FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 31 januari 2006 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 72 Ungdomslag Lag om ändring av 1 ilagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Republikens presidents förordning om sättande i kraft av överenskommelsen mellan Internationella brottmålsdomstolen och Finland om omplacering till Finland av personer som har vittnat eller som kommer att vittna inför Internationella brottmålsdomstolen och av deras närstående och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen Statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om ett system för betalnings- och deklarationsservice för småarbetsgivare och av lagen om ändring av 17 i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter Statsrådets förordning om ett system för betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare Statsrådets förordning om ändring av 27 i statsrådets förordning om finansieringsstöd för renhushållning och naturnäringar Statsrådets förordning om ändring av 27 i statsrådets förordning om finansieringsstöd för renhushållning och naturnäringar (Översättning till samiska) Statsrådets förordning om anteckning och slopande av bruksrättighets- och överlåtelsebegränsningar för bostadsrättsbostäder samt avförande av anteckningar Statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus Försvarsministeriets förordning om de allmänna dagarna för värnpliktigas inträde i beväringstjänst åren Nr 72 Ungdomslag Given i Helsingfors den 27 januari 2006 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syfte Syftet med denna lag är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet skall uppnås med utgångspunkt i gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. 2 Definitioner I denna lag avses med 1) unga personer som inte har fyllt 29 år, 2) aktivt medborgarskap ungas målinriktade verksamhet i medborgarsamhället, 3) stärkning av ungas sociala identitet till unga riktade åtgärder för att förbättra deras livskunskap och för att förhindra utslagning, RP 28/2005 KuUB 15/2005 RSv 219/

2 266 Nr 72 4) ungdomsarbete åtgärder för att främja ett aktivt medborgarskap i fråga om de ungas användning av sin egen tid, stärka de ungas sociala identitet, stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt växelverkan mellan generationerna, 5) ungdomspolitik åtgärder för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor, 6) riksomfattande ungdomsorganisation en registrerad organisation som förverkligar denna lags syfte och utgångspunkter och vars verksamhetsområde är hela landet, 7) riksomfattande serviceorganisation för ungdomsarbete en registrerad organisation vars verksamhet har som främsta syfte att producera tjänster för den allmänna utvecklingen av ungdomsarbetet, 8) organisation som bedriver ungdomsarbete en registrerad organisation eller annan sammanslutning vars verksamhet åtminstone till en del består av ungdomsarbete och vars ungdomsarbete till omfattningen kan jämföras med verksamheten i en riksomfattande ungdomsorganisation. 2 kap. Statens ungdomsarbete och ungdomspolitik 3 Utveckling och samarbete Undervisningsministeriet ansvarar för den allmänna utvecklingen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Länsstyrelserna är statens regionförvaltningsmyndigheter i ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik. Undervisningsministeriet godkänner resultatmålen för länets ungdomsväsen tillsammans med länsstyrelsen. Undervisningsministeriet ansvarar på riksnivå och länsstyrelserna på regionnivå för samordningen av ungdomspolitiken. 4 Ungdomspolitiskt utvecklingsprogram Statsrådet godkänner vart fjärde år ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram. I programmet anges de riksomfattande målen för ungdomspolitiken och riktlinjerna för länens och kommunernas ungdomspolitiska programarbete. Utvecklingsprogrammet revideras vid behov. Utvecklingsprogrammet bereds vid undervisningsministeriet i samråd med andra behöriga ministerier. I beredningen skall centrala instanser inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken höras. Närmare bestämmelser om utvecklingsprogrammet utfärdas genom förordning av statsrådet. 5 Statens delegation för ungdomsärenden Sakkunnigorgan i ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är statens delegation för ungdomsärenden, som tillsätts av statsrådet. Delegationen finns i anslutning till undervisningsministeriet. Delegationen kan ha sektioner för beredningen av ärenden. Delegationen skall 1) till undervisningsministeriet ge utlåtanden om de ärenden som skall tas med i det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och årligen utvärdera utfallet av programmet, 2) lägga fram förslag till program och åtgärder som gäller unga, 3) producera aktuell information om unga och deras levnadsförhållanden. Närmare bestämmelser om delegationen utfärdas genom förordning av statsrådet. 6 Utvärderings- och understödskommissionen Undervisningsministeriets sakkunnigorgan i ärenden som gäller understöd till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete är utvärderings- och understödskommissionen, som tillsätts av statsrådet. Kommissionen kan inom sig tillsätta sektioner för beredningen av ärenden. Kommissionen skall 1) årligen göra framställningar till undervisningsministeriet om fördelningen av stats-

3 Nr understöden för de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete, 2) årligen utifrån ansökningar ge ett utlåtande till undervisningsministeriet om understödsbehörigheten hos riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete, 3) årligen ge ett utlåtande till undervisningsministeriet om fördelningen av statsunderstöd för organisationer som bedriver ungdomsarbete, 4) på begäran av undervisningsministeriet utvärdera verksamheten i de organisationer som understöds. Närmare bestämmelser om kommissionen utfärdas genom förordning av statsrådet. 3 kap. Kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik 7 Utveckling och genomförande av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår i kommunernas uppgifter. Kommunerna, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete ansvarar för genomförandet av ungdomsarbetet. Tjänster inom ungdomsarbetet kan även produceras regionalt såsom samarbete mellan kommuner. Kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik omfattar fostrande handledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till fritidssysselsättning, informations- och rådgivningstjänster, stöd för ungdomsföreningar och andra ungdomsgrupper, idrottsinriktad, kulturell, internationell och mångkulturell ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga och vid behov tjänster som gäller ungdomsverkstäder eller andra verksamhetsformer som är lämpade för de lokala förhållandena och behoven. Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken drivs genom yrkesövergripande samarbete med de lokala myndigheterna samt i samråd med de unga, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete. 8 Ungas deltagande och hörande av unga De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem. 4 kap. Statsfinansiering 9 Statsandel till kommuner Kommunerna beviljas statsandel för driftskostnader enligt denna lag så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Statsandelen skall användas för verksamhet som avses i Statsunderstöd för ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete I statsbudgeten kan årligen tas in anslag för allmänt understöd till riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete. De riksomfattande ungdomsorganisationerna kan anvisa erhållet understöd till verksamhet i deras registrerade distriktsorganisationer. De riksomfattande ungdomsorganisationerna kan också anvisa sina lokalföreningar specialunderstöd för begränsade ändamål. Allmänt understöd beviljas inte ungdomsorganisationer vars huvudsakliga uppgift är att främja studier inom ett enda utbildnings- eller studieområde eller motsvarande område. Ungdomsorganisationer som i huvudsak främjar facklig organisering beviljas inte heller allmänt understöd. Organisationer i fråga om vars verksamhet eller rätt till understöd föreskrivs särskilt eller för vars statsunderstöd statsbudgeten upptar ett särskilt anslag, beviljas inte allmänt understöd med stöd av denna lag.

4 268 Nr 72 Understöden till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och deras distriktsorganisationer beviljas utgående från resultat. Resultatkriterier är verksamhetens kvalitet, omfattning och lönsamhet. När understöd beviljas beaktas dessutom verksamhetens aktuella samhälleliga betydelse samt behovet av understöd. Utgifter för affärsverksamhet betraktas inte som godtagbara verksamhetsutgifter. Undervisningsministeriet godkänner de organisationer som beviljas understöd med stöd av denna paragraf. Närmare bestämmelser om resultatkriterier, godtagbara utgifter och förfarandet för godkännande av organisationer som får understöd och om andra kriterier för stöd kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 11 Statsunderstöd för organisationer som bedriver ungdomsarbete I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för allmänna understöd till organisationer som bedriver ungdomsarbete. I fråga om beviljande av understöd iakttas 10 2 och 3 mom. Närmare bestämmelser om understödskriterierna kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 12 Statsunderstöd för riksomfattande ungdomscentraler I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande ungdomscentraler och för byggande av riksomfattande ungdomscentraler. Verksamhetsunderstöden beviljas i huvudsak utgående från resultatet med hänsyn till användningen för ungdom samt ungdomscentralernas verksamhetsidé. Centraler som inleder sin verksamhet kan dock beviljas understöd enligt uppskattning. Centralerna skall förverkliga denna lags syfte och utgångspunkter och vara allmännyttiga. Ett eventuellt överskott i centralerna skall användas för utveckling av centralen och dess tjänster. Undervisningsministeriet godkänner på ansökan de centraler som beviljas understöd med stöd av denna lag. Närmare bestämmelser om grunderna för godkännande av de centraler som skall få understöd och om ordnandet av centralernas verksamhet och ekonomi kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 13 Övriga statsunderstöd I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för forskning som hänför sig till ungdomsarbete och ungdomspolitik samt för internationellt ungdomssamarbete och för byggande, grundläggande renovering och utrustning av lokaler för ungdom samt för verksamhet för att utveckla ungdomsarbetet. 5 kap. Särskilda bestämmelser 14 Statsbidragsmyndighet Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet i de ärenden som avses i denna lag. Undervisningsministeriet kan anvisa anslag som tagits in i budgeten till länsstyrelserna för beviljande av understöd. 15 Finansieringen av statsandelar och statsunderstöd De statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag betalas i främsta hand med vinstmedel av tippnings- och penninglotterispel. 16 Tillämpning av statsunderstödslagen På statsunderstöd som avses i tillämpas i övrigt statsunderstödslagen (688/2001).

5 Nr kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 17 Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 mars Lagens 10 och 11 träder dock i kraft den 1 januari Genom denna lag upphävs lagen av den 24 februari 1995 om ungdomsarbete (235/1995) jämte ändringar. Den upphävda lagens 8 tillämpas dock till utgången av Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. 18 Övergångsbestämmelser Den delegation för ungdomsärenden och den kommission för understöd till ungdomsorganisationer som tillsatts före denna lags ikraftträdande fortsätter sin verksamhet till utgången av mandatperioden. De ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete som före denna lags ikraftträdande har godkänts som understödstagare är behöriga för statsunderstöd till utgången av 2006, om inte undervisningsministeriet före det ändrar sitt beslut i frågan särskilt eller upphäver det. Riksomfattande ungdomscentraler som före denna lags ikraftträdande har godkänts som understödstagare är behöriga för statsunderstöd även efter ikraftträdandet. Helsingfors den 27 januari 2006 Republikens President TARJA HALONEN Kulturminister Tanja Karpela

6 270 Nr 73 Lag om ändring av 1 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Given i Helsingfors den 27 januari 2006 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 1 1 mom. 9 punkten som följer: 1 Tillämpningsområde I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statens affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i 9) ungdomslagen (72/2006); Denna lag träder i kraft den 1 mars Helsingfors den 27 januari 2006 Republikens President TARJA HALONEN Kulturminister Tanja Karpela RP 28/2005 KuUB 15/2005 RSv 219/2005

7 271 Nr 74 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av överenskommelsen mellan Internationella brottmålsdomstolen och Finland om omplacering till Finland av personer som har vittnat eller som kommer att vittna inför Internationella brottmålsdomstolen och av deras närstående och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen Given i Helsingfors den 27 januari 2006 I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av utrikesministern, föreskrivs: 1 Den i Haag den 8 juni 2005 ingångna överenskommelsen mellan Internationella brottmålsdomstolen och Finland om omplacering till Finland av personer som har vittnat eller som kommer att vittna inför Internationella brottmålsdomstolen och av deras närstående, som riksdagen godkänt den 11 november 2005 och som republikens president har godkänt den 2 december 2005, träder i kraft den 10 februari 2006 så som därom har avtalats. 2 Lagen av den 2 december 2005 om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen mellan Internationella brottmålsdomstolen och Finland om omplacering till Finland av personer som har vittnat eller som kommer att vittna inför Internationella brottmålsdomstolen och av deras närstående (949/2005) träder i kraft den 10 februari De bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen är i kraft som förordning. 4 Denna förordning träder i kraft den 10 februari Helsingfors den 27 januari 2006 Republikens President TARJA HALONEN Utrikesminister Erkki Tuomioja (Fördragstexten är publicerad i Finlands författningssamlings fördragsserie nr 5/2006)

8 272 Nr 75 Statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om ett system för betalnings- och deklarationsservice för småarbetsgivare och av lagen om ändring av 17 i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter Given i Helsingfors den 26 januari 2006 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från finansministeriet, föreskrivs med stöd av 7 i lagen av den 9 juli 2004 om ett system för betalnings- och deklarationsservice för småarbetsgivare (658/2004) samt ikraftträdelsebestämmelsen i lagen av samma datum om ändring av 17 i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (659/2004): 1 Lagen om ett system för betalningstjänstoch deklarationsservice för småarbetsgivare (658/2004) och lagen om ändring av 17 i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (659/2004) träder i kraft den 1 februari Denna förordning träder i kraft den 1 februari Helsingfors den 26 januari 2006 Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos Överinspektör Panu Pykönen

9 273 Nr 76 Statsrådets förordning om ett system för betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare Given i Helsingfors den 26 januari 2006 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från finansministeriet, föreskrivs med stöd av 2 3 mom. i lagen av den 9 juli 2004 om ett system för betalnings- och deklarationsservice för småarbetsgivare (658/2004): 1 Utöver vad som i 2 i lagen om ett system för betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare (658/2004) föreskrivs om uppgifter som kan skötas med hjälp av servicesystemet, kan med hjälp av systemet även skötas beräkning av beloppet av det stöd som avses i lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare (1078/2005), uppfyllandet av arbetsgivarens deklarationsskyldighet enligt 7 i samma lag samt den registrering av uppgifter som lämnats för uppfyllandet av deklarationsskyldigheten och som behövs för lönebokföringen. 2 Denna förordning träder i kraft den 1 februari Helsingfors den 26 januari 2006 Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos Överinspektör Panu Pykönen /12

10 274 Nr 77 Statsrådets förordning om ändring av 27 i statsrådets förordning om finansieringsstöd för renhushållning och naturnäringar Given i Helsingfors den 26 januari 2006 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras i statsrådets förordning av den 22 februari 2001 om finansieringsstöd för renhushållning och naturnäringar (175/2001) 27, som följer: 27 Etablering En förutsättning för att stöd skall beviljas är att sökanden senast inom ett halvt år från att besittningen av renskötsel- eller naturnäringslägenheten eller en del av den har övergått har börjat idka renhushållning eller naturnäringar på lägenheten för egen räkning. När besittningen övergår stegvis anses etableringen ha skett vid den tidpunkt då största delen av lägenheten har övergått. En förutsättning för att startstödet skall beviljas är att efter två år från att verksamhet har etablerats antalet renar skall vara minst en och en halv gånger större än före etableringen, dock med beaktande av det högsta tillåtna antalet renar per delägare som jordoch skogsbruksministeriet har fastställt med stöd av 21 i renskötsellagen (848/1990). Efter två år från att verksamheten har etablerats skall antalet renar vara dock minst 80. Startstöd på grundval av idkande av någon annan naturnäring än renhushållning får beviljas, om näringsidkarens inkomster av naturnäringen före etableringen har understigit euro. Under de tre följande kalenderåren efter beviljandet av startstödet är villkoret för betalning av stöd totalinkomster om minst euro enligt 4. Startstödet räknas inte med i ovan nämnda inkomster. Stöd beviljas inte den som redan tidigare har beviljats motsvarande stöd för etablering. Denna förordning träder i kraft den 1 februari Helsingfors den 26 januari 2006 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Regeringssekreterare Jukka Mirvo Kommissionens förordning (EG) nr 1/2004; EGT nr L 1, , s. 1. En sammanfattning om stödordningen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11 275 Bilaga Översättning till samiska Nr 77 Stáhtaráđi ásahus boazodoalu ja luondduealáhusaid ruhtadandoarjagis addojun stáhtaráđi ásahusa 27 ` rievdadeamis Addojuvvon Helssegis ođđajagimánu 26 beaivve 2006 Stáhtaráđi mearrádusa mielde, mii lea dahkkon eanan- ja meahccedoalloministeriija ovdanbuktojumis, rievdaduvvo boazodoalu ja luondduealáhusaid ruhtadandoarjagis guovvamánu 22 beaivve 2001 addojun stáhtaráđi ásahusa (175/2001) 27 čuovvovaččat: 27 Dállodoalu álggaheapmi Doarjaga juolludaneaktun lea, ahte ohcci maŋimusat jahkebeali sisa boazo- dehe luondduealáhusdálu dehe dan oasi hálddašeami sirdimis lea bargagoahtán iežas nammii dálus boazodoaluin dehe luondduealáhusaiguin. Go hálddašeapmi sirdása muttuid mielde, de gehččojuvvo dállodoallu álggahuvvon dalle go dálu váldooassi lea sirdásan hálddašeapmái. Álggahandoarjaga juolludaneaktun lea, ahte dállodoalu álggaheami čuovvovaš guovtti jagi maŋŋel ealloboazomearri galgá leat unnimusat bealnnot geardde stuorit ovddit dállodoalu álggaheami ektui, vuhtii válddedettiin goitge eanan- ja meahccedoalloministeriija boazodoallolága (848/1990) 21 ` vuođul nannejuvvon stuorimus lobálaš osolašguovdasaš boazomearit. Dállodoalu álggaheamis čuovvovaš guovtti jagi maŋŋel boazomearri galgá leat goitge unnimusat 80. Álggahandoarjja eará luonddu-ealáhusain go boazodoaluin bargama vuođul sáhttá juolluduvvot, jos ealáhusbargi dietnasat luondduealáhusain leat ovdal álggaheami leamaš vuollel euro. Golmma čuovvovaš kaleanddarjagi áigge álggahandoarjaga juolludeami maŋŋel doarjaga máksineaktun lea ahte 4 :s oaivvilduvvon ollesdietnasat leat unnimusat euro. Álggahandoarjja ii lohkkojuvvo mielde ovdalis máinnašuvvon dietnasiidda. Doarjja ii sáhte juolluduvvot olbmui, geasa lea juo ovdal juolluduvvon vástideaddji doarjja dállodoalu álggaheapmái. Dát ásahus boahtá fápmui guovvamánu 1 beaivve Helssegis ođđajagimánu 26 beaivve 2006 Eana- ja meahccedoalloministtar Juha Korkeaoja Ráđđehusčálli Jukka Mirvo Komišuvnna ásahus (EO) N:o 1/2004; EOVB N:o L001, , s. 1. Čoahkkáigeassu ilmmuhuvvon Eurohpa uniovnna virggálaš bláđis.

12 276 Nr 78 Statsrådets förordning om anteckning och slopande av bruksrättighets- och överlåtelsebegränsningar för bostadsrättsbostäder samt avförande av anteckningar Given i Helsingfors den 26 januari 2006 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 59 i lagen av den 16 juli 1990 om bostadsrättsbostäder (650/1990), sådan den lyder i lag (1210/2005): 1 Statens bostadsfonds uppgifter beträffande införande av anteckningar Statens bostadsfond skall med stöd av 51 3 mom. i lagen om bostadsrättsbostäder göra en anmälan om lån som den beviljat för ett bostadsrättshus eller om lån som den godkänt som räntestöds- eller borgenslån och om begränsningar som föranleds av dessa: 1) till den häradsrätt inom vars ämbetsområde bostadsrättshuset är beläget, då det är fråga om sådana anteckningar om begränsningar i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse som görs i lagfarts- och inteckningsregistret, samt 2) till styrelsen i det bolag som äger bostadsrättshuset, då det är fråga om sådana anteckningar som begränsningar i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse som görs i bolagsordningen och aktiebreven. 2 Statens bostadsfonds uppgifter beträffande avförande av anteckningar Statens bostadsfond skall göra en i 50 c 1 mom. i lagen om bostadsrättsbostäder avsedd anmälan 1) till den häradsrätt inom vars ämbetsområde det bostadsrättshus som befriats från begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse är beläget, då det är fråga om anteckningar som avförs ur lagfarts- och inteckningsregistret, samt 2) till styrelsen i det bolag som äger bostadsrättshuset, då det är fråga om anteckningar som avförs ur bolagsordningen och aktiebreven. 3 Överföring av anteckning Om den av fastighet eller del av fastighet, på vilken bostadsrättshuset är beläget bildas en annan fastighet eller en del av en annan fastighet, överförs den anteckning som avses i 51 1 mom. i lagen om bostadsrättsbostäder på den fastighet på vilken bostadsrättshuset är beläget. Ägaren till fastigheten eller bostadsrättshuset eller, i fråga om ett hus som avses i 50 b 2 mom. i lagen om bostadsrättsbostäder, statskontoret kan kräva att en anteckning överförs. 4 Ägarens skyldighet att visa att en anteckning har införts eller avförts Styrelsen i eller disponenten för ett samfund eller en stiftelse som äger ett bostads-

13 Nr rättshus är skyldig att med intyg från behörig myndighet visa att de anteckningar som avses i 51 i lagen om bostadsrättsbostäder har gjorts eller att de har avförts, om huset har befriats från begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse enligt nämnda lag. Styrelsen och disponenten skall på begäran ge en kopia av en av den behöriga myndigheten styrkt handling eller ett av myndigheten utfärdat intyg som visar att i 1 mom. avsedda anteckningar har gjorts eller att de har avförts, om huset har befriats från begränsningarna. På begäran skall även uppgift ges om hurudan klausulen i aktiebrevet skall vara. 5 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 februari Genom denna förordning upphävs förordningen av den 31 augusti 1990 om anteckning av bruksrättighets- och överlåtelsebegränsningar för bostadsrättsbostäder (758/1990) jämte ändringar. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 26 januari 2006 Minister Hannes Manninen Regeringsråd Seija Heiskanen-Frösén

14 278 Nr 79 Statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus Given i Helsingfors den 26 januari 2006 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen av den 27 juli 2001 (688/2001): 1 Tillämpningsområde Av Statens bostadsfonds medel får inom de maximigränser som årligen fastställs i statsbudgeten beviljas bidrag för täckande av kostnader för rivning av aravahyreshus som avses i 2 1 mom. i aravabegränsningslagen (1190/1993) enligt vad som föreskrivs i denna förordning. På bidraget tillämpas dessutom vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001). 2 Förutsättningar för beviljande av bidrag Bidrag kan beviljas för täckande av kostnader för rivning av ett aravahyreshus, om Statens bostadsfond enligt 17 i aravabegränsningslagen har gett tillstånd till rivning av huset. Har huset blivit befriat från användnings- och överlåtelsebegränsningar som avses i aravabegränsningslagen (aravabegränsningar) kan bidrag beviljas, om det finns en i 17 1 mom. i den nämnda lagen avsedd grund för rivning av huset. För att bidrag skall kunna beviljas krävs dessutom att bidraget är nödvändigt för att täcka kostnaderna för rivningen på grund av att den sammanslutning som äger hyreshuset har betydande ekonomiska svårigheter. För beviljande av bidrag till kostnaderna för rivning av ett hyreshus som har blivit befriat från aravabegränsningar skall dessutom finnas något annat särskilt vägande skäl. Bidrag kan inte beviljas till kostnader som föranleds av skatter eller deponering av avfall på avstjälpningsplats. Den som ansöker om bidrag skall som bilaga till bidragsansökan foga en helhetsutredning om rivningskostnaderna samt om vilka verkningar rivningen, ett eventuellt rivningsackord och bidraget har på sammanslutningens ekonomiska ställning. Bidrag kan beviljas endast av särskilda skäl, om rivningsarbetet har påbörjats innan bidraget beviljats. 3 Beviljande och utbetalning av bidrag Kostnaderna för det projekt som skall beviljas bidrag godkänns och bidraget beviljas av Statens bostadsfond på ansökan av den sammanslutning som äger hyreshuset. Statens bostadsfond betalar efter det att huset har rivits ut bidraget på basis av de faktiska kostnaderna i enlighet med bidragsbeslutet.

15 Nr Bidragets storlek I bidrag kan beviljas högst 50 procent av de av Statens bostadsfond godkända skäliga totala kostnaderna för rivning av huset. 5 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 februari Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 26 januari 2006 Minister Hannes Manninen Överinspektör Anu Kääriäinen

16 280 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 80 Försvarsministeriets förordning om de allmänna dagarna för värnpliktigas inträde i beväringstjänst åren Given i Helsingfors den 23 januari 2006 I enlighet med försvarsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 8 1 mom. i värnpliktslagen av den 15 september 1950 (452/1950), sådant det lyder i lag 1169/1988: 1 De värnpliktiga som förordnats att träda i beväringstjänst i försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet år 2008 eller 2009 är skyldiga att i enlighet med order som särskilt skall tillställas dem inställa sig till tjänstgöring den 7 januari 2008, den 7 juli 2008, den 12 januari 2009 eller den 13 juli Om inte något annat meddelas i den order som avses i 1 mom. skall den värnpliktige inträda i tjänst den föreskrivna dagen senast klockan Denna förordning träder i kraft den 1 februari Helsingfors den 23 januari 2006 Försvarsminister Seppo Kääriäinen Föredragande Ilkka Ojala UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr 72 80, 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2006 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN