Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Torsdag den 2 maj 2019, kl Plats: Häradsgården sammanträdesrummet Gruppmöte: Gruppmöte alliansen kl Gruppmöte S, V kl Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordning 2. Presentation av chefer i vård- och omsorgsverksamheterna 3. Utbildningspass SoL, LSS och myndighetsutövning 4. Budget 2020 med flerårsplan för vård- och omsorgsnämnden 5. Kvartalsuppföljning med helårsprognos 2019 för vård- och omsorgsnämnden VON 2019/18 VON 2019/19 6. Ökad habiliteringsersättning VON 2019/20 7. Granskning genomförandejournaler och social dokumentation VON 2019/21 8. Reviderade tillämpningsföreskrifter för avgifter inom Vård och omsorg 9. Reviderad riktlinje för när läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut ska kontaktas 10. Riktlinje för avvikelser och missförhållanden lex Sarah enligt SoL och LSS VON 2019/17 VON 2019/22 VON 2019/ Reviderad riktlinje kommunens hälso- och sjukvårdsansvar VON 2019/ Nyckeltal (inga handlingar) 13. Trygg hemgång och effektiv samverkan (inga handlingar) 14. Vård- och omsorgschef informerar (inga handlingar) 15. Anmälan av delegationsbeslut VON 2019/1 16. Anmälningsärenden VON 2019/2 Helena Koch Ordförande Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2

3 Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman Vård- och omsorgschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/18 Budget 2020 med flerårsplan för , vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner budget 2020 med flerårsplan för vård- och omsorgsnämnden. Ärendet Enligt bilaga har Vård- och omsorgschefen presenterat budget 2020 med plan för 2021 och Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 2% för I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på tkr för 2020, tkr för 2021 och tkr för 2022 som gjorts utifrån den demografiska utvecklingen av den äldre befolkningen. I förslaget ingår även en buffert på totalt 3,9 mkr. Fredrik Yllman Produktionschef Peter Hellmark Ekonom Bilagor 1. Förslag till budget 2020 Beslut till Kommunstyrelsen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

4 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Fredrik Yllman Totalt (tkr) Budget föreg. år, netto Uppräkning Demografi Ramförändring 1037 Budget, netto Investering, netto systematiskt arbetssätt i arbetet med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Projektet drivs av en projektledare tillsammans med en processledare och beräknas pågå under hela 2019 och 2020 då IBIC ska vara helt implementerat inom kontorets alla delar. VERKSAMHETSOMRÅDE Äldreomsorg Funktionshinderområdet Hälso- & sjukvård VERKSAMHETSUTVECKLING Befolkningsökningen i Trosa kommun fortsätter och för att förutse det kommande behovet av platser på särskilt boende har en strategisk boendeplan tagits fram. Befolkningsökningen innebär, under perioden, dock främst ett ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård varför det rehabiliterande och förebyggande arbetet fortsatt kommer att vara centralt framöver. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar. Den snabbast växande målgruppen inom vårdoch omsorgskontoret är personer med demenssjukdom. Detta innebär att en omdisponering av platser på särskilt boende till demensplatser kan bli nödvändigt. Då det i dagsläget är kö till dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan det även där vara nödvändigt att öppna ytterligare en dagverksamhet som då bör vara belägen i Vagnhärad. Under 2019 startar vård- och omsorgskontoret ett projekt för införande av individens behov i centrum (IBIC). Det är ett behovsinriktat och Under 2017 togs det fram en partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård- och omsorg i Trosa kommun, den så kallade heltidsresan. Den fortsätter enligt plan och under 2020 kommer nästa steg i resan som innebär att all tillsvidareanställd personal som har en sysselsättningsgrad på 75% eller mer kommer att ha erbjudits heltidsanställningar. Ekonomiska förutsättningar Budgeten 2020 uppgår till tkr. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen har en ramjustering gjorts med 6,4 mkr för Vidare har nämnden tilldelats 1 mkr för heltidsresan. VERKSAMHETEN Under 2021 så slutförs heltidsresan vilket innebär att all tillsvidareanställd personal inom kommunals avtalsområde kommer att ha erbjudits heltidsanställningar. Den statliga utredningen om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) presenterade i januari 2019 sitt slutbetänkande. Förslaget innebär att staten tar över myndighetsutövningen kring personlig assistans samt att nya insatser tillkommer och att vissa gamla insatser görs om. Utredningen beräknar att kostnaderna för kommunerna kommer att öka medan statens kostnader kommer att minska. Förslaget är att den nya lagstiftningen ska gälla från 1 januari Det är i dagsläget högst oklart om dessa förslag blir verklighet då

5 nuvarande regering aviserat ytterligare en LSSutredning som ska pågå fram till Försäkringskassan gör också förändringar inom personlig assistans och möjligheten för kommunen att begära retroaktiv ersättning för beslut som kommunen beviljat i avvaktan på Försäkringskassans utredning. Det innebär att utbetalning endast kan göras om en person fått biträde av personlig assistent av kommunen och inte när en person beviljats ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans Socialtjänstlagen (SoL) ses just nu över av regeringen. Bland annat förs diskussioner om att lyfta ut målgruppen äldre ur socialtjänstlagen och att istället skapa en äldrelag. Det kommer att innebära förändringar för kontoret framöver. Kontoret planerar även att införa flera digitala lösningar för att underlätta och effektivisera arbetet för personalen samt öka kvaliteten för våra brukare. Bland annat kommer en lösning för mobil dokumentation, digitala signeringslistor och meddelandefunktion att införas. Vård- och omsorgskontoret står inför en utmaning vad gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är av stor betydelse att öka attraktiviteten för vård- och omsorgs verksamheter och för arbetsplatsen som sådan för att attrahera kompetens framåt. VERKSAMHETSMÅTT Demografi äldre / antal per åldersgrupp Redov Budget 2019 Budget år år NÄMNDENS MÅL Kommunfullmäktige fastställer mål för 2020 med flerårsplan i juni Nämnderna ska fastställa mål för 2020 och plan under hösten 2019.

6

7 Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman Vård- och omsorgschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/19 Kvartalsrapport med helårsprognos 2019 för vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar kvartalsrapport 2019 till kommunstyrelsen. 2. Vård- och omsorgsnämnden godkänner nämndens helårsprognos Ärendet Enligt bilaga har Vård- och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars VO nämnden prognostiserar sammantaget ett negativt resultat på 500 tkr inklusive nämndens egen buffert och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert. Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 5,4 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserats på. Behovet av hemtjänst är fortsatt högt och avviker i prognosen med -3,6 mkr mot budget (exkl. demografiavvikelse). Fredrik Yllman Produktionschef Peter Hellmark Ekonom Bilagor 1. Kvartalsuppföljning 2019 Beslut till Kommunstyrelsen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

8 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Fredrik Yllman Kvartalsuppföljning med helårsprognos Totalt (tkr) Budget, netto Utfall, netto Avvikelse exkl avst. central buffert Avvikelse inkl avst. central buffert varav resultatöverföring EKONOMISK ANALYS HELÅRSPROGNOS Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgsnämnden ett negativt resultat på 500 tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Huvudorsaken till det prognostiserade underskottet är ett ökat behov av hemtjänst och färdtjänst samt ökade kostnader för Hälso- & sjukvårdsenheten. Särskilda boenden för äldre prognostiserar ett positivt resultat på tkr inkl. resultatöverföring från tidigare år. Funktionshinderområdet prognostiserar ett underskott på tkr efter beräknad reglering mot central buffert. Hälso- och sjukvårdsenheten inkl. tekniska hjälpmedel beräknar ett underskott på tkr. Ökade personalkostnader är huvudorsaken till underskottet. Den ökade kostnaden för tekniska hjälpmedel hänger samman med satsningen på tidig rehabilitering vilket ger ett ökat behov av hjälpmedel, tanken är att detta i slutändan ska resultera i minskat behov av hemtjänstinsatser och/eller att behovet av hemtjänst förskjuts. Satsningen där arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar aktivt med träning och hjälpmedel ökar kostnaderna men leder också till att fler kan bo hemma i ordinärt boende. Färdtjänst prognostiserar ett negativt resultat på tkr. Vård- och omsorgsnämnden tog över funktionen för handläggningen av färdtjänst från juni 2016 och en översyn av handläggningen är påbörjad med syfte att skapa en bättre överenstämmelse med rådande lagstiftning och rättspraxis. Under året fortsätter arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar om att säkerställa att vi använder personalen när och där de behövs och att biståndsbesluten följer lagstiftning och domstolarnas praxis. Under 2019 kommer åtgärderna främst att beröra hemtjänsten då störst effekt förväntas uppnås där. Då vård- och omsorgskontorets verksamheter fortgår under dygnets alla timmar alla dagar under året finns det alltid en risk för att behovet av vikarier är större än tillgången. Det kan skapa stora kostnader för övertid då ordinarie personal får arbeta övertid. Vidare är det svårt att prognosticera vilka biståndsbeslut som kommer att beslutas under året. Enskilda beslut, inom främst funktionshinderområdet, kan skapa stora kostnader för vård-och omsorgsnämnden. VERKSAMHETSUTVECKLING Vård- och omsorgskontoret öppnade i november 2018 en ny avdelning för korttidsboende. Den nya avdelningen har en tydlig rehabiliterande inriktning med bemanning av undersköterskor och vårdbiträden men med stor närvaro av arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Detta för att kunna rehabilitera brukarna för hemgång till det egna hemmet. Under 2019 kommer verksamheten att säkra arbetssättet på korttidsavdelningen. Det blir särskilt viktigt då den nya avdelningen möjliggör för Trosa kommun att klara överenskommelsen med region Sörmland

9 kring trygg hemgång och effektiv samverkan där vi snabbt ska ge stöd och omsorg till brukare som, av läkare, anses vara utskrivningsklara från slutenvården. Då den snabbast växande målgruppen är personer med demenssjukdom samtidigt som det är kö till dagverksamhet för personer med demenssjukdom behöver det utredas om ytterligare platser ska tillskapas. Det rehabiliterande och förebyggande arbetssättet ska även användas i ordinärt boende. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar. Under året införs nya digitala lösningar inom kontoret, bl.a. kommer möjligheten till mobil dokumentation för omvårdnadspersonalen att införas, ett projekt kring att införa nyckelfri hemtjänst startas också under Under 2017 togs det fram en partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård och omsorg i Trosa kommun. Arbetet med omställning till heltidsanställningar startades under 2018 och kommer att pågå fram till 2021 då alla anställda kommer att ha erbjudits en heltidsanställning

10

11 Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman Produktionschef Tjänsteskrivelse Datum Diarie nr VON 2019/20 Ökad habiliteringsersättning Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden betalar ut en tillfällig engångsökning av habiliteringsersättning i form av engångsersättning om 6000 kr per deltagare på daglig verksamhet, med biståndsbeslut från Trosa kommun, oavsett driftsform Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige höjer habiliteringsersättningen för personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 10 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) med 2,50 kronor per timme till totalt 10 kronor per timme från 1 januari Sammanfattning Trosa kommun betalar idag ut habiliteringsersättning till de personer som deltar i daglig verksamhet. Regeringen har, för andra året i rad, tillsatt stimulansmedel för att införa, höja eller bibehålla en höjning av habiliteringsersättningen till dem som deltar i daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa medel kan användas enbart under Trosa kommun har rekvirerat kr. Vård- och omsorgskontoret vill använda dessa stimulansmedel till att höja den befintliga habiliteringsersättningen med 2,50 kronor per timme till totalt 10 kronor per timme. Höjningen är finansierad under 2019 men kommer att medföra en merkostnad om ca kronor från år 2020 och framåt. Vård- och omsorgskontoret vill även betala ut en tillfällig engångsökning av habiliteringsersättningen i form av en engångsersättning om 6000 kr till de som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS från Trosa kommun. Engångsökningen av habiliteringsersättning betalas ut som en engångssumma under 2019 då finansiering av detta enbart finns under Ärendet Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

12 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Vård- och omsorgskontoret VON 2019/20 användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS, så kallad habiliteringsersättning. Statsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget. Statsbidraget som ska fördelas omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2019 och fördelas efter rekvisition. Hur mycket pengar som varje kommun kan rekvirera framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är framräknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt LSS i kommunen. Underlaget är den senaste statistiken som Socialstyrelsen har. Trosa kommun har möjlighet att rekvirera totalt kr och medlen kan användas till och med den 31 december De rekvirerade medlen återrapporteras till Socialstyrelsen våren Statsbidrag som inte används under 2019 eller inte används i enlighet med det bestämda syftet ska återbetalas till Socialstyrelsen. Habiliteringsersättningens syfte är att stimulera brukarnas deltagande i daglig verksamhet. Den har betydelse för självkänslan och bidrar till att brukarna upplever verksamheten de utför som värdefull. Målgruppen har ofta begränsade tillgångar och en ökad habiliteringsersättning är ett välkommet tillskott. En höjning av habiliteringsersättningen ökar möjligheten till exempelvis fritidsaktiviteter. En tillfällig engångsutbetalning av habiliteringsersättning ökar deltagarnas möjlighet att genomföra aktiviteter under, exempelvis, sommarledigheten på samma sätt som övriga invånare som arbetar. Det finns idag 31 personer som har beslut om daglig verksamhet. Ekonomiska konsekvenser En permanent höjning med 2,50 kronor per timme till totalt 10 kronor per timme resulterar i en kostnadsökning med cirka kronor per år från år 2020 och framåt. Då stimulansmedlen från regeringen enbart gäller under 2019 föreslås att resterande stimulansmedel utbetalas i form av en engångsersättning i samband med normal utbetalning i juni månad. Engångsersättningen blir då kostnadsneutral för Trosa kommun. Då engångsersättningen är temporär kan det skapa förvirring för målgruppen och vård- och omsorgskontoret måste nogsamt informera deltagarna om att denna tillfälliga ersättning enbart gäller för år Fredrik Yllman Produktionschef Bilagor 1. Socialstyrelsens anvisningar för att rekvirera statsbidrag 2. Fördelningsnyckel Beslut till Kommunfullmäktige Teknik- och servicenämnden Ekonomikontoret

13 Dnr /2019 1(2) Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2019 till kommuner för habiliteringsersättning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Statsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget. OBS! Notera att möjligheten att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget är ett nytt tillägg i regleringsbrevet från föregående år (2018). Bidragets storlek Statsbidraget som ska fördelas efter rekvisition omfattar totalt kronor under Hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för 2019 framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är framräknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kommunen, enligt den senaste statistik som Socialstyrelsen har. Vilka kan rekvirera medlen Samtliga kommuner som avser att betala eller betalar ut dagpenning till de personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Vad kan ni rekvirera medel för Statsbidraget får rekvireras för: att införa dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Detta förutsätter att någon dagpenning inte betalas ut i dagsläget. att höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Här avses själva höjningen och som statsbidraget är tänkt att finansiera. att bibehålla en nivå på dagpenningen (habiliteringsersättning) som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget. Här avses den dagpenning, samt nivån på denna, som till och med året innan det aktuella bidragsåret har finansierats av statsbidraget. När kan ni använda medlen Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2019 och de kan användas till och med den 31 december SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 2(2) Hur får ni del av medlen Medlen till kommuner betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Socialstyrelsen. 1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller och publicerar på Socialstyrelsens webbsida för statsbidraget. 2. Av Socialstyrelsens fördelningsnyckel framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. 4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 1 juni 2019 och medlen betalas ut vanligtvis inom 15 arbetsdagar. 5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Behörig företrädare framgår av er delegationsordning. Om inte alla medel rekvireras Medel som inte har rekvirerats senast den 1 juni 2019 kommer Socialstyrelsen att fördela till de kommuner som har angivit i rekvisitionsblanketten att de önskar ta del av dessa medel. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Under våren 2020 ska ni återrapportera till Socialstyrelsen hur ni har använt 2019 års medel. Information om återrapporteringen skickas ut till de berörda kommunerna i slutet av Frågorna gäller i huvudsak de kostnader som är kopplade till statsbidragets syfte. Det vill säga att införa dagpenning, höja en låg dagpenning och/eller att bibehålla tidigare statsbidragsfinansierad nivå på dagpenningen. Om ni inte har använt hela statsbidraget under perioden den 1 januari 2019 den 31 december 2019 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med syftet för statsbidraget. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen meddelar. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel. Information Frågor om statsbidraget kan ställas till utredare Robin Björk, telefon , e-post robin.bjork@socialstyrelsen.se

15 Dnr /2019 1(9) Behörighet och statsbidrag Fördelningsnyckel statsbidrag för 2019 till kommuner för habiliteringsersättning Kommun Belopp (kr) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun 0 Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bengtsfors kommun Bergs kommun Bjurholms kommun Bjuvs kommun Bodens kommun Bollebygds kommun Bollnäs kommun Borgholms kommun Borlänge kommun Borås stad Botkyrka kommun Boxholms kommun Bromölla kommun Bräcke kommun Burlövs kommun SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 2(9) Kommun Belopp (kr) Båstads kommun Dals-Eds kommun Danderyds kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Eda kommun Ekerö kommun Eksjö kommun Emmaboda kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Eslövs kommun Essunga kommun Fagersta kommun Falkenbergs kommun Falköpings kommun Falu kommun Filipstads kommun Finspångs kommun Flens kommun Forshaga kommun Färgelanda kommun Gagnefs kommun Gislaveds kommun Gnesta kommun Gnosjö kommun Grums kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Gällivare kommun Gävle kommun Göteborgs stad Götene kommun Habo kommun Hagfors kommun Hallsbergs kommun Hallstahammars kommun

17 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 3(9) Kommun Belopp (kr) Halmstads kommun Hammarö kommun Haninge kommun Haparanda stad Heby kommun Hedemora kommun Helsingborgs stad Herrljunga kommun Hjo kommun Hofors kommun Huddinge kommun Hudiksvalls kommun Hultsfreds kommun Hylte kommun Håbo kommun Hällefors kommun Härjedalens kommun Härnösands kommun Härryda kommun Hässleholms kommun Höganäs kommun Högsby kommun Hörby kommun Höörs kommun Jokkmokks kommun Järfälla kommun Jönköpings kommun Kalix kommun Kalmar kommun Karlsborgs kommun Karlshamns kommun Karlskoga kommun Karlskrona kommun Karlstads kommun Katrineholms kommun Kils kommun Kinda kommun

18 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 4(9) Kommun Belopp (kr) Kiruna kommun Klippans kommun Knivsta kommun Kramfors kommun Kristianstads kommun Kristinehamns kommun Krokoms kommun Kumla kommun Kungsbacka kommun Kungsörs kommun Kungälvs kommun Kävlinge kommun Köpings kommun Laholms kommun Landskrona stad Laxå kommun Lekebergs kommun Leksands kommun Lerums kommun Lessebo kommun Lidingö stad Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lindesbergs kommun Linköpings kommun Ljungby kommun Ljusdals kommun Ljusnarsbergs kommun Lomma kommun Ludvika kommun Luleå kommun Lunds kommun Lycksele kommun Lysekils kommun Malmö stad Malung-Sälens kommun Malå kommun

19 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 5(9) Kommun Belopp (kr) Mariestads kommun Markaryds kommun Marks kommun Melleruds kommun Mjölby kommun Mora kommun Motala kommun Mullsjö kommun Munkedals kommun Munkfors kommun Mölndals stad Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nacka kommun Nora kommun Norbergs kommun Nordanstigs kommun Nordmalings kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Norsjö kommun Nybro kommun Nykvarns kommun Nyköpings kommun Nynäshamns kommun Nässjö kommun Ockelbo kommun Olofströms kommun Orsa kommun Orust kommun Osby kommun Oskarshamns kommun Ovanåkers kommun Oxelösunds kommun Pajala kommun Partille kommun Perstorps kommun

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 6(9) Kommun Belopp (kr) Piteå kommun Ragunda kommun Region Gotland Robertsfors kommun Ronneby kommun Rättviks kommun Sala kommun Salems kommun Sandvikens kommun Sigtuna kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skara kommun Skellefteå kommun Skinnskattebergs kommun Skurups kommun Skövde kommun Smedjebackens kommun Sollefteå kommun Sollentuna kommun Solna stad Sorsele kommun Sotenäs kommun Staffanstorps kommun Stenungsunds kommun Stockholms stad Storfors kommun Storumans kommun Strängnäs kommun Strömstads kommun Strömsunds kommun Sundbybergs stad Sundsvalls kommun Sunne kommun Surahammars kommun Svalövs kommun Svedala kommun

21 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 7(9) Kommun Belopp (kr) Svenljunga kommun Säffle kommun Säters kommun Sävsjö kommun Söderhamns kommun Söderköpings kommun Södertälje kommun Sölvesborgs kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tierps kommun Timrå kommun Tingsryds kommun Tjörns kommun Tomelilla kommun Torsby kommun Torsås kommun Tranemo kommun Tranås kommun Trelleborgs kommun Trollhättans stad Trosa kommun Tyresö kommun Täby kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Umeå kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Uppsala kommun Uppvidinge kommun Vadstena kommun Vaggeryds kommun Valdemarsviks kommun Vallentuna kommun

22 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 8(9) Kommun Belopp (kr) Vansbro kommun Vara kommun Varbergs kommun Vaxholms stad Vellinge kommun Vetlanda kommun Vilhelmina kommun Vimmerby kommun Vindelns kommun Vingåkers kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Vännäs kommun Värmdö kommun Värnamo kommun Västerviks kommun Västerås stad Växjö kommun Ydre kommun Ystads kommun Åmåls kommun Ånge kommun Åre kommun Årjängs kommun Åsele kommun Åstorps kommun Åtvidabergs kommun Älmhults kommun Älvdalens kommun Älvkarleby kommun Älvsbyns kommun Ängelholms kommun Öckerö kommun Ödeshögs kommun Örebro kommun Örkelljunga kommun Örnsköldsviks kommun

23 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2019 9(9) Kommun Belopp (kr) Östersunds kommun Österåkers kommun Östhammars kommun Östra Göinge kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Summa

24

25 Vård och omsorg Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Tjänsteskrivelse Datum Diarie nr VON 2019/21 Granskning av genomförandeplaner och social dokumentation Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner granskningen av 2018 års utförda egenkontroll av dokumentation av genomförandeplaner och den sociala dokumentationen enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ärendet Egenkontroll av dokumentation så som genomförandeplaner och den sociala dokumentationen genomförs för att få en överblick över hur verksamheterna arbetar i förhållande till lagstiftningen. Egenkontroll sker som kontrollmoment enligt internkontrollplanen och i form av granskning av ett slumpvist urval av 25% av journaler. Journalerna har granskats från varje enhet, vilket innefattar hemtjänst inom ordinärt boende, vård- och omsorgsboende, LSS och boendestöd enligt SoL. Sammanfattningsvis visar granskningen följande: Journalanteckningarna Den sociala dokumentation som görs är genomgående bra. Journalanteckningarna beskriver väl vad som hänt och inga kränkande uttryck hittades men anteckningarna är alltför få. Det är generellt alltför lite dokumenterat om hur vårdtagaren/brukaren har tillbringat sin tid om vad som varit roliga, viktiga eller svåra upplevelser. Genomförandeplanerna I granskningen har det framkommit att det inte finns genomförandeplaner för samtliga brukare. Planerna är till stor del överskådliga och koncentrerade till de uppgifter som ska finnas med. En stor del av genomförandeplanerna uttrycker väl hur brukaren vill få sina insatser utförda men andra är alltför knapphändiga och ger inte mycket stöd till den som ska utföra insatsen. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

26 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Vård och omsorg Generellt kan sägas att de enheter som har en lägre procentuell andel genomförandeplaner behöver utveckla sin dokumentation så att den blir blir utförligare och förbättra genomförandeplanerna så att de tydligt beskriver hur brukaren vill ha sitt stöd eller sin omsorg utförd. I det pågående förbättringsarbetet med att få genomförandeplaner på plats och bättre social journaldokumentation rekommenderar utredare en översyn av utformningen av nuvarande genomförandeplaner så att de bättre svarar på de punkter som Socialstyrelsen anger som är viktiga att uppnå och som granskningen i hög grad utgått ifrån. Bilagor 1. Granskning av utförarjournaler inom SoL och LSS Fredrik Yllman Vård- och omsorgschef Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare

27 Vård och omsorgskontoret Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare PM Datum Granskning av dokumentation och genomförandeplaner i utförarjournaler inom SoL och LSS Bakgrund Enligt kommunallagen ska nämnderna inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska ansvara för att internkontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Internkontrollplanen innehåller kontrollmoment som bidrar till att det blir tydligt. Ett av kontrollmomenten angivna i nämndens riskanalys är grunden för denna granskning. Att säkerställa att det finns en riskanalys på alla nya brukare vilket innebär dels att den sociala dokumentationen är ändamålsenlig och att genomförandeplanerna är aktuella och följer förskrifterna på innehåll. Syfte Egenkontroll av dokumentation så som genomförandeplaner och den sociala dokumentationen för att få en överblick över hur verksamheterna arbetar i förhållande till lagstiftningen. Målet för dokumentationen i genomförandeplaner är att alla brukare som beviljats en insats skall ha en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska följas upp var tredje månad, och tätare om ändringar görs. Målet med den sociala dokumentationen är att den ska vara aktuell och ändamålsenlig. Journalgranskningen har gjorts för att se i vilken omfattning journalerna har en aktuell genomförandeplan som beskriver hur brukaren vill få sina insatser utförda och om sociala händelser som är viktiga för brukaren dokumenteras i journalen. Genomförande Ett slumpvist urval av minst 25 % av journalerna har granskats från varje enhet, vilket innefattar hemtjänst inom ordinärt boende (ordbo), vård- och omsorgsboende (VÅBO), LSS och boendestöd enligt SoL. När det gäller personer i ordinärt boende har stickprov gjorts hos brukare som beviljats andra insatser än enbart trygghetslarm. Genomförandeplanerna godkändes om de var max ett år och dokumentationen godkändes om det fanns minst en journalanteckning för en bestämd månad (november) som innehöll något om brukarens sociala livssituation och inte bara handlade om hälso- och sjukvård. Enheterna som synades var hemtjänst, VÅBO, LSS-verksamheten, boendestöd för neuropsykiatri (NP)samt socialpsykiatri. Journalerna synades hos 161 av de 576 inskrivna brukarna/vårdtagarna vilket är 28 %. I granskningen har också beaktats de olika områdena inom hemtjänst som i dagsläget hanteras av två hemtjänstchefer. På vård- och omsorgsboendena har fördelning av stickprov skett jämlikt mellan avdelningarna. När det gäller LSS, valde undertecknad att lägga under samma rubrik för ett bättre statistiskt underlag, men specificering inom underkategorin vilket område som avses. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

28 TROSA KOMMUN PM Sida 2(5) Vård och omsorgskontoret Lagstiftning Det finns skyldighet enligt lagstiftningen att dokumentera insatser som rör enskilda inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 5 SoL). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i genomförandeplan. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är styrande för innehåll i genomförandeplanen och journalen 1. Det anges bland annat att syftet med genomförandeplanen är att skapa tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av beslutad insats. Genom planen tydliggörs för den enskilde och personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan underlättar arbetet för vad som ska antecknas i journalen. Så som framgår av Socialstyrelsens råd/föreskrifter om genomförandeplanens innehåll har utredare tittat på följande frågeställningar vid granskningen. -Hur är genomförandeplanernas utformning -framgår beviljade insatser - framgår det mål för insatserna när och hur insatsen ska verkställas, - om den enskilde varit delaktig när planen framställs - vilka har deltagit i planeringen - när planen framställs och samt när och hur planen följs upp. Syftet med journalen är att det ska gå att följa vad som görs och hur situationen ser ut för den enskilde i förhållande till hens ansökan, behov och genomförande av beslutade insatser. Journalen ska innehålla kronologiska anteckningar som ska ge läsaren en bild av vad som hänt och vad som planeras i ärendet, genomförandet eller uppföljningen av en insats. Det är åtgärder, faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ska antecknas. Journalanteckningarna bör vara kortfattade och innehålla tydliga hänvisningar till andra handlingar i akten som kan ge mer information. Anteckningarna ska föras fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål. Det är inte tänkt att man ska skjuta på dokumentationen till lediga stunder framåt i tiden. 1 I 11 kap. 5 SoL samt 4 och 6 kap. SOSFS 2014:5 2

29 TROSA KOMMUN PM Sida 3(5) Vård och omsorgskontoret Resultat Vård- och omsorgsboendena Andelen brukare som hade en aktuell genomförandeplan och sociala journalanteckningar varierade mellan gårdarna. Utifrån genomförda stickprovskontroller framkom att Häradsgården och Ängsgården uppfyllde kraven på efterfrågad dokumentation. Från 25 % - 46 % av VÅBOs journaler synades för att få en bra representativ bild till antalet. Häradsgården och Ängsgården hade alla aktuella genomförandeplaner och 100% av deras journaler hade sociala journalanteckningar under angiven period. På Trosagården hade bara drygt hälften av journalerna en aktuell genomförandeplan. Stor andel av granskade genomförandeplaner var bra utformade och beskrev hur vårdtagaren önskade att insatserna skulle utföras, när och på vilket sätt. Det som saknades i många fall var om den enskilde deltagit och på vilket sätt, vem som deltagit vid upprättandet samt när uppföljning ska ske. Detta skiljde sig även på enhetsnivå. Hur genomförandeplanerna skrivs och vilken information som framgår varierar beroende på vem som skriver genomförandeplanerna. Granskningen av den sociala dokumentationen visar på att vissa enheter skriver mer än andra och att det i flertal av dessa framkommer HSL information. Det förekommer att brukare tackar nej till insats men att det inte alltid finns skäl eller åtgärd. Det som kan konstateras är att förbättring behövs framför allt på dokumentationen på Trosagården men också på de andra boendena när det gäller uppbyggnaden informationen i genomförandeplanerna för att uppfylla samtliga krav som ställs i lag/föreskrifter. Socialpsykiatrin och Boendestöd NP Socialpsykiatrin behöver förbättra dokumentationen, avseende genomförandeplaner då enbart 50 % hade en plan för hur insatserna ska genomföras. Till skillnad från föregående mätmetod år 2016 har dokumentationen i den sociala journalen förbättrats med 90 % från tidigare 60 %. Anteckningarna har bra språk, dock saknas ibland åtgärder och tydlighet i vad som avses med vissa anteckningar. Behöver tydligare röd tråd. Boendestöd NP hade samtliga brukare genomförandeplan och 100 % hade sociala journalanteckningar. Innehållet i genomförandeplanerna uppfyllde samtliga krav som ställs enligt föreskrifter, det som dock behöver justeras är den enskildes delaktighet och att det i vissa fall förekommer skillnad i att det skrivs i jagform eller namnform. Andel synade journaler i % Antal synade journaler % Journalanteckningar Enheter o antal vårdtagare (vt) % aktuella Genomförandeplaner Häradsgården 46 vt 25% % 100% Hemtjänst 345 vt 26% 89 50% 74,2% Trosagården 46 vt 30% 14 50% 57% Ängsgården 22 vt 46% % 100% LSS 74 vt 26% 19 84% 90% Boendestöd NP 29 vt 35% % 100% 3

30 TROSA KOMMUN PM Sida 4(5) Vård och omsorgskontoret Boendestöd SP 14 vt 43% 6 50% 90% S:a % synade journaler 28% Antal av 576 vårdtagare 161 Hemtjänsten Hemtjänsten är indelat i två områden och sammanlagt hade 44 % av de synade journalerna genomförandeplan och 74,2 % någon social journalanteckning men variationen var stor mellan de olika områdena. Om man tittar områdesmässigt Trosa dels Vagnhärad( Västerljung, natt, demens) kan man se att vissa områden behöver göra stora förbättringar i dokumentationen avseende både genomförandeplan och den sociala journalen. Enligt föreskrifterna krävs det förbättring inom samtliga punkter när det gäller Trosa hmtj och Vagnhärad hmtj som ligger lågt i antal upprättade genomförandeplaner och sociala journaler. Vissa brukare saknade genomförandeplan trots att de haft insatsen i ett antal år. Det saknas journalanteckningar som ger läsaren en bild av vad som hänt och vad som planeras i ärendet, genomförandet eller uppföljningen av en insats. Hemtjänst sammantaget: Enheter o antal vårdtagare (vt) Andel synade journaler i % Antal synade journaler % aktuella Genomförandeplaner % Journalanteckningar Hemtjänst 345 vt 26% 89 44% 74,2% Enheterna Trosa väst, Tryggbo, Demens och Natt har däremot samtliga en hög andel genomförandeplaner och social dokumentation. Det är i enheten Natt som kan hitta bra skriven social dokumentation, tydlighet i ärendet och i utförandet. Det som också förekommer är smeknamn på personer, utan att ange om denne samtyckt eller vill kallas detta i dokumentationen, det saknas vilka som är kontaktpersoner, det saknas tydligt utförande. I den sociala journalen kan det stå enstaka ord utan förklaring tex trött. Olika upplägg av genomförandeplan trots samma enhet. Delaktighetsdelen behöver ses över. Se nedan redovisning per enhet. Hemtjänstens områden redovisade var för sig: Enheter o antal vårdtagare (vt) Andel synade journaler i % Antal synade journaler % aktuella Genomförandeplaner % Journalanteckningar HMTJ Trosa 95 vt 25% 24 17% 42% HMTJ Tryggb 106 vt 25% 27 81,5% 74% HMTJ Väst 4 vt 50% 2 100% 100% HMTJ Vagnhärad 85 vt 25% 22 22% 45,5% HMTJ Demens 40 vt 25% 10 60% 100% HMTJ Natt 15 vt 25% 4 100% 100% 4

31 TROSA KOMMUN PM Sida 5(5) Vård och omsorgskontoret LSS Den sociala dokumentationen är för LSS verksamheten överlag väldigt bra och bedöms vara ändamålsenlig. Enheter så som särskilt boende LSS, daglig verksamhet, korttidsverksamhet och tillsyn efter skolans slut hade samtliga brukare genomförandeplaner som följer kriterier enligt föreskrifter. Förbättring behöver göras vid delaktighetsmomentet om den enskilde varit delaktig men också om man skriver i jagform eller namnform. De enheter som saknade genomförandeplaner var ledsagarservice och kontaktpersoner vilket gjorde att procentsatsen i sammanlagt antal var lägre. Bedömning Journalanteckningarna Den sociala dokumentation som görs är genomgående bra. Journalanteckningarna beskriver väl vad som hänt och inga kränkande uttryck hittades men anteckningarna är alltför få. Det är generellt alltför lite dokumenterat om hur vårdtagaren/brukaren har tillbringat sin tid om vad som varit roliga, viktiga eller svåra upplevelser. Genomförandeplanerna I granskningen har framkommit att det inte finns genomförandeplaner för samtliga brukare. Planerna är till stor del överskådliga och koncentrerade till de uppgifter som ska finnas med. En stor del av genomförandeplanerna uttrycker väl hur vårdtagaren/brukaren vill få sina insatser utförda men andra är alltför knapphändiga och ger inte mycket stöd till den som ska utföra insatsen. Generellt kan sägas att de enheter som har en lägre procentuell andel genomförandeplaner behöver utveckla sin dokumentation så att den blir utförligare och förbättra genomförandeplanerna så att de tydligt beskriver hur brukaren vill ha sitt stöd eller sin omsorg utförd. Rekommendation I det pågående förbättringsarbetet med att få genomförandeplaner på plats och bättre social journaldokumentation rekommenderar utredare en översyn av utformningen av nuvarande genomförandeplaner så att de bättre svarar på de punkter som Socialstyrelsen anger som är viktiga att uppnå och som granskningen i hög grad utgått ifrån. Det är en viktig uppgift för ledningen att fortlöpande utbilda och kommunicera syftet med genomförandeplaner så att personalen uppfattar att de kan vara det stöd som lagstiftaren hade i åtanke. Det som annars blir risken är att genomförandeplaner ses som administrativt arbete enbart. I och med implementeringen av IBIC, individens behov i centrum, finns det möjlighet att göra en översyn och lägga utbildningsinsatser på områden som framgått i denna granskning. 5

32

33 Vård- och omsorgskontoret Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/17 Reviderade tillämpningsföreskrifter för avgifter inom Vårdoch omsorg Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar reviderade tillämpningsföreskrifter för avgifter inom Vård- och omsorg. 2. Tillämpningsföreskrifterna gäller från och med 1 juli Ärendet Under mars månad har avgiftshandläggarna på myndighetsenheten utrett kostnader för brukare på särskilt boende som enbart har sondmatning som fullnutrition istället för måltider från kostenheten. Det har konstaterats att taxor och avgifter för kost behöver kompletteras med en taxa för enbart sondnäring/sondmatning. Tidigare antagen taxa saknar uppgifter om avgift för brukare på särskilt boende som har sondmatning som fullnutrition. Revidering av taxan är nödvändig för at säkerställa att debitering sker på ett korrekt sätt. Förslaget är att taxan för sondmatning uppgår till den enskildes egenavgift och faktiska kostnad för beställd sondmatning och att matkostnaden för övrigt följer konsumentverkets beräkningar på årsbasis. Fredrik Yllman Produktionschef Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Bilagor Förslag till tillämpningsföreskrifter för avgifter inom Vård- och omsorg. Beslut till Kommunfullmäktige Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

34 1(10) Tillämpningsföreskrifter 1 Avgifter Vård och omsorg Gäller from Nedanstående föreskrifter ligger som grund vid beräkning av avgifter inom vård och omsorgsförvaltningen. I varje enskilt ärende görs alltid en individuell beräkning. 1 Avgifter Avgift tas ut av kunden enligt beslut i Kommunfullmäktige Avgifter inom Vård- och omsorgsförvaltningen. 1.1 Avgifter inom högkostnadsskyddet/maxtaxan De avgifter som skall räknas samman och jämföras med kundens avgiftsutrymme är följande: Omvårdnad/service i ordinärt boende och i särskilt boende debitering sker enligt verkställd tid med ett pris per timme upp till avgiftsutrymmet/maxtaxan. Avgift korttidsboende (växelvård, avlastning m.m.). Vid tillfällig vistelse i särskilt boende s.k. korttidsvård, växelvård, avlastning m.m. debiteras en dygnsavgift för omvårdnad/service, mat och hyra. Observera att matavgiften och hyran ligger utanför högkostnadsskyddet. Abonnemangsavgift för trygghetslarm debitering sker enligt fast avgift per månad. Avgift för hembesök vid larm debitering sker enligt verkställd tid med ett pris per timme upp till avgiftsutrymmet/maxtaxan. Avgift för hemsjukvård/hembesök Vid hembesök av hemsjukvården sker debitering enligt debiteringsunderlag som skickas till avgiftshandläggaren. Vid långvarigt behov = Inskrivna i hemsjukvården betalas en fast månadsavgift inom avgiftsutrymmet/maxtaxan. 1.2 Avgifter utanför högkostnadsskyddet/maxtaxan Följande avgifter ligger utanför högkostnadsskyddet: Hyra. Kommunen debiterar förskottshyra enligt hyreskontrakt och separat dokument gällande hyreshöjning. Matabonnemang. Kommunen debiterar en kostnad för matabonnemang som omfattar frukost, lunch, middag och kaffe/mellanmål. Abonnemanget debiteras månadsvis. Hyra och Matavgift vid korttidsboende (växelvård, avlastning m.m). Kommunen debiterar hyra och matavgift per dygn. Matavgift vid korttidsverksamhet LSS. Kommunen debiterar matavgift per måltid. Matavgift vid dagverksamhet. Kommunen debiterar en matavgift per dag. Avgift för taxiresor till och från dagverksamhet debiteras enligt prislista från kommunens kollektivtrafiksamordning/färdtjänst.

35 2(10) Tillämpningsföreskrifter 2 Avgifter Vård och omsorg Trygghetslarm om larmknappen försvinner alt går sönder på grund av försummelse från brukarens sida debiteras en avgift motsvarande kommunens självkostnadspris. 1.3 Avgiftsfria insatser Nedanstående insatser är avgiftsfria: Dagverksamhet/daglig sysselsättning Boendestöd Telefonservice Konsultation Hemsjukvård 2. Beräkning av inkomster Beräkning sker på aktuell uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna. I inkomstslaget kapital beräknas den faktiska inkomsten per den 31 december året innan avgiftsperioden (=kontrolluppgift inför deklarationen) ev RSV Innan avgift fastställs ska en inkomstförfrågan göras hos den enskilde. 2.1 Inkomster/utgifter som är avgiftsgrundande Pensioner: Allmänna pensioner Tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar Äldreförsörjningsstöd (pensioner till äldre som inte har pensionsrätt i Sverige) Inkomst av tjänst: Lön/arvode eller liknande A-kassa Föräldrapenning Sjukpenning/sjukersättning Inkomst av näringsverksamhet Inkomst vid uthyrning av bostad Bostadstillägg, bostadsbidrag Livränta Övriga ej skattepliktiga inkomster/utlandspension Ränteinkomster och utdelningar 2.2 Inkomster/utgifter som inte är avgiftsgrundande Försörjningsstöd Introduktionsersättning för flyktingar Barnbidrag Barns inkomster eller avkastning på förmögenhet Handikappersättning Förmögenhet, ersättning från kapitalförsäkringar, reavinster Ränteutgifter som inte gäller bostad 2.3 Från inkomsten räknas Preliminär skatt, fastighetsavgift.

36 3(10) Tillämpningsföreskrifter 3 Avgifter Vård och omsorg Observera att kyrkoavgift till Svenska Kyrkan eller annan medlemsavgift till trossamfund som redovisas av skattemyndigheten ej ska frånräknas. Avgiften ingår i skatteberäkningen. Vilka trossamfund som får in sin avgift via skattesedeln finns uppräknade på Skatteverkets hemsida. 3. Avgiftsberäkning för olika hushållstyper 3.1 Ensamboende Beräkning sker utifrån den enskildes inkomst, bostadskostnad per månad samt minimibelopp. Ensamboende som flyttar till särskilt boende kan ansöka om avdrag för dubbelt boende i max tre månader. 3.2 Makar och registrerade partner Inkomstuppgift begärs in från båda makar och registrerade partners oavsett om endast en har insats. Sammanboende makars/registrerade partners inkomst och bostadskostnad läggs samman och delas i två lika stora delar innan beräkning av avgift sker. Eftersom biståndsbeslutet gäller den enskilde personen beräknas avgiften för varje enskild person var för sig. Om en av makarna/registrerad partner flyttar till särskilt boende läggs inkomsterna ihop och delas på två. Man kan begära särdelad inkomst, vilket i vissa fall är ekonomiskt fördelaktigt. En kopia av Pensionsmyndighetens beslut om pension som för ensamstående ska i så fall lämnas till kommunen. När en av två makar/registrerad partner flyttar till särskilt boende skall biståndshandläggaren informera den enskilde om att anmäla detta till Pensionsmyndigheten. Högre pension utgår till var och en då makar/registrerade partners bor åtskilda. Vidare kan nytt bostadstillägg sökas. Var och en söker på sin respektive bostadskostnad. 3.3 Sammanboende I hushållsgemenskap som består av sammanboende (som inte är gifta/ingått partnerskap) beräknas inkomsten som för ensamstående men bostadskostnaden delas lika. I de fall endast en av de sammanboende har hjälp gäller dennes inkomst och behov av insats. Om båda de sammanboende har hjälp registreras de var för sig och avgiften beräknas i förhållande till var och ens inkomst och omfattning av insatsen. Samma förbehållsbelopp som för sammanboende makar/registrerade partners gäller, oavsett boendeform. 3.4 När inkomstuppgift inte lämnas Valet att inte lämna uppgift markeras med ett kryss på blanketten Inkomstuppgifter som sedan undertecknas av kunden och skickas till avgiftshandläggaren. När den enskilde väljer att inte lämna uppgift om inkomst och förmögenhet görs ingen prövning av förbehållsbeloppet utan avgift tas ut enligt fastställd avgiftstaxa, däremot inte högre avgift än vad maxtaxan tillåter och den faktiska insatsen.

37 4(10) Tillämpningsföreskrifter 4 Avgifter Vård och omsorg 4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Boendekostnaden ingår i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 55,39 % av prisbasbeloppet delat med Beräkning av boendekostnad Kommunen ska ta hänsyn till faktisk boendekostnad och bostadstillägg för pensionärer (BTP). Boendekostnad beräknas enligt regler som gäller för BTP eller enligt uppgift på blanketten Inkomstuppgifter om BTP saknas. Handlingar kan krävas som styrker faktisk hyreskostnad, t e x vid privata hyresöverenskommelser, avtal, avier etc Hyrd bostad Bostadskostnaden i hyrd bostad skall vara lika med hyran inklusive värme och obligatoriska avgifter, t ex. drift, sophämtning vatten m.m. Ingår hushållsel i hyran dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Om sammanboende/makar/registrerad partner hyr bostad tillsammans och den ena maken flyttar till ex. särskilt boende eller avlider, läggs hela boendekostnaden för bostaden på den kvarboende Bostad med andrahandskontrakt Boendekostnad räknas på samma sätt som för hyrd bostad Bostadsrätt Bostadskostnaden är lika med årsavgiften inklusive värme och obligatoriska avgifter. Elkostnaden räknas lika som vid hyrd bostad (se ovan). Lån som avser bostadsrätten beräknas lika som för eget enfamiljshus (se nedan) Eget enfamiljshus Bostadskostnaden i eget hem för permanentboende skall vara: 70 % av räntekostnaden på lån som avser bostadsfastigheten. 70 % av tomträttsavgäld (hyra för marken) uppvärmning. övriga driftskostnader: El, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift. Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon.

38 5(10) Tillämpningsföreskrifter 5 Avgifter Vård och omsorg Eget två/flerfamiljshus Bostadskostnaden skall räknas på samma sätt som vid enfamiljshus och därefter fördelas bostadskostnaden på respektive lägenhet Eget småhus på lantbruksenhet Endast kostnader som rör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad inklusive tomtmark får tas med. I boendekostnaden räknas 70 % av räntekostnader på lån som rör bostadsfastigheten, uppvärmning och övriga driftskostnader. Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon Arrenderat småhus på lantbruksenhet Boendekostnaden skall vara: arrendeavgiften för bostaden inkl tomtmark uppvärmning övrig drift (el, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift) Ingår hushållsel dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Denna boendekostnad ska kunna styrkas med avtal eller liknande. 4.3 Boendekostnad i särskilt boende Boendekostnaden för särskilt boende hämtas från boendemodulen i kommunens datastöd. Bistånd till dubbla hyror/boendeavgifter kan efter prövning erhållas i max 3 månader efter inflyttning i särskilt boende. Avdrag görs med den lägsta boendekostnaden. Kopia på gällande hyresavtal, uppsägningsdatum samt kvitto på inbetald hyra ska uppvisas. Vid kapitalinnehav som överstiger ett basbelopp utgår inget bistånd Permanent boende Hyresförhållanden inom kommunens särskilda boenden regleras av hyreslagen. Debitering av hyra sker från den dag lägenheten står till den boendes förfogande enligt hyresavtal och separat dokument gällande hyreshöjning. Vid dödsfall debiteras hyra t.o.m. innevarande månad eller t.o.m den dag lägenheten är uttömd. Vid utflyttning till annat boende gäller 3 månaders uppsägning Korttidsplats Vid korttidsplats uttages hyresavgift med 55,39 % av prisbasbeloppet per år delat med 12 som i sin tur delas med 30 = dygnsavgift.

39 6(10) Tillämpningsföreskrifter 6 Avgifter Vård och omsorg Extern boendeplats Vid köp av plats för permanent boende/omvårdnadsboende hos extern vårdgivare (annan än kommunen) gäller samma avgiftstaxa för måltider, service och omvårdnad och förbehållsbelopp som i kommunens boenden. Däremot uttas den hyreskostnad som den externa vårdgivaren har fastställt. I första hand ska ett hyresförhållande då föreligga med ett normalt hyreskontrakt. Boendekostnaden är då den kostnad som debiteras för boendet enligt hyreskontraktet. Inga övriga kostnader får tas med. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 55,39 % av prisbasbeloppet delat med Minimibelopp Minibeloppet avses täcka kostnaderna för personliga behov och andra normala levnadskostnader. Beloppet och posterna är fastställda i SoL 8 kap. 7. Kostnader för mat, alla måltider (normalkostnad för livsmedel) Kläder/skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon och TV-licens Möbler och husgeråd Hemförsäkring Hushållsel Resor Tandvård Öppen hälso- och sjukvård, läkemedel 5.1 Minimibeloppets storlek Beloppet för personer 61 år och äldre fastställt till 135,46 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 114,46 % av basbelopp delat med 12 vardera. (reglerat i lag) För personer under 61 år beräknas som minimibelopp 149,00 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 125,91 % av basbeloppet delat med 12 vardera. (Enligt Socialstyrelsens rekommendationer) 5.2 Övriga merkostnader Vid beräkning av eventuell höjning av förbehållsbeloppet avseende minderåriga barn utgår kommunen från Konsumentverkets rekommendation.

40 7(10) Tillämpningsföreskrifter 7 Avgifter Vård och omsorg 5.3 Förhöjt minimibelopp Beloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska dels vara varaktiga, dvs. under minst 10 månader per år, dels uppgå till minst 200 kr/månad. Exempel på kostnader som kan höja minimibeloppet: Matabonnemang och matdistribution som levereras via kommunen Specialkost Kostnader för god man Merkostnad för trossamfund där avgiften ej betalas via skatteavdrag Särskilt boende I kommunens äldreboende betalar man 3510 kronor för all kost. I grundminimibeloppet ingår 2095 kronor för alla livsmedel. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp, dvs kr per månad. För personer med sondmat utgår en avgift motsvarande den faktiska kostnaden för beställd nutrition Matdistribution (abonnemang i 4 nivåer) Personer med matdistribution betalar 61 kr/portion, dvs kr per månad. I grundminimibeloppet ingår 40% av 2095 kronor för livsmedelsdelen av huvudmålet = 838 kr. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp enl. följande nivåer. Abonnemang nivå 30 = dagliga portioner, minimibeloppet höjs med 992 kr per månad. Abonnemang nivå 20 = alla vardagar, minimibeloppet höjs med 661 kr per månad. Abonnemang nivå 15 = halv daglig portion, minimibeloppet höjs med 496 kronor per månad. Abonnemang nivå 10 = alla helgdagar, minimibeloppet höjs med 331 kronor per månad. Matdistribution understigande 10 port/mån berättigar inte till höjt minimibelopp. För personer med enbart denna insats höjs en minimibeloppet enligt ovan Dagverksamhet Minimibeloppet höjs för matkostnaden med samma beräkning som för matdistributionen, men görs individuellt per person (ej beslut i nivåer). 5.4 Sänkt minimibelopp Minimibeloppet kan sänkas om den enskilde har lägre levnadskostnader än de som ingår i minimibeloppet t ex hushållsel, samt gemensamhetsutrustning och förbrukningsartiklar i kommunens särskilda boenden. Kommunens beräkning av hushållsel är hämtat från Vattenfall Elpriskollen.se. Beräkning av antal kwh är hämtade från konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader, och är 180 kwh/månad för ensamstående och 240 kwh/månad för makar oavsett boendeform. I kommunens särskilda boendeformer ingår även gemensamma möbler, sängar och hushållsartiklar med 124 kr/mån. samt förbrukningsartiklar med 192 kr/mån. Totalt: 316 kr/person och månad. Minimibeloppet höjs totalt i särskilt boende enl. följande: Ensamstående personer med 761 kr/månad, och för sammanboende med 959 kr/månad och person.

41 8(10) Tillämpningsföreskrifter 8 Avgifter Vård och omsorg 6. Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp består av minimibelopp och boendekostnad. 7. Beräkning av avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknade nettoinkomster och förbehållsbeloppet utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften för omvårdnad/service, trygghetslarm och inskriven i hemsjukvård noll kronor. Kommunen är inte skyldig att betala ut medel för att den enskilde ska nå upp till det beräknade förbehållsbeloppet. Den enskilde får om behov föreligger ansöka om försörjningsstöd. 8. Avgifter Debitering sker utifrån verkställt biståndsbeslut. 8.1 Hyra enligt separat dokument 8.2 Omvårdnad/Service i ordinärt och särskilt boende: Avgiften är lika med avgiftsutrymmet, dock max högkostnadsskyddet: en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet eller max kommunens timkostnad, som räknas ut genom att ta högkostnadsskyddet delat med 6 timmar. För insats enbart genom trygghetslarm är abonnemangsavgiften 191 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. Avgift tillkommer för varje larmbesök enligt kommunens timkostnad upp till max högkostnadsskyddet eller avgiftsutrymmet. Om ett trygghetslarm försvinner eller går sönder på grund av brukarens försummelse debiteras en avgift motsvarande kommunens självkostnad. För inskriven i hemsjukvård är avgiften 163 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. För insats enbart genom behovsbedömd aktivitet vid dagverksamhet betalas ingen avgift. Man betalar endast kostnader för kost och egenavgift för eventuell färdtjänstresa. 8.3 Korttidsplats För varje boendedygn i korttidsplats är avgiften 257 kr och inkluderar: Omvårdnad/Service 69 kr (inom avgiftsutrymmet), matkostnad 117 kr och hyreskostnad 71 kr inflyttningsdagen och utflyttningsdagen = 1 dygn. 8.4 Kostnader för kost

42 9(10) Tillämpningsföreskrifter 9 Avgifter Vård och omsorg För matdistribution till ordinärt boende betalas avgift i 4 olika behovsprövade nivåer enligt följande: nivå 1 (10 portioner)=610 kr, nivå 2 (15 portioner) =915 kr, nivå 3 (20 portioner)=1220 kr och nivå 4 (30 portioner)=1830 kr för hel månad. Portionspriset är 61 kr. För all mat i särskilt boende betalar den enskilde 3510 kronor per månad, som består av frukost 17 kr, lunch 61 kr, mellanmål/kaffe 11 kr och kvällsmåltid 28 kr. Vid in-/utflyttning under del av månad betalas 117 kr/dag. För måltid vid dagverksamhet betalas lunch 61 kr samt 2ggr kaffe med bröd á pris 11 kr (83 kr) 8.5 Hemsjukvård Avgift för hemsjukvård och hemrehabilitering beräknas inom högkostnadsskyddet enligt socialtjänstlagen och ingår i maxtaxesystemet. Landstingets högkostnadsskydd gäller ej. Avgift för inskrivna (långvarigt behov) är 163 kronor per månad inom avgiftsutrymmet. Avgift debiteras från och med inskrivningsmånaden till och med den månad avslut sker. Avgift för ej inskrivna (kortvarigt behov) är 163 kronor per planerat besök. Befrielse från hemsjukvårdsavgift gäller enl. följande: Hälso- sjukvårdspersonal medföljer biståndshandläggare för bedömning av behovet. Legitimerad personal tillkallas som konsult för annan personalkategori. Förebyggande insatser genom hembesök hos äldre, samt vid behandling enligt smittskyddslagen. Dessa besök ska inte rapporteras till avgiftshandläggaren. Vård- och omsorgsnämnden har rätt att indexreglera avgiften så att den motsvarar 1/12 av 0,042 x prisbasbeloppet. 8.6 Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm är 191 kronor per månad inom avgiftsutrymmet. Om start eller avslut sker under månaden debiteras månadskostnad fördelat på antal dygn/månad. Avgift tillkommer för varje larmbesök enligt kommunens timkostnad upp till max högkostnadsskyddet eller personens avgiftsutrymme. Om ett trygghetslarm försvinner eller går sönder på grund av brukarens försummelse debiteras en avgift motsvarande kommunens självkostnad. 9. Avräkningsregler på grund av bortovaro 9.1 Omvårdnad/Service och Hemsjukvård (ordinärt, särskilt, och trygghetsboende). Reducering av avgiften sker vid bortovaro pga. sjukhusvistelse och vid anmäld planerad frånvaro eller om kommunen pga. personalbrist ej utför beviljad tid. Annan bortovaro föranleder ej någon reducering. Avdragen görs så att kunden betalar för de dygn i månaden som den varit närvarande. (antal dagar/mån varierar, 30, 31, 28 resp 29 dygn) 9.2 Matkostnad Särskilt boende:

43 10(10) Tillämpningsföreskrifter 10 Avgifter Vård och omsorg Vid bortovaro p g a sjukhusvistelse avräknas 117 kr för varje hel frånvarodag. Vid bortovaro av annan anledning som anmälts senast dagen innan bortovaron avräknas avgift per avbeställd måltid enligt debiteringsunderlag. Matdistribution: Debitering sker utifrån biståndsbeslut, kommunens måltidstaxa och debiteringsunderlag från Häradsgårdens kök som skickas till avgiftshandläggaren efter månadens slut, dock senast den 5:e i efterföljande månad. 9.3 Hyra/boendeavgift Någon reducering görs ej vid bortovaro. 9.4 Trygghetslarm Någon reducering görs ej vid bortovaro. 10. LSS Trosa kommun ansvarar för personal och vistelsekostnad i samband med korttidsverksamhet, dock inte för matkostnader och andra kostnader, exempelvis inträden till aktiviteter, biobiljetter mm Resor Reskostnader till och från daglig verksamhet skall betalas av den enskilde och motsvara kollektivtrafikens månadskort Matkostnader Mat på kommunens korttidsverksamhet betalas enligt följande: Frukost 17 kr, Lunch 61 kr, Middag 28 kr och Kaffe med bröd/mellanmål 11 kr. Totalt 117 kr/dygn. För matkostnader hos externa utförare betalas den faktiska matkostnaden av den enskilde Aktiviteter Respektive deltagare betalar sin egen aktivitetskostnad. 11. Besvär/Överklagan Avgiftsprövning är individuell. Besvärshänvisning/överklagan lämnas med avgiftsbeslutet. På avgiftsbeslutet skall kontaktperson finnas angiven. Förvaltningsbesvär kan anföras över avgiften och avgiftsunderlaget. Hantering av besvär sker som övriga beslut enligt Socialtjänstlagen. 12. Omräkning av avgift Omräkning av avgiften sker automatiskt vid prisbasbeloppsförändring samt Konsumentverkets beräkning av livsmedelskostnader. Årlig omprövning av inkomster och kostnader sker.

44

45 Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/16 Reviderad riktlinje för när läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut ska kontaktas Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förslag till reviderad Riktlinje för när läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut ska kontaktas. Ärendet Vårdgivare är enligt Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 skyldig att ha riktlinjer som beskriver vid vilka tillfällen läkare och övrig legitimerad personal, d.v.s. sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, ska tillkallas både vid akuta och vid mindre brådskande tillfällen. Omvårdnadspersonalen ska kontakta legitimerad personal för att de ska bedöma om det finns behov av läkarkonsultation och om detta är brådskande. Det är alltid leg. personal som ska bedöma allvaret i en patients tillstånd men vid fara för patientens liv kan omvårdnadspersonalen kontakta 112 direkt, utan att först kontakta leg. personal. Fredrik Yllman Vård- och omsorgschef Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor Förslag till riktlinje för när läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut ska kontaktas Beslut till Författningssamlingen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

46 Vård- och omsorgskontoret Medicinskt ansvarig sjuksköterska Charlotte Karlsson Reviderad riktlinje för när läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut ska kontaktas Hänsyn ska alltid tas till vårdtagarens självbestämmande och integritet. Vårdtagaren ska alltid, om det är möjligt, tillfrågas och ge sitt medgivande innan närstående, läkare eller annan vårdgivare kontaktas. En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte ges utan vårdtagarens samtycke. Enhetschef och legitimerad personal har ett gemensamt ansvar för att aktuella telefonnummer är tillgängliga och kända av berörd personal. Legitimerad personal omfattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Rehabpersonal omfattar fysioterapeuter och arbetsterapeuter Omvårdnadspersonalens uppdrag Kontakta sjuksköterska När vårdtagarens tillstånd har försämrats eller förändrats är grundregeln att omvårdnadspersonalen ska kontakta sjuksköterska som sedan bedömer om läkare behöver tillkallas. Ett undantag är om vårdtagaren snabbt har försämrats allvarligt och tillståndet bedöms som livshotande, då ska omvårdnadspersonalen först kalla på ambulans genom att ringa 112 till SOS alarm och sedan kontakta sjuksköterska. När vårdtagaren har hemsjukvård eller vistas inom kommunens dagverksamhet ska omvårdnadspersonalen: 1. Kontakta kommunens omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) för rådgivning, bedömning och ev. hembesök. 2. Kontakta tjänstgörande sjuksköterska när OAS inte är i tjänst och omvårdnadspersonalen bedömer att nya eller ändrade åtgärder inte kan vänta till dess OAS är tillbaka. 3. Kontakta kommunens sjuksköterska så snart som möjligt efter att de har tillkallat ambulans. 1

47 När vårdtagaren inte har hemsjukvård ska omvårdnadspersonalen: 1. Kontakta distriktssköterska på Trosa Vårdcentral under dagtid för rådgivning, bedömning eller för att boka besök till sjuksköterska eller läkare. 2. På kvällstid, helg och natt kontakta Vårdguiden på telefonnummer 1177 för rådgivning och hänvisning om vart man ska vända sig. 3. Informera sjuksköterska på Trosa vårdcentral så snart det är möjligt efter att de har tillkallat ambulans. Kommunens sjuksköterska kan kontaktas för att ge råd och stöd. Kontakta fysioterapeut och arbetsterapeut När vårdtagarens tillstånd har försämrats eller förändrats så att han/hon har fått svårare att förflytta sig eller att klara dagliga aktiviteter ska omvårdnadspersonalen kontakta rehabpersonalen (fysioterapeut och arbetsterapeut) för rådgivning, bedömning och ev. hembesök. Om ärendet gäller åtgärder som inte ska utföras i hemmet hänvisar arbetsterapeut/fysioterapeut vårdtagaren till rehabilitering på vårdcentralen. Sjuksköterskas uppdrag Omvårdnadspersonalen ska kontakta sjuksköterska om vårdtagarens tillstånd förändras eller försämras. Sjuksköterska ska ta ställning till; om uppdraget behöver hanteras akut eller om det kan vänta så att omvårdnadsansvarig sjuksköterska kan ta uppdraget, om ett hembesök är motiverat för att kunna bedöma behovet av åtgärder, om läkare bör kontaktas, om anhörig/närstående bör kontaktas, om ambulans ska larmas. Samtliga sjuksköterskor i Trosa kommun är skyldiga att vidta åtgärder som inte kan vänta, när de kontaktas av omvårdnadspersonalen. När patienten är inskriven i hemsjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ska kontaktas i första hand. Om OAS inte är tillgänglig ska tjänstgörande sjuksköterska bedöma om nya eller ändrade åtgärder inte kan vänta 2

48 När vårdtagaren inte är inskriven i hemsjukvård Enstaka hembesök Vårdguiden 1177, ambulansen, sjukhus och vårdcentral kan kontakta kommunens sjuksköterska för att utföra ett enstaka uppdrag hos en person som inte är inskriven i hemsjukvården. Sjuksköterskan får då nödvändig medicinsk information och utför uppdraget enligt önskemål samt återrapporterar till ansvarig läkare/uppdragsgivare. Sjuksköterskan ska vid hembesöket bedöma hälsotillståndet, ge stöd till den berörda personen, närstående och omvårdnadspersonal och om ambulans har tillkallats ev. utföra vissa sjukvårdsuppgifter under väntetiden. Omvårdnadspersonal och vårdcentral kan kontakta sjuksköterska om de önskar att hon/han ska göra ett enstaka hembesök för att bedöma om vårdtagaren/brukaren är i behov av hemsjukvård eller inte. Enstaka hembesök kan göras för att utföra sjukvårdsinsatser vid ett fåtal tillfällen, utan att personen skrivs in i hemsjukvården. I de fall omvårdnadspersonalen kontaktar sjuksköterska och denna bedömer att personens tillstånd inte är akut, ska sjuksköterskan hänvisa till distriktssköterska vid vårdcentralen. På jourtid ska kommunens sjuksköterska ge råd och stöd till omvårdnadspersonalen och hänvisa dem vidare till Vårdguiden eller annan instans. Fysioterapeut och arbetsterapeuts uppdrag Arbetsterapeut bedömer aktivitetsbegränsning, behov av bostadsanpassning och hjälpmedel. Fysioterapeut bedömer funktionsnedsättning, förflyttning, gångförmåga och behov av hjälpmedel. När vårdtagaren är inskriven i hemsjukvård ska om möjligt patientansvarig rehabpersonal åta sig uppdraget. Samtlig rehabpersonal i Trosa kommun är skyldiga att vidta åtgärder inom sitt yrkesansvar som inte kan vänta, när de kontaktas av omvårdnadspersonalen. Rehabpersonalen ska ta ställning till; om hembesök är motiverat, för att bedöma åtgärder som gäller hemmiljön, om ärendet behöver hanteras akut eller om ansvarig arbetsterapeut/fysioterapeut kan ta uppdraget, vem som ska ta uppdraget, om det gäller enstaka hembesök om det finns behov av återkommande hembesök ska personen skrivas in i hemsjukvården om han/hon inte redan är inskriven, om läkare eller annan vårdgivare bör kontaktas, om närstående bör kontaktas. 3

49 Kontakta läkare Konsultera läkare Vårdtagaren ska tillfrågas om han/hon ger sitt medgivande till att läkare kontaktas. Vårdtagaren ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. En läkarbedömning ska ges i rimlig tid och legitimerad personal kan bedöma hur snart ett besök behöver bokas. Vårdcentralernas läkare ska kontaktas för telefonrådgivning, ordinationer och för bokning av planerade eller akuta hembesök. Planerade hembesök innebär att besöket kan göras efter mer än ett dygn. Vid en oväntad och kraftig försämring av allmäntillståndet ska sjuksköterska konsultera läkare innan vårdtagaren skickas till sjukhus, förutsatt att det är patientsäkert med en sådan fördröjning. Vid en försämring som inte kräver akuta åtgärder ska sjuksköterska konsultera läkare om vårdtagarens allmäntillstånd försämrats, när försämringen inte är ringa och när en återhämtning till normaltillståndet dröjer. Läkarkonsultation vardagar på kontorstid Vid mindre brådskande tillstånd konsulteras läkare vid nästa inbokade läkarkonsultation/rond. Om läkare behöver konsulteras tidigare ska sjuksköterska kontakta patientansvarig läkare på vårdcentralen per telefon, alternativt konsultera jourläkare. Läkarkonsultation på jourtid Om läkarkonsultation inte kan dröja till nästkommande vardag ska tjänstgörande sjuksköterska konsultera primärvårdsjouren i Sörmland via Nyköpings lasaretts växel Hembesök av läkare Hembesök är önskvärt till äldre, sköra vårdtagare för att minska den påfrestning ett akutbesök till sjukhus medför och för att minska belastningen på akutmottagningen. Akuta hembesök Läkare ska alltid göra akuta hembesök för att konstatera oväntade dödsfall och för att skriva vårdintyg. Akuta hembesök ska om möjligt göras vid oväntad försämring som inträffat under det senaste dygnet. Försämringen ska inte vara livshotande men läkarbedömningen ska inte kunna vänta till närmaste vardag. Planerade hembesök Planerade hembesök innebär att besöket kan göras efter mer än ett dygn. Hembesöket ersätter besök på vårdcentral eller sjukhus och görs när vårdtagaren inte kan ta sig till sjukvårdsinrättning utan betydande svårigheter. 4

50 Riktlinjen har tagits fram med stöd av nedanstående lagar i Svensk författningssamling (SFS) Hälso- och sjukvårdslag (SFS ) Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Patientlag (SFS 2014:821), träder ikraft

51

52 Vård och omsorgskontoret Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/23 Riktlinje för avvikelser och missförhållanden lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner föreslagen riktlinje för avvikelser och missförhållanden lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ärendet Avvikelsehantering är en del av ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). Avvikelsehanteringens syfte är att verksamheterna ska utvecklas och att missförhållanden rättas till. Genom att skapa säkra rutiner och förbättra processer som minskar riskerna för nya avvikelser leder till en ökad kvalitet för den enskilde brukaren och i verksamheten. Under våren 2019 har en ny riktlinje för avvikelsehantering utarbetats. Denna riktlinje som beskriver hanteringen av avvikelser och lex Sarah ärenden är en fortsättning av arbetet att vidareutveckla de riktlinjer vi har inom verksamheten. I arbetet har genomlysning gjorts där processer har tydliggjorts, ansvar och roller har klargjorts. För att få en process som är funktionell har dessutom ett antal nya rutiner kopplade till delar av processen utarbetats. Ytterst är syftet att brukaren ska erhålla bästa möjliga kvalitet på sina insatser. Detta dokument beskriver avvikelsehanteringsprocessen inom Vård- och omsorgsnämnden i Trosa kommun. Bilagor Tjänsteskrivelse Riktlinje avvikelse och missförhållanden lex Sarah enligt SoL och LSS. Beslut till Vård-och omsorgsnämnden Fredrik Yllman Vård- och omsorgschef Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

53 Riktlinje för avvikelsehantering och missförhållanden Lex Sarah enligt SoL och LSS Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp:

54 Vård och omsorg Sejla Salkic Verksamhetsutvecklare Lex Sarah Datum Syfte Avvikelsehantering är en del av ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). Avvikelsehanteringens syfte är att verksamheterna ska utvecklas och att missförhållanden rättas till. Genom att skapa säkra rutiner och förbättra processer som minskar riskerna för nya avvikelser och leder till en ökad kvalitet för den enskilde brukaren och i verksamheten. Den nämnd som ansvarar för verksamheten ska fastställa riktlinjer kring: Skyldighet att rapportera, till vem och hur Skyldigheten att utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden och påtaglig risk för allvarliga missförhållanden till IVO Omfattning Detta dokument beskriver avvikelsehanteringsprocessen inom Vård- och omsorgsnämnden och Humanistiska nämnden i Trosa kommun. Arbetet med avvikelser omfattar även missförhållanden enligt lex Sarah och är en del av ledningssystemet för kvalitet. Riktlinjerna gäller all personal som arbetar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Avgränsning: Riktlinjerna omfattar hanteringen kring avvikelser och missförhållanden enligt SoL och LSS. Syftet med avvikelser och bestämmelserna om lex Sarah är att rätta till avvikelser som drabbat eller kan drabba enskilda, inte lösa arbetsmiljöproblem, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller med andra verksamheter. Ansvar och roller Hanteringen av avvikelser är uppdelat på olika ansvarsområden och roller, från produktionschef till den enskilde medarbetaren. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

55 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 2(9) Vård och omsorg Den enskilda medarbetarens ansvar Varje medarbetare inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Det innebär att vara uppmärksam och påtala sådant som kan medföra risk för att den enskilde inte får en god omsorg stöd och service under trygga förhållanden. Rapporteringsskyldigheten: Alla som har uppdrag inom socialtjänsten och LSS- oavsett befattning ( även de som praktiserar, har arbetsmarknadsinsatser etc.), har en skyldighet att rapportera avvikelser, missförhållanden och risker för missförhållanden inom verksamheten till närmaste chef. Rapportering ska göras omedelbart i samband med upptäckt. Alla medarbetare ska följa den lokala rutinen för avvikelsehantering. Dokumentation kring händelsen och åtgärder som rör enskild ska göras i den enskildes journal. Rapporteringen av avvikelser sker i verksamhetssystemet Treserva samt i rapport om missförhållanden (se bilaga). Den närmaste chefens ansvar Den närmaste chefen ska ta emot och hantera/åtgärda inkomna avvikelser. Den närmaste chefen är även ansvarig för att fylla i Avvikelserapport uppföljning i Treserva, samt att kvartalsvis presentera avvikelsen och åtgärden på ledningsgrupp (och på APT) samt skicka en kopia på Avvikelserapporten och uppföljningen till produktionschefen. Produktionschefens ansvar Produktionschefen ska vid behov bistå den närmaste chefen (enhetschefen) vid hantering/åtgärd av uppkomna avvikelser. Om en avvikelse innebär en åtgärd att förändra rutiner och/eller riktlinjer ansvarar enhetschef för att denna åtgärd genomförs (vid behov delegeras detta ansvar). Vid behov kan enhetschef, eller den som enhetschefen delegerat ansvaret till, involvera produktionschefen i detta arbete. Verksamhetsutvecklarens ansvar Verksamhetsutvecklare ansvarar för sammanställning och att en gång per år presentera alla inkomna avvikelser och åtgärder för Vård-och omsorgsnämnden/humanistiska nämnden. Verksamhetsutvecklare har nämndens delegation att fatta beslut enligt lex Sarah. Händelser som bedöms som avvikelse och inte missförhållande, returneras till enhetschef som åtgärdar avvikelsen enligt sina rutiner. Om händelsen visar sig vara ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande ansvarar verksamhetsutvecklare för att göra anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Information till den enskilde som drabbats av missförhållande Enligt allmänna råd från Socialstyrelsen ska den enskilde som berörts av ett missförhållande alltid underrättas om vad som inträffat. Enhetschefen

56 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 3(9) Vård och omsorg beslutar på vilket sätt enskilda brukare ska ges stöd och hur denne ska informerar som rapporten och vidtagna åtgärder. Är personen under 18 år ska vårdnadshavare eller annan legal företrädare alltid kontaktas direkt i samband med att en rapport om missförhållande inkommit. Detsamma gäller om det handlar om en vuxen person som har god man, anhörig som får medgivande att ta del av information, eller annan legal företrädare. Detta ska dokumenteras i den enskildes journal. Verksamhetsutvecklare inom vård- och omsorg utreder avvikelser som bedöms bara missförhållanden på uppdrag av respektive enhetschef. Rapporten avseende avvikelsen/missförhållandet diarieförs och delges ordförande och ansvarig nämnd. Utredningen påbörjas skyndsamt och ska slutföras inom 1 månad. Efter utredning fattar verksamhetsutvecklare beslut om avvikelsen är ett missförhållande enligt lex Sarah, samt återkopplar till ansvarig chef. Lex Sarahutredningen med beslut skickas till enhetschef och produktionschef. I utredningen lämnas förslag till ytterligare åtgärder och när de ska vara genomförda. Verksamhetsutvecklare har nämndens delegation att fatta beslut enligt lex Sarah. Händelser som bedöms som avvikelse och inte missförhållande, returneras till enhetschef som åtgärdar avvikelsen enligt sina rutiner. Om händelsen visar sig vara ett allvarligt missförhållande eller risk för alvarligt missförhållande ansvarar verksamhetsutvecklare för att göra anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Om verksamhetsutvecklare inte finns tillgänglig inom myndigheten utser produktionschef en annan utsedd person att utreda händelsen. I dessa fall lämnas utredningen till produktionschefen för beslut. Avvikelser Definition En avvikelse är en händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för den enskilde. Det kan vara händelser som t.ex. avviker från gällande rutiner, lag, förordning, kvalitetsmål och/eller samverkansrutiner. D.v.s. om en verksamhet inte når upp till krav och mål i lagar, föreskrifter och beslut föreligger en avvikelse som verksamheten måste hantera och utreda. Begreppet avvikelser används i många sammanhang och kan betyda olika saker beroende på sammanhanget. En avvikelse i detta sammanhang är en negativ händelse som medfört eller kunnat medföra någon typ av risk/obehag/skada för brukaren. Exempel på avvikelser är: avsaknad eller brist i dokumentation (ex. journal/utredning) brister i bemötande brister i arbetsrutiner otillräcklig kompetens otillräcklig bemanning

57 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 4(9) Vård och omsorg dåliga lokaler/utrustning avsteg från beviljad insats försenad insats och/eller helt utebliven insats. Inför del- och årsbokslut sammanställer enhetschefen samtliga avvikelser per kategori och lämnar till produktionschefen. Processavvikelsehantering 1. Avvikelse inträffar/upptäcks (samtliga) När en avvikelse inträffar eller upptäcks ska detta rapporteras i verksamhetssystemet Treserva och lämnas/skickas till ansvarig enhetschef. Personal som upptäcker en avvikelse har också ansvaret att direkt vidta åtgärd för att undanröja avvikelsen. 2. Mottagande av rapport (enhetschef) Den enhetschef som mottar rapporten ska omgående göra en bedömning om vilka åtgärder som behövs. Om avvikelsen/händelsen har medfört konsekvenser, eller risk för konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa ska rapporten skickas till verksamhetsutvecklare med uppdrag om vidare utredning enligt lex Sarah. 3. Genomgång med personalgruppen (enhetschef) Enhetschefen ska månadsvis gå igenom uppkomna avvikelser med personalgruppen och vilka åtgärder som tagits/krävs för att det inte ska

58 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 5(9) Vård och omsorg hända igen. Enhetschefen sammanställer regelbundet avvikelserna per kategori och analyserar avvikelserna inom sin enhet. Enhetschefen gör sammanställning och övergripande analys för hela verksamheten och lämnar uppgifterna till produktionschef i samband med delår- och årsbokslut. Missförhållande - lex Sarah (SOSFS 2011:5) Definition En händelse som har, eller har kunnat drabba enskild och bedöms medföra konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa ses som ett missförhållande som ska hanteras enligt bestämmelserna om lex Sarah. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande som ska hanteras enligt lex Sarah. Missförhållanden kan uppstå i alla processer i verksamheten som ex. utförande av insatser, myndighetsutövning och handläggning. Ett missförhållande är alltså en avvikelse av allvarligare art. Lex Sarah: En rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap. 3 SoL OCH 24B LSS. Lex Sarah-anmälan: En anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), gällande ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande. Händelser som ska rapporteras enligt lex Sarah såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Exempel på missförhållanden som ska hanteras inom lex Sarah: Bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för individens självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Övergrepp mot kund som utgör ett hot mot kundens liv, hälsa och säkerhet. Det kan exempelvis vara övergrepp av fysisk, psykisk, sexuell, ekonomisk karaktär eller begränsande av rörelsefrihet. Brister i omsorgen om kund som innebär ett hot mot kundens liv, hälsa och säkerhet. Det kan vara fråga om brister både

59 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 6(9) Vård och omsorg när det gäller personlig omvårdnad som hygien eller mat såväl som brister i servicetjänster. Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Brister i utförande av insatser, felaktigt utförda eller inte allt utförda) Ekonomiska övergrepp Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik. Återkommande brister i omsorgen kan sammantaget utgöra allvarliga missförhållanden även om bristerna var för sig inte kan anses vara det. Process lex Sarah-rapport 1. Händelse inträffar /upptäcks (samtliga) När en händelse inträffar eller upptäcks ska detta omedelbart rapporteras på avsedd blankett (se bilaga) eller i verksamhetssystemet Treserva till

60 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 7(9) Vård och omsorg ansvarig enhetschef. Medarbetare som upptäcker ett missförhållande har också ansvaret att direkt vidta åtgärd för att undanröja missförhållandet. Det finns även möjlighet för medarbetare att skicka avvikelserapporten direkt till verksamhetsutvecklare. 2. Mottagande av rapport Den enhetschef som mottar rapporten ska omgående göra en bedömning om vidare åtgärder behöver tas. Enhetschefen ska också göra bedömning om avvikelsen kan vara ett missförhållande eller en risk för missförhållande och skickar över rapporten (se bilaga) till verksamhetsansvarig och kopia till produktionschef. 3.Genomgång med personalgruppen (enhetschef) Om ett missförhållande har inträffat i verksamheten ska personalen ges möjlighet att reflektera över det inträffade samt diskutera åtgärder för att det inte ska hända igen. Enhetschefen ska gå igenom uppkomna missförhållanden, utredningar och åtgärder med personalgruppen och sin ledningsgrupp som en del av lärandeprocessen. Utredningsprocessen lex Sarah (Verksamhetsutvecklare) 1. Uppdrag Avvikelserapport inkommer från enhetschef med uppdrag om utredning enligt lex Sarah. 2. Bedömning En första bedömning görs om händelsen är att betrakta som ett missförhållande eller en avvikelse. I de fall händelsen ses som en avvikelse-och alltså inte som ett missförhållande inom ramen för lex Sarh- återsänds rapporten till enhetschefen. Om händelsen bedöms vara

61 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 8(9) Vård och omsorg ett missförhållande diarieförs rapporten och utredning startas omgående. 3. Utredning Verksamhetsutvecklare genomför lex Sarah- utredning. Utredningen ska vara färdigställd inom 1 månads tid. Återkoppling görs till produktionschef. Vid allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande skickar verksamhetsutvecklare en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Alla avvikelser och åtgärder som blir upprättade på myndigheten är att betrakta som allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105). Originalen på de inkomna avvikelserna och åtgärderna ska därför sparas och förvaras hos den enhet där avvikelserapporten upprättas; kopior på alla rapporter ska skickas till produktionschefen. 4. Information till ansvarig nämnd Samtliga rapporter och utredningar enligt lex Sarah lämnas som information till ansvarig nämnd. Missförhållande i enskild verksamhet Yrkesmässigt driven enskild verksamhet är också skyldig att följa bestämmelserna om lex Sarah. Den enskilda verksamheten ansvarar själv för utredning av missförhållande samt för anmälan till IVO. Den enskilda verksamheten har skyldighet att informera den nämnd som har beslutat om insatser för den enskilde i de fall anmälan om missförhållande förs till IVO. Om Lex Sarah som kvalitetsmått. Många tror att ju färre Lex Sarah anmälningar, desto högre kvalitet är det i verksamheterna. Det finns inget rakt orsakssamband mellan få anmälningar och hög kvalitet. Anmälningar och rapporteringar är ett verktyg som kan användas för att hitta och åtgärda brister i den egna verksamheten. Brister ska analyseras för att samma brist inte ska uppstå igen. Lex Sarah ska användas som ett medel för att nå en högre kvalitet. Lex Sarah består egentligen av två delar; att vaka över och att anmäla. Att vaka över innebär att det i verksamheten ska finnas ett fungerande system för rapportering av mindre fel och brister i arbetet. Det är för att verksamhetsledningen hela tiden ska få veta var bristerna finns och kunna åtgärda dem innan det uppstår allvarliga missförhållanden. Hantering av fel och brister ska följa vissa steg. Det är 1. identifiering av fel eller brist (personalen rapporterar) 2. analys av fel eller brist (Vad hände? Vad orsakade? Vilka konsekvenser fick det?) 3. utveckling/åtgärd (Hur hindrar vi det här från att hända igen?) Hanteringen av fel och brister ska dokumenteras av enhetschef.

62 TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 9(9) Vård och omsorg Kvalitetsmåttet bör egentligen inte bestå av hur många anmälningar som varit under året utan vad de lett till i fråga om direkta åtgärder och verksamhetsutveckling. Nyckeltal: Antal rapporterade fel och brister med information om verksamhetsutveckling för att förhindra en upprepning. Antal inkomna anmälningar om allvarliga missförhållanden med information om verksamhetsutveckling för att förhindra en upprepning. Antal undertecknade Lex Sarah information i förhållande till antal anställda. Antal informationstillfällen för personal om Lex Sarah. Referenser Lagar Socialtjänstlagen (2001:453) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Styrande dokument Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011_5 Lex Sarah

63

64 Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2019/24 Revidering av riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden antar förslag till reviderad riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Ärendet Riktlinjen beskriver kommunens ansvar för hemsjukvården och att Region Sörmland och kommunen ska besluta gemensamt om vem som ska skrivas in i hemsjukvården. Den tar också upp att Region Sörmland har rätt att fatta beslut om att kommunens legitimerade personal ska göra enstaka hembesök, även till patient som inte är inskriven i hemsjukvård och därmed inte känd av kommunen. En ny Hälso-och sjukvårdslag SFS 2017:30 har tillkommit varför riktlinjen revideras. Fredrik Yllman Produktionschef Vård- och omsorg Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Bilaga Förslag till reviderad riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Beslut till Författningssamling Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

65 Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp: Styrdokument Riktlinje