NÄR INGET ANNAT HJÄLPER
|
|
- Hanna Ivarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle NÄR INGET ANNAT HJÄLPER EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS TANKAR, KÄNSLOR OCH ATTITYDER TILL PALLIATIV SEDERING OLSSON REBECCA VALQUIST JENNY Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö
2 NÄR INGET ANNAT HJÄLPER EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS TANKAR, KÄNSLOR OCH ATTITYDER TILL PALLIATIV SEDERING OLSSON REBECCA VALQUIST JENNY Olsson, R & Valquist, J. När inget annat hjälper. En litteraturstudie om sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. Metoden är en litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju olika teman, bland annat att sjuksköterskor upplever palliativ sedering som svårt när patienter får det för existentiell smärta och att sjuksköterskor tror att palliativ sedering leder till snabbare död. Genom utbildning och fortbildning kan sjuksköterskornas känslor, tankar och attityder inför vissa delar av palliativ sedering bli lättare att hantera. Nyckelord: attityder, etik, eutanasi, känslor, palliativ sedering, palliativ vård, sjuksköterskor. 1
3 WHEN ALL ELSE FAILS A LITERATURE REVIEW OF NURSES THOUGHTS, FEELINGS AND ATTITUDES TO PALLIATIVE SEDATION OLSSON REBECCA VALQUIST JENNY Olsson, R & Valquist, J. When all else fails. A literature review of nurses' thoughts, feelings and attitudes to palliative sedation. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, For patients within a palliative care setting the care is focused on alleviating symptoms such as pain and other types of suffering, both physically and mentally. The palliative care can help the patients to die in a way that is, as far as possible, calm, peaceful and meets the needs of the individuals. The care involves patients, relatives and healthcare professionals, especially nurses, who are all emotionally involved. When patients can not obtain relief from their suffering by methods normally used, palliative sedation might be the last option that remains when all else fails. The aim is to investigate and compile the nurses' thoughts, feelings and attitudes towards palliative sedation as it is presented in current research. The method is a literature review of nine scientific articles. The results revealed seven different themes, one of which showed that nurses experienced palliative sedation as difficult when the patients received it for existential pain and another theme showed that the nurses believe that palliative sedation lead the hastening of death. Through education and training can the nurses feelings, thoughts and attitudes towards certain aspects of palliative sedation become easier to handle. Keywords: attitudes, ethics, euthanasia, feelings, nurses, palliative care, palliative sedation. 2
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Från hospice till palliativ vård 4 God död 5 Refractory symptoms 6 Terminal oro/rastlöshet 6 Smärta 6 Palliativ sedering 7 Olika synsätt 7 Definition 8 Etiska aspekter 9 Sjuksköterskans roll 9 Palliativ sedering och omvårdnad 10 Tillkortakommanden 11 SYFTE 11 METOD 11 Databassökning 11 Urval 12 Inklusion/exklusionskriterier 12 Kvalitetsbedömning av artiklarna 12 Databearbetning 12 RESULTAT 14 Osäkerhet vid sedering för existentiell smärta 14 Tron att sedering leder till snabbare död 14 Sedering: svårdefinierat och barriärskapande 14 Uppfattningar om att sedering ger kvalitet på döendet 15 Erfarenhet påverkar känslor inför döden och palliativ sedering 15 Sedering: ett beslutsfattande för alla inblandade 16 Verbal kommunikation upphör vid sedering 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 18 SLUTORD 23 REFERENSER 24 BILAGOR 28 3
5 INLEDNING Du betyder något därför att du är du. Du betyder något till det sista ögonblicket i ditt liv, och vi skall göra allt vi kan för att inte bara hjälpa dig att dö i frid utan även leva tills du dör. Citat av Dame Cicely Saunders St. Christopher s Hospice, London, 1961 (Qvarnström, 1993, s 127). I den palliativa vården arbetar sjuksköterskorna för att lindra patienters lidande den sista tiden i livet. Det är ett tungt ansvar som vilar på sjuksköterskorna när de har hand om människor som går mot sitt livs avslut. Sjuksköterskorna ska inte bara lindra fysiskt lidande utan även se till det psykiska, sociala och emotionella lidandet hos patienterna. De ska även stötta patienternas familj och vänner när de tillsammans förbereder sig på den väntande döden. Många gånger lyckas sjukvården med sitt syfte och patienterna i den palliativa vården får exakt det som behövs utav personalen men ibland blir lidande övermäktigt och de behandlingar som erbjuds räcker inte till. Då finns det ett sista alternativ som inte alltid motsvarar den form av omsorg som sjuksköterskor är vana vid att ge till sina patienter men som i vissa fall kan vara nödvändig. Palliativ sedering är alternativet när inget annat hjälper för att lindra patienters lidande. Hur sjuksköterskor tänker och känner inför palliativ sedering är relativt okänt trots att det är en allt vanligare form av behandling för att minska patienters lidande inom palliativ vård. BAKGRUND Denna bakgrund kommer att belysa grunden till den palliativa vården, behandlingsalternativet palliativ sedering, indikationer till dess användning samt sjuksköterskans delaktighet vid omvårdnaden av patienter som erhåller palliativ sedering. Vidare förs ett kort etiskt resonemang kring palliativ sedering, eutanasi och en god död. Från hospice till palliativ vård Palliativ vård är ett begrepp sprunget ur Dame Cicely Saunders tankar gällande hospicerörelsen. När en patient inte kan botas övergår vården från kurativ vård till palliativ vård, det vill säga att vården inte längre ges för att bota utan istället ges för att den ska vara lindrande och stödjande under patientens sista tid i livet (Saunders, 1980a, Widell, 2003). Ordet hospice kommer från latinets hospitum som betyder härbärge eller gästfrihet (Widell, 2003). Redan på medeltiden fanns hospice, det var då i form av härbärgen som var knutna till kyrkan. Dessa hospice var en fristad för resande där de erbjöds både kroppslig vård och själavård (Eckerdal, 2005). Den moderna hospicerörelsen grundades av Dame Cicely Saunders år 1967 då hon började bedriva vård och behandling av döende patienter på St Christopher s Hospice i London (Saunders, 1980a, Kaasa, 2001a). Under 1970-talet spreds sig sedan hospicerörelsen i världen där fokus mestadels låg på cancerpatienter som behandlades på speciella hospiceavdelningar under sin sista tid i livet (Eckerdal, 2005). 4
6 Hospicerörelsen och dess ideologi har på senare år utvecklats och bedrivs nu på olika vårdhem, sjukhusavdelningar och inom hemsjukvård. Patienterna är inte längre enbart cancersjuka utan nu inkluderas även patienter som är döende av andra sjukdomar så som AIDS och hjärtsvikt (Eckerdal, 2005). För hospice finns flera mål vars syfte är att stödja den döende patienten under dennes sista tid i livet. Dessa mål är bland annat att lindra smärta och andra symtom som upplevs som plågsamma, ge mentalt och emotionellt stöd till patienten och dess familj under vårdtiden samt att hjälpa patienten så att denna kan leva så aktivt som möjligt under den sista tiden i livet (Eckerdal, 2005). Idag är palliativ vård ett väl definierat begrepp runt om i världen. World Health Organization (WHO) har en vedertagen definition som anses kunna användas i alla delar av världen gällande vård av patienter som behöver ha palliativ vård. Nedan följer en del av WHO:s (2002) definition. Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and their families facing the problems associated with life-threatening illness, through the prevention and relief of suffering by means of early identification and impeccable assessment and treatment of pain and other problems, physical, psychosocial and spiritual. (s 84) Med denna definition menas då att palliativ vård är ett förhållningssätt som förbättrar livskvaliteten för patienter som står inför problem förknippade med livshotande sjukdom. Detta sker genom att förebygga och lindra lidande genom tidig upptäckt, korrekt bedömning och behandling av smärta och andra problem så som fysiska, psykosociala och andliga. I denna vård är även patienternas familjer inkluderade. För att palliativ vård ska fungera så bra som möjligt finns det ett antal aspekter som bör ingå. Palliativ vård har som syfte att ge lindring från smärta och andra svåra symtom. Intentionen med vården är varken att förkorta eller förlänga livet. Inom palliativ vård anses döden vara en normal process och syftet bör vara att öka livskvaliteten och om möjligt ha en positiv inverkan på sjukdomen som patienten lider av. Det är viktigt att integrera psykologiska och andliga aspekter i vården av patienterna och vårdpersonalen bör fungera som ett stödsystem för både patienten och dennes anhöriga så att de får ut så mycket som möjligt av livet innan patienten dör. I den palliativa vården bör personalen arbeta ur ett gruppperspektiv för att i möjligaste mån kunna uppfylla de ovan nämnda sakerna som bör ingå i palliativ vård (WHO, 2002). God död Inom den palliativa vården återfinns uttryck som god död och värdig död. Dessa uttryck är positivt värdeladdade för de flesta människor och ställer på så sätt krav enbart genom att de uttrycks. Inom den palliativa vården bör personalen ha som mål att sträva efter att uppnå det som varje patient förknippar med uttrycket god död (Sandman, 2003). Den palliativa vården bör därför så långt som möjligt ge patienten möjligheten att själv utforma sin döendeprocess. En god död är ett högst individuellt format begrepp, dock finns det skillnader mellan västerländsk och österländsk kultur (Pool, 2004). I väst kännetecknas den goda döden ofta av värderingar att den döende själv ska ha kontroll i största möjliga mån över sin död (Kuhse, 1999). 5
7 Detta behov av att ha kontroll uttrycktes i en studie av Volker et al (2004). Andra behov som anses viktiga är autonomi, värdighet, kontroll över smärta och andra symtom som uppkommer, kunskap om händelseförloppet, att ha familjen involverad, att veta vad som väntar samt att vara förberedd när döden väl inträffar (Kallenberg & Ternestedt, 2005, Steinhauser et al, 2000, Volker et al, 2004, Woods, 2003). Refractory symptoms I livets absoluta slutskede kan patienter vara oroliga eller rastlösa och ha väldigt svåra smärtor som kan vara svåra att behandla (Kaasa, 2001b). Andra symtom som kan uppstå är delirium, dyspné, svåra kräkningar, rastlöshet, svår ångest, agitation och psykologisk/existentiell oro (Sykes & Thorns, 2003). Dessa symtom kan bli så svåra att det inte längre finns några alternativ till att behandla dessa. När alla tillgängliga behandlingsalternativ är uttömda och symtomen ändå inte har blivit lindrade används begreppet refractory symptoms för att visa på att symtomen inte går att få under kontroll. Då det inte finns någon tillfredsställande översättning på svenska av termen refractory symptoms kommer det engelska uttrycket till användning här för att på ett riktigt sätt belysa vad som menas med begreppet (Bruce et al, 2006, Maltoni et al, 2009, Mercadante et al, 2009). Terminal oro/rastlöshet När patienterna närmar sig slutet kan de få symtom i form av oro och rastlöshet. Detta visar sig i form av att patienterna vill upp ur sängen, vill lägga sig, uttrycker att de inte är bekväma i någon position, får humörsvängningar, hallucinerar, kan bli okontrollerbara och patienterna kan använda ett språk som inte är typiskt för just dem. Dessa symtom kan vara svåra för både anhöriga och sjukvårdspersonal att hantera. Behandling av dessa symtom sker med hjälp av mediciner och kan i vissa fall vara så svårbehandlade att sedering krävs (Travis et al, 2001). Smärta Smärta är ett subjektivt upplevt fenomen som alla personer någon gång har erfarit. Inom vården är det viktigt att framförhålla varje patients personliga upplevelse av smärta och se till att varje form av behandling av smärta är individuellt utformad (Watson et al, 2005). Redan i den tidiga hospicerörelsen insåg dess företrädare, Dame Cicely Saunders, att smärta inte enbart är av fysisk karaktär. Saunders (1980b) breddade begreppet smärta genom att inför teorin om total pain som delar in smärta i fyra olika kategorier, fysisk, psykisk, social och existentiell/andlig smärta. För att en patient ska få lindring från sin smärta krävs det att alla behov är tillgodosedda och att personal är medveten om att smärtan som patienten beklagar sig över inte alltid är av fysisk natur och kan därför komma att kräva en lite annan form av smärtlindring (Eckerdal, 2005, Panke, 2003, Arnold et al, 2007). För patienter med fysisk smärta som närmar sig livets slut är det viktigt att dessa patienter får adekvat smärtlindring så att deras sista tid i livet uppnår en god livskvalitet. WHO har utarbetat en smärtlindringsstege vars syfte är att visa på hur smärta bör behandlas i olika steg, se figur 1. När steg tre är uppnått betyder det inte att patienterna har fullgod smärtlindring som håller i sig. Doserna för de opioida läkemedlen kan behöva höjas i takt med tilltagande smärtor (Kaasa, 2001b, McGann, 2007, Werner et al, 2003). 6
8 Vad som är viktigt att känna till är att det inte finns något övre tak för opioider, med andra ord kan det ges tills patienterna uppnår en optimal smärtlindring. Därmed kan doserna variera från patient till patient med så stora skillnader som 40mg till flera tusen mg. Smärta kan dock övergå till att bli ett refractory symptom och då finns enbart ett behandlingsalternativ kvar, palliativ sedering (Kaasa, 2001b, McGann, 2007, Werner et al, 2003). Steg 3: Svår smärta. Stark-opioid analgetika ex. Morfin, Fentanyl. Icke-opioid analgetika och adjuvant behandling kan tillkomma. Steg 1: Lindrig smärta. Icke-opioid analgetika ex. Paracetamol, NSAID. Adjuvant behandling kan tillkomma. Steg 2: Lindrig till måttlig smärta. Svag-opioid analgetika ex. Dihydrokodein. Ickeopioid analgetika och adjuvant behandling kan tillkomma. Figur 1: Smärtlindringsstege. Modifierad från WHO:s Pain Relief Ladder (WHO, 2002). Palliativ sedering Palliativ sedering är en behandlingsform som kan ges till de patienter som har svåra refractory symptoms och som inte kan få lindring från dessa symtom på annat vis (Claessens et al, 2007). Syftet är att ge patienten så mycket lugnande och smärtstillande som krävs för att få symtomen att lätta, vilket kan leda till att doserna av dessa mediciner blir så höga att patienten försätts i ett medvetslöst tillstånd, även om det inte är det som är tänkt att uppnås med behandlingen (Engström et al, 2006, Sykes & Thorns, 2003, Woods, 2004). I Sverige är palliativ sedering en accepterad form av behandling i livets slutskede, när ingen annan behandling finns för patienter som är döende. I den form av palliativ sedering som erbjuds i Sverige ges inte vätske- eller nutritionstillförsel till de sederade patienterna såvida inte särskilda skäl föreligger (Statens medicinsk-etiska råd, 2008, Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, 2003). Olika synsätt Palliativ sedering är ett kontroversiellt ämne som går under många namn beroende på vilken åsikt som framförs, därför är definitionerna också varierande. Det sträcker sig från Tännsjös (2004) förslag att terminal sedering är då permanent och djup sedering sker av den döende patienten, vilket gör att patienten hamnar i koma och därefter upphör livsuppehållande åtgärder så som nutrition och 7
9 vätsketillförsel till Bruce et al (2006) som har sammanställt olika definitioner som har presenterats i vetenskapliga artiklar. En första definition är att palliativ sedering är det övervakade användandet av mediciner för att lindra refractory symptoms och andra outhärdliga symtom genom att inducera varierande grader av medvetslöshet, men inte död, hos patienter som genom sin sjukdomsgrad, sjukdomsförlopp och symtomgrad förväntas dö inom några timmar till några dagar. En andra definition som presenteras är att palliativ sedering är en medicinsk procedur där medvetandegraden sänks för att lindra svåra fysiska symtom som inte kan lindras med vanliga interventioner. Den tredje definitionen talar om två faktorer som är grunden till sedering, den första är att de fysiska symtom som finns inte kan lindras med standard behandlingar och den andra faktorn är att användandet av mediciner som sederar har som första mål att lindra de svåra symtomen genom att reducera medvetenheten hos patienten (Bruce et al, 2006). De olika definitionerna och de olika namn som används leder till en viss begreppsförvirring bland forskare och vårdpersonal. Utifrån denna förvirring ger de olika benämningarna utrymmen för personliga tolkningar och uppfattningar, vilket ytterligare försvårare arbetet inom detta område och har även lett till att palliativ sedering har hamnat i gränsområdet kring eutanasi (Bruce et al, 2006, Gallagher & Wainwright, 2007, Tännsjö, 2003). Eutanasi är en handling där en läkare ger läkemedel med intentionen att avsluta en patients liv på dennes begäran. Detta är huvudpunkten inom eutanasi, däremot finns flera olika definitioner som är anpassade efter land eller efter hur varje enskild individ själv resonerar (Andersson Wretmark, 2005, Rietjens et al, 2006). I Sverige är det inte tillåtet att utföra handlingar som leder till avslutandet av någons liv, inte ens om patienten begär det (Socialstyrelsen 1992:2). Däremot är eutanasi lagligt i Holland, i Norra territoriet i Australien samt Belgien. Varje land har dock egna restriktioner och lagar som reglerar eutanasin och dess användning. Till exempel har Holland stadgar i form av att patienten måste vara medveten om vad som begärs när patienten framför förfrågan om eutanasi, patienten ska vara noga informerad om sjukdomstillståndet, prognosen ska vara väldigt dålig och inga behandlingsalternativ ska finnas tillgängliga. Därtill kommer ytterligare krav då eutanasi är en noga övervakad process som kräver grundligt utforskande och en utomstående läkares bedömning innan det kan bli aktuellt för en patient (Ottosson, 2005). Maltoni et al (2009) uttrycker att en vanlig missuppfattning är att palliativ sedering skulle vara förklädd eutanasi. En annan missuppfattning är att palliativ sedering skulle förkorta livet på de patienter som får denna form av behandling. Maltoni et al (2009) fann att om palliativ sedering ges för de behov som behövs och utförs på rätt sätt lever patienter med palliativ sedering lika länge som patienter utan sedering. Definition I denna litteraturstudie kommer begreppet palliativ sedering att användas. Definitionen är omarbetad utifrån presentationen av olika definitioner i Bruce et al (2006) och den definition som Hospice and Palliative Nurses Association (2003) har valt att använda i sin organisation. 8
10 Nedan följer den definition som är skapad till denna litteraturstudie och som kommer att åsyftas i studien: Palliativ sedering är det övervakade användandet av läkemedel för att lindra den döende patientens lidande när inga andra alternativ eller möjligheter finns. Dessa läkemedel kommer att medföra en sänkning av patientens medvetandegrad men inte leda till patientens död. Dock är medvetandesänkningen inte djupare än att lidandet upphör, alltså är målet med behandlingen inte att försätta patienten i ett komatöst tillstånd utan enbart ge patienten lindring från refractory symptoms. Etiska aspekter I Sverige arbetar sjukvården utifrån ett prioriteringssystem med fyra grupper. Den palliativa vården anses tillhöra grupp ett och är därför högprioriterat. Till grund för dessa prioriteringar ligger tre etiska principer. Dessa principer är människovärdesprincipen, behovs- solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Den första principen om människans värde handlar om att alla människor har lika värde och därför har de samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Med andra ord har alla rätt till palliativ vård om de någon gång skulle behöva ta del av den. Dock har det visat sig att sjukvårdspersonalen har svårt att tillämpa de etiska principerna i det dagliga arbetet (Prioriteringscentrum, 2007:2). I palliativ vård ska patienternas autonomi och självbestämmande tas till vara så långt som möjligt. Detta är inskrivet i 2a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), där det värnas om respekten för patienters självbestämmande. Därtill kommer ytterligare tre principer utifrån vilka svensk sjukvårdpersonal bör arbeta, dessa är godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen. Inom sjukvården utförs arbete som har som främsta mål att värna om liv och då är det lättare att följa dessa principer som finns. Inom palliativ vård uppkommer då etiska och moraliska dilemman eftersom den palliativa vården har ett annat huvudmål (Socialstyrelsen, 1992:2). Sjuksköterskans roll Den yrkesverksamma sjuksköterskan arbetar med områden där ansvar och etik står i centrum, detta gäller inte minst vid palliativ vård. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005) är ett dokument som är till för att vägleda sjuksköterskan i att handla i överensstämmelse med etiska värderingar och behov. Koden är uppbyggt på ett sådant sätt att varje sjuksköterska själv kan reflektera över vad de olika ansvarsområdena betyder och det är också upp till sjuksköterskan själv att tillämpa det etiska förhållningssättet i sitt eget arbetsområde. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) finns det rekommendationer och förhållningssätt skrivna för att klargöra sjuksköteterskans profession och yrkesutövning och som därmed ska bidra till att patienten får en god och säker vård. Den verksamma sjuksköterskan bör i sitt dagliga arbete utgå från ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005). För sjuksköterskan finns det väl beskrivet vad som krävs för att ge god omvårdnad. Bland annat ska sjuksköterskan enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005): Ha förmåga att uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. (s 11) 9
11 Samt även ha förmåga att i dialog med patient och/eller närstående ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. (Socialstyrelsen, 2005, s 11) Dessa områden kan ge en bra grund för sjuksköterskor som väljer att arbeta med palliativ vård då de aspekter som behandlar hur den palliativa vården bör se ut är samstämmiga med det som ska ingå i sjuksköterskornas kompetensområde (Socialstyrelsen, 2005, WHO, 2002). För sjuksköterskor som arbetar med döende patienter krävs det mycket både på det professionella och personliga planet då de konfronteras med fysisk smärta och mänskligt lidande. Sjuksköterskan bör bli medveten om de tankar, känslor och reaktioner som uppkommer i arbetssituationen och som kan ha påverkan på ens bedömningar (Harris Kalfoss, 2002). Palliativ sedering och omvårdnad När den palliativa vården som sjuksköterskan utför inte längre är tillräcklig för att lindra patientens refractory symptoms och patienten begär ytterligare lindring i form av sedering, axlar sjuksköterskan ett stort ansvar som kan vara mentalt krävande. Det är sjuksköterskan som har hand om omvårdnaden av patienten 24 timmar om dygnet och kan därför se till patientens behov. Snabba reaktioner på patientens symtom och lindring av dessa gör att de kan hållas under kontroll, vilket gör att palliativ sedering inte behövs. För patienten kan vetskapen om att palliativ sedering finns vara tillräckligt för att det lidande som han/hon utsätts för kan bli uthärdligt. För patienten kan det även ge en känsla av kontroll och redan här är sjuksköterskans roll stor då hon informerar, reflekterar, kommunicerar och förklarar för patienten vad som sker (Claessens et al, 2007, Panke, 2003). När patienten har begärt sedering bör omvårdnadsteamet med sjuksköterskor och annan personal utvärdera att alla möjligheter till lindring har utförts och om det finns några andra alternativ. Därefter bör patienten med familj informeras noggrant om vad ett beslut om palliativ sedering innebär. I denna information bör inte ord som insomning användas så detta kan tolkas som en form av eutanasi, vilket palliativ sedering inte är. Efter detta får patienten med anhöriga tid på sig att tänka igenom beslutet. Under denna tid är sjuksköterskans roll att stötta patienten och familjen genom att föra på tal om där är några arrangemang som bör göras gällande exempelvis testamente eller begravning. Sjuksköterskan kan även hjälpa patienten med att kontakta personer som patienten vill säga ett sista ord till (Claessens et al, 2007, Engström et al, 2006). När beslutet är taget om att palliativ sedering ska sättas in är det sjuksköterskans uppgift att ge de injektioner som försätter patienten under sedering. Sjuksköterskan fortsätter sedan att vara ansvarig för patientens välbefinnande och bör noggrant observera patienten samtidigt som omvårdnadsåtgärder utförs såsom munvård, kroppshygien och vändning i säng. Om sjuksköterskan ser tecken på att sederingen inte ger fullgod effekt bör åtgärder genast insättas för att respektera patientens önskan om fortsatt sedering (Claessens et al, 2007). 10
12 Tillkortakommanden Den palliativa medicinen, liksom all annan verksamhet i sjukvården, bör så långt som möjligt grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet för att hjälpa sjuka människor. Så är ofta inte fallet i den palliativa vården på grund av de olika etiska överväganden som finns, exempelvis att patienten är svag och kanske lider svårt av olika symtom. Detta ligger till grund för den begränsning som finns inom forskningen av palliativ omvårdnad (Strang, 2005). Trots den teorietiska kompetensen som sjuksköterskan bär med sig efter examen betyder det inte att sjuksköterskan är mogen att hantera de situationer som uppkommer under ett arbetsskift, speciellt inte om arbetet är förlagt på en avdelning med patienter som får palliativ vård. Det är viktigt att få reda på hur sjuksköterskor känner inför vissa behandlingsmetoder i den palliativa vården eftersom det i denna form av vård enbart handlar om att lindra och inte att bota. Detta leder till en ökad påfrestning på personalens psykiska hälsa (Harris Kalfoss, 2002, SOU 2000:6). Genom att ta reda på de känslomässiga erfarenheterna som sjuksköterskorna bär med sig kan kunskaperna inom detta område ökas och genom den ökade förståelse för de känslomässiga aspekterna kan sjuksköterskornas omvårdnad gentemot de patienter som får palliativ vård förbättras. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. METOD Metoden är en litteraturbaserad studie i enlighet med Axelsson (2008). Nedan beskrivs tillvägagångssättet för att finna och granska relevant och vetenskaplig litteratur. Databassökning För att påbörja sökningen av litteratur och för att få infallsvinklar på vilka termer och ord som kunde vara relevanta och svara till syftet gjordes en första fritextsökning i Samsök databas, med termen palliative care inom medicin/omvårdnad. Utifrån denna sökning lästes alla titlar som genererats och därifrån gavs uppslag och idéer till nya termer att använda till vidare sökningar. En av dessa termer var palliative sedation. När denna term blivit vald gjordes en pilotsökning i databasen Samsök och genomfördes med alternativet medicin/omvårdnad. Utifrån denna sökning gavs en bild av vilka databaser som skulle vara lämpliga att användas i en fortsatt och mer riktad sökning. De databaser som gav flest träffar och mest relevanta titlar var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Nästa steg blev att göra en fritextsökning i PubMed med termen palliative sedation som användes i Samsök. Då denna sökning blev lite för bred valdes begränsningar i form av English/humans/all adults + 19 years. Med dessa 11
13 begränsningar utförda blev sökningen mer riktad mot syftet. Titlarna som framkom lästes igenom, abstrakt till titlar som svarade till syftet lästes igenom och nya sökord framkom ifrån dessa artiklar. Ett flertal sökningar genomfördes i PubMed med varierande kombinationer av de valda termerna palliative care, palliative sedation, nurses och ethics. Även sökningar utan begränsningar genomfördes. I ett försök att precisera sökningarna användes MeSH-termer men detta resulterade inte i några nya fynd. När samma artiklar återkom i flertalet olika sökningar ansågs sökfältet i PubMed uttömt och arbetet övergick till sökningar i databasen CINAHL. I denna databas användes samma termer som använts i PubMed. Försök gjordes med CINAHL Headings och med fritext, dock visade sig fritextsökningarna ge bäst artikelresultat. Begränsningar användes i form av peer reviewed/english/all adult. Sist genomsöktes databasen PsycINFO, denna sökning gjordes med en begränsning, artiklarna skulle vara peer reviewed. Urval Vid sökandet av artiklar granskades de artiklar vars titlar föreföll relevanta för ämnet. För att anses vara relevant skulle titeln svara till syftet eller innehålla ord kopplade till palliativ sedering och sjuksköterskor. Svarade titeln till en av dessa alternativ granskades titelns abstrakt. Abstrakten lästes igenom och kontrollerades för relevans i form av kopplingar till syftet i någon form och de som inte ansågs svara till syftet uteslöts. Artiklar med relevanta abstrakt blev lästa i sin helhet. Under den första granskningen av artiklarna var fokus på att utröna om artiklarna svarade till syftet, de artiklar vars innehåll inte svarade till syftet på ett tillfredsställande sätt lades undan. Artiklar som svarade till syftet blev därefter kvalitetsgranskade. Inklusion/exklusionskriterier I litteratursökningen inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna fick enbart ha vuxna deltagare i studierna. Artiklar som hade ett annat språk än engelska exkluderades. För att anses vara av intresse och innehålla aktuell information exkluderades artiklar som var äldre än 10 år. Kvalitetsbedömning av artiklarna För att få fram en kvalitetsbedömning av artiklarna skapades ett modifierat protokoll för kvalitetsbedömning efter Willman et al (2006), se bilaga 1 och 2. Protokollen modifierades efter litteraturstudiens behov för att få fram artiklar som var lämpliga till studiens resultat. Detta gjordes i form av att frågor togs bort och lades till. Artiklarna granskades utifrån protokollen (bilaga 1 och 2) på två olika håll innan protokollen sedan jämfördes, i så kallad trianguleringsmetod (Polit & Beck, 2006) och sammanställdes för att få bästa kvalitet på artiklarna. Artiklarna bedömdes därefter utifrån ett procentuträknande från protokollen där antalet uppnådda procent avgjorde graden på artikeln. Om en artikel uppnådde % utifrån protokollet gavs den bedömningen grad I, vid uppnådda 70-79% gavs artikeln grad II och vid 60-69% gavs bedömningen grad III. De artiklar som inte uppnådde 60% ansågs inte vara tillräckligt bra och blev då exkluderade från resultatet. Databearbetning När artiklarna blivit granskade och kvalitetsbedömda återfanns nio artiklar som i någon form svarade till syftet. Artiklarna lästes igenom några gånger för att få en känsla av vad artiklarna handlade om. Därefter granskades resultaten i varje 12
14 artikel på två separata håll och all information som på något vis svarade till syftet markerades. När denna granskning var klar sammanställdes all insamlad information, som bestod av artiklarnas resultat som brutits ned till mindre beståndsdelar, för att se till vad som framkommit från respektive granskning. Härnäst började de mindre delarna av resultaten fogas samman i mindre grupper som relaterades till varandra. Varje grupp granskades i sökandet efter ett tema som på ett riktigt sätt kunde beskriva vad resultatet innebar. Från de olika grupperna utkristalliserades sju teman. Dessa teman började snävt men fick breddas vartefter mer resultat diskuterades (Axelsson, 2008). Tabell 1 redovisar de sökningar i databaserna som resulterade i artiklar som kom att användas i denna litteraturstudie. Sökningar som inte resulterade i någon artikel presenteras inte i tabellen. Tabell 1. Sökschema av databassökning som resulterade i artiklar. Databas Sökord Begränsningar CINAHL Psyc INFO Palliative care, nurses, ethics Palliative sedation Peer reviewed, English, All adult, Special interest: Hospice/ palliative care Peer reviewed journals Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed Palliative sedation, nurse care CINAHL Palliative sedation Peer reviewed, English, all adults CINAHL Palliative sedation, euthanasia PubMed Nurses attitudes, palliative care English, humans, all adult: +19 years Totalt
15 RESULTAT Denna litteraturstudie gjordes för att få reda på hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering beskrivs inom dagens forskning. Under analysprocessen framkom olika teman som presenteras nedan. Sju större teman tog form under analyseringsprocessen och resultaten kommer från både kvalitativa och kvantitativa studier. Under resultaten återfinns ett antal citat som är tänkt att förstärka och förtydliga resultaten som presenteras. Osäkerhet vid sedering för existentiell smärta I det första temat som framkom under analysen upplevde sjuksköterskorna känslor av osäkerhet och de kände svårigheter inför de fall av palliativ sedering som gavs till patienter som upplevde existentiell smärta, det vill säga den smärta som inte kunde härledas till fysiska orsaker (Beel, et al 2006, Rietjens et al 2007). Det framkom även i Verpoort et al (2004) att sjuksköterskor upplevde känslor av hjälplöshet när patienterna hade smärtor som var av existentiell natur och inte var av fysisk karaktär. Sjuksköterskorna i studierna hade svårt att acceptera att palliativ sedering och eutanasi gavs för att lindra smärta och plåga som inte var av fysisk karaktär (Beel et al, 2006, Rietjens et al 2007, Verpoort et al, 2004). It becomes a more difficult issue when that suffering is psychological or spiritual. Because that s something we can t easily see or even define or understand well. And I think there s perspective in our culture when there s something wrong with you mentally that you should pull yourself up by your own boot straps. (Beel et al, 2006, s 514) Tron att sedering leder till snabbare död I tre kvalitativa artiklar (Brajtman, 2005, Rietjens et al, 2007, Venke Gran & Miller, 2008) framkom det att sjuksköterskor hade känslor och tankar om att sedering kunde förkorta livet på de patienter som erhöll sedering. I Rietjens et al (2007) studie fanns det sjuksköterskor som tyckte att palliativ sedering förkortade livet men de accepterade det eftersom det var enda sättet att hantera patienternas lidande. Dock fanns det i samma studie sjuksköterskor som inte tyckte att palliativ sedering skyndade på patienternas döendeprocess. I studien av Brajtman (2005) uppgav sjuksköterskorna även där att sedering ledde till känslor av oro och de trodde även att sederingen ledde till att patienterna dog snabbare. Samtidigt kände sjuksköterskorna att de inte hade något val eftersom patienterna led och palliativ sedering var enda utvägen ur lidandet. I Venke Gran & Miller (2008) uppgav en sjuksköterska att palliativ sedering ledde till snabbare död. I en kvantitativ studie av Morita et al (2004) återfanns flera faktorer som ledde till högre påfrestning för sjuksköterskor. En av de faktorer som enligt sjuksköterskorna ledde till högre påfrestning i arbetet var tron att sedering leder till snabbare död. Sedering: svårdefinierat och barriärskapande Detta tema handlar om hur svårt det kan vara att skilja på palliativ sedering och eutanasi. I en studie hade sjuksköterskorna svårigheter med att formulera vad palliativ sedering innebar (Beel et al, 2006). I den kvantitativa studien av Morita et al (2004) framkom det att en faktor som enligt sjuksköterskorna i studien ledde till hög nivå av påfrestning i yrket var tron att sedering var etiskt omöjligt att skilja från eutanasi. 14
16 I studien av Rietjens et al (2007) framkom det att sjuksköterskorna upplevde att det fanns en tunn linje mellan palliativ sedering och eutanasi. Att jobba på denna tunna linje gav känslor av obehag. That s the thing I struggle with. It s working on a fine line between euthanasia and palliative sedation. Not that I am fully against euthanasia but it is not legal in the States. (Rietjens et al, 2007, s 647) I en studie av Seymour et al (2007) återfanns olika tankar angående skillnaderna mellan palliativ sedering och eutanasi beroende på vilket land deltagarna i studien kom från. Den sjukvårdspersonal som kom ifrån Storbritannien berättade att de upplevde att det fanns barriärer mellan patienterna, de anhöriga och annan vårdpersonal eftersom dessa kategorier av människor hade egna associationer till de metoder som användes av personalen i den palliativa vården och det var de egna associationerna som skapade problem. Samma personal uttryckte känslor av ångest och fundering gällande den palliativa sederingen eftersom anhöriga givit uttryck för att palliativ sedering var en bakväg till eutanasi. Detta ledde till att det skapades en negativ bild av personalen som arbetade inom det palliativa fältet. Sjukvårdspersonalen som kom från Belgien berättade att där ansåg vissa att palliativ sedering användes som en form av långsam eutanasi för att på så sätt slippa rapportera eutanasi på rätt sätt. I denna studie framkom det även att personalen från både Nederländerna och Belgien hade ett behov av att få beskrivet de precisa skillnaderna mellan palliativ sedering och eutanasi för att på så sätt lättare kunna acceptera och förklara för patienter och anhöriga vad det betyder och hur det skulle relateras till patienten (a a). Uppfattningar om att sedering ger kvalitet på döendet I Rietjens et al (2007) studie uttryckte sjuksköterskorna att de upplevde att de patienter som fått palliativ sedering fick en bättre kvalitet under sin sista tid fram till deras bortgång. Sederingen gav helt enkelt en bättre kvalitet på döendet. I studien av Venke Gran & Miller (2008) återgav sjuksköterskorna synen om att det inte var etiskt svårt att ge palliativ sedering då sedering gav kvalitet den sista tiden i livet för den döende patienten. Sjuksköterskorna tyckte inte heller att det var svårt att ge sedering då patienten uttryckligen bad om det och det gjordes med resonemanget att sederingen skulle ges för att ge patienten komfort under den sista tiden i livet. I Beel et al (2006) ansåg sjuksköterskorna att det var av hög prioritet att sätta in sedering när det var till för att skapa komfort till patienten. Några av sjuksköterskorna i studien uttryckte att det var hjälpfullt och nästa en lättnad när patienterna själva verbalt kommunicerade att det började bli dags för sedering. I thought it improved the quality of dying. Because he was able to die without pain and it just appeared to be very peaceful. And that is a feeling I have in general regarding palliative sedation: that it makes the transition peaceful. (Rietjens et al, 2007, s 647) Erfarenhet påverkar känslor inför döden och palliativ sedering I en kvalitativ (Rietjens et al, 2007) och en kvantitativ (Morita et al, 2004) studie framkom det att ju mindre erfarenhet sjuksköterskorna hade inom yrket desto svårare upplevde de att det var att arbeta med palliativ sedering. I Morita et al (2004) uppgav ca 30 % av sjuksköterskorna i studien att de ibland eller oftare ville lämna sitt nuvarande arbete på grund av den påfrestning som den palliativa 15
17 sederingen gav upphov till. Av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav 11 % att de ville undvika arbetssituationer med sedering om detta var möjligt (Morita et al, 2004). Gällande yrkeserfarenhet visade två studier (Gielen et al, 2009, Verpoort et al, 2004) att de sjuksköterskor som hade mer erfarenhet inom palliativ vård hade mer motstånd mot eutanasi och menade på att det finns flera alternativ gentemot eutanasi som bör prövas. Två studier visade på att personalens känslor påverkas av deras arbete inom den palliativa vården. I studien av Gielen et al (2009) framkom det att personalen kände sig mindre osäkra vid patienters död och sin egen död när de arbetade inom den palliativa vården. I Vejlgaards & Addington-Halls (2005) studie angav så många som 97 % av de tillfrågade sjuksköterskorna att de blev mer medvetna om sina känslor inför döden på grund av deras arbete med att ta hand om döende patienter. Sedering: ett beslutsfattande för alla inblandade Att sederingen bör komma från en samstämmighet mellan alla inblandade var ett tema som framkom. I studien av Gielen et al (2009) svarade samtliga deltagande sjuksköterskor att alla, patienterna, deras anhöriga och vårdpersonalen ska vara överens om sederingen för att det ska fungera. I studien av Venke Gran & Miller (2008) kände sjuksköterskorna att det var patienten med anhöriga som skulle bestämma när sederingen var nödvändig. För personalen blev det dock ett svårt beslut med sederingen om patienten inte själv kunde medverka till beslutet. Sjusköterskorna angav i en studie av Brajtman (2005) att de upplevde problem i kommunikationen med familjen gällande behandling av patienten då sjuksköterskorna och de anhöriga hade olika uppfattning om patientens lidande. Detta ledde till att vårdpersonalen ibland valde att avvakta med behandling som innebar sedering. Sometimes the family doesn t see the suffering that we see in the patient. For them the most important thing is that he stays awake. He says a word here, a word there, he s confused, he wants to get up, get down, so what, at least he is with us. (Brajtman, 2005, s 175) Verbal kommunikation upphör vid sedering Ett sista tema som återfanns kom att gälla känslor angående kommunikation och patientens vakenhet och hur sjuksköterskan påverkades av dessa när palliativ sedering sattes in. I studien av Venke Gran & Miller (2008) uttryckte sjuksköterskorna att de fann det etiskt svårt att utföra sedering då detta påverkade patientens vakenhet. Sjuksköterskorna uttryckte även att de tyckte att sederingen försvårar omvårdnadsarbetet på grund av att patienten inte längre kan kommunicera och tala om hur denne mår. I studien av Brajtman (2005) berättade sjuksköterskorna om hur de kände ambivalens över sederingen eftersom sederingen ledde till sänkt medvetandegrad hos patienten och att detta i sin tur ledde till att den verbala kommunikationen med patienten upphörde. Sjuksköterskorna uttryckte även hur detta ledde till känslor av obehag eftersom de kände sig ansvariga vid isättandet av sederingen då detta ledde till att patientens kvarvarande funktioner och vitalitet sattes ut spel. 16
18 I studien av Verpoort et al (2004) uttryckte några sjuksköterskor att för dem var palliativ sedering likvärdigt med eutanasi. Detta för att palliativ sedering ledde till att kommunikationen med patienten avbröts och för dessa sjuksköterskor likställdes denna förlorade kommunikation med samma förlorade kommunikation som uppstår då en patient dör. Sjuksköterskorna ansåg att de anhöriga förlorade sin närstående när denne fick sedering, även om personen inte dog precis då. I don t know how the patients are feeling when I cannot communicate with them It s difficult to know if the patients are experiencing pain and other distresses. (Venke Gran & Miller, 2008, s 535) DISKUSSION I denna del av litteraturstudien diskuteras den metod som användes och det resultat som framkom under arbetets gång. Metoddiskussion Till denna litteraturstudie användes Axelsson (2008) som beskriver sättet att arbeta utifrån materialet är passande för studenter som skriver ett självständigt examensarbete inom ramen för en kandidatexamen. Detta gäller dels den tidsanpassning som bör tas i beaktning samt att studenter ofta har lite eller ingen förkunskap om ämnet de undersöker och skriver om i examensarbetet. Databassökningarna genomfördes på två olika håll enligt arbetsmetoden triangulering (Polit & Beck, 2006) men sökningarna begränsades av att de dels bara genomfördes på två olika håll samt att tillgång till databaser var något begränsat. Under sökningarnas gång återkom en del material ett flertal gånger, trots olika sökord och olika kombinationer av dessa sökord. Detta föranledde till en uppfattning om att ämnesområdet som avsågs undersökas i denna litteraturstudie är tämligen begränsat i de databaser som användes. Detta kan anses vara en svaghet i underlaget till resultatet. Tidigt insågs det att artiklar inte alltid hade titlar som motsvarade innehållet, vilket kan vara en svaghet då det mot förmodan kan hända att en artikel som skulle kunna fungera i resultatet inte har kommit med på grund av att titeln inte svarade till syftet eller inte innehöll ord som kunde knytas till syftet. Vid kvalitetsbedömning av artiklarna användes även här trianguleringsmetod (Polit & Beck, 2006) där artiklarna kvalitetsbedömdes på två olika håll innan bedömningarna sammanställdes och fastställdes. Detta gjordes för att öka tillförlitligheten i kvalitetsbedömningen och kan anses vara en styrka. Protokollen för kvalitetsbedömning modifierades för att passa till denna litteraturstudie. Frågor som inte påverkade artiklarnas bedömning och som inte ansågs svara till de behov som fanns vid kvalitetsbedömningen togs bort, detta kan anses vara både en styrka och svaghet. Under bedömningen visades det sig att enbart nio artiklar svarade till syftet i någon form och därmed kunde endast dessa artiklar ingå i resultatet. En artikel uppfattades ligga på gränsen för att uppfylla syftet i denna litteraturstudie. Artikeln godtogs dock eftersom bättre lämpat material inte stod att finna. 17
19 De nio artiklarna som utgör resultatet i denna studie var de artiklar som bäst svarade till syftet. Återigen användes trianguleringsmetod (Polit & Beck, 2006) för att ge styrka till resultatet. När de två delarna sammanfördes visade det sig att sammanställningarna var i stort sätt identiska, vilket underlättade det efterföljande arbetet med att tematisera (Axelsson, 2008). En styrka i databearbetningen var att inte alla artiklar var kvalitativa, dock kunde inte resultaten från de kvantitativa studierna redovisas på samma sätt. Detta påverkar sammansättningen av resultatet och kan således leda till en viss förvirring. Dock har artiklarnas resultat varit tydliga nog för att på ett tillfredsställande sätt kunna redovisas i denna litteraturstudie. Vissa av artiklarna använder sig av olika kvalitativa undersökningar vilket gör det svårt att jämställa resultaten då det inte har använts ett och samma mätinstrument i de olika studierna. Detta leder till att resultaten i artiklarna blir tolkningar som försöks återges på ett så korrekt sätt som möjligt. Detta kan ha påverkat litteraturstudiens resultatsammanställning. Ett medvetet val gjordes vid redovisningen av artikelsökningarna då dessa presenteras i tabell 1. De sökningar som inte gav någon artikel uteslöts då det inte ansågs vara av värde för läsarna att göra om de sökningar som inte gav något i en eventuell framtida sökning inom samma ämne. En definition specifik för denna litteraturstudie utformades efter att litteratur var genomgången och då det visade sig att det fanns många olika definitioner och tolkningar. Definitionen som skrevs till denna litteraturstudie svarar till det tankesätt som ligger till grund i litteraturstudien och som även då inkluderar alla artiklarnas olika synsätt till palliativ sedering. Detta gjordes för att minska risken för missförstånd. Eftersom palliativ sedering än så länge är ett relativt smalt område när det gäller forskning (Engström et al, 2006) har det varit en begränsning att finna artiklar som helt svarar till syftet. Dock har några artiklar som berör eutanasi även berört palliativ sedering och därför har dessa accepterats som artiklar som kan ingå i resultatet. Detta kan givetvis ha påverkat resultatet men det anses godtagbart för denna litteraturstudie då det rör sig om begränsad tid och materialtillgång. Resultatdiskussion Nedan följer en diskussion av resultatet i anknytning till sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering. Artiklarna som återfinns i resultatet kommer alla från en rad olika länder, vilket ger en mer varierad bild av hur sjuksköterskorna upplever palliativ sedering. Vissa av länderna som artiklarna hade sitt ursprung från är länder där det är lagligt att utföra eutanasi, vilket kom att spegla sig i artiklarna (Ottosson, 2005). Detta gjorde det svårare att sammanställa resultaten eftersom varje artikel har en uppfattning om vad palliativ sedering är i den specifika artikeln. Detta kan även anses ha en inverkan på sjuksköterskornas inställning till palliativ sedering och kan således påverka hur sjuksköterskorna har svarat i artiklarna. Vidare kan inte resultaten i denna litteraturstudie anses vara direkt generaliserbara eller representativa då resultatet bygger på studier som är kvalitativa och att de kommer från olika länder vars syn på eutanasi och palliativ sedering skiftar betydligt. 18
20 I tre olika studier uttryckte deltagarna (Beel et al, 2006, Rietjens et al 2007, Verpoort et al, 2004) tankar rörande hur rätt det är att ge sedering till de patienter som lider av smärta som inte är av fysisk natur. Sjuksköterskorna gav uttryck för att det var svårare att acceptera patienters lidande när det inte direkt kunde härledas till en fysisk orsak. Att möta och behandla patienters lidande när det inte kan relateras till en fysisk orsak gör det svårare för sjuksköterskor att fullfölja de riktlinjer som finns i sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005). En av anledningarna till att sjuksköterskorna finner sedering svårt vid existentiell smärta kan vara att det kommer väldigt nära gränsområdet vid eutanasi. Det är mer accepterat att patienter vill slippa ifrån fysiskt lidande medan viljan att slippa från psykiskt lidande kommer nära önskemål om hjälp att få avsluta sitt liv, även om det inte behöver vara patienternas önskemål. Visserligen är psykiskt lidande annorlunda från fysiskt lidande, likaså existentiellt lidande men vem har rätt att säga att patienten tvunget ska genomlida existentiell smärta? Tännsjö (2003) ger uttryck för att patienten själv bedömer vad hon eller han inte vill uppleva av det som återstår av döendeprocessen. Vårdpersonalen bör lita på den bedömningen och när möjligheten finns att söva bör den tas tillvara. Den skyldighet och svårighet som upplevs bör kanske ställas i samband med vad personalen vet. Personalen är inte själv döende och kan inte på något vis förstå vad patienten upplever. Tännsjö (2003) ställer frågan om vad sjukvårdpersonalen har för grund att tro att patienten själv inte vet vad som är bäst för henne. Det är patienten som upplever lidandet inifrån och sjukvårdspersonalen kan enbart se det utifrån på ett ytligt och distanserat sätt. Ett annat problem kan vara att det är svårare att finna behandlingar och lindring till existentiellt lidande, så vårdpersonalen kan få svårare att hjälpa sina patienter, vilket kan leda till osäkerhet och ökade känslor av otillräcklighet hos sjukvårdpersonalen. Tännsjö (2003) talar om att en uttömning av alla andra alternativ för att lindra existentiellt lidande kan stå som grund när det sedan inte finns några fler alternativ och patienten fortfarande begär sedering. På så sätt skulle sjuksköterskorna kunna finna en form av komfort i att de gjort allt som är möjligt men även lyssna på patientens önskemål och stötta dem i deras beslut. Samtidigt är det viktigt för vårdpersonalen och speciellt sjuksköterskor som har en nära relation till sina patienter att tänka igenom vad det är som skapar denna smärta hos patienterna. Total smärta (Saunders, 1980b) handlar om att ta hand om de olika aspekterna av smärta som patienterna upplever och genom att sjuksköterskorna adresserar de fysiska, psykiska och sociala delarna av smärta kan detta kanske leda till lindring av existentiell smärta så att önskemål om sedering från patienternas sida kan undvikas. Ett tema som påvisades i fyra studier (Brajtman, 2005, Morita et al, 2004, Rietjens et al, 2007, Venke Gran & Miller, 2008) är sjuksköterskornas känslor angående tankar om att sedering leder till snabbare död. I Morita et al (2004) var tron att sedering leder till snabbare död en faktor som visade sig leda till högre påfrestning för de sjuksköterskor som arbetar i situationer där palliativ sedering förekommer. För sjuksköterskornas del kan det handla om att deras handlande närmare sig ett eutanasiskt arbetssätt, där blir det då svårare att etiskt försvara deras handlande för dem själva och därför upplever de en högre påfrestning. 19
2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
eìê=ã íéê=ëàìâëâ íéêëâ~å=é~íáéåíéê=ëçã=âê îéê=~âíáî=ç ÇëÜà äé\=
eìêã íéêëàìâëâ íéêëâ~åé~íáéåíéêëçãâê îéê~âíáîç ÇëÜà äé\ JbåäáííÉê~íìêëíìÇáÉìíáÑê åäéöêééééå~ìíçåçãáçåüã ååáëâçî êçéj c oc^qq^ob fç~läëëçå gçü~åå~pà Ääçã moldo^jlhrop pàìâëâ íéêëâééêçöê~ããéíinumüé lãî êçå~çóböéí~êäéíé
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Omvårdnad vid livets slutskede. End of life care
Omvårdnad vid livets slutskede Sjuksköterskors upplevelser End of life care Nurses experiences Stefan Henriksson Sofie Ågren Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete 61-90 hp VT 2011
Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Palliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Palliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Sjuksköterskans roll och behov av utökad utbildning i palliativ vård. En litteraturstudie. 15hp
Sjuksköterskans roll och behov av utökad utbildning i palliativ vård En litteraturstudie 15hp Nurse s role and the need of further education in palliative care A literature review 15 ECTS Examensarbete
Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan
Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557
Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor anser har betydelse för att lindra patienters lidande i palliativ vård
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Sektionen för omvårdnad Examensarbete C-nivå 10p Vårterminen 2008 Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Kommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Lathund till Nursing & Allied Health Source
Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.
KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT
Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga
Närståendes upplevelser vid vård i livets slutskede av en anhörig i hemmet - en litteraturstudie
Institutionen för hälsovetenskap Närståendes upplevelser vid vård i livets slutskede av en anhörig i hemmet - en litteraturstudie Norman, Maria Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp April 2010 Sundsvall Abstrakt
Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se
Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.
PYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER
ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VERBALA OCH ICKE-VERBALA KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER KAN OPTIMERA OMVÅRDNADEN ANNIE GILLBERG JOHANNA HANSSON Examensarbete
Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt
Examensarbete Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt Relatives experiences of palliative home care a literature review Författare: Elin Sundberg & Maria Zetterström
EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE. 46-55 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle SISTA RESAN EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE LINDA MALLIN EMMY NORDSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Malmö
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?
Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Peter Strang Professor, överläkare, vetenskaplig ledare Karolinska Ins5tutet, Stockholm sjukhem och PKC Stockholm Marit Karlsson Lektor, överläkare
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.
Rutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Palliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning FÖRFATTARE Suzanne Daintith Karin Lidman Marie Lindell PROGRAM/KURS Fristående kurs, 15 högskolepoäng, OM
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng
Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård
Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder
Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett
HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens
Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sjuksköterskans stödjande roll gentemot patient och närstående Författare: Ida Bondesson, Samuel Holgersson, Betty Mathew Handledare: Regina Nobis Enskilt arbete i omvårdnad 10
Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010
Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 Tack till er som svarat på enkäten om nyhetsbrevet. De flesta som svarat var nöjda och många spred informationen vidare det är vi glada för. Här några av önskemålen:
Våga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Svenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Palliativ Care, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Nursing Care of Persons with Infectious Diseases
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD
En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor,
KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
OMVÅRDNAD AV ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE VID ETT DÖDSFALL
Hälsa och samhälle OMVÅRDNAD AV ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE VID ETT DÖDSFALL EN LITTERATURSTUDIE UR SJUKSKÖTERSKANS OCH ANHÖRIGAS/NÄRSTÅENDES PERSPEKTIV JONSSON MARIE LEVANDER THERESE Examensarbete i omvårdnad
Vården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Palliativ vård och arbetsterapi - arbetsterapeutens erfarenheter av palliativ vård
Institutionen NVS Sektion för arbetsterapi Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Kandidatnivå Höstterminen 2008 Palliativ vård och arbetsterapi - arbetsterapeutens erfarenheter av palliativ vård Palliative
CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel
CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Intensive Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Gäller från och med höstterminen
Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG
HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-99/2010 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Paediatric Care, 60 Higher
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv
Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv Rebecka Bengtsson Mona Thidemansen Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad-Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2012 Sektionen för hälsa och samhälle
VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå