Förändringar i skolmarknadens geografi mellan 2009 och 2014

Transkript

1 RAPPORT Förändringar i skolmarknadens geografi mellan 2009 och 2014 Gymnasieelevers pendling på lokala skolmarknader

2

3 Förändringar i skolmarknadens geografi mellan 2009 och 2014 Gymnasieelevers pendling på lokala skolmarknader

4 Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISSN: ISRN: SKOLV-R-439-SE Grafisk produktion: AB Typoform Omslagsbild: Amanda Sveed/Scandinav bildbyrå Skolverket, Stockholm 2016

5 Förord I denna rapport uppdaterar Skolverket en tidigare gjord indelning av Sveriges kommuner i lokala skolmarknader, utifrån statistik över gymnasieelevernas skolpendling mellan kommuner år Indelningen i geografiskt avgränsade skolmarknader är därmed den andra som Skolverket gör avseende gymnasieutbildning sedan I rapporten redovisar vi bland annat vilka skolmarknaderna var år 2014 och på vilket sätt det har skett förändringar sedan Skolverket fortsätter därmed att följa utvecklingen av utbud och efterfrågan på gymnasieutbildning, samtidigt som vi tillhandahåller ett verktyg för vidare analyser av hur skolmarknaden fungerar. Stockholm, juni 2016 Anna Ekström Generaldirektör Henrik Bengtsson Undervisningsråd

6

7 Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning Skolverket uppdaterar indelningen i lokala skolmarknader... 8 Lokala skolmarknader för analys av gymnasiemarknadens funktionssätt Resultat Fortsatt ökad koncentration av utbildningsutbudet till centrum Skolmarknaderna ser olika ut Referenser Bilaga 1. Kartor Bilaga 2. Tabeller

8 Sammanfattning I denna rapport delas Sveriges kommuner in i lokala skolmarknader. En lokal skolmarknad är ett geografiskt avgränsat område som består av minst en kommun. Oftast består området av två eller flera kommuner som delar en gemensam marknad vad gäller utbudet av och efterfrågan på gymnasieutbildning. Det betyder att många elever pendlar från en eller flera kommuner till ett utbildningscentrum i en annan kommun. Sådana rörelser kan drivas fram till exempel genom att kommuner i samverkan erbjuder ett mer varierat gymnasieutbud än vad som skulle varit möjligt för en enskild kommun. I analyser av det utbud som möter en elev i valet av gymnasieutbildning är det idag i stora delar av Sverige helt nödvändigt att ta hänsyn till utbudet och efterfrågan i flera kommuner samtidigt, oavsett vem huvudmannen är till skolorna. Rapporten är en uppdatering av den indelning i lokala skolmarknader som Skolverket redovisade för läsåret 2009/10 i Skolmarknadens geografi om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader. Skolverket fortsätter genom denna uppdatering att följa utvecklingen av gymnasieelevernas pendling på landets skolmarknader. Läsåret 2014/15 fanns det för gymnasieskolan 83 lokala skolmarknader i Sverige, vilket kan jämföras med de 94 skolmarknader som identifierades i Skolverkets tidigare rapport för läsåret 2009/10. 1 Samtidigt har mellan 2009 och 2014 antalet elever i gymnasieskolan minskat med cirka elever, vilket motsvarar ungefär en femtedel av gymnasiekullen år Av de drygt gymnasieeleverna pendlar enligt Skolverkets statistik cirka en tredjedel över en kommungräns år Att de lokala skolmarknaderna blivit färre till antalet betyder också att några av dem blivit större, och att de snarare fått en mer regional än lokal prägel. Samma tendens pekade Skolverkets förra rapport på för utvecklingen mellan 2003 och En utveckling mot en ökad geografisk centralisering av gymnasieutbudet har alltså pågått under en längre tid. I denna rapport analyseras inte mekanismerna bakom denna process mer ingående (eller vilka konsekvenser den får för huvudmän och elever). 2 Men troligen ligger såväl demografiska som marknadsmässiga krafter bakom utvecklingen. Det minskade elevunderlaget har sannolikt betytt att de mindre kommunerna och huvudmännen fått ytterligare svårigheter att erbjuda ett allsidigt utbud inom sina respektive samverkansområden. Områdena har därför utvidgats ytterligare, eller så har samverkan uppstått som tidigare inte funnits. Ett uttryck för att utbudet av gymnasieutbildningar tenderar att blir mer centraliserat är att vissa tidigare mindre utbildningscentrum har förlorat något av sin dragningskraft, eller varit tvungna att släppa delar av sitt gymnasieutbud till ett större utbildningscentrum. Elevernas resvägar har därför förändrats och i ökad utsträckning riktats mot ett större centrum. Det ser vi till exempel i den dragningskraft som Stockholms stad har för elever som bor inom länets gränser, eller i den 1 En tabell över alla skolmarknader år 2009 och 2014 kan laddas ned som en excelfil på 2 För en sådan analys hänvisar vi till Skolverket (2013), Det svåra valet. Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader med fokus på skolmarknaderna i Västervik, Piteå, Linköping och Göteborg. 6 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

9 ökade pendling som förekommer in till Lund från omkringliggande kommuner. Indelningen av kommunerna i lokala skolmarknader visar på mycket olika förutsättningar för kommuner och huvudmän att bedriva sina verksamheter och för elever och föräldrar vid valet av gymnasieskola och gymnasieprogram. Ungefär en tredjedel av alla gymnasieelever har sin skolgång i någon av de skolmarknader som ligger inom de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Här är avstånden förhållandevis korta dels mellan elevens hem och skola, men också mellan skolorna. Det betyder att det finns många valmöjligheter för eleverna i gymnasieskolan, både vad gäller skola, gymnasieprogram och programinriktningar. Förhållandet är det rakt motsatta i andra delar av landet, där många lokala skolmarknader inte är lika förankrade i ett större, regionalt sammanhang vad gäller utbud och efterfrågan på gymnasieutbildning. Inom dessa områden är gymnasieskolan fortfarande en mer eller mindre lokal eller kommunal angelägenhet. Ungefär gymnasieelever (cirka tre procent av alla gymnasieelever i landet) är fördelade på nio solitära skolmarknader skolmarknader som består av en kommun eller ett kommunpar. Den minsta av dessa är Övertorneå med cirka 200 elever. I kommuner som dessa är skolvalet begränsat, i synnerhet valet av skola men också vad gäller gymnasieprogrammens olika inriktningar. FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 7

10 Inledning Skolverket uppdaterar indelningen i lokala skolmarknader Skolverket publicerade mellan 2010 och 2012 ett antal rapporter med ett skolmarknadstema. 3 I en av dessa gjordes en kartläggning av gymnasieelevernas pendling över kommungränserna och inom så kallade lokala skolmarknader för år Syftet var för det första att presentera en metod för att dela in kommuner i lokala skolmarknader för att bättre ringa in de områden där elever både bor och går i skola. På så sätt underlättas analyser av skolmarknadens funktionssätt, jämfört med om utbudet av gymnasieutbildningen studeras inom varje enskild kommun. 5 För det andra syftade rapporten bland annat till att identifiera och klassificera de lokala skolmarknaderna, samt att i viss mån jämföra utvecklingen på de lokala skolmarknaderna mellan 2003 och Syftet med denna rapport är att uppdatera den tidigare indelningen Skolverket gjorde, utifrån 2014 års pendlingsstatistik. I rapporten redovisar vi bland annat vilka skolmarknaderna var år 2014 och på vilket sätt det har skett förändringar sedan Skolverket fortsätter därmed att följa denna utveckling samtidigt som vi tillhandahåller ett verktyg för vidare analyser av hur skolmarknaden fungerar. 6 Resultaten som rapporten redovisar ger ett underlag som aktörer på kanske framförallt den regionala nivån kan använda. Kunskapen är till nytta för regionala självstyrelse- och samverkansorgan eller för de regionala kompetensplattformarna för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Jämförande analyser av lokala skolmarknader respektive lokala arbetsmarknader kan ge nya perspektiv på dynamiken mellan utbildning och arbetslivets kompetensförsörjning. Vidare, för utbildningsplanerare inom gymnasieförbunden eller inom samverkansområdena för gymnasieutbildningen visar de lokala skolmarknaderna på hur elevernas faktiska skolval och rörelsemönster i geografin ibland avviker från dem som planeras eller förväntas på kommunal och regional nivå. Kunskap om de lokala skolmarknadernas gränser och om marknadernas funktionssätt kan också användas som underlag i de lokala programrådens samverkan med skolan vad gäller gymnasieskolans yrkesutbildningar. Sammantaget faller denna typ av kunskapsunderlag inom ramen för det statliga stöd på regional nivå som Skolkommissionen efterlyser för att stärka överblicken över regionernas samlade skolväsende och skapa bättre planeringsförutsättningar. Det gäller till exempel förutsättningarna för att det finns till- 3 Dessa rapporter sammanfattades i Skolverket (2012), En bild av skolmarknaden. Syntes av Skolverkets skolmarknadsrapporter. 4 Skolverket (2011), Skolmarknadens geografi. Om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader. 5 Överfört till andra områden är syftet ungefär det samma som Statistiska centralbyrån har när det gäller indelningen i lokala arbetsmarknader eller Sveriges Kommuner och Landstings indelning i kommungrupper. 6 För den intresserade som vill göra egna analyser utifrån indelningen i skolmarknader finns tabeller för läsåren 2009/10 och 2014/15 att ladda ned på Skolverkets webbplats. Se också bilagorna till denna rapport. 8 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

11 gång till ett brett utbud av nationella program inom gymnasieskolan och för att gymnasieutbildningen ska kunna möta yrkeslivets lokala och regionala behov. 7 Lokala skolmarknader för analys av gymnasiemarknadens funktionssätt I detta avsnitt beskriver vi kortfattat hur vi har delat in Sveriges kommuner i lokala skolmarknader. För en fullständig beskrivning av metoden hänvisas till Skolverkets rapport Skolmarknadens geografi. 8 Indelningen i lokala skolmarknader bygger på samma principer och kriterier som Statistiska centralbyrån (SCB) använder när de med data över arbetspendling mellan kommuner delar in landet i lokala arbetsmarknader. 9 Elevers pendling mellan hem- och skolkommun I Skolverkets statistik finns uppgifter om samtliga gymnasieelevers hemkommun (där eleven är folkbokförd) och skolkommunen (där eleven går i skola). Genom att för varje hemkommun summera antalet elever per skolkommun kan vi se pendlingens omfattning och riktningar, vad gäller den pendling som sker över kommungränser. 10 Dessa uppgifter ligger till grund för indelningen av kommuner i lokala skolmarknader. 11 Alla elever har räknats med, oavsett i vilken årskurs eller på vilket gymnasieprogram de går. Kommuner med olika pendlingsmönster Den minsta byggstenen i de lokala skolmarknaderna är kommunerna. Genom att klassificera kommunerna i tre typer utifrån deras pendlingsvolymer (andel elever som pendlar ut från kommunen) och pendlingsriktningar (till vilken kommun merparten av eleverna pendlar) kan vi dra en gräns för de lokala skolmarknaderna. De lokala skolmarknaderna kan ses som självständiga marknadsområden med avseende på utbud och efterfrågan på gymnasieutbildning. De bildar grunden för att analysera hur olika skolmarknader fungerar. De kommuner som, enligt de kriterier vi använder för att dela in kommuner i lokala skolmarknader, har en begränsad andel elever som pendlar ut från kommunen klassificeras som centrumkommuner eller stora utbildningscentrum. 12 Bland de övriga kommunerna, klassificeras de som har sin största utpendling 7 SOU 2016:38, Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet, s Skolverket (2011), Skolmarknadens geografi. Om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader. 9 SCB (2010), Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion. 10 I registren finns dock ingen information om den pendling som genomförs inom kommunerna. 11 I denna rapport används också begreppet gymnasiemarknad i singular eller plural form för att markera att skolmarknaderna avser den gymnasiala utbildningen även grundskolan är delvis konkurrensutsatt och skulle kunna analyseras utifrån ett skolmarknadsperspektiv. 12 SCB:s kriterier för en begränsad arbetspendling (och som vi här överför till skolans område och skolpendling) är att andelen elever som pendlar ut från kommunen totalt sett inte får överstiga 20 procent och att den inte heller till en enskild kommun får vara mer än 7,5 procent (av samtliga olkbokförda elever). Dessa kriterier är huvudprincipen för indelningen, från vilka undantag har gjorts i enstaka fall. För den typ av undantag det handlar om, hänvisar vi till diskussionerna i Skolverket (2011), Skolmarknadens geografi. Om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader. FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 9

12 till dessa centrumkommuner som utpendlingskommuner. En del kommuner har inte sin största utpendling till någon av centrumkommunerna, utan till någon annan kommun. Kommuner som tar emot dessa elever klassificeras som in- och utpendlingskommuner eller mindre utbildningscentrum. 13 Alla stora och mindre utbildningscentrum bildar var för sig en lokal skolmarknad, i de flesta fall tillsammans med en eller flera omkringliggande kommuner som genom elevernas pendling knyts till respektive centrum. 14 Men några av centrumkommunerna har både en liten andel elever som pendlar ut samtidigt som det inte finns någon kommun som har sin största utpendling till ett sådant centrum. Dessa centrum är solitära och kan alltså ses som en underkategori till kommuntypen centrumkommun/stora utbildningscentrum. Lokala skolmarknader med olika förutsättningar I nästa steg delar vi in de lokala skolmarknaderna i grupper. Vägledande för grupperingen har varit att skolmarknaderna i respektive grupp ska likna varandra när det gäller hur marknaderna fungerar och utvecklas. Detta möjliggör analyser som visar på variationer inom det svenska skolväsendet som kan uppstå därför att huvudmän, skolor och elever agerar under olika förutsättningar. 15 Vi har valt att gruppera skolmarknaderna efter deras storlek, räknat som antalet elever. Det bygger på ett antagande om att huvudmän, skolor och elever som finns på skolmarknader som är ungefär lika stora delar samma förutsättningar i många avseenden. Vi redovisar följande marknadstyper; storstadsområden, större regionala centrum, mindre regionala centrum, större lokala centrum, mindre lokala centrum samt kommunala centrum Mindre utbildningscentrum har i genomsnitt en större utpendling än vad stora utbildningscentrum har, men en mindre utpendling än utpendlingskommunerna. 14 En indelning i skolmarknader enligt de beskrivna kriterierna visar att centrum i de allra flesta skolmarknader består av en (1) kommun. Men det finns några undantag där två kommuner tillsammans bildar ett (stort) utbildningscentrum. Det uppstår när två kommuner har sin största utpendling till varandra. Ingen av kommunerna är ett stort utbildningscentrum var för sig, men tillsammans lever de upp till kriterierna för ett stort utbildningscentrum. 15 Exempel på hur indelningen i lokala skolmarknader används för beskrivning och analyser av gymnasiemarknaden är Skolverket (2012), Det svåra valet. Elevers val på olika slags gymnasiemarknader; Skolverket (2014), Privata aktörer inom förskola och skola. En nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare, s ; Skolverket (2014), Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan en nationell kartläggning. Se även Olsson, S-B (2016), Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion. 16 Skolmarknadstyperna definieras närmare i resultatkapitlet. 10 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

13 Resultat I detta kapitel redovisar och kommenterar vi några resultat från den gjorda indelningen i lokala skolmarknader. Kapitlet inleds med en presentation av de övergripande förändringarna i antalet lokala skolmarknader mellan 2009 och 2014, men också hur dessa förändringar förhåller sig till utvecklingen under en längre period ( ). Därefter belyser vi de stora skillnader som finns mellan olika skolmarknader, vad gäller utbudet och efterfrågan på gymnasieutbildning. För information om varje lokal skolmarknad hänvisar vi till rapportens bilagor, där det till exempel framgår vilka kommuner som ingår i respektive skolmarknad eller vilken typ av skolmarknad de tillhör. För den intresserade som vill göra egna analyser utifrån indelningen i skolmarknader finns tabeller för läsåren 2009/10 och 2014/15 att ladda ned på Skolverkets webbplats. 17 Fortsatt ökad koncentration av utbildningsutbudet till centrum Enligt Skolverkets statistik fanns det gymnasieelever läsåret 2014/15. Sedan läsåret 2009/10 har elevantalet minskat med cirka en femtedel eller elever. Andelen gymnasieelever som pendlar över en kommungräns har samtidigt ökat från 31 till 34 procent. Gymnasieeleverna är år 2014 fördelade på 83 lokala skolmarknader i Sverige, vilket är en minskning jämfört med 2009 då det fanns 94 skolmarknader. Det betyder att antalet kommuner som fungerar som utbildningscentrum för gymnasieutbildning har minskat mellan 2009 och Tabell 1 visar utvecklingen under perioden vad gäller antalet kommuner som är av olika pendlingstyp. Tabell 1. Kommuner fördelade efter pendlingsstatus (kommuntyp) 2009 och Stora utbildningscentrum Mindre utbildningscentrum Utpendlingskommuner Totalt antal kommuner Kommentar: Kommuntyper definieras i det inledande kapitlet. De allra flesta kommuner tillhörde samma kommuntyp både 2009 och Men 14 kommuner har förlorat sin status som utbildningscentrum mellan 2009 och 2014, medan 2 kommuner har bildat nya utbildningscentrum. Det innebär, som tabellen ovan visar, en nettoförändring på 12 fler utpendlingskommuner. Tabell 2 visar vilka kommuner som mellan 2009 och 2014 har bytt kommuntyp, från ett stort eller litet utbildningscentrum till utpendlingskommun, och vice versa FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 11

14 Tabell 2. Kommuner med förändrad pendlingsstatus (från eller till utbildningscentrum) mellan 2009 och 2014 Från utbildningscentrum till utpendlingskommun Falkenberg Norrtälje Jokkmokk Pajala Haparanda Hammarö Eslöv Järfälla Köping Säffle Tibro Torsby Vara Älmhult Från utpendlingskommun till utbildningscentrum Gislaved Hässleholm De kommuner som förlorat sin status som utbildningscentrum finns i olika delar av landet och är av olika slag. Fem av dem är före detta solitärer, det vill säga kommuner som av sig själva tillhörde en egen skolmarknad Falkenberg och Norrtälje i södra Sverige och Jokkmokk, Pajala och Haparanda i norra Sverige. Dessa kommuner ingår idag i ett större marknadsområde med Varberg och Stockholm respektive Gällivare, Kiruna och Kalix som utbildningscentrum. Med undantag för Hammarö var övriga kommuner mindre utbildningscentrum Två kommuner har blivit nya utbildningscentrum. Gislaved tillhörde tidigare Värnamo skolmarknad, men är relativt självförsörjande som skolkommun idag jämfört med tidigare, medan Hässleholm som tidigare tillhörde Kristianstad skolmarknad nu är ett utbildningscentrum till vilket en förhållandevis stor andel elever från Osby kommun pendlar. Det har även skett vissa förändringar inom gruppen av kommuner som räknas som utbildningscentrum, det vill säga mellan de stora och mindre utbildningscentrum. Tabell 3 visar hur dessa pendlingsmönster har förändrats mellan 2009 och Hammarö bildade tillsammans med Karlstad en centrumkommun 2009, men fungerar 2014 som en utpendlingskommun till Karlstad. 12 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

15 Tabell 3. Kommuner med förändrad pendlingsstatus (förändring mellan stort och mindre utbildningscentrum) mellan 2009 och Från stort till mindre utbildningscentrum Bollnäs Ljungby Oskarshamn Södertälje Från mindre till stort utbildningscentrum Vänersborg Kommentar: Vänersborg bildar tillsammans med Trollhättan ett stort utbildningscentrum år Pendling mot allt starkare centrumkommuner ser vi mellan 2009 och 2014 i Bollnäs, Ljungby, Oskarshamn och Södertälje som numera har en starkare koppling till marknaderna i Gävle, Växjö, Kalmar respektive Stockholm än tidigare. En liknande trend såg vi i Skolverkets tidigare kartläggning av de lokala skolmarknaderna mellan 2003 och Då fick tidigare centrumkommuner se en ökad utpendling av elever i Alingsås, Fagersta, Ystad, Älmhult och Torsby. De sistnämnda kommunerna, Älmhult och Torsby, såg vi tidigare i tabell 2 över kommuner som år 2014 kan klassificeras som utpendlingskommuner. Det illustrerar en gradvis, men förhållandevis snabb, tendens i många svenska skolkommuner. På drygt tio år har dessa kommuner gått från att vara stora utbildningscentrum (2003), till att bli mindre utbildningscentrum (2009), för att slutligen ta rollen som en renodlad utpendlingskommun i en större skolmarknadsregion (2014). Ett stort utbildningscentrum har bildats genom att ett tidigare mindre utbildningscentrum (Vänersborg) och ett stort utbildningscentrum (Trollhättan) har slagits ihop; Trollhättan-Vänersborg. Därmed pendlar gymnasieeleverna numera på samma sätt som förvärvsarbetarna i dessa kommuner. Sedan tidigare bildar nämligen Trollhättan-Vänersborg en gemensam lokal arbetsmarknad, enligt SCB:s indelning i lokala arbetsmarknader. Skolmarknaderna ser olika ut En skolmarknad består i genomsnitt av tre till fyra kommuner år Det är en viss ökning sedan 2009 (från 3,1 till 3,5 kommuner). Det allra vanligaste är dock att en skolmarknad består av två kommuner; ett utbildningscentrum och en utpendlingskommun. Fyra av tio marknader är av denna storlek (34 av 83 marknader). Elevantalet i dessa marknader varierar mellan cirka 500 och elever. Att såväl antalet kommuner som elever varierar mycket mellan skolmarknaderna, betyder också att utbildningsutbudet ser olika ut mellan marknaderna. Det gäller till exempel antalet skolor och hur många av dem som är kommunala respektive fristående. Genom att ta hänsyn till bland annat hur stora skolmarknaderna är kan vi identifiera de skolmarknader som liknar varandra i detta avseende. Vi delar in skolmarknaderna i sex grupper eller skolmarknadstyper; storstadsområden, större respektive mindre regionala centrum, större respektive mindre lokala centrum samt kommunala centrum. 19 Utfallet av indelningen ser 19 Storstadsområdena saknar storlekskriterium. Storleken på en enskild skolmarknad bedöms här spela en mindre roll än i övriga delar av landet för tillgången på gymnasieutbildningar, beroende på de korta avstånden till lokala skolmarknader med ett stort utbud. FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 13

16 vi i tabell 4 där antalet skolmarknader per typ visas, samt antalet kommuner och elever som varje typ av marknad omfattar. Tabell 4. Skolmarknader fördelade efter marknadstyp samt antalet kommuner och elever per marknadstyp. År Typ av skolmarknad Antal marknader Antal kommuner Antal elever Storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö Större regionala centrum elever Mindre regionala centrum elever Större lokala centrum elever Mindre lokala centrum elever Kommunala centrum < 900 elever Totalt Kommentar: Till storstadsområden räknas Stockholms, Göteborgs och Malmös lokala skolmarknader samt de omkringliggande marknader som via ett mindre utbildningscentrum är kopplade till dessa tre marknader. Storstadsområden kan ses som skolmarknader vars centrum snarare har en regional än lokal räckvidd. Det finns andra skolmarknader i landet som är ihopkopplade med varandra på liknande sätt och som har en regional prägel, men de har inte alls samma elevantal på en sådan begränsad geografisk yta som storstadsområdena har. Drygt en tredjedel av alla gymnasieelever gick på en skola i någon av de tre storstadsområdena år På riksnivå minskade antalet gymnasieelever med cirka en femtedel mellan 2009 och På lokal nivå har bara 14 skolmarknader ökat sitt elevantal under denna period. I några fall förklaras det av att skolmarknaden i fråga har expanderat geografiskt. Mest noterbart har detta varit i Lund till vilken Eslövs tidigare lokala skolmarknad införlivats. Det har medfört ett tillskott av cirka elever. 20 Ett annat exempel är Varbergs respektive Borlänges lokala skolmarknader, vars elevantal har ökat med cirka 700 respektive 300 elever genom att fler kommuner än tidigare ingår i marknaderna. I de lokala och kommunala centrum finner vi de solitära skolmarknader som tidigare beskrivits som kommuner som bildar en egen skolmarknad för gymnasieutbildning. Dessa marknader är nio till antalet och omfattar tillsammans drygt elever, vilket motsvarar tre procent av samtliga gymnasieelever i landet. Den minsta av dessa är Övertorneå med cirka 200 elever. I kommuner som dessa är förutsättningarna för att välja mellan skolor begränsade. Då elevantalet är litet så finns det inte heller samma möjligheter för kommunen att erbjuda ett brett utbud av program och programinriktningar. 20 Även Svalöv kommun räknas 2014 till Lunds lokala skolmarknad. Den tillhörde tidigare Helsingborgs marknadsområde. Se också Olsson, S-B (2016), Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion, kapitel FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

17 I inledningen definierade vi en skolmarknad som ett område som har ett självständigt utbud och efterfrågan på gymnasieutbildning. De allra flesta elever både bor och går i skola i området. Det är, något förenklat, inom detta område de gör sina gymnasieval. Att förutsättningarna för dessa val skiljer sig åt mellan olika delar av landet har Skolverket skrivit om tidigare. 21 Genom att använda grupperingen av skolmarknader efter deras storlek kan vi beskriva dessa skilda förutsättningar på olika sätt, till exempel genom att visa hur många skolenheter det i genomsnitt finns på en skolmarknad. Tabell 5 illustrerar detta för ett urval yrkesprogram och högskoleförberedande program. Tabell 5. Genomsnittligt antal skolenheter per skolmarknad och gymnasieprogram. Urval program år Bygg och anläggning Barn och fritid Hotell och turism VVS och fastighet Naturvetenskap Samhällsvetenskap Storstadsområden Större regionala centrum Mindre regionala centrum Större lokala centrum Mindre lokala centrum Kommunala centrum Totalt Tabellens sista rad visar att det i genomsnitt finns två till sex skolenheter på varje skolmarknad beroende på vilket program som avses. Informationen på de övriga raderna visar dock att spridningen är stor mellan olika typer av skolmarknader, i synnerhet när det gäller de högskoleförberedande programmen. Skillnaderna indikerar att möjligheterna att välja skola ser olika ut för elever beroende på vilken typ av skolmarknad det handlar om. Ett begränsat antal skolenheter som ett gymnasieprogram finns på betyder också sannolikt att inte lika många programinriktningar kan erbjudas eleverna. 21 Till exempel Skolverket (2012), Det svåra valet. Elevers val på olika slags gymnasiemarknader. FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 15

18 Referenser Olsson, S-B (2016), Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion. Doktorsavhandling, Företagsekonomiska institutionen. Ekonomihögskolan, Lund. SCB (2010), Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion. SOU 2016:38, Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. Skolverket (2011), Skolmarknadens geografi. Om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader. Fördjupningar. Skolverket (2012), En bild av skolmarknaden. Syntes av Skolverkets skolmarknadsrapporter. Aktuella analyser. Skolverket (2012), Det svåra valet. Elevers val på olika slags gymnasiemarknader. Rapport 394. Skolverket (2014), Privata aktörer inom förskola och skola. En nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare. Rapport 410. Skolverket (2014), Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan en nationell kartläggning. Rapport FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

19 Bilaga 1. Kartor Lokala skolmarknader Stockholm 2 Danderyd/Täby 3 Sollentuna 4 Haninge 5 Södertälje 6 Uppsala 7 Nyköping 8 Eskilstuna 9 Katrineholm 10 Norrköping 11 Linköping 12 Motala 13 Mjölby 14 Tranås 15 Jönköping 16 Nässjö 17 Vetlanda 18 Värnamo 19 Gislaved 20 Växjö 21 Ljungby 22 Kalmar 23 Oskarshamn 24 Vimmerby- Hultsfred 25 Västervik 26 Gotland 27 Karlskrona 28 Karlshamn 29 Kristianstad 30 Sölvesborg 31 Hässleholm 32 Malmö 33 Ystad 34 Lund 35 Helsingborg 36 Klippan 37 Ängelholm 38 Halmstad 39 Varberg 40 Göteborg 41 Alingsås 42 Stenungsund 43 Uddevalla 44 Lysekil 45 Trollhättan- Vänersborg 46 Borås 47 Lidköping 48 Skövde 49 Mariestad 50 Karlstad 51 Kristinehamn 52 Arvika 53 Åmål 54 Örebro 55 Lindesberg 56 Hallsberg 57 Karlskoga 58 Västerås 59 Fagersta 60 Avesta 61 Ludvika- Smedjebacken 62 Falun 63 Borlänge 64 Mora/Älvdalen 65 Gävle 66 Sandviken 67 Bollnäs 68 Hudiksvall 69 Sundsvall 70 Örnsköldsvik 71 Kramfors- Sollefteå 72 Östersund 73 Umeå 74 Vännäs 75 Lycksele 76 Vilhelmina 77 Skellefteå 78 Piteå 79 Luleå 80 Kalix 81 Övertorneå 82 Gällivare 83 Kiruna FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 17

20 Storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö med omkringliggande skolmarknader Marknad Antal elever 1 Stockholm Danderyd/Täby Sollentuna Haninge Södertälje Malmö Ystad Göteborg Alingsås Stenungsund FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

21 Större regionala centrum elever Marknad Antal elever 6 Uppsala Lund Helsingborg Borås Örebro Västerås FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 19

22 Mindre regionala centrum elever Marknad Antal elever 8 Eskilstuna Norrköping Linköping Jönköping Växjö Kalmar Kristianstad Halmstad Varberg Uddevalla Trollhättan-Vänersborg Skövde Karlstad Gävle Sundsvall Östersund Umeå Luleå FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

23 Större lokala centrum elever Marknad Antal elever 7 Nyköping Motala Gotland Karlskrona Hässleholm Ängelholm Lidköping Falun Borlänge Sandviken Hudiksvall Örnsköldsvik Skellefteå Piteå FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 21

24 Mindre lokala centrum elever Marknad Antal elever Katrineholm Mjölby Nässjö Vetlanda Värnamo Gislaved Ljungby Oskarshamn Vimmerby-Hultsfred Västervik Karlshamn Sölvesborg Klippan Mariestad Kristinehamn Arvika Åmål Lindesberg Hallsberg Karlskoga Ludvika-Smedjebacken Mora/Älvdalen Bollnäs Kramfors-Sollefteå Lycksele Kalix Kiruna FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

25 Kommunala centrum Mindre än 900 elever Marknad Antal elever 14 Tranås Lysekil Fagersta Avesta Vännäs Vilhelmina Övertorneå Gällivare 713 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 23

26 Kommuntyper Stora utbildningscentrum Mindre utbildningscentrum Utpendlingskommuner FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

27 Bilaga 2. Tabeller Tabellen är sorterad efter den lokala skolmarknadens nummer (1 83). På första raden per marknad anges den kommun som är utbildningscentrum. Tabeller över 2009 och 2014 års skolmarknader kan laddas ned på Kommun Kommuntyp Lokal skolmarknad Typ av skolmarknad 180 Stockholm Stort utbildningscentrum 1 Stockholm 1 Storstadsområden 120 Värmdö Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 188 Norrtälje Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 191 Sigtuna Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 305 Håbo Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 139 Upplands-Bro Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 128 Salem Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 127 Botkyrka Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 182 Nacka Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 138 Tyresö Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 187 Vaxholm Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 186 Lidingö Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 123 Järfälla Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 126 Huddinge Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 184 Solna Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 183 Sundbyberg Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 125 Ekerö Utpendlingskommun 1 Stockholm 1 Storstadsområden 162 Danderyd Mindre utbildningscentrum 2 Danderyd/Täby** 1 Storstadsområden 160 Täby Mindre utbildningscentrum 2 Danderyd/Täby** 1 Storstadsområden 117 Österåker Utpendlingskommun 2 Danderyd/Täby** 1 Storstadsområden 115 Vallentuna Utpendlingskommun 2 Danderyd/Täby** 1 Storstadsområden 163 Sollentuna Mindre utbildningscentrum 3 Sollentuna 1 Storstadsområden 114 Upplands Väsby Utpendlingskommun 3 Sollentuna 1 Storstadsområden 136 Haninge Mindre utbildningscentrum 4 Haninge 1 Storstadsområden 192 Nynäshamn Utpendlingskommun 4 Haninge 1 Storstadsområden 181 Södertälje Mindre utbildningscentrum 5 Södertälje 1 Storstadsområden 140 Nykvarn Utpendlingskommun 5 Södertälje 1 Storstadsområden 380 Uppsala Stort utbildningscentrum 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 381 Enköping Utpendlingskommun 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 360 Tierp Utpendlingskommun 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 382 Östhammar Utpendlingskommun 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 331 Heby Utpendlingskommun 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 330 Knivsta Utpendlingskommun 6 Uppsala 2 Större regionala centrum 480 Nyköping Stort utbildningscentrum 7 Nyköping 4 Större lokala centrum 461 Gnesta Utpendlingskommun 7 Nyköping 4 Större lokala centrum 488 Trosa Utpendlingskommun 7 Nyköping 4 Större lokala centrum 481 Oxelösund Utpendlingskommun 7 Nyköping 4 Större lokala centrum 484 Eskilstuna Stort utbildningscentrum 8 Eskilstuna 3 Mindre regionala centrum FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 25

28 482 Flen Utpendlingskommun 8 Eskilstuna 3 Mindre regionala centrum Kommun Kommuntyp Lokal skolmarknad Typ av skolmarknad 1960 Kungsör Utpendlingskommun 8 Eskilstuna 3 Mindre regionala centrum 486 Strängnäs Utpendlingskommun 8 Eskilstuna 3 Mindre regionala centrum 483 Katrineholm Stort utbildningscentrum 9 Katrineholm 5 Mindre lokala centrum 428 Vingåker Utpendlingskommun 9 Katrineholm 5 Mindre lokala centrum 581 Norrköping Stort utbildningscentrum 10 Norrköping 3 Mindre regionala centrum 562 Finspång Utpendlingskommun 10 Norrköping 3 Mindre regionala centrum 563 Valdemarsvik Utpendlingskommun 10 Norrköping 3 Mindre regionala centrum 582 Söderköping Utpendlingskommun 10 Norrköping 3 Mindre regionala centrum 580 Linköping Stort utbildningscentrum 11 Linköping 3 Mindre regionala centrum 560 Boxholm Utpendlingskommun 11 Linköping 3 Mindre regionala centrum 561 Åtvidaberg Utpendlingskommun 11 Linköping 3 Mindre regionala centrum 513 Kinda Utpendlingskommun 11 Linköping 3 Mindre regionala centrum 583 Motala Mindre utbildningscentrum 12 Motala 4 Större lokala centrum 584 Vadstena Utpendlingskommun 12 Motala 4 Större lokala centrum 586 Mjölby Mindre utbildningscentrum 13 Mjölby 5 Mindre lokala centrum 509 Ödeshög Utpendlingskommun 13 Mjölby 5 Mindre lokala centrum 687 Tranås Mindre utbildningscentrum 14 Tranås 6 Kommunala centrum 512 Ydre Utpendlingskommun 14 Tranås 6 Kommunala centrum 680 Jönköping Stort utbildningscentrum 15 Jönköping 3 Mindre regionala centrum 665 Vaggeryd Utpendlingskommun 15 Jönköping 3 Mindre regionala centrum 604 Aneby Utpendlingskommun 15 Jönköping 3 Mindre regionala centrum 642 Mullsjö Utpendlingskommun 15 Jönköping 3 Mindre regionala centrum 643 Habo Utpendlingskommun 15 Jönköping 3 Mindre regionala centrum 682 Nässjö Mindre utbildningscentrum 16 Nässjö 5 Mindre lokala centrum 686 Eksjö Utpendlingskommun 16 Nässjö 5 Mindre lokala centrum 685 Vetlanda Stort utbildningscentrum 17 Vetlanda 5 Mindre lokala centrum 684 Sävsjö Utpendlingskommun 17 Vetlanda 5 Mindre lokala centrum 683 Värnamo Stort utbildningscentrum 18 Värnamo 5 Mindre lokala centrum 617 Gnosjö Utpendlingskommun 18 Värnamo 5 Mindre lokala centrum 662 Gislaved Solitärt utbildningscentrum 19 Gislaved 5 Mindre lokala centrum 780 Växjö Stort utbildningscentrum 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 765 Älmhult Utpendlingskommun 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 763 Tingsryd Utpendlingskommun 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 760 Uppvidinge Utpendlingskommun 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 761 Lessebo Utpendlingskommun 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 764 Alvesta Utpendlingskommun 20 Växjö 3 Mindre regionala centrum 781 Ljungby Mindre utbildningscentrum 21 Ljungby 5 Mindre lokala centrum 767 Markaryd Utpendlingskommun 21 Ljungby 5 Mindre lokala centrum 880 Kalmar Stort utbildningscentrum 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 862 Emmaboda Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 881 Nybro Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 861 Mönsterås Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 834 Torsås Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 885 Borgholm Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 840 Mörbylånga Utpendlingskommun 22 Kalmar 3 Mindre regionala centrum 882 Oskarshamn Mindre utbildningscentrum 23 Oskarshamn 5 Mindre lokala centrum 26 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

29 821 Högsby Utpendlingskommun 23 Oskarshamn 5 Mindre lokala centrum Kommun Kommuntyp Lokal skolmarknad Typ av skolmarknad 860 Hultsfred Solitärt utbildningscentrum 24 Vimmerby-Hultsfred* 5 Mindre lokala centrum 884 Vimmerby Solitärt utbildningscentrum 24 Vimmerby-Hultsfred* 5 Mindre lokala centrum 883 Västervik Solitärt utbildningscentrum 25 Västervik 5 Mindre lokala centrum 980 Gotland Solitärt utbildningscentrum 26 Gotland 4 Större lokala centrum 1080 Karlskrona Stort utbildningscentrum 27 Karlskrona 4 Större lokala centrum 1081 Ronneby Utpendlingskommun 27 Karlskrona 4 Större lokala centrum 1082 Karlshamn Stort utbildningscentrum 28 Karlshamn 5 Mindre lokala centrum 1060 Olofström Utpendlingskommun 28 Karlshamn 5 Mindre lokala centrum 1290 Kristianstad Stort utbildningscentrum 29 Kristianstad 3 Mindre regionala centrum 1256 Östra Göinge Utpendlingskommun 29 Kristianstad 3 Mindre regionala centrum 1083 Sölvesborg Mindre utbildningscentrum 30 Sölvesborg 5 Mindre lokala centrum 1272 Bromölla Utpendlingskommun 30 Sölvesborg 5 Mindre lokala centrum 1293 Hässleholm Mindre utbildningscentrum 31 Hässleholm 4 Större lokala centrum 1273 Osby Utpendlingskommun 31 Hässleholm 4 Större lokala centrum 1280 Malmö Stort utbildningscentrum 32 Malmö 1 Storstadsområden 1287 Trelleborg Utpendlingskommun 32 Malmö 1 Storstadsområden 1233 Vellinge Utpendlingskommun 32 Malmö 1 Storstadsområden 1263 Svedala Utpendlingskommun 32 Malmö 1 Storstadsområden 1286 Ystad Mindre utbildningscentrum 33 Ystad 1 Storstadsområden 1265 Sjöbo Utpendlingskommun 33 Ystad 1 Storstadsområden 1264 Skurup Utpendlingskommun 33 Ystad 1 Storstadsområden 1291 Simrishamn Utpendlingskommun 33 Ystad 1 Storstadsområden 1270 Tomelilla Utpendlingskommun 33 Ystad 1 Storstadsområden 1281 Lund Stort utbildningscentrum 34 Lund 2 Större regionala centrum 1214 Svalöv Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1285 Eslöv Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1267 Höör Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1266 Hörby Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1231 Burlöv Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1230 Staffanstorp Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1261 Kävlinge Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1262 Lomma Utpendlingskommun 34 Lund 2 Större regionala centrum 1283 Helsingborg Stort utbildningscentrum 35 Helsingborg 2 Större regionala centrum 1282 Landskrona Utpendlingskommun 35 Helsingborg 2 Större regionala centrum 1284 Höganäs Utpendlingskommun 35 Helsingborg 2 Större regionala centrum 1277 Åstorp Utpendlingskommun 35 Helsingborg 2 Större regionala centrum 1260 Bjuv Utpendlingskommun 35 Helsingborg 2 Större regionala centrum 1276 Klippan Mindre utbildningscentrum 36 Klippan 5 Mindre lokala centrum 1275 Perstorp Utpendlingskommun 36 Klippan 5 Mindre lokala centrum 1292 Ängelholm Mindre utbildningscentrum 37 Ängelholm 4 Större lokala centrum 1257 Örkelljunga Utpendlingskommun 37 Ängelholm 4 Större lokala centrum 1278 Båstad Utpendlingskommun 37 Ängelholm 4 Större lokala centrum 1380 Halmstad Stort utbildningscentrum 38 Halmstad 3 Mindre regionala centrum 1381 Laholm Utpendlingskommun 38 Halmstad 3 Mindre regionala centrum 1315 Hylte Utpendlingskommun 38 Halmstad 3 Mindre regionala centrum 1383 Varberg Stort utbildningscentrum 39 Varberg 3 Mindre regionala centrum FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 27

30 1382 Falkenberg Utpendlingskommun 39 Varberg 3 Mindre regionala centrum Kommun Kommuntyp Lokal skolmarknad Typ av skolmarknad 1480 Göteborg Stort utbildningscentrum 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1401 Härryda Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1384 Kungsbacka Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1482 Kungälv Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1441 Lerum Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1462 Lilla Edet Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1481 Mölndal Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1440 Ale Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1402 Partille Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1407 Öckerö Utpendlingskommun 40 Göteborg 1 Storstadsområden 1489 Alingsås Mindre utbildningscentrum 41 Alingsås 1 Storstadsområden 1442 Vårgårda Utpendlingskommun 41 Alingsås 1 Storstadsområden 1415 Stenungsund Mindre utbildningscentrum 42 Stenungsund 1 Storstadsområden 1419 Tjörn Utpendlingskommun 42 Stenungsund 1 Storstadsområden 1485 Uddevalla Stort utbildningscentrum 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1486 Strömstad Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1460 Bengtsfors Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1438 Dals-Ed Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1435 Tanum Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1421 Orust Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1430 Munkedal Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1439 Färgelanda Utpendlingskommun 43 Uddevalla 3 Mindre regionala centrum 1484 Lysekil Mindre utbildningscentrum 44 Lysekil 6 Kommunala centrum 1427 Sotenäs Utpendlingskommun 44 Lysekil 6 Kommunala centrum 1487 Vänersborg Stort utbildningscentrum 45 Trollhättan-Vänersborg** 3 Mindre regionala centrum 1488 Trollhättan Stort utbildningscentrum 45 Trollhättan-Vänersborg** 3 Mindre regionala centrum 1461 Mellerud Utpendlingskommun 45 Trollhättan-Vänersborg** 3 Mindre regionala centrum 1445 Essunga Utpendlingskommun 45 Trollhättan-Vänersborg** 3 Mindre regionala centrum 1444 Grästorp Utpendlingskommun 45 Trollhättan-Vänersborg** 3 Mindre regionala centrum 1490 Borås Stort utbildningscentrum 46 Borås 2 Större regionala centrum 1463 Mark Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1452 Tranemo Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1466 Herrljunga Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1491 Ulricehamn Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1443 Bollebygd Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1465 Svenljunga Utpendlingskommun 46 Borås 2 Större regionala centrum 1494 Lidköping Stort utbildningscentrum 47 Lidköping 4 Större lokala centrum 1470 Vara Utpendlingskommun 47 Lidköping 4 Större lokala centrum 1471 Götene Utpendlingskommun 47 Lidköping 4 Större lokala centrum 1496 Skövde Stort utbildningscentrum 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1495 Skara Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1499 Falköping Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1472 Tibro Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1498 Tidaholm Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1446 Karlsborg Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 1497 Hjo Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum 28 FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI

31 1473 Töreboda Utpendlingskommun 48 Skövde 3 Mindre regionala centrum Kommun Kommuntyp Lokal skolmarknad Typ av skolmarknad 1493 Mariestad Mindre utbildningscentrum 49 Mariestad 5 Mindre lokala centrum 1447 Gullspång Utpendlingskommun 49 Mariestad 5 Mindre lokala centrum 1780 Karlstad Stort utbildningscentrum 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1783 Hagfors Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1782 Filipstad Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1737 Torsby Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1766 Sunne Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1762 Munkfors Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1764 Grums Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1763 Forshaga Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1715 Kil Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1761 Hammarö Utpendlingskommun 50 Karlstad 3 Mindre regionala centrum 1781 Kristinehamn Mindre utbildningscentrum 51 Kristinehamn 5 Mindre lokala centrum 1760 Storfors Utpendlingskommun 51 Kristinehamn 5 Mindre lokala centrum 1784 Arvika Mindre utbildningscentrum 52 Arvika 5 Mindre lokala centrum 1765 Årjäng Utpendlingskommun 52 Arvika 5 Mindre lokala centrum 1730 Eda Utpendlingskommun 52 Arvika 5 Mindre lokala centrum 1492 Åmål Mindre utbildningscentrum 53 Åmål 5 Mindre lokala centrum 1785 Säffle Utpendlingskommun 53 Åmål 5 Mindre lokala centrum 1880 Örebro Stort utbildningscentrum 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1863 Hällefors Utpendlingskommun 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1984 Arboga Utpendlingskommun 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1881 Kumla Utpendlingskommun 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1884 Nora Utpendlingskommun 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1814 Lekeberg Utpendlingskommun 54 Örebro 2 Större regionala centrum 1885 Lindesberg Mindre utbildningscentrum 55 Lindesberg 5 Mindre lokala centrum 1864 Ljusnarsberg Utpendlingskommun 55 Lindesberg 5 Mindre lokala centrum 1861 Hallsberg Mindre utbildningscentrum 56 Hallsberg 5 Mindre lokala centra 1860 Laxå Utpendlingskommun 56 Hallsberg 5 Mindre lokala centrum 1882 Askersund Utpendlingskommun 56 Hallsberg 5 Mindre lokala centrum 1883 Karlskoga Mindre utbildningscentrum 57 Karlskoga 5 Mindre lokala centrum 1862 Degerfors Utpendlingskommun 57 Karlskoga 5 Mindre lokala centrum 1980 Västerås Stort utbildningscentrum 58 Västerås 2 Större regionala centrum 1983 Köping Utpendlingskommun 58 Västerås 2 Större regionala centrum 1981 Sala Utpendlingskommun 58 Västerås 2 Större regionala centrum 1907 Surahammar Utpendlingskommun 58 Västerås 2 Större regionala centrum 1961 Hallstahammar Utpendlingskommun 58 Västerås 2 Större regionala centrum 1982 Fagersta Mindre utbildningscentrum 59 Fagersta 6 Kommunala centrum 1904 Skinnskatteberg Utpendlingskommun 59 Fagersta 6 Kommunala centrum 1962 Norberg Utpendlingskommun 59 Fagersta 6 Kommunala centrum 2084 Avesta Solitärt utbildningscentrum 60 Avesta 6 Kommunala centrum 2061 Smedjebacken Solitärt utbildningscentrum 61 Ludvika-Smedjebacken* 5 Mindre lokala centrum 2085 Ludvika Solitärt utbildningscentrum 61 Ludvika-Smedjebacken* 5 Mindre lokala centrum 2080 Falun Stort utbildningscentrum 62 Falun 4 Större lokala centrum 2029 Leksand Utpendlingskommun 62 Falun 4 Större lokala centrum 2021 Vansbro Utpendlingskommun 62 Falun 4 Större lokala centrum FÖRÄNDRINGAR I SKOLMARKNADENS GEOGRAFI 29