Jesus i gymnasieläroböcker En komparativ innehållsanalys mellan forskares och gymnasieläroböckers beskrivning av Jesus

Transkript

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Jonathan Dahlberg Jesus i gymnasieläroböcker En komparativ innehållsanalys mellan forskares och gymnasieläroböckers beskrivning av Jesus Examensarbete 15 hp ISRN: LIU-LÄR-L-EX-14/12--SE Handledare: Åse Piltz Institutionen för kultur och kommunikation

2 Institutionen för beteendevetenskap och lärande LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete grundnivå ISRN: LIU-LÄR-L-EX-14/12--SE Titel Jesus i gymnasieläroböcker - En komparativ innehållsanalys mellan forskares och gymnasieläroböckers beskrivning av Jesus Title Jesus in high school textbooks -A comparative content analysis between scholars and high school textbooks' descriptions of Jesus Författare Jonathan Dahlberg Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader och likheter i hur läroböcker för gymnasiet beskriver Jesus och hur Jesus beskrivs av några forskare i Sverige och internationellt. Mer konkret undersöks hur Bengt Holmberg, John P Meier och Stephen Harris beskriver Jesus, vilket sedan jämförs med gymnasieläroböckerna Religion A & B 2000 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Liv och Mening av Gunilla Rundblom och Leif Berg och Religion och sammanhang av Börge Ring. Detta utförs med en komparativ innehållsanalys. I uppsatsen belyses några skillnader mellan läroböckerna och Holmberg, Meier och Harris. Jesu förhållande till Johannes döparen nämns knappt i gymnasieläroböckerna medan det är ett viktigt tema hos Holmberg, Meier och Harris. Det finns skillnader i hur Jesu budskap beskrivs. Hos Holmberg, Meier och Harris är Guds rike det viktigaste i Jesu budskap. Det är också det viktigaste enligt Ring, medan de andra två läroböckerna betonar Jesu försoningsoffer respektive Jesu etiska undervisning. Rundblom & Berg är den enda läroboken som beskriver hur Jesus kan ha sett på sin egen död. De menar att Jesus kan ha sett sitt liv som ett misslyckande och därför sökte döden, medan Holmberg och Meier menar att Jesus inte såg sin död som ett misslyckande. En annan tydlig skillnad är att Holmberg, Meier och Harris för många historiska resonemang medan läroböckerna för sparsamt med historiska resonemang. På det hela taget stämmer Rings bok bättre med Holmberg, Meier och Harris än de andra två böckerna när det gäller övergripande påståenden om Jesus. Nyckelord Läroböcker, Jesus, exegetik

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Forskningsöversikt Vad menas med den historiska Jesus? Den första fasen i forskningen om den historiska Jesus Den andra fasen i forskningen om den historiska Jesus Den tredje fasen i forskningen om den historiska Jesus Jesusseminariet Religionsvetenskap och teologi Läromedelsforskning Forskning på religionsläroböcker Litteraturval och avgränsningar Källmaterialet Bakgrund och 1700-talet talet och framåt Bibeln och Jesus i kursplanerna Metod Kvantitativ och kvalitativ metod Hermeneutik Kvalitativ textanalys Läromedelsstudier Innehållsanalys Komparativ metod Komparativ innehållsanalys Metoden i den här studien Metodologiska överväganden Tillvägagångssätt Undersökning Den historiska Jesus Biografisk bakgrund När föddes Jesus? Var föddes Jesus? Jungfrufödseln Jesu familj och sociala status Jesus och Johannes Johannes lära Argument för att Jesus var Johannes lärjunge Skillnader och likheter mellan Johannes och Jesus Jesu budskap och handlingar Vilka vände sig Jesus till Guds rikes allmänna betydelse Vad predikade Jesus om Guds rike? Guds rike är Guds slutgiltiga handlande, enligt Holmberg Guds rike är här nu, enligt Holmberg Guds rike kräver omvändelse, enligt Holmberg Vad Jesus predikade om Guds rike, enligt Harris Guds rike som ett spänningsfält, enligt Meier Guds rike innebär att Gud är universums regent, enligt Meier Kungen i Guds rike är en älskande fader, enligt Meier Sammanfattning om Jesu undervisning om Guds rike...30

4 Hur den omvända människan ska leva Jesu handlingar Jesus och politiken Jesu framtoning Jesu lärjungar och de tolv Jesu undervisningsteknik Jesu död Vad retade upp judiska grupper? Jesus tolkar Guds lag, enligt Holmberg och Harris Jesus bröt mot lagen, enligt Holmberg Jesus rider in i Jerusalem, enligt Meier Jesus renar templet enligt Meier Anledningar till att Jesus dömdes Aktörer i händelserna kring Jesu död Hur såg Jesus på sin död? Korsfästelsen Uppståndelsen Religion A & B 2000 av Birgitta Thulin och Sten Elm Perspektiv Biografisk bakgrund Jesu budskap Jesu död Religion och sammanhang av Börge Ring Perspektiv Biografisk bakgrund Jesu budskap Jesu död Helvetet Rundblom och Berg Perspektiv Biografisk bakgrund Jesu budskap Varför dödades Jesus? Domens dag och helvetet Jesus som kvinnornas vän Sammanfattning och avslutande diskussion Käll och litteraturförteckning:...56

5 1 Inledning Jag har under kursen Ämnesdidaktik och VFU bland annat studerat olika läromedel och bläddrade då igenom ett antal läroböcker i religionskunskap. Jag märkte att det som skrevs om Bibeln inte alltid stämde överens med det som jag hade läst i de läroböcker som jag använt under mina ämnesstudier i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet. Jag blev då intresserad av att studera hur läroböckerna i gymnasiet förhåller sig till forskningen om Bibeln. I både den gamla kursplanen från 1994 och den nya kursplanen från 2011, lyfts kristendomen fram på ett särskilt sätt, och i kristendomen är beskrivningen av Jesus en viktig komponent. Men vem var egentligen Jesus och hur har Jesus hittills beskrivits i gymnasieläroböckerna? Den forskningsgren som försöker besvara frågan om vem Jesus var ur ett historiskt perspektiv är forskningen om den historiska Jesus. Där använder man historiska metoder för att skapa sig en bild av Jesus som en historisk person. Jag studerar i detta arbete tre gymnasieläroböcker som använts i Linköping under 2012, och relaterar detta till några utvalda forskares syn på den historiska personen Jesus. För mig som gymnasielärare är det intressant att ta med mig mina kunskaper från bibelvetenskapen ut i undervisningen, och det blir därför intressant att se vilka likheter och skillnader som finns mellan gymnasieläroböckernas beskrivning av Jesus och forskningens beskrivning. Det vill säga kommer mina elevers bild av Jesus likna den bild som jag har fått från forskningen, om det är gymnasieläroböckernas bild som förmedlas? Denna studie är också intressant för mig som religionslärare för att bredda mitt underlag för min egen presentation om Jesus. Att studera forskning och gymnasieläroböcker och göra jämförelser hjälper mig att ge en nyanserad bild till mina elever i min beskrivning om Jesus. 1.1 Syfte och frågeställning Mitt syfte är att visa på likheter och skillnader mellan gymnasieläroböcker och forskningen om den historiska Jesus. För att avgränsa området har tre forskare valts ut och det är deras beskrivningar av den historiska Jesus som gymnasieläroböcker från några utvalda skolor kommer att jämföras med. Mer specifikt är frågan således: Hur beskrivs den historiska Jesus i svensk och internationell forskning samt vilka likheter och skillnader kan man finna i en jämförelse med svenska gymnasieböcker från en begränsad period? Denna grundfråga kompletteras och konkretiseras med följande underfrågor: 1

6 Vilka är de avgörande likheterna och skillnaderna mellan den forskning som studeras och respektive lärobok? Finns det några generella likheter och skillnader mellan den forskning som studeras och de studerade läroböckerna? Beskrivs Jesus på ett likartat sätt hos alla de studerade läroböckerna? För läroböckerna resonemang angående historiska aspekter av Jesu liv? 1.2 Forskningsöversikt Vad menas med den historiska Jesus? Objektet för denna uppsats är den historiska Jesus. Men vad menas med den historiska Jesus? John P Meier diskuterar frågan genom att ställa begreppet den riktiga Jesus mot begreppet den historiska Jesus. Den riktiga Jesus skulle i så fall vara Jesus sådan han verkligen var, men Meier drar slutsatsen att det är omöjligt att få grepp om den riktiga Jesus, framförallt därför att han levde för så länge sedan, men också därför att han var en obetydlig Jude, i en obetydlig provins längst till öster i det romerska riket, och han lämnade inget skrivet material efter sig. Meier definierar termen den historiska Jesus på följande sätt: By the Jesus of history I mean the Jesus whom we can 'recover' and examine by using the scientific tools of modern research. 1 Meier menar vidare att den historiska Jesus ger oss en delbild av den riktiga Jesus. Men det är viktigt att inse att denna forskning aldrig kan ge oss den kompletta bilden. 2 I denna uppsats används begreppet den historiska Jesus i den bemärkelse som beskrivits här. Det vill säga det handlar om den bild av Jesus som vi kan komma åt genom vetenskapliga metoder Den första fasen i forskningen om den historiska Jesus Det har gått mer än 200 år sedan forskningen om den historiska Jesus startade enligt teologen Bengt Holmberg. När det gäller att spåra början på detta sökande hänvisar Holmberg till teologen, filosofen, och läkaren Albert Schweitzer ( ) som beskriver teologen och filosofen Hermann Samuel Reimarus ( ) som den som startade forskningen om den historiska Jesus. Reimarus menade att Jesus inte alls hade för avsikt att dö för världens synder utan istället var han en misslyckad revolutionär som avrättades av romarna. Kristendomen var baserad på misstag och lögner och borde överges. Tanken på att evangelierna beskriver en kraftigt förvanskad version 1 Meier, John P., A marginal Jew: rethinking the historical Jesus. Vol. 1, The roots of the problem and the person, Doubleday, New York, 1991, s Meier, 1990, s. 1991, s. 21ff 2

7 av Den historiska Jesus har varit en vanlig tanke de senaste 200 åren, enligt Holmberg talets liberala bibelforskning försökte rekonstruera fram en ursprunglig rapport om Jesus och tog helt enkelt bort de övernaturliga inslagen Den andra fasen i forskningen om den historiska Jesus Den första fasen av Jesusforskning blev allt mer kritiserad, bland annat av Schweitzer som menade att den bild av Jesus som kom fram i den tidens forskning var en spegelbild av de ideal som fanns inom den protestantiska världen på och 1800-talet. Teologen Rudolf Bultmann ( ) kritiserade också den tidigare forskningen, och menade att vi i stort sett inte kunde veta något om den historiska Jesus. Däremot kom Jesus med en existentiell utmaning som fördes vidare till urkyrkan, det vill säga den första kristna församlingen i Jerusalem 4 Den starka kritiken från Bultmann gjorde att forskningen i stort sett avstannade när det gällde den historiska Jesus, men Ernst Käsemann som själv var en lärjunge till Bultmann fortsatte sökandet efter den historiska Jesus. Den andra fasen av sökandet var inledd. Det typiska för den andra fasen blev att rekonstruera vad Jesus själv sagt, och vilket budskap han hade, medan man inte ägnade sig åt att sätta in Jesus i hans samtida sammanhang. I den andra fasen kom man att fokusera på det hos Jesus som inte var judiskt. Därmed blev det en ännu tydligare diskontinuitet mellan hur Jesus beskrivs i evangelierna och den historiska Jesus, så som den beskrevs av forskarna. 5 De skarpaste och viktigaste av alla äkthetskriterier blev diskontinuitetskriteriet (också kallat dissimilaritetskriteriet): endast de jesusord kan bedömas vara genuina som varken kunde vara övertagna från den samtida judendomen eller kunde ha lagts i Jesu mun av kyrkan därför att den ville ha Jesus att säga vad den själv trodde Den tredje fasen i forskningen om den historiska Jesus Jesusforskningens tredje fas slog igenom på 1980-talet. Där sätts Jesus in i det judiska sammanhanget, vilket enligt Holmberg har gjort att dissimilaritetskriteriet inte längre är relevant. 7 Professorn i Nya testamentets exegetik Samuel Byrskog pekar också på att i den tredje fasen av Jesusforskningen kommer också bidrag från amerikanska och brittiska forskare med i en forskning 3 Holmberg, Bengt, Den historiske Jesus nutida diskussionsläge och bedömning, sid i Jesustolkningar idag: tio teologer om kristologi, Verbum, Stockholm, 1995, s. 23f, emfas i original. Nationalencyklopedin, Hermann Samuel Reimarus Nationalencyklopedin, Albert Schweitzer 4 Holmberg 1995, s. 24f Nationalencyklopedin, Urkyrkan. 5 Holmberg 1995, s. 26f 6 Holmberg 1995, s Holmberg 1995, s. 43 3

8 som tidigare dominerats av tyska forskare. Dessutom menar Byrskog att typiskt för den tredje fasen är ett intresse för socialhistoria och socialvetenskap. Trots vissa gemensamma utgångspunkter skapas ingen enhetlig bild av den historiska Jesus. De nya utgångspunkterna ger upphov till olika sätt att bedriva forskning och värdera källor. En del forskare får utifrån sin forskning fram en vishetslärare, medan andra finner en nyskapande eskatologisk profet (profet som predikar om de yttersta tingen), däribland John P Meier, som beskrivs vidare i Jesusseminariet En samtida grupp av forskare som inte ser Jesus som en eskatologisk profet är Jesusseminariet. Det är en sammanslutning om ca 100 forskare i Nya testamentet från Nordamerika. Jesusseminariet har kriterier för att försöka ta reda på vilka uttalanden av Jesus i evangelierna som är autentiska. Det viktigaste är muntligheten. Jesus verkade bland människor som inte kunde läsa och skriva, och det innebär att det Jesus sagt måste ha varit färgsprakande och träffande för att ha hållits i minnet i decennier innan det slutligen skrevs ned. 9 Jesusseminariet har publicerat sina resultat som grupp i flera böcker, till exempel The Five Gospels, som sammanfattar resultatet av den första fasen i gruppens arbete, där är varje Jesus ord färgkodat för att markera grad av autenticitet. 10 Men de enskilda medlemmarna har också publicerat separat, till exempel har John Dominic Crossan i sin bok The Historical Jesus The Life of a Mediterranean Jewish Peasant, använt ett tvärkulturellt antropologiskt perspektiv när han har satt in Jesus det dåtida bondesamhället och den hellenistiska kulturen. 11 Stephen Harris, en annan av medlemmarna i Jesusseminariet, har publicerat böcker som har för avsikt att ge ett översiktligt perspektiv på bibelvetenskapen Religionsvetenskap och teologi En skillnad mellan olika forskningsmiljöer som är särskilt tydlig i den amerikanska miljön är skillnaden mellan forskning och studier i teologi som har koppling till olika kristna samfund och religionsvetenskap (Religious Studies) som bedrivs på vanliga universitet. För att belysa skillnaden mellan religionsvetenskap och teologi tar jag hjälp av en artikel av en forskare i religionsvetenskap, där skillnaden mellan religionsvetenskap och teologi beskrivs. Universitetslektor Kurt L. Noll beskriver det han sysslar med på följande sätt: Religious study 8 Byrskog, Samuel, Nya testamentets forskningshistoria, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007,s. 34f 9 Harris, Stephen L, Understanding the Bible, Mountain View, 2000, s Westar Institute, Jesus Seminar Phase 1: Sayings of Jesus 11 Holmberg 1995, s Stephen L Harris, About the books Westar Institute, Meet the Westar Fellows 4

9 attempts to advance knowledge by advancing our understanding about why and how humans are religious, what religion actually does, and how religion has evolved historically. 13 Han menar att teologisk forskning är något som bedrivs av de troende själva inom religionen, vilket han är kritisk mot. Theology also views itself as an academic discipline, but it does not attempt to advance knowledge. Rather, theologians practice and defend religion. 14 Artikeln är kritisk mot teologisk forskning i allmänhet och det är inte avsikten att i detta arbete ta ställning för eller emot teologisk forskning eller religionsvetenskap i USA, utan ovanstående referat är menat att illustrera den spänning som finns mellan de två disciplinerna Läromedelsforskning Läroboken har en dominerande ställning i undervisningssituationen i flera ämnen, enligt Niklas Ammert, som är docent och lärarutbildare. I en undersökning som handlade om historieämnet i Europa visade det sig att det visserligen finns många faktorer som påverkar undervisningen, såsom gruppens sammansättning, läraren och hennes kunskap, med flera faktorer. Men trots variationen i andra variabler tyder mycket på att en gemensam nämnare är läroboken, och Sverige är ganska genomsnittligt i detta avseende. 16 Ammert använder sig av en undersökning som Ulf P Lundgren genomförde i Sverige på 1980-talet för att belysa lärobokens ställning. Undersökningen visade att 88% av lärarna använde läroböckerna vid sin planering, medan det endast var 25% som använde läroplanen. En undersökning från 2003 visar på att lärobokens betydelse däremot har minskat åtminstone i samhällsorienterande ämnen, när det gäller vad som påverkar undervisningen. Ammert menar dock att när lärare tonar ner betydelsen av läromedel i sin undervisning kan det också vara ett tecken på att det inte har ansetts kreativt och framåtsträvande att använda läromedel och att lärarna därför har tonat ner läromedlens betydelse. Ammert hänvisar till en LO-rapport från 1987 som visar att för en inte obetydlig del av svenska folket är läroböckerna de enda böcker som de har läst. På grund av läroböckernas dominerande ställning är det intressant att studera dem Noll, Kurt. N., The Ethics of Being a Theologian, i The Chronicle of Higher Education, , (Hämtad ) 14 Noll Noll, Ammert, Niklas, Om läroböckerna och studiet av dem, i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011b, s Ammert, 2011b, s. 26ff 5

10 1.2.8 Forskning på religionsläroböcker En forskare som har forskat mycket på religionsläroböcker är professorn i religionsvetenskap Kjell Härenstam. I sin doktorsavhandling Skolboksislam, studerar han hur islam framställs i läroböcker. Härenstam framför kritik mot att vissa läroböcker inte problematiserar begreppet islam. I dessa läroböcker finns en stark koppling mellan förhållandena i Mellanöstern och hela islam 18 Avhandlingen följs upp i rapporten En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. Även där tar han upp islam och ser en förbättring i läroböckerna jämfört med avhandlingen när det gäller islambilden. Förändringen kopplar han till den ökade mediala uppmärksamheten som islam har fått. När det gäller hinduismen menar han att det finns en mer fördomsfull inställning. Till exempel så görs en alltför enkel koppling mellan karmabegreppet och fattigdomen i Indien, enligt Härenstam. 19 Härenstam har också gett ut boken Kan du höra vindhästen?, en religionsdidaktisk bok där han bland annat studerar hur tibetansk buddism tas upp i gymnasieläroböcker. Han ser en förändring över tid där de tidigare böckerna fokuserar på religiös praktik, som beskrivs med termer som magi och besvärjelser, medan de senare böckerna fokuserar mer på symboliska tolkningar av den tibetanska buddismen. Han analyserar inte kristendomen i någon av dessa studier. 20 Professorn i socialt arbete Masoud Kamali har studerat hur kategorierna vi och de andra relateras i läroböckerna. Han drar slutsatsen att skolböckerna framställer 'de andra' som underlägsna 'oss'. 21 Religionsböckerna har ett kristendomsperspektiv även på andra religioner. Kristendomen blir vår religion, och förmedlar en ensidigt västerländsk bild. 22 En läromedelsgrupp vid Sveriges kristna råd har studerat ett stort antal läroböcker, med avseende på hur kyrkor och samfund framställs i grundskolan och gymnasiets läromedel. Läroböckerna presenteras först och främst individuellt och några omfattande generaliserande analyser görs inte. Dock menar projektledaren och gymnasieläraren Gunilla Selander att katolska, ortodoxa och 18 Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993, s Kjell Härenstam, En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund?, Karlstad universitet, 2006, 46ff 20 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap, Studentlitteratur, Lund, 2000, s Kamali, Masoud, Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Sawyer, Lena & Kamali, Masoud, Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport, Fritze, Stockholm, 2006, (hämtad ), s Kamali, Masoud, s. 25f, 93ff 6

11 protestantiska kyrkotraditionerna i allmänhet och kristendomen i u-länder i synnerhet får mycket plats medan de mer konkreta förhållandena i Sverige får en mindre framträdande plats. 23 Förutom de två ovannämnda rapporterna är det mestadels i studentuppsatser som gymnasieläroböckers beskrivningar av kristendomen studerats, antingen görs en jämförelse mellan kristendomen och andra religioner eller också studeras aspekter som enbart har med kristendomen att göra. Det som studeras är bland annat genus, till exempel framställs judendomen i en uppsats som en religion dominerad av män, medan i avsnitten om kristendom lyfts både män och kvinnor fram, enligt uppsatsförfattaren. 24 Kristendomens särställning är också ämnet för ett studentarbete. En slutsats som dras i arbetet är att kristendomen tas som utgångspunkt vid presentation av andra religioner. De presenteras med kristna glasögon. 25 Bibelsyn diskuteras också i en uppsats där författaren ser brister i hur olika bibelsyner framställs i de läroböcker som studerats Litteraturval och avgränsningar Jag har valt att begränsa mig till tre läroböcker. Jag har utgått från de läromedel som har använts på Realgymnasiet och Berzeliusskolan i Linköping under De läroböcker som har använts på Realgymnasiet är Religion A & B 2000 (2006) av Birgitta Thulin och Sten Elm, samt Liv och Mening (2002) av Gunilla Rundblom och Leif Berg. Under min Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) 2012 på Berzeliusskolan användes Börge Rings bok Religion och sammanhang (2005). Börge Ring är också intressant eftersom att han har gett ut ett antal olika läroböcker i religionskunskap. 27 Gemensamt för de böcker som jag har valt är att de säger sig täcka både A och B kursen i religionskunskap. Forskningen om den historiska Jesus är ett brett område och för att kunna genomföra denna studie måste en mycket snäv avgränsning göras. När det gäller forskningen om den historiska Jesus kommer jag att utgå från boken Jesus och de första kristna (2006), som är en lärobok på universitetsnivå, som de senaste åren har haft ett stort genomslag på kurserna i bibelvetskap på universitet, inte minst Linköpings universitet. 28 Då jag har begränsat mig när det gäller 23 Selander, Gunilla, Sammanfattande kommentar till läroböckerna i religionskunskap för gymnasiet, Sveriges kristna råd. Läromedelsgruppen, Granskning av läromedel i religionskunskap: [rapport från Läromedelsgruppen], Sveriges kristna råd, Stockholm, 1999, s. 10ff 24 Petersson, Kristoffer, Genus i läroböcker för religionskunskap A: En analys av hur genus framställs i avsnitten om judendomen och kristendomen i ett urval läroböcker, Högskolan i Halmstad, 2012, s. 6, 42ff 25 Olsén, Anna, Religionsundervisning eller religiös undervisning?: En undersökning av kristendomens plats i religionskunskapen utifrån läromedel, Högskolan Kristianstad, 2010, 6f, 56ff 26 Karlsson, Christer, Fundamentalism eller bokstavstro? En analys av hur läroböcker i religionskunskap hanterar begreppet kristen fundamentalism och hur olika bibelsyn presenteras i en sekulariseringsteoretisk belysning., Malmö högskola/lärarutbildningen, 2011, s. 5, 48ff 27 Ring, Börge, Författaren Börge Ring 28 Att Jesus och de första kristna har fått en dominerande ställning kan man se på universitetens litteraturlistor, till 7

12 gymnasieläroböcker till de böcker som används på Realgymnasiet och Berzeliusskolan under 2012, är det därför intressant att använda den lärobok som de blivande lärarna använde på universitet under samma år. Det kapitel i boken som främst kommer att användas är Den historiske Jesus skrivet av Bengt Holmberg som är professor emeritus i exegetik, präst i Svenska kyrkan och redaktör för Svensk pastoraltidskrift. 29 Holmberg har också gett ut boken Människa och mer Jesus i forskningens ljus som kommer att användas som komplement. För att förankra det svenska perspektivet i internationell forskning har två amerikanska författare valts. Dessa har valts eftersom de i flera avseenden står i två olika traditioner. Professor Stephen L Harris har jobbat på California State University, som är ett statligt universitet, på en avdelning för humaniora och religionsvetenskap. 30 Harris finns alltså i en religionsvetenskaplig miljö. Han har också varit medlem av Jesusseminariet som beskrevs i John P Meier är viktig för att han står i den teologiska traditionen i USA, men också därför att han inte håller med gruppen kring Jesusseminariet. Han är alltså i dubbel bemärkelse en motpol till Harris. Meier menar att även om han inte håller med Jesusseminariet, menar han trots allt att det finns en skillnad mellan den historiska Jesus och den Jesus som är objektet för vår tro. Men han menar att studiet av den historiska Jesus skapar en bild som inte är obekant för de kristna. Meier har en stark koppling till katolska kyrkan genom att han är professor på Catholic University of America och redaktör för the Catholic Biblical Quarterly. Han är alltså i den amerikanska miljön en forskare i teologi och inte religionsvetenskap som Harris 32 Det intressanta i detta sammanhang är inte exakt vad Jesusseminariet stod för utan att Harris och Meier tydligt står i två olika traditioner. Det som är förtjänstfullt med Holmberg, Meier och Harris respektive texter är att de förutom att de kommer från olika sammanhang också har en översiktlig ansats som innebär att de inte enbart har syfte att beskriva sin egen forskning och utgångspunkt utan exempel: Linköpings universietet, Religionskunskap (16-30 hp), 15hp Kurslitteratur 2012 Örebro teologiska högskola, Kursplan Nya testamentet, baskurs Lunds universitet, Litteraturlista för BIV B21/BIV D21 Bibelvetenskap 15 hp, HT Svensk pastoraltidskrift, Redaktion och kansli Lunds universitet, Bengt Holmberg 30 Stephen L Harris, About the books Harris 2000, försättsblad (I försättsbladet till understanding the Bible framgår det att han tillhör Calefornia State University) 31 Westar Institute, Meet the Westar Fellows Westar Institute, The Jesus Seminar 32 John Bookser Feister, Finding the Historical Jesus: An Interview With John P. Meier i St. Anthony Message, December 1997, (Hämtad ) 8

13 vill beskriva vad man allmänt kan säga om den historiska Jesus, samtidigt som de också är påverkade av respektive sammanhang. 1.4 Källmaterialet I förordet till boken Religion A & B 2000 kan man läsa att den är anpassad till kurserna religionskunskap A & B. Birgitta Thulin och Sten Elm menar att syftet med religionskunskapsämnet är att eleverna ska reflektera över existentiella och etiska frågor ur olika perspektiv samt ge en ökad förståelse för att andra kan komma till andra tolkningar än den egna. 33 De skriver vidare att de betonar de etiska perspektiven men att de också har för avsikt att ge eleverna kunskaper om de viktigaste religionerna och livsåskådningarna. Tittar man i innehållsförteckningen så ser man att de börjar med att ta upp livsfrågor, etik, sedan har de ett avsnitt om ursprungliga religioner och begrepp. Därefter kommer världsreligionerna, och de börjar med Hinduismen. Världsreligionerna tar upp ungefär hälften av bokens ca 260 sidor, varav kristendomen tar upp 20 sidor. 34 Börge Ring som skrivit boken Religion och sammanhang är lärare i bland annat religionskunskap samtidigt som han ger ut skivor med kristna sånger. Han har också ett förflutet som präst. 35 Religion och sammanhang är en bok som också den är skriven för religionskunskap A och B. I introduktionen beskriver Ring religion som samlad mänsklig erfarenhet, en erfarenhet som vi kan ta spjärn mot för att själva hitta svar och sammanhang. 36 Tittar man i innehållsförteckningen så ser man att han börjar resonera om moral, sedan går han in på Bibeln och efter det så kommer världsreligionerna som han grupperar under två rubriker. Den första är Tre religioner gemensamma drag, där han tar upp judendom, kristendom, islam, och dessutom finns ett avsnitt om Bibeln samt om rörelser nära kristendomen. Nästa övergripande rubrik när det gäller världsreligionerna är Indiens religioner där han tar upp hinduismen och buddismen 37 Gunilla Rundblom och Leif Bergs menar att det viktigaste med deras bok Liv och mening är att stimulera till funderingar och samtal när det gäller hur vi ska leva och tro. Människor från olika tider och olika delar av världen berättar här om vad de tror om livet och meningen med allt. 38 Även denna bok är skriven för att täcka kurserna religionskunskap A och B. 39 Studerar man 33 Thulin, Birgitta, Elm, Sten, Religion A & B 2000, Malmö 2006, s Thulin, Elm, 2006, s. 4f 35 Sverige Radio, Människor och tro Ring, Börge, Religion och sammanhang, Liber, Stockholm, 2005, s. s.8 37 Ring 2005, s. 3f 38 Rundblom, Gunilla, Berg, Lief, Liv och Mening stora boken, Uppsala 2002., s Rundblom och Berg, 2002., s. 2 9

14 innehållsförteckningen ser man att denna bok börjar med ca 130 sidor om livsfrågor och etik innan de går in på världsreligionerna. Kristendomen kommer på andra plats efter judendomen, och omfattar ca 60 sidor, vilket är betydligt mer än i de andra två böckerna Rundblom och Berg, 2002., s. 3f 10

15 2 Bakgrund och 1700-talet Den svenska skolans historia är nära sammankopplad med kyrkans historia. 41 Ett exempel på detta var gymnasierna vilka skapades i anslutning till domkyrkorna på 1600-talet. De inrättades som en del av det svenska imperiebyggandet för blivande präster men också för domare och officerare. Lärarna fick sin lön från församlingarna kring domkyrkorna. 42 Svenska kyrkan var inte enbart intresserade av den högre utbildningen utan var också intresserad av den grundläggande utbildningen för alla. Detta var en följd av tanken om det allmänna prästadömet som fanns i bakgrunden. Alla kristna skulle kunna svara på vad som var den sunda kristna läran. Det var varje faders plikt att undervisa sina barn, och det var kyrkans ansvar att hjälpa fäderna med detta talet och framåt Under 1800-talet började bondesamhället att så smått brytas upp, med en begynnande industrialism och järnvägens intåg. Familjerna var inte samlade på samma sätt som tidigare, vilket gjorde att gamla systemet där husfadern i varje gård var ansvarig för hela gårdens bildning, inte fungerade längre. Ett nytt system behövdes. Ett steg mot en lösning på problemet var införandet av den svenska folkskolan kom folkskolestadgan och staten fick större inflytande över undervisningen. Pedagogikprofessor Sven G. Hartman menar att de första 75 åren med folkskolan var en ren religionsskola, att liknas vid de koranskolor som idag finns i Nordafrika. För de flesta människor var skolans uppgift helt enkelt att ge underlag för konfirmationen, och religionsämnet var det ämne som fick överlägset mest tid. Även administrativt var kyrkan viktig för skolan, till exempel var kyrkoherden ordförande i skolstyrelsen ända till 1930-talet. 45 Skolan kom att påverkas av de förändringar som skedde i det omgivande samhället. Det kom nya politiska rörelser, vilka inte sällan kom i kollisionskurs med de kyrkliga intressena, och det kyrkliga 41 Framställningen om religionsämnets historia är en bearbetning av en text som var en del av en valideringsuppgift som utfördes av mig 2012 för att validera kursen Utbildningens uppdrag i samhället med perspektiv på ungas och vuxnas lärande 42 Almén, Edgar, Religious Education in Sweden, i Edgar Almén and Hans Christian Øster, Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries, Linköping University Electronic Press, LINKÖPING 2000, s61 43 Almén, 2000, s61 44 Almén, 2000, s62 45 Hartman, 1994, s11 11

16 inflytandet kritiserades. Kyrkans dominans minskade gradvis, vilket i sin tur påverkade religionsämnet. 46 Hartman sammanfattar detta skede på följande sätt: 1842 Kristen tro enligt Svenska kyrkans lära 1919 Kristen tro enligt allmän protestantisk tolkning 1962 Kunskaper om kristendomens urkunder och historia samt alternativa uppfattningar 1969 Individualiserad orientering bland olika religioner och livsåskådningssystem 1994 Kunskaper på olika nivåer om religioner och livsåskådningssystem 47 Religionsämnet hade från början en konservativ prägel, eftersom det utformades efter överhetens och prästerskapets villkor, vilket i sin tur gjorde att det kom i konflikt med radikala krafter, enligt Hartman. Kritik av denna typ kom bland annat till uttryck hos författaren, pedagogen och kvinnosakskvinnan Ellen Key. Ellen Keys bok Barnets århundrade har haft ett stort inflytande på den pedagogiska debatten under 1900-talet. 48 Där riktades en stark kritik mot dåtidens religionsundervisning, som enligt henne gick ut på blind tro, och inlärande av vissa handlingar, vilket var ett hinder för barnets naturliga moraliska utveckling, enligt Key. 49 Hon såg religionsundervisningen som ett brott mot barnet: Och likväl är implantatet av dessa läror - vilket vi kalla religionsundervisning - det största brott mot barnet, som man över huvud kan tänka sig! Regeringarna och de styrande klasserna ha behov av denna lögn; det är den som stöder deras makt. 50 Detta visar framförallt att det inte har varit någon självklarhet vad religionsundervisningen har haft för syfte och innehåll. 2.3 Bibeln och Jesus i kursplanerna Var kommer då Bibeln in i de senare årens kursplaner? Det finns en övergripande punkt i kursplanen som behandlar kristendomen och världsreligionerna. Eleverna ska: 46 Hartman, 1994, s12 47 Hartman, 1994, s Hartman, 1994, s. 24 Ronny Ambjörnsson, Nationalencyklopedin, Ellen Key 49 Key, Ellen, Barnets århundrade: studie. 2, Bonniers, Stockholm, 1912, s. 84ff 50 Key, Ellen, s

17 känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer. 51 Bibeln eller Jesus nämns alltså inte men Jesus har en tydlig plats inom kristendomen. Det står inte heller uttryckligen vilket perspektiv som ska läggas på religionerna. Om det är ett vetenskapligt historiskt perspektiv eller om det helt och hållet handlar om hur religionen tolkas av de enskilda utövarna. Men eftersom det står att det handlar om uttrycksformer, tro och idéer, tolkar jag det som att det är hur religionen tolkas av den enskilda individen eller av ett enskilt trossamfund som står i centrum. Enligt läroplanen från 1994 ska skolan sträva mot att varje elev närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. 52 Skolan ska alltså främja ett vetenskapligt sätt att tänka på hos eleven. Det borde också innebära att även läroböckerna har vetenskapliga inslag, och när det gäller kunskapen om Jesus finns den vetenskapliga förankringen inom bibelvetenskapen. En ny kursplan kom 2011 och där står det följande om Bibelns plats i religionsämnet: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. 53 Läroböckerna ska alltså i framtiden jobba med förhållandet mellan religionen och de skriftliga källorna. I den nya kursplanen står det också att religionsämnet är förankrat i religionsvetenskapen. I läroplanen från 2011 står det redan i första stycket att: Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 54 Det vetenskapliga perspektivet är alltså starkare i läro- och kursplanerna från 2011, men det vetenskapliga tänkandet ska också finnas med enligt läroplanen från Skoverket, RE Religionskunskap A 52 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, Skolverket, Stockholm, Skolverket, Ämne Religionskunskap 54 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s Skolverket, Ämne Religionskunskap 13

18 3 Metod 3.1 Kvantitativ och kvalitativ metod Med kvalitativa metoder menas en samling ganska olika metoder, och ska förstås som en kontrast till kvantitativ metod. Professorn i teoretisk filosofi Lars-Göran Johansson menar att förutsättningen för att en kvantitativ metod ska vara meningsfull är att det finns observationsvärden där man kan jämföra skillnader på ett tydligt sätt. Det måste vara meningsfullt att fråga sig om skillnaderna mellan de observerade värdena o1 och o2 är större eller mindre än mellan o3 och o4. 56 Han menar vidare att det i de humanistiska och samhällsvetenskapliga området ofta är helt irrelevant att göra sådana jämförelser. Typiskt för en kvalitativ metod är att man inte vill ha reda på hur mycket utan utan vad för slags karaktär något har. 57 Skulle man vilja göra en kvantitativ analys av förhållandet mellan bibelforskningen och läroböckerna skulle man till exempel kunna räkna hur många gånger ordet bibelforskning förekommer i läroböckerna. Men det är inte den typen av resultat som efterfrågas i denna uppsats. Istället ligger intresset på att analysera eventuella likheter och skillnader i beskrivningarna av Jesus, och då är man inne på det kvalitativa området. Johansson menar att kvalitativa metoder syftar till att identifiera innebörden av texter, av symboler eller av de meningar människor ger år sina liv Hermeneutik En variant av kvalitativ metod är hermeneutik. Hermeneutik handlar enligt Johansson om förståelse. Förståelse i detta sammanhang handlar inte om att beskriva orsakskedjor som det ofta gör i mer naturvetenskapliga sammanhang. Istället handlar det i hermeneutiska sammanhang om att förstå innebörder. 59 För att uppnå förståelse krävs tolkning, ingen tolkningsprocess börjar helt förutsättningslöst, utan tolkaren närmar sig sitt material med en viss förförståelse. Denna är i sin tur kopplad till begreppet förståelsehorisont som är ett uttryck som står för alla medvetna eller omedvetna antaganden som vi tar med oss när vi möter en text. Utifrån detta läge gör vi en preliminär tolkning av situationen. Den preliminära tolkningen blir vägledande när vi börjar titta på detaljerna. Tolkningsprocessen handlar om ett växelspel där man växlar mellan att betrakta helheten och att betrakta detaljerna. Processen 56 Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2., [utök.] uppl., Thales, Stockholm, 2003, s. 90, 57 Johansson, 2003, s. 90, emfas i original 58 Johansson, 2003, s Johansson, 2003, s

19 avstannar när vi har fått en tillräcklig grad av överensstämmelse mellan alla delar av det som vi har studerat och helheten. 60 Den här uppsatsen önskar vidga läsarens förståelsehorisont när det gäller gymnasieläroböcker, och sätta in religionsläroböckerna i ett sammanhang som handlar om forskningen om den historiska Jesus. Genom jämförelsen som görs i denna uppsats tillfogas ny kunskap till min och läsarens förförståelse av gymnasieläroböcker och det hjälper oss att komma längre på den hermeneutiska cirkeln. 3.3 Kvalitativ textanalys Kvalitativ textanalys handlar om att läsa och analysera texter av olika slag, såväl tryckta som handskrivna, enligt Pär Widén. Han har fokus på hur man genom att studera olika texter kan analysera problem och samhällsfenomen. Han definierar kvalitativ textanalys på följande sätt: Textanalys handlar [...] om att välja ut och förhålla sig till texter och deras innehåll och skapa kunskap om texternas innebörder utifrån ett väl avgränsat undersökningsproblem. 61 Kvalitativ textanalys är kopplad till en lång tradition av hermeneutik, som handlar om att läsa, förstå och skapa mening ur texter. När man gör en kvalitativ textanalys fokuserar man på en av tre dimensioner för textanalys. Den första dimensionen handlar om författarens egen intention med texten. Han tar ett exempel som handlar om olika sätt att analysera lärarpressen, och menar att denna första dimension passar bra om man vill förstå en enskild lärares uppfattning när det gäller en specifik skolfråga. Texterna används i detta sammanhang som grund för kunskap om de som skrivit texterna. 62 Den andra dimensionen handlar istället om textens form och dess innehåll, till exempel textens språkliga genrer, textens litterära uttryck och vilka grammatiska variationer som texten har. Exempelvis kan man undersöka vilka begrepp som en lärare använder för att beskriva hur lärare bedömer elever i skolan. 63 Den tredje dimensionen är den intressanta för denna uppsats. Den handlar om textens sammanhang. Där handlar det om att till exempel förstå vad lärarpressens texter säger om det omgivande samhället, och kulturen som den har kommit till. I denna studie handlar det istället om att sätta in läroböckerna i ett sammanhang som handlar om den bibelvetenskapliga forskningen. Det görs 60 Johansson, 2003, s Widén, Pär, Kvalitativ textanalys, i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009, s. 137f 62 Widén 2009, s. 138f 63 Widén 2009, s. 138f 15

20 genom att undersöka utvald forskning om den historiska Jesus och undersöka vilka likheter och skillnader som finns med hur Jesus beskrivs i läroböckerna. 64 Jag begränsar mig till att undersöka sambandet mellan utvald forskningslitteratur och läroböckerna, för att få en tydlig frågeställning och ett rimligt omfång. Andra intressanta forskningsområden skulle kunna vara att studera om de kristna samfunden, till exempel Svenska kyrkan, på något sätt har influerat vad som skrivs i läroböckerna i allmänhet och om Jesus i synnerhet. Det skulle kunna bli ett föremål för kommande forskningsprojekt för mig eller någon annan. Denna gång vill jag dock belysa frågan om läroböckerna och forskningen om Jesus. 3.4 Läromedelsstudier När det gäller läromedelsstudier har Ammert ett didaktiskt perspektiv. Didaktik handlar om vad undervisningen behandlar, hur innehållet behandlas, samt varför innehållet behandlas på just detta sätt. När det handlar om läroböcker kommer dessa frågor att ställas till läroböckerna. Det handlar om vad läroböckerna tar upp, hur de framställer innehållet, samt varför de tar upp det som tas upp samt varför det gör det på detta sätt. När det gäller de didaktiska grundfrågorna är det framförallt vad-frågan som är i centrum för detta studium, men även varför-frågan kommer att diskuteras i den avslutande diskussionen. 65 Ammert beskriver en didaktiv kommunikationskedja när det gäller läroböcker: Denna kedja startar i en samhällelig, politisk kulturell och utbildningsrelaterad kontext och går via läromedelsförfattare och förlag till skolans lärare och elever. Genom undervisningssituationen bearbetar och internaliserar eleverna innehållet och utvecklar kunskaper och färdigheter. Cirkeln sluts i och med att eleverna deltar i samhällslivet och därmed utgör en del av den samhälleliga kontext som resonemanget tog sin utgångspunkt i. 66 Läroboken är både en produkt av samhället samtidigt som den är ett uttryck för vad någon person vill förmedla, och ett behov hos elever och lärare, enligt Ammert. Ett innehåll som ska svara mot styrdokumentens intentioner, överförs med hjälp av läroboken. Innehållet i ett ämne blir kommunicerat och använt av någon, i ett visst sammanhang. Min studie uppehåller sig tidigt i den didaktiska kedjan där det handlar om att sätta in läroboken i ett sammanhang Widén, 2009, s. 139f 65 Ammert, Niklas, Inledning, sid i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011a, s. 18f 66 Ammert, 2011a, s Ammert, 2011a, s

21 Ammert vill också lägga tre analytiska perspektiv på läroboken. Han vill för det första belysa läroboken som en process, alltså som en del i kommunikationskedjan, som beskrevs ovan. Det andra perspektivet är det strukturella perspektivet, som handlar om att sätta in läroboken i den väv av strukturella förutsättningar som finns runt boken. Det handlar till exempel om de styrdokument, politiska förutsättning och vetenskapliga rön, som påverkar läroboken. Det tredje perspektivet är det funktionella perspektivet som handlar om hur läroboken fungerar i den konkreta klassrumssituationen. Hur används läroboken i praktiken? Hur upplevs boken och vilken kunskap skapas utifrån den? 68 Ska jag sätta in min egen studie i detta sammanhang så kommer jag att framförallt att beröra det strukturella perspektivet. Den struktur som jag framförallt kommer att syssla med är forskningen om Jesus, där studien sätter in läroboken i ett forskningssammanhang. Notera likheterna mellan det Ammert skriver och det som Widén skrev ovan när det gäller kvalitativ textanalys. Det som Ammert kallar för ett strukturellt perspektiv påminner mycket om det som Widén kallar för det tredje perspektivet, det som handlade om sammanhang. 3.5 Innehållsanalys Med hjälp av ovanstående resonemang har jag ringat in vad som ska undersökas. Det handlar om att analysera och jämföra innehåll i religionsläroböcker. Till att börja med behövs metoder och begrepp för innehållsanalys. Professor Lennart Hellspong och professor Per Ledin presenterar tre begrepp som denna undersökning drar nytta av, textens perspektiv, textens teman, och textens propositioner. 69 Det första begreppet som används i detta arbete för att analysera innehållet i en text kallar Hellspong och Ledin för perspektiv. Vi skildrar alltid vår omvärld ur en viss synvinkel, ett perspektiv. Vi beskriver vår omvärld olika beroende på vilken person vi är eller vilken organisation som vi är en del av. En text kan ha flera perspektiv på en gång till exempel ett individuellt, psykologiskt 60-tals perspektiv 70 Hellspong och Ledin beskriver subjektperspektivet som ett ställe att börja när man analyserar perspektiv. Det handlar om ur vilken synvinkel något betraktas. Till exempel ur en viss persons eller grupps perspektiv. För att ta ett exempel från de texter som analyseras i denna studie så kan orden Enligt kristendomen visa på att det finns ett subjektperspektiv som handlar om att det är kristendomen som är subjektet i texten. Det handlar i så 68 Ammert, 2011a, s. 19, Ammert 2011b, s Hellspong, Lennart och Ledin, Per, Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 117ff 70 Hellspong och Ledin, 2010, s

22 fall om hur man kan se på en fråga från en kristen horisont. Det vill säga hur en kristen skulle uttrycka sig utifrån sin tro. 71 Det vore intressant att hitta analysperspektiv som är mer specifika för denna undersökning. Birger Olsson beskriver tre huvudvägar till den bibliska texten i boken Jesus och de första kristna. Dessa huvudvägar är snarast vad som man med Hellspong och Ledins terminologi skulle kunna kalla för bibelanvändningsperspektiv. Det första perspektivet handlar om att Bibeln läses som ett religiöst dokument, som helig skrift. Texten blir med denna läsning aktuell för människorna idag. Det kan handla om livsfrågor, som till exempel liv, död, skuld och ondska. Det kommer här att kallas för ett religiöst perspektiv. 72 Nästa huvudväg kallar Olsson för: Bibeln läses som ett historiskt dokument. Texten används för att återskapa eller kasta nytt ljus åt händelser i det förflutna. Saker som kan belysas är hur förhållandet mellan de kristna och de övriga i samhället var, eller hur bilden av Jesus förändrades över tid. Texten sätts inte i centrum utan händelserna bakom den. Olsson använder uttrycket att texten används som historiska minnesmärken. Detta kommer att kallas för ett historiskt perspektiv. Det tredje sättet att se på texten enligt Olsson är att betrakta texten som en litterärt dokument. Texten läses som en text likt andra texter. Hur fungerar texten i olika sammanhang, vilken struktur har texten? Det kan handla om analysera textens uppbyggnad, textens genre, intertexter och symbolvärden i texten. Detta kommer att kallas för ett litterärt perspektiv i denna uppsats. 73 Om man studerar materialet märker man att det finns ett ytterligare sätt att förhålla sig till Bibeln i gymnasieläroböckerna. Ibland förefaller det som om läroböckerna helt enkelt försöker återberätta berättelsen, så som den berättas i Bibeln, utan att man till synes tolkar den historiskt eller religiöst. Längre fram i Olssons redogörelse beskrivs den narrativa analysen som fokuserar på textens egen litterära värld. I läroböckerna görs inte direkt någon narrativ analys, men det finns en intention att återberätta berättelserna för berättelsens skull för läsaren. Detta perspektiv kommer att kallas för ett narrativt perspektiv. 74 Nästa begrepp som används för att analysera texten är teman. Textens tema syftar helt enkelt till vad texten handlar om. Det är vad framställningen rör sig kring, genom hela texten eller på något särskilt ställe i den. Man kan hitta temat i en text genom att ställa frågan Vad handlar texten om, 71 Hellspong och Ledin, 2010, s Olsson, Birger, Vägar till texten, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007,s Olsson 2007, s Olsson 2007, s