inom naturreservatet finns ett flertal naturvärdesområden, nyckelbiotopsområden och sumpskogar. 28 (36)

207 Samrådsunderlag Lövskogslundar, bäckmiljöer och barrskog är vanligt förekommande naturvärden, och återfinns på flera ställen inom naturreservatet. Likaså finns nyckelbiotopområden med ädellövträd, barrskog, bergsbranter och betad hagmark. Ett område med nyckelbiotoper är beläget öster om station Gullarängen. Figur 22. Naturmiljö inklusive naturreservat, nyckelbiotoper, naturvärden, naturminnen samt djur- och växtskyddsområdet Miljöpåverkan Stråk A Stråk A går i norra delen utmed ett nyckelbiotopområde med naturvärden på en sträcka av ca 300 m. Stråket planeras längs med Ågestavägen och bedöms inte påverka nyckelbiotopområdet. Närmare Hammardal planeras stråket nordöst om befintlig 220 kv ledning och Ågestavägen och på motsatt sida som en mindre nyckelbiotop och ett naturvärdesområde. Stråkets södra del passerar ca 1 km genom naturreservatet Orlången. Påverkan på naturmiljön beror på var en markkabel förläggs. En placering längs med befintlig väg och vandringsstråk medför minst påverkan. 29 (36)

208 Samrådsunderlag Stråk B I kanten av det öppna landskapet öster om Balingsholm finns tre naturvärdesområden med lövskog. Stråk B passerar över två av områdena. Om möjligt kommer naturvärdesområdena att undvikas vid etablering av en kraftledning. Ca 3 km av naturreservat Orlången berörs av stråket. En kraftledningsgata kommer att behöva etableras inom reservatet. Emellertid kan en kraftledningsgata skapa nya miljöer för småfåglar, fjärilar och växter vilket beaktas i det fortsatta arbetet. Inom naturreservatet finns ett nyckelbiotopområde och sumpskog som berörs med en sträcka av ca 380 m. Nyckelbiotopområdet med barrskog och sumpskog kommer påverkas av en kraftledning genom området då en gata behöver avverkas. 6.7 Vattenmiljö Förutsättningar I utredningsområdets norra del finns sjön Trehörningen som berörs av stråk B och södra delen finns ett vattendrag som sammanbinder Trehörningen och Ågestasjön och som går längs med det öppna odlingsslandskapet mellan Balingsholm och Hammardal (se Figur 23). Figur 23. Vattenförekomster. 30 (36)

209 Samrådsunderlag Samtliga sjöar och vattendrag inom utredningsområdet omfattas av strandskyddet som är 300 m, bortsett från vattendraget som har 150 m strandskydd. Den ekologiska statusen på Trehörningen är oklassad. Det är dock känt att sjön är övergödd och näringsrik (Huddinge kommun-miljöbarometern 2015) Miljöpåverkan Stråk A Stråk A passerar vattendraget mellan Trehörningen och Ågestasjön. Vid passage genom strandskyddsområde krävs dispens från Länsstyrelsen. Om vattendraget kommer att korsas genom schaktning krävs anmälan om vattenverksamhet. Stråk B Stråk B passerar sjön Trehörningens östra kant samt vattendraget mellan Trehörningen och Ågestasjön. Kraftledningen kan gå i luft över både sjön och ån och placeringen av stolpar på var sida om ån bör ske med hänsyn till hydrologin och dess status i området. Om möjligt bör stolpar inte placeras i våtmark. Vid passage genom strandskyddsområde krävs dispens från Länsstyrelsen. Om vattendraget kommer att korsas med sjökabel krävs anmälan om vattenverksamhet. 6.8 Friluftsliv och rekreation Förutsättningar Med 6500 ha storstadsnära skog i Huddinge, där rekreationsintresset är viktigare än skogsproduktionen (Huddinge kommun 2014), blir friluftsliv och rekreation en stor och viktig del av kommunen. Större delen av Huddinges storstadsnära skog är dessutom utpekat som riksintresse för friluftslivet (se Figur 16). Riksintresset benämns Ågesta-Lida-Riksten, och sträcker sig från sjön Magelungen i norr till Västerhaninge och Tumba i söder. Hela utredningsområdet ligger inom riksintresset. Inom den del av riksintresset som omfattar utredningsområdet finns naturreservatet Orlången. Naturreservatet har bildats med syfte att bevara natur-, kultur- och friluftsvärden, och de naturgivande förutsättningarna för friluftslivet är styrande (Huddinge kommun- Välkommen till Orlången). Kultur- och naturvärden presenteras i avsnitt 6.5 och 6.6). Naturreservatet Orlången med sjön Orlången, med stora möjligheter till sportfiske, skridskor, bad, fågelskådning m.m., är central. Inom naturreservatet finns även ett flertal gång- och cykelvägar samt elljusspår och vandringsleder Miljöpåverkan Båda stråken går genom riksintresset för friluftslivet. En kraftledningsgata kan emellertid skapa nya vandringsvägar och stråk där man kan röra sig. Naturen i 31 (36)

210 Samrådsunderlag Orlångens naturreservat är speciell med kuperad terräng och stenhällar. En kraftledningsgata öppnar delvis upp landskapet och på höjderna kan därför en ny visuell miljö skapas. Stråk A I stråket finns en befintlig 220 kv ledning. Längs med stråket finns inga gångoch cykelvägar som under driftskedet påverkas av en markkabel. Stråket berör ca 1 km av riksintresse för friluftsliv. Påverkan på gång- och cykelvägar längs med Ågestavägen och inom riksintresse friluftsliv kommer att begränsas till byggskedet då framkomligheten kan bli begränsad. Stråk B Stråket påverkar inga gång- och cykelvägar som finns inom naturreservatet Orlången som också omfattas av riksintresse för friluftsliv. En ny kraftledningsgata kan passera över befintliga stigar men också skapa nya gångstråk inom området. Stråket berör ca 3 km av riksintresse för friluftsliv. En ny skogsgata tillskapas genom ca 1,5 km av riksintresset samt genom naturreservatet vilket påverkar upplevelsen av orörd skog. 6.9 Naturresurser Förutsättningar Utredningsområdet består i huvudsak av skog, med inslag av odlings- och betesmark. Skogen ligger inom naturreservat och används därmed inte för skogsbruk. Odlings- och betesmarken är framförallt koncentrerad till områden runt sjöarna Trehörningen och Ågestasjön och längs med vattendraget mellan sjöarna. En liten del av odlingsarealen inom kommunen används till ekologisk odling, och andelen areal har minskat sedan 2007 (Huddinge kommun- Agenda 21 miljömålsuppföljning 2015) Miljöpåverkan Stråk A Stråk A passerar odlings- och betesmark längs med befintlig kraftledningsgata söder om Ågestavägen. En markförlagd ledning schaktas ner på ett sådant djup att marken fortsatt kan nyttjas och om möjligt läggs kablarna ner under tidig vår eller sen höst när ingen odling sker. Stråk B Stråk B passerar områden vid Balingsholm som används som odlingsmark. Större delen av ytan under en kraftledning kan fortsätta att användas som odlingsmark även efter att kraftledningen är byggd. Endast ett mindre område runt varje kraftledningsstolpe kan inte odlas. Stolparna kan dock medföra ett störningsmoment då brukmaskiner behöver köra runt. 32 (36)

211 Samrådsunderlag 6.10 Infrastruktur Förutsättningar Inom utredningsområdet finns Ågestavägen men inga vägar av riksintresse. Ågestavägen används som genomfartsled mellan E4 och RV Miljöpåverkan Stråk A Under drift kommer stråket inte att påverka Ågestavägen. Framkomligheten kan eventuellt påverkas under byggskedet. Stråk B Stråket påverkar ingen infrastruktur Byggskedet I detta avsnitt beskrivs generellt vilken typ av påverkan som kan förväntas under byggskedet. Under byggskedet kommer omgivningen att påverkas av arbetet i form av maskinbuller och begränsad framkomlighet till de områden där etablering pågår. På de allmänna vägarna i närheten av etableringen kan trängsel förekomma pga. transporter av byggmaskiner och material till arbetsplatsen. Byggande av ledningar genom skog medför att skog behöver avverkas för att bereda plats för ledningsgatan. I vissa fall behöver tillfälliga körvägar och uppställningsplatser för maskiner anläggas i ledningsgatan. Marken kan komma att bli påverkad av viss kompaktering pga. arbetsmaskiner utmed ledningsgatan. Skador på mark och vägar återställs efter anläggningsarbetet i möjligaste mån. Arbeten utförs med extra stor varsamhet på de platser där ledningen passerar värden såsom biotopskyddade och bevarandevärda naturområden, eller områden med kulturvärden. Till samråd 2, när vald sträckning för ny kraftledning presenteras, kommer förslag på tillfartsvägar att tas fram och skadeförebyggande åtgärder beskrivas närmare. 33 (36)

212 Samrådsunderlag 7 Analys av alternativa stråk Projektet är i ett tidigt skede och av den anledningen har endast en översiktlig bedömning av påverkan på miljön gjorts. Denna bedömning kan komma att förändras i det fortsatta arbetet då mer detaljerad information inhämtas och fältinventeringar utförs. I Tabell 1 redovisas för- och nackdelar med presenterade stråk från kapitel 3 vars förutsättningar och miljöpåverkan presenteras i kapitel 6. Tabell 1. Identifierade för- och nackdelar med utredda stråk. Miljöaspekt Stråk A Stråk B Planförhållanden Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Vattenmiljö +Stråk går inte inom detaljplanelagt område. +Bedöms inte påverka under driftskedet då försiktighetsprincipen förväntas innehållas. -Bedöms medföra påverkan på framkomligheten längs med Ågestavägen under byggskedet. +Föreslagen markkabel går i befintlig väg och bedöms inte komma att påverka landskapsbilden och/eller kulturmiljön. -Risk för att det finns ej identifierade fornlämningar. -Stråk tangerar 300m av ett naturvärde vid Hammardal, intill befintlig ledningsgata. -Stråkets södra del passerar 1 km av naturreservatet Orlången. -Vid passage av vattendrag mellan Trehörningen och Ågestasjön krävs strandskyddsdispens och en eventuell anmälan om vattenverksamhet, beroende av metod för passage. +Stråk går inte inom detaljplanelagt område. +En eventuell påverkan bedöms vara begränsad till byggskedet, då arbetsfordon och maskiner kommer att utnyttja vägarna i området mer frekvent. -Vid luftledning förväntas detta stråk medföra en visuell påverkan på det öppna landskapet med 350 m i Balingsholm. -Lokal visuell påverkan inom skogsområdet för de som vistas längs med stigar. -Stråket passerar totalt 1,2 km av kulturmiljöområde och ett fornminnesområde. -Ca 3 km av naturreservatet Orlången berörs av stråket och en ny kraftledningsgata. -Stråk berör två naturvärden vid Balingsholm. -Går över nyckelbiotop med 380 m väster om Holmenstorp. -Vid passage av Trehörningen samt av vattendrag mellan Trehörningen och Ågestasjön krävs strandskyddsdispens och en eventuell anmälan om vattenverksamhet, beroende av metod för passage. 34 (36)

213 Samrådsunderlag Miljöaspekt Stråk A Stråk B Friluftsliv och rekreation Naturresurser Infrastruktur Teknik +Inom stråket finns inga identifierade intressen inom friluftsliv och rekreation med förväntad påverkan från markkabel. +Markkabel medför ingen påverkan på odlingsmark under driftfasen. Om schakt sker tidig vår eller sen höst påverkas inte odlingsmark under byggskedet. -Framkomligheten på Ågestavägen bedöms kunna påverkas under byggskedet. -Markkabel innebär längre reparationstider vid ett eventuellt kabelfel än en luftledning +Inom stråket finns inga identifierade intressen inom friluftsliv och rekreation med förväntad påverkan från markkabel. +En ny kraftledningsgata kan inom vissa naturtyper skapa nya gångstråk. -Stolpplaceringar bedöms medföra viss påverkan på odlingsmark öster om Balingsholm. +Ingen påverkan förväntas på infrastruktur. -Tekniska svårigheter att korsa befintlig 220 kv ledning 35 (36)

214 Samrådsunderlag 8 Referenser Tryckta referenser: Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker. Huddinge kommun (2014)- Översiktsplan Stockholms Länsmuseum (1986)- Huddinge Kulturmiljöinventering. Huddinge kommun (2009)- Lokal agenda 21 för Huddinge Digitala referenser: Naturskyddsföreningen- Ågestasjön naturomraden/huddinge/75-agestasjon [besökt mars 2015] Huddinge kommun-välkommen till Orlången [besökt mars 2015] Huddinge kommun- Agenda 21 Miljömålsuppföljning [besökt april 2015] Huddinge kommun- Miljöbarometern [besökt april 2015] Riksantikvarieämbetet. [besökt maj 2015] 36 (36)

215 STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken Maj 2015