Tätorter 2010, förvärvsarbetande och boende. Karin Hedeklint, SCB, tfn ,

Transkript

1 MI 38 SM 1301 Tätorter 2010, förvärvsarbetande och boende Localities Employment and population I korta drag Flest förvärvsarbetande inom tätorter Ungefär var tredje förvärvsarbetande har sin arbetsplats i någon av de fem största tätorterna, medan 10 procent finns i en tätort där befolkningen är färre än invånare. Totalt sett arbetar 86 procent av Sveriges förvärvsarbetande i någon av landets nästan tätorter. Av de som har som har sin arbetsplats utanför tätort finns en knapp tredjedel i arbetsplatsområden med minst 50 förvärvsarbetande. Nästan två tredjedelar finns på mindre arbetsplatser i mer glest bebyggda områden. Tätorter är områden med minst 200 invånare. Med arbetsplatsområden avses här områden utanför tätort med minst 50 förvärvsarbetande. Dagbefolkning och boende I genomsnitt har tätorter cirka hälften så många arbetande som boende. Små tätorter har i regel en lägre andel arbetande, medan större orter har en något högre andel. De sju tätorter som har fler än invånare har en relativt hög andel förvärvsarbetande i förhållande till antalet boende, med 58 procent. Flest arbetande inom branschen Vård och omsorg I tätorter finns de flesta farbetande inom branschen Vård och omsorg, sociala tjänster, följt av Tillverkning och utvinning, samt Handel. Variationen är dock stor mellan enskilda tätorter. I de tre största tätorterna Stockholm, Göteborg och Malmö, är branscherna Företagstjänster, Handel samt Vård och omsorg stora. Göteborg har även en stor andel arbetande inom branschen Tillverkning. Stor branschspridning i stora tätorter En tätorts branschspridning visar bredden på branschtillhörighet hos ortens arbetsställen. De befolkningsmässigt fem största tätorterna, Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås, har alla en hög branschspridning. Åtta tätorter har större branschspridning än riket. Det är Luleå, Sundsvall, Jokkmokk, Stockholm, Malmö, Leksand, Kiruna och Gävle tätorter. De tätorter som har lägst branschspridning har alla en liten befolkning. Det är orter som domineras av enstaka arbetsställen, ofta inom branschen Tillverkning och utvinning. Karin Hedeklint, SCB, tfn , karin.hedeklint@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI38 Småorter och tätorter. Utkom den 20 november URN:NBN:SE:SCB-2013-MI38SM1301_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 MI 38 SM 1301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 3 Sysselsättning per län och kommun 4 Dagbefolkning och boende 6 Förvärvsarbetande per bransch 7 Branschspridning 7 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 1. Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län 9 2. Förvärvsarbetande i tätorter med minst invånare, efter bransch (SNI2007) Kartor Tätorter och arbetsplatsområden utanför tätort Fakta om statistiken 18 Detta omfattar statistiken 18 Definitioner och förklaringar 18 Så görs statistiken 19 Statistikens tillförlitlighet 20 Tätortsavgränsning 20 Förvärvsarbetande och arbetsställen 20 Bra att veta 20 Digitala gränser för tätorter 20 Annan statistik 20 Tidigare publiceringar 21 In English 22 Summary 22 Definition of locality 22 List of tables 23 List of terms 23

3 SCB 3 MI 38 SM 1301 Statistiken med kommentarer Förvärvsarbetande i och utanför tätorter Ungefär var tredje förvärvsarbetande har sin arbetsplats i någon av de fem största tätorterna, medan var tionde arbetar i en tätort där befolkningen är färre än invånare. Totalt sett finns 86 procent av Sveriges förvärvsarbetande i någon av landets nästan tätorter. Av de som har som har sin arbetsplats utanför tätort finns en knapp tredjedel i arbetsplatsområden med minst 50 förvärvsarbetande. Nästan två tredjedelar finns på mindre arbetsplatser i mer glest bebyggda områden. Diagram 1. Förvärvsarbetande i och utanför tätort Tätort 2010 Arbetsplatsområde utanför tätort 2010 Utanför tätort och arbetsplatsområde Rörliga, ingen fast adress Restförda Tätorter är områden med minst 200 invånare och som mest 200 meter mellan byggnaderna. Med arbetsplatsområde menas här arbetsplatsområden utanför tätort med minst 50 förvärvsarbetande och max 300 meter mellan arbetsställena. Rörliga, ingen fast adress är individer vars arbetsställe saknar uppgift om adress. Det är vanligtvis personal inom hemtjänst, personaluthyrning och vissa byggarbeten. Restförda är individer där adressen till arbetsstället inte har kunnat kopplas till en koordinat, oftast för att fel adress har angivits. Tabell A. Arbetsställen och förvärvsarbetande efter arbetsställets belägenhet, 2010 Arbetsställets belägenhet Antal områden Antal arbetsställen Förvärvsarbetande Antal Andel Tätort ,6% Arbetsplatsområde utanför tätort ,7% Utanför tätort och arbetsplatsområde ,9% Rörliga, ingen fast adress ,2% Restförda ,6% Totalt ,0%

4 SCB 4 MI 38 SM 1301 Sysselsättning per län och kommun Stockholms län har flest förvärvsarbetande i tätort, med 91 procent. Gotlands län har lägst andel med 73 procent. Stockholms län har istället lägsta andel förvärvsarbetande utanför tätort och arbetsplatsområde, medan Gotlands län har flest. Flest arbetande i arbetsplatsområde har Norrbottens län. Tabell B. Förvärvsarbetande i och utanför tätort 2010, per län Andel förvärvsarbetande, procent Län i tätort i arbetsplatsområde utanför tätort utanför tätort och arbetsplatsområde Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket Bland kommunerna har Solna störst andel förvärvsarbetande i tätort, med 98 procent. Därefter har kommunerna Danderyd och Stockholm störst andel, med 97 procent vardera. Sigtuna är den kommun som har lägst andel förvärvsarbetande i tätort, med 40 procent. Kommunen har istället den högsta andelen förvärvsarbetande i arbetsplatsområde utanför tätort, eftersom Arlanda flygplats och flera andra arbetsplatsområden finns där. Kartan på nästa sida visar att de kommuner som har högst andel förvärvsarbetande i tätort innehåller eller ligger nära en befolkningsmässigt stor tätort. Det gäller bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg, Gävle och Karlstad. Även i områden där flertalet kommuner har en lägre andel än riket, sticker kommuner med större städer ut. Det gäller mellersta och norra Sveriges inland, samt i kommunerna runt Umeå, där Östersund respektive Umeå kommun sticker ut med höga värden. De kommuner som har högst andel förvärvsarbetande i tätort har även de högst andel befolkning boende i tätort, även kallat tätortsgrad. Lekeberg i Värmlands län är den kommun som har störst andel förvärvsarbetande utanför tätort och arbetsplatsområde, med 39 procent. Sundbyberg och Solna är de enda kommunerna som inte har några förvärvsarbetande utanför tätort eller arbetsplatsområde utanför tätort.

5 SCB 5 MI 38 SM 1301 Karta A. Andel förvärvsarbetande i tätort per kommun, 2010 Andel förvärvsarbetande i tätort per kommun % % % %

6 SCB 6 MI 38 SM 1301 Dagbefolkning och boende En tätorts dagbefolkning är antalet förvärvsarbetande på arbetsställen som är belägna på orten. De boende utgörs av personer folkbokförda i tätorten. I genomsnitt har tätorter cirka hälften så många förvärvsarbetande som boende. Små tätorter har i regel en lägre andel förvärvsarbetande, medan större orter har en något högre andel. De sju tätorter som har fler än invånare har en relativt hög andel förvärvsarbetande i förhållande till antalet boende, då dagbefolkningen i dem utgör 58 procent av de boende. Tabell C. Dagbefolkning och boende i tätort 2010, per storleksgrupp tätort Storleksklass tätort, utifrån antal invånare Antal tätorter Invånare (boende) Förvärvsarb. Andel förvärvsarb. (dagbefolkning) antalet i förhållande till boende % % % % Totalt % Tätorter med liten dagbefolkning i förhållande till antalet boende är ganska renodlade bostadsorter, även kallade sovstäder. Fler förvärvsarbetande i förhållande till boende visar en jämnare fördelning mellan dagbefolkning och boende. Tabell D visar Kvoten K = Dagbefolkning per 100 Invånare, som har beräknats för varje tätort i syfte att visa antalet förvärvsarbetande i förhållande till antalet boende för varje tätort. Tätorter med ett kvotvärde på mer än 100 har fler förvärvsarbetande än boende. De har ofta en liten befolkningen, men många eller stora arbetsställen. Där hittar vi tätorter som Ullared, Sundsbruk och Åre. Sammanlagt 28 tätorter har fler förvärvsarbetande än boende. Tabell D. Förvärvsarbetande per 100 invånare Antal tätorter, invånare och förvärvsarbetande per storleksgrupp för kvotvärde Kvotvärden Antal tätorter Invånare (boende) Förvärvsarb. (dagbefolkning) Medelvärde för kvoten Alla tätorter * *Medelvärdet för alla tätorter är 30. Det är ett rakt medelvärde över tätorterna (utan viktning för deras olika storlekar). Om man räknar på sammanlagda tätortsbefolkningen är det 47 förvärvsarbetande per 100 invånare.

7 SCB 7 MI 38 SM 1301 Förvärvsarbetande per bransch I tätorter finns de flesta förvärvsarbetande inom branschen Vård och omsorg, sociala tjänster, följt av Tillverkning och utvinning, samt Handel. Variationen är dock stor mellan enskilda tätorter. I de fem största tätorterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås, är branscherna Handel, Vård och omsorg samt Företagstjänster stora. Göteborg och Västerås har även en stor andel arbetande inom branschen Tillverkning, medan Uppsala har en hög andel inom området Utbildning. I arbetsplatsområden utanför tätort är sysselsättningen störst inom branschen Tillverkning och utvinning, där 25 procent av sysselsättningen finns. Därefter är Transport och magasinering vanligast. I områden utanför tätorter och arbetsplatsområden finns en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Därefter är Byggverksamhet vanligast. Siffrorna för hela riket är till stora delar samma som för tätorterna, eftersom en så stor del av de förvärvsarbetande finns inom tätorter. Tabell E. Förvärvsarbetande efter bransch (SNI 2007) och områdestyp, 2010 SNI huvudgrupp Andel förvärvsarb. per bransch, procent Tätort Arbetsplatsområde Utanför tätort och arbetsplatsområde Riket totalt A Jordbruk, skogsbruk och fiske B+C Tillverkning och utvinning D+E Energiförsörjning; miljöverksamhet F Byggverksamhet G Handel H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Information och kommunikation K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M+N Företagstjänster O Offentlig förvaltning och försvar P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T +U Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Branschspridning Som ett mått på branschspridning beräknas entropi på fördelningen av andel förvärvsarbetande per SNI-bransch. Entropi är ett spridningsmått från informationsteorin. För en procentuell fördelning p 1,,p n definieras entropin e enligt formeln: Entropi e = - Σ p i * log( p i ) I beräkningen har 21 SNI-grupper (A, B,, U) använts. Det är en något mer finfördelad gruppering än de delvis sammanslagna grupperna i tabellen ovan. E- värdena har dividerats med det genomsnittliga e-värdet för hela riket, för att få fram relativ branschspridning E. E = 100 * e / e.riket Tolkning av relativ branschspridning E E = 0 anger att alla förvärvsarbetande finns i en enda bransch.

8 SCB 8 MI 38 SM 1301 E = 100 anger att orten har lika stor spridning som hela riket, men behöver inte innehålla samma branscher. De flesta stora tätorter har E-värden nära 100. De kan dock ha olika branscher som är störst. Medelvärdet av E-värden i alla tätorter är 67. Diagram för branschspridning Ju fler förvärvsarbetande det finns i en ort desto större är möjligheterna att täcka in många branscher. Diagram 2 visar folkmängd på x-axeln (logaritmisk skala) och E-värden på y-axeln. Diagrammet är gjort för alla tätorter med minst 100 förvärvsarbetande. Diagram 2. Branschspridning i tätorter efter folkmängd, 2010 Branschspridning E Folkmängd i tätort, logaritmisk skala Åtta tätorter har större branschspridning än riket. Det är Luleå, Sundsvall, Jokkmokk, Stockholm, Malmö, Leksand, Kiruna och Gävle tätorter. År 2005 hade endast fyra orter E-värden över 100. Det var Sundsvall, Luleå, Kiruna och Jokkmokk. De befolkningsmässigt fem största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås. I diagrammet finns de längst till höger. De har alla en hög branschspridning, med E-värden på De tätorter som har E-värden lägre än 50 har alla en liten befolkning. Som mest har en sådan tätort drygt invånare. Bland de mindre orterna är det dock stora skillnader i branschspridningen. Orter som är lokala centralorter har ofta god branschspridning, medan orter som ligger nära en annan stor ort kan ha en låg branschspridning. De tätorter som har fler invånare är 118 till antalet. De flesta av dem har en hög branschspridning. De tio större orter som har lägst branschspridning har E-värden på De är t ex industriorter som Finspång, Oxelösund, Sandviken och Södertälje. Men där finns även Billdal och Bunkeflostrand, vilka är tätorter nära de större orterna Göteborg och Malmö. De har en låg andel förvärvsarbetande i förhållande till antalet boende, eftersom pendlingen in till de närliggande orterna är stor. Där är den dominerande branschen Utbildning, följt av Vård och omsorg.

9 SCB 9 MI 38 SM 1301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Med arbetsplatsområde menas arbetsplatsområden utanför tätort med minst 50 förvärvsarbetande. 1. Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län 1. Employed persons within and outside localities 2010, by municipality and county Kommunkod Antal förvärvsarbetande utanför tätort o arbetsplatsomr. rörlig restförda totalt i tätort Andel förvärvsarb. procent utanför tätort o arbetsplatsomr. Antal i arbetsplatsomrplatsomr. i arbets- Kommun tätorter i tätort Riket Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla del* Ekerö Huddinge Botkyrka Salem del* Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg del* Solna del* Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa *Del av Stockholms tätort

10 SCB 10 MI 38 SM Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län, fortsättning Antal förvärvsarbetande Andel förvärvsarb. procent Kom- utanför tätort o utanför tätort mun- kod Kommun tätorter i tätort platsomr. platsomr. rörlig restförda totalt i tätort platsomr. platsomr. Antal i arbets- arbets- i arbets- o arbets- Östergötlands län Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Jönköpings län Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Kronobergs län Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kalmar län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Gotlands län Gotland Blekinge län Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Skåne län Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Östra Göinge Örkelljunga Bjuv Kävlinge

11 SCB 11 MI 38 SM Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län, fortsättning Antal förvärvsarbetande Andel förvärvsarb. procent Kom- utanför tätort o utanför tätort mun- kod Kommun tätorter i tätort platsomr. platsomr. rörlig restförda totalt i tätort platsomr. platsomr. Antal i arbets- arbets- i arbets- o arbets Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Hallands län Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Västra Götalands län Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Dals-Ed Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vara Götene Tibro Töreboda Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg Trollhättan

12 SCB 12 MI 38 SM Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län, fortsättning Antal förvärvsarbetande Andel förvärvsarb. procent Kom- utanför tätort o utanför tätort mun- kod Kommun tätorter i tätort platsomr. platsomr. rörlig restförda totalt i tätort platsomr. platsomr. Antal i arbets- arbets- i arbets- o arbets Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Örebro län Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Västmanlands län Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Dalarnas län Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika

13 SCB 13 MI 38 SM Förvärvsarbetande i och utanför tätorter 2010, per kommun och län, fortsättning Antal förvärvsarbetande Andel förvärvsarb. procent Kom- utanför tätort o utanför tätort mun- kod Kommun tätorter i tätort platsomr. platsomr. rörlig restförda totalt i tätort platsomr. platsomr. Antal i arbets- arbets- i arbets- o arbets- Gävleborgs län Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Jämtlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Västerbottens län Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Norrbottens län Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Okänd kommuntillhörighet

14 SCB 14 MI 38 SM Förvärvsarbetande i tätorter med minst invånare, efter bransch (SNI2007) Employed persons in localities with more than inhabitants, by industry Branschkoder enligt Svensk näringsgrensindelning, SNI 2007 KOD Benämning KOD Benämning A Jordbruk, skogsbruk och fiske K Finans- och försäkringsverksamhet B+C Tillverkning och utvinning L Fastighetsverksamhet D+E Energiförsörjning, miljöverksamhet M+N Företagstjänster F Byggverksamhet O Offentlig förvaltning och försvar G Handel; reparation av fordon P Utbildning H Transport och magasinering Q Vård och omsorg; sociala tjänster I Hotell- och restaurangverksamhet R+S+T+U Kulturella och personliga tjänster m.m. J Informations- och kommunikationsverksamhet Förvärvs Andel % förvärvsarbetande per bransch (SNI2007) Tätort kod Tätort Folkmängd värvsarb. A B+C D+E F G H I J K L M+N O P Q R+S+ T+U Branschspridning 0336 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Västerås Örebro Linköping Helsingborg Jönköping Norrköping Lund Umeå Gävle Borås Eskilstuna Södertälje Karlstad Täby Växjö Halmstad Sundsvall Luleå Trollhättan Östersund Borlänge Tumba Upplands Väsby Falun Kalmar Kristianstad Karlskrona Skövde Skellefteå Lidingö

15 SCB 15 MI 38 SM Förvärvsarbetande i tätorter 2010, efter bransch (SNI2007), fortsättning Förvärvs Andel % förvärvsarbetande per bransch (SNI2007) Tärtskod Tätort Folkmängd värvsarb. A B+C D+E F G H I J K L M+N O P Q R+S+ T+U Branschspridning 4608 Uddevalla Landskrona Nyköping Motala Vallentuna Örnsköldsvik Trelleborg Åkersberga Varberg Karlskoga Lidköping Alingsås Märsta Boo Ängelholm Sandviken Piteå Kungälv Visby Katrineholm Vänersborg Västervik Enköping Falkenberg Karlshamn Kungsbacka Värnamo Hässleholm Ystad Boden Kiruna Kristinehamn Eslöv Köping Härnösand Norrtälje Oskarshamn Lerum Nässjö Falköping Mölnlycke Mariestad Ljungby Västerhaninge Hudiksvall Staffanstorp Kinna Avesta Ludvika Arvika

16 SCB 16 MI 38 SM Förvärvsarbetande i tätorter 2010, efter bransch (SNI2007), fortsättning Förvärvs Andel % förvärvsarbetande per bransch (SNI2007) Tärtskod Tätort Folkmängd värvsarb. A B+C D+E F G H I J K L M+N O P Q R+S+ T+U Branschspridning 1700 Tranås Bålsta Höganäs Kumla Nynäshamn Skoghall Vetlanda Strängnäs Bollnäs Nybro Finspång Sala Mjölby Ronneby Onsala Söderhamn Oxie Gustavsberg Fagersta Lindome Ekerö Mora Oxelösund Skara Lomma Svedala Höllviken Hallstahammar Timrå Bunkeflostrand Arboga Jordbro Billdal Gislaved

17 SCB 17 MI 38 SM 1301 Kartor 1. Tätorter och arbetsplatsområden utanför tätort Locialities and workplaces outside localities 2010 Arbetsplatsområde utanför tätort Tätort

18 SCB 18 MI 38 SM 1301 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken I de här rapporten redovisas i huvudsak aggregerad statistik per län. På sidan finns Excel-tabeller med uppgifter för enskilda tätorter. Definitioner och förklaringar Tätort Den gemensamma nordiska tätortsdefinitionen fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år 1960, men det är viktigt att påpeka att definitionen i stort sett varit giltig vid tidigare folkräkningar från och med Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. Å andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande till huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. I Sverige räknas ej ren sommarbebyggelse som tätort. Det krävs att minst hälften av husen har permanentboende. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort såvida anstaltens bofasta personal med familjer osv. men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttiga ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen 1. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen. I arbetet med avgränsningen 2010 infördes ytterligare ett kriterium för att en ort ska räknas som tätort. Det avser de större orter som har en väl utbyggd service, men en hög andel fritidshus. Vid en strikt tillämpning av tätortsdefinitionen skulle de orterna inte vara tätorter. Därför har det i avgränsningen 2010 även tagits hänsyn till om orten har arbetsplatser och således även dagbefolkning. Om fritidshusandelen överstiger 50 procent räknas orten ändå som tätort om dagbefolkning är större än 10 procent av de boende. Arbetsplatsområde utanför tätort Arbetsplatsområden utanför tätort består av ett eller flera arbetsställen, där avståndet mellan byggnaderna inte överskrider 300 meter och det sammanlagda antalet förvärvsarbetande är minst 50. Arbetsplatsområdet ska ligga utanför tätortsgräns. 1 SCB har ingen egen definition av glesbygd eller landsbygd. I den här rapporten redovisas bebyggelsen i tätort och utanför tätort.

19 SCB 19 MI 38 SM 1301 RAMS, Registerbaserad arbetsmarknads statistik Uppgifter från RAMS har använts för att beräkna sysselsättning i tätorter. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter samt självdeklarationer från egna företagare. Statistiken är totalräknad och kan brytas ner till låg regional nivå. Uppgifter om arbetsställen i RAMS kommer från SCB:s företagsdatabas (FDB). Arbetsställen På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer. Om arbetsgivaren har flera arbetsställen anges även arbetsställenummer för den plats där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe. För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst lönesumma i november. I företagsdatabasen används cfar-nummer som identitet för arbetsställen. Dessa kompletteras i RAMS med redovisning av personal med rörlig arbetsplats, vilket kan vara exempelvis arbete inom hemtjänst, personaluthyrning eller vissa byggarbeten. Förvärvsarbetande dagbefolkning Vid redovisning av dagbefolkning utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden, som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Så görs statistiken Statistiken tas fram med uppgifter från två register: 1. Digitala gränser för tätorter och arbetsplatsområden utanför tätort 2. Register över förvärvsarbetande med uppgifter om arbetsställe och adress eller annan lägesinformation baserat på RAMS Tätortsavgränsning görs av SCB vart femte år, den senaste avgränsningen avsåg år Avgränsningen görs med hjälp av ett koordinatsatt fastighetsregister samkört med registret över totalbefolkningen. Geokodning kallas den process som koordinatsätter en adress för att möjliggöra geografiska analyser och utritning på karta. Arbetsställena har ingen naturlig länk till fastighet eller koordinat. Kopplingen måste göras via arbetsställets belägenhetsadress, som kopplats till en adress länkad till fastigheten. Detta görs med hjälp av SCB:s geografidatabas som innehåller kopplingar mellan adress, fastighet och koordinat. Registret över förvärvsarbetande innehåller uppgifter om arbetsstället, som organisationsnummer, arbetsställenummer, adress och bransch (SNI sifferkod). Registret innehåller även information om kön och ålder på förvärvsarbetande. En omfattande genomgång av adresser och koordinater för stora arbetsställen har gjorts med stöd av kartor och GIS. Arbetsställen som saknar koordinat har kunnat lägesbestämmas med hjälp av kod för nyckelkodsområde eller vid manuell granskning.

20 SCB 20 MI 38 SM 1301 Statistikens tillförlitlighet Tätortsavgränsning Avgränsning omfattar Sveriges samtliga tätorter. Uppgifter om befolkning bygger på RTB, dvs. registret över totalbefolkningen. Tätortsgränserna är gjorda med en noggrannhet som uppfyller kraven för kartor i skala 1: Förvärvsarbetande och arbetsställen Korrekt angivna adresser är en förutsättning för koppling av adress till koordinat. Kvaliteten på adresser har förbättrats avsevärt i de data som använts för år 2010 jämfört med Det gäller stavning, godkända adresser, uppdelning av adressfält, fullständighet m.m. För år 2010 har koordinatmetoden kompletterats genom att även göra adressförteckningar över alla inventerade områden. SCB har kompletterat och geokodat större arbetsställen där det har varit brister i kopplingen mellan adress och fastighet. Problem vid kopplingen mellan arbetsställen och koordinater beror bland annat på olika kvalitetsbrister hos adresser, t.ex - adress med gatunamn men utan gatunummer - adress i form av ett populärnamn och/eller område - adress saknas helt och endast ortsnamn/kommun finns - adress saknas i Geografidatabasen, GDB - adress saknas i kommunens system för inmatning av adresser, LINA - gatunamn är felstavat (ovanligt 2010) - ortsnamn är felstavat (ovanligt 2010) Arbetsställen som helt saknar koordinater, på grund av ofullständiga adresser och brister i kopplingen mellan adress och fastighet, har inte varit möjliga att hitta och går därför inte att redovisa i statistiken. De finns i siffrorna över restförda. Statistiken i den här rapporten skiljer sig till viss del från den som har publicerats inom produkten Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) avseende år Skillnaderna beror bland annat på att RAMS-statistiken inte innehåller arbetsställen utan riktigt cfar-nummer (cfar ), vilka inte matchar mot Företagsregistrets arbetsställen på grund av dåliga adresser. Bra att veta Digitala gränser för tätorter En digitalisering av tätortsgränserna genomförs av SCB. Tätortspolygoner säljs av SCB som MapInfo tab- eller Esri shape-filer. Annan statistik Inom produkten MI0810 Tätort har följande statistik publicerats avseende år 2010: Arealer och totalbefolkning: Rapport MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 Befolkning, kön och åldersgrupper: MI 38 SM 1201 Tätorter 2010, Befolkningsstruktur Bebyggelse: MI 38 SM 1202 Tätorter 2010, Bebyggelsestruktur Mer information om tätortsavgränsningen 2010 finns på Kartor för tätorter finns på