SOM-institutet genomförde under hösten 2015 för 6:e året en regional frågeundersökning

Transkript

1 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 DEN SYDSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN KLARA BOVÉ SOM-institutet genomförde under hösten 2015 för 6:e året en regional frågeundersökning med syfte att kartlägga skåningarnas vanor och attityder på ett flertal områden med fokus på (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Parallellt under hösten 2015 genomfördes den 30:e nationella SOM-undersökningen och den 24:e regionala undersökningen i Västsverige. SOM-institutet drivs i samarbete mellan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Den sydsvenska SOM-underökningen 2015 skickades till två obundna slumpmässiga urval om totalt personer. Urval 1 (fortsättningsvis refererad till som Skåne-I) skickades till personer i åldrarna år och urval 2 (fortsättningsvis refererad till som Skåne-II) skickades till personer i åldrarna år. Det var andra gången i ordningen som, vid sidan av den ordinarie SOM-undersökningen i Skåne, en motsvarande undersökning gjordes till ett förstärkt ungdomsurval. Data samlades in framförallt genom svar på postala enkäter, men möjlighet att svara på webben erbjöds också. Pappersenkäten erbjöds endast på svenska medan det vid svar på webben gavs möjlighet att svara på svenska eller engelska. Föreliggande kapitel presenterar undersökningens genomförande och beskriver olika aspekter av undersökningsåret 2015/2016 i detalj. Undersökningens uppläggning 2015 fick personer mellan 16 och 85 år folkbokförda i Skåne kommun möjlighet att medverka i den sydsvenska SOM-undersökningen. Undersökningens upplägg är liknande tidigare år och med parallella undersökningar, dock har åldersintervallen och urvalskriterier varierat något över tid. Tabell 1 visar på dessa variationer. Sedan 2011 har geografiskt urvalsområde, urvalsmetod och åldersintervall varit identiskt. Urvalet beställs från skatteverkets registertjänst Navet kort tid innan enkäten skall skickas ut. Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval (OSU) och samordnas negativt med SOM-institutets nationella undersökningar för att ingen skall få två undersökningar från SOM-institutet under samma undersökningsår. Utskick, insamling och inskanning av inkomna svar sköttes i samband med 2015 års undersökningar av undersökningsföretaget Kinnmark Information AB. Bové, Klara (2017) Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 i Ulrika Andersson (red) Slutna rum och öppna landskap. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 153

2 Klara Bové Tabell 1 Den sydsvenska SOM-undersökningens uppläggning Antal Total År Urvalsmetod formulär urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar 2001 Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Både sv. & utl år år år år Formulär Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 bestod av 61 frågor fördelade på 15 sidor i pappersenkäten. Frågorna utformades av SOM-institutet i samråd med samverkanspartners. Frågorna var av olika karaktär och indelade i nio underrubriker som exempelvis lokala nyheter, trafik och kommunikationer och att leva och bo i Skåne. Flertalet frågor har ställts tidigare år och svaren bidrar till att bibehålla tidsserier som byggts upp i de tidigare undersökningarna i Skåne. Frågorna i undersökningen fokuserar speciellt på områden som är aktuella på regional nivå så som offentlig service och trafikvanor. De flesta frågorna besvaras genom att sätta ett kryss i en ruta som motsvarar ett fast svarsalternativ. Ett mindre antal frågor gav respondenterna möjlighet att själva skriva ut sitt svar i fritext. Svaren kodades sedan manuellt enligt ett schema av en grupp kodare på SOM-institutet. 3 Sist i formuläret ställdes ett antal frågor om respondentens bakgrund och boendesituation. Respondenterna gavs även möjligheten att svara på enkäten digitalt där den även kunde besvaras på engelska. Webbformuläret framställdes av SOM-institutet i webbverktyget Qualtrics. Utformningen av frågorna var identiska i pappers- och webbenkäten men av layoutmässiga skäl innehöll webbenkäten fler sidbrytningar. Frågor som respondenten eventuellt instrueras att hoppa över i pappersenkäten doldes automatiskt i webbversionen. Det elektroniska formuläret är främst framtaget för att besvaras på en dator eller enhet med en stor skärm och ytterliga layoutmässiga skillnader kan förekomma om respondenten besvarar enkäten på till exempel en mobiltelefon. Fältarbete De sydsvenska SOM-undersökningarna har huvudsakligen följt samma upplägg samtliga år och kontinuiteten är viktig för att få fram jämförbara resultat. För att 154

3 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 möta utmaningar så som en fallande svarsfrekvens bland yngre och en ökad grad av digitalisering i samhället utförs ibland experiment som syftar till att undersöka vilka insatser som har effekt. I den västsvenska SOM-undersökningen 2014 undersöktes effekterna av att erbjuda respondenterna att svara på den digitala versionen av enkäten under olika tidpunkter under fältperioden (se metodkapitel tidigare år samt Hägglund 2015). Då den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 erbjöd alternativet att svara på enkäten på engelska på webben, introducerades webbalternativet i första utskicket. I tabell 2 redovisas de olika utskick och påminnelseinsatser som genomfördes under fältperioden för de sydsvenska SOM-undersökningarna Samtliga postala påminnelseinsatser skickades ut både på svenska och på engelska. Fältperioden inleddes med ett utskick av ett aviseringskort till samtliga i urvalet den 18 september. Aviseringskortet skickades ut innan pappersenkäten med syfte att informera om hur de blivit utvalda att delta i undersökningen och vad svaren används till samt information om och kontaktuppgifter till SOM-institutet. En vecka senare skickades enkäten ut tillsammans med informationsbrev, inloggningsuppgifter för att svara på webben och en penna att fylla i undersökningen med. Ytterligare en vecka senare skickades ett vykort ut där de som redan svarat på undersökningen tackades och de som ännu inte skickat in sina svar påmindes att göra det. Under fältperioden genomfördes två omgångar av telefonpåminnelser där ett externt telefonundersökningsföretag ringer upp alla respondenter med känt hemeller mobiltelefonnummer och påminner dem om att svara, ger respondenterna en möjlighet att meddela om de inte vill vara med i undersökningen eller om de behöver en ny enkät. Telefonpåminnelserna följdes upp med ett tackbrev till dem som sagt att de vill svara samt en ny enkät till de som önskat det. Efter att den första påminnelseinsatsen på telefon avslutats, skickades en smspåminnelse ut till dem som sagt att de ville medverka men ännu inte skickat in sina svar. Strax efter skickades även ett påminnelse-sms till de som varit okontaktbara under telefonpåminnelseperioden. Personerna som fick ett sms kunde svara nej på sms:et om de inte önskade att delta och ja om de ville svara och önskade en ny enkät. Även svar med specificerade orsaker till att inte svara inkom. Alla svar registrerades och kodades efter kontaktgrad och eventuell anledning att inte vilja vara med i undersökningen. Påminnelsesms:et innehöll även en direkt länk och inloggningsuppgifter till den elektroniska versionen av enkäten. Kontaktuppgifter till SOM-institutet och undersökningsföretaget Kinnmark Information AB fanns med i varje utskick. Under fältperioden hörde personer kontinuerligt av sig med frågor och önskan om ny enkät eller önskan om att inte delta och därmed inte få fler påminnelser. De svar som mottogs skannades in av undersökningsföretaget allt eftersom de kom in och de öppna fritextsvaren skickades till SOM-insitutet för kodning. Vid fältperiodens slut avidentifierades formulären av fältföretaget och all personlig data raderades. Svaren skickades sedan till SOM-institutet som validerade och förädlade inkommen data. 155

4 Klara Bové Särskild insats I samband med utskicket den 7:e januari genomfördes en särskild insats riktad till ungdomsurvalet Skåne-II. De personer i åldersgruppen år som ännu inte svarat eller hört av sig och avböjt medverkan fick erbjudande om en trisslott om de svarade på enkäten. Att inte hela Skåne-II fick erbjudande om trisslott beror på att lotter inte får skickas till minderåriga. Lotterbjudandet hade en liten men signifikant effekt på svarsbenägenheten vilket kan uttydas i tabell 3 och figur 1. I tabell 3 syns detta i andel svar efter januaribrevet och i figur 1 genom ökat inflöde efter fältdag 110 och 119 i Skåne-II jämfört med Skåne-I. Erbjudandet om lott vid inskickad enkät gavs också till samma grupp vid utskicket den 18 januari. Tabell 2 Fältplan för den sydsvenska SOM-undersökningen sep Utskick av aviseringskort. 25 sep Utskick av enkät, följebrev, informationsbroschyr, svarskuvert och penna. 5 okt Utskick av tack- och påminnelsekort. 12 okt Utskick av enkät, följebrev och svarskuvert till svarspersoner som ännu inte sänt in enkäten, introduktion av möjligheten att svara via webben. 22 okt 22 nov Telefonpåminnelse till svarspersoner som inte sänt in enkäten. 26 okt Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. 2 nov Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. Påminnelsebrev till personer utan känt telefonnummer. 9 nov Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som 16 nov sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. 23 nov Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. Påminnelsebrev till personer utan känt telefonnummer samt personer som inte kunnat nås vid tidigare telefonpåminnelse. 24 nov Sms till alla som sagt att de vill medverka 27 nov Sms till personer som inte kunnat nås vid telefonpåminnelse. 1 dec 14 dec Telefonpåminnelse till svarspersoner som inte sänt in enkäten. 7 dec Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. 15 dec Utskick till alla som i telefon sagt att de ska delta, med ny enkät till de som sagt sig behöva sådan och ett tack till de som redan har enkät. Påminnelsebrev till personer utan känt telefonnummer. 7 jan Påminnelsebrev till alla som tidigare sagt att de ska svara och utskick av enkät, följebrev, svarskuvert samt bortfallsenkät (med frågan om varför man inte önskar/kan delta) till svarspersoner utan känt telefonnummer samt personer som inte kunnat nås vid tidigare telefonpåminnelser. Särskild insats åringarna i Skåne- II. 18 jan Bortfallsenkät till resterande. 9 mars Sista enkäten inkommer. 156

5 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Inflöde Den första enkäten kom in strax efter att formulären nått respondenterna. Inflödet såg något annorlunda ut i Skåne- I och Skåne-II. För Skåne-I inkom det under de första tio dagarna 42 procent av vad som kom att bli den slutgiltiga svarsfrekvensen. Efter 69 dagar (9 december 2015) hade 90 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Sista enkäten registrerades den 9:e mars, 89 dagar efter att 90 procent av vad som kom att bli de slutgiltiga svaren kommit in. I ungdomsurvalet Skåne-II inkom en större andel av svaren senare under fältperioden. Anledningen till att fältperioden fortsätter långt efter årsskiftet är att olika grupper i befolkningen tenderar att svara vid olika tillfällen under datainsamlingsperioden. Analyser av inflödesmönstret visar bland annat att grupper som i hög grad svarar på SOM-undersökningarna, såsom äldre och politiskt intresserade, ofta svarar tidigt under fältperioden. De grupper som är underrepresenterade i den slutgiltiga svarsfilen såsom yngre och personer från arbetarhem svarar i högre grad senare under fältperioden. Med en lång fältperiod ämnar vi öka representativiteten i gruppen som slutligen utgör den slutgiltiga svarsfilen och undvika att förstärka mönster av till exempel högt politiskt intresse och hög ålder som redan finns i SOM-undersökningarna. Tabell 3 Inflöde av pappers- respektive webbenkäter efter respektive påminnelseåtgärd (procent) Svarande efter första utskicket Svarande efter tack/ påminnelsekort Svarande efter andra enkätutskicket Svarande under eller efter telefon p 1 Svarade efter smsutskick Svarande under eller efter telefon p 2 Svarade efter januaribrevet Svarade efter sista utskicket Summa Antal svar Webbsvar Papperssvar Skåne-I Skåne-II Skåne-I Skåne-II Källa: Den sydsvenska SOM-undersökningen Tabell 3 visar när enkäter besvarades i förhållande till de påminnelseinsatser som genomfördes under fältperioden. Innan första påminnelsen skickades ut hade cirka 40 procent av de som slutligen svarade på enkäten redan svarat i Skåne-I och motsvarande 26 procent i Skåne-II. Första postala påminnelsen hade störst påverkan på svarsprocenten för svarande på pappersenkäter medan telefonpåminnelserna 157

6 Klara Bové gav störst inverkan på svarsfrekvensen senare under fältperioden. Webbenkäterna besvarades främst efter första utskicket och under telefonpåminnelserna. Påminnelsen som skickades ut med sms hade ingen direkt kopplad effekt på de som tillslut svarade på papper, däremot hade sms-påminnelsen en effekt bland de som svarade på webbenkäten. Tabell 4 visar att män i högre grad än kvinnor väljer att besvara enkäten på webben och att det verkar finnas ett samband mellan ålder och svarsbenägenhet på webben. I gruppen år valde cirka 25 procent att svara på webbenkäten. Och bland de svarande i gruppen år valde 6 procent att svara på webben, vilket kan jämföras med 1 procent i motsvarande åldersgrupp i den västsvenska SOMundersökningen Andelen respondenter i Skåne-I som svarade på webben är nästan tre gånger så högt som i den jämförbara undersökningen i Västsverige, där endast 5 procent av samtliga respondenter valde att utnyttja möjligheten att svara på webben. Tabell 4 Ålders och könsfördelning bland webb- och papperssvar, den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 (procent) Papperssvar Webbsvar Antal Skåne-I Skåne-II Skåne-I Skåne-II Skåne-I Skåne-II Kvinna Man år år år år Totalt Källa: Den sydsvenska SOM-undersökningen Som nämnt ovan inkom majoriteten av svaren i början av fältperioden. I figur 1 visualiseras svarsmönstret för 2015 respektive 2011 års undersökningar både som helhet och uppdelat på Skåne-I och Skåne-II. En bit in i fältarbetet under SOM-undersökningen i Skåne 2015 blev det tydligt att tendensen av en sjunkande svarsbenägenhet fortsatte och förstärktes i denna undersökning jämfört med de tidigare sydsvenska undersökningar som genomförts i SOM-institutets regi. Andelen som initialt besvarade enkäten var ungefär densamma som tidigare år. De tio första dagarna under 2015 års fältperiod svarade skåningarna i ungefär samma utsträckning som undersökningsåret Att boende i Skåne generellt är mer svåra att övertala att besvara samhällsundersökningar visar sig också vid en analys av svarsmönstret för den nationella SOM-undersökningen. Sett till svars- 158

7 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 frekvens per åldersgrupp, visar det sig att den generellt sett lägre svarsfrekvensen bland åringar jämfört med övriga befolkningen, är ytterligare något lägre hos ungdomar i Skåne jämfört med ungdomar i övriga Sverige. Bruttosvarsfrekvensen för Skåne-I blev 42 procent och för Skåne-II 29 procent, vilket innebär en minskning på 6 respektive 2 procentenheter jämfört med 2011 års undersökning. Figur 1 Dagligt inflöde av enkäter i den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 och 2011 (kumulativ procent av bruttourvalet) 60% 50% 40% 42% 30% 29% 20% 10% 0% Skåne-I 2015 Skåne -II 2015 Skåne Skåne Källa: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 och Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen för SOM-undersökningarna har successivt sjunkit under talet, ett mönster som även gäller för andra liknande undersökningar i Sverige. Av de ursprungliga urvalen (bruttourval) om personer vardera svarade personer i Skåne-I och personer i Skåne-II på 2015 års undersökning, vilket ger en bruttosvarsfrekvens på 42 respektive 29 procent. Från bruttourvalet räknas personer bort som inte har möjlighet att svara, det så kallade naturliga bortfallet, vilket ger en nettosvarsfrekvens på 46 respektive 32 procent (se tabell 5). 159

8 Klara Bové Tabell 5 Svarsfrekvens i de sydsvenska SOM-undersökningarna Andel Svars- Svars- Under- Brutto- Netto- naturligt Antal frekvens frekvens Fältarbete sökningsår urval urval bortfall svar (brutto) (netto) utfört av % % 61 % Kinnmark ,5 % % 62 % Kinnmark ,7 % % 58 % ScandInfo ,2 % % 57 % Kinnmark 2011 Skåne-I ,1 % % 53 % Kinnmark 2011 Skåne-II ,1 % % 35 % Kinnmark 2015 Skåne-I ,4 % % 46 % Kinnmark 2015 Skåne-II ,5 % % 32 % Kinnmark Kommentar: Med nettourval avses bruttourval minus naturligt bortfall. Med naturligt bortfall avses adress okänd, bortrest under fältperioden, flyttat från urvalsområdet, avliden, fysiskt eller psykiskt funktionshindrad, ej svensktalande. Källa: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 och Naturligt bortfall och kontaktgrad Av de som blev inbjudna att delta i undersökningen fanns det ett antal som av olika orsaker inte kunde delta, de registrerades som naturligt bortfall och räknades bort från bruttourvalet. Skillnaderna mellan de olika svarsfrekvenserna i tabell 5 beror på det så kallade naturliga bortfallet. I 2015 års sydsvenska SOMundersökning definierades 296 personer i det ordinarie urvalet (Skåne-I) och 340 personer i ungdomsurvalet (Skåne-II) som naturligt bortfall. Orsaker som definieras som naturligt bortfall är att adressen är okänd (formuläret kommer i retur), att respondenten har flyttat från urvalsområdet, är bortrest över lång tid, är fysiskt eller mentalt oförmögen att svara, har läs- och skrivsvårigheter, inte är svensktalande eller är avliden. Den största delen av det naturliga bortfallet i 2015 års undersökning bestod likt tidigare år av personer med okänd adress. Tabell 5 visar hur andelen naturligt bortfall förändrats sedan undersökningens början. Undersökningen i Skåne följer samma mönster som övriga regionala undersökningar och den nationella SOM-undersökningen. Andelen naturligt bortfall har minskat något på senare år vilket har sin troliga förklaring i att det blir allt svårare att nå människor på traditionell väg, via hemadress och fasta telefonnummer. Det gäller både när vi vill uppmana svarspersonerna att svara genom telefonpåminnelser och postutskick och när vi är intresserade av anledningen till varför de väljer att inte svara på undersökningen. När vi inte får kontakt vet vi inte heller varför de inte svarar. De yngre grupperna av befolkningen är speciellt svåra att nå. I gruppen år når vi endast 46 procent av urvalet. Kontaktgraden ökar därefter succesivt upp 160

9 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 till 90 procent i den äldsta gruppen. Tabell 6 visar kontaktmönstren uppdelat per åldersgrupp. I urvalsgruppen under 30 år var det runt 30 procent som inte hade något telefonnummer kopplat till sitt namn, vilket omöjliggjorde både telefon och sms-påminnelser. Tabell 6 Kontaktmönster i olika åldersgrupper i den sydsvenska SOMundersökningen 2015 (procent, Skåne II inom parentes) Ålder Totalt Ej kontakt: Adress okänd, okänt nummer/ inget svar på telefon (3) (6) (7) (6) Känd adress, okänt nummer (30) (25) (25) (26) Känd adress, känt nummer men inget svar (14) (19) (19) (18) Kontakt: Bortfall/vägran (inkl. de som hävdar att de redan skickat in) (10) (16) (12) (18) Svarsvillig (sagt att de har/vill ha ett nytt formulär att fylla i) (12) (8) (6) (8) Enkät ifylld och inskickad (31) (26) (31) (29) Ej kontakt (47) (50) (56) (50) Kontakt (54) (50) (44) (50) Summa Antal (895) (1 518) (1 576) Kommentar: Resultaten baseras på registerdata. 161

10 Klara Bové Svarsvägran Som redovisat ovan är det en stor andel av dem som vi bjuder in att delta i SOMundersökningarna som vi aldrig får kontakt med. Den del av urvalet som varken ingår i det naturliga bortfallet eller har svarat på undersökningen definieras som svarsvägrare. De som hör av sig till SOM-institutet eller i samband med en telefonpåminnelse uppger att de inte vill svara på enkäten ombeds uppge ett skäl till varför de väljer att inte delta. Sammanlagt uppgav 163 personer ett skäl till svarsvägran, vilka noterades och kategoriserades enligt tabell 7. Majoriteten av de som uppgav skäl uppgav att de inte svarade på grund av tidsbrist. Att av principskäl inte delta i denna typ av undersökningar och att frågorna var ointressant var också de bland de vanligaste anledningarna. Tabell 7 Specificerade skäl till att inte vilja delta i den sydsvenska SOMundersökningen 2015 (procent) Skåne-I Skåne-II Har inte tid Vill av princip inte delta i denna typ av undersökningar För många frågor 16 0 Tycker att frågorna är ointressanta Tycker att frågorna är för svåra 7 4 Litar inte på anonymiteten 5 0 Deltar inte utan ersättning 3 4 Summa procent Antal personer Svarsfrekvens i olika grupper Det har sedan SOM-undersökningarna i Skåne inleddes funnits en skillnad mellan mäns och kvinnors benägenhet att delta i undersökningen, där män är mindre svarsbenägna än kvinnor. Skillnaden är dock stabil över undersökningsåren och har vid samtliga tillfällen varierat mellan fyra och sex procentenheter. De största skillnaderna i svarsmönster finner vi i olika åldersgrupper. Av tabell 8 framgår hur svarsbenägenheten i de sydsvenska SOM-undersökningarna varierat i olika grupper över tid. Trenden är att yngre svarar i allt mindre utsträckning, medan svarsbenägenheten bland äldre ökar samtidigt som den ligger på en stabil nivå bland den övre medelåldern. Den åldersgrupp som är mest benägen att fylla i enkäten är åringar med en svarsfrekvens på 64 procent. I detta avseende skiljer sig inte den sydsvenska SOM-undersökningen från vare sig den västsvenska eller den 162

11 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 nationella undersökningen. Minst villiga att svara på enkäten är åringar, med en svarsfrekvens på 26 procent. Skillnaden i svarsvilja mellan åldersgrupper har ökat över tid. När den första SOMundersökningen genomfördes i hela Skåne, år 2004, var skillnaden mellan den minst svarsbenägna respektive mest svarsbenägna åldersgruppen 19 procentenheter. I 2015 års sydsvenska undersökning hade skillnaden fördubblats till 38 procentenheter. Inte heller den här trenden är unikt för den sydsvenska SOM-undersökningen: samma mönster visar sig även i den nationella SOM-undersökningen. Tabell 8 Nettosvarsfrekvens i olika grupper, de sydsvenska SOMundersökningarna 2015, 2011, 2008, 2006 och 2004 samt Skåneundersökningen 2001 (procent) År TOTALT Kön Kvinnor Män Ålder år år år år år år år år år Kommentar: Siffrorna avser det ordinarie urvalet, Skåne-I. 1 Under åren ingick även 15-åringar i urvalet. Svarsbenägenheten skiljer åt något sig mellan olika områden i Skåne. I redovisningen av svarsfrekvens per delregion i tabell 9 framgår att boende i nordöstra Skåne svarade i högst grad 2015, medan boende i sydöstra Skåne svarade i lägst utsträckning. Över tid kan däremot inte några tydliga mönster om vilka delregioner som är mest och minst svarsbenägna utläsas. 163

12 Klara Bové Tabell 9 Svarsandelar (netto) i olika delregioner och kommuner i de sydsvenska SOM-undersökningarna 2015, 2011, 2008, 2006 och 2004 samt i Skåneundersökningen 2001 (procent) År Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Kommentar: Siffrorna avser det ordinarie urvalet, Skåne-I. 1 Med Sydvästra Skåne avses här hela urvalet för Skåneundersökningen Delregioner i Skåne: Nordvästra Skåne omfattar kommunerna Båstad, Landskrona, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp och Svalöv; Sydvästra Skåne omfattar kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg; Nordöstra Skåne omfattar kommunerna Östra Göinge, Hörby, Bromölla, Osby, Perstorp, Kristianstad och Hässleholm; samt Sydöstra Skåne omfattar kommunerna Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn. I tabell 10 jämförs fördelningen av respondenterna i undersökningarna med avseende på förvärvsställning och medborgarskap. När mönstret för 2015 jämförs med resultaten från tidigare undersökningsår, visar sig andelen förvärvsarbetande bland de svarande vara relativt jämn. Omkring hälften av respondenterna har vid de olika undersökningstillfällena tillhört denna förvärvskategori. Den totala andelen ålders-/avtalspensionärer har däremot ökat gradvis sedan 2001 och är i 2015 års undersökning större än i tidigare undersökningar. Ökningen beror dels på att det numera är fler äldre som besvarar undersökningen, dels på en minskad svarsbenägenhet i de yngsta åldersgrupperna. Fördelningen mellan respondenter med svenskt, danskt respektive utländskt medborgarskap ser däremot likartad ut jämfört med tidigare undersökningsår. I kategorin svenskt medborgarskap ingår även individer med dubbla medborgarskap, det vill säga ytterligare ett medborgarskap utöver det svenska uppgav 3 procent av respondenterna att de hade både svenskt och utländskt medborgarskap. Representativitet Vilka som svarar och vilka som faller bort i en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övriga gruppers blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Om svarsbenägenheten i en grupp varierar påtagligt mellan åren kan det också förklara variationer i svarsmönster för enskilda frågor. Det urval som ligger till grund för den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 speglar den skånska befolkningen väl, men de senaste åren har en ökad skevhet 164

13 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Tabell 10 Fördelning per förvärvsposition och medborgarskap i de sydsvenska SOM-undersökningarna (procent) Förvärvsställning Förvärvsarbete Arbetsmarknadspolitisk åtgärd AMS-utbildning Kunskapslyftet Arbetslös Ålders- /avtalspensionär Har sjuk- /aktivitetsersättning Hemarbetande Studerande Annat Medborgarskap Svenskt Danskt Medborgare i ett annat land Kommentar: Svenskt medborgarskap innefattar även dem med dubbelt svenskt och utländskt medborgarskap. Siffrorna avser det ordinarie urvalet, Skåne-I. mellan svarsgruppen och populationen utkristalliserats. Appendix A C redovisar representativiteten i svarsdata och urval i förhållande till populationen. Tabellerna i appendix jämför den skånska befolkningens fördelning efter geografisk hemvist, ålder och kön med fördelningen i den sydsvenska SOM-undersökningens bruttorespektive nettourval samt bland de individer som besvarar undersökningen. Den geografiska representativiteten är mycket god och avviker endast med enstaka procentenheter uppåt eller nedåt. Kvinnor är något överrepresenterade i gruppen som svarat på undersökningen. När vi kontrollerar representation i svarsdata i förhållande till ålder är överensstämmelsen däremot inte riktigt lika god. De yngsta i urvalet svarar i allt lägre grad och är därför underrepresenterade i den totala svarsgruppen, medan de äldre har en fortsatt hög svarsvilja, ett förhållande som proportionerligt minskar svarsgruppens representativitet med avseende på ålder. För 2015 års undersökning innebär det att åringarna är underrepresenterade med 9 procentenheter. För att bringa klarhet i om, och i så fall på vilket sätt, skillnaderna mellan svarsgruppens respektive populationens sammansättning påverkar 165

14 Klara Bové fördelningen av de inkomna svaren, har Markstedt (2014) i en rapport jämfört svaren på ett antal frågor i den nationella SOM-undersökningen (vars representativitet liknar den skånska) med viktade svar på samma frågor. Markstedts studie fann att reliabiliteten i attitydfrågor och bedömning av den svenska demokratin inte förefaller påverkas av skevheten i representativiteten, medan mediefrågor så som läsning av morgontidning däremot påverkas av bristen av svar från unga. Resultaten pekar också mot att det framför allt är den minskade kontaktgraden med unga som är en av huvudorsakerna till lägre svarsfrekvenser i populationens yngsta grupper. Sammanfattningsvis Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 bestod av en enkät innehållande 61 frågor om allt från bedömning av offentlig service och demokrati till medievanor, och är den sjätte i raden av undersökningar som genomförs i SOM-institutets regi baserat på ett representativt urval av personer mellan 16 och 85 år av Skånes befolkning 4. Undersökningen har besvarats av individer i åldrarna i det ordinarie urvalet (Skåne-I), och av individer i åldrarna i ungdomsurvalet (Skåne-II), motsvarande en nettosvarsfrekvens på 46 respektive 32 procent. Majoriteten av svaren samlades in under tidig höst Personerna i urvalet hade möjlighet att svara på undersökningen på papper eller på webben och på webben erbjöds även möjligheten att svara på undersökningen på engelska. Ett antal påminnelseinsatser genomfördes i syfte att uppmana personer att svara på enkäten samt för att vid svarsvägran få en indikation på varför de valt att inte svara. Urvalet speglade populationen väl men bland de som svarade fanns skevheter främst i åldersrepresentationen. Svarsfrekvensen och kontaktgraden var lägst bland de yngsta i urvalet, ett förhållande som antas hänga samman. Generellt finns störst utmaningar i att få personer som är mindre etablerade i samhället att svara på SOM-institutets enkäter, såsom yngre individer, utländska medborgare och människor utanför arbetsmarknaden. Den sydsvenska SOM-undersökningens datamaterial utgör en god grund för beskrivningar och analyser av aktuella vanor och attityder hos den skånska befolkningen. Med det förstärkta ungdomsurvalet möjliggörs också fördjupade analyser av den yngre befolkningen vilket bidrar till att de svarande i SOM-undersökningen i Skåne 2015 som grupp betraktad är mycket lik den samlade befolkningen i Skåne. 166

15 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Noter 1 Kapitlet bygger på tidigare års metodredogörelser, se exempelvis Bové (2015) och Engelbrecht (2013) 2 I jämförelser mellan SOM-undersökningarna i Skåne och Skåneundersökningen 2001 skall beaktas att urvalet till 2001 års undersökning var begränsat till individer och endast riktad till boende i kommunerna Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge samt Eslöv (Malmöregionen). 3 Kodningsarbetet har utförts av Sofia Arkhede, Klara Bové och Lukas Nordin. Underlaget för kodningen finns tillgängligt i kodboken för 2015 års skånska SOM-undersökning (se 4 Undersökningen 2001 var begränsad till Malmöregionen. Referenser Bové, Klara (2015) Den västsvenska SOM-undersökningen I Annika Bergström & Niklas Harring (red) Hållbarhetens horisont Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Engelbrecht, Sandra (2013) Samhälle Opinion Media Skåne I Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red) Vanor och attityder i förändring Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Hägglund, Jonas (2015) Metodexperiment i den västsvenska SOM-undersökningen SOM-rapport nr 2015:13 Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Markstedt, Elias (2014) Representativitet och viktning Riks-SOM som en spegel av det svenska samhället SOM-rapport nr 2014:20 Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. 167

16 Klara Bové Appendix A Fördelningen mellan delregionen hos befolkningen, i urvalet och bland de svarande i Skåne (procent) Område År Grupp Nordväst Sydväst Nordöst Sydöst SUMMA Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Kommentar: Uppgifterna om befolkningen är hämtade från Delregioner i Skåne: Nordvästra Skåne omfattar kommunerna Båstad, Landskrona, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp och Svalöv; Sydvästra Skåne omfattar kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg; Nordöstra Skåne omfattar kommunerna Östra Göinge, Hörby, Bromölla, Osby, Perstorp, Kristianstad och Hässleholm; samt Sydöstra Skåne omfattar kommunerna Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn. 168

17 Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Appendix B Könsfördelning hos befolkningen, i urvalet och bland de svarande i Skåne (procent) År Grupp Kvinnor Män SUMMA Befolkningen Bruttourval Nettourval Svarande Befolkningen Bruttourval Nettourval Svarande Befolkningen Bruttourval Nettourval Svarande Befolkningen Bruttourval Nettourval Svarande Befolkningen Bruttourval Nettourval Svarande Kön Kommentar: Uppgifterna om befolkningen är hämtade från 169

18 Klara Bové Appendix C Åldersgruppernas hos befolkningen, i urvalet och bland de svarande i Skåne (procent) Åldersgrupp År Grupp Summa Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Befolkning Bruttourval Nettourval Svarande Kommentar: Uppgifterna om befolkningen är hämtade från I 2006 års undersökning är antalet 15-åringar lägre eftersom personer födda 1991 ej ingått i urvalet. 170