Kriminellt.com. NORRKÖPINGS TINGSRÄTT Enhet meddelad i Norrköping. PARTER (Antal tilltalade: 1)

Transkript

1 Mål nr meddelad i Norrköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare My Lindholm Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Norrköping Målsägande Sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Jur.kand. Karin Carlsson Advokatfirman Bo Nilsson AB Vasavägen Katrineholm Tilltalad MATHIAS Mikael Larsson, Sandbyhovsgatan Norrköping Offentlig försvarare: Advokat Tomas Abrahamsson Advokaterna Abrahamsson i Norrköping AB Bråddgatan Norrköping SLUT Begångna brott Sexuellt utnyttjande av barn Lagrum 6 kap 4 1 st och 5 brottsbalken Påföljd m.m. Villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 4 månader ha dömts ut. Kriminalvården Frivården Norrköping Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 418 Olai Kyrkogata måndag - fredag Norrköping E-post: 08:00-16:00

2 2 Skadestånd Mathias Larsson ska utge skadestånd till målsäganden med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 september 2011 till dess betalning sker. Sekretess Tingsrätten förordnar med stöd av 43 kap. 5 andra stycket och 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 35 kap. 12 första stycket 1 p. samma lag skall bestå för uppgifter i akten och som förebringats vid förhandling inom stängda dörrar, allt i den mån uppgifterna kan röja identiteten på målsäganden. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Tomas Abrahamsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, 36 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Karin Carlsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete och kr mervärdesskatt. 3. Av de under punkterna 1 och 2 ovan angivna ersättningarna ska Mathias Larsson till staten betala kronor.

3 3 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat ansvar för Mathias Larsson för sexuellt utnyttjande av barn enligt 6 kap. 4 första stycket och 6 kap. 5 brottsbalken enligt följande gärningsbeskrivning: Mathias Larsson har vid upprepade tillfällen under tiden mars-september 2011, på olika platser inom Finspångs och Norrköpings kommuner, genomfört samlag med målsäganden A, en flicka född i december Larsson har vid samlagen insett att hon var under 15 år. Målsäganden A har biträtt åtalet och yrkat skadestånd med kronor jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 september 2012 till dess betalning sker. Av beloppet avser kronor kränkning och kronor sveda och värk, i form av psykiskt lidande. A:s identitet framgår av bilaga 1. Mathias Larsson har erkänt brott. Såvitt avser skadeståndet har han medgett kränkningsersättning om kronor jämte ränta på det beloppet. I övrigt har inget belopp vitsordats. Räntan är vitsordad. UTREDNINGEN Åberopad bevisning Åklagaren har åberopat förhör med A och den tilltalade samt, som skriftlig bevisning, brottsanmälan och chattkonversation. Målsäganden A har åberopat samma bevisning som åklagaren och därutöver att A själv skall höras om kränkningen och det psykiska måendet.

4 4 Utsagor Målsäganden A har i huvudsak uppgett följande. Hon och Mathias Larsson kom i kontakt över MSN i mars De träffades en eller två veckor därefter, åt tacos och hade sex i ett grustag. Det var frågan om ett vaginalt samlag och även oralt. När det gäller de orala samlagen i deras relation så var det bara hon som gav honom. En stor del av poängen med att de träffades från hennes sida var att hon skulle kunna åka bil i Norrköping. Mathias Larsson kände till hennes ålder och även att hon inte var oskuld; hon hade varit med två killar tidigare. De träffades och åkte bil rätt ofta, det var varje helg och även ibland på vardagarna. De flesta gångerna hade de sex. Ofta ägde det rum hemma hos henne, hennes föräldrar kände till relationen. Ibland var det utomhus och någon gång hemma hos Mathias Larsson i Norrköping. Periodvis kan det ha varit så ofta som fyra gånger i veckan. Idag uppskattar hon att det totalt kan ha rört sig om 80 till 90 samlag. Det förekom inga hot eller våldsamheter och det var på bådas initiativ. Med tiden kom dock Mathias Larsson att tjata om att få ha sex. Hon minns inte när det sista tillfället var, men det höll på ett halvår. Det hela slutade för att Mathias Larsson bara ville ha sex. Hon tyckte de kunde umgås som kompisar. Han SMS:ade också med sju andra tjejer och frågade dem om de ville ha sex. Hon tyckte då att han gott kunde köpa ut åt henne. Till slut ville hon inte umgås med honom och blev ihop med en jämnårig pojkvän den 10 oktober Hon fick honom att köpa ut och att köpa cigaretter. Hon kan förstå att Mathias Larsson kände sig pressad av detta. Det hela känns barnsligt idag, men några andra tankar har hon inte om det idag. När Mathias Larsson vid ett tillfälle inte köpte några cigarettpaket åt henne bestämde hon sig för att polisanmäla honom, vilket hon gjorde efter ett par veckor. Hon mådde inte dåligt av det som hände. Hon festade lite hårdare än vanligt när det tog slut. Idag mår hon bra och det kommer nog inte ha någon påverkan på henne i framtiden. Hon hade och har det ordnat hemma och skötte skolan.

5 5 Tilltalade Mathias Larsson har, hörd över åtalet, i huvudsak uppgett följande. Första gången de hade sex var i bilen parkerad i ett grustag i trakterna kring Finspång. Det var ett vanligt vaginalt samlag, först senare hade de oralsex. I början träffades de bara på helgerna, i veckorna arbetade han. Först under hans semester träffade de oftare. Han tror därför att det rimligen kan ha rört sig om mellan 30 och 50 samlag. De låg inte bara med varandra, utan de åkte exempelvis på bilträffar och han var även en gång och hämtade henne i Stockholm. Han träffade även hennes föräldrar vid flera tillfällen. En gång hade de sex hos honom. Att de hade sex skedde på bägges initiativ, ibland frågade han och ibland hon. Han tyckte hon var söt och han tyckte om henne som person. Han upplevde det som att de hade ett öppet förhållande. Ibland var det som att de var ihop; han hade känslor för henne. Han visste att hon var 14 år och att det var fel, men det blev som det blev för att hon var söt. Det kändes samtidigt inte som han utnyttjade henne, utan tvärtom som att hon utnyttjade honom och hans tillgång till bil. Sista gången de hade sex var innan hon började utpressa honom, vilket började när han inte ville ha med henne att göra. Han tror inte heller att hon ville träffa honom efter att han SMS:at andra tjejer. Hon var svartsjuk och utpressade honom för att få kontroll. De umgicks mindre och mindre. Till slut blockerade han henne på MSN. Han mådde mycket dåligt och sade att han inte tänkte hjälpa till mer. Han låg på kvällarna och funderade, grät och kunde inte sova. Därefter kom anmälan, annars har han inte hört ifrån henne. SKÄL Skuld Händelseförloppet Tingsrätten kan konstatera att det råder en relativt stor samstämmighet mellan de hörda om vad som hänt. Det kan därför konstateras att Mathias Larsson, under perioden mars till i vart fall augusti 2011, haft upprepade vaginala och också vissa orala

6 6 samlag med A. Dessa har ägt rum hemma hos A, hemma hos Mathias Larsson och även utomhus. Han har känt till att A inte var 15 år fyllda. Upprinnelsen synes ha varit ett mera på kamratskap baserat förhållande som gått över till att det även blivit en sexuell relation. I vart fall från Mathias Larssons sida verkar det ha funnits vissa känslor. Det är svårt att utpeka den ene av de två som initiativtagaren till det som inträffat, men med tiden under relationen synes Mathias Larsson varit den som främst velat ha sex. Dock kan samtidigt konstaters att A inte på något sätt varit tvingad eller avog. Mot slutet av relationen synes dock A kommit att närmast vara den som styrde då hon kommit att utnyttja Mathias Larsson för en del tjänster. Den fråga där uppgifterna går isär rör omfattningen. Mathias Larsson har uppgett att de till en början bara sågs helgtid och att ett mer frekvent umgänge bara ägde rum under hans semester. Han får det mot bakgrund av detta till att de kan ha haft sexuellt umgänge kanske 30 till 50 gånger. A, å sin sida, har uppgett att det var mer än så. Hon har uppgett olika antal vid olika tillfällen. A:s uppgifter är därmed något otydliga och svävande. Sammantaget kan inte anses visat att samvaron haft en större omfattning än den av Mathias Larsson uppgivna. Rubricering Grundbrottet när någon fyllda 15 år har samlag, eller någon därmed jämförbar handling, med någon under 15 år är våldtäkt mot barn, 6 kap. 4 första stycket brottsbalken. Rubriceringen till trots krävs inget inslag av våld, utan lagstiftaren har tyckt att då den som är under 15 år inte har ett sexuellt självbestämmande så är kränkandet av den sexuella integriteten i sig att jämställa med våld mot någon som uppnått det sexuella självbestämmandet.

7 7 Mildare fall rubriceras istället som sexuellt utnyttjande av barn, 6 kap. 5 brottsbalken. Att den aktuella gärningen skall ha den rubricering och inte den strängare, våldtäkt mot barn, är enligt tingsrättens mening klart. Det har rört sig om ett vänskapligt förhållande, med visst inslag av känslor. Det som hände var utan förnedrande inslag och inslag av tvång. A:s agerande, både avseende det hon inlåtit sig på i det sexuella umgänget och särskilt det faktum att hon under den senare delen närmast kommit att utnyttja Mathias Larsson för diverse ärenden tyder vidare på att A för sin ålder i vart fall varit relativt mogen och överlagd i sitt agerande. Det saknas därför sammantaget skäl att rubricera det inträffade som annat än sexuellt utnyttjande av barn. Påföljd Mathias Larsson förekommer med ett avsnitt i belastningsregistret år 2010 avseende trafikförseelse. Av yttrande från frivården framgår i huvudsak följande. Det har inte framkommit något övervakningsbehov. Mathias Larsson bedöms lämplig för samhällstjänst och har instämt i bedömningen. Mathias Larsson har för egen del uppgett i huvudsak följande. Det som frivården anfört stämmer. Han har haft vissa problem under sin skolgång och har idag ett anpassat arbete inom Samhall. Hans funktionshinder kan ha viss påverkan på samspelet med andra människor. Tingsrätten gör följande bedömning. Det brott som Mathias Larsson har gjort sig skyldig till är allvarligt; lagstiftarens utgångspunkt är att den som ännu inte fyllt 15 år inte kan samtycka till sex. Även om således den som inte uppnått denna ålder praktiskt sett frivilligt inlåter sig på

8 8 sex har det skett en brottslig kränkning av A:s sexuella integritet. Att det är ett allvarligt brott som Mathias Larsson fällts till ansvar för signaleras även av straffskalan. Sexuellt utnyttjande av barn kan rendera i fyra års fängelse. I detta fall kan även i viss höjande riktning noteras att det rör sig om ett stort antal samlag, även med beaktande av det minsta antalet i det av Mathias Larsson angivna intervallet, 30 stycket. Det är även så att åldersskillnaden inte är ringa. Samtidigt kan konstateras att inte förekommit några förnedrande inslag eller någon form av tvång. A har frivilligt (i den mån hon kunnat göra detta utifrån straffrättslig utgångspunkt) inlåtit sig i den sexuella relationen med Mathias Larsson. Även om förhållandet inte varit något direkt kärleksförhållande så har det i vart fall varit baserat på någon form av känslomässighet. Det framgår om inte annat av den chattlogg som åberopats att parterna i slutet närmast känt ett svek och det blev en hel del hårda ord. Det kan också konstateras att A mot slutet av förhållandet utövat regelmässig utpressning mot Mathias Larsson, någon som om inte annat tyder på att A varit i relativa mått mätt endast i ringa mån kränkt. Sammantaget finner tingsrätten att straffvärdet är fyra månader. När det gäller val av påföljd kan konstateras att brottet har så kallad art, det vill säga att det även vid lägre straffvärden medför en presumtion för fängelse. En sådan presumtion kan genombrytas om det finns förutsättningar att istället döma ut samhällstjänst. Mathias Larsson är i praktiken tidigare ostraffad och har ett arbete. Påföljden kan därför bestämmas till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Skadestånd A har yrkat ersättning dels med kronor avseende kränkning, dels med kronor avseende sveda och värk. Mathias Larsson har vitsordat kronor avseende kränkning.

9 9 Kränkningsersättningen Kränkningsersättning skall bestämmas med utgångspunkt i 2 kap. 3 skadeståndslagen (1972:207) (nedan SkL). Enligt aktuell bestämmelse skall den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ersätta den skada som kränkningen innebär. En vanlig praxiskälla är Brottsofferfondens referatsamling 2012, av denna framgår att brottsofferersättningen, som bär stora likheter med ett av domstol utdömt skadestånd för kränkning, bestäms till antingen noll kronor eller, i normalfallet, kronor. Något mellanting förekommer inte i praxissamlingen. I förarbetena till den nuvarande lydelsen rörande kränkningsersättningen uttalar lagstiftaren följande till vägledning för hur skadeståndet skall bestämmas efter att ha konstaterat att sexualbrotten ofta i sig får anses innefatta en sådan allvarlig kränkning som krävs för skadeståndsansvar (prop. 2000/01:68, s. 66): Den som har orsakat en allvarlig kränkning genom ett sådant brott som sägs i paragrafen skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Begreppet skada är här avsett att väsentligen motsvara det begrepp - lidande - som hittills har använts för motsvarande situationer, dock med den skillnaden att det i mindre mån syftar på den skadelidandes egen upplevelse. Avsikten är sålunda att skadan i huvudsak skall bedömas utifrån objektiva kriterier. Sådana kriterier anges i 5 kap. 6, där det som tidigare sagts finns riktlinjer för hur ersättningen skall bestämmas. I motiven till den bestämmelsen framgår också att det bör finnas ett visst utrymme att ta hänsyn till den drabbades upplevelse i det enskilda fallet. Det är sålunda skadan som ersätts och alltså - i strängt logisk mening - inte kränkningen. Att lagen har utformats på det sättet är av skäl som närmast är av systematisk art. Det torde dock på det hela taget sakna betydelse för den sakliga bedömningen. Lagen anger att det är den skada som kränkningen innebär som skall ersättas. Det får därför anses korrekt att tala om en ersättning för själva kränkningen. Tingsrätten skall således försöka göra en objektiv bedömning utifrån gärningens typ, snarare än en bedömning av hur handlingen individuellt sett drabbat den kränkte. Närmare bestäms kränkningsersättningen med stöd av vissa i 5 kap. 6 första stycket SkL angivna parametrar. Dessa är om gärningen haft förnedrande eller skändliga inslag, om gärningen varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv

10 10 eller hälsa, om gärningen riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, om gärningen inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande och om gärningen varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. När uppräknade kriterier infördes i lagen uttalade lagstiftaren följande (a. prop., s. 74): Ersättning för kränkning genom brott skall bestämmas huvudsakligen efter en objektiv bedömning. Det hindrar inte att man i särskilda fall kan ta hänsyn till intensiteten i den skadelidandes upplevelser av kränkningen. Omständigheter i det enskilda fallet som talar för att kränkningen har varit särskilt påtaglig eller kanske lindrigare än normalt skall således kunna medföra avvikelse från den bedömning som annars skulle ha gjorts. Avsikten med bestämmelsen är att peka på vissa omständigheter som är ägnade att typiskt sett påverka graden av kränkning och därmed också ersättningens storlek. Av lydelsen framgår att det i och för sig är en utgångspunkt att en gärningstyp objektivt medför visst på förhand tabellerat skadestånd, men samtidigt kan man inte undvika att göra en individuell prövning av den enskilda gärningens karakteristika. Att således som Brottsoffermyndigheten endast ha två steg, ingen ersättning eller kronor, låter sig inte göras då det inte endast finns antingen icke skadeståndsgrundande gärningar eller sådana som betingar så jämförelsevis mycket ersättning som kronor; en mer nyanserad bedömning måste således ske för att avgöra vilket, om något, skadestånd som skall utgå för en viss individualiserad gärning (jfr rättsfallen NJA 2011 s. 3 och RH 2007:7). Vidare kan konstateras att de referatsfall som medfört att ersättning inte utgått (Brottsofferfondens referat 51-56) kännetecknats av att det varit på kärlek grundade förhållanden och att det varit relativt liten åldersskillnad. När skadestånd har dömts ut har det varit tillfälliga relationer, påtryckningar, större åldersskillnad och även alkohol inblandat (Brottsofferfondens referat 57-61). I detta fall har det i och för sig varit frågan om en relativt omfattande relation under en rätt så lång tid. Det har inte heller varit någon ringa åldersskillnad. Dessa om-

11 11 ständigheter talar i höjande riktning. Samtidigt har det inte funnits några inslag av våld eller tvång. Vidare har A varit för sin ålder relativt mogen och synes i vart fall mot bakgrund av sitt agerande varit något mindre kränkt; A har ju närmast kommit att på ett tämligen sofistikerat sätt kommit att utnyttja sin position i förhållande till Mathias Larsson. Sammantaget anser tingsrätten inte att skadestånd skall utgå med mer än det vitsordade beloppet om kronor. Sveda och värk Skadestånd kan utgå för psykisk lidande vid ett brott av förevarande slag, jfr 2 kap. 1 SkL (även SOU 1992:84, s. 217 f.) och 5 kap. 1 första stycket 3 p. SkL. I många fall när ersättning skall bestämmas för sveda och värk används Trafikskadenämndens hjälptabeller som gäller för sjukskrivning vid trafikskada. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2005 s. 919 konstaterat att dessa kan vara svåra att göra bruk av i situationer när det gäller sexualbrott mot barn. För det första finns ingen sjukskrivning på samma sätt för vuxna. För det andra och mer centralt kan det gå en tid mellan gärning och det att skadan upptäcks. Högsta domstolen kom därför att istället tillämpa en av de schabloner som brukas av Brottsoffermyndigheten vid fastställande av ersättning för sveda och värk. Brottsoffermyndigheten har tre schablonsteg för ersättning för sveda och värk vid sexualbrott, kronor för normalbrott, kronor för grova sexualbrott mot barn och kronor vid mycket allvarliga gärningar (se Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, s. 9). Det kan konstateras att A:s yrkande utgår ifrån dessa schabloner. Emellertid måste ett utdömande av skadestånd för sveda och värk baseras på två frågor: för det första, finns det sveda och värk samt, för det andra, hur kan skadan kvantifieras i pengar? Det är först under förutsättning att det finns en påvisad skada som en förenkling av bedömningen i fråga två isolerat kan komma ifråga genom att göra bruk av schabloner.

12 12 När A själv hörs och själv, utan att på något sätt bli ifrågasatt, får ange om hon mått dåligt är hennes svar nekande. Det enda som hon kan nämna som skillnad i livet vid den tiden var ett något mer omfattande drickande än vanligt. Även om det i allmänna termer kan antas att gärningar av aktuell typ medför sveda och värk är det mot bakgrund av vad A uppgett, och även mot bakgrund av hur hon agerat vid tiden för händelserna, inte visat att det finns något psykiskt lidande i detta enskilda fall. Skadeståndsyrkandet avseende sveda och värk skall därför ogillas. Övriga frågor Sekretess Förhandlingen har, förutom avseende yrkande och inställning, skett bakom stängda dörrar för att skydda A:s identitet. Vad som förevarit inför rätta som kan röja A:s identitet skall fortsatt omfattas av sekretess med stöd av 35 kap. 12 första stycket 1 p., 43 kap. 5 andra stycket och 43 kap. 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Brottsofferfond Fängelse ingår i straffskalan för sexuellt utnyttjande av barn. Mathias Larsson skall därför utge ersättning till brottsofferfonden. Ersättningar Tomas Abrahamsson har yrkat ersättning enligt taxa, jämte visst utlägg, totalt kronor. Ersättningen är skälig och fastställs. Karin Carlsson har yrkat ersättning för elva timmar, vilket motsvarar kronor. Ersättningen är skälig och fastställs.

13 13 Med beaktande av Mathias Larssons ekonomiska förhållanden skall han förpliktas, efter viss avrundning nedåt, att till staten återbetala kronor, jfr 31 kap. 1 rättegångsbalken och 8 lagen (1988:609) om målsägandebiträde. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400) Överklagande, ställt till Göta hovrätt, skall ha inkommit till tingsrätten senast den 21 maj På tingsrättens vägnar Girion Blomdahl rådman I detta avgörande har även nämndemännen Gerd Svensson, Annika Anell och Ebbe Eriksson deltagit. Tingsrätten är enig.

14 DV Producerat av Domstolsverket Kriminellt.com Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

15 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.