Innehåll. Övrigt Försäkringar vid Sjukdom...7. Försäkringar vid Arbetsskada Försäkringar vid Arbetslöshet...83

Transkript

1 Grundbok för försäkringsrådgivare 2007

2 1 Innehåll Försäkringar vid Sjukdom Försäkringar vid Arbetsskada Försäkringar vid Arbetslöshet Försäkringar vid Ålderdom Försäkringar vid Dödsfall Övrigt Landsorganisationen i Sverige 2007 Produktion: Bilda Idé Foto: Gunilla Welin Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås 2007 ISBN ex

3 2 Förord Till dig som är försäkringsrådgivare Vad kan vara viktigare än att hjälpa sina arbetskamrater när det händer något som hotar deras trygghet? Du som försäkringsrådgivare har ett viktigt fackligt uppdrag. Försäkringar har varit en central del av fackets verksamhet ända sedan de första fackföreningarna bildades. Genom försäkringarna kan den som drabbas av olyckor och sjukdom få hjälp. Alla kan råka ut för oförutsedda händelser som kan äventyra hushållsekonomin. Hur ska man klara ekonomin om man blir sjuk, om man skadas i jobbet eller invalidiseras i en trafikolycka? Vad ska man leva på om man blir arbetslös och hur ska familjen klara sig om man avlider i yrkesverksam ålder? Hur fungerar det här med avtalspension och premiepension och vad ska man tänka på när man ska placera sina pensionspengar? Det är exempel på sådant som dina kamrater kan behöva hjälp och råd med. Det är sådant som ditt uppdrag som försäkringsrådgivare handlar om. Men facket är inte något försäkringsbolag. Facket är en organisation som skapats av löntagarna för att ge varandra ömsesidig hjälp. Det är en organisation som bygger på medlemmarnas aktivitet och som har medlemsnytta som sitt mål. Medlemmarna köper inte en tjänst genom att gå med i facket. De går in i en organisation där medlemmarna har lovat att hjälpa varandra i kärva tider. Det är viktigt att du ser ditt uppdrag som just ett rådgivaruppdrag. Du säljer inte försäkringar, utan du hjälper dina arbetskamrater att få bästa möjliga försäkringsskydd till lägsta möjliga kostnad. De fackliga försäkringarna är bara en del av fackets arbete för medlemmarnas trygghet. En annan viktig del är vårt arbete med att förhandla fram bra löner och goda anställningsvillkor. En del av de försäkringar du ska informera om är försäkringar som skapats genom avtalsförhandlingar. En annan del av tryggheten är de lagstadgade socialförsäkringarna. Välkommen till grundutbildningen för försäkringsrådgivare och till ett mycket viktigt fackligt uppdrag! Wanja Lundby-Wedin LOs ordförande

4 Introduktion 3 Välkommen till grundutbildningen Du har nu börjat din grundutbildning till försäkringsrådgivare. Hur utbildningen är upplagd varierar med lokala förhållanden men syftet är detsamma: Du får en grundläggande introduktion till socialförsäkringar och avtalsförsäkringar på sakområdena sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, ålderdom och dödsfall. Du får också inblick i vad ditt uppdrag kommer att innebära, tips om olika sätt att jobba och kunskap om din plats i den fackliga gemenskapen. Du får vidareutbildning varje år. Den ger fördjupade kunskaper och information om nyheter och förändringar inom ditt arbetsområde försäkringsrådgivarens. Det är viktigt att delta i vidareutbildningen. Förändringstakten är snabb på försäkringsområdet. Utbildare vid rådgivarutbildningen är fackliga företrädare och personal från Folksam, arbetarrörelsens försäkringsbolag. Om denna bok Försäkring är ett ämne som kan verka svårt, åtminstone i början, med många detaljer att hålla reda på i varje försäkring. I den här boken hittar du svaret på de flesta av medlemmarnas frågor kring vårt gemensamma försäkringsskydd genom lag och kollektivavtal. Boken redovisar också några av de medlemsförsäkringar som kan finnas i ditt förbund. Denna bok Grundboken är ditt utbildningsmaterial men 3 också ett uppslagsverk som du kan använda aktivt i ditt uppdrag som försäkringsrådgivare. Boken är uppdelad i sakområdena; sjukdom arbetsskada arbetslöshet ålderdom dödsfall Därutöver finns några andra kapitel. Bland annat ett som beskriver hur man överklagar beslut. Ny information i denna upplaga I kapitlet Övrigt i slutet av boken finns några avsnitt med översiktlig information om socialförsäkringslagens bestämmelser om bosättnings- respektive arbetsbaserad försäkring EU-förordningar med regler om samordning av socialförsäkringsförmåner mellan länderna i EU/EES-området avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv om hur våra avtalsförsäkringar ska gälla i utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige. Tidigare regler finns på Vissa regelförändringar i lag och kollektivavtal innebär kort och gott att de gamla reglerna upphör och de nya börjar användas från ett visst datum. Men i en del fall lever de gamla reglerna kvar parallellt med de nya och tillämpas för gamla ärenden.

5 4 Introduktion Så exempelvis inom arbetsskadeförsäkringen. Du behöver visserligen inte plugga in de tidigare reglerna men behöver ha tillgång till en sammanfattning av dem när du stöter på gamla skade- och försäkringsfall. Dessa tidigare regler hittar du på Verktyg-sidorna på Läs mer om denna webbplats strax nedan! Övriga utbildningsmaterial När du går grundutbildningen får du, förutom denna bok, också materialet Ditt uppdrag. Där beskrivs ditt uppdrag, din utbildning och hur du bör lägga upp ditt arbete med försäkringsfrågorna. Hur själva utbildningen är upplagd och vilka arbets- och handlingsplaner som ingår, beskrivs i häftet Grundutbildning för försäkringsrådgivare. Tidningen Alla med tillhörande webbplats på Internet ( är ditt verktyg för fortlöpande information om vad som händer på försäkringsområdet. Gå in på webbplatsen och prenumerera på nyhetsbrevet, så får du ett mejl när något nytt läggs upp antingen bland artiklarna eller på verktygssidorna. På hittar du en mängd olika verktyg som underlättar ditt uppdrag som försäkringsrådgivare. Bland annat finns där många av LOs försäkringsmaterial, till exempel denna bok, OH-bilderna från boken, checklistor för MedlemsKvarten och mycket mer. LO-distribution Tips på skriftligt informations- och fördjupningsmaterial hittar du också i utbildningsmaterialet Ditt uppdrag och i Materialnytt. De flesta material kan du beställa från LO-distribution, tel: , fax: , e-post: lo@strombergdistribution.se. Om inget annat anges i Materialnytt är materialen gratis, men LO-distribution skickar en faktura på frakt- och expeditionsavgiften. Hjälp oss att göra nästa upplaga av Grundboken ännu bättre! Hör gärna av dig med synpunkter på innehållet och strukturen i denna bok i smått och i stort! Dina reaktioner och förslag till förbättringar hjälper oss att göra materialet ännu bättre nästa år. Skicka dina synpunkter till: Grundutbildning för LOs försäkringsrådgivare LO, Informationsenheten Stockholm

6 5 INTRODUKTION Dina avtalsförsäkringar Sjukdom Arbetsskada AGS TFA Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Arbetslöshet AGB Dödsfall TGL

7 Sjukdom Masumeh Kurapas, Hotell och Restaurang Facket

8 Sjukdom 7 Innehåll Om innehållet i detta kapitel Några nyheter från årsskiftet 2006/ Allmänna regler om hur sjukdom och arbets(0-)förmåga bedöms Försäkringskassan beslutar Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning En samlad bedömning Sjuklön Vem har rätt till sjuklön? När och hur länge får man sjuklön? Hur stor är sjuklönen? Karensdagsregler sjuklön Högriskskydd för den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder Specialregler sjuklön Arbetsgivarens skyldigheter Tvist om sjuklön Sjukpenning Allmänna förutsättningar sjukpenning Har du rätt till sjukpenning? Karensdagsregler sjukpenning Hur stor är sjukpenningen? Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning Specialregler sjukpenning Förebyggande sjukpenning Sammanfattning Sjuklön/sjukpenning Vad får du göra under sjukskrivningstiden? Rehabilitering Sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/förtidspension) Allmänt Saklig grund? Aktivitetsersättning (för åringar) Tidsbegränsad sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) för åringar Sjukersättning (tidigare: förtidspension) för åringar Ersättningsnivåer i sjukersättning/aktivitetsersättning Så beräknas sjukersättning/aktivitetsersättning Sjukersättning/aktivitetsersättning i form av garantiersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande Bostadstillägg till den som har sjukersättning/aktivitetsersättning Vilande sjukersättning (tidigare: vilande förtidspension)

9 8 Sjukdom Övriga ersättningar från sjukförsäkringssystemet Sjukvårdsersättning Ersättning för felbehandling m m Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS Dagsersättning under sjukpenningtid Månadsersättning under tid med aktivitetsersättning/sjukersättning Värdesäkring Skatteregler Kvalifikationstid Försäkringsgrundande anställningstid Efterskydd Medlemsförsäkringar Grupplivförsäkring Trygghetsförsäkring fritidsskador (TTF) Praktiska anvisningar och annat stödmaterial sjukdom Sammanfattning sjukdom Praktiska anvisningar Sjuklön Praktiska anvisningar Sjukpenning (när sjuklön upphört)) Praktiska anvisningar Sjukersättning/aktivitetsersättning Praktiska anvisningar Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS Råd till en sjukskriven Checklista sjukdom OH-bilder för kopiering

10 Sjukdom 9 Sjukdom Om innehållet i detta kapitel I detta kapitel får du information om ersättningar vid sjukdom och om de regler i lag och kollektivavtal som styr vilken ersättning du kan få om du inte kan jobba av medicinska skäl. Lagstadgade försäkringar Sjuklön enligt SjLL Läs på sidan och motsvarande Sjukpenning Sjukersättning/aktivitetsersättning Övriga ersättningar enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Avtalsförsäkringar Avtalsgruppsjukförsäkring, AGS Läs på sidan Medlemsförsäkringar Gruppliv med sjukkapital Läs på sidan Trygghetsförsäkring-Fritid, TFF 36 Informationen i detta kapitel gäller oavsett om orsaken till sjukfrånvaron är sjukdom, olycksfall på fritiden eller arbetsskada. Vid arbetsskada kan du ha rätt till ytterligare ersättningar som du kan läsa mer om i nästa kapitel, Arbetsskada. Några nyheter från årsskiftet 2006/2007 De allmänna valen i september 2006 ledde till borgerlig majoritet i riksdagen och därmed till en borgerlig regering. Redan i december 2006 fattade riksdagen beslut om ett antal förändringar i den allmänna sjukförsäkringen och fler förändringar är att vänta under Det är viktigt att du som försäkringsrådgivare fortlöpande håller dig uppdaterad om nyheter under året. Följande förändringar i den allmänna sjukförsäkringen gäller från och med den 1 januari 2007: Inkomsttaket, alltså högsta möjliga sjukpenninggrundande inkomst (SGI), sänks till 7,5 prisbasbelopp. Höjningen till 10 prisbasbelopp kom därmed att gälla endast mellan den 1 juli och den 31 december Det högre inkomsttaket bibehålls bara inom föräldraförsäkringen för föräldrapenning i samband med barns födelse. Regeringen vill ändra sättet att beräkna sjukpenninggrundande inkomst så att SGI ska grundas på historisk inkomst i stället för förväntad framtida inkomst. Detta beslut är dock ännu inte fattat. I väntan på ett lagförslag med detaljer om hur SGI-beräkningen ska förändras, har riksdagen beslutat att SGI ska multipliceras med faktorn 0,989 när sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner som grundas på SGI betalas ut. Det innebär en minskning med 1,1 procentenheter. Den särskilda sjukförsäkringsavgift ( medfinansiering ) av sjukpenningen som infördes från den 1 januari 2006 upphör. Medfinansieringen innebar att arbetsgivarna skulle betala 15 procent av en sjukskriven anställds sjukpenning om hon/ han var sjukskriven på heltid.

11 10 Sjukdom Allmänna regler om hur sjukdom och arbets(0-)förmåga bedöms Sjukdom i social- och avtalsförsäkringarna ersätts om den leder till arbetsoförmåga eller nedsatt förvärvsförmåga. Rätten till ersättning för förlorad inkomst grundar sig alltså på att man på grund av sjukdomen inte kan försörja sig genom förvärvsarbete helt eller delvis. De regler som beskrivs nedan är i praktiken möjliga att tillämpa först när Försäkringskassan har ansvaret för att betala ut sjukpenning eller andra ersättningar vid sjukdom. Reglerna gäller dock i princip också för sjuklöneperioden på 14 dagar, när för de flesta anställda arbetsgivaren betalar sjuklön. Försäkringskassan beslutar Två krav måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukpenning och i förlängningen eventuellt tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (de nya ersättningsformer som från och med år 2003 har ersatt de tidigare begreppen sjukbidrag eller förtidspension). Du ska; lida av en sjukdom denna sjukdom ska nedsätta arbetsförmågan så att en inkomstförlust uppkommer. Försäkringskassan alltså inte den sjukskrivande läkaren fattar beslut om arbetsoförmåga. Läkarintyget ( sjukskrivningen ) är ett underlag för Försäkringskassans beslut. Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning Arbetsförmågan och därmed rätten till ersättning prövas sedan 1997 enligt en stegmodell i sju steg. Om du är arbetslös Arbetsförmågan hos en arbetslös bedöms i förhållande till: det arbetsmarknadspolitiska program som du genomgår eller arbetsmarknaden som helhet (det vill säga normalt förekommande arbeten ) om du efter tillfrisknandet inte kan återgå till den aktuella åtgärden eller om du inte genomgår ett arbetsmarknadspolitiskt program. Steg 1. Kan den försäkrade utföra sitt vanliga arbete efter nödvändig behandling och konvalescens? Steg 2. Kan den försäkrade utföra sina nuvarande arbetsuppgifter efter viss rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna? Steg 3. Kan den försäkrade utföra och erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare utan extra insatser? Steg 4. Kan den försäkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande insatser? Steg 5. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, utan extra insatser? Steg 6. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter vissa rehabiliterande insatser, till exempel utbildning eller omskolning? Steg 7. Är den försäkrade varaktigt arbetsoförmögen eller arbetsoförmögen under en begränsad tid på minst ett år? Om svaret blir JA på den första frågan, har du rätt till ersättning (i regel sjukpenning) och någon mer prövning behöver inte göras. Om svaret blir NEJ, går man vidare till nästa steg och så vidare. Ett JA på den sista frågan brukar föranleda Försäkringskassan att ta ställning till att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning/aktivitetsersättning.

12 Sjukdom 11 Vad är ett normalt förekommande arbete? Ett nyckelbegrepp i prövningsmodellen är normalt förekommande arbete. Prövningen av arbetsförmågan görs ju i första hand i förhållande till ditt vanliga arbete eller annat arbete hos din egen arbetsgivare. Saknas annat arbete hos arbetsgivaren, eller om det krävs långa rehabiliteringsinsatser för att du ska kunna klara ett sådant arbete, ska din arbetsförmåga prövas i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt. Om du, trots din sjukdom, bedöms kunna klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete föreligger inte rätt till ersättning. Kan du inte få ett sådant arbete anses du som arbetslös. Bedömningen ska alltså inte göras endast i förhållande till arbeten som är lediga och direkt tillgängliga. I begreppet normalt förekommande arbete ligger att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till den nationella arbetsmarknaden. Bedömningen ska alltså inte begränsas till att endast omfatta arbetsmarknaden på lokal eller regional nivå. För att ett arbete ska anses som normalt förekommande måste det finnas på arbetsmarknaden i en inte alltför begränsad omfattning. Om Försäkringskassan bedömer att du har förmåga att klara ett normalt förekommande arbete på heltid ska du anses ha full arbetsförmåga. Det spelar ingen roll om inkomsten i det nya arbetet är lägre än den som du tidigare haft. En samlad bedömning Huvudregel: endast medicinska skäl Huvudregeln är att endast medicinska skäl räknas. Försäkringskassan ska alltså bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Om kassan bedömer att du har en del arbetsförmåga kvar (så kallad restarbetsförmåga ), lämnas ersättning bara för den medicinskt grundade arbetsoförmågan även om det skulle innebära att du blir arbetslös till exempelvis 25 procent. Särskilda skäl Om det finns särskilda skäl får det vid bedömningen dock tas hänsyn till annat än medicinska förhållanden. De särskilda skälen kan vara din ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Sådana särskilda skäl kan föreligga om du har nära till den allmänna pensionsåldern och om du befinner dig i en socialt och arbetsmarknadsmässigt utsatt situation. En samlad bedömning i det enskilda fallet kan alltså leda till att Försäkringskassan beslutar att du har rätt till ersättning, trots att du kanske rent medicinskt har en viss arbetsförmåga. Kassan kan, efter en samlad bedömning, komma fram till att du ändå inte kommer att kunna försörja dig på rimliga villkor och därför har rätt till ersättning. Åldersfaktorn ska väga tyngst. Sjukkontroll Försäkringskassan får göra sjukkontroll även under sjuklöneperioden. Kontrollen kan innebära kontakt med arbetsgivaren, behandlande/sjukskrivande läkare eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Kassan kan också göra hembesök hos den sjuka. Försäkringskassan har rätt att lämna ut uppgifter till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontrollen.

13 12 Sjukdom Sjuklön Enligt lagen om sjuklön (SjLL), ska arbetsgivaren betala sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Dessa dagar kallas sjuklöneperioden. Vem har rätt till sjuklön? Om du är anställd har du som regel rätt till sjuklön från och med den första anställningsdagen. Om anställningen gäller för en kortare tid än en månad, har du rätt till sjuklön först efter 14 dagars anställning. Vid kortvariga återkommande anställningar hos samma arbetsgivare kan samtliga anställningar medräknas så länge tiden mellan anställningarna inte överstiger 14 dagar. Du har rätt till sjuklön så länge anställningen varar. Det finns ingen övre åldersgräns, utan även personer över 65 år som är anställda har rätt till sjuklön. Om anställningen upphör Om anställningen upphör under en period när du har rätt till sjuklön, upphör alltså arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön. Har du avtalat om en ny anställning hos en annan arbetsgivare, börjar en ny sjuklöneperiod att löpa hos den nya arbetsgivaren. Om anställningen upphör medan du är sjuk och du inte har avtal om någon ny anställning, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. När och hur länge får man sjuklön? Arbetsoförmåga definieras på samma sätt i lagen om sjuklön, SjLL, som i lagen om allmän försäkring, AFL. Arbetsförmågan måste alltså vara nedsatt på grund av sjukdom. Arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till ditt vanliga arbete eller ett jämförligt sådant. Sjuklöneperioden börjar räknas från och med den första dagen då du är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och får ett inkomstbortfall och de därpå följande 13 kalenderdagarna, det vill säga i sammanlagt 14 dagar. Den första dagen är karensdag. Efter karensdagen betalas sjuklönen ut för de dagar du skulle ha förvärvsarbetat om du inte varit sjuk. En skillnad i förhållande till sjukpenningen är att sjuklön betalas ut steglöst för det inkomstbortfall som uppkommer. Det innebär till exempel att sjuklön kan betalas ut även för en mindre del av arbetsdagen än en fjärdedel (som är den lägsta nivån i sjukpenningen). Du kan alltså i princip ha rätt till exempelvis 1/10 eller 9/10 sjuklön. Läkarintyg efter sju dagar Från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen krävs läkarintyg för att du ska ha rätt till sjuklön. Du ska lämna läkarintyget till din arbetsgivare. Observera att läkarintyget enligt huvudregeln inte behöver innehålla uppgift om sjukdomsorsaken (diagnos). Regeringen har för avsikt att förändra reglerna så att det blir möjligt för alla arbetsgivare att begära att den anställda visar läkarintyg från första sjukdagen. Någon tidpunkt för en sådan ändring är dock ännu inte bestämd. Undantag från denna huvudregel: Bestämmelse kan finnas i kollektivavtalet om att anställda är skyldiga att lämna läkarintyg tidigare än den sjunde dagen.

14 Sjukdom 13 Kollektivavtalet kan också stadga att läkarintyget måste innehålla uppgift om sjukdomsorsak. Även Försäkringskassan kan, efter begäran från en arbetsgivare, kräva att du lämnar läkarintyg tidigare än den sjunde dagen ibland från första sjukdagen (så kallat förstadagsintyg). Försäkringskassan kan också besluta om läkarintygsföreläggande om du har upprepad korttidssjukfrånvaro. Föreläggandet innebär att du måste lämna läkarintyg från första dagen. Hur stor är sjuklönen? Ersättningsnivån under sjuklöneperioden är 80 procent av lönen. Observera att sjuklön betalas även på eventuella lönedelar över sjukförsäkringens inkomsttak (se sid 17). Karensdagsregler sjuklön Huvudregel Karensdagen är den första dagen i sjuklöneperioden, det vill säga den första dagen då du är frånvarande från arbetet och har ett inkomstbortfall. Karensdag ska därför räknas även om du är frånvarande på grund av sjukdom under bara en del av arbetsdagen. Löneavdrag görs naturligtvis endast för frånvarotiden. Flera arbetsgivare Om du har flera arbetsgivare, räknas karensdag hos varje arbetsgivare. Återinsjuknanderegel En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats, betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag och sjuklöneperiodens längd. Det krävs inte att du återinsjuknar i samma sjukdom. EXEMPEL: Ulla är sjuk i fyra arbetsdagar. Ersättningen blir som så här: Den första dagen är karensdag, dag 2, 3 och 4 får Ulla sjuklön med 80 procent. Efter att ha varit frisk i tre dagar blir Ulla sjuk på nytt. Ersättningen för den första sjukdagen i den nya perioden blir 80 procent och sjukdagen ska räknas som den femte dagen i sjuklöneperioden. Sjukperiod 1 Sjukperiod 2 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk karensdag 80% 80% 80% 80% = 0% EXEMPEL: Jonas har varit sjuk och börjar arbeta igen en torsdag. För att återinsjuknanderegeln ska gälla, måste han bli sjuk på nytt senast följande måndag. Om återinsjuknandet inträffar på en arbetsfri dag, fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dag då den anställde skulle ha arbetat.

15 14 Sjukdom Högriskskydd för den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder För den som ofta är sjuk eller har längre sjukperioder finns det tre olika typer av högriskskydd inbyggda i systemet: allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och utökat särskilt högriskskydd. Allmänt högriskskydd Detta skydd är utformat så att antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Högriskskyddet gäller varje anställning för sig och är oberoende av orsaken till sjukfrånvaron. Tolvmånadersperioden börjar räknas den första dag som du inte får sjukersättning på grund av reglerna om karensdag. Arbetsgivaren är ansvarig för att sjuklön betalas ut för den första dagen i sjukfallet när du har haft så många sjukperioder att du omfattas av högriskskyddet. Särskilt högriskskydd Det särskilda högriskskyddet ska motverka alltför stora inkomstförluster för personer med sjukdomar som medför återkommande sjukfrånvaro. För att du ska omfattas av det särskilda högriskskyddet krävs att antalet avslutade sjukdomsfall under en tolvmånadersperiod bedöms bli fler än tio i samma sjukdom. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om att en anställd ska omfattas av reglerna om särskilt högriskskydd. Du måste själv ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Beviljas skyddet betalar arbetsgivaren sjuklön med 80 procent från och med den första dagen och får sedan ersättning från Försäkringskassan. De ökade kostnader som arbetsgivaren drabbas av med anledning av att särskilt högriskskydd beviljats ersätts av Försäkringskassan efter ansökan av arbetsgivaren. Utökat särskilt högriskskydd Kroniker och andra som riskerar att drabbas av en eller flera längre sjukperioder på minst 28 dagar under tolv månader kan få ett utökat särskilt högriskskydd enligt sjuklönelagen. Sjukdomstillståndet ska vara medicinskt väl dokumenterat. I likhet med det särskilda högriskskyddet måste du själv ansöka om det hos Försäkringskassan. Ett beslut om beviljat utökat särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan för utgiven sjuklön för den person som beslutet avser. Reglerna om en karensdag gäller dock (se sid 13). Specialregler sjuklön Ersättning för resekostnader i stället för sjuklön För att underlätta för sjuka att börja arbeta igen finns från och med den 1 juli 2000 möjligheten att få ersättning för merutgifter för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. Du kan få sådan reseersättning om du på grund av sjukdom eller skada inte kan ta dig till och från arbetsplatsen men klarar av att arbeta när du väl har kommit dit. Karensdagen tillämpas även vid reseersättning. Dagar då arbetsgivaren betalar reseersättning i stället för sjuklön räknas dessutom som sjuklönedagar när man beräknar sjukperiodens längd. Om denna period varar utöver 14 dagar, tar Försäkringskassan över ansvaret från och med sjukdag 15, enligt samma regler som om vanlig sjuklön betalats. Försäkringskassan kan, från och med sjukdag 15, fortsätta att betala reseersättning i stället för sjukpenning. (Se vidare på sid 19.)

16 Sjukdom 15 Sjuklön under semester och ledighet Sjuklön betalas normalt för de dagar som du skulle ha arbetat. Du har dock rätt till sjuklön under semestern om du har rätt till semesterlön och begär att sjukdag inte ska räknas som semesterdag. Sjuklönen beräknas i så fall på semesterlönen. Sjukdom under annan ledighet ger rätt till sjuklön endast om ledigheten är förenad med rätt till lön, till exempel vid viss ledighet för fackliga uppdrag eller dag då permitteringslön skulle ha betalats. Arbetsgivarens skyldigheter Anmälan till Försäkringskassan Om du fortfarande är sjuk efter de första 14 dagarna, är arbetsgivaren skyldig att göra anmälan om sjukfallet till Försäkringskassan. En sådan anmälan ska göras inom sju dagar efter det att sjuklöneperioden är slut. Genom denna anmälan får kassan kännedom om sjukfallet och kan betala sjukpenning enligt AFL för resten av sjukskrivningstiden. Det är alltså arbetsgivaren och inte du som anställd som ska göra anmälan om fortsatt sjukskrivning till Försäkringskassan. Undantag: Om din rätt till sjuklön upphör på grund av att anställningen upphör, är arbetsgivaren inte skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Då måste du själv göra anmälan till kassan för att ha rätt till sjukpenning enligt AFL. Tystnadsplikt Arbetsgivare är bunden av tystnadsplikt beträffande uppgifter som kan komma fram om en anställds hälsotillstånd eller personliga förhållanden genom uppgifter i läkarintyg eller i en försäkran. Detsamma gäller den som i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet tagit del av sådana uppgifter. Brott mot tystnadsplikten bestraffas enligt brottsbalken. Tvist om sjuklön Exempel på tvister om sjuklön kan vara om det föreligger ett anställningsförhållande eller inte eller på vilket inkomstunderlag som sjuklönen ska beräknas. Tvist om sjuklön är en arbetsrättslig tvist, vilket innebär att lagen om rättegång i arbetstvister gäller. Ärendet kan avgöras av tingsrätt (som första instans) och/eller av Arbetsdomstolen. Om tvisten gäller frågan om den anställdas arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom ska Försäkringskassan avge yttrande i frågan om det kommer en begäran om detta från arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol. Tvisten kan dock också gälla beslut som fattats av Försäkringskassan, till exempel om förstadagsintyg. I så fall gäller de vanliga omprövnings-/överklagandereglerna i socialförsäkringsärenden som du kan läsa mer om i kapitlet Överklaga längre fram i denna bok. Sjuklönegaranti från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön Om du tvistar med arbetsgivaren om rätten till sjuklön, kan Försäkringskassan betala ersättning om kassan bedömer att du sannolikt har rätt till den begärda sjuklönen. Gäller tvisten något annat, till exempel storleken på sjuklönen, lämnar kassan inte någon ersättning.

17 16 Sjukdom Sjukpenning Allmänna förutsättningar sjukpenning Kvalifikation Sjukpenning är en rättighet som är inskriven i lagen om allmän försäkring (AFL). För att ha rätt till sjukpenning måste du arbeta i Sverige ha en årsinkomst på minst 24 procent av prisbasbeloppet (9 672 kronor år 2007) vara arbetsoförmögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande. Nivåer Sjukpenningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning. Sjukpenningnivåerna, en fjärdedels och tre fjärdedels, har införts för att göra systemet mera flexibelt och därmed öka förutsättningarna för rehabilitering. Har du varit sjukskriven en längre tid kan du till exempel återgå i arbete på kvartstid och på så sätt få en mjukstart. Deltidssjukskrivning den nya normen Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning. Syftet är att främja och stödja en successiv återgång i arbete. Det ska vara normal rutin för Försäkringskassan att i samband med deltidssjukskrivning upprätta en plan för återgång i arbete. Arbetsgivaren ska ta ett aktivt ansvar för att anpassa arbetsuppgifterna till den anställdas ändrade förutsättningar för att deltidssjukskrivningen ska bli en reell möjlighet. Det finns två typer av läkarintyg: ett för heltidssjukskrivning och ett för deltidssjukskrivning. Läkaren ska i intyget ange det medicinska syftet med sjukskrivningen och särskilt motivera varför du av medicinska skäl bör avhålla dig från arbete. Om läkaren har skäl att anta att dina besvär i första hand gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsförhållanden, allmän olust, existentiella problem, missnöje med arbetsuppgifterna eller liknande, bör läkaren hänvisa till andra åtgärder än sjukskrivning. Utredning innan beslut fattas om sjukpenning Försäkringskassan ska utreda din medicinska situation och utreda dina möjligheter att arbeta helt eller delvis trots sjukdomen. Denna utredning ska göras innan kassan fattar beslut om sjukpenning. Om det läkarintyg som du skickat in inte ger Försäkringskassan tillräckligt underlag, kommer kassan inte att betala ut sjukpenning innan underlaget kompletterats. När kassan behöver en sådan komplettering ska du ges en tydlig information om det. Av den informationen ska det framgå att de handlingar som kommit in inte är tillräckliga som underlag för beslut och att beslut om sjukpenning inte kan fattas förrän komplettering inkommit till kassan (oftast från den behandlande läkaren). När en sådan komplettering begärs, ska Försäkringskassan i sin handläggning prioritera ett sådant ärende. Vid långvarig sjukdom Vid långvarig sjukdom ska Försäkringskassan undersöka dina möjligheter att genom olika rehabiliterande åtgärder återgå i arbete. Om din arbetsoförmåga kan bedömas bli bestående för avsevärd tid eller bli varaktig, kan Försäkringskassan byta ut sjuk-

18 Sjukdom 17 penningen mot aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning. Senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska Försäkringskassan ha utrett om det finns förutsättningar för att ge dig sjuk- eller aktivitetsersättning i stället för att betala ut sjukpenning. Har du rätt till sjukpenning? Anställd med rätt till sjuklön Om du har rätt till sjuklön i din anställning, träder Försäkringskassan in och betalar sjukpenning först efter sjuklöneperiodens slut, det vill säga från och med dag 15 i sjukperioden. Anställd utan rätt till sjuklön Om du saknar rätt till sjuklön, till exempel beroende på att den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenning till korttidsanställda Är du dag-för-dag-anställd eller anställd under kortare tid än en månad, har du ju inte rätt till sjuklön. I så fall kan du, enligt regeln ovan, ha rätt till sjukpenning. Om det kan antas att du skulle ha arbetat under de första 14 dagarna i sjukfallet, betalar Försäkringskassan tim- eller dagberäknad sjukpenning efter vad som anses skäligt med ledning av hur du arbetat före insjuknandet. Karensdagsregler sjukpenning Även för sjukpenning gäller motsvarande karensdagsregler som för sjuklön inklusive specialreglerna om återinsjuknande, allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och utökat särskilt högriskskydd. Se avsnittet Karensdagsregler sjuklön på sid 13. Hur stor är sjukpenningen? Sjukpenninggrundande inkomst SGI Sjukpenningen beräknas utifrån din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Från och med den 1 januari 2007 gäller att SGI ska multipliceras med faktorn 0,989 innan sjukpenningen fastställs. Det betyder att 80 procents ersättningsnivå i praktiken är 80 procent av 98,9 procent av SGI. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Den lägsta sjukpenninggrundande inkomsten är 24 procent av prisbasbeloppet (9 672 kronor år 2007 vilket avrundas till kronor). Från och med den 1 januari 2007 är den högsta sjukpenninggrundande inkomsten åter 7,5 prisbasbelopp. Det motsvarar kronor (avrundat till kronor) eller kronor i månaden. Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om sjukfallet fortsätter efter det att sjuklöneperioden har tagit slut. I en sådan situation får din SGI ändras från och med den första dag då du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Omräkning av SGI Om du är anställd, anpassas SGI till den löneförändring som sker inom yrkesområdet. Om du är arbetslös, gäller andra regler. Detta ingår i SGI Den beräknade årslönen eller annan årlig framtida inkomst i pengar från förvärvsarbete. Ersättning för regelbundet återkommande övertid, ersättning för jour, beredskap och liknande. Semesterersättning till den del som motsvarar den lön som du skulle ha haft om du hade arbetat under motsvarande tid. Detta ingår inte i SGI Semesterlönetillägg. Naturaförmåner som till exempel kost och logi. En ny beräkningsmodell för SGI är på gång. Regeringen vill att SGI inte längre ska fastställas på grundval av den förväntade framtida inkomsten, utan på vad du faktiskt har tjänat om man tittar bakåt i tiden, till exempel under det senaste året. Det finns inget lagförslag ännu och i dagsläget vet vi inte mer än detta men en SGI-beräkning som grundas på historisk inkomst lär komma att medföra lägre sjukpenning för de flesta.

19 18 Sjukdom Om du saknar anställning och har din SGI skyddad, får du SGIn omräknad efter prisutvecklingen. Prisutvecklingen används för omräkning av SGI också om du förlorar din anställning under en pågående ersättningsperiod. I så fall görs omräkningen efter ett år, räknat från den dag då den anställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i. Minskning av sjukpenningen i vissa fall Sjukpenning från Försäkringskassan är 80 procent av SGI. Genom kollektivavtal kompletteras sjukpenningen med dagsersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS (eller, på vissa avtalsområden, med kollektivavtalad sjuklön). Sjukpenning plus kollektivavtalad ersättning får inte ge en högre ersättningsnivå än 90 procent. Annars har Försäkringskassan rätt att minska sjukpenningen så att den högsta sammanlagda ersättningsnivån blir 90 procent. Denna så kallade minskningsregel tillämpas dock inte på individuella sjukförsäkringar eller gruppsjukförsäkring. Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning Du kan antingen få timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning. Timberäknad sjukpenning Om du inte har rätt till sjuklön, kommer Försäkringskassan att betala en timberäknad sjukpenning för de första 14 kalenderdagarna. Timberäknad sjukpenning används för anställda som vid frånvaro på grund av sjukdom får ett löneavdrag som beror på antalet frånvarotimmar. Den timberäknade sjukpenningen betalas endast för de dagar då du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. För att kunna bestämma den timberäknade sjukpenningen måste kassan fastställa din årsarbetstid. Årsarbetstiden är den enligt avtal gällande ordinarie arbetstiden med tillägg för semesterledighet. Ersättning lämnas för varje timme som du är frånvarande på grund av sjukdom. Den första dagen är alltså karensdag. Under de därpå följande dagarna med rätt till ersättning är ersättningsnivån 80 procent av SGI multiplicerad med 0,989 och ersättningen beräknas så att den sjukpenninggrundande inkomsten divideras med årsarbetstiden i timmar. Dagsjukpenningen är ersättningen per timme multiplicerad med antalet timmar du skulle ha arbetat under sjukfrånvarodagen. EXEMPEL Din sjukpenninggrundande inkomst är kronor och du arbetar åtta timmar per dag, det vill säga 40 timmar i veckan eller timmar per år. För dagarna efter karensdagen multiplicerar du kronor med 0,989 och sedan med 0,80 = kronor. Sedan dividerar du med timmar = 76,08 kronor. Sjukpenningen blir då efter avrundning 76 kronor per timme. Hel sjukpenning blir alltså 8 gånger 76 = 608 kronor per dag. Kalenderdagsberäknad sjukpenning För anställda beräknas sjukpenningen efter sjuklöneperioden enligt en kalenderdagsmodell. Sådan beräkning gäller efter karensdagen under samtliga dagar i ett sjukfall även för egenföretagare uppdragstagare

20 Sjukdom 19 arbetslösa personer med aktivitetsstöd. Den kalenderdagsberäknade sjukpenningen beräknas så att 80 procent av SGIn multiplicerad med 0,989 divideras med 365. Ersättning lämnas för alla dagar i sjukfallet, dock inte för karensdagen, alltså inte bara för de dagar du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. EXEMPEL Din sjukpenninggrundande inkomst är kronor. För dagarna efter karensdagen multiplicerar du kronor med 0,989 och sedan med 0,80 = kronor. Sedan dividerar du med 365 dagar = 466 kronor. Hel sjukpenning blir alltså 466 kronor per dag. Specialregler sjukpenning Reseersättning i stället för sjukpenning För att underlätta återgång i arbete kan Försäkringskassan betala ersättning för merutgifter för resor till och från arbetet (jfr motsvarande möjlighet enligt lagen om sjuklön på sid 26). Merutgifterna till exempel kostnader för taxiresor ska ha uppkommit till följd av att ditt hälsotillstånd inte gör det möjligt för dig att ta dig till arbetet på normalt sätt. Sjukpenning under semester Ledighet för semester jämställs med förvärvsarbete. Under semester betalas sjukpenning för den ordinarie arbetstid som du skulle ha haft om du inte haft semester. Nedsättningen av din arbetsförmåga under semester bedöms i förhållande till de ordinarie arbetsuppgifterna. Sjukpenning vid studieledighet Under studieledighet är den sjukpenninggrundande inkomsten vilande. Det innebär att du inte får sjukpenning på grundval av den vilande SGIn under studietiden. När studietiden är avslutad eller du gör ett definitivt studieavbrott, gäller den vilande SGIn igen. Under studietiden kan du i stället få sjukpenning beräknad enbart på den inkomst av arbete som du har under studietiden, så kallad studietids-sgi. Denna SGI fastställs i regel först när du blir sjuk. Om du har studietids-sgi får du tim- eller dagberäknad sjukpenning för hela sjukperioden. Den betalas bara för de dagar som du skulle ha förvärvsarbetat om du inte hade blivit sjuk. Om du blir sjuk under sommarferier ska den vilande SGIn aktiveras och kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas från sjukdag 2 i sjukperioden. Sjukpenning vid arbetslöshet Du har rätt till sjukpenning även som arbetslös. Förutsättningen är att du är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och att din sjukdom hindrar dig från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas för de dagar när du är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett erbjudet arbete. Den som är permitterad jämställs med en arbetslös när det gäller bedömning av rätten till sjukpenning.

21 20 Sjukdom Från och med den 1 juli 2003 gäller att sjukpenning till arbetslös inte får överstiga den högsta dagpenningen från a-kassan. Eftersom den högsta dagpenningen sänktes från 730 kronor till 680 kronor från och med den 1 januari 2007, blir den nya högsta möjliga sjukpenningen för arbetslös 486 kronor om dagen. Att den högsta sjukpenningen till en arbetslös blir 486 kronor om dagen och inte 680 kronor, beror på att dagpenning från a-kassan betalas ut för fem dagar i veckan. Sjukpenning, däremot, betalas ut för sju dagar i veckan. 680 kronor om dagen i fem dagar per vecka motsvarar 486 kronor om dagen som betalas ut för sju dagar i veckan. Sjukersättning under arbetskonflikt Den sjuklön som arbetsgivaren normalt betalar under de första 14 dagarna bortfaller om arbetsplatsen berörs av en konflikt, till exempel en strejk eller en lockout. Blir du sjuk under en konflikt, skulle du ju inte ha arbetat, och därför är arbetsgivaren inte heller skyldig att betala sjuklön. Från och med den 15:e dagen i sjukfallet betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning från Försäkringskassan. Sådan sjukpenning betalas för alla kommande dagar i sjukperioden, oavsett om du skulle ha arbetat eller inte. Den kalenderdagsberäknade sjukpenningen från Försäkringskassan från och med den 15 :e dagen betalas alltså även om du omfattas av en konfliktåtgärd. Sjukpenning samtidigt med ålderspension Om du kombinerar förvärvsarbete med ålderspension har du i princip rätt till sjukpenning om du blir sjuk. Det finns dock ett antal inskränkningar. Den viktigaste är att du inte har rätt till sjukpenning om du månaden innan du börjar lyfta din ålderspension har uppburit till exempel hel sjukersättning. Om du fortfarande arbetar efter det att du har fyllt 70 år har du bara rätt till 180 dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod. Men även tidigare, från 65 års ålder, kan Försäkringskassan pröva din rätt och besluta att du bara har rätt till 180 dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod. Förebyggande sjukpenning Förebyggande sjukpenning är en nästan okänd möjlighet som infördes i lagen om allmän försäkring år 1992 och som avser medicinsk behandling (även psykosocial sådan). Lagrummet är lagen om allmän försäkring 3 kap 7b. Där står att Försäkringskassan kan betala sjukpenning i syfte att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis häva nedsättning av arbetsförmågan. Om du riskerar att bli sjuk och arbetsoförmögen kan du alltså få sjukpenning, helt eller delvis, om du behöver vara borta från ditt arbete för att delta i medicinsk behandling. Även om du redan har eller har haft besvär av något slag kan du få sjukpenning i förebyggande syfte. Då ska behandlingen syfta till att besvären inte ska förvärras eller återkomma så att du blir oförmögen att arbeta. Vid förebyggande sjukpenning slipper du karensdagen och arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön. Arbetsgivaren eller sjukvården ska dock bekosta den aktuella behandlingen, eftersom det handlar om medicinsk behandling. Försäkringskassan har bara rätt att upphandla arbetslivsinriktad rehabilitering. För att få förebyggande sjukpenning måste du själv skaffa ett läkarintyg på att en viss förebyggande behandling behövs. Läkaren ska ha konstaterat att du har en förhöjd sjukdomsrisk som kan leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Risken måste vara förhöjd, men det handlar inte bara om faktorer hos dig själv, som exempelvis

22 Sjukdom 21 sjukdomsanlag eller riskbeteende. Det räcker att din fysiska eller psykosociala miljö utgör risk. När läkarutlåtandet kommit in till Försäkringskassan, utreds ärendet. Om förebyggande sjukpenning beviljas, gör kassan upp en plan för den förebyggande behandlingen. Enstaka besök för behandling ger ingen ersättning. Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra det etappvis med mellanliggande uppehåll. Under behandlingsuppehållen kan du i många fall vara i fullt arbete. Sjuklön/sjukpenning Sammanfattning Karensdag LÖN Sjuklön enligt lag Sjukpenning AFL 80% av lönen 80% av SGI multiplicerad med 0,989 Dag 2 14 Dag 15 Ersättning till anställd som saknar rätt till sjuklön enligt lag Sjukpenning enligt AFL Karensdag LÖN 80% av SGI 80% av SGI multiplicerad med 0,989 (timberäknas) (dagberäknas) Dag 2 14 Dag 15 Ersättning arbetslös försäkrad Sjukpenningen kalenderdagsberäknas under hela perioden LÖN Karensdag Sjukpenning AFL 80% av SGI multiplicerad med 0,989 (kalenderdagsberäknad) Dag 2

23 22 Sjukdom Vad får du göra under sjukskrivningstiden? Du får inte arbeta medan du uppbär sjukpenning. Sysslor i hemmet i mindre omfattning får dock utföras utan att detta påverkar rätten till sjukpenning. Detsamma gäller fritidssysselsättningar. Det kan ju ofta vara önskvärt att man i rehabiliteringssyfte försöker vara fysiskt och psykiskt aktiv. Men aktiviteterna får inte vara av en sådan art att de kan påverka tillfrisknandet negativt. Aktiviteterna får inte heller strida mot de föreskrifter som givits av behandlande läkare. EXEMPEL: Anna Larsson är helt sjukskriven efter ett benbrott. Hon är anställd som sjuksköterska. Dessutom har hon olika förtroendeuppdrag inom kommunen, bland annat som ordförande i socialnämnden. Ungefär en femtedel av Annas SGI baseras på de arvoden som hon får för sina förtroendeuppdrag. Under sjukskrivningstiden kan hon inte utföra sitt arbete som sjuksköterska men fullgör sina arbetsuppgifter som ordförande i socialnämnden genom att delta i ett antal sammanträden. Anna Larssons arbetsförmåga kan inte anses vara fullständigt nedsatt men till minst tre fjärdedelar. Därför kan hon få endast tre fjärdedels sjukpenning. Rehabilitering Viktig bok från LO Skaffa och använd LOs bok Åter till arbetet. Den innehåller LOs och LO-förbundens gemensamma riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för din rehabilitering. Arbetsgivaren ska i samråd med dig klarlägga behovet av rehabilitering i ett tidigt skede och svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Du ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga ditt behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i den. Det är viktigt att facket medverkar i utredningen. Försäkringskassan ansvarar för samordningen av rehabiliteringen så att den fungerar på ett smidigt sätt. Målsättningen med rehabiliteringen ska vara att du kan fortsätta att arbeta hos arbetsgivaren. Det är först då alla möjligheter hos din egen arbetsgivare är uttömda som andra åtgärder blir aktuella. Nya regler kommer men inget beslut finns än Arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsutredning kommer troligtvis att upphöra den 1 juli Regeringen har aviserat att den kommer att lägga fram ett sådant lagförslag för riksdagen. När denna bok trycks har inget beslut fattats. Till dess att riksdagen fattat beslut om en ändring i lagen om allmän försäkring, och en lagändring har trätt i kraft, gäller arbetsgivarens ansvar som det beskrivs här. Rehabiliteringsutredning Numera gäller att arbetsgivaren alltid ska genomföra en rehabiliteringsutredning. Den tidigare regeln om att det inte behöver göras om det framstår som obehövligt togs bort från den 1 juli Arbetsgivaren ska utreda ditt rehabiliteringsbehov i följande situationer: Du har varit helt eller delvis frånvarande till följd av sjukdom i fyra veckor. Du har upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom (sex sjukfall under en tolvmånadersperiod). Du begär själv att en rehabiliteringsutredning ska göras. Om det inte finns något rehabiliteringsbehov kan rehabiliteringsutredningen göras i en enklare form men den måste göras och skickas in till Försäkringskassan.