Drift- och skötselanvisning för Aquasol Solvärmesystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drift- och skötselanvisning för Aquasol Solvärmesystem"

Transkript

1 Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB Drift- och Skötselanvisning 1(11) Drift- och skötselanvisning för Aquasol Solvärmesystem Innehållsförteckning Solvärmeanläggningens tekniska data Funktionsbeskrivning Solsystemets ingående delar Uppstart och igångsättning Normal skötsel och underhåll Felsökning Bilaga 1 Bilaga 2 Solvärmeanläggnings tekniska data. Typ av solfångare Aquasol Mini 2,0 Aquasol Big L S, 4,0, 6,6, 8,6, 10,5, 13,0 Aquasol Long 2,0,2,5, 4,0, 5,0,6,0 Antal solfångare Total solfångaryta Aquasol drivpaket Antireflexbehandlat glas Ja, Nej st.m² DPN-.. Ackumulatortank volym.liter fabrikat/modell. Värmeväxlare intern: längd.m dimension rör mm extern: fabrikat.. modell... Värmebärare i solvärmesystemet: typ. Fabrikat.. Kontrollerat den fryspunkt.. signatur. Kontrollerat den fryspunkt.. signatur. Kontrollerat den fryspunkt.. signatur. Kontrollerat den fryspunkt.. signatur. Kontrollerat den fryspunkt.. signatur.. Projekterat flöde i solvärmesystemet..l/min uppmätt flöde.. l/min den (Solvärmesystemet var cirka.. C varmt och pumpen sattes på läge..) Förtrycket i expansionskärlet..bar/mvp/kpa (bör vara cirka 3 till 4 bar) Inställning av startdifferens.. och stoppdifferens.. i reglercentralen. Installatör: Kontaktperson Företag Adress. Postadress.. Tel/mobiltel/fax Anläggningen färdigställd och godkänd den Ägare

2 6.5 Drift- och Skötselanvisning 2(11) Funktionsbeskrivning En solvärmeanläggning tar vara på solens energi. När solen skiner på solfångarna omvandlas solstrålningen till värme i absorbatorn. Ju högre absorbtans - α och lägre emissivitet -ε en solfångare har desto bättre kan solfångaren omvandla och ta tillvara solinstrålningen. Med hjälp av en pump som ingår i drivpaketet, DPN, flyttas solvärmen ner till ett värmelager, en ackumulatortank eller varmvattenberedare. Pumpen startar när det finns värme att hämta i solfångaren. Det som startar pumpen är en reglercentral som känner av temperaturerna i solfångaren och i värmelagret. När temperaturen är högre i solfångarna än i tanken startar pumpen. Start differensen är vanligtvis 2-5 grader och stopp- differensen kan vara mellan 0-2 grader. Används en yttre plattvärmeväxlare typ Aq Vvx-enhet bör temperaturerna ställas något högre. En villasolvärmeanläggning ger normalt % av hela årets tappvarmvattenbehov. Solens andel av huset totala värmebehov för uppvärmning och tappvarmvatten värmning varierar kraftigt mellan olika anläggningar men kan uppgå upp till 40 %. Under sommarhalvåret ger solvärmeanläggningen normalt nästan all den värme som behövs för att värma tappvarmvattnet. Är behovet mycket större än det som anläggningen är dimensionerad för eller att det har varit betydligt sämre väder än normalt kan det finnas behov av en extra värmekälla, t ex en elpatron, för att få varmt tappvarmvatten. Under vintern ger inte solvärmeanläggningen så mycket värmetillskott. Soliga dagar kan tillskottet vara märkbart men sett över en längre tid blir det inte så mycket värme. För att kunna ta tillvara den solvärme som finns måste den nedersta delen i ackumulatortanken vara kall. Sammantaget ger detta att en villasolanläggning ger % av hela årets tappvarmvattenbehov. Solens andel av huset totala energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning kan variera kraftigt men kan uppgå till 40 %. Solvärmesystemets ingående delar. Ett solvärmesystem kan delas i 4 delar. Solfångarna Drivpaketet, som i sin tur består av flera enskilda detaljer Värmelagret med värmeväxlare Övriga detaljer som rör, isolering, värmebärare etc Solfångarna. En solfångare är en isolerad låda med en absorbator som omvandlar solinstrålningen till värme. En del av solfångarna kan köpas som byggsats (se solfångarsammanställning flik 2 samt produktblad flik 3). Det finns en speciell monterings- (ihopsättnings-) anvisning för byggsatsen samt en videofilm. Solfångarna kan monteras; nedfällda i tegel och plåttak utanpå tegel och plåttak fristående på tak eller mark I monteringsanvisningen framgår hur solfångarna kan placeras och vilka förarbeten som är lämpliga.

3 6.5 Drift- och Skötselanvisning 3(11) Drivpaketet DPN. DPN består av en eller två cirkulationspumpar. Pumpen har 3 eller 4 hastigheter. Flödet i systemet styrs i första hand av vilken (-a) pumphastighet (-er) som väljs. en flödesmätare. Flödet avläses på underkanten av den vita flytkroppen. På flödesmätaren finns även en kulventil som kan användas som avstängningsventil (och/eller injusterings-ventil). en backventil - för att förhindra självcirkulation i solvärmekretsen. ett expansionskärl - 2 eller liter med 3 bars förtryck. Hur stor expansionsvolym som behövs beräknas med hjälp av underlaget i bilaga 1. en säkerhetsventil med öppningstryck på 9 bar. Det höga systemtrycket skall motverka att systemet kokar. en manometer som klarar av systemtrycket på 9 bar. Trycket i systemet kan och skall variera mycket kraftigt men ska inte gå under 3 bar och inte över 9 bar. två termometrar på vilka värmebärarens temperatur, till solfångarna och från solfångarna, kan avläsas. en avluftningsventil som används till att lufta ur systemet. ett påfyllningsarrangemang bestående av 2 st ventiler. Se vidare i avsnittet om uppstart för användning av ventilerna. en reglercentral med 2 givare. På reglercentralen finns en display som visar temperaturen i solfångarna och i tanken. Det är dessa temperaturer som används för start och stopp av pumpen. Reglercentralen har ett inbyggt överhettningsskydd (det kan kopplas ur om så önskas) som stänger av pumpen när temperaturen i tanken blir 95 C. På reglercentralen finns en vippströmbrytare för omställning mellan automatisk körning av systemet och manuell körning. Normalt används läge automatisk men vid uppstart och kontroll används manuell och då går pumpen utan hänsyn till givarnas temperatur. Se vidare reglercentralens egna funktionsbeskrivning. Värmelagret med värmeväxlare Normalt används en ackumulatortank med värmeväxlare som värmelager i ett solvärmesystem. Om det finns en befintlig tank utan inbyggd värmeväxlare kan en yttre plattvärmeväxlare användas typ Aq Vvx-enhet eller Vvx-enhet DeLux. Används en yttre värmeväxlare kan värmelagret vara en förrådsvarmvattenberedare. Hänsyn bör då tas till risken för bakteriepåväxt i beredaren samt hur temperturgaranten skall utformas. Övriga delar. Rör - vanligtvis används kopparrör i ett solvärmesystem. För en snygg rördragning i synliga utrymmen bör icke glödgade rör användas. Idag finns inga plaströr som både klarar de tryck och temperaturer som det kan bli i ett solvärmesystem. Stålrör vore möjligt men de är svårare att arbeta med. Vilken rördimension som bör användas framgår av systemets systemskiss eller framräknat på annat sätt. Rördetaljer - anpassade till vilket rörmaterial som används. Helst bör alla skarvar lödas i undantagsfall används kopplingar. Skarva aldrig ett rör i oåtkomliga utrymmen. Isolering - rör i ett solvärmesystem bör isoleras väl. Eftersom värmebäraren ibland kan bli mycket varm måste isoleringen, i hela systemet, minst tåla 100 º C och närmast solfångaren º C. Isolering utomhus måste tåla UV-ljus och inte dra åt sig vatten. Många typer av plast- och gummi- Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB

4 6.5 Drift- och Skötselanvisning 4(11) isolering är mycket omtyckt av småfåglar som pickar söder den. Helst bör mineralullsisolering användas och utomhus bör den skyddas väl för fukt och annan åverkan. Värmebäraren - måste i ett trycksatt system vara frysskyddad vanligtvis används propylenglykol blandad med vatten. Mängden värmebärare kan räknas fram med underlaget i bilaga 1. Övriga detaljer - ute i systemet kan finnas luftare (undvik automatavluftare generellt och framför allt utomhus) oftast ett grövre rör med en manuell ventil på. Om solsystemet har flera parallella kretsar ska det finnas en avstängningsventil för varje del, dessa måste alltid vara åtkomliga och gärna märkta med nummer som hänvisar till en skiss över anläggningen. Uppstart och igångsättning. Provtryckning. När systemet är monterat och alla detaljer på plats är det dags för igångsättning. Provtryck systemet innan det fylls upp. Provtryckning kan ske med luft, kontrollera då med såpvatten vid lödningar och kopplingar. Den värmebärare som skall vara i systemet kan också användas för provtryckning, observera att trycket i ett solvärmesystem kan variera mycket kraftigt och snabbt, om t ex temperaturen i solfångarna ändras. Om Du väljer att provtrycka systemet med vanligt vatten, måste hänsyn till frysrisk tagas så att systemet inte tar skada. Uppfyllning av systemet. OBS uppfyllning av systemet får inte ske vid klart väder. Gör det en helmulen dag eller på kvällen. För att fylla upp solfångarsystemet behövs: en kraftig påfyllningspump, ett lämpligt kärl / behållare för glykolblandning (för lämplig volym, se systemskiss plus 20 procent) och slangar till påfyllningspumpen och slanganslutningarna på drivpaketet.

5 Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB Drift- och Skötselanvisning 5(11) Fyll behållaren / kärlet med glykolblandning (förslagsvis 35 volymprocent propylenglykol), anslut påfyllningspumpen till påfyllningsventilen (4) närmast pumpen på drivpaketet, led en slang tillbaka till kärlet med glykolblandning från returventilen (5) på drivpaketet Pump / 2 pumpar Avstängningsventil Försäkra Dig om att alla anslutningar sitter ordentligt fast och att luftningsventilen är åtdragen. Stäng flödesmätaren (6) mellan påfyllnings- & returventilen (4) och (5). Starta påfyllningspumpen (om en handpump används till uppfyllningen kan drivpaketets pump användas för cirkulation av systemet) och fyll upp solfångarkretsen, låt glykolblandningen cirkulera mellan solfångare och kärl i cirka 15 minuter för att transportera bort eventuella föroreningar och luftfickor ur systemet. Om solfångarsystemet har flera parallella flödeskretsar, ska varje krets luftas separat. Varje separat krets ska ha en avstängningsventil. Ventilen ska sitta efter kretsen, för att volymen ska kunna expandera fritt mot expansionskärlet som sitter på den kalla sidan av systemet. Varje krets ska fyllas separat. Öppna den första ventilen och stäng övriga ventiler. Stäng den första och öppna den andra osv. tills alla kretsar är urluftade. Mot slutet av luftningen ska flödesmätaren öppnas en kort stund för att få ut luftfickan som mellan flödesmätarens ventil och returventilen (5) Stäng returventilen (5) till kärlet och kör upp ett tryck på minst 4 bar i solfångarkretsen. Se vidare på nästa sida under rubrik Trycksättning av systemet. Stäng påfyllnadsventilen (4) och öppna flödesmätaren. 3. Backventil 4. Påfyllningsventil 5. Returventil 6. Flödesmätare 7. Luftningsventil 8. Manometer 9. Säkerhetsventil 10. Expansionskärl ev. 2 st. Starta upp solfångarkretsens egen cirkulationspump (1), låt systemet cirkulera i 10 minuter och öppna luftningsventilen (7) tills ren vätska kommer ut, stäng då luftningsventilen igen vänta ett tag och upprepa processen några gånger tills ingen luft kommer ut. När slangarna är lossade från på- och avtappningsventilerna (4), (5) skall locken till ventilerna dras fast. OBS: Tänk på att inte dra locken allför hårt så att locken spricker. Släpp ut eventuell luft ur systemet nästa dag igen via luftningsventil (7) Trycksättning av systemet Eftersom expansionskärlet har ett förtryck på 3 bar så måste trycket på värmebäraren vara över 3 bar för att trycka tillbaka gummiblåsan i expansionskärlet. Detta innebär att om förtrycket i systemet är under 3 bar är risken för undertryck överhängande vid kallt väder, med följden att systemet kan suga in luft. Trycket är som lägst när vätskan är som kallast. Den lägsta temperatur som systemet är dimen-

6 6.5 Drift- och Skötselanvisning 6(11) sionerat för är, -25 C i solfångarna och 0 C i rörsystemet samt + 20 C i drivpaket och värmeväxlare. Är temperaturen högre vid trycksättning av systemet, så kommer trycket att bli lägre när temperaturen sjunker. Om systemet fylls upp vid cirka + 10 C med en vätska som har en temperatur mellan 15 och 20 C så bör trycket i systemet vara minst 4 bar, gärna mer. Det är aldrig fel att trycksätta systemet hårdare om det finns en säkerhetsventil som släpper ut vid övertryck. Se till att det finns ett uppsamlingskärl vid säkerhetsventilen som kan ta hand om det som kommer ut. Under normala omständigheter så är det små mängder som kommer ut. När temperaturen stiger i systemet så kommer trycket också att stiga. När solsystemet går i stagnation (pumpen stannar en klar sommardag) får hela solsystemet sin högsta möjliga temperatur. Temperaturen kan då bli närmare 200 C i solfångarna samt 95 C i rörsystem, drivpaket och värmeväxlare (dimensionerande värden). Trycket bör då vara över 8 bar. Ett solvärmesystem med lite vätska i förhållande till expansionsvolymen kan ha svårt att få upp trycket och därmed ökar risken för ångbildning och kokning i solfångarna. Det är alltid bättre att trycksätta med för högt tryck än för lågt. Normal skötsel och underhåll En korrekt monterad och igångsatt solvärmeanläggning behöver i princip inget underhåll eller skötsel. Nedanstående lista ser lång och besvärlig ut men tar inte mycket tid i anspråk. Funktionen är viktig för utbytet, följ därför listan. Kontrollera då och då; Om solsystemet måste öppnas av något skäl så passa på att rengör eventuellt filter och prova glykolens Ph-värde och fryspunkt samtidigt. Vid lågsäsong för solvärmen (vintertid) motionskör pumparna manuellt gärna en gång i veckan. I övrigt skall följande kontroller göras: Temperaturhöjningen, (skillnaden mellan tillopp och retur) avläses på de två termometrarna till drivpaketet, med ett normalt flöde (ca. 0,5 l/min m 2 ) bör vara mellan C vid bra solinstrålning. Vid större temperaturskillnad kontrollera flödeshastigheten vid lägre kontrollera att hela anläggningen är med (se Flödet i hela systemet nedan). Trycket i systemet, avläses på manometern. Trycket är som högst när systemet är som varmast. En kontroll av trycket kan göras en solig dag när tanken är varm genom att stänga av pumpen. När pumpen stängs av bör trycket överstiga 8 bar. Om trycket är lägre bör trycket höjas. Vänta till kvällen. Öka trycket men var mycket försiktig om systemet är varmt, vänta hellre tills det har kallnat. Flödet i hela systemet. Om solsystemet har mer än en krets så bör handpåläggningstesten göras. En bra soldag när systemet är i drift läggs händerna på solfångarna. Är temperaturen ungefär lika på glasen är det lika stort flöde i solfångarna. Är temperaturen betydligt varmare på en krets/solfångare cirkulerar ingen vätska i den delen. Åtgärd: Vänta till kvällen. Tvångskör kretsen och lufta ur systemet. Kontrollera trycket. Kontroll av flödet. Vid felaktigt flöde kontrollera att pumpen är inställd på den hastighet som den var vid installationen. Är flödet för lågt bör först alla ventiler öppnas (om de inte redan är det) och pumphastigheten öka. Avviker flödet fortfarande mycket från vad det var vid tiden för installationen kan det vara igensatt och en noggrannare kontroll bör göras. Är flödet för högt, (upp till 1,0 l/min m²) gör det inget om det är ett 0,5 l/min m² (normalflödessystem), framgår av systemskissen.

7 6.5 Drift- och Skötselanvisning 7(11) Är systemet mycket varmt kan flödet öka något, på grund av att värmebäraren blir lättare att pumpa runt. Visar reglercentralens display rimliga värden på solfångarens och tankens temperatur. Om inte titta i reglercentralens skötselbeskrivning. Kontroll av självcirkulation. Görs lämpligen en kväll efter en bra soldag. När tanken, där solvärmeväxlaren finns, är varm och solfångarna kalla, (lufttemperaturen bör vara under 10 C) kan självcirkulation uppstå. Om solfångargivaren (på reglercentralens display) visar en temperatur som är närmare tanktemperaturen än utomhustemperaturen är det troligt att systemet har självcirkulation. Stäng en manuell ventil t ex pumpventil nr. 2 på DPN. Temperaturen vid solfångarna bör nu falla, om inte kontrollera givarna. Om temperaturen faller till nära utomhus temperaturen så öppna ventilen igen. Om temperaturen stiger igen (det tar en liten stund) har systemet självcirkulation och backventilen bör demonteras och rengöras. Om temperaturen inte stiger så är vi fortsatt osäkra och bör prova igen inom några dagar. I övrigt gäller: Solfångarna behöver normalt inte rengöras. Solfångare, täckplåtar samt infästningar bör kontrolleras en gång per år för att se att allt är OK Värmebärarens fryspunkt bör kontrolleras varje höst. Används glykol görs detta enklast med en densitetsmätare. Passa på att kontrollera ph-värdet med hjälp av indikatorpapper. Om ph-värdet är under 7,5 bör vätskan bytas i annat fall kan kopparrören i systemet och solfångaren ta skada. Filter (gäller större system) bör kontrolleras en gång per år. Görs på kvällen eller vid mulet väder. Kontrollera systemtrycket. Stäng ventiler på båda sidor av filtret. Öppna försiktigt filtret (det finns ett övertryck i systemet som gör att lite vätska kommer ut). När trycket har släppt kan filterkorgen tas ur och rengöras. Sätt tillbaka filterkorgen och skruva igen filtret. Öppna ventilerna och läs av systemtrycket. Trycket är nu lägre än vad det var innan filtret kontrollerades. Är det för lågt bör det höjas. Trycket i expansionskärlet. I solsystemet finns ett expansionskärl som skall ta upp volymförändringarna i vattnet. Innan expansionskärlet monteras eller när trycket i vätskesystemet är nästan 0 fyller gummiblåsan upp hela utrymmet i expansionskärlet. Det tryck som gasen då har i gummiblåsan kallas för förtryck. Detta förtryck skall vara mellan 3-3,5 bar för expansionskärlen i solsystemet (för expansionskärl för vanliga värmesystem är förtrycket normalt 0,5 bar). Det kan vara lämpligt att kontrollera förtrycket någon gång per år. Trycket i värmebäraren i solsystemet måste vara lägre än förtrycket för att det skall bli rätt resultat. Vid för lågt tryck, under 3 bar, bör trycket höjas till det som var vid installationen. Är trycket 0 så bör kärlet provas, omsorgsfullt, om det håller tryck, risken är stor att det är trasigt. Felsökning Systemet cirkulerar inte. Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB

8 6.5 Drift- och Skötselanvisning 8(11) Skall systemet gå? - (kontrollera temperaturer och givare. Tänk på att överhettningsskyddet kan ha löst ut och stängt av pumpen, stopp vid 95 C och återstart ett par grader lägre. Visar givarna felaktiga värden kan de mätas enligt reglercentralens instruktioner). Nej Ja Provkör anläggningen genom att ställa över till manuell på reglercentralen. Ger reglercentralen el till pumpen? Nej Ja Kontrollera reglercentralen framför allt säkringen Kontrollera pumpen, går pumpmotorn (känn efter om motoraxeln roterar) Kontrollera pumpen till exempel elanslutningen, byt vid behov Nej Ja Mottrycket i anläggningen kan ha blivit för stort. Se till att alla ventiler är öppna, rengör filter, lufta ur ordentligt. Sätt pumpen på högsta hastigheten. Om det fortfarande inte cirkulerar bör pumpen bytas och i sista hand bör systemet provpumpas för hand med en stark pump, gärna baklänges om backventilen har demonteras. Troligtvis har något fastnat i systemet. Systemet cirkulerar när det inte borde. Skall systemet gå? - (kontrollera temperaturer och givare. Visar givarna felaktiga värden kan de mätas enligt reglercentralens instruktioner) Nej Ja Kontrollera reglercentralens start och stoppdifferenser, titta i reglercentralens instruktion. Vid behov ändra. Gör även en anteckning på första sidan om förändringar görs. Allt OK. Tanken var kallare än vad jag trodde eller solfångarna tog emot mer värme än väntat. Tanken tappar värmen på ett oförklarligt sätt. Går pumpen när den inte borde gå? Håll uppsikt. Åtgärd se ovan. Har systemet självcirkulation? Kontrollera enligt ovan, Kontrollera då och då.

9 6.5 Drift- och Skötselanvisning 9(11) Tanken är dåligt isolerad? Förbättra isoleringen men leta först efter värmeläckor från tanken. Behovet av värme var större än förväntat? Är förlusterna lika stora när det inte är någon värmeförbrukning. Stäng av vattnet och pumpen till värmedistributionssystemet samt en ventil för att förhindra självcirkulation. Systemet ger inte förväntat värmetillskott. Tillskottet är mindre än förväntat. Lite beräkningsunderlag i bilaga 2. Kontrollera att pumpen går när den skall gå och att flödet är rätt. Se punkterna ovan. Förlusterna är större än förväntat. Se avsnittet ovan tanken tappar värme på ett oförklarligt sätt Systemet håller inte trycket. OBS trycket kan variera mycket kraftigt i solsystemet men bör inte gå under expansionskärlets förtryck (normalt 3 bar). Trycket i systemet kan bara kontrolleras när hela vätskevolymen håller samma temperatur under en längre tid. En molnig kväll/natt när tanken och hela rörsystemet är kallt kan en kontroll göras. Om systemet behöver fyllas på eller har för lågt tryck (under expansionskärlets förtryck) ett par gånger på en sommarsäsong bör hela systemet tittas igenom efter läckor. En liten läcka ger ingen större vätskeförlust men kan ge problem med tryckhållningen i systemet. Oljud från pumpen. Oljud i en pump beror oftast på luft i systemet. Urluftning och trycksättning bör hjälpa. Det finns också en möjlighet att ljudet kommer från en kraftig strypning med ett stort tryckfall (jfr termostatventiler). Åtgärd: ta bort strypningen och reglera flödet på annat sätt om nödvändigt. Det kan även vara vibrationsljud från pumpen som genom rörens resonans kan bli höga. Åtgärd: ändra rörens fastsättning eller flytta en rörklammer en bit. Vid fortsatta problem tillkalla installatören. Kondens på solfångarglasets insida under en längre tid. Kondens på en solfångare under en kort stund är inget att oroa sig över. Det försvinner när solfångaren blir varm. Om det är mycket kondens och/eller under en längre tid har det kommit in mycket fukt i solfångaren. Troligtvis beror det på en läcka på solfångaren, inte i vätskesystemet. Leta rätt på den och täta. Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB

10 6.5 Drift- och Skötselanvisning 10(11) Bilaga 1 Uppskattning av åtgången av värmebärare och storlek på expansionskärlet. Volym solfångare Antal Volym Aquasol Big 4,0 * 2,0 l/st =.. Aquasol Big 6,6.* 3,1 l/st =.. Aquasol Big 8,6.* 4,0 l/st =.. Aquasol Big 10,5.. * 5,0 l/st =.. Aquasol Big 13,0..* 6,0 l/st =.. Aquasol Big stående 17,2 * 8,4 l/st = Aquasol Long 2,0 Mini 2,0 * 0,8 l/st = Aquasol Long 2,5 * 1,0 l/st =.. Aquasol Long 4,0 * 1,6 l/st =.. Aquasol Long 5,0 * 2,0 l/st =.. Aquasol Long 6,0 * 2,4 l/st =.. Aquasol Long 7,5.. * 3,0 l/st =.. Aquasol Big 4,0 byggsats.* 2,0 l/st =... Aquasol Big 8,6 byggsats.. * 4,0 l/st =... Aquasol Big 12,0 byggsats....* 6,0 l/st =... Summa, A * 0,179 = (värde E) Volym rörsystemet Längd Volym Cu 10 * 0,8 * 0,055 l/m =.. Cu 12 * 1,0 * 0,078 l/m =.. Cu 15 * 1,0.* 0,133 l/m =.. Cu 18 * 1,0.* 0,201 l/m =. Cu 22 * 1,0.. * 0,314 l/m =. Cu 28 * 1,0..* 0,556 l/m = Summa, B * 0,054 = (värde F) Volym värmeväxlare och drivpaket Antal Volym C - slinga i HT..* 3,31 l/st =.. B - slinga i HT.* 1,75 l/st =.. Vvx -10.* 0,30 l/st =. Vvx -20 * 0,90 l/st =. DPN.. = 1,5 Summa, C * 0,046 = (värde G) Summa värmebärare A + B + C =.= (ta till viss marginal) =.. Lämplig expansionsvolym =(E+F+G)/0,6 = = (9 bars öppningstryck och 3 bars förtryck)

11 6.5 Drift- och Skötselanvisning 11(11) Bilaga 2 Hur mycket värme kan en solvärmeanläggning ge. För att kunna avgöra om en solvärmeanläggning ger det tillskott som vi har hoppats på måste vi göra en överslagsberäkning. Exakta beräkningar är mycket svårt och det finns många faktorer som spelar in i hur stort tillskottet blir. Vi räknar från två håll: Hur mycket värme kan solfångarna ge beroende på bl a yta, verkningsgrad, månad och dagtyp? Hur mycket värme går åt att värma den tank jag har? Hur mycket värme kan solfångarna ge: Total solinstrålning i kwh/m2, dygnssummor, för Örebro Klara Halvklara mulna dagar dagar dagar Januari 1,42 0,92 0,28 Februari 3,28 2,24 0,76 Mars 5,28 3,80 1,48 April 7,02 5,34 2,30 Maj 8,08 6,36 2,94 Juni 8,52 6,84 3,26 Juli 8,34 6,66 3,12 Augusti 7,54 5,84 2,60 September 6,06 4,50 1,82 Oktober 4,14 2,92 1,06 November 2,10 1,38 0,44 December 0,98 0,62 0,18 Denna tabell gäller söderläge 30 grader. Värdena bör minskas med avseende på vinkel och väderstreck men det som påverkar värmetillskottet mest är systemets verkningsgrad. Troligtvis får vi inte ut mer än 50 % av energin i tabellen ovan. Blir det mer är det bra. Om tanken har blivit mycket varm, över 75 grader, så har vi troligtvis bara haft % verkningsgrad. Den möjligt tillförda energi, Qs, = tabellvärdet (rätt månad och dagtyp) * 0,5 (verkningsgraden) * solfångarytan i m2. = kwh/dag Qs = * 0,5 * m2 = kwh/dag Tankens temperaturhöjning är Qt = tankens volym * 1,16 * tankens temperaturhöjning under en dag = kwh/dag Qt = m3 * 1,16 * º C = kwh/dag Qt = Qs En skillnad på % är helt OK. Aquasol Solvärmesystem hos Arnes Plåtslageri AB