VIKEN IDAG OCH IMORGON

Transkript

1 PROGRAMSAMRÅDSHANDLING? RAMPROGRAM FÖR SÖDRA VIKEN VIKEN IDAG OCH IMORGON - inventering, analys och förslag till struktur Upprättat: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Mila Sladic, planchef Mariette Johansson, planarkitekt 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riksintressen och lokala intressen 13 SAMMANFATTNING 4-5 INNEHÅLL 6-7 Bakgrund 6 Syfte 6 Plandata 6 Planområde, södra Viken Markägoförhållande Prioriterade områden och planuppdrag Bedömning av miljöpåverkan 7 Arbetsprocess 7 ANALYS AV VIKEN OCH SÖDRA VIKEN 8-9 Södra Vikens utvecklingsmöjligheter och potentialer 8 SWOT-analys 8-9 Nuvarande styrkor Nuvarande svagheter Framtida möjligheter Framtida hot SÖDRA VIKEN VISION PLANFÖRHÅLLANDEN Fördjupad översiktsplan Mål Framtida befolkning Gällande detaljplaner 13 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Viken Verksamheter och allmän service Södra Vikens struktur och landskapskaraktär Karaktärsområde A, Vikens centrum Karaktärsområde B, lummighet och egenföretagare Karaktärsområde C, rekreation och öppet landskap Naturmiljö 19 Topografi Fritid och rekreation Geoteknisk undersökning Fornlämningar Kommunikationer 20 Biltrafik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Teknisk försörjning 21 Vatten och avlopp Dagvatten Uppvärmning Övriga ledningar Barriärer 22 Risker, störningar kring befintliga verksamheter 22 PLANFÖRSLAG Markanvändningskarta 24 Skalreferenser 25 Framtida befolkning, vem planerar vi för? 26 Strukturen 27 2

3 Karaktärsområde Vikens centrum -hög densitet 2. Det täta samhället, nya gamla Viken -mellan densitet Trädgårdsstad -mellan densitet Vägstruktur Parkering Verksamheters transporter 1. Huvudgata 2. Kvartersgata 3. Gränd Allmän platsmark Allmän platsmarks utformning Bostadsbebyggelsen Miljömedvetenhet Boendetyp, upplåtelseform Täthet och skala Privat och offentligt Verksamheter 37 Teknisk försörjning Vatten Spillvatten Dagvatten Avfall Uppvärmning El/tele ETAPPUTBYGGNAD KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET 42 KÄLLFÖRTECKNING 43 3

4 SAMMANFATTNING Vikens popularitet som bostadsort minskar inte. De senaste 10 åren har Vikens befolkning ökat med cirka 28 %. I utbyggnad av Viken dominerar småhus med barnfamiljer som målgrupp. En liten del av utbyggnaden omfattar andra boendetyper och upplåtelseformer, vilket resulterar i en minskad omflyttning inom orten och en alltmer homogen befolkningssammansättning. Utbyggnad av allmän och kommersiell service har inte följt med utvecklingen. Idag finns fler prioriterade och oprioriterade planuppdrag samt planförfrågningar för just bostäder och trycket är högst i södra Viken med cirka 10 planuppdrag och planförfrågningar. Då Vikens fördjupade översiktsplan från 2008 bedöms som inaktuell och otillräcklig som underlag för vidare detaljplanering togs fram det här ramprogrammet för hela södra Viken med en uppdaterad befolkningsprognos för hela Viken. Vikens befolkning kan komma att bli större än förväntad. Fördjupad översiktsplan redovisar att Viken vid full utbyggnad kan uppnå cirka 5300 invånare. Analys av hittills genomförd utbyggnad visar att befolkningsprognos kan uppgraderas till cirka 5900 invånare vid full utbyggnad enligt översiktsplanen. Om man dessutom adderar ändrade exploateringsförutsättningar i södra Viken och utbyggnad enligt det här ramprogrammet kan Vikens befolkning växa till cirka 7000 invånare. Ramprogrammets syfte Ramprogrammets intentioner är: - Att ge ett samlat grepp för hela södra Viken avseende markanvändning samt huvudstruktur för trafik, bebyggelse, allmänna platser och dagvatten. - Att skapa en struktur som möjliggör en fungerande etapputbyggnad för södra Viken. - Att ge en tydlig bild av södra Vikens framtida utveckling och hur området integreras med övriga Viken. Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan skall ramprogrammet fungera som underlag för politiska beslut om Vikens utveckling. Ambitionen är även att samla intressenterna och andra aktörer kring en gemensam bild av Vikens framtid. Planförslag Genom en hög täthet och blandning av verksamheter och bostäder med olika boendetyper och upplåtelseformer, kommunikationsstråk i hirarkisk ordning som främjar de oskyddade trafikanterna, attraktiva miljöer och närheten till kollektivtrafiken ger planförslaget en bild av södra Viken som ett miljömässigt hållbart område. Av södra Vikens totala 63 ha föreslås cirka ha utgöra bostadsbebyggsle och allmän platsmark och cirka 9-11 ha mark för verksamheter. Södra Viken kan komma att innehålla 900 nya bostäder, med cirka 2000 invånare (utgått från Vikens snitt, 2.2 invånare/bostad). Totalt kan Viken komma att inrymma cirka 7000 invånare vid full utbyggnad, vilket är 2000 fler invånare än vad den fördjupade översiktsplanen presenterar. Ramprogrammets genomförande antas inte medföra betydande miljöpåverkan enligt Behovsbedömning upprättad Planförslagets utformning Planförslagets struktur utgår dels från befintlig struktur, gamla Vikens struktur som är Vikens identitet och områdets potentialer som har studerats med analysverktyget SWOT. Viktiga aspekter i planarbetet var att bevara Vikens byidentitet, bygga blandat, koppla samman södra Viken med närliggande områden samt överbygga befintliga barriärer. Strukturen uppmanar till varierande rumsligheter och siktlinjer, likt gamla Vikens uppbyggnad. Enligt planförslaget delas södra Viken i tre olika karaktärsområden som skapar variation inom planområdet. De är Vikens centrum, det täta samhället, nya gamla Viken samt trädgårdsstaden. Tätheten varierar mellan olika karaktärsområden och även inom varje karaktärsområde. Den 4

5 måttliga höjdskalan på 1,5 till 3 våningar är utgångspunkten medan 6 våningar som maxhöjd bör förekomma mer sparsamt för att markera exempelvis kvartershörn och fondbyggnader enligt den politiska ambitionen. Högre bebyggelse byggs utmed huvudstråk och offentliga rum medan byggnader i kvarterets inre blir lägre. På så vis koncentraras människor, funktioner och liv utmed huvudstråk samtidigt som det intima inre skyddas från exempelvis buller. Byggnader och fastigheter bör vara mindre och varje huskropp bör utformas som en egen individ. Inom varje kvarter skall olika storlekar på fastigheter eftersträvas för att skapa variation inom området. Kvartersgränser bör markeras tydligt, vilket är ett starkt karaktärsdrag i gamla Viken. Byggnaders entréer bör riktas mot allmänna platser för att skapa möjlighet till liv och rörelse. Etappernas utbyggnad bör ske under en längre tid och inte likt dagens snabba utveckling. Allmän service som inte följt med sista årens snabba utveckling måste få chans att komma i fatt. För att de föreslagna etapperna skall vara möjliga krävs det att en förskola byggs i etapp ett samt att eventuellt en helt ny grundskoleenhet byggs i etapp två för hela Viken. Möjligtvis kan även annan service såsom äldreboende att byggas ut för att skapa möjlighet att leva i Viken i alla livets skeden. Viken behöver specifika mål och riktlinjer för befolkningsprognos för framtiden likt Höganäs, för att Viken inte skall fortsätta att öka okontrollerat och i mycket snabbare takt än Höganäs. Södra Viken skall enligt ramprogrammet erbjuda olika boendetyper, lägenhetsstorlekar samt upplåtelseformer som passar alla skeden i livet och erbjuder lägenheter i flera olika prisklasser. Inom varje kvarter bör boendetyper och upplåtelseformer variera så mycket som möjligt. Genom sådana ambitioner främjas ett socialt hållbart samhälle. Utbyggnad av södra Viken kräver investeringar i form av utbyggnad av teknisk infrastruktur. Niagarabäcken är kraftigt belastad idag vilket innebär att dagvattnet måste fördröjas innan det avleds till bäcken. Dagvattenhanteringen kommer att ske i både öppna och slutna system. Det anses direkt olämpligt att bygga på mark lägre än +7,6 meter då Niagarabäcken bedöms stiga till denna nivå vid ett hundraårsregn. Markutfyllnad krävs inom visa områden. Lokalt omhändertagande av vatnnet (LOD) förordas ej utifrån det geotekniska underlag som finns tillgängligt. Etapputbyggnad Föreslagen första etapp är Vikvalla och karaktärsområde Vikens centrum. Karaktärsområde nya gamla Viken är andra etapp och karaktärsområde trädgårdsstaden är sista. Etappindelning i södra Viken utgår från föreslagna karaktärsområden och från behov av utbyggnad av service samt teknisk infrastruktur. Centrumfunktioner, planerade enligt karaktärsområde Bostäder, planerade enligt karaktärsområden Icke störande verksamheter med inslag av bostadsbebyggelse, planerade Störande verksamheter, planerade Idrott, sport Möjlig placering av allmän plats, service Möjlig placering av parkmark med dagvattenhantering Föreslagen markanvändningskarta 5

6 Syfte Syftet är att skapa ett ramprogram som utgör en grund för vidare detaljplanearbete inom området för genomförandet av intentionerna för området. Ramprogrammets intentioner är: - Att ge ett samlat grepp för hela södra Viken avseende markanvändning samt huvudstruktur för trafik, bebyggelse, allmänna platser och dagvatten. - Att skapa en struktur som möjliggör en fungerande etapputbyggnad för södra Viken. - Att ge en tydlig bild av södra Vikens framtida utveckling och hur området integreras med övriga Viken. Planområdet Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan skall ramprogrammet fungera som underlag för politiska beslut om Vikens utveckling. Ambitionen är även att samla intressenterna och andra aktörer kring en gemensam bild av Vikens framtid. INLEDNING Bakgrund Under de senaste åren har tillväxten i Viken varit mycket positiv och många förfrågningar om exploatering har framförts, inte minst av fastighetsägarna i södra Viken. Prioriterade planuppdrag inom området är Vikvalla och Viken 26:15 (Vikens centrum). Gällande fördjupad översiktsplan för Viken, antagen av kommunfullmäktige bedöms vara otillräcklig för vidare detaljplaneläggning. Den fördjupande översiktsplanen saknar huvudstrukturer samt en vision för södra Viken. För att kunna genomföra detaljplanering av Vikvalla och Vikens centrum, som är två mycket viktiga målpunkter i Viken och i södra Viken samt för att ta ställning till förfrågningar om nya planuppdrag i Viken krävs en utredning om huvudstruktur. Plandata Planområdet, södra Viken Det aktuella området är placerat öster om Helsingborgsvägen, väster om väg 111, delvis söder om Karlfältsvägen samt mellan Höganäsvägen och Hästhagevägen. Planområdet innefattas av cirka 63 ha. Markägoförhållande Södra Viken består av ett splittrat fastighetsbestånd med 65 stycken olika fastigheter. Merparten av fastighetsägarna äger endast en fastighet. 6

7 2.? dock finns endast planuppdrag om handel Viken 30:2 planprioritering 4 Bostäder Viken 33:9 planprioritering 4 Bostäder prioriterat planuppdrag oprioriterat planuppdrag förfrågan om planläggning 2. 4.?? 2. 4.???? 2. Inkomna planuppdrag, ej beslut Viken 16:10 Bostäder Viken 16:11 Bostad Viken 11:1 Bostäder Ry 2:2 Bostäder Viken 30:3, 30:4 och 36:2 Bostäder Viken 28:6 Verksamheter Bedömning av miljöpåverkan Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av med mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken. Behovsbedömning Prioriterade och inkomna planuppdrag Prioriterade planområden och planuppdrag Sex fastighetsägare har ansökt om planuppdrag, som har fått olika planprioriteringar i Planavdelningens uppdragskatalog, beslutat av KS Planprioriteringsbeteckningarna är följande 1=högsta prioritet, 2=nödvändiga, angelägna, 4=oprioriterade. Det finns tre inkomna förfrågningar om detaljplaneläggning som inte har blivit utredda, dessutom enstaka förfrågningar kring Höganäs Kommuns egna fastigheter inom planområdet. Planprioriteringar Viken 30:23 planprioritering 2 Idrottsanläggning Viken 133:1 m fl. planprioritering 2 Bostäder Viken 35:3 planprioritering 2 Verksamheter Viken 26:15 planprioritering 2 Bostäder, handel, Enligt 6 kap 11 MB skall en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller program, som krävs i lag eller annan författning, göra en bedömning av hur planen eller program påverkar miljön. Denna bedömning ska ge svar på frågan om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ramprogrammets genomförande antas inte medföra betydande miljöpåverkan enligt Behovsbedömning upprättad Därmed finns det inte anledning att upprätta miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB-förordningen. Miljöbedömningsprocessen kan därför avslutas. Arbetsprocess En arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunkansliet har bildats. Delvis har även fastighetsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen medverkat. Arbetsgruppen har aktivt medverkat i arbete med ramprogrammets inventering, analys och föreslagen struktur. 7

8 ANALYS AV VIKEN OCH SÖDRA VIKEN Vikens potentialer och södra Vikens utvecklingspotentialer Sammanfattningsvis är läget, närheten till kollektivtrafiken samt varumärket Viken Vikens stora potentialer. Detta medför att allt fler lockas hit, både boenden och verksamhetsutövare. Dock är det viktigt att orten behåller sin identitet som by och att den inte byggs bort. SWOT-analysen visar även på att det är viktigt att bygga blandat och att inte endast erbjuda småhus, som idag. Det är även viktigt att koppla samman närliggande områden med södra Viken för att överbygga de stora barriärerna som Karlfältsvägen och Helsingborgsvägen/Höganäsvägen utgör idag. Nuvarande styrkor: Styrkorna ska hjälpa till att identifiera vad i området som är unikt och attraktivt. - Områdets centrala läge i förhållande till övriga Viken, nära det aktiva stadsrummet, nära vattnet. - Närheten till Helsingborg. - Närheten till Höganäs. - Närheten till väg 111 och Helsingborgsvägen/Höganäsvägen. - Bra allmänna kommunikationer - Det varierande landskapet med olika karaktärer och skalor. SWOT-analys Swot-analys är ett strategiskt analysverktyg. Namnet är en akronym för de engelska beteckningarna Stregths, Weakness, Opportunities och Theats, översatt till svenska till styrkor, svagheter, möjligheter och hot. - Grönskan i området. - Namnet södra Viken, Viken en bostadsort med gott rykte Utvecklat som ett verktyg att analysera ett projekt eller verksamhet, är det också en verkningsfull modell att studera ett utbyggnadsområde utifrån. SWOTanalysen har gjorts på det aktuella området i förhållande till övriga Viken. 8

9 Nuvarande svagheter: Svagheterna skall hjälpa till och identifiera områdets brister. Med en medveten hållning kring dessa kan detta ramprogram formulera strategier som motverkar svagheterna och kanske också vänder desamma till fördelar. - Viken är en ort med få arbetsplatser vilket resulterar i att merparten av Vikenborna reser bort från Viken, Viken är en sovort. - Viken består till mycket stor del idag av enbostadshus. Det finns en risk att det aktuella området endast blir en stor villamatta utan ett större varierat utbud av bostadsformer. - Helsingborgsvägen/Höganäsvägen är en barriär som delar Viken i två delar. Idag finns få kopplingar mellan det aktuella området med närliggande områden. Området uppfattas som en egen enklav då det är inneslutet av kraftiga barriärer på alla sidor. Samtliga barriärer är vägar, ny väg 111, Helsingborgsvägen/Höganäsvägen och Karlfältsvägen. - Utspridda verksamheter i området kan ge problem för framtida flexibel exploatering. - Området är utsatt för viss bullerpåverkan från bland annat väg Området innehåller fler verksamheter med skyddszoner som kan förhindra en flexibel exploatering. - Kommunen har ett litet markinnehav i området, vilket ger till viss del begränsat inflytande över utbyggnaden. Framtida möjligheter: Möjligheterna kan formuleras utifrån en framåtskrivning av områdets styrkor. Det är väsentligt att identifiera processer eller strategier som kan bidra till att dessa styrkor genererar långsiktliga möjligheter. Till viss mån behöver även områdets svagheter tas i beaktande. - Ökad inflyttning för dels det goda kommunikationsläget och dels för den attraktiva miljön. - En varierad utbyggnad skapar ett stort underlag för kollektivtrafiken, och för spårbunden trafik. - Näringslivsutveckling som kan utnyttja det goda kommunikationsläget. Framtida hot: - Kommunen satsar på Höganäs som blandstad, Viken förutsätter att utvecklas som sovort. - Isolerat område i Viken med få kopplingar till omgivningen ger en isolerad enklav. - Att södra Viken inte samspelar med övriga Viken i karaktär och skala. - Att södra Viken bebyggs med enbart småhus lika befintliga vilket profilerar Viken som sovort och omöjliggör en blandning av befolkning av verksamheter. - Att bygga bort bylivet, identiteten. - Att åkerlandskapet och kulturmiljön byggs bort. - Kommunens lilla markinnehav ger svårigheter att styra exploateringen till områden som fungerar bäst för helheten. Också svårt med en klok etappvis utbyggnad. 9

10 SÖDRA VIKENS VISION Visionen är skapa ett miljömässigt hållbart område och därmed utveckla Viken på ett sådant sätt som tar hänsyn till befolkningsutvecklingen, till Vikens struktur och de befintliga karaktärerna. Detta skapas genom att: - Blandning skall eftersträvas både inom boendetyper, fastighetsstorlekar och upplåtelseformer för livets alla skeden - Erbjuda olika verksamhetsfastigheter och lokaler, stora och små i attraktiva lägen och främja och lyfta fram lokal entreprenörsanda. Att befintliga verksamheter får leva och utvecklas inom området Visionen att ett miljömässigt hållbart område som skapas genom blandning, täthet och egen indentitet... - Område får sin egen karaktär som kopplas till befintlig struktur. - Förstärka och markera Vikens centrum med verksamheter, allmän service och bostäder - Ett finmaskigt nätverk av förbindelser inom och till området med intima rum och en attraktiv gatustruktur där gående och cyklister lyfts fram inom området... och inte vad som vanligtvis erbjuds. Frångå villamattorna! Hur skapar vi ett aktivt och attraktivt byliv med befolkade rum och mötesplatser? Hur blandar man funktionerna utan att skapa ett utdraget, decentraliserat område? Hur kan man bevara och utgå från befi ntliga kvaliteter och karaktärer? Hur skapar vi variation vad gäller bebyggelse och brukargrupper/invånare? Vilka skall bo i framtida södra Viken? Vilka verksamheter fi nns här och vilka behövs och skall lockas till oss? Hur kan södra Viken utvecklas under tid? 10

11 11

12 PLANFÖRHÅLLANDE Fördjupad översiktplan I Vikens fördjupad översiktsplan från 2008 är områden norr om Karlfältsvägen och södra Viken utpekade som utvecklingsområden. Södra Vikens markanvändning är både bostadsbebyggelse, verksamhetsbebyggelse samt centrumfunktioner. Även visar till viss del FÖP:n bilvägar, gång- och cykelvägar dragna, dock saknas en utvecklingsstrategi för området. planområdet område för riksintresse och kulturmiljö Totalt föreslås cirka ha mark för bostadsbebyggelse och cirka 14 ha mark för verksamheter, då cirka10 ha är befintliga verksamheter, i huvudsak handelsträdgårdar. Dock är inte mark för de planerade centrumfunktionerna inräknad i mark för verksamheter. Mycket av denna mark utgörs av skyddszon mellan verksamheter och bostäder. Befintliga handelsträdgårdar bevaras och vid behov ges möjlighet att utvecklas samt i vissa fall ompröva pågående markanvändning och att utan hinder av översiktsplanen överväga t.ex. bostäder eller grönområdet i sådant område. Helsingborgsvägen/Höganäsvägen skall förberedas för spårbunden trafik samt kompletterande pendlarparkering som planeras mellan Höganäs och Helsingborg. Dagvattensystem skall vara öppna och får gärna samordnas med grönstråk och gaturum. De områden som anses vara bevarandevärda eller skyddade föreslås bilda stomme i ett parkstråk genom området. Mål Vikens fördjupade översiktsplan och område för riksintresse och kulturmiljö 12 De övergripande mål för Viken som presenteras i FÖP:n. är att värna om den unika karaktären, by- och fiskelägeskänslan. Att den nya bebyggelsen anknyter till Vikens höjdskala och karaktär för att bevara Vikens attraktionskraft. Vikens karaktäristiska bebyggelse- och vegetationssiluett ut mot den nya väg 111 och omgivande landskap

13 är en viktig del av identiteten och ett landmärke. Mål är även att bevara och ta hänsyn till befintlig vegetation, vattendrag, gränser, gärden, markvägar och bebyggelse. Vackra gaturum med generösa inslag av grönska samt nya grönstrukturer är viktigt. Trafiksäkra gång- och cykelvägar mellan viktiga mål, t.ex. till skolorna samt erbjuda möjlighet till god offentlig service för invånarna. Nytt bostadsutbud skall vara varierat, som vänder sig till människor i livets alla skeden. Målet är att Viken skall utvecklas med inriktning mot att hänsyn till ekologiska värden och god miljö ges stor vikt. Framtida befolkning När arbetet med den fördjupade översiktsplanen påbörjades fanns det cirka 3250 invånare i Viken. Totalt inrymmer hela förslaget, både södra Viken och utbyggnadsområden norr om Karlfältsvägen enligt FÖP cirka 1000 bostadslägenheter, cirka 2200 invånare, med 2,2 boende/lägenhet. Vid en total utbyggnad av hela Viken förväntas det totala antalet bostäder bli 2400 bostadslägenheter och 5300 invånare. Utbyggnad beräknas pågå år. På grund av den snabba utbyggnadstakten, högre exploateringsgrad samt högre antal invånare/bostad är FÖP:s redovisade siffror för antal invånare för låga. Vid full utbyggnad enligt gällande FÖP:en kan totala antalet invånare nå upp till Gällande detaljplaner För området söder om Karlfältsvägen finns ingen gällande detaljplan. Norr om Karlfältsvägen finns tre detaljplaner som ingår i ramprogrammets planområde. Plan Planregister Markens användning 785/82 VIK 283 Område för garageändamål (bensinstation) och tillhörande bostad 786/82 VIK 198 Område för trädgårdsmästeri 16/96, 18/ P97/180 Område för handel, kontor och fördelnings- och transformatorstation Gällande detaljplaner inom planområdet 785/82 16/96, 18/07 786/82 Riksintressen och lokala intressen Södra Viken ingår i det som definieras som riksintresse för högexploaterad kustzon. Gamla Viken, som ligger omedelbart väster om södra Viken, omfattas av såväl riksintresse för kulturmiljö som av ett lokalt bevarandeintresse. I denna del av Viken finns det en mängd välbevarade byggnader som tillsammans bildar en kulturhistorisk miljö av mycket stort värde. Specifikt för det lokala bevarandeintresset är bland annat infarterna till Gamla Viken, vilka ligger i direkt anslutning till södra Viken. Det uttrycks i kulturmiljöplanen att byggnadsverksamhet i anslutning till dessa bör utföras med stor hänsyn till kulturmiljövärdena och till byns helhetsbild. Under utbyggnaden av väg 111 gjordes en arkeologisk undersökning som visar att det finns lämningar inom planområdet. Dessa skall beaktas i samband med detaljplaneringen. Södra Viken berörs ej i Höganäs kommuns naturvårdsplan. Dock finns det biotopskyddsområden inom området. Inom planområdet finns det även ett lokalt intresse av lokala fiskeföreningar för Niagarabäcken och dess ädelfisk. 13

14 dra viken 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Vikens befolkningsutveckling Befolkningsfördelning Höganäs kommun Befolkningsfördelning Viken Jämförelse av befolkningsfördelning i Viken och Höganäs Kommun PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Viken 8% 2% 6% Viken är Höganäs Kommuns näst största ort. På grund av det strategiska läget i kommunen med bra förbindelser till Helsingborg och omnejd har orten de senaste 10 åren ökade med cirka 28 %, från 3248 till 4160 invånare. Åldersgrupperna barn 0-14 år, vuxna år och äldre år är de största, större än snittet i Höganäs Kommun. Åldersgrupperna år och år är lägre än kommunens snitt. I Viken bor det i snitt 2,2 personer/hushåll, som är betydligt högre än rikets snitt 1,8 personer/hushåll, främst på grund av Vikens övervägande småhusbebyggelse, äganderätt med barnfamiljer. I snitt bor det 27 personer/hektar i Viken, medan det i Höganäs stad bor 26 personer/hektar. Befolkningssammansättningen varierar inom Viken. I Norra Hage och Svanebäck sker generationsskifte i 1970-tals villaområdena som ger en mer varierad befolkning medan gamla Viken består främst av äldre utan någon generationsskiftning, detaa främst på grund av höga 92% Flerbostadshus Småhus Vikens fördelning av boendetyper 92% Hyresrätt Bostadsrätt Ägarrätt Vikens fördelning av upplåtelseformer fastighetspriser. Inom Viken anses det vara brist på flerbostadshus och fribyggartomter enligt AB Höganäshems undersökning gjord oktober Undersökningen visar att Viken är den tredje mest attraktiva boendeorten i kommunen (Höganäsområdet utmed vattnet samt Arild är mer attraktiva) med cirka 500 stycken i bostadskö (både passiva och aktiva), av drygt 1700 stycken. Samt att det står cirka 400 stycken i kommunens tomtkö (både passiva och aktiva) och Viken och Lerberget är de mest attraktiva orterna. 14

15 0-19 % 0-9 % % % % % % % % 35- % 60- % Andelen bebyggd mark med bostäder i Viken Befolkningstäthet i Viken Verksamheter och allmän service Viken har idag en grundskola, årskurs 0-9 samt tre kommunala förskolor, ett familjedaghem, fyra privata förskolor och ett äldreboende. Vikenskolan har blivit under de senaste åren trångbodd på grund av intensiv utbyggnadstakt och stor inflyttning av barnfamiljer. Enligt utbildningsförvaltningens Lokalförsörjningsprogram behövs det långsiktigt en ny skola samt nya förskolor vid fortsatt utbyggnad av Viken. Vikens kommersiella serviceutbud består dels av dagligvaruhandel i Vikens centrum och i anslutning till Vikenskolan, sällanköpshandel i Gamla Viken och i Vikens centrum och volymhandeln i Vikens centrum. Stubbarps industriområde och Vällinge Invests industriområde är Vikens verksamhetsområden. Mindre verksamhetslokaler finns utspritt i Viken, dels i Vikens hamn och i södra Viken. FÖP:n redovisar för utbyggnad av verksamheter dels i anslutning till befintligt område i norr samt i södra Viken. 15

16 Södra Vikens struktur och landskapskaraktär Södra Vikens befintliga karaktär har skapats av mötet mellan Vikens bebyggelse och åkerlandskap, likt en urbaniserad landsbygd. De markerade vegetationsraderna skapar en speciell karaktär för området, som främst präglas av naturen. Gamla Viken känns långt bort fast den ligger nära södra Viken. Karaktärsområde A, Vikens centrum Området karaktäriseras av pågående verksamheter. Verksamheterna utgörs av en bensinstation, Lantmännens verksamhetslokaler, en större transformatorstation äger samt en bilhandel som är placerad mitt på stora fastigheter. Detta ger ett luftigt rum med många odefinierade ytor, vilket uppfattas ruralt. Karlfältsvägen... och Lantmännens butik och lager... Karlfältsvägen... samt en bilhandel. Karlfältsvägen... och Höganäs Energis ställverk... Karlfältsvägen Kommunens egna mark, brukad som åkermark. Höganäsvägen Vikens centrum med saluhallen Jollen och busshållsplats till vänster. Höganäsvägen/Karlfältsvägen Centrum fortsätter in längs Karlfältsvägen med bensinstation och pizzeria... Hjärtevägen En allé skiljer av potatisåkern mot Helsingborgsvägen och en mindre hästgård. Hjärtevägen Potatisåkern mot Helsingborgsvägen. 16

17 Karaktärsområde B, lummighet och bykaraktär Området karaktäriseras av en lummig natur, där de mer planerade trädgårdarna i den utspridda bebyggelsen utmed slingrande grusvägar möter den vilda naturen. Många egenföretagare verkar i området, med mer eller mindre synliga verksamheter. Vikvallavägen Vägen som leder till Vikvalla. Vägen slingrar sig och vissa partier är sikten mycket dålig pga all växtlighet. Vikvallavägen Ny bostadsbebyggelse mittemot Vikvalla, utanför detaljplanerat område. Hjärtevägen En spontan fotbollsplan har skapats med ett par gamla fotbollsmål. Hjärtevägen Växthus möter öppet landskap. Vikvallavägen Bostadsbebyggelse är placerat i direkt liv med gaturum. Ridstigen Grusväg som ansluter både till åkermark samt till intilliggande bostadsbebyggelse. Vikvallavägen Bostadsbebyggelse i direkt anslutning till vägen. Hjärtevägen Här går Niagarabäcken som är ett område som bör bevaras för dess biotop. 17

18 Karaktärsområde C, rekreation samt öppet landskap Området karaktäriseras av stora öppna åkerfält där Vikvalla fotbollsanläggning är placerat. Två av södra Vikens handelsträdgårdar är sporadiskt placerade i området och ligger dolda i växligheten. Handelsträdgårdarna har inte längre någon öppen handelsfunktion på fastigheterna. Hjärtevägen Befintlig bebyggelse ligger insmygen i buskage. Vikvallas entré Parkeringsplatsen som oftast blir överfull under matcher skapar kaos bland boenden och besökande. Hjärtevägen Öppet landskap möter Vikens Ry i norr. Hjärtevägen Markerande trädrader skyddar Rosendahls Handelsträdgård. Vikvalla Fotbollsanläggningen kantas av markerande trädrader. Vikvalla Klubbhuset. Karlfältsvägen Bebyggelse ligger insmygen i grönskan. Karlfältsvägen Vikens Rys täta bebyggelse tar slut och det öppna landskapet tar vid. 18

19 sällsynta och hotade växtarter, bland annat vikenbjörnbär i den södra delen av området. Topografi Området är flackt med befintliga markhöjder mellan 6,6 och 9,8 meter. Både området norr och söder om Niagarabäcken lutar svagt nedåt mot sydväst. Fritid och rekreation Vikvalla, Vikens idrottsanläggning för fotboll är placerad i sydost inom planområdet. Anläggningen består av två fotbollsplaner, en klubblokal med omklädningsrum samt en mindre parkering. Anläggningen är för liten för verksamhetsutövningen och bör byggas ut med fler fotbollsplaner, större parkeringsplats samt tydligare och säkrare tillfart till platsen. Geoteknisk undersökning Geoteknisk undersökning gjord av Tyréns Infrakonsult AB, gjordes i samband med utbyggnaden av väg 111. Markförhållandena inom utredningsområdet är relativt goda. En vidare markmiljöundersökning bör ske under detaljplaneskedet. Fornlämningar Grönska Hotade arter fi nns Träd-, buskridå och/eller stenmur Kartlagda fornlämningar Befi ntlig naturmiljö Naturmiljö Karakteristiskt för södra Viken är de distinkta vegetationsraderna som markerar riktningar i landskapet och fastighetsindelningar. Den befintliga grönstrukturen i området varierar från åkermark till idrottsplats. En arkeologisk undersökning gjordes av Riksantikvarieämbetet 1999 i samband med den nya sträckningen av väg 111. Vid en ytinventering upptäcktes en del fynd av flintredskap samt ett par boplatser på olika platser inom planområdet, de markerade punkterna enligt kartan. Dateringen är gjord till bronsålder och järnålder, i något fall stenålder. En större gravhög finns placerad i vägkorsningen Helsingborgsvägen/Karlfältsvägen. Enligt Länsstyrelsens meddelande skall denna betecknas som FORN vid framtida detaljplanering av gravhögen. Vidare undersökningar av de utpekade punkterna bör ske i samband med detaljplaneringen. I jordbrukslandskapet finns inslag av vegetationsridåer längs ägoslagsgränser och gärden. Många av dessa är biotoper som bör skyddas och som innehåller 19

20 Helsingborgsvägen Karlfältsvägen Hjärtevägen Vikvallavägen Väg 111 Helsingborgsvägen/Höganäsvägen i väster och Karlfältsvägen som förbinder väg 111 med Helsingborgsvägen/Höganäsvägen. Befintligt trafikflöde inom planområdet finns delvis dokumenterat och vägarna/ gatorna är utformade för att klara högre flöden. bebyggelse utmed Helsingborgsvägen/Höganäsvägen. Kollektivtrafik Genom Viken går kollektivtrafik mellan Helsingborg och Höganäs/ Mölle/Arild. Turerna är mycket täta med många resenärer. Busshållsplats inom planområdet finns placerad i korsningen Helsingborgsvägen/ Höganäsvägen och Karlfältsvägen. Det finns förslag om spårbunden trafik mellan Helsingborg och Höganäs som ersätter befintlig busslinje. Eftersom att utredningen kring denna är på ett tidigt stadium finns det inga direktiv om hur den skall utformas. Dock bör den framtida spårbundna trafiken beaktas vid utformning av gatustruktur och bebyggelse utmed Helsingborgsvägen/ Höganäsvägen. Bilväg Cykelväg Kollektivtrafi ksled Busshållsplats Buss upptagningsområde, 500 m Befi ntliga kommunikationer Ridstigen Gång- och cykeltrafik Inom området finns inga utmärkta gång- och cykelvägar. Vikvallavägen samt Hjärtevägen används som cykelleder av cyklister till Vikvalla. Vikens IF anser att tillfarterna till Vikvalla är otillräckliga och farliga då vägarna är smala och krokiga samt att övergångar över Helsingborgsvägen och Karlfältsvägen anses otydliga och farliga. Kommunikationer Biltrafik Vägnätet i området är litet och består till stor del av mindre grusvägar som servar de enskilda fastigheterna. Kring området finns dock många viktiga förbindelser som väg 111 i öster med påfart söder och öster om området, 20

21 Dagvatten Huvudrecipienten, Niagarabäcken, avvattnar idag mestadels jordbruksmark men även några bebyggda områden strax norr om södra Viken. Bäcken är kulverterad under Helsingborgsvägen. Kulvertens kapacitet är idag begränsad men planeras utöka under Uppvärmning Uppvärmning av bebyggelsen varierar inom planområdet, från direktverkande el till pelletsbrännare. Höganäs Energi har ett begränsat elnät till den befintliga bebyggelsen. Vid utbyggnad av södra Viken krävs en utbyggnad av elnätet. Övriga ledningar Gasledningar, högspänningsledningar samt en opto- och fiberkabel är placerade i befintliga vägnät kring planområdet. Nät för el och tele finns för anslutning i södra Viken. Dagvattenledning Större vattenledning Övriga ledningar Befi ntliga ledningar Teknisk försörjning Vatten och avlopp En del av den befintliga bebyggelsen i området är idag ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Ytterligare fastigheter inom södra Viken planeras att ansluta inom några år. Inom området finns en stor vattenledning samt ett par mindre vatten- och spillvattenledningar. 21

22 Risker, störningar kring befintliga verksamheter Inom planområdet finns ett antal verksamheter som kan innebära risker och störningar för omgivningen, och som kräver hänsynstagande till vid fortsatt planering enligt Boverkets Bättre plats för arbete, Det finns rekommenderade skyddsavstånd för flertalet av verksamheterna inom planområdet medan andra innebär mer allmänna störningar som det inte går att precisera några skyddsavstånd för. Bedömning av skyddsavstånd skall tas i detaljplanearbetet Möjliga risker och störningar inom det aktuella området: 1. Statoil Brandfarliga varor, farligt godstransporter Rek. skyddsavstånd m 2. Lantmännen Hantering av farliga varor, Rek. skyddsavstånd 100 m, ev. buller Barriärer Möjligt skyddsområde Möjliga störande element Befi ntliga barriärer och störningar Vikengurka, handelsträdgård 4. Handelsträdgård 5. Handelsträdgård 6. Handelsträdgård 7. Handelsträdgård Ljusstörning, eventuell uppvärmning med farligt ämne Rek. skyddsavstånd/ åtgärd för upplevd ljusstörning bör undersökas Barriärer Väg 111, Helsingborgsvägen/Höganäsvägen samt Karlfältsvägen utgör barriärer kring planområdet. Helsingborgsvägen/Höganäsvägen som tidigare varit väg 111 har fortfarande kvar sin breda dimension samt bullervallar och som inte har byggts bort. Detta har skapat en barriär som delar Viken i två delar, östra och västra Viken och bör därför omgestaltas så att barriären byggs bort. 8. Väg 111 Farligt gods, buller Rek. skyddsavstånd m 9. Transformator- Spänningsfält, explosionsrisk Rek. skyddsavstånd station 10 meter 10. Hästgård 11. Hästgård Hästen, gödselanläggning Rek. skyddsavstånd meter 12. Gasledning 22

23 23

24 PLANFÖRSLAG Centrumfunktioner, planerade enligt karaktärsområde Bostäder, planerade enligt karaktärsområden Icke störande verksamheter med inslag av bostadsbebyggelse, planerade Störande verksamheter, planerade Idrott, sport Möjlig placering av allmän plats, service Möjlig placering av parkmark med dagvattenhantering Befi ntlig fastighetsindelning Föreslagen markanvändningskarta 100 m 200 m 300 m 24

25 Skalreferenser För att få grepp om skalan på området och de möjligheter för olika stadsstrukturer som tillkommer har en skalreferensstudie gjorts. Denna visar på den stora variation bland bebyggelsestruktur samt täthet som kan skapas på platsen. Gamla Viken Antal invånare: ca 1000 Antal bostäder: ca 540 Antal enbostadshus/fl erfamiljshus: ~470/~70 Antal mötesplatser: 5 (hamn, handel) Storlek parkmark: 9 ha (strand 0,6 ha parkmark) Antal Gamla Viken som får plats inom planområde: 1= 1000 invånare Bo01, Malmö Antal invånare: ca 1900 Antal bostäder: ca 1300 Antal enbostadshus/fl erfamiljshus: -/- Antal mötesplatser: 25 Storlek parkmark: 5 ha Antal Bo01, Malmö som får plats inom planområde: 3= 5700 invånare Vikens Ry Antal invånare: ca 500 Antal bostäder: ca 230 Antal enbostadshus/fl erfamiljshus: ~130/~100 (flertalet parhus) Antal mötesplatser: 4 (lekytor) Storlek parkmark: 2,1 ha (större sammanhängande grönstruktur) Antal Vikens Ry som får plats inom planområde: 2,5= 1500 invånare 25

26 7500? Vikens ry Möjlig framtida befolkningsutveckling i Viken? södra viken Vilka grupper förväntas använda de offentliga rummen? - de som bor i området - de som arbetare och besöker området och dess funktioner - de som rör sig genom området - de som kommer för att spendera tid i utemiljö i samband med rekreation, motion etc. - de som besöker speciella arrangemang i de offentliga rummen (uppvisningar, matcher) Framtida befolkning, vem planerar vi för? Södra Viken kan komma att inrymma cirka 900 bostäder, med cirka 2000 invånare. Detta är mer än de cirka 700 invånare som presenteras i den fördjupade översiktsplanen. Ökningen beror dels på en hårdare högre exploatering av redan utbyggda områden och dels på en högre föreslagen täthet. Vid full utbyggnad av Viken kan orten inrymma cirka 7000 invånare, cirka 2000 fler invånare än vad den fördjupade översiktsplanen presenterar. Beroende på hur tätt södra Viken exploateras med olika boendetyper varierar framtidens bostadsantal och invånarantal. Baserat på de föreslagna karaktärsområdenas täthetsgrad har en studie gjorts för att förstå södra Vikens framtida täthet samt dess viktiga roll för orten. Studien utgår från, Vikens genomsnitt, 2.2 invånare/bostad. Dock är det viktigt att poängtera att antalet invånare/bostad kan förändras beroende vilken boendetyp som byggs samt storleken på de allmänna ytor som inte är medräknade i studien. 26

27 Rumsligheten längs stråket skapar variationer. + = Strukturen bygger på strukturen i gamla Viken och är en förvrängd rumsskapande rutnätsstruktur där kvarteren varierar i form och storlek för skapa en mer fi nmaskighet och mänsklig skala. Strukturen Den befintliga strukturen vad gäller grönstråk, vägstruktur och fastighetsgränser utgör utgångspunkt för ny struktur, genom att bygga vidare på strukturen för att bevara de historiska spåren. Gamla Viken och Vikens identitet har varit en utgångspunkt. Gamla Viken är komplex men innehåller vissa grundläggande drag. Mest påtagligt är tätheten och den måttliga skalan i bebyggelsen, både i höjd och i bredd. Det finmaskiga förgrenade gatunätet och väldefinierade allmänna platser är en karaktärsegenskap som ger tydliga gränser mellan offentlig och privat mark. Allmän service, handel, kontor eller högre bostadsbebyggelse blir en fondbyggnad/landmärke. Siktlinjen blir bruten. Grönyta, torg, lekplats, parkeringsplats bryter siktlinjen längs vägen. Södra Vikens struktur uppmanar till olika varierande rumsligheter och siktlinjer. Längre siktlinjer bryts ner med krönta gatulinjer eller rumslig förändring, vilket dämpar trafikens hastighet samt ger en mer varierad och spännande gatusekvens. Förskjutning av gatustruktur genom hörnavskärning i kvarter bryter siktlinjen. Kommunikationsknut bryter siktlinjen. Att ha korta siktlinjer som skapar miljöer i mänsklig skala. 27

28 Karaktärsområde skala 1:5000 Planområdet har indelats i tre olika karaktärsområden som utgår från de befintliga karaktärerna, befintlig bebyggelse och verksamheter. Karaktärerna beskriver vad som är viktigt i området De tre karaktärerna är följande: 1. Vikens centrum, hög densitet Karaktär: Viken centrum där verksamheter och bostäder lever sida vid sida. Denna blandning ger en möjlighet för möte, stadsliv och puls i Viken. Centrumrelaterade funktioner är koncentrerade till vägkorsningen Helsingborgsvägen/Höganäsvägen och Karlfältsvägen. Innehåll: Centrumfunktioner såsom handel, kontor och allmänna funktioner blandat med bostadsbebyggelse samlas kring det centrala torget. Bostadsbebyggelsen består övervägande av flerbostadshus och till viss del av radhusbebyggelse i varierade upplåtelseformer. Täthet: Den önskade tätheten inom området är cirka % byggd yta. Tätheten kan jämföras med referensobjekten. Skala: En markering av det centrala läget både i detaljering av allmänna platser och i skala. Höjdskalan varierar mellan två- till trevåningsbebyggelse, där markeringar av kvartershörn och fondbyggnad kan markeras med fyra våningar. Enligt planutskottets beslut 15 februari 2011 kan en del av bebyggselse i centrum uppföras till max sex våningar. Lomma Hamn Antal bostäder: ca 170 Boendetyp: Radhus, flerbostadshus Byggår: 2000-talet Andel byggd mark med bostäder: 40 % Antal kvarter som får plats inom området: 2,3 st Antal bostäder: cirka 390 stycken Antal personer: cirka 860 stycken European Village, Bo01 Antal bostäder: ca 35 Boendetyp: Radhus Byggår: 2000-talet Andel byggd mark med bostäder: 33 % Antal kvarter som får plats inom området: 6,9 st Antal bostäder: cirka 240 stycken Antal personer: cirka 530 stycken Lomma Hamn med högre fl erbostadshus på framsidan, lägre radhusbebyggelse på baksidan 28 European Village, täthet, variation och mångfald

29 skala 1: Det täta samhället, nya gamla Viken, högre mellan densitet Karaktär: I det täta samhället ligger bebyggelsen tät i med liten förgårdsmark, små gränder och koncentrering av offentliga rum. Innehåll: Övervägande bostadsbebyggelse men med möjlighet till verksamheter. Bostadstyperna är övervägande radhus blandat med småhus och flerfamiljshus i varierade upplåtelseformer. Täthet: Tätheten som önskas inom området är cirka % byggd yta. Tätheten kan jämföras med referensobjekten. Skala: Höjdskalan varierar mellan en- och tvåvåningsbebyggelse där kvartershörn och fondbyggnad kan markeras med tre våningar. Husieby, Malmö Antal bostäder: ca 160 Boendetyp: Radhus, flerbostadshus Byggår: 1990-talet Andel byggd mark med bostäder: 20 % Antal kvarter som får plats inom området: 2,2 st Antal bostäder: cirka 350 stycken Antal personer: cirka 770 stycken Kvarter i gamla Viken Antal bostäder: ca 50 Boendetyp: radhus, villor Byggår: 1900-talet Andel byggd mark med bostäder: 20 % Antal kvarter som får plats inom området: 3,7 st Antal bostäder: cirka 180 stycken Antal personer: cirka 400 stycken Husieby med gaturum och byggnader är i mänsklig skala Gamla Viken med variation mellan byggnaders höjd och utseende 29

30 skala 1: Trädgårdsstad, lägre mellan densitet Karaktär: Bebyggelsen i trädgårdsstaden ligger i grönska där fastigheterna är större. Innehåll: Bostadsbebyggelse blandad med verksamhetsfastigheter som ansluter till omkringliggande verksamhetsområden. Bebyggelsen domineras av friliggande, småskaliga småhus och av radhusbebyggelse. Täthet: Tätheten som önskas inom området är cirka % byggd yta. Tätheten kan jämföras med referensobjekten. Skala: Höjdskalan varierar mellan en- till tvåvåningsbebyggelse. Kvarter i egnahemsområdet i Landskorna Antal bostäder: ca 100 Boendetyp: Radhus, villa, flerbostadshus Byggår: 1920-talet Andel byggd mark med bostäder: 19 % Antal kvarter som får plats inom området: 4,2 st Antal bostäder: cirka 420 stycken Antal personer: cirka 900 stycken Kvarter i egnahemsområdet i Lund Antal bostäder: ca 50 Boendetyp: Radhus, villa, Byggår: 1950-talet Andel byggd mark med bostäder: 18 % Antal kvarter som får plats inom området: 5,6 st Antal bostäder: cirka 280 stycken Antal personer: cirka 600 stycken Kvarter i Lund med låg radhusbebyggelse och villabebyggelse Kvarter i Landskrona med tät och låg radhusbebyggelse Villabebyggelse i Ypenburg, Holland där färger skapar variation 30

31 Vägstruktur Genom att erbjuda attraktiva närmiljöer och korta avstånd kan hållbara transportmedel såsom att gå, cykla och åka kollektivt prioriteras i södra Viken. Vägstrukturen utgår från TraVikens föreslagen vägstruktur för huvudnät gjord i samband med FÖP arbetet. Vägstrukturen utgörs av tre olika typer av gator i en hierarkisk ordning med följande utformningsprinciper: - Ytor för körtrafik har så små dimensioner som möjligt för att medverka till låga hastigheter. - Gaturummet är omsorgsfullt gestaltat som påverkar hur man upplever hela området. - Alla vägdragningar begränsas i längden för att få en variation i siktlinjer och rumsligheter. Detta medför även att bilistens hastighet dämpas. - Tydligt, öppet och förgrenat gatunät med framkomlighet för alla, inklusive biltrafik på oskyddade trafikanters villkor, och med möjlighet att välja olika vägar. - Trafikmiljön är en del av det offentliga rummet och har en viktig roll också i södra Vikens sociala liv, som bland annat mötesplats. - I det inre nätet sker körtrafik på de oskyddade trafikanternas villkor. - Återvändsgator undvikas inom området. De medverkar till enklaver och segregation. Parkering Parkering sker i första hand på kvartersmark i olika former, vid enbostadshus på den egna fastigheten, vid flerbostadshus på små, välutformade parkeringsgårdar i kvarterens inre eller på små parkeringstorg/parkeringsgator. De är så små och så väl utformade att de såsom stadsrum bidrar till helhetsmiljön enligt principen parkeringsplatsen som försvinner när inga bilar är där. Inramning av parkeringsplatserna kan ske med växtlighet, små enheter, omsorgsfull och välskött markbeläggning etc. Parkeringsnormen för centrala Höganäs stad, aktualiserad skall gälla även inom södra Viken. Verksamheters transporter Transporter till verksamhetsområdena sker via väg 111, Karlfältsvägen och Helsingborgsvägen och via huvudgatorna och bör i största mån inte påverka bostadsbebyggelsen. Föreslaget huvudnät inom södra Viken, gjord av TraViken

32 1. Huvudgata 3 m g/c Principsnitt huvudgata 2 m P /träd 6 m körbana 3 m g/c 2 m förgård Huvudgator utgör förbindelser mellan viktiga målpunkter/ landmärken såsom Vikvalla, allmän service, större parker, verksamhetsområden samt mellan södra Viken och övriga Viken. Gatan domineras av gröna inslag, huskropp direkt i eller med liten förgårdsmark och entréer riktade mot den stadsmässiga gatan. Huvudgatorna har separerade gång och cykelvägar och allé för att markera dess status. 3 m g 2 m P /träd 5,5 m körbana 3 m g Principsnitt kvartersgata 1. Huvudgata 2. Kvartersgata Huvudgator utgör förbindelser mellan viktiga målpunkter/landmärken såsom Vikvalla, allmän service, större parker, verksamhetsområden samt mellan södra Viken och övriga Viken. Gatan domineras av gröna inslag, huskropp direkt i eller med liten förgårdsmark och entréer riktade mot den stadsmässiga gatan. Huvudgatorna har separerade gång och cykelvägar och allé för att markera dess status. Inom södra Viken präglas trafikmiljön av blandad trafik på de oskyddade trafikanternas villkor, likt den klassiska småstadens sätt att hantera trafik. Kvartersgatan är en stadsmässig gata med gröna inslag. Kantparkering erbjuder möjligheter att stanna till för besökare och boenden. Huskropp och entréer är placerad direkt i gatulinje eller med liten förgårdsmark. 32

33 Exempel huvudgata Fjelievägen, Lund Exempel spårbundentrafi k integrerad i stadsmiljön, Strasbourg, Frankrike Principsnitt gränd 3. Gränd 1,5 m förgård 3 m körbana 1,5 m förgård Exempel kvartersgata Rååvägen, Helsingborg Exempel kvartersgata Pålsjögatan, Helsingborg Intima förbindelser och rum med korta siktlinjer. Gränder ger möjlighet för smittgångar genom kvarter och ger en småskalighet lika gamla Vikens gatustruktur. Gränderna är utformade som en enda yta där biltrafik sker på de oskyddade trafikanternas villkor. Gränderna ger möjlighet för en hårdgjord lekyta. Exempel gränder Valborgs Guda, Viken Exempel gränder Kompassgatan, Malmö 33

34 Allmänna platser och service Stadsrummets sociala funktion som mötesplats är minst lika viktig som dess funktion som mötesplatser. Därför koncentreras allmän platsmark till ett fåtal platser i strategiska lägen längs huvudgatorna och till viss del kvartersgatorna där många olika typer av målgrupper rör sig, exempelvis mellan en skola och bostäder, eller mellan ett handelsområde och bostadsområde. På så vis kan en spännande plats skapas med liv, aktiviteter och olika funktioner. Rumsligheterna består av två olika platstyper, huvudsakliga platser och lokala mötesplatser. Huvudsakliga platser placeras utmed de trafikerade stråken, där många människor rör sig och innehåller flera olika aktiviteter för olika brukargrupper och attraherar besökare från hela södra Viken. De lokala mötesplatserna är mindre intima för vardagsbruk och vänder sig till boende i närområdet, exempelvis en platsbildning där bostadsentréer vänder sig mot, en liten hårdgjord yta vid en korsning av en bostadsgata som kan användas till parkering eller lek/spontan idrottsyta. Allmän platsmarks utformning Det stora antalet nya Vikenbor ger upphov till ett ökat behov av bl. a.offentliga rum. Innehållet i södra Viken kan variera. Nedan presenteras en idé kring innehåll. - 1 idrottshall/idrottsplats - 1 större park - 1 torgbildning i Vikens centrum - 6 mindre parker/gröna rum (med ett upptagningsområde på 150 meter) - 2 lekplatser - 12 bostadsnära mötesplatser Allmän platsmark skall vara tydligt definierade rumsligt i mänsklig skala med huskroppar samt entréer intill. Alla offentliga ytor skall vara nyttjade och gestaltade, inga bortglömda spillytor får förekomma som ger en osäkerhet av användaren. All offentliga platser skall vara universellt utformade. Miljön får inte vara ett hinder för att användas Utgångspunkten för parkmarkens utformning är den befintliga grönstrukturen såsom vegetationsridåer, biotoper, stengärdsgårdar, större träd, eventuella åkerholmar och blåstruktur. Denna skall bevaras så långt som möjligt. Vikens befintliga grönstruktur skall knytas samman med södra Vikens grönstruktur Varje gata och plats skall vara unik i sin roll och utformning. Utformningen skall dock bygga på komponenter av material och utformning som återkommer i hela södra Viken. Asfalt, grus och betongplattor ger en god bas, som kan förädlas med väl avvägda inslag av gatsten och kantsten av natursten, beroende på platsens innehåll och syfte. All möblering av det offentliga rummet från sittmöbler, belysning, skyltar till kommunaltekniska inslag som elskåp skall placeras och utformas med särskild utformning. Exempel på placering av allmänna platser och service 34