Miljörapport Mertainen

Transkript

1 Yttre Miljö 2015 Miljörapport Mertainen Fotograf: Fredric Alm

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar utveckling / Yttre Miljö D E erika.andersdotter@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Erika Andersdotter LKAB Ja Niddi Ögren Linda Bjurholt Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Magnus Arnkvist Grete Solvang-Stoltz Monica Quinteiro Thomas Määttä Carina Persson Mats Niemi Emil Olsson Bengt Andersson Peter Söderman Patrik Kansa Peter Popper Lars-Göran Johansson Therese Nilsson Jenny Oja-Fjordell Tobias Eliasson Anders Lindberg Fredrik Björkenwall Lotta Lauritz Malin Brännvall Miljörapport 2015 LKAB Mertainen Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2016\ Svappavaara - Miljörapport 2015 LKAB Mertainen.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Mertainen( ) år: 2015 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaara Mertainen Postnummer: Ort: Mertainen Besöksadress för anl.: Svappavaara, Mertianen gruvindustriområde Fastighetsbeteckningar: Svappavaara 1:25 Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :42:18 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Mertainen( ) år: 2015 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Andersdotter Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: erika.andersdotter@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Linda Efternamn: Bjurholt Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lina.bjurholt@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB kontoret Postnummer: Postort: Kiruna Inlämnad: :42:18 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Mertainen Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige. Näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. Mertainen är beläget drygt 10 km nordväst om Svappavaara tätort. Mark- och miljööverdomstolen meddelade genom dom , i mål nr M och M , LKAB tillstånd att bedriva verksamhet i enlighet med deldom M och med vissa förändringar. Under 2015 har de flesta anläggningsarbeten färdigställts och under 2016 kommer primärkross och finkross att färdigställas. Varm- och kalltester förväntas ske under andra kvartalet Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Mark- och miljödomstolen (Deldom M ) - Skogsavverkning och jordavrymning inom området för dagbrottet och industriområdet - Bergschakt för primärkross/bergkross för anläggande av vägar och industriområde - Anläggande av avskärmande och uppsamlande diken för undanhållande samt uppsamling av vatten samt av avslamningsbassäng och oljeavskiljare - Anläggande av ledning och pumpstation för bortledning av vatten till Mertaseno - Anläggande av truck-, service- och anslutningsvägar i det aktuella området - Byggnationsel och bodetablering - Uppförande av truckverkstad - Anläggande av två stycken brunnar för uttag av som mest 10m3/h - Instängsling av verksamhetsområdet - Åtgärder för att säkra passage för renar

7 Mark- och miljödomstolen (Deldom M ) Mark- och miljööverdomstolen (M och M ) - Att anlägga och driva en gruva vid Mertainen med ett kross- och sovringsverk i anslutning till dagbrottet. - Att bryta och bearbeta högst 15 Mton malm per år - Att losshålla och deponera erforderlig mängd sidoberg och sovringsavfall - Att leda bort grund- och ytvatten från dagbrottet och uppsamlande diken - Att efter rening släppa ut grund och ytvatten till recipienten - Att utföra anläggningar för detta - Ändringar av mark- och miljödomstolens deldomar gällande några villkor och delegering. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbotten Anmälan ändrad storlek på tankstation inom Mertainens gruvindustriområde. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Mark- och miljödomstolen (M ) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion Godkännande av kompensationsplan Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning 15Mton ton 7. Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt.

8 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar Provisoriska föreskrifter P1. Villkoret bevakas. Halten ammoniak (NH₃) i vattnet som släpps ut från verksamheten till recipienten får inte överstiga 13 µg/l som månadsmedelvärde. Kontroll ska göras minst en gång per vecka. Om nivån överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit för att ett överskridande inte ska upprepas. P2. Villkoret bevakas. Halten koppar (Cu) i vattnet som släpps ut från verksamheten till recipienten får inte överstiga 10 µg/l som månadsmedelvärde. Halten suspenderat material i vattnet som släpps ut från verksamheten till recipienten får inte överstiga 15 mg/l som månadsmedelvärde. Om någon av ovanstående nivåer överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit för att ett överskridande inte ska upprepas. Kontroll ska ske med automatisk provtagare. Flödesproportionell provtagning med dygnsprov som sammanvägs till ett månadsmedelvärde. Tillsynsmyndigheten får föreskriva annan mätfrekvens om förutsättning för bibehållen kontroll kan vidmakthållas. 1. Om inte annat följer av denna deldom ska Villkoret bevakas. arbetena utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i ansökningshandlingarna och i målet i övrigt angett eller åtagit sig.

9 2. Bolaget skall vidta åtgärder för att motverka störande damning. 3. Stofthalten i utgående luft från punktkällor och utrustning för stoftavskiljning i kross- och sovringsanläggningar får inte överstiga 20 mg/nm3 (normal torr gas). Kontroll ska göras genom mätning 4 gånger per år. 4. Stoftnedfall från verksamheten får vid mätpunkter inte överstiga 600 g/100 m² och 30 dygn (mätt enligt NILU-provtagare). Bolaget skall senaste tre månader innan tillståndet tas i anspråk, till tillsynsmyndigheten redovisa förslag på lokalisering av mätplatser för tillsynsmyndighetens godkännande. Om stoftnedfall från verksamheten överstiger 350 g/100 m² och 30 dygn, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 5. Lastbilar som används för transport av anrikningsrågods från anläggningen ska vara täckta. 6. Anordningar för att förhindra nedsmutsning från lastfordon på väg E10 i form av en färist eller liknande ska anordnas. 7. Sträva efter regelbundenhet avseende tidpunkterna för produktionssprängning och så långt det är möjligt försöka ha fasta skjuttider. Sprängning får endast utföras efter tydlig hörbar varningssignal. Vid sprängning där väg E10 ligger inom säkerhetszonen ska skyddsåtgärder vidtas med avstängning av vägen med bommar och signalreglering, posteringar vid avstängningarna, kontroll av närområdet före och efter sprängning m.m. 8. Fastställa rutiner som ska gälla vid sprängningar som medför hinder för trafiken på väg E10. Rutinerna ska framtas i samverkan med Trafikverket, Kiruna kommun och SOS Alarm i god tid innan sprängningar utförs. 9. Ett förslag till kontrollprogram avseende driften av verksamheten skall ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Villkoret uppfylls. Villkoret bevakas. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret bevakas. Villkoret uppfylls. Villkoret bevakas. Villkoret bevakas. Ett egenkontrollprogram är inlämnat till Länsstyrelsen i maj 2015.

10 10. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till efterbehandlingsplan. Tillsynsmyndigheten får vid behov föreskriva om ytterligare skyddsåtgärder. 11. Bolaget skall ställa en ekonomisk säkerhet om kronor för fullgörandet av den efterbehandlingsskyldighet som gäller för verksamheten. Säkerheten ska inges till markoch miljödomstolen för godkännande inom sex månader från det att lagakraftägande tillstånd till verksamheten föreligger. 12. Vid avverkning av området för det planerade upplaget för sidoberg och sovringsavfall ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten, ta till vara s.k död ved för utplacering i kommande kompensationsområde. Villkor kontroll av påverkan inom Rautasområdet samt skyddsåtgärder Kontroll avseende statusen för de utpekade naturtyperna enligt art- och habitatdirektivet som förekommer i Rautasområdet (Aapamyr och Västlig taiga) ska utföras. Inledande statusbedömning ska genomföras under sommarperioden Kontrollnivåer i jord och berg ska utföras inom området som sträcker sig från planerat dagbrott till Natura 2000-området Rautas. För att inhämta information om de naturliga fluktationerna i god tid innan en påverkan kan komma att ske ska mätningar påbörjas senast augusti månad Skyddsåtgärder genom infiltration av vatten ska, efter tillsynsmyndighetens godkännande, vidtas så att grundvattennivåerna i jord vid den norra gränsen till Rautasområdet inte tillåts sjunka under de naturliga variationerna. Genomförande av kontroll av påverkan ska göras i samråd med tillsynsmyndigheten. LKAB åläggs att utföra kompensationsåtgärder för den förlust av naturvärden och skyddsvärda arter som verksamheten kommer att medföra. 13. Avtal mellan bolaget och markägaren om att avsätta och skydda området Kuosajänkkä ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och vara undertecknat senast sex månader från det att denna deldom vunnit laga kraft. Kopia av undertecknat avtal ska ges in till mark- och miljödomstolen. Villkoret bevakas. Villkoret uppfylls. Villkoret bedöms uppfyllas. Samråd med länsstyrelsen har hållits och död ved har börjat att placeras ut och åtgärden kommer att färdigställas under 2016 alt. vintern 2016/2017. Villkoret bevakas. Provtagningen är inledd. Provtagningsprogrammet och provpunkternas lokalisering har samråtts med länsstyrelsen. Villkoret bevakas. Villkoret uppfylls.

11 14. Skötselplan för området inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader från det att denna deldom vunnit laga kraft. U1. Bolaget ska utreda vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera utsläpp från verksamheten till vatten, vilken reningseffekt som kommer att uppnås samt vilka kostnander detta medför. Utredningen ska omfatta kväve och kväveföreningar (N-tot, ammonium, ammoniak), suspenderat material, olja (alifatiska/aromatiska kolväten), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), zink, koppar, krom, kadmium, nickel, bly, arsenik, kobolt, järn och avse de totala utsläppen från verksamheten. Uppföljning av ammoniak, koppar och suspenderat material i recipienten Mertaseno nedströms utsläppspunkten ska även ingå i utredningen. Vidare ska bolaget utreda vilka halter av ammonium och ammoniak som transporteras i Mertaseno, även i de sjöar nedströms, som ingått i de undersökningar som redan utförts. Möjligheterna att minimera kväveutsläppen genom att t exminska andelen oförbrukad kväve och/eller minska lakning av kväve från området samt möjlighet till förbättrad kväverening ska även utredas. Bolaget ska vidare utreda toxiciteten och nedbrytbarheten för de ämnen som används i dammbekämpande syfte och säkerställa att den är så låg att inga effekter kan förväntas i vattenförekomsten. Utredning U1 ska tillsammans med förslag till villkor avseende vatten som släpps ut i recipienten från verksamheten redovisas till mark- och miljödomstolen senast fyra år efter det att lagakraftägande tillstånd till verksamheten föreligger. U2. Bolaget ska utreda och utvärdera de tekniska, energi- och miljömässiga samt ekonomiska förutsättningarna att utföra transporter av utvunnet material från gruvan med järnväg, som alternativ till transport på väg. Utredningen U2 ska tillsammans med förslag till villkor avseende transportlösning redovisas till mark- och miljödomstolen senast ett år efter det att lagakraftägande tillstånd till verksamheten föreligger. Villkoret innehölls. Bevakas. Bevakas.

12 U3. Bolaget ska, i samråd med berörda samebyar verksamma i Mertainenområdet, identifiera och utreda vilka ytterligare åtgärder eller försiktighetsmått som kan vidtas för att undvika, minimera, avhjälpa eller kompensera de negativa effekter som kan uppstå för rennäringen till följd av den planerade verksamheten. Utredningen U3 ska tillsammans med förslag till villkor redovisas till mark- och miljödomstolen senast tre år efter det att lagakraftägande tillstånd till verksamheten föreligger. Bevakas. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Nedfallande stoft (NILU) LKAB mäter nedfallande stoft i området kring gruvområdet i Mertainen. Denna kontroll inleddes redan i oktober 2013 och då i totalt sex mätpunkter. Enligt villkor 4 ska mätpunkter för nedfallande stoft samrådas med Länsstyrelsen. För att se vilka mätpunkter som gäller framöver se bilaga 1. Under 2015 uppmättes det högsta värdet, 174g/100m 2, 30 dygn, i mätpunkt SNE43. SNE40 utgör referenspunkt för väg E10. Nedfallande Mertainen SNE40 SNE41 SNE42 SNE43 SNE44 SNE45 Gränsvärde Riktvärde medel Figur 1 Uppmätt resultat nedfallande stoft runt Mertainen under Snöprovtagning LKAB tillsammans med forskare vid Kungliga vetenskapsakademien utför även en utökad kontroll av nedfallande stoft genom provtagning av snö under vintern samt sedimentfällor under barmarksperioden. Mätningarna sker i tre korridorer enligt figur 2, där två av korridorerna representerar renbetes-och naturvårdsområden där stofthalten kan komma att öka på grund av verksamheten i Mertainen. Projektet avses pågå under en period om fem år med start 2013 innan gruvverksamheten påbörjades.

13 Koncentrationerna av luftburet stoft i området under 2013 och 2014 har varit generellt låga, i medel 0,6 g/m3. Analyserna för 2015 är ännu inte klara. Figur 2 Korridorer för mätning av nedfallande stoft som utförs av forskare vid Kungliga Vetenskapsakademien 1,00 Utvecklingen av luftburet stoft ,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Winter 2012/2013 Summer 2013 Winter 2013/2014 June 2014 September 2014 Figur 3 Utveckling av nedfallande stoft för Mertainen Transect A Transect B Transect C Transect D Average Linjär (Average) Vatten Vattendraget Mertaseno med utflöde i Torneälv kommer att bli recipient för renat överskottsvatten från verksamheten. Norr om Svappavaara flyter Mertaseno ihop med Liukattijoki som är recipient för utsläpp från gruvverksamheten i Svappavaara. För mer om kontroll av det bäcksystemet se Miljörapport för Svappavaara.

14 LKAB inledde delar av recipientvattenprovtagningen i Mertaseno redan Detta för att samla bakgrundsvärden inför verksamheten för att underlätta uppföljning av eventuella effekter. För provpunkternas placering se bilaga 1. Reningsanläggningen för vatten färdigställdes under Reningsanläggningen som består av sedimentationsbassänger och oljeavskiljare färdigställdes i slutet av mars. Marken var då tjälad och inget vatten fanns i anläggningen. Utloppsventilen hölls stängd fram till 11 maj då vattennivåerna börjat stiga i sedimentationsanläggningen. För haltkontroll av koppar och suspenderat material startade manuell provtagning dagligen. Ammoniak kontrolleras en gång per vecka genom provtagning- och mätning av temperatur, ammonium-kväve och ph. Resultaten används för att beräkna ammoniakhalten. Under förvintern sjönk vattennivån i sedimentationsbassängen och för att hindra bottenfrysning stängdes utloppsventilen för att hålla uppe vattennivån i bassängerna. LKAB informerade tillsynsmyndigheten att ingen bräddning längre skedde ( ), strax därefter inträffade ett läckage i utloppsventilen och mindre mängder vatten bräddades kontinuerligt till Mertaseno. Daglig provtagning återupptogs. I samband med snösmältningen då mycket snö tinade inuti moräntäkten utfördes även provtagning dagligen av koppar och suspenderat material i det vatten som nådde Mertaseno via den översilade myren mellan moräntäkten och väg E10. Som skyddsåtgärd byggdes sedimentfällor nedanför myren och en pumpledning installerades som enkelt kan pumpa överskottsvatten från moräntäkten via självfallsledningen till reningsanläggningen. Kontrollen avslutades när vattennivåerna sjönk. Villkoren har innehållits samtliga månader. En sammanställning över månadsmedelvärden finns nedan i tabell 1 Tabell 1 Månadsmedelvärden av koppar, ammoniak och suspenderat material i utsläppsvatten från Mertainen. Månadsmedelvärdena för koppar är beräknat utifrån analyser av totalkoppar under augusti och september och som upplöst halt övriga månader. Flera prov har analyserats för både upplöst-och totalhalt av koppar varför teoretisk totalhalt har kunnat beräknas. För flera månader har halterna av suspenderat material legat under detektionsgräns (4 mg/l) och rapporteras därför som detektionsgräns *0,5. susp (mg/l) cu (ug/l) NH3 (ug/l) cu totalhalt (ug/l) (beräknad) Maj 11,42 4,21 1,68 5,69 Jun 6,83 3,24 2,00 4,38 Jul 2,00 4,13 0,81 5,57 Aug 2,00 3,00 1 0,58 3,00 Sep 2,00 2,48 1 0,94 2,48 Okt 2,00 2,81 0,46 3,79 Nov 2,00 2,66 0,36 3,59 Dec 2,33 1,54 0,16 2,08 1 koppar analyserat som totalkoppar Grundvatten Kontroll av vattenkvalitet i ytligt grundvatten sker i grundvattenrör i jord. Denna kontroll inleddes i januari 2014, för provpunkternas placering se bilaga 1.

15 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC För att långsiktigt kunna följa upp eventuell påverkan på grundvattennivåer i jord och berg i närområdet utförs manuell och automatisk kontroll av grundvattennivåer, kontrollerna påbörjades mellan år För placering av mätpunkterna se bilaga 1. Tabell 2 Resultat av grundvattennivåmätning i Mertainen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec SGN54 2,91 3,08 3,35 3,42 2,45 1,6 1,75 1,7 2,6 2,06 SGN55 2,93 2,92 3,15 3 1,9 1,67 2,15 1,9 2,1 2,2 SGN56 4,3 4,3 4,35 4,14 3,1 2,8 3,2 3,1 3,4 3,6 SGN57 1,98 1,98 2,25 2,01 1,5 1,35 1,2 1,4 1,45 SGN59 3,76 3,83 4,06 4,25 2,55 1,06 1,35 1,3 1,95 2,55 SGN60 2,45 2,55 2,79 2,85 1,6 0,45 0,6 0,7 1,1 1,5 SGN61 is is is is is 1,02 1,15 is is is SGN62 2,43 2,54 2,7 2,76 1,9 1,52 1,65 1,6 1,75 1,15 SGN63 4,26 4,35 4,49 4,52 3,6 3 3,2 3,1 3,4 3,6 SGN64 is is is is is 1,1 1,25 is is is SGN94 2,38 2,3 2,45 2,35 1,6 1,64 1,9 1,7 1,9 1,95 Tabell 3 Grundvattennivåer Mertainen ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Grundvattennivåer Mertainen SGN54 SGN55 SGN56 SGN57 SGN58 SGN59 SGN60 SGN61 SGN62 SGN63 SGN64 SGN94 Biologisk undersökning LKAB har utfört biologiska undersökningar 2011 med uppföljande moment 2012 och Analysen av vattenkemi visar genomgående bra ph-och alkalinitetsvärden i de fyra undersökta sjöarna och de två vattendragen. För placering av mätpunkterna se bilaga 1. Näringsstatusen är också låg vilket är det önskvärda för denna typ av vattensystem. Endast halten av bly är anmärkningsvärt hög i Bergsmannijärvi och Saittajärvi, varför är dock oklart. Sedimentprover har tagits i sjön Ainasjärvi där halterna av metaller verkar ligga på normala nivåer. Bottenfaunan har inventerats längs tre sträckor i Mertasetno och två sträckor i Pounojoki samt i Ainasjärvi. Påväxtalgerna studerades vid samtliga nio provplatser. Den samlade bedömningen är att alla undersökta lokaler har en naturlig sammansättning av såväl påväxtalger som bottenfauna. Alla

16 lokaler har hög eller god status enligt de undersökta indexen som bedömts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, och med koppling till ekologisk status och EU:s habitatdirektiv för vatten. Ett undantag till detta finns i Pounujoki uppströmslokalen som uppvisar måttligt hög status för bottenfaunaindexet Misa (surhetsindex). Även kiselalganalysen antyder att lokalen periodvis påverkas av surt vatten (måttlig status surhetsindex för bottenfauna, ph 5,9-6,5 under senaste 12 månadersperioden) vilket gör att några av de surhetskänsligaste arterna/artgrupperna saknas både bland bottenfaunan och kiselalgerna. Av LKAB konsulterad konsult bedömer att det är troligt att Pounojoki under vårflöden kan påverkas av kraftig ytavrinning av surare vatten från de stora våtmarksområden som finns i övre delen av bäckens avrinningsområde. Pounujoki bedöms inte på något vis försurad men ordentliga surstötar kan påverka bottenfaunan och vissa känsliga arter. En ökad avrinning kan också orsakas av ett mer aktivt skogsbruk som förekommit i de övre delarna av avrinningsområdet vilket ytterligaren förstärka surstötarna under högflödesperioder. Utförda fiskeundersökningar i Ainasjärvi visar att de metaller som ligger relativt högt i fiskleverprover är kadmium, kobolt och kvicksilver från fisk i den norra delen av sjön, men dessa ligger i nivå med halterna i referenssjön Ylinen Aptasjärvi. Koppar- och zinkhalterna från Ainasjärvi ligger strax över bakgrundshalterna. Kopparhalten i sedimentet i den norra bassängen ligger på måttligt höga halter, och för de övriga uppmättes mycket låga/ låga halter och i nivå med referenssjöarna. Ainasjärvi klassades som god status i södra delen och måttlig i norra delen. Avvikelserna från referenssjön indikerar en ökad näringshalt i systemet, särskilt i den norra bassängen, men inga tydliga tecken på eutrofiering syntes på plats vid provfisket. Vattenkemiprover tas på två provpunkter i Mertasetno, uppströms Ainasjärvi och medelhalten av totalfosfor från 2010 till 2012 är genomgående låga. De båtar som ligger längs stränderna vid Ainasjärvi pekar på att sjön är ett fiskevatten som nyttjas av ortsbefolkningen. Provfisken i Sarvijärvi och Bergsmannijärvi visar på goda bestånd av abborre och gädda. Främst i Sarvijärvi är fångsten större var förväntat medan Bergsmannijärvi skiljer ut sig mer då det gäller antalet arter. Saittajärvi i utredningsområdets norra del har däremot ett glest bestånd av enbart gädda. Sannolikt har inte abborren lyckats etablera sig i den grunda sjön eftersom det är sällsynt att man missar denna art vid provfisken. Lokalerna Mertasetno U2 och Mertasetno N är de enda som uppnår god status och vilket beror på att det där fångades ett flertal individer av laxfiskarterna harr och öring. På de övriga tre elfiskelokalerna fångades inga yngel av vare sig harr eller öring men däremot enstaka större öringar. I dagsläget finns inga indikationer på att den tidigare gruvverksamheten vid Mertainen har haft någon märkbar negativ effekt på biologin i recipienten Mertasetno nedströms gruvområdet. Avfall Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara. Redovisningen där omfattar avfall från förädlingsverksamheten i Svappavaara, Leveäniemi, Gruvberget, Masugnsbyn och Mertainen. Råvaruförbrukning Under 2015 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och sidoberg vid Mertainen. Booster: 712 kg Dynamit: kg Matris: kg Prills: kg Under 2015 har följande mängder diesel förbrukats vid verksamheten Transporter: 182 m 3 Losshållning mm: 23,8 m 3

17 Ekologisk kompensation Stora delar av markområdena runt Mertainen har höga naturvärden. Gruvområdet angränsar också ett Natura 2000-område. Den planerade gruvdriften med infrastruktur och byggnationer kommer oåterkalleligt att påverka ett cirka ha stort område, både indirekt och direkt, och beröra skyddsvärda arter som lappranunkel, myrbräcka och pilgrimsfalk. LKAB har till Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen lämnat ett förslag på kompensation för gruvverksamhetens påverkan, vilket godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län i Mark- och miljödomstolen och vann lagakraft oktober LKAB har därför skyddat ett ha stort område i Kuosajänkkä, strax norr om dagbrottet, där skydd och restauration enligt metoden BBOP, Business and Biodiversity Offsets Programme kommer att utföras. Åtgärderna syftar till att skapa förutsättning för de skyddsvärda arterna att skapa nya habitat och att mildra påverkan på rennäringens intressen i området. Under hösten 2015 påbörjades de naturvärdeshöjande åtgärderna i Kuosajänkkä genom utläggning av död ved. Inventeringar inför restaurering av myrar, myrslåtter och naturvårdsbränning har också utförts. 11. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell X Ej aktuell X X X X X

18 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Hela Mertainens industriområde har under 2015 stängslats in. En industrivakt har också installerats för öka säkerheten. LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade datan minskar risken för felrapportering och databortfall. LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 fick även LKAB:s leverantörer möjlighet att nyttja systemet och i framtiden kommer all riskhantering inom LKAB rapporteras och hanteras i systemet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Mertainen under Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten.

19 Miljöhändelser Endast ett fåtal mindre spill av drivmedel och oljor har inträffat under Vid samtliga fall har spillet kunnat saneras. Händelserna bedöms inte ha medfört olägenhet för miljö eller människors hälsa. Två miljöavvikelser har anmälts till länsstyrelsen under Båda avvikelserna har gällt uteblivna provanalyser av olika orsaker. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har genomförts under Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga kemiska produkter har ersatts under LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2014 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå. LKAB har under året uppdaterat och tecknat nytt avfallsavtal gällande alla verksamhetsorter i Sverige. Vilket har lett till ett utökat arbete gällande återanvändning och alternativa återvinningsmetoder.

20 För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. Utbildningsinsatser har löpande genomförts under året ute på arbetsplatserna i syfte att informera arbetsplatsen om just deras avfall. Återvinning, återanvändning, effektivisering och avfallets farlighet har diskuterats. På samtliga verksamhetsorter har också skåp med spillskydd installerats på alla fallplatser av farligt avfall. Detta för att underlätta för verksamheten att sortera men också för att minimera risken för läckage vid defekta behållare eller påkörning. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har genomförts under Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets. 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser ( Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnandet: Myndighet: Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten:

21 Tillämplig slutsats Bedömning b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. Slutsats Planerade åtgärder Bedömning Planerade ansökningar om alternativvärden Planerade ansökningar om dispenser c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 2013 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 2012:11 har upphävts genom NFS 2013:12. Allmänna slutsatser Tillämplig slutsats: Bedömning: b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas. Slutsats som inte bedöms uppfyllas: Planerade åtgärder: Bedömning av behov av krav på prövning eller anmälan: Planerad dispens- eller alternativvärdesansökan: c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Ej aktuellt Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

22 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Tabell 3 Lokaler för mätning av nedfallande stoft. Observera att den slutliga placeringen inte är beslutad ännu. Vattenprovtagning SEP54 Figur 4 Lokaler för recipientvattenprovtagning Mertainen. SVA68 Uppströms planerad utsläppspunkt Mertainen SVA69 Uppströms planerad utsläppspunkt Mertainen SVA87* Nedströms planerad utsläppspunkt Mertainen SEP54 Utsläppspunkt Mertainen SVA76 Nedströms planerad utsläppspunkt Mertainen SVA55** Liukattijoki 3, nedströms LKAB Svappavaara SVA66** Torneälven, uppströms Luongasjoki SVA74** Torneälven, nedströms Luongasjoki SVA77 Pounojiki, uppströms LKAB SVA78 Pounojiki, nedströms LKAB SEP07 Saittajärvi utlopp SEP08 Ainasjärvi SEP09 Sarvijärvi utlopp

23 SVA53** Luongasjoki 1, nedströms LKAB Biologiska undersökningar SEP10 Bergsmannijärvi utlopp Tabell 4 Lokaler som kontrollera vid en biologisk undersökning.

24 Suspenderat material Tabell 5 Lokaler för tillfällig vattenprovtagning avseende halter av suspenderat material. Grundvatten Tabell 6 Mät- och provpunkter för manuell och automatisk nivåmätning samt kontroll av vattenkvalitet.

25 SGN54* SGN55* SGN56* SGN57* SGN94 SGN60 SGN61 SGN62 SGN63 SGN64 SGN59 SGN 94 Tabell 7 Manuell mätning av nivå och vattenkvalitet i grundvatten. I mätpunkter markerade med asterix utförs vattenkvalitetprovtagning. SGN55 SGN56 SGN61 SGN62 SGN63 SGN64 Tabell 8 Mätpunkter automatisk nivåmätning.