Planprogram för ny industrimark

Transkript

1 Nässjö kommun, Nässjö stad Planprogram för ny industrimark Nässjö 23 september 2009

2 Medverkan Planprogrammet har upprättats av Nässjö kommun i samarbete med konsultföretaget Norconsult. Miljö- och byggkontoret har i samråd med Tekniska serviceförvaltningen huvudsakligen svarat för utredningens steg 1 och Norconsult för utredningens steg 2 inklusive sammanställning och utvärdering. Nässjö affärsverk AB har bistått med utredningar avseende teknisk försörjning. En större delutredning gällande kulturmiljö har gjorts av Jönköpings läns museum. I arbetet har även Nässjö näringsliv AB medverkat.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Bakgrund...3 Syfte...3 Metod...3 Geografisk omfattning...4 Organisation...5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Översiktsplan...6 Beslut...7 VAL AV UTREDNINGSOMRÅDEN STEG KRITERIER FÖR LÄMPLIGA OMRÅDEN... 9 HÖGLANDSTERMINALEN MILJÖBEDÖMNING OMRÅDESBESKRIVNING Gamlarp öster...15 Gamlarp väster...23 Risabo...29 Stuntamålen...35 Isåsa väster...40 Isåsa öster...41 VAL AV DELOMRÅDEN STEG DELOMRÅDESBESKRIVNING Topografi och mark...49 Vatten...51 Markanvändning och enskild bebyggelse...53 Trafik...56 Järnväg/Terminal...59 Teknisk försörjning...61 Naturvärden...64 Kulturvärden...69 Landskapsbild...73 Rekreationsvärden...75 Attraktivitet och skyltläge...77 Närhet och service...78 Stora anläggningar...80 SAMMANSTÄLLNING OCH UTVÄRDERING Precisering av delområden...81 Område Område Område Område Område Område Exploaterings- och driftsekonomi...89 Utvärdering...91 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 94

4 Sammanfattning Med anledning av de senaste årens starka expansion i framförallt Gamlarps industriområde krävs planering för framtida industri- och logistikrelaterade verksamheter samt Höglandsterminalens utveckling. Kommunstyrelsen beslutade i februari 2008 att en bred utredning avseende framtida industrimark kring Nässjö stad skulle tas fram, ett arbete som nu är färdigställt i form av ett planprogram. Syftet med planprogrammet är att beskriva konsekvenserna av alternativ lokalisering av de närmaste decenniernas behov av nya verksamhetsområden. Planprogrammet skall utgöra ett underlag för val av lokalisering och upprättande av detaljplan. Ytterst handlar det om att skapa bra förutsättningar för fler arbetsplatser i kommunen. Detta är i sin tur är grunden för en positiv utveckling av alla delar av samhället. I planprogrammets första del, kallat Steg 1, har alla markområden kring Nässjö stad utretts översiktligt. I utredningens Steg 2 har utvalda delområden (område 1-6) studerats närmare ur en rad olika aspekter. Område 3 och 6 bedöms vara minst intressanta. Område 3 ligger anonymt sett från riksvägen (Riksväg 31/40/47) och kommer att beröra Gamlarps by och/eller Kvisttorp vid en expansion. Ny väg till området kommer att påverka omgivande bebyggelse och kulturmiljö. Området blir förhållandevis dyrt att bygga ut när det gäller vägar och teknisk försörjning. Kraftledningar som bryter genom området är en nackdel. Område 6 har samordningsvinster med utbyggnad av Södra vägen men området bedöms ha låg attraktivitet som industrimark och ligger avsides med hänsyn till Höglandsterminalen. Ur topografisk och geologisk synvinkel finns inget som är särskilt fördelaktigt med område 6. Delen norr om Vetlandabanan är dock fortsatt intressant men mer som ett komplement. Område 1 och 2 hänger på flera sätt samman och blir en konsekvens av varandra. Det kan konstateras att en ny trafikplats utmed riksvägen krävs på kort sikt även för område 1. Av denna anledning torde en utbyggnad påbörjas i anslutning till ny trafikplats, antingen i område 1, 2 eller i båda samtidigt. Totalt berörs 5 bostadshus på sikt av område 1 och 2. Område 1 och 2 bedöms som helhet fullt realistiska men har ett tydligt avstånd till staden vilket motverkar ett resurseffektivt samspel. Avståndet till Höglandsterminalen är förhållandevis stort. Kostnaden för vägutbyggnad och teknisk försörjning blir hög om område 1 och 2 väljs. Område 4 kan beröra bostadshus i Vimnarp och även fritidshus runt Gamlarpsgölen. I övrigt berörs få bostäder och jordbruksmark då området utgörs av huvudsakligen skogsmark. Väganslutningen till befintligt industriområde blir ca 1,5 km vilket belastar området kostnadsmässigt avseende väg och teknisk försörjning. Flera områden med myrmark förekommer i framförallt västra delen. Området hänger samman med Höglandsterminalens tänkbara expansion vilket ger stora fördelar ur järnvägssynpunkt och möjligt samspel. Trots sitt avstånd till riksvägen bedöms området ha hög attraktivitet för företag pga närheten till terminalen och befintligt industriområde. Område 5 ligger fördelaktigast med hänsyn till väg och skyltläge och har högst attraktivitet för företag. Kostnaden för att bygga ut området blir lägst av alla områden. Området innefattar dock Träslända by med tillhörande bostadshus och rekreationsintressen. I område 5 berörs 5 bostadshus vilket är samma antal som i område 1+2. Ett fornlämningsområde finns i södra delen och ett frekvent inslag av myrmark finns i södra och östra delen. En delexploatering i östra delen av område 5 med syftet att spara Träslända by är tveksam. 1

5 Planprogram för ny industrimark Nässjö kommun, Nässjö stad Dnr Exploateringskostnaden per hektar mark blir hög samtidigt som de boende- och rekreationsvärden som man vill skydda minskar. Utredningen föreslår inte entydigt ett visst område men förordar område 4 och 5 före övriga områden. Valet mellan område 4 och 5 får anses vara en individuell/politisk fråga där det handlar om vilka aspekter man sätter främst. Målsättningen att skapa fler arbetsplatser genom att erbjuda industrimark för etableringar innebär att något område måste tas i anspråk trots motstående intressen. Utredningen föreslås bli föremål för samråd varefter politiska beslut tas om fortsatt arbete. Figur 1. Översiktskarta som visar de områden som valts ut för beskrivning. Områdena har numrerats (namngivits) från väster till öster i turordning. Numreringen utgör ingen värdering av respektive område. 2

6 Inledning Bakgrund Det har funnits stor efterfrågan på industrimark i Nässjö under senare år. Det är inte sällan stora etableringar med tydlig markåtgång som följd. Mycket av den positiva utvecklingen kan förklaras av kommunens och Nässjö Näringslivs arbete med Onedoor-konceptet samt etableringen av Höglandsterminalen i Gamlarp. Höglandsterminalen har mycket stor dragningskraft på logistikanknutna företag. Industrimarken kring terminalen är särskilt attraktiv och den detaljplanelagda marken är så gott som slutsåld. Planlagd mark för större etableringar kring Nässjö finns därefter inom ett område söder om riksvägen (Riksväg 31/40/47) samt inom Södergårdens industriområde. Dessa markområden är begränsade och de är inte ett självklart val för alla företag. Många företag ser en stor fördel i en närmare koppling till terminalen och riksvägen. Den positiva utvecklingen av terminalen innebär också att det bör säkerställas mark för spårdragning med tillhörande markområde för en framtida terminalutbyggnad. Till detta finns att Nässjö Affärsverk har ett långsiktigt behov av att investera i en ny fjärrvärmepanna vilken kan komma att placeras på en annan plats än idag. Det finns alltså ett behov av planering för framtida industri- och logistikrelaterade verksamheter samt terminalens utveckling. Ett fokus ligger på Gamlarpsområdet men tänkbara alternativa lokaliseringar måste utredas. Syfte Syftet är att beskriva alternativ lokalisering av de närmaste decenniernas behov av nya verksamhetsområden. Nuvarande planering för framtida industrimark ses över mot bakgrund av de senaste årens utveckling. Lämplig mark för verksamheter, särskilt med koppling till logistikbranschen, studeras förutsättningslöst. Höglandsterminalens framtida behov och möjligheter vägs in. Planprogrammet skall utgöra ett underlag för val av lokalisering och upprättande av detaljplan. Ytterst handlar det om att skapa bra förutsättningar för fler arbetsplatser i kommunen. Detta är i sin tur är grunden för en positiv utveckling av alla delar av samhället. Metod Ett planprogram tas fram och blir föremål för allmänt samråd. Med utgångspunkt från planprogrammet och tillhörande samråd inklusive samrådsredogörelse tas beslut om vilket område som skall utredas vidare i en detaljplaneprocess. 3

7 Geografisk omfattning I det område som väljs för nya verksamheter kommer stora investeringar att göras i infrastruktur och byggnation. Dessa investeringar blir framgent en grundläggande planeringsförutsättning. Områdets lokalisering kan få stor påverkan på stadens och kommunens utveckling, resurseffektivitet och miljöpåverkan. Därför är lokaliseringen av området en mycket viktig faktor. Figur 2. Översiktskarta som visar utredningsområdet 4

8 För att på ett bra sätt utreda frågan om den bäst lämpade marken görs en grundlig utredning gällande alternativa lokaliseringar. Planprogrammet har utformats så att det omfattar alla delar av stadens omgivningar. På detta sätt utreds alla alternativa lokaliseringar och deras konsekvenser vilket ger en god grund för efterföljande planprocess. Utredningsområdet omfattar ett ca 10x15 km stort område kring Nässjö stad. Organisation Kommunstyrelsen har beslutat om följande organisation för utredningen. Ledningsgrupp: Kommunstyrelsen utskott I Arbetsgrupp: Berörda tjänstemän på miljö- och byggkontoret och tekniska serviceförvaltningen. Till arbetsgruppen knyts erforderlig expertis, bl a arkeologisk kompetens. Referensgrupp: Kommundirektören, chefen för miljö- och byggkontoret, chefen för tekniska serviceförvaltningen, VD för Nässjö affärsverk AB samt VD för Nässjö näringsliv AB. 5

9 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Gällande översiktsplan föreslår olika utbyggnadsriktningar för ny industrimark enligt nedanstående kartbild. Figur 3. Den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad, industrimark I dagsläget är område 1 (Gamlarp) detaljplanelagt och i huvudsak sålt till intressenter. Område 2 (Södergården) är detaljplanelagt och tillgängligt för nyetableringar. Område 3 (Bråna) och 4 (Hunseberg-Träslända) är inte kommunägda och detaljplanelagda. 6

10 Beslut Miljö- och byggnadsnämnden fattade beslut om att påbörja arbetet med översyn av det framtida industrimarksbehovet. Detta med anledning av de senaste årens starka expansion i Gamlarpsområdet och Höglandsterminalens positiva utveckling. Miljö- och byggnadsnämnden tog beslut om arbetets syfte, metod och innehåll samt föreslog Kommunstyrelsen att vara huvudman för planarbetet. Kommunstyrelsen beslutade att en bred utredning avseende framtida industrimark kring Nässjö stad ska genomföras i enlighet med miljöoch byggnadsnämndens beslut Val av utredningsområden steg 1 Den geografiska avgränsningen utgör ett ca 10x15 km stort område kring Nässjö stad. Närheten till staden krävs för miljövänlig arbetspendling, resurseffektivitet och närhet till service mm. Det första steget i utredningen redovisar markområden som är lämpliga att studera vidare. Eftersom utredningen skall se till alla möjliga alternativ utesluts i steg 1 endast uppenbart olämpliga områden. Uppenbart olämpliga områden innehåller mycket höga värden som står i direkt konflikt med nya verksamhetsområden. Sådana värden är Samlad bostadsbebyggelse inklusive ca 500 m skyddsavstånd Vattenskyddsområden Stora natur- och kulturmiljövärden (Naturreservat, Riksintressen och Natura 2000-områden) Stora friluftslivsvärden Efter att dessa områden markerats i utredningsområdet har kvarvarande delar kring staden delats upp i lämpliga delområden. Dessa områden blir föremål för en noggrannare genomgång när det gäller förutsättningar och möjligheter. Efter denna beskrivning görs ett mer detaljerat urval av områden, steg 2. 7

11 Figur 4. Utredningsområden steg 1 8

12 Kriterier för lämpliga områden Varje område utreds och kommenteras ur en rad olika aspekter som anses vara betydelsefulla för lämpligheten. Nedan redovisas aspekterna och deras innebörd. Storlek Företagsetableringarna tenderar att bli mer och mer ytkrävande samtidigt som ytor för natur, dagvatten mm måste ingå i ett modernt och attraktivt industriområde med liten miljöbelastning. Dessutom bör området på sikt vara utvecklingsbart då stora värden byggs fast i infrastruktur och byggnader. Områdets storlek bör med anledning av ovanstående helst vara ca 100 ha och utvecklingsbart på lång sikt. Topografi, mark och vatten Relativt plana områden med goda markförhållanden eftersträvas för god ekonomi i exploateringen. Skyddsvärda sjöar och vattendrag beaktas samt möjligheterna till ett bra omhändertagande av dagvatten. Markanvändning och enskild bebyggelse Nuvarande markanvändning beskrivs liksom förekomsten av enskild bostadsbebyggelse. Eftersträvansvärt är få berörda bostäder och konkurrerande näringar. Vägar Befintligt vägnät och dess lämplighet kommenteras tillsammans med utbyggnadsmöjligheter. Järnväg / Terminal Möjligheten till järnvägsanslutning av området kommenteras tillsammans med ett tänkt samspel med Höglandsterminalen. Att tillskapa en ny likvärdig terminal i ett annat område bedöms inte realistiskt i närtid. De mindre banorna kan inte konkurrera med Stambanan i detta avseende. En förstaklassig terminal måste ha direktanslutning till Stambanan, då denna bana under överskådlig tid bedöms utgöra järnvägsgodsets huvudstråk genom Sverige. Därför är möjligheterna till samspel mellan nytt industriområde och terminalområdet en mycket viktig faktor. Se även nedanstående separat beskrivning av Höglandsterminalen. Teknisk försörjning Förutsättningar och möjligheter när det gäller vatten, avlopp, dagvatten, fjärrvärme, el mm. Naturvärden Det är positivt om det studerade området innehåller få särskilda naturvärden. Under denna rubrik redovisas registrerade naturvärden i respektive område. Denna redovisning baseras på skogsstyrelsens inventeringar ( Utöver detta redovisas objekt ur ängs- och hagmarksinventeringen. Inventeringen har varit ett rikstäckande projekt på uppdrag av Jordbruksverket. I ängs- och betesmarker kan man återfinna både ett rikt växt- och djurliv, som är beroende av att marken betas eller slås, samt en mängd kulturspår som synliggörs genom hävden. 9

13 Information har även hämtats från Länsstyrelsens sammanställning Natur Jönköpings län (1995) som är en sammanställning av länets ur naturvårdssynpunkt värdefullaste områden. Som komplement till detta har översiktliga fältbesök gjorts. Skogsstyrelsens inventeringar klassar naturvärdena i olika kategorier enligt nedan. Nyckelbiotop Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Naturvärde Under inventeringen av nyckelbiotoper har man också registrerat andra objekt som har naturvärden, utan att nå upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Sumpskog En stor del av Sverige täcks av fuktiga eller blöta skogar, så kallade sumpskogar. För att få kunskap om var i landet dessa är belägna, och vilken betydelse de har för naturvården och skogsproduktionen, har en riksomfattande inventering genomförts under åren 1990 till Framför allt är det de större sumpskogarna som har kartlagts. Kulturvärden Förekommande kulturvärden redovisas översiktligt. Uppgifterna baseras på fornminnesregistret tillsammans med en för planprogrammet särskilt upprättad kulturhistorisk förstudie av Länsmuseet (JLM rapport 2008:53). I kartbilden för naturvärdena redovisas också objekt från projektet Skog & Historia. Objekten består av spår efter människors aktiviteter från förhistorisk tid till i dag och utgörs av t ex gravar, odlingsrösen, fångstgropar och gamla kvarstående kulturväxter. Projektet Skog & Historia syftar till att öka kunskapen om skogens kulturmiljöer och är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Rekreationsvärden Områdets värden ur rekreationssynpunkt beskrivs. Attraktivitet/ Skyltläge Under denna rubrik beskrivs områdets förväntade attraktivitet för företag. Denna faktor är mycket viktig för en positiv utveckling av näringslivet. Generellt önskar företagen goda väg- och järnvägskommunikationer, möjligheten att exponeras, sk skyltlägen utmed större vägar och järnvägar, samt god ekonomi i exploateringen. Närhet / Service Beskrivning av områdets förväntade samspel med staden när det gället service, arbetspendling mm. 10

14 Stora anläggningar Områdets lämplighet för större industrianläggningar, t ex ny fjärrvärmeanläggning. Dessa anläggningar har en tydligare miljöpåverkan och förhärskande vindriktningen spelar större roll. Sammanfattning och utbyggnadsmöjligheter Utifrån ovanstående beskrivning diskuteras en tänkbar utbyggnad och de aspekter som är viktiga för just detta område. Miljökonsekvenser Bedömda miljökonsekvenser av en utbyggnad beskrivs översiktligt. Höglandsterminalen 11

15 Höglandsterminalen Höglandsterminalen utgör en viktig planeringsförutsättning som har stor betydelse för regionens näringsliv och nya etableringar. Verksamheten och dess utvecklingstankar redovisas översiktligt nedan. Höglandsterminalen ligger strategiskt i direkt anslutning till södra Stambanan och Riksväg 31/40/47. Terminalen har sedan etableringen för knappt 10 år sedan utvecklats mycket positivt. Idag hanteras årligen ca TEU (20 fots containers) och ca 5000 trailers per år. Anläggningen är mycket viktig för det regionala näringslivets förutsättningar och konkurrenskraft inom logistikområdet. Banverket har nyligen beskrivit anläggningens betydelse i rapporten Ett strategiskt nät för landkombitransporter i Sverige, Näst efter storstäderna beskrivs Nässjös terminal som en av de 10 strategiskt viktigaste kombiterminalerna i Sverige. Upptagningsområdet är norra Småland inklusive Jönköping och Torsvik. Kommunikationen mellan Höglandsterminalen och Torsvik föreslås bli bättre genom investeringar i vägnätet mellan Torsvik och Riksväg 31/40/47. Banverket anser att Höglandsterminalen bör klassas som riksintresse i den fysiska planeringen. Nässjö kommun, Banverket, Terminalbolaget m fl tog 2008 fram ett beslutsunderlag för olika sätt att utveckla terminalen med syftet att möta framtidens behov. I denna utredning förordas ett alternativ som bl a innebär en utvidgning norrut med spåranslutning till befintlig växel vid Vimnarp. Området norr om Gamlarpsgölen utgör enligt detta förslag det naturligaste utvecklingsområdet för terminalens verksamhet och bör reserveras för detta ändamål i kommunens översiktliga planering. Figur 5. Föreslagen utveckling av Höglandsterminalen genom utvidgning norrut och spåranslutning vid Vimnarp. 12

16 Gamla Pinnen -skorstenen i kvarteret Ångsågen, Nässjö 13

17 Miljöbedömning Enligt 6 kap Miljöbalken skall en sk miljöbedömning ske av vissa planer och program. Syftet med miljöbedömningen är att i ett tidigt skede belysa frågor som rör hälsa och miljö. En miljöbedömning innefattar bl a upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För att veta om planen skall miljöbedömas görs en sk behovsbedömning. Planprogram skall utgöra underlag för det fortsatta planarbetet. Ett program enligt PBL är ingen självständig handling som skall antas av kommunen, utan programmet ingår som en del i planarbetet. Program enligt PBL behöver inte genomgå en miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11. Däremot är det lämpligt att samråda om behovsbedömningen och i förekommande fall avgränsning av MKB:n för efterföljande detaljplan. I detta program beskrivs översiktligt förväntade miljökonsekvenser för olika lokaliserings- och utformningsalternativ i samband med beskrivningen av varje delområde. Inledande behovsbedömning Det är i detta tidiga skede svårt att avgöra om efterföljande detaljplan behöver miljöbedömas, främst beroende på att planens omfattning och lokalisering ännu inte är klarlagd. Det är dock troligt att en detaljplan som inleder eller fullföljer syftet med detta planprogram behöver genomgå en miljöbedömning. Ställningstagandet till behovet av miljöbedömning kan förändras under den efterföljande planprocessen. Inledande avgränsning I 6 kap 13 Miljöbalken anges att en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. allmänhetens intresse och 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Innan kommunen bestämmer omfattningen och detaljeringsgraden för MKB:n skall kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen. Det är svårt att göra en närmare avgränsning av MKB:n i detta tidiga skede. En MKB till efterföljande detaljplan bedöms kunna omfatta alla de frågor som tas upp av detta planprogram. I vilka avseenden detaljplanen kan innebära sk betydande miljöpåverkan får avgöras närmare i samband med upprättandet av detaljplan då lokaliseringen är tydligare. 14

18 Områdesbeskrivning Gamlarp öster Topografi och mark I västra delen förekommer inga stora topografiska skillnader men området är överlag varierat. Marknivåerna ligger mellan ca m ö.h. (meter över havet). I östra delen förekommer tydligare skillnader i marknivån med flera höjder ( m ö.h.) och lågpunkter (ca 300 m ö.h.) i området mellan Fagertofta och Hunseberg. Figur 6. Område Gamlarp öster 15

19 Geologiskt skiljer sig området tydligt från omgivningen. Mindre områden med berg i dagen förekommer mycket rikligt framförallt i mellersta och norra delen. Morän dominerar som jordart och mäktigheten är med anledning av ovanstående tunn i stora delar av området. Förekomsten av moss- och kärrmark är också mycket tydlig. Större myrmarksområden återfinns kring Gamlarpsgölen och söder om denna samt öster om Hunseberg. I övrigt förekommer myrmark relativt spritt i mer eller mindre stora partier i hela området. Några mindre områden med isälvssediment finns i anslutning till Gamlarpsgölen. Slutsats: Den spridda förekomsten av myrmark och delvis den rikliga förekomsten av ytligt berg försvårar områdets exploatering. Fler delområden än normalt får lämnas oexploaterade. Risk för höga grundvattennivåer i vissa delar pga låg marknivå. Vatten I området förekommer flera gölar i varierande storlek. Gamlarpsgölen är den största följd av Fallegölen och Träsländagölen. I övrigt finns fem lite större gölar varav en öster om Solbergavägen samt en del mindre. Flera bäckar och dikessystem förekommer och tre avrinningsområden berörs, se figur 7. Sydöstra delen av området berör Emåns avrinningsområde, ett mindre område öster om Fagertofta tillhör Svartåns avrinningsområde och norra samt sydvästra delen (ca 50%) tillhör Huskvarnaåns avrinningsområde. Det sistnämnda området avvattnas inledningsvis mot Hästsjön via Häradsbäcken och Kvarnbäcken. Sydöstra delen avvattnas inledningsvis mot Ejebäcken och vidare mot Gisshultasjön (Emåns avrinningsområde). Strandskydd på 100 meter finns kring gölarna i området. Figur 7. Vattenförekomster Slutsats: Infiltration av dagvatten begränsas av geologin och i vissa delar låglänt mark. Låglänta delar av området har hög grundvattennivå och avsaknad av tydliga höjdskillnader försvårar byggnation, avvattning, fördröjning och 16

20 anläggandet av stora verksamhetsytor. Flera delar av området kan av dessa anledningar komma att undantas från exploatering. Låglänta områden kan bli en tillgång i det avseendet att de fungerar som renande och i viss mån fördröjande för dagvattnet. Markanvändning och enskild bebyggelse Den dominerande markanvändningen och näringen inom området är skogsbruk och dominerade träslag är gran. Jordbruksmark finns huvudsakligen i anslutning till byarna Träslända, Fagertofta och Hunseberg. Utöver detta berörs jordbruksmark i norra delen vid Buckhult och Södra Vibäck samt i södra delen vid Ya och Sofiero. Förekomsten av jordbruksmark i området som helhet får betraktas som låg till måttlig. Ett koloniområde finns i anslutning till Fagertofta by. Området gränsar i sydväst till befintlig industrimark och delar av området är i gällande översiktsplan angett som framtida industriområde (se figur 3). Området är totalt sett relativt glesbebyggt med tanke på dess närhet till Nässjö stad. Detta kan förklaras med att områdets attraktivitet ur jordbrukssynpunkt generellt har varit låg med anledning av geologin. Bebyggelse i form av byar finns på ett antal platser Träslända och Fagertofta väster om länsväg 953 och Hunseberg sydöst om vägen. Det förekommer även mindre grupper av fritidshus vid eller nära ett par mindre sjöar, Gamlapsgölen och Fallegölen. Slutsats: Generellt förekommer sparsamt med bebyggelse i området. I det fall berörda grupper av fritids-/bostadshus bevaras måste skyddsområden mot industrin upprättas. Om man bortser från Träslända berörs endast begränsade områden med jordbruksmark. Vägar Genom områdets sydöstra del skär länsväg 953 till Solberga. Mindre anslutningsvägar till befintlig bebyggelse angörs främst via länsvägen. Träslända och bebyggelse i väster anförs dock från riksvägen och Nässjö stad i söder. Vid Vimnarp i norr finns en vägbro med begränsad bredd över Stambanan. Totalt sett så är vägnätet i området relativt glest. Detta gäller i hög grad den delen som är beläget väster om länsvägen. I den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad (FÖP) samt i den kommunomfattande översiktsplanen finns ett förslag på en ny vägsträckning för länsväg 953 till Solberga. Denna skulle gå från befintlig trafikplats vid Gamlarp via Buckhult och norrut. I detaljplan för Gamlarps industriområde har hänsyn tagits till denna eventuellt framtida väg. En sådan väg skulle i detta sammanhang kunna få dubbla funktioner, dels industrigata och dels en första etapp av en ny länsväg mot Solberga. För att främja gång- och cykelpendling från Nässjö stad till området måste ett attraktivt GC-nät byggas ut. Slutsats: En ny vägsträckning mot norr från nuvarande Gamlarpsområdet bör byggas ut för att möjliggöra etableringar i södra, mellersta och västra delen av området. Tanken på en ny väg med denna sträckning finns med i gällande översiktsplan och den bör utformas så att den även kan nyttjas för regional trafik. Goda förutsättningar för ett trafiksäkert och attraktivt gång- och cykelvägnät finns då planskild korsning med riksvägen finns på tre ställen. 17

21 Järnväg / Terminal Området ligger intill befintlig terminal vilket gör att transporterna till/från terminalen blir kortast möjliga och dessa transporter behöver inte passera större vägar eller järnvägar. Med detta område ges befintlig terminal möjlighet att utvecklas och expandera på bästa sätt. Slutsats: Området har mycket goda förutsättningar ur denna aspekt. Teknisk försörjning Genom nordvästra delen av området och i nordöstlig - sydvästlig riktning finns en 45 kv kraftledning. I sydöstra delen utmed järnvägen mot Eksjö finns en kraftledningsgata med en 45 kv och en 130 kv luftledning. Elförsörjning bedöms kunna ske från befintligt industriområde i sydväst. Vatten och avlopp finns utbyggt i Gamlarps industriområde varifrån näten kan förlängas. För området krävs pumpning av avlopp för att nå reningsverket. Minst höjdskillnad finns i söder kring Träslända by. Vid större utbyggnad av fjärrvärme krävs förstärkningar av befintligt nät ända från befintlig fjärrvärmepanna. Alternativt kan en ny kompletterande fjärrvärmeanläggning byggas i området. Slutsats: Området har generellt goda förutsättningar avseende teknisk försörjning. 18

22 Naturvärden Förhållandevis få höga naturvärden förekommer inom området. Sumpskogar förekommer på ett flertal platser. Ett mindre naturvärde finns nordväst om Fallegölen samt ett större öster om Fagertofta. Strax sydöst om Fagertofta, på andra sidan länsväg 953, finns en nyckelbiotop. Ängs och hagmarksobjekt förekommer vid Träslända, Ya, Långarum, Fagertofta och Södra Vibäck. Området avvattnas delvis mot Hästsjön som är en näringsfattig sjö med sandiga och steniga stränder. Sjön och dess omgivningar utgör en värdefull naturmiljö med naturbetesmarker och speciellt växt- och djurliv. Slutsats: Området innehåller begränsade naturvärden. Figur 8. Naturvärden 19

23 Kulturvärden Inom området finns ett flertal fornminnen. Den vanligaste orsaken till fornminnesbestämning är fossil åker. I området öster om länsväg 953 förekommer stora arealer av fossil åker. I den västra delen är fornlämningarna vanligen av begränsad storlek även om antalet är relativt stort. I den kulturhistoriska förstudien (JLM 2008:53) har vissa särskilda värden utpekats. Det är framförallt tre mindre områden med mer komplexa fornlämningsmiljöer belägna sydöst om Träslända by, öster om Gamlarpsgölen och norr om Fagertofta by. Slutsats: I området finns en liten till måttlig förekomst av särskilt värdefulla fornlämningar. Rekreationsvärden I kommunens översiktsplan ingår den delen som är belägen öster om länsvägen i område för tätortsnära friluftsliv. Den delen tillhör Lövhultsområdet, men har ett lägre värde som friluftsområde än den betydligt större delen som utgörs av marken söder om Oskarshamnsbanan. Träsländabyn och ett skogsområde öster därom utnyttjas för det rörliga friluftslivet dels av allmänheten dels av den närbelägna gymnasieskolan. Det fasta friluftslivet i form av fritidshus är främst lokaliserat till några mindre sjöar, Gamlarpsgölen, Fallegölen och Sekegölen. Slutsats: En grön korridor från staden och norrut med anknytning till omgivande natur bör ingå i en eventuell plan. Fritidhusgrupperna påverkas av exploateringar i området, mer eller mindre beroende på delområde. Träslända by och ett område öster om har ett värde som stadsnära rekreationsområde vilket kan komma att påverkas tydligt. Attraktivitet/ Skyltläge Området har ett läge utmed Stambanan som möjliggör en nära kontakt med Höglandsterminalen. Närheten till terminalen utgör en stor attraktivitetsfaktor. Ett kompletterande terminalområde utmed ett industrispår mot Vimnarp liksom möjligheten till utbyggnad av industrispår för enskilda företag är stora fördelar. För de områden som ligger utmed Stambanan och riksvägen är skyltläget optimalt och läget mycket attraktivt. Längre in i område är möjligheten till skyltlägen begränsade. Dock kan bra skyltlägen erhållas utmed den planerade huvudvägen. Slutsats: Ett industriläge intill en terminal vid Stambanan och med direktanknytning till det regionala vägnätet måste bedömas som optimalt vad gäller attraktivitet och som skyltläge. Skyltläget minskar påtagligt ju längre från Stambanan och riksvägen aktuella etableringar sker. Dock kan närhet till en ny länsväg/industrigata öka attraktiviteten i det centrala området. 20

24 Närhet / Service Det studerade området är beläget 5-6 kilometer norr om stadens centrum. Någon service finns idag inte i området men en relativ närhet till staden och riksvägen ger goda förutsättningar för etablering av service och nyttjade av stadens service. Slutsats: Den relativa närheten till Nässjö centrum och goda planskilda passager av riksvägen samt närhet till riksvägen innebär ett gott betyg ur närhets- och servicesynpunkt. Service i form av kollektivtrafik bör byggas ut till ett eventuellt industriområde. Utbyggnad av ett attraktivt gång- och cykelvägnät måste ske och goda förutsättningar finns för detta. Stora anläggningar Området ligger mycket bra till i förhållande till den förhärskande vindriktningen (sydväst) vilket påverkar både konsekvenser av luftutsläpp och buller. Bullermässigt är också området avgränsat mot staden genom riksvägen. Området är förhållandevis glest bebyggt. Anläggningen kan bli synlig från både riksvägen och Stambanan beroende på placering och omgivning men bedöms kunna placeras utan att beröra någon särskilt känslig landskapsbild. Relativ närheten till staden är positivt liksom realistiska möjligheter till spåranslutning via terminalen. Slutsats: Området har goda förutsättningar för större anläggningar. Sammanfattning och utbyggnadsmöjligheter Förutsättningarna för exploatering av området bedöms sammantaget som goda. Närheten till staden, terminalen och utbyggd trafikplats vid riksvägen är de stora betydelsefulla fördelarna. Området är generellt glest bebyggt, dock finns flera bebyggelsegrupperingar som kan beröras av exploateringar. En av områdets nackdelar är den förhållandevis rikliga förekomsten av myrmark, låglänta områden och ytligt berg vilket försvårar och fördyrar exploateringar och kan leda till att flera områden måste undantas. Möjliga exploateringsområden är dels området i höjd med Träslända by, vilket bör innebära att dessa fastigheter måste ianspråktas. Alternativt kan Träslända by och delen öster därom undantas och exploateringar ske framförallt norr om Träslända by, öster och norr om Gamlarpsgölen. Det sistnämnda exploateringsalternativet innebär att en ny väg byggs norrut enligt tidigare beskrivning. Denna nordligare exploatering tappar lite av fördelarna med närhet till riksvägen och skyltläge. Miljökonsekvenser Den direkta närheten till terminalen med miljövänliga järnvägstransporter är en stor fördel. Vägtransporter mellan industri och terminal blir korta och därmed minimalt miljöbelastande. Anknytning till regionalt och rikstäckande vägnät sker direkt utan att beröra stadens bostadsområden. Stor förekomst av ytligt berg och myrmark gör exploateringen generellt mer resurskrävande. Dock finns stora skillnader mellan olika delområden. Förutsättningarna att omhänderta dagvatten på ett bra sätt försvåras av låglänta områden men bedöms som acceptabla. 21

25 Industriområdets läge i förhållande till förhärskande vindar (sydväst) och luftpåverkan på staden är förmånligt. Goda förutsättningar finns för korta pendlingsavstånd, kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik samt ett samutnyttjande av stadens service. Inom området förekommer generellt begränsade kultur- och naturvärden. Större boende-, kultur- och rekreationsvärden finns i anslutning till Träslända, Fagertofta och Hunseberg by. Träslända by kan beroende på val av delområde helt eller delvis beröras vilket lokalt kan få stora negativa effekter gällande boendemiljö, befintlig näringsverksamhet och rekreation. Slutsats: Ur miljökonsekvenssynpunkt bedöms området som attraktivt att exploatera om man undantar områdena kring Träslända och Fagertofta by. Nackdelar finns dock i form av förhållandevis resurskrävande exploatering pga geologi och topografi. 22

26 Gamlarp väster Topografi och mark Östra delen av området är relativt flackt och varierar mellan ca m ö.h. Väster om Nässjöbyn sluttar området markant mot väster och Ryssbysjön/Nässjöån. Lågpunkten blir ca 265 m ö.h. vid Nässjöån och därefter stiger området något mot väster till ca 275 m ö.h. Den dominerade jordarten i ytan är morän. Inslag av myrmark finns på flera platser, företrädesvis i östra delen samt utmed Nässjöån. Nässjöbyn och ett område norr om byn är markerat som moräntäcke på issjösediment, huvudsakligen finsand. Ett område öster om Ryssbysjön är markerad som blockfattig morän. Berg i dagen förekommer sparsamt i området förutom i nordöstra hörnet där förekomsten är riklig. Mindre områden med isälvssediment förekommer sporadiskt i östra delen av området. Slutsats: Området har generellt goda förutsättningar i östra och sydvästra delen. I mellersta delen begränsas lämpligheten av höjdskillnader. Figur 9. Område Gamlarp väster 23

27 Vatten Hela området tillhör Huskvarnaåns avrinningsområde. Nordöstra delen avvattnas mot Hästsjön via Kvarnbäcken och övriga delar avvattnas mot Ryssbysjön, bl a via Nässjöån. Strandskydd 100 meter råder kring Ryssbysjön och Fredriksdalsån strax utanför området. Slutsats: Området bedöms, med undantag från delområdet utmed Nässjöån, kunna avvattnas på ett bra sätt. Det bedöms generellt inte uppstå några stora problem med avvattning och hög grundvattennivå. Figur 10. Vattenförekomster Markanvändning och enskild bebyggelse Området gränsar i öster till sammanhållen bebyggelse i form av Gamlarps industriområde. Relativt stora delar inom området är bebyggda med bostadshus främst som bygrupperingar i form av Gamlarp, Nässjöbyn, Kvistorp och Vimnarp. Viss bebyggelse finns också i västra delen. Det finns även industrianläggningar i form av sågverk vid Norget och Vimnarp. Nässjö gamla kyrka finns i södra delen av området utmed länsväg 931. Omedelbart väster om området finns Ryssbysjön med strandnära bebyggelse främst i form av fritidshus. Inom området finns flera större sammanhållna jordburksmarker kring Nässjöbyn, Gamlarps by och Vimnarp/Kvisttorp. Slutsats: En relativt stor andel befintlig bebyggelse och jordbruk finns i flera delar av området. Det finns delområden, främst utmed Stambanan och utmed riksvägen, som på sikt kan utgöra bra verksamhetsområden. Centrala delen av området, från kyrkan i söder och norrut öster om Ryssbysjön, synes dock lämpligare för annan markanvändning, t ex boende och rekreation. 24

28 Vägar Området avgränsas av riksvägen i söder och Stambanan i öster. Genom området i nordsydlig riktning finns Länsväg 951. Länsväg 931 (gamla riksvägen) är belägen i områdets södra del. Vid Vimnarp i norr finns en vägbro med begränsad bredd över Stambanan. Ingen separerad gång- och cykelväg finns idag mellan staden och området. Det finns dock planskild korsning av både Stambanan och riksvägen. Slutsats: Östra delen kan trafikförsörjas via trafikplatsen vid golfbanan. Ny väg krävs vidare norrut då Länsväg 951 inte har lämplig standard. För västra delen kan Länsväg 931 eventuellt utnyttjas inledningsvis, men snart måste en ny trafikplats vid riksvägen anläggas vilket innebär en stor kostnad. Gång- och cykeltrafik till/från staden försvåras av väg- och järnvägsbarriärer men kan förbättras jämfört med idag. Anslutning till terminalen bör i första hand ske via riksvägen. På sikt skulle en ny planskild passage av Stambanan kunna anläggas alternativt utveckling ske av förbindelsen vid Vimnarp. Järnväg / Terminal Området har en relativ närhet till terminalområdet men behöver, åtminstone inledningsvis, använda större allmänna vägar vid transporter emellan. Anslutningar till Stambanan kan på sikt ske på raksträckor i södra och norra delen av området. Att det tillskapas en ny kombiterminal i detta område får dock ses som orealistiskt i ett kortare perspektiv. På sikt kan dock området få ett samspel med terminalområdet via järnväg. Slutsats: Området har måttliga förutsättningar ur denna aspekt. Direkt närhet till Stambanan finns men Stambanan utgör en barriär för bra samspel med terminalen väg- och järnvägsmässigt. Nya anslutningar till Stambanan och vägpassager av Stambanan är kostsamma och komplicerade. Teknisk försörjning Området innehåller ett flertal kraftledningar. Genom östra delen av området och i nord-sydlig riktning finns en 220 kv luftledning. Till denna ledningsgata ansluter luftledningen på 45 kv från nordöst strax norr om Gamlarps by. Öster om Ryssbysjön och i nord-sydlig riktning finns en 130 kv luftledning. Söder om Ryssbysjön finns en 45 kv luftledning i nordvästlig-sydöstlig riktning. Förutom dessa större ledningar finns mindre luftledningar på upp till 10 kv som förbinder Norget, Nässjöbyn, Gamlarps by och Vimnarp. I samband med projektet SydVästlänken kan delar av 220 kv ledningen komma att tas bort och delar av 130 kv bli föremål för SydVästlänken. Vatten, avlopp och fjärrvärme finns inte utbyggt i området. För att ansluta detta område måste det befintliga va-nätet i närheten förstärkas. Avloppet måste pumpas och höjdskillnaden är påtaglig i västra delen av området. Jämfört med området öster om stambanan är också avstånden generellt större. Slutsats: Området belastas av flera kraftledningar vilket kan försvåra utbyggnad beroende på delområde. Utbyggnad och drift av vatten och avlopp och fjärrvärme kan bli relativt kostsamt pga avståndet, höjdskillnader och förstärkningar av det anslutande nätet. 25

29 Figur 11. Naturvärden Naturvärden Likt öster om Stambanan finns i detta område få registrerade naturvärden enligt Skogsstyrelsen. De registreringar som finns är sumpskogar och då i mindre omfattning än öster om Stambanan. Ängs- och hagmarksobjekt finns i större omfattning vid Kvistorp samt i mindre omfattning i anslutning till Gamlarp och Nässjö gamla kyrka. Området gränsar i väster till Ryssbysjön som är grund, näringsberikad och har hög vattenomsättning. Sjön har genom åren tillförts mycket föroreningar från Nässjö stad, framförallt fosfor från industriell verksamhet och avlopp. Arbete med att förbättra sjön pågår. Huskvarnaån (från Ryssbysjön till Stensjön i Jönköpings kommun) är riksintresse för naturvården. Området är av betydelse för utterstammen i regionen. Fågelskyddsområde inrättades 1972 i södra och norra delen av Ryssbysjön då området innehöll värdefulla mader och häckningsplatser. Växligheten i sjön har minskat stadig under de senaste 30 åren. Idag är den svag; det finns endast ett större vassbälte vid sjöns inlopp. 26

30 Slutsats: Området innehåller generellt begränsade naturvärden. Ängs- och hagmarksobjekten vid Kvistorp och närheten till Ryssbysjön tillhör de tydligaste värdena. Kulturvärden Med ledning av den kulturhistoriska förstudien innehåller området flera starka kulturvärden. I mellersta södra delen ligger Nässjö gamla kyrka vars närområde naturligtvis är särskilt känsligt. Detta område innefattar även Nässjöbyn. I övrigt berörs komplexa fornlämningsmiljöer mellan Norget och Vimnarp, utmed Stambanan, riksvägen och Fredriksdalsån. Västra delarna av området berör även Äsperyds förhistoriska kärnbygd. Slutsats: Flera starka kulturvärden finns i området varav området kring Nässjö gamla kyrka och Nässjöbyn utgör de främsta. I dess närområde bedöms det inte realistiskt att föreslå exploateringar. Känsliga områden finns även i anslutning till områdets västra gräns samt mellan Norget och Vimnarp. Rekreationsvärden Områden kring större sjöar har alltid värden ur rekreationssynpunkt. Så även området kring Ryssbysjön och den relativa närheten till Nässjö stad ökar värdet. Östra och södra delarna av området har däremot närhet till Stambanan och riksvägen och har inte kopplingen till sjön varför värdena ur rekreationssynpunkt får anses vara måttliga. Området kring kyrkan och en bit norrut har värdefull landskapsbild vilken bör tas tillvara. Likaså är Äsperyd by väster om området attraktivt ur rekreationssynpunkt. Slutsats: Området närmast Ryssbysjön, gamla kyrkan och Äsperyd har särskilda värden ur rekreationssynpunkt. Attraktivitet/ Skyltläge Områdena närmast Stambanan och riksvägen har stor attraktivitet vad gäller skyltläge. Områden längre norrut blir anonyma från riksvägen. En relativ närhet finns till Höglandsterminalen vilket utgör en attraktivitetsfaktor. Slutsats: Området närmast riksvägen och även Stambanan är mycket attraktivt som skyltläge. Attraktiviteten minskar med ökat avstånd till terminalen och riksvägen. Närhet / Service Fordonstrafiken mellan området och staden kan ej passera riksvägen planskilt utan måste använda del av denna. Området ligger på motsatt sida Stambanan jämfört med staden och planskild passage av Stambanan finns i form av riksvägen. Planskild passage av riksvägen och Stambanan finns för gång- och cykeltrafiken, bron över riksvägen är dock gemensam med biltrafiken. När det gäller delen i sydväst så blir avståndet till staden påtagligt. Närheten till riksvägen ger förhållandevis goda förutsättningar för service då ett samutnyttjande kan ske med riksvägstrafiken. Slutsats: Området har sammantaget måttliga till relativt dåliga förutsättningar ur denna aspekt. Barriärer som Stambanan och riksvägen ligger mellan staden och området. Beroende på delområde varierar avståndet till centrum. 27

31 Stora anläggningar Området ligger bra till i förhållande till den förhärskande vindriktningen (sydväst). Bullermässigt är området avgränsat mot staden genom riksvägen och Stambanan. Dock finns relativt mycket spridd bebyggelse i området. Anläggningen kan bli synlig från både riksvägen och Stambanan beroende på placering och omgivning. Den bedöms också kunna få en förhållandevis stor påverkan på landskapsbilden i övrigt vilken i flera delar av detta område är värdefull. Koppling till staden försvåras av avstånd, barriärer och i västra delen höjdskillnad. Möjlighet till direkt koppling till Stambanan finns även om det i närtid inte bedöms realistiskt. Slutsats: Området har måttliga till låga värden ur denna aspekt. Sammanfattning och utbyggnadsmöjligheter Med ledning av ovanstående skulle en exploatering i västra delen alternativt i mellersta östra delen kunna utredas vidare. Området kring kyrkan och Nässjöbyn är inte lämpligt för denna typ av exploateringar pga kultur- och landskapsbildsvärden. Vid en exploatering av mellersta östra delen måste en ny väg byggas norrut från befintlig trafikplats utmed riksvägen. Vid exploatering av västra delen torde en ny trafikplats utmed riksvägen krävas. Miljökonsekvenser Förhållandevis mycket bostadsbebyggelse finns inom området med koncentrationer vid Gamlarps by, Nässjöbyn och utmed vägen mot Vimnarp. Påverkan på dessa värden kan därför bli stor. Inom området finns ett stort kultur- och landskapsbildsvärde i form av Nässjö gamla kyrka vars närområde kan påverkas beroende på exploateringens lokalisering. Likaså finns värden i områdets ytterkanter i form av byn Äsperyd och Ryssbysjön som båda är av riksintresse avseende kultur- respektive naturvärden. I sydväst finns en del bebyggelse utmed Länsväg 931 som måste lösas in vid en eventuell exploatering i detta område. Slutsats: Miljökonsekvenserna av en exploatering i detta område blir starkt beroende av dess lokalisering. Minst känsliga områden torde finnas i mellersta östra delen och till del i sydväst. Exploateringar som påverkar landskapsrummet kring kyrkan bör undvikas. 28

32 Risabo Topografi och mark Nordöstra delen vid golfbanan består av en markant höjd med en topp på ca 320 m ö.h. I övrigt är området relativt flackt och varierar mellan ca m ö.h. med lågpunkten centralt i nord-sydlig riktning i form av Nässjöån. Figur 12. Område Risabo Större områden med myrmark förekommer centralt i området utmed Nässjöån och även väster om Risabo finns ett större myrmarksområde. Sydväst om Risabo finns några mindre områden med isälvsavlagringar. I övrigt är den dominerande jordarten morän. Mindre områden med berg i dagen finns på höjden i nordöstra delen av området. Slutsats: Lämpliga delområden ur denna aspekt finns i västra och delvis södra delen. 29

33 Vatten Området avvattnas i allt väsentligt via Nässjöån och dess förgreningar som mynnar i Ryssbysjön. Mosspartier väster om Risabo avvattnas österut trots sin närhet till Fredriksdalsån. Förgreningar i form av diken och bäckar förekommer rikligt i den centrala delen av området. Strandskydd råder utmed Fredriksdalsån samt kring en göl i södra delen av området. Figur 13. Vattenförekomster Slutsats: Centrala delen av området är olämpligt pga låglänt mark med hög grundvattennivå samt myrmark. Från övriga delar av området bedöms dagvatten kunna tas om hand på ett bra sätt och huvudsaklig avvattning ske via Nässjöån. Markanvändning och enskild bebyggelse Den dominerande markanvändningen och näringen inom området är skogsbruk och dominerade träslag gran. Nordöstra delen av området upptas av Nässjö golfbana. Större jordbruksmarker i området finns vid Södergården nordväst om golfbanan utmed riksvägen samt kring gården Risabo i västra delen. Enskild bebyggelse finns vid Södergården, Risabo, Björkelund och i södra delen av golfbanan. Slutsats: Centrala och östra delen torde vara mest lämplig för annan markanvändning som boende, rekreation, natur etc. Västra och delvis södra delen skulle kunna vara lämpligt för nya verksamheter. Några bostadshus kommer att beröras, bl a vid gården Risabo. 30

34 Vägar Vägnätet är inte särskilt väl utbyggt i området. I västra delen finns en enskild väg i nord-sydlig riktning som leder från riksvägen till Risabo och söderut mot Jönköpingsbanan. I östra delen finns mindre vägar kring golfbanan och mot Björkelund i söder och Västra vägen i sydöst. En ny trafikplats på riksvägen i höjd med Risabo krävs för en acceptabel trafikförsörjning av ett nytt verksamhetsområde. Enbart angöring från Västra vägen innebär att trafik till terminalen belastar Jönköpingsvägen vilket inte är lämpligt. Med ny trafikplats kan riksvägen användas för trafik mellan stad och industriområde. Pendlingstrafik från staden skulle även kunna angöra området från Västra vägen genom en ny väg västerut. Detta skulle innebära en minskning av den tunga trafiken på Jönköpingsvägen, genom att tung trafik till bl a Södergårdens industriområden använde denna väg för att nå riksvägen. Dock innebär en sådan väg påtagligt ökade vägkostnader för detta område. Slutsats: Stora investeringar måste sannolikt ske i vägnätet, främst i form av ny trafikplats utmed riksvägen. Järnväg / Terminal Avståndet till terminalen och Stambanan är tydligt. Trafiken mellan terminal och industriområde måste använda riksvägen. Jönköpingsbanan har relativt hög standard och skulle kunna användas för vissa järnvägstransporter till och från området. Det bedöms dock inte realistiskt med en ny stor terminal. Slutsats: Direkt närhet till befintlig terminal saknas. Jönköpingsbanan skulle kunna användas för spåranslutning av industriområdet. Teknisk försörjning En stor fördelningsstation för el ligger mellan Höregölen och avloppsreningsverket vartill samtliga stora kraftledningar kring Nässjö stad ansluter. Genom golfbaneområdet i nordsydlig riktning ligger parallellt 220 kv och 45 kv luftledningarna från norr. I öst-västlig riktning genom området finns två 130 kv ledningar och i nordsydlig riktning utmed Nässjöån berörs en 130 kv ledning och en 45 kv ledning. Området kan beröras av projektet SydVästlänken, främst ledningsgatan för 130 kv ledningen utmed Nässjöån och in mot Höregölen. För att försörja området med vatten och avlopp måste det befintliga nätet i närheten förstärkas. Till detta kommer långa ledningssträckningar och tydlig höjdskillnad. Slutsats: Området bedöms, särskilt de västra delarna, som kostsamt att försörja med vatten, avlopp och fjärrvärme. Kraftledningar kan försvåra en utbyggnad. 31