FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2003 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 1202 om ändring av lagen om utnämning av domare om ändring av 6 hovrättslagen om ändring av tingsrättslagen om ändring av 2a lagen angående Högsta förvaltningsdomstolen om ändring av lagen om förvaltningsdomstolarna om ändring av 4 och 5 lagen om försäkringsdomstolen om ändring av 6 lagen om arbetsdomstolen om ändring av marknadsdomstolslagen om ändring av militära rättegångslagen om ändring av 9 lagen om behandling av besvärsärenden vid patent- och registerstyrelsen Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas Justitieministeriets förordning om tvåspråkiga fängelseavdelningar vid fångvårdsväsendet Nr 1202 om ändring av lagen om utnämning av domare ändras i lagen den 25 februari 2000 om utnämning av domare (205/2000) 1 3 mom., rubriken för 11 samt 12 och 13 som följer: 1 ens tillämpningsområde Om riksrätten bestäms i Finlands grundlag. 11 Allmänna behörighetsvillkor och grunder för utnämning av domare 12 Behörighetsvillkor som gäller domares kunskaper i finska och svenska Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 11 kan utnämnas till domare om han eller hon har utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom domstolens domkrets samt 1) vid enspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt

2 4032 Nr ) vid tvåspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller domarnas språkkunskaper vid Ålands tingsrätt och Ålands förvaltningsdomstol utfärdas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) genom förordning av statsrådet. 13 Dispens Dispens från behörighetsvillkoren kan inte beviljas i fråga om domartjänster. Den som är utnämnd till en domartjänst när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan domartjänst för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft. En domare som blivit utnämnd för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid. När denna lag har trätt i kraft kan en person som har visat behjälplig muntlig förmåga i det andra språket och som i övrigt uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren utnämnas till domare för viss tid vid enspråkig domstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

3 4033 Nr 1203 om ändring av 6 hovrättslagen ändras i hovrättslagen av den 21 januari 1994 (56/1994) 6 som följer: 6 Föredragande vid hovrätten Föredragande vid hovrätten är assessor och fiskal. Behörighetsvillkor för tjänsterna som assessor och fiskal är juris kandidatexamen samt erfarenhet av domaruppgifter. För tjänst som föredragande är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom hovrättens domkrets samt 1) vid enspråkiga hovrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt 2) vid tvåspråkiga hovrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. Även en ledamot av hovrätten kan vara föredragande. I arbetsordningen kan också en annan tjänsteman som uppfyller behörighetsvillkoren i 2 mom. förordnas till föredragande. Den som är utnämnd till en tjänst som föredragande när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan tjänst som föredragande för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft. Den som blivit utnämnd till föredragande för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid. När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda domkretsens andra språk, utnämnas till föredragande för viss tid vid enspråkig domstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

4 4034 Nr 1204 om ändring av tingsrättslagen ändras i tingsrättslagen av den 28 juni 1993 (581/1993) 13 a, sådan den lyder i lag 1182/2000, och fogas till lagen en ny 4 a som följer: 4a Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 3 a 2mom. kan utnämnas till tingsfiskal och den som uppfyller behörighetsvillkoren i 4 2 mom. kan utnämnas till notarie, om han eller hon har utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom tingsrättens domkrets samt 1) vid enspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt 2) vid tvåspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna för notarier vid Ålands tingsrätt utfärdas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) genom förordning av statsrådet. 13a Vid tingsrätten kan det för mål och ärenden som skall behandlas av jorddomstolen finnas tjänster som jordrättsingenjör. Jordrättsingenjören är behörig att behandla jordrättsmål och jordrättsärenden även vid andra tingsrätter som behandlar jordrättsmål och jordrättsärenden. Angående jordrättsingenjörernas samarbetsområden i enlighet med deras arbetssituation bestäms genom förordning av justitieministeriet. För tjänsten som jordrättsingenjör krävs för uppgiften lämplig diplomingenjörsexamen inom lantmäteribranschen vid en teknisk högskola och god erfarenhet av verkställande av fastighetsförrättningar och god förtrogenhet med värdering av fastigheter. För den som utnämns till en tjänst som jordrättsingenjör är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom tingsrättens domkrets samt 1) vid enspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt 2) vid tvåspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.

5 Nr Jordrättsingenjören utnämns i den ordning som bestäms i fråga om tingsdomare. Innan utnämningsframställning görs skall domarförslagsnämnden inhämta yttrande av lantmäteriverkets centralförvaltning om sökandena till en jordrättsingenjörstjänst. Jordrättsingenjörerna har den rätt att kvarstå i tjänsten som i grundlagen bestäms för domare. Den som är utnämnd till en tjänst som tingsfiskal när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan tjänst som tingsfiskal för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft. Den som blivit utnämnd till tingsfiskal för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid, och den som blivit utnämnd till notarie före lagens ikraftträdande är behörig till praktiktidens slut. När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda domkretsens andra språk, utnämnas till tingsfiskal för viss tid eller till notarie vid enspråkig domstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

6 4036 Nr 1205 om ändring av 2a lagen angående Högsta förvaltningsdomstolen ändras i lagen den 22 juli 1918 angående Högsta förvaltningsdomstolen (47/1918) 2 a 3 mom., sådant det lyder i lag 107/2000, som följer: 2a Behörighetsvillkor för en ledamot med uppdraget som bisyssla är lämplig högre högskoleexamen inom det tekniska eller naturvetenskapliga området. Dessutom förutsätts att ledamoten är förtrogen med uppgifter som hör till området för den lagstiftning som skall tillämpas. För en sådan ledamot med uppgiften som bisyssla som utnämns till miljösakkunnigråd är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Den som blivit utnämnd för viss tid till ledamot med uppdraget som bisyssla före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppdraget till utgången av denna tid.

7 4037 Nr 1206 om ändring av lagen om förvaltningsdomstolarna fogas till lagen den 26 mars 1999 om förvaltningsdomstolarna (430/1999) en ny 8 a samt till 10, sådan den lyder i lag 106/2000, ett nytt 2 mom. som följer: 8a Behörighetsvillkor som gäller sakkunnigledamöters språkkunskaper Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 8 kan förordnas till sakkunnigledamot eller suppleant vid en förvaltningsdomstol, om han eller hon har goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom förvaltningsdomstolens domkrets samt 1) vid enspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt 2) vid tvåspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller sakkunnigledamöternas och suppleanternas språkkunskaper vid Ålands förvaltningsdomstol utfärdas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) genom förordning av statsrådet. 10 Föredragande För tjänst som föredragande är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom förvaltningsdomstolens domkrets samt 1) vid enspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt 2) vid tvåspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. En sakkunnigledamot eller suppleant som blivit förordnad för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.

8 4038 Nr 1206 Den som är utnämnd till föredragande när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan föredragandetjänst för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft. Den som blivit utnämnd till föredragande för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid. När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda befolkningens andra språk inom domkretsen, utnämnas till föredragande för viss tid vid enspråkig förvaltningsdomstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

9 4039 Nr 1207 om ändring av 4 och 5 lagen om försäkringsdomstolen ändras i lagen den 21 februari 2003 om försäkringsdomstolen (132/2003) 4 1 mom. och 5 1 mom. som följer: 4 Behörighet för och förordnande av läkarledamöter Läkarledamöterna och deras suppleanter skall vara legitimerade läkare. Läkarledamöterna och deras suppleanter skall ha goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. 5 Förordnande av andra ledamöter med uppgiften som bisyssla Statsrådet förordnar på framställning av justitieministeriet för fem år i sänder ett tillräckligt antal ledamöter med uppgiften som bisyssla, vilka är förtrogna med arbetsförhållanden eller företagsverksamhet samt med militärskadeärenden, samt suppleanter för dem till försäkringsdomstolen, dock högst till dess de uppnår den avgångsålder som anges i 6. De ledamöter med uppgiften som bisyssla som avses här och deras suppleanter skall förordnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal med kunskaper i svenska. Den som blivit förordnad för viss tid till läkarledamot och suppleant för läkarledamot samt annan sakkunnigledamot med uppgiften som bisyssla och dennes suppleant före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid /185

10 4040 Nr 1208 om ändring av 6 lagen om arbetsdomstolen ändras i lagen den 31 juli 1974 om arbetsdomstolen (646/1974) 6, sådan den lyder i lag 214/2000, som följer: 6 Till ledamot och suppleant i arbetsdomstolen kan utnämnas finska medborgare som har fyllt tjugo år och som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats. De ledamöter eller suppleanter i arbetsdomstolen som avses i 2 2 mom. skall ha goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. De ledamöter i arbetsdomstolen som avses i 2 3 mom. skall utnämnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal ledamöter med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal ledamöter med kunskaper i svenska. Presidenten, arbetsdomstolsrådet och ledamöterna samt suppleanterna skall avgå då de fyller 67 år. Den som blivit utnämnd för viss tid till ledamot eller suppleant i arbetsdomstolen före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.

11 4041 Nr 1209 om ändring av marknadsdomstolslagen fogas till marknadsdomstolslagen av den 28 december 2001 (1527/2001) en ny 5 a som följer: 5a Behörighetsvillkor som gäller sakkunnigledamöters språkkunskaper Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 5 kan förordnas till sakkunnigledamot vid marknadsdomstolen, om han eller hon har goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Den som blivit utnämnd för viss tid till sakkunnigledamot före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppdraget till utgången av denna tid.

12 4042 Nr 1210 om ändring av militära rättegångslagen fogas till militära rättegångslagen av den 25 mars 1983 (326/1983) en ny 10 a som följer: 10a En underrätts militära ledamöter och suppleanterna för dem skall förordnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal militära ledamöter med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal militära ledamöter med kunskaper i svenska. För en militär ledamot av högsta domstolen eller en hovrätt är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Den som blivit utnämnd för viss tid till militär ledamot före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.

13 4043 Nr 1211 om ändring av 9 lagen om behandling av besvärsärenden vid patent- och registerstyrelsen fogas till 9 lagen den 26 juni 1992 om behandling av besvärsärenden vid patent- och registerstyrelsen (576/1992) ett nytt 2 mom. som följer: 9 För den som förordnas till överingenjörsråd är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Den som blivit utnämnd för viss tid till överingenjörsråd före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.

14 4044 Nr 1212 Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas Utfärdat i Helsingfors den 18 december 2003 Statsrådet har på föredragning från inrikesministeriet med stöd av 9 lagen den 26 juni 1981 om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) beslutat: 1 Skärgårdskommuner är: Egentliga Finland Dragsfjärd, Gustavs, Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu, Rimito och Velkua. Södra Savolax Enonkoski, Puumala och Sulkava. Malax. Karlö. Österbotten Norra Österbotten 2 Bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas på öarna utan fast vägförbindelse samt inom parentes särskilt nämnda öar och andra områden med fast vägförbindelse i följande kommuner: Nyland Ekenäs (även Bromarv, Trollshovda, Lindö, Svedja-Öby och Odensö-Norrby- Båsa), Helsingfors och Ingå (även Storramsjö-Hirdal, Barö, Räfsö, Degerö och Stävö). Östra Nyland Borgå (även Emsalö, Vässölandet och Tirmo-Fagersta), Pernå (även Sarvsalö, Kabböle-Isnäs, Tjuvö och Strömsland), Sibbo (även Kitö och Löparö) och Strömfors (även Svartholmen och Gäddbergsö). Egentliga Finland Finby (även Storby och Kolsjö), Halikko (även Angelniemi och Angelansaari), Kimito (även Kimito ö ), Merimasku (även Otava ö), Nystad (även Pyhämaa-Lepäinen och Kittamaa), Pargas (även Stormälö, Lillmälö-Lenholm, Stortervolandet, Lilltervo och Lemlax), Pikis (även Harvaluoto), Tövsala (även Leikluoto, Kuuste, Mussalo-Lehtinen, Kaitainen och Naurisluoto-Kuusisto), Villnäs (även Lemsjöholm och Livonsaari) och Västanfjärd (även Kimito ö). Päijänne-Tavastland Asikkala (även Vedentausta, Salonsaari, Rutalahti och Vähä-Pulkkila). Kymmenedalen Kotka (även Tiutinen) och Pyttis (även Mogenpört).

15 Nr Södra Karelen Ruokolahti (även Äitsaari, Härskiänsaari, Utula-Kietävälä och Kekäleenniemi), Taipalsaari (även Kirkkosaari, Rehula-Vehkataipale-Kattelussaari-Nieminen och Merenlahti), och Uukuniemi (även Korpijärvi-Värtsi och Sarvisalo). Södra Savolax Hirvensalmi (även Puulasalo-Vahvaselkä- Kilkinkylä-Väisälänsaari), Nyslott (även Pellossalo-Pitkälä, Loikansaari, Liistonsaari, Mikkolanniemi, Kommerniemi, Kiviapaja, Oravi-Ahvensalmi och Sorsasalo) och S:t Michel (även Hirvensalo, Keljunniemi, Piekälänsaari, Pihlajasalo, Piskola, Pitkälahti, Saukonsalo och Ylivesi). Norra Savolax Kuopio (även Soisalo ö, Talvisalo och Varvisaari) från och med , Tervo (även Linnonsaari, Käpysaari, Lieteniemi och Hyvölä-Vekaroniemi) och Vehmersalmi (även Soisalo ö) till och med Norra Karelen Juuka (även Larinsaari-Koveronsaari, Ritoniemi och Ruottilansaari), Kesälahti (även Sarvisalo, Pellavasniemi-Kiurusaari, Pöllänniemi-Lentteenniemi och Mustolanperä-Varmonniemi), Lieksa (även Koli), Liperi (även Tutjunniemi-Roukalahti-Niinikkosaari och Siikasaari) och Rääkkylä (även Oravinsalo, Varpasalo, Asikonsaari och Nieminen). Österbotten Korsholm (även Köklot, Replot och Värlax), Larsmo (även Eugmo), Maxmo (även Österö-Kvimo), Närpes (även Storön) och Oravais (även Oxkangar). Mellersta Finland Joutsa (även Kälä-Ollinsalmi), Kivijärvi (även Lokakylä och Talviaislahti), Korpilahti (även Oittila och Putkilahti), Kuhmoinen (även Pihlajakoski-Närvä-Ruolahti-Tehi) och Luhanka (även Judinsalo-Klemettilä). Kajanaland Vaala (även Manamansalo). 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004 och gäller till och med den 31 december Helsingfors den 18 december 2003 Minister Hannes Manninen stiftningsråd Kari Parkkonen

16 4046 Nr 1213 Justitieministeriets förordning om tvåspråkiga fängelseavdelningar vid fångvårdsväsendet Utfärdad i Helsingfors den 18 december 2003 I enlighet med justitieministeriets beslut föreskrivs med stöd av 40 2 mom. språklagen av den 6 juni 2003 (423/2003): 1 Vid fångvårdsväsendet finns det en tvåspråkig fängelseavdelning i Helsingfors fängelse och i Sveaborgs arbetskoloni som lyder under fängelset, i Sydvästra Finlands fängelse och i Käyrä öppna fängelseavdelning som lyder under fängelset, samt i Vasa fängelse. 2 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 18 december 2003 Regeringssekreterare Anne Hartoneva UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr , 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2003 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN