Anvisningar för pastors- expeditioner

Transkript

1 Anvisningar för pastors- expeditioner Godkänd av Kyrkostyrelsens ämbetskollegium , 41

2 Innehåll 1. ATT INGÅ ÄKTENSKAP PRÖVNING AV HINDER MOT ÄKTENSKAP Myndigheter som utför hindersprövning Församlingen/centralregistret Magistraten En myndighet i ett annat nordiskt land Absoluta hinder mot äktenskap Äktenskapshinder som förutsätter tillstånd Ansökan om hindersprövning Hindersprövningen och inhämtningen av uppgifter Allmänt om inhämtningen av uppgifter Uppgifter om förlovade som är utländska medborgare Utredningar Intyg över verkställd hindersprövning/meddelande om vigsel Intygets giltighetstid Förvaring av dokument Kungörelse vid gudstjänsten om äktenskap som ska ingås Hindersprövning när vigseln förrättas utomlands av en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Hindersprövning när vigseln förrättas utomlands av en utländsk myndighet Allmänt I de nordiska länderna Utanför Norden VIGSEL TILL ÄKTENSKAP I FINLAND Förutsättningar för kyrklig vigsel Krav på medlemskap i ett kyrkosamfund Båda de förlovade medlemmar av kyrkan En av de förlovade medlem av kyrkan och den andra medlem av en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religiöst samfund Båda eller en av de förlovade medlem av en kyrka som ingått Borgåöverenskommelsen Vigsel av medborgare i nordiska länder... 19

3 Internationell vigsel Vigsel utomlands Vigsel i ett annat religiöst samfund Vigselförrättarens skyldigheter Vigselförrättarens skyldighet att försäkra sig om förutsättningarna för vigsel Vigselförrättarens skyldighet att klargöra frågan om släktnamn Vigselintyg REGISTRERING AV VIGSELN Vigselanmälan Meddelande om vigsel till magistraten Meddelande om vigsel till utlandet Förvaring av meddelandet om vigseln Meddelande i tidning och på församlingens webbplats VIGSEL UTOMLANDS Prästernas vigselrätt utomlands Vigsel utomlands inför utländsk myndighet REGISTRERING AV VIGSEL SOM FÖRRÄTTATS UTOMLANDS Vigsel förrättad av en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Vigsel förrättad av en utländsk myndighet VÄLSIGNELSE AV ÄKTENSKAP BESTYRKANDE AV HANDLINGAR Handling från Finland till utlandet Handlingar från utlandet till Finland HANDLINGENS SPRÅK OCH ARKIVERINGEN LAGSTIFTNING OCH ANVISNINGAR Lagstiftning Internationella avtal, verkställande och ikraftsättande Regeringens propositioner och övrigt lagstiftningsmaterial Övriga källor... 31

4 1. ATT INGÅ ÄKTENSKAP Äktenskapet är enligt den kristna tron instiftat av Gud och utgör grunden för familjen. Vigselprästen stadfäster det förbund som paret har ingått genom ömsesidiga löften. Ett kristet äktenskap ingås inför Guds ansikte. Det viktigaste vid vigselförrättningen är att makarna uttalar sin vilja, att Guds ord förkunnas och att man ber om Guds välsignelse. När den förnyade äktenskapslagen träder i kraft är två personer som har kommit överens om att ingå äktenskap med varandra är förlovade 1. Äktenskap skall ingås genom vigsel 2. Evangelisk-lutherska kyrkans vigselpraxis ändras dock inte genom lagändringen. En präst kan enligt den gällande kyrkoordningen och kyrkohandboken inte förrätta vigsel mellan två personer av samma kön. Juridiskt är vigseln ett avtal mellan de förlovade som ingås med vigselmyndighetens medverkan. 3 Paret kan välja antingen kyrklig eller borgerlig vigsel oberoende av vem som utfört hindersprövningen. Vigseln är inte enbart en kyrklig förrättning utan också en rättshandling. Vigselförrättningen ska ske i enlighet med lagen. Därför bör man känna till äktenskapslagstiftningen. Det religiösa samfundet bestämmer själv villkoren för den kyrkliga vigseln. 4 Kyrkoordningen föreskriver på vilka villkor paret kan vigas kyrkligt i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Om vigseln förrättas av en häradsskrivare vid magistraten eller en domare/notarie vid tingsrätten (borgerlig vigsel) eller av en präst i ett annat kyrkosamfund kan paret be om (luthersk) välsignelse av äktenskapet. Före vigseln ska det utredas att inga hinder mot äktenskapet föreligger PRÖVNING AV HINDER MOT ÄKTENSKAP Före vigseln görs en prövning av hinder mot äktenskapet för att säkerställa att de förlovade kan ingå äktenskap med varandra Hindersprövning utförd av en myndighet är en förutsättning för vigsel i Finland och vigsel utomlands förrättad av en finländsk myndighet. 1 Ändringen av äktenskapslag (Finlands författningssamling 156/2015) fastställdes i februari 2015 och träder i kraft När ändringen träder i kraft kan även par av samma kön vigas till äktenskap. 2 Äktenskapslagen (234/1929), nedan ÄL, 1. 3 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av äktenskapslagen och lagar som har samband med den (RP 62/1986 rd), s ÄL 16 ; RP 62/1986 rd, s ÄL 1,3. 1

5 I äktenskapslagen föreskrivs om hindren mot ett äktenskap och vem som kan göra hindersprövningen Myndigheter som utför hindersprövning Församlingen/centralregistret De förlovade ska tillsammans ansöka om hindersprövning hos den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan där de förlovade eller den ena av dem är medlem. 7 Hindersprövningen blir anhängig, dvs. hindersprövningstiden inleds, när ansökan om hindersprövning inkommer till den behöriga myndigheten, dvs. den församling som någondera av de förlovade tillhör. Om paret lämnar in en ansökan om hindersprövning till någon annan församling än sin egen ska de informeras om att hindersprövningstiden inleds först den dag då ansökan tagits emot i centralregistret eller den egna församlingen. Församlingarna och centralregistren kan göra hindersprövningen även om paret vill vigas borgerligt eller inte kan vigas kyrkligt. Även då förutsätts att en av de förlovade är medlem av evangelisklutherska kyrkan i den församling som gör hindersprövningen. Om paret eller en av de förlovade flyttar och byter församling medan hindersprövningen pågår förblir den församling behörig av vilken hindersprövningen begärts. Hindersprövning för par av samma kön Evangelisk-lutherska kyrkans vigselpraxis ändras inte genom lagändringen. Församlingarna kan däremot utföra hindersprövning för par av samma kön, och får inte vägra utföra prövningen. 8 De förlovade ska tillsammans ansöka om hindersprövning hos den församling där de förlovade eller den ena av dem är medlem. 9 Hindersprövning för par av samma kön kan göras när ändringen av äktenskapslagen har trätt i kraft, alltså från och med Befolkningsregistercentralens blankett för hindersprövning för personer av samma kön finns på Kirjuris sidor i Sacrista Magistraten Hindersprövningen kan göras av magistraten oberoende av de förlovades hemkommun, bostadsort eller religiösa samfund. 10 Magistraten utreder förutsättningarna för kyrklig vigsel endast på brudparets begäran. Magistraten kan inte utreda förutsättningarna för kyrklig vigsel om dopet och/eller skriftskolan genomgåtts år 2012 eller senare. Den präst som förrättar vigseln ska kontrollera att ett par som låtit magistraten göra hindersprövningen kan vigas kyrkligt. Se punkt ÄL 4, 6, 7, 9, 9 a och ÄL Biskopsmötets redogörelse med anledning av den nya äktenskapslagen, , s ÄL ÄL 10. 2

6 Om båda är utländska medborgare och ingendera är fast bosatt i Finland (ingen hemkommun i Finland) kan endast magistraten göra hindersprövningen En myndighet i ett annat nordiskt land Enligt nordisk överenskommelse 11 kan hindersprövningen göras i ett annat nordiskt land. Den nordiska äktenskapskonventionen föreskriver enligt vilken stats lagstiftning hindersprövningen ska göras Absoluta hinder mot äktenskap 1. Giltigt äktenskap eller registrerat partnerskap Ingen får ingå äktenskap, om hans eller hennes tidigare äktenskap ännu är i kraft. Inte heller den vars registrerade partnerskap är i kraft får ingå äktenskap Biologiskt släktskap i rätt uppstigande eller rätt nedstigande led Äktenskap kan inte ingås med en biologisk släkting i rätt uppstigande eller rätt nedstigande led. Med uppstigande led avses personens föräldrar och deras föräldrar osv. Med nedstigande led avses personens barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. 14 Vid adoption tillämpas bestämmelsen på det adopterade barnet och hans eller hennes biologiska föräldrar samt deras släktingar Adoptionsförhållande i rakt uppstigande eller nedstigande led Ett släktskap som uppstått genom adoption jämställs med motsvarande biologiska släktskap. Därför får en adopterad person inte ingå äktenskap med sin adoptivförälder. 16 Ett adoptivbarn får inte ingå äktenskap med adoptivförälderns föräldrar eller andra adoptivsläktingar i rakt uppstigande eller nedstigande led Konvention innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap, avslutad i Stockholm den 6 februari 1931 mellan Finland, Island, Danmark, Norge och Sverige, samt därtill hörande slutprotokoll och notväxling av den 9 juni 1931 mellan Finlands och Danmarks regeringar. (FördrS 20/1931) Den så kallade Nordiska äktenskapskonventionen som godkändes genom lag 413/1931 och sattes i kraft genom förordning 414/ Nordiska äktenskapskonventionen (ändrad genom överenskommelse SK 58 av den , FördrS 8/1974) artikel 1, som godkänts genom lag 7/1974 och satts i kraft genom förordning 8/ ÄL ÄL 7,1 :Ingen får ingå äktenskap med sin far eller mor eller med deras föräldrar eller med annan släkting i rätt uppstigande led, ej heller med sitt barn eller barnbarn eller med annan släkting i rätt nedstigande led. 15 RP 47/2011 rd, detaljmotiveringar till äktenskapslagen 9 a, s ÄL 7,1 och 9 a. 17 RP 47/2011 rd, detaljmotiveringar till äktenskapslagen 9 a, s. 86 3

7 En adoption kan inte hävas. Justitieministeriet kan alltså inte längre bevilja tillstånd för äktenskap mellan en adoptivförälder och ett adoptivbarn Syskon eller halvsyskon Biologiska syskon och halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra. 19 Ett adoptivbarn får inte ingå äktenskap med ett biologiskt syskon eller halvsyskon. 20 Ett adoptivbarn får inte ingå äktenskap med adoptivförälderns barn. 21 Med barn avses både adoptivföräldrarnas biologiska barn och andra barn som adopterats till samma familj Äktenskapshinder som förutsätter tillstånd 1. Ålder Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap. Justitieministeriet kan dock av särskilda skäl (t.ex. graviditet, religiös övertygelse) bevilja en person som inte fyllt 18 år tillstånd att ingå äktenskap. Innan ärendet avgörs ska sökandens vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd Nära släkting Personer av vilka den ena är avkomling till den andras bror eller syster får inte ingå äktenskap med varandra, om inte justitieministeriet av särskilda skäl ger tillstånd till detta (till exempel morbror och systerdotter). 24 Dessa bestämmelser gäller också när släktskapsförhållandet uppstått genom adoption. 25 Närmare upplysningar om hinder som förutsätter tillstånd ges av justitieministeriet, tfn , e-postadress; justitieministeriet(at)om.fi (ersätt (at) med webbplats: Förmyndarskap Att någondera eller båda de förlovade förordnats intressebevakning eller gett en fastställd intressebevakningsfullmakt är inte något sådant äktenskapshinder som behöver beaktas av den som gör hindersprövningen. Obs! Vigselförrättaren är emellertid skyldig att inte förrätta vigseln om 18 ÄL 8 upphävdes genom lag 23/2012; Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revidering av lagstiftningen om adoption samt till godkännande av den europeiska konventionen om adoption av barn och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen (RP 47/2011 rd), detaljmotiveringar till äktenskapslagen 8, s ÄL 7,2. 20 RP 47/2011 rd, detaljmotiveringar till äktenskapslagen 9 a, s ÄL 7,2 och 9 a. 22 RP 47/2011 rd, detaljmotiveringar till äktenskapslagen 9 a, s ÄL ÄL ÄL 9 a. 4

8 han eller hon konstaterar att någondera av de förlovade till följd av rubbat sinnestillstånd uppenbarligen inte förmår inse äktenskapets betydelse. 26 Vid behov kan man kontakta intressebevakaren eller intressebevakningsfullmäktigen. Intressebevakaren eller fullmäktigen kan inte besluta om ingående av äktenskap eftersom ett äktenskap är en rättshandling av personlig karaktär Ansökan om hindersprövning De förlovade ansöker om prövning av hinder på en blankett som är tryckt för ändamålet (Ansökan om prövning av hinder mot äktenskap samt försäkran och förklaring för prövning av hinder mot äktenskap, VRK 0.44). 28 Samtidigt försäkrar de att det inte finns släktskapshinder för äktenskapet. Båda ska dessutom meddela om de tidigare har ingått äktenskap eller registrerat partnerskap. 29 De förlovade ska anteckna sitt namn, sin personbeteckning och sina kontaktuppgifter på blanketten. En utländsk medborgare som inte har personbeteckning ska i stället anteckna sitt födelsedatum. De förlovade meddelar dessutom om de vill att den som gör hindersprövningen ska utreda huruvida villkoren för en kyrklig vigsel uppfylls. För att hindersprövningen ska kunna inledas måste båda de förlovade underteckna blanketten. De förlovade kan fylla i och underteckna blanketten hos den som gör hindersprövningen eller kan tillsammans ha med sig en undertecknad blankett. De ska då styrka sin identitet och inga vittnesunderskrifter behövs. Blanketten förses med församlingens stämpel och tjänstemannens underskrift som tecken på att blanketten har tagits emot i närvaro av båda de förlovade. Om de däremot skickar in blanketten per post ska underskrifterna vara bestyrkta av två personer. Om blanketten är bristfälligt ifylld ska den som prövar hindren kontakta de förlovade för att reda ut saken eller returnera blanketten för kompletteringar. På adressen finns blanketten förutom på finska/svenska åtminstone på följande språk: finska/engelska och finska/ryska (VRK 0.44). Ansökan om hindersprövning kan också göras i e-tjänsten. E-tjänsten förutsätter att båda de förlovade identifierar sig, och ansökan skickas till magistraten. När de förlovade ansöker om hindersprövning kan de också tillfrågas om tidpunkten för vigseln och vigselsättet (kyrklig vigsel/borgerlig vigsel). De förlovade ska även informeras om hur länge intyget gäller (4 månader) utöver att man avtalar om offentliggörande av uppgifterna. Tillstånd att offentliggöra uppgifterna ska begäras skriftligt av båda de förlovade. 26 ÄL Lag om förmyndarverksamhet (442/1999) 29 ; Lag om intressebevakningsfullmakt (648/2007) 2 ; Regeringens proposition till riksdagen med förslag till revidering av förmyndarlagstiftningen (RP 146/1998), detaljmotiveringar 29 ; Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om intressebevakningsfullmakt och till lag om ändring av lagen om förmyndarverksamhet (RP 52/2006), detaljmotiveringar Äktenskapsförordningen (820/1987), 17,1. 29 ÄL 12. 5

9 På begäran prövas i samband med hindersprövningen också förutsättningarna för kyrklig vigsel. Eftersom kyrkans vigselpraxis inte ändrar till följd av ändringen i äktenskapslagen finns det emellertid inte behov av att kontrollera konfirmationsuppgifterna för de förlovade. Se punkt 3.1. Förutsättningar för vigsel. I samband med hindersprövningen ska de förlovade informeras om äktenskapets rättsliga verkningar och om frågor som hänför sig till barns och makens/makans släktnamn. I Sacrista finns följande broschyrer: Information om äktenskapslagen 30 Val av släktnamn 31 I samband med hindersprövningen ges också information om vigselarrangemang och bokningar (inkl. eventuella församlingsspecifika broschyrer). Om någondera av de förlovade är utländsk medborgare finns ytterligare information om släktnamnsalternativen i 6 kap. i namnlagen och i justitieministeriets publikation Hindersprövningen och inhämtningen av uppgifter Allmänt om inhämtningen av uppgifter Hindersprövningen görs i regel på basis av de uppgifter om de förlovade som finns i Kirjuri. Detta förutsätter att uppgifterna om personen är aktuella och uppdateras från befolkningsdatasystemet. 33 Intyget över hindersprövningen skrivs ut från Kirjuri. I samband med vigseln antecknar prästen uppgifterna om vigseln på intyget över hindersprövning. Då kallas blanketten meddelande om vigsel. 34 Vid ansökan om hindersprövning ska den behöriga myndigheten pröva hindren mot äktenskap och utfärda ett intyg över detta, även om den förlovades hemkommun eller bostadsort skulle ändra efter att ansökan om hindersprövning har lämnats in. En blankett med ansökan om hindersprövning som kommit per post, och som eventuellt krävt komplettering, kan vara daterad betydligt tidigare än det datum då själva prövningen görs. Som datum för ansökan om hindersprövning antecknas ändå alltid det datum då ansökan, undertecknad av båda de förlovade, har tagits emot av den som prövar hindren. Om ärendet kräver tilläggsutredning kan tiden för hindersprövningen vara längre än sju dagar. 30 Äktenskapsförordningen 5 c. 31 Namnförordningen (254/1991) Publikationen finns i Sacrista. 33 Enligt äktenskapsförordningen 1 prövas hinder mot äktenskap med användning av de uppgifter om de förlovade som fås ur befolkningsdatasystemet. 34 Enligt äktenskapsförordningen 17 1 mom. ska intyg om verkställd hindersprövning och meddelande om vigsel upprättas på blankett. Befolkningsregistercentralen fastställer formulär för blanketterna. 6

10 Om de förlovade byter släktnamn efter att intyget om hindersprövning överlämnats men före vigseln är det bra att ge vigselförrättaren ett ämbetsbevis om namnändringen. Om en finländsk förlovad antecknats i den frånvarande befolkningen i Finland ska han eller hon lämna in ett intyg över sitt civilstånd från en myndighet i bosättningslandet. Om paret vigs kyrkligt och endast en av dem är skriftskolgången medlem av kyrkan ska den andra lämna ett intyg över medlemskap i ett kristet religiöst samfund till den som gör hindersprövningen Uppgifter om förlovade som är utländska medborgare Om de förlovade båda är utländska medborgare kan församlingen inte göra hindersprövningen. När två utländska medborgare ansöker om hindersprövning skickas de till magistraten. Magistraten har bättre möjligheter att utreda äktenskapsbestämmelserna i den stat där de förlovade är medborgare samt deras identitet och civilstånd. När en av de förlovade är finländare och den andra utländsk kan församlingen oftast göra hindersprövningen. Om en av de förlovade är asylsökande ska dock magistraten göra hindersprövningen. Magistraten har bättre möjligheter att utreda asylsökandens identitet och reda ut om de handlingar som krävs för hindersprövningen är tillräckliga och äkta. Församlingen prövar hinder mot äktenskap enligt finsk lag. Det behövs ingen utredning över lagstiftningen i det land där en förlovad är medborgare Utredning av civilstånd för utländsk förlovad Enligt äktenskapsförordningen används främst de uppgifter som sparats i befolkningsdatasystemet vid hindersprövningen. 35 Uppgifter om församlingsmedlemmarna uppdateras från befolkningsdatasystemet till Kirjuri om medlemmen har en hemkommun i Finland. Om de nödvändiga uppgifterna om en utländsk förlovad inte uppdateras till Kirjuri från befolkningsdatasystemet ska personen ge den som prövar hindren mot det planerade äktenskapet ett intyg över sitt civilstånd, utfärdat av den främmande statens behöriga myndighet. 36 Intyget över den utländska förlovades civilstånd är giltigt i fyra månader efter att det utfärdats, om ingen annan giltighetstid nämns i intyget. 37 Om befolkningsdatasystemet uppger den utländska förlovades civilstånd som okänt ska den som gör hindersprövningen begära det ovan nämnda intyget över civilståndet. 38 När den utländska förlovades civilstånd i befolkningsdatasystemet anges som ogift, änka/änkling eller frånskild ska den som gör hindersprövningen begära ett intyg över civilståndet, om 35 Äktenskapsförordningen 1 1 mom. 36 Äktenskapsförordningen 2 1 mom. 37 Äktenskapsförordningen 2 2 mom. 38 Finansministeriets rekommendation för behandling av hindersprövningar och vigslar hos magistraterna (VM 27/01/2008), nedan VM 27/01/2008 rekommendation, s. 4. 7

11 1) uppgiften baserar sig på personens egen anmälan 2) anteckningen är gjord före år ) personen varit minst 18 år gammal vid flyttningen till Finland 4) personen inte oavbrutet bott i Finland sedan inflyttningen. 39 Hindersprövning för en medlem av kyrkan som saknar hemkommun kan inte göras med stöd av uppgifterna i Kirjuri eftersom församlingen inte är personens registermyndighet och uppgifterna inte uppdateras från befolkningsdatasystemet Utredning av den utländska förlovades civilstånd i enstaka undantagsfall I mycket få undantagsfall kan den som gör hindersprövningen med den andra förlovades tillstånd utgå från en annan skriftlig utredning som kan anses vara tillförlitlig. Då ska den förlovade bevisa att det ovan nämnda intyget över civilstånd inte går att få tag på i hemlandet på grund av krigstillstånd eller i övrigt kaotiska förhållanden. Den som gör hindersprövningen kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet eller Migrationsverket 1) över omständigheter som påverkar utredningens tillförlitlighet och tillräcklighet 2) över huruvida det går att få uppgifter som behövs för hindersprövningen från den främmande staten i fråga. 40 Om ett intyg över civilstånd enligt utrikesministeriets eller Migrationsverkets utlåtande inte går att få tag på från myndigheterna i den förlovades hemland kan den som gör hindersprövningen godkänna ett skriftligt intyg från två myndiga släktingar bosatta i hemlandet som tillräcklig utredning av civilståndet. Försäkran ska avges till notarius publicus i personens hemland och legaliseras på vederbörligt sätt. 41 Om ovan nämnda intyg de facto inte går att få tag på från personens hemland kan den som gör hindersprövningen godkänna en skriftlig försäkran från två personer som känner den förlovade och som kan anses vara tillförlitliga. De personer som avger försäkran ska vara registrerade i befolkningsdatasystemet och styrka sin identitet. Försäkran ska avges personligen till församlingen. De personer som avger försäkran ska vid behov informeras om vilka påföljder en osann försäkran kan medföra (SL 16 kap. 8 ). Den förlovade ska själv skriftligen bekräfta att den uppgift han eller hon angett om sitt civilstånd är tillförlitlig och aktuell VM 27/01/2008 rekommendation, s Äktenskapsförordningen 2 2 mom. 41 VM 27/01/2008 rekommendation, s VM 27/01/2008 rekommendation, s. 4. 8

12 Utredning av en utländsk förlovads identitet I gällande lagstiftning finns ingen uttrycklig bestämmelse som ålägger de förlovade att styrka sin identitet i samband med hindersprövningen. Enligt äktenskapsförordningen är de förlovade båda vid behov skyldiga att för vigselförrättaren styrka sin identitet före vigseln. 43 Också i samband med hindersprövningen är det befogat att kontrollera en utländsk förlovads identitet. Den utländska förlovades identitet kan fastställas med ett pass, ett främlingspass eller ett resedokument för flykting som utfärdats av en myndighet i hemlandet eller vistelselandet eller med ett giltigt identitetskort eller identitetsbevis som beviljats av den behöriga myndigheten i ett EUland, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. 44 Den utländska förlovades pass eller identitetsbevis kopieras för att personuppgifterna ska kunna kontrolleras. Om uppgifterna om den utländska förlovade har registrerats i befolkningsdatasystemet och personen har en hemkommun i Finland kan identiteten förutom med ovan nämnda handlingar också fastställas med ett identitetskort eller giltigt körkort som beviljats av en finländsk polismyndighet. 45 Om den förlovades identitet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt ska de förlovade instrueras att lämna in sin ansökan om hindersprövning till magistraten. Om församlingen anser att bevisen är otillräckliga för att fastställa den förlovades identitet i samband med hindersprövningen ska församlingen ge den berörda ett skriftligt beslut om det negativa avgörandet och en besvärsanvisning Utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel Om de förlovade önskar en kyrklig vigsel ska en utländsk förlovad också visa ett intyg över att han eller hon i sitt hemland hör till en kristen kyrka eller ett kristet religiöst samfund. Detta intyg ges vanligtvis av lokalförsamlingen utomlands. Endast ett dopbevis är inte ett bevis på att en person är medlem i en kyrka. Om en utlänning endast har ett dopbevis ska den som gör hindersprövningen be personen avge en särskild försäkran om att han eller hon fortsättningsvis hör till en kristen kyrka eller ett kristet samfund (blanketten finns i Sacrista på Kirjuri-sidorna). Om en utländsk förlovad är medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kontrolleras medlemskapet och skriftskoluppgifterna i Kirjuri. Då behövs inget separat intyg över medlemskap Mera information En utländsk medborgare får närmare information om vilka dokument som behövs hos sitt lands beskickning i Finland. För bestyrkande av utländska handlingar, se punkt Äktenskapsförordningen 6 a. 44 VM 27/01/2008 rekommendation, s VM 27/01/2008 rekommendation, s. 3. 9

13 2.6. Utredningar De förlovade ska i vissa fall ge följande tilläggsutredningar till den som prövar hinder mot äktenskap. 1. Justitieministeriets tillstånd 46 Justitieministeriets tillstånd som gäller äktenskapsålder eller släktförhållande, se närmare punkt Giltigt intyg över prövning av hinder mot äktenskap Om en av de förlovade högst fyra månader tidigare har fått ett intyg över hindersprövning ska detta intyg ges i original till den som prövar hindren. Den som gör hindersprövningen antecknar på det returnerade intyget att hindersprövningen förfaller. Handlingen skannas och sparas i Kirjuri, och förvaras varaktigt i pappersformat. 3. Utredning över tidigare äktenskap och registrerade partnerskap Den som tänker ingå äktenskap ska skriftligt meddela om han eller hon tidigare har ingått äktenskap eller registrerat partnerskap. Dessa uppgifter uppges på blanketten Ansökan om prövning av hinder mot äktenskap samt försäkran och förklaring för prövning av hinder mot äktenskap (VRK 0.44). Om det inte framgår av befolkningsdatasystemet att det tidigare äktenskapet eller registrerade partnerskapet har upplösts, ska den förlovade ge den som prövar hindren ett lagakraftvunnet beslut som fastställts av tingsrätten eller en annan särskild utredning 47. De övriga handlingarna lämnas tillbaka till personen i fråga. En skilsmässa syns vanligtvis i befolkningsdatasystemet tio dagar efter det lagakraftvunna beslutet och uppgiften uppdateras i medlemsdatasystemet följande dag. 46 ÄL 11 2 mom. 47 ÄL 12. Tingsrättens beslut om äktenskapsskillnad eller samlevnadens upphörande vinner laga kraft när besvärstiden löper ut och ingen av parterna har överklagat beslutet. 10

14 4. Intyg utfärdat av en behörig myndighet i en främmande stat Om de officiella uppgifter om den förlovade som behövs vid hindersprövningen inte finns i Kirjuri ska den förlovade lämna in ett intyg från den främmande statens behöriga myndighet för prövningen av hinder mot det äktenskap som ska ingås. 48 En utländsk medborgare som är medlem av kyrkan och saknar hemkommun ska visa ett intyg utfärdat av den främmande statens behöriga myndighet för prövningen av hinder mot det äktenskap som ska ingås. Om en församlingsmedlem ingår i den frånvarande befolkningen kan civilståndet inte utredas/bevisas för den tid personen bott utomlands utan att personen visar ett vederbörligt legaliserat och översatt intyg över civilståndet utfärdat av en myndighet i vistelselandet. Ett intyg utfärdat av den behöriga myndigheten i en främmande stat är giltigt i fyra månader om ingen annan giltighetstid nämns i intyget. 49 När hindersprövningen görs av församlingen bifogas detta intyg till intyget med uppgifter om civilståndet. 5. Intyg över medlemskap i ett kristet religiöst samfund Om paret vigs kyrkligt och endast en av dem är skriftskolgången medlem av kyrkan ska den andra lämna ett intyg över medlemskap i ett kristet religiöst samfund till den som gör hindersprövningen. Även en utländsk förlovad ska lämna motsvarande intyg. (Se punkt 3.1. Förutsättningar för vigsel) 2.7. Intyg över verkställd hindersprövning/meddelande om vigsel När hindersprövningen har gjorts och den som utfört prövningen inte funnit något som hindrar äktenskapet ska ett intyg utfärdas över att hinder mot äktenskapet prövats. 50 Intyget får skrivas ut från Kirjuri och utfärdas först på den sjunde dagen efter att ansökan om hindersprövning har lämnats in. 51 Ansökans inlämningsdag ska inte räknas in. Om hindersprövningen begärts på en måndag kan intyget utfärdas först följande måndag. Om dagen inträffar på en helgdag utfärdas intyget följande vardag. Intyget får emellertid utfärdas tidigare om det finns vägande skäl. 52 Beslutet om förkortad prövningstid fattas av kyrkoherden eller centralregistrets direktör eller någon som denna befullmäktigat. Den befullmäktigade personen ska ha rätt att fatta tjänsteinnehavarbeslut. 48 Äktenskapsförordningen 2 1 mom. 49 Äktenskapsförordningen 2 2 mom. 50 ÄL ÄL ÄL

15 Om en person som fyller 18 år vill ingå äktenskap genast på sin födelsedag måste ansökan om hindersprövning lämnas in i god tid, senast 7 dagar före den planerade vigseldagen. Då kan intyget ges den dag personen fyller 18 år. Intyget ges till de förlovade eller skickas till den adress de uppgett. Om en av de förlovade har en spärrmarkering ska intyget skickas till den personen som rekommenderat brev. Församlingen kan också ha som praxis att intyget ges till vigselprästen Intygets giltighetstid Ett intyg över hindersprövning är i kraft fyra månader efter att det utfärdats. Om de förlovade eller en av dem returnerar ett giltigt intyg över verkställd hindersprövning och begär att det antecknas som förfallet görs en anteckning om att intyget förfallit inklusive datum. Om en av de förlovade begär hindersprövning för äktenskap med en annan person än den som nämns i intyget ska det tidigare giltiga intyget över hindersprövning returneras och antecknas som förfallet. Det förfallna intyget skannas och sparas i Kirjuri, och handlingen i pappersformat förvaras varaktigt i församlingens arkiv Förvaring av dokument Den som prövar hinder mot äktenskap ska samla alla handlingar som gäller prövning av hinder mot ett visst äktenskap till en akt. Akterna ska förses med ett årligen löpande nummer. 53 Handlingar i pappersformat (akter) förvaras enligt arkivbildningsplanen i tio år. Från och med skannas och sparas de handlingar som samlas i akten inte längre i Kirjuri. Intyget över hindersprövning, intyget över förfallen hindersprövning och meddelandet om vigseln förvaras varaktigt i pappersformat och i Kirjuri. Dessa handlingar skannas och sparas i Kirjuri enligt separat anvisning Kungörelse vid gudstjänsten om äktenskap som ska ingås Vid söndagens högmässogudstjänst ber man för de äktenskap som församlingen får veta att ska ingås eller har ingåtts. 54 Kungörelsen förutsätter samtycke av de förlovade. Båda de förlovade eller vigda ska ge sitt skriftliga samtycke. Kungörelsen läses i den församling där hindren mot äktenskapet har prövats. Utöver detta kan den också läsas i den andra förlovades församling. Om de förlovade önskar kan kungörelsen också läsas någon annanstans. På parets begäran kan en församlingsmedlems avsikt att ingå äktenskap 53 Äktenskapsförordningen Kyrkoordningen ( /1055 år 1993), nedan KO, 2:19. 12

16 kungöras även om hindren prövats av en annan församling eller av magistraten. 55 Pastorsexpeditionen ska informera den aktuella församlingen om kungörelsen. Anmälan via arbetskön i Kirjuri förutsätter att församlingen har lagt till sina kyrkor i Kirjuri och att anmälaren vet i vilken kyrka gudstjänst hålls vid vilket tillfälle. De kyrkliga kungörelserna skrivs ut från Kirjuri efter att ha sparats där på vederbörligt sätt. De kyrkliga kungörelserna ska förvaras i pappersformat i församlingens arkiv så länge som arkivbildningsplanen anger. Kungörelserna förvaras inte i Kirjuri Hindersprövning när vigseln förrättas utomlands av en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Om de förlovade tänker ingå äktenskap i en främmande stat och vigseln förrättas av en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ska de ansöka om hindersprövning i Finland. Se punkt 5.1. Vigseln förrättas på basis av ett utfärdat intyg över hindersprövning på det sätt som förutsätts av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Se punkt Hindersprövning när vigseln förrättas utomlands av en utländsk myndighet Allmänt När en vigsel utomlands förrättas av en vigselberättigad präst eller civil myndighet i landet i fråga vigs en finländsk medborgare enligt de lagar och bestämmelser som gäller i landet. I stater där borgerlig vigsel är det enda möjliga sättet att ingå äktenskap kan en präst i Evangelisklutherska kyrkan i Finland ha rätt att förrätta borgerlig vigsel enligt de lagar och bestämmelser som gäller i landet. I båda de ovan nämnda fallen prövas hindren mot äktenskapet enligt de lagar som gäller i det aktuella landet. Ansökan om hindersprövning ska riktas till myndigheten i det aktuella landet. I vissa länder kan hindersprövningen ta flera veckor. Det är bäst att i god tid utreda hindersprövningen antingen hos den myndighet som utför prövningen eller hos landets ambassad eller konsulat I de nordiska länderna Hindersprövning som gjorts i Finland berättigar till vigsel också i de övriga nordiska länderna. En finländsk medborgare kan ansöka om hindersprövning också hos en myndighet i ett annat nordiskt land Biskopsmötets beslut om kungörelse vid högmässogudstjänst om äktenskap som ska ingås , 17, Bilaga 1: Bilaga. 56 Nordiska äktenskapskonventionen artikel 2 (avtalet ändrats /903, FördrS 56/1969), godkänd genom lag 55/1969 och satt i kraft genom förordning 56/

17 En medborgare i ett annat nordiskt land kan ansöka om hindersprövning hos en finländsk myndighet. Hindersprövningen görs enligt artikel 1 i Nordiska äktenskapskonventionen: Söker medborgare i fördragsslutande stat hindersprövning eller lysning till äktenskap hos myndighet tillhörande annan sådan stat, prövas hans rätt att ingå äktenskapet enligt lagen i den staten, om någon av de trolovade har sitt hemvist där, men annars enligt hemlandets lag. Sistnämnda lag skall dock alltid tillämpas, om sökanden begär det. Skall hemlandets lag tillämpas, kan vederbörande myndighet ålägga sökanden att styrka sin rätt att ingå äktenskapet genom intyg från myndighet tillhörande hemlandet. 57 Om hindersprövning gäller i övrigt lagen i den stat som prövningsmyndigheten tillhör. 58 På en hindersprövning som görs i Finland tillämpas finsk lag. Följaktligen kan församlingen göra hindersprövningen om en av de förlovade är medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingen ska dock inte göra hindersprövning på basis av Nordiska äktenskapskonventionen om ingendera av de förlovade har en hemkommun i Finland Utanför Norden Utanför Norden behövs ett hinderslöshetsintyg på flera språk. När en medlem av kyrkan har för avsikt att ingå äktenskap inför en utländsk myndighet och har begärt ett intyg över sin rätt att ingå äktenskapet ska den som prövar hinder ge ett hinderslöshetsintyg. Intyget får inte ges om de uppgifter som behövs för prövningen inte framgår av Kirjuri och den som begär intyget inte lämnar någon annan tillförlitlig utredning. Exempel: 1. församlingen kan inte utfärda ett hinderslöshetsintyg för en utländsk medborgare som är medlem av kyrkan men saknar hemkommun eftersom församlingen inte är personens registermyndighet, och 2. hinderslöshetsintyg för en församlingsmedlem som ingår i den frånvarande befolkningen kan inte utfärdas om personen inte lämnar in ett vederbörligen bestyrkt och översatt intyg över sitt civilstånd som utfärdats av en myndighet i vistelselandet. Om två finländska medborgare vigs inför en utländsk myndighet ska båda ha eget hinderslöshetsintyg på flera språk. Vad gäller en utländsk förlovad antecknas uppgifterna i intyget så som den som begärt intyget uppgett på en separat blankett. Eftersom dokumentet är avsett för en utländsk myndighet anges födelsedatum i stället för personbeteckning, till exempel Nordiska äktenskapskonventionen artikel 1 mom. 1 (FördrS 8/1974). Observera även Nordiska äktenskapskonventionen artikel 1 mom. 2 (FördrS 8/1974): Kräves vid prövning av äktenskapshinder i fördragsslutande stat enligt den statens lag ej föräldrarnas eller förmyndarens samtycke till äktenskapet, skall beträffande den som har hemvist i annan fördragsslutande stat vad den statens lag föreskriver om krav på sådant samtycke lända till efterrättelse. 58 Nordiska äktenskapskonventionen artikel 1 mom. 3 (FördrS 8/1974). 14

18 Intyget över hindersprövningen får utfärdas tidigast sju dagar efter den dag då hindren prövats. Intyget är i kraft fyra månader. Från och med förvaras alla handlingar med anknytning till ärendet i pappersformat i arkivet hos den som utfärdat intyget så länge som modellen till arkivbildningsplan anger. Hinderlöshetsintyget förvaras varaktigt i Kirjuri. De förlovade bör på förhand ta reda på vilka andra dokument utöver hinderslöshetsintyget som den finländska förlovade behöver från församlingen. På begäran utfärdas ämbetsbevis där de nödvändiga uppgifterna framgår. Vanligtvis är det fråga om en utredning av tidigare äktenskap, föräldrar eller kristet dop. Även när man begär ett födelseintyg eller ett dopbevis utfärdas ett ämbetsbevis där uppgifterna framgår. I ämbetsbeviset antecknas även uppgiften om personen fortfarande är medlem av kyrkan. Paret bör höra sig för om vilka övriga intyg som eventuellt krävs till exempel från det aktuella landets ambassad och se till att intygen och översättningarna blir officiellt bestyrkta. Obs! En maskinell underskrift är inte giltig utomlands och alla ovan nämnda intyg ska därför undertecknas egenhändigt av den som utfärdar intyget. 3. VIGSEL TILL ÄKTENSKAP I FINLAND 3.1. Förutsättningar för kyrklig vigsel En vigsel i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland förutsätter att både äktenskapslagen 59 och kyrkolagen följs. En kyrklig vigsel ska uppfylla de minimikrav som äktenskapslagens 15 föreskriver och de villkor och former som det religiösa samfund där vigseln förrättas bestämmer med stöd av äktenskapslagens Enligt kyrkolagen ges bestämmelser om kyrkliga förrättningar i kyrkoordningen och kyrkohandboken. 61 Kyrkoordningen bestämmer vem som kan vigas kyrkligt och att vigseln förrättas på det sätt som föreskrivs i kyrkohandboken. Den kyrkliga vigseln förrättas av en präst i Evangelisklutherska kyrkan i Finland. 62 I och med ändringen av äktenskapslagen kan även par av samma kön fr.o.m vigas till äktenskap. Lagändringen inverkar emellertid inte på kyrkornas och de religiösa samfundens rätt att förrätta vigsel och själva definiera villkoren och formerna för detta. Kyrkoordningen och kyrkohandboken innehåller de bestämmelser om vigsel som gäller inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. En präst som viger ett par till kyrkligt äktenskap är skyldig att förrätta vigseln 59 ÄL och ÄL 16 ; RP 62/1986 rd, Kyrkolagen (1054/1993), nedan KL, 4:2. 62 KO 2:

19 enligt de här bestämmelserna. Det gäller också välsignelse av äktenskap. En präst kan inte med stöd av den gällande kyrkoordningen och kyrkohandboken förrätta vigsel eller välsignelse mellan två personer av samma kön. 63 Äktenskapslagen ställer följande villkor på en giltig vigsel: en behörig vigselförrättare 64 och ovillkorliga formkrav för en vigsel: o o o vigselförrättaren och båda de förlovade ska samtidigt vara närvarande vid vigselförrättningen, 65 vigselförrättaren ska separat fråga vardera av de förlovade om han/hon vill ingå äktenskap med den andra och båda ska svara jakande på frågan och efter att ha fått ett jakande svar av båda de förlovade konstaterar vigselförrättaren att de förlovade är äkta makar. 66 Dessutom ska en kyrklig vigsel enligt kyrkoordningen uppfylla följande villkor: De som ska vigas kyrkligt ska vara medlemmar av kyrkan och ha genomgått konfirmandundervisning. Är den ena av de förlovade inte medlem av kyrkan kan vigseln förrättas kyrkligt om den som inte tillhör kyrkan tillhör någon annan kristen kyrka eller ett kristet trossamfund. En kyrklig vigsel förrättas av en präst. De som ingått förlovning vigs kyrkligt till äktenskap på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. 67 Kyrkohandbokens formulär för vigsel till äktenskap definierar de förlovade som man och kvinna. En präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland får förrätta enbart en kyrklig vigsel. Lagen innehåller en uttömmande förteckning över de myndigheter som har rätt att förrätta borgerlig vigsel. 68 Därför ska en vigsel förrättad av en präst uppfylla de villkor och former som bestäms i kyrkolagstiftningen för att det ska vara fråga om en kyrklig vigsel. 63 Biskopsmötets redogörelse med anledning av den nya äktenskapslagen, , s ÄL 14 ; RP 62/1986 rd, s Med samtidig närvaro avses personlig närvaro. Finansministeriets rekommendation för behandling av hindersprövningar och vigslar hos magistraterna, nedan VM 27/01/2008, s ÄL 15 ; RP 62/1986 rd, s. 13, KO 2: ÄL 17 a. 16

20 Om vigselförrättaren saknar vigselrätt är vigseln ogiltig. 69 Äktenskapet upplöses inte genom skilsmässa utan ogiltigförklaras av en domstol på begäran. 70 Republikens president kan ändå på synnerligen vägande skäl besluta att vigseln ska anses vara giltig. 71 Om äktenskapet ogiltigförklaras har inget förmögenhetssystem mellan de förlovade trätt i kraft. Kyrklig vigsel kan också förrättas av en pastor i ett annat religiöst samfund som har vigselrätt 72, även om de förlovade båda hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Då registreras vigseln hos magistraten. Gällande de hinder mot äktenskap som bestäms i äktenskapslagen, se kapitel Krav på medlemskap i ett kyrkosamfund Båda de förlovade medlemmar av kyrkan Om båda de förlovade är medlemmar av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ska båda vara skriftskolgångna En av de förlovade medlem av kyrkan och den andra medlem av en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religiöst samfund Om bara den ena av de förlovade hör till Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland måste den andra höra till en kristen kyrka eller ett kristet religiöst samfund i Finland eller utomlands. Registrerade kristna religiösa samfund i Finland är bland annat Anglikanska kyrkan i Finland, Finlands Svenska Adventkyrka, Finlands svenska baptistsamfund, Finlands Svenska Metodistkyrka, Katolska kyrkan i Finland, Kristillisten Tekojen Kirkko, Luterilainen Sanan Yhdyskunta, Pokrova ortodoxa församling, Helige Nikolai ortodoxa församling, Sjundedags Adventistsamfundet i Finland, Finska baptistkyrkan, Pingstkyrkan i Finland, Finlands ortodoxa kyrka, Suomen Piispallinen Metodistikirkko, Finlands konfessionella lutherska kyrka, Evangelisk-lutherska församlingsförbundet i Finland och Frikyrkan i Finland. Uppgiften om huruvida en förlovad som har hemkommun är medlem av något av de ovan nämnda religiösa samfunden kan kontrolleras i befolkningsdatasystemet. I Finland finns också andra, oregistrerade kristna religiösa samfund. Till de utländska kristna kyrkorna hör bland annat de protestantiska kyrkorna (t.ex. anglikanska och reformerta kyrkan), katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Utöver dessa finns också andra kristna religiösa samfund utomlands ÄL 19,1. 70 RP 62/1986 rd, s ÄL 19,2. 72 ÄL 17 1 mom. 73 KO 2: Mera information om religiösa samfund utomlands: Kyrkostyrelsens utrikesavdelning, tfn och Ekumeniska rådet i Finland, tfn

21 Om en av de förlovade hör till en kristen kyrka eller ett kristet religiöst samfund i Finland som inte registrerats eller till vilken kristen kyrka eller vilket kristet religiöst samfund som helst utomlands ska han eller hon lämna in ett intyg över sitt medlemskap i församlingen/kyrkan/det religiösa samfundet. Om ett intyg inte kan fås räcker det att den förlovade avger en skriftlig försäkran. Av praktiska skäl ska intyget/försäkran visas i samband med prövningen av hinder mot äktenskapet. Blanketten i fråga finns i Sacrista på Kirjuri-sidorna Båda eller en av de förlovade medlem av en kyrka som ingått Borgåöverenskommelsen Enligt kyrkoordningen har en medlem av en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar på samma grunder som en medlem av kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. 75 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ingått Borgåöverenskommelsen 76. De kyrkor som godkänt Borgådeklarationen förpliktar sig att betrakta döpta medlemmar av alla våra kyrkor som medlemmar av vår egen. 77 En döpt medlem av en kyrka som undertecknat Borgåöverenskommelsen kan vigas till äktenskap på samma grunder som en medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 78 Med tillämpande av 2 kap. 18 i kyrkoordningen kan en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland förrätta en kyrklig vigsel när de förlovade båda är medlemmar av ett religiöst samfund som undertecknat Borgåöverenskommelsen. 79 Vad gäller kyrklig vigsel jämställs en medlem av en kyrka som undertecknat Borgåöverenskommelsen med en medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och villkoren för kyrklig vigsel tillämpas på samma grunder som på en medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 80 Se förutsättningar för kyrklig vigsel punkt 3.1. och En präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan förrätta en kyrklig vigsel också om en av de förlovade är medlem av ett religiöst samfund som undertecknat Borgåöverenskommelsen och den andra är medlem av en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religiöst samfund. Se punkterna 3.1. och KO 1:4,2. 76 Borgåöverenskommelsen (1996). 77 Borgådeklarationen 1995, s. 37 punkt iii). 78 KO 1: 4,2; Kyrkostyrelsens framställning nr 1/2000 till kyrkomötet s. 4: alla som beviljas medlemskap i en viss församling åtnjuter samtidigt alla rättigheter och förpliktas av alla skyldigheter som hör till församlingsmedlemskapet i kyrkan i fråga och s. 9: Avsikten är att medlemmar i andra avtalskyrkor ska ha samma tillgång till dessa handlingar [till exempel vigsel till äktenskap] som kyrkans egna medlemmar. [skribentens förtydligande]; Lagutskottets betänkande 2/2001 om kyrkomötets framställning 1/2000, s. 3: alla avtalskyrkors medlemmar ska ha rätt att ta del av kyrkans heliga handlingar på samma sätt som kyrkans egna medlemmar". 79 KO 2: KO 1:4,2. 18

22 Utöver vår kyrka har Englands kyrka, Estlands evangelisk-lutherska kyrka, Islands evangelisk-lutherska kyrka, Irlands kyrka, Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen, Norska kyrkan, Skottlands episkopala kyrka, Svenska kyrkan, Wales kyrka, Danska folkkyrkan, Lettlands evangelisk-lutherska kyrka utanför Lettland och Lutherska kyrkan i Storbritannien godkänt Borgådeklarationen. Lusitanska kyrkan i Portugal och Spaniens reformerta episkopala kyrka deltar i deklarationen via ärkebiskopssätet i Canterbury. Se närmare För exempel på andra kristna kyrkor och religiösa samfund, se punkt Av medlemmar av religiösa samfund som undertecknat Borgåöverenskommelsen förutsätts en giltig hindersprövning i Finland eller något annat nordiskt land. För mer om hindersprövning, se kapitel Vigsel av medborgare i nordiska länder En medborgare i ett nordiskt land kan ingå äktenskap i ett annat nordiskt land. Om de förlovade kan visa ett giltigt intyg över att hindersprövningen redan gjorts i ett annat nordiskt land behöver ingen ny prövning göras i Finland. 81 På en vigsel som förrättas i ett annat nordiskt land tillämpas det landets lagstiftning. 82 Följaktligen ska en präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland följa finländsk lagstiftning vid vigselförrättningen. Vad gäller den nordiska äktenskapskonventionen har det särskilt föreskrivits i lag att vigselförrättaren inte får viga ett par om äktenskapet mellan de förlovade enligt finsk lag är förbjudet på grund av släktskap. 83 Vigselförrättaren ska kontrollera att förutsättningarna för äktenskapet uppfylls enligt finsk lag. En präst kan viga en person som är medborgare i ett annat nordiskt land till äktenskap om åtminstone en av de förlovade är medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland eller döpt medlem av en kyrka som undertecknat Borgåöverenskommelsen. Församlingen ska separat utreda om den/de ovan nämnda uppfyller dop- och skriftskolvillkoren. Den andra förlovade ska vara medlem av en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religiöst samfund i Finland eller utomlands. En präst kan inte förrätta en kyrklig vigsel om de förlovade är medborgare i ett nordiskt land men ingen av dem är medlem av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland eller ingen av dem är döpt medlem av en kyrka som undertecknat Borgåöverenskommelsen. 81 Nordiska äktenskapskonventionen artikel 2 mom. 1 (FördrS 56/1969): Har hindersprövning eller lysning ägt rum hos myndighet tillhörande fördragsslutande stat, kan vigsel, så länge hindersprövningen eller lysningen äger giltighet, förrättas av myndighet tillhörande annan fördragsslutande stat utan ny hindersprövning eller lysning. Detta gäller oavsett om de trolovade äro medborgare i fördragsslutande stat. [skribentens förtydligande] 82 Nordiska äktenskapskonventionen artikel 2 mom. 2 (FördrS 56/1969): Om vigsel gäller i övrigt lagen i den stat vigselmyndigheten tillhör. 83 Lag om godkännande av den i Stockholm mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige avslutade konventionen, innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap, samt om sagda konventions verkställighet (413/1931), 2. 19