E nyhetsblad från Smi skydd Värmland. Värmlands läns årsstatistik Nr 1 januari 2008

Transkript

1 WermlandsSmi an E nyhetsblad från Smi skydd Värmland Värmlands läns årsstatistik 2007 Innehåll Nr 1 januari 2008 Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län Frågerutan - Varför kan barnbarn få vattkoppor efter kontakt med 5 mormor som har bältros men inte tvärtom? TBE information inför säsongen Nya lokala anvisningar - ESBL 7 MRSA-utredning på infektionskliniken, Centralsjukhuset, 8 hösten 2007 Screenodlingar av personal inom Landstinget i Värmland 9 Tularemi - harpest 10

2 Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län 2007 TEXT: Olle Wik 2 Under 2007 har vi e ökat antal anmälningar enligt smi skyddslagen, 2122 fall jämfört med 1514 anmälda fall år Den större delen av ökningen återfinns inom gruppen könssjukdomar. Se särskilda kommentarer nedan. Det bör dock påpekas a klamydiatalet under föregående år troligen var falskt lågt, e ersom vi då hade a göra med en ny muterad klamydiastam som inte kunde detekteras med den laboratoriemetodik vi använde. Sedan dess har metodiken gjorts om och är numera känslig för samtliga kända klamydiastammar. En del av ökningen av antalet klamydiafall beror alltså på en ökad upptäckt. Inte desto mindre ser vi också a antalet syfilis-, gonorré- och HIV-fall ökar. Denna trend är oroande och kommenteras nedan. Vidare ser vi en ökning av MRSA-fallen. Vi har bl a ha e sjukhusbundet utbro som också kommenteras i separat artikel. Kliniskt anmälda fall i Värmlands län Allmänfarliga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar Diagnos Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS), invasiv Botulism Brucellos Campylobakterinfektion Cryptosporidium Denguefeber Difteri Entamöba histolytica infektion Echinokockinfektion EHEC (enterohemorragisk E.coli) ESBL Giardia Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae, invasiv Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hepatit non A-E HIV-infektion HTLV I eller II Kikhosta (pertussis) Klamydia Kolera

3 3 Diagnos Legionella Leptospira Listeria Malaria Meningokockinfektion, invasiv Mjältbrand MRSA (infektion med methicillinsresistenta staphylococcus areus) Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Pneumokockinfektion, invasiv Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund Salmonella Shigella Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vibrioinfektion exkl kolera Virala hemorragiska febrar exkl denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Viral meningoencefalit VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Yersinia Kommentarer Campylobakter En viss ökning noteras. De flesta anmälda fallen har samband med utlandsresor. EHEC Endast e anmält fall. Värmland är inte heller de a år något riskområde för a ådra sig EHEC-infektion. ESBL Vi har en fortsa ökning av ESBL. Förekomst av ESBL är fr o m den 1 februari 2007 ingående i smi skyddslagen som laboratorieanmälan. Under 2006 hade vi 32 fall, nu 60 st laboratorieanmälningar. En mycket oroväckande utveckling som kräver översyn av våra strategier beträffande antibiotikaval i sluten vård. Giardia Av årets 36 fall är 28 associerade med utlandsvistelse. Uppgi saknas i två fall. Sex fall av inhemsk spridning är anmälda. Gonorré Vi har sex fall a jämföra med olårets tre. Tre fall associerade med utlandsvistelse och tre utgörs av inhemsk smi a. Harpest (Tularemi) Vi har fortsa många fall i Värmland, om än en liten minskning. 50 nya fall 2007 jämfört med 68 anmälda fall under En noggrann studie av dessa fall har gjorts och finns som särskild bilaga i de a nummer av WermlandsSmi an.

4 4 Hepatit A För första gången någonsin har vi noll antal nya fall. Vi tror a de a beror på a vi ökat tillgängligheten till Vaccinationscentrum. Tydligen får våra resenärer en adekvat information och vaccination inför sina utlandsresor med avseende på hepatit A. Hepatit B Här har vi få en relativt kra ig ökning. Vi hade bara 19 fall under 2006 men 2007 finns 36 fall anmälda. Vid närmare analys av siffrorna finner vi dock a hela 30 av dessa 36 fall utgörs av utlandssmi a. Här rör det sig om personer som är födda och uppväxta utomlands och som valt a fly a till Värmland under det gångna året. Vi har inte ha möjlighet a förebygga den här smi an genom vaccinationsprogram eller dylikt. Den ökade förekomsten av hepatit B i befolkningen är dock e go argument för a inkludera hepatit B-vaccinationen i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Hepatit C Även hepatit C har ökat om än må ligt. 56 fall 2007 jämfört med 48 fall Merparten av denna smi a är inhemsk och har ske genom intravenöst missbruk. Det finns dock sju fall där man anser a smi an överförts sexuellt. HIV Vi har tio nyanmälda fall och har dessutom tagit över e fall från e annat landsting. E fall upptäcktes så sent a patienten i fråga redan hunnit insjukna med aids. Jämfört med endast två nyanmälda fall föregående år är de a en försämring. Av de tio nyanmälda fallen är dock å a utlandssmi a hos person som inte är född och uppväxt i Sverige. Vi fortsä er dock den positiva trenden från olåret beträffande thailandsresenärer. Inte något fall har rapporterats under 2007 där en värmlänning under resa i Thailand ådragit sig HIV. Vi tolkar de a som a vår rådgivning inför utlandsresor på Vaccinationscentrum fungerat tillfredsställande. F n handhas 66 patienter med HIVdiagnos av sjukvården i Värmland. Kikhosta (pertussis) Antalet anmälda fall har minskat Nu bara sex fall. Uppenbarligen gör det nya barnvaccinationsprogrammet ny a. Klamydia Vi noterar en av våra högsta siffror, 1466 anmälda fall. Landstinget i Värmland ansluter sig därmed till en trend som är gemensam för de flesta andra landsting. Uppenbarligen har inte de strategier som hi ills använts för a bemästra spridningen av klamydia fungerat. Smi skydd Värmland har under det gångna året satsat på en utbildning av skolsköterskor inom STIområdet. Sy et har varit a skolsköterskorna ska undervisa elever i högstadiet och gymnasiet om dessa sjukdomar. Vi hoppas också a man ska kunna få till stånd en ny STIklinik, om inte de a år så kanske kommande år. Vi har också planer på a börja med interne estning av klamydia. 684 av våra klamydiafall konstaterades genom smi spårning och 782 genom annan provtagning. Könsfördelningen var 868 kvinnor och 598 män. Vi konstaterar a den sneda könsfördelningen kvarstår och vi tolkar denna som a många klamydiadrabbade män inte låter testa sig. Malaria Noll fall liksom Reserådgivning och profylaxprogram fungerar. MRSA 33 fall jämfört med 13 fall under föregående år. Här har vi en ökning och vi har ha utbro, se speciell artikel. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Sex fall jämfört med tre föregående år. Inget stort problem i Värmland men fortsa vaksamhet är påkallad. Salmonella Har ökat under året från 96 fall 2006 till 113 fall Vi tolkar de a som e u ryck för ökat resande men det finns också tendenser till inhemsk smi spridning. Det är svårt för resenärer a skydda sig mot salmonella under utlandsresan och något vaccin finns som bekant inte. Vanligaste smi land är Thailand. 87 fall smi ades utomlands, 25 inom Sverige och i e fall saknas uppgiften. Shigella Även shigella har ökat från sju till 16 fall. Den överväldigande majoriteten av dessa fall utgörs av svenska resenärer som varit på utlandsresa. Se kommentar om salmonella. Sorkfeber Tio nya fall, ungefär oförändrat jämfört med föregående år. Värmland är tydligen inte något riskområde. Andra delar av Sverige har drabbats svårare av denna sjukdom. Syfilis Sju nya fall, tre kvinnor och fyra män. Fortfarande få fall men ändå en ökning jämfört med föregående år då vi bara hade två fall. Smi skydd Värmland uppmanar aktuella kliniker a öka vaksamheten och vara frikostig med provtagning. Tuberkulos Sju nya fall varav fem med utländsk bakgrund. Värmland har genomfört kanske flest asylundersökningar i förhållande till antalet asylsökande i Sverige. Vi har det här året inte ha några svårutredda smi kedjor. Emellertid finns e mörkertal med latent tuberkulos. F n råder oklarheter om hur latent tuberkulos ska anmälas enligt smi skyddslagen. VRE Noll fall. Vi är fortfarande förskonade från de a problem. TBE E fall anmält. Det rörde sig den här gången om e barn som dock inte smi ats inom Värmlands gränser. Se särskild rekommendation om TBE-vaccination i de a nummer.

5 5 Nedanstående artikel är hämtad från Smittskyddsinstitutets tidskrift Smittskydd, nr 3/2007. Smittskydd Frågerutan Fråga: Varför kan barnbarn få va koppor e er kontakt med mormor som har bältros men inte tvärtom? Svar: Va koppor och bältros är olika sjukdomar som orsakas av samma virus. Första gången man träffar på viruset brukar man få va koppor. Va koppsblåsorna är fyllda av e virus som lä smi ar. Bland daghemsbarn som inte ha infektionen tidigare brukar det bli stora va koppsutbro om någon i gruppen blivit sjuk. När man en gång ha va koppor blir man immun och får inte sjukdomen igen men virus blir kvar i vilande form i nervrotsceller. Det är inte smi samt och märks över huvud taget inte så länge det är just vilande, men någon gång senare i livet kan det aktiveras och ge bältros. Då sprider viruset sig utmed en nerv, och det uppkommer hudblåsor i nervens utbredningsområde. Virus finns i blåsorna och kan överföras till andra. Den som inte tidigare ha va koppor kan få denna sjukdom genom a smi as av virus från en person med bältros. Smi samheten är inte lika hög som vid va koppor, men kan vara längre. Bältros orsakas alltså av virus som finns i kroppen hos alla som ha va koppor och inte av smi a från någon annan. Man kan ha ha sin va koppsinfektion så lindrigt a man inte minns/vet om det, och ändå ha kvar virus i vilande form. Får man sedan bältros kommer man a uppfa a det som a förstagångsinfektionen är bältros fast det inte är så. Alltså: En mormor med bältros kan smi a si barnbarn med va koppsvirus från sina blåsor, och då får barnbarnet va koppor om det inte ha det tidigare. Barnet kan smi a sina dagiskompisar så a de som inte är immuna får va koppor. De som ha infektionen tidigare får varken va koppor eller bältros av smi an. Om barnbarnet med va koppor hälsar på mormor som har en vilande infektion händer inget. Det aktiverar inte mormors egen, vilande infektion. Tvärtom har man visat a det säkraste sä et för friska personer a undgå bältros är a utsä a sig för va koppor upprepade gånger. Smi an aktiverar immunförsvaret mot va koppsvirus, så a man bä re håller si eget virus i schack. Studierna har bara gjorts med personer som fortfarande yrkesarbetar. De äldsta, som ju har betydligt svårare a aktivera e immunförsvar, har inte studerats på samma sä, men det har visat a totalantalet personer som söker för bältros minskar under va koppsepidemier. Man kan också vaccinera äldre mot bältros genom a ge dem en stor dos va koppsvirus. Det talar för a epidemierna stärker immunförsvaret mot va koppor hos alla som riskerar a få bältros, inklusive de äldre. Annika Linde och Rose-Marie Carlsson Avd för epidemiologi/smi skyddsinstitutet

6 TBE information inför säsongen 2008 TEXT: Olle Wik 6 Bakgrund Varje år drabbas personer i Sverige av fästingburen virusencephalit (TBE). De flesta sjuka blir återställda, men cirka % får förlamningar och drygt 1/3 får andra långdragna eller bestående besvär. Många fler än de som får sjukdomssymtom har förmodligen också blivit smi ade av TBE och få en subklinisk infektion. Smi an är även i riskområden ovanlig. Det är framför allt fast boende och sommarboende som har insjuknat. Förskolebarn som smi as får i regel lindrigare symtom än vuxna men vi har även i vårt sjukvårdsområde se exempel på a barn < 5 år ha svår sjukdom. Sjukdomen kan ej överföras från person till person. Endast e fåtal personer har smi ats av fästingbe som ske i Värmland. Smi överföring har då i huvudsak inträffat i vänernära områden och i Vänerns skärgårdar. Också i Vänernära områden utanför vårt eget landstingsområde har smi a överförts. Generella skyddsåtgärder mot fästingbett (förebygger även Borrelia och Harpest) Fästingar brukar trivas i gräns och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Bästa sä et a minska risken för insjuknande är a om så är möjligt undvika sådan terräng. Det finns idag myggmedelsfabrikanter som anger a deras produkt också skyddar mot fästingbe. Vi på Smi skydd Värmland anser dock a det ännu inte finns tillräckligt bra studier på de a varför vi ännu inte kan ge någon rekommendation. När du vistas i fästingmiljö Använd stövlar och långbyxor. Ha helst byxbenen nedstoppade innanför stövelska en. Låt din skjorta vara nedstoppad innanför byxlinningen. Fästingar syns lä ast på ljusa kläder. Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Dessa åtgärder utesluter dock inte fästingbe. Det är därför viktigt a e er vistelse i fästingområde inspektera hela kroppen, speciellt mjuka och behårade kroppsytor. På barn fäster sig fästingarna o a på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. E ersom fästingarna o a tar ganska lång tid på sig a hi a e be ställe, kan det också vara klokt a duscha, bada och kamma håret. TBE vaccination Rekommenderas till de som vistas mycket utomhus i det aktuella området (se karta) och som vet med sig a de riskerar fästingbe. Vaccinationsindikationen är mindre för personer som endast tillfälligt vistas ute i naturen. Biverkningsfrekvensen för vaccinationen är låg. TBE områden utanför Värmland Östkustens skärgårdar inklusive Gotland, Öland och Åland. Skärgården i östra Mälaren. Södra vänerskärgården. Området mellan Vänern och Vä ern. För detaljer utanför Värmland se hemsidor för Smi skydd Stockholm och Västra Götaland. TBE områden utanför Sverige Vaccination kan vara aktuell för resenärer som skall vistas o a i skog och mark på Åland, Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleller Östeuropa. Immunisering allmänna synpunkter 2 fabrikat: FSME immun (Baxter) och Encepur (Meda) Encepur upphandlat just nu i Värmland. Injektionerna ges alltid intramuskulärt, helst i deltoideus. Grundimmunisering bör om möjligt ske under den kalla årstiden. Grundimmunisering Encepur (fr o m 12 års ålder) Startdos 0,5 ml im. Dos 2 e er 1-3 månader, 0,5 ml im. Dos 3 ges 9-12 månader e er den andra dosen, 0,5 ml im. Snabbimmuniseringsschema - Encepur (fr o m 12 års ålder) Startdos 0,5 ml im. Dos 2 e er 7 dagar, 0,5 ml im. Dos 3 e er 21 dagar, 0,5 ml im. Serokonvention inträffar här tidigast 14 dagar e er den andra vaccindosen. E ersom det finns uppgi er om a några individer drabbats av TBE trots snabbvaccination bör de a schema användas endast undantagsvis. Immunisering Booster (fr o m 12 års ålder) Booster e er ordinarie schema skall ske e er 3 år. Däre er räcker det med en booster vart 5:e år. Booster e er snabbvaccinationsschema skall ske e er 18 månader. Däre er räcker det vart 5:e år. Immunisering barn I de fall man väljer a vaccinera barn < 12 år och > 1 år använd Encepur barn. Dosen är här 0,25 ml im. Frånse de a kan samma schema användas som till vuxna. Biverkningar Lokala reaktioner, rodnad, svullnad. Feber, huvudvärk. Speciellt e er första injektionen.

7 7 Brist på vaccin Det har periodvis varit brist på vaccin på världsmarknaden. De a kan dessvärre inte åtgärdas av Smi skydd Värmland. Se dock nedan hur man förfar när man inte kan ge vaccindoserna med rekommenderade intervall. Avvikelser från givna intervall: Om intervallet mellan dos 1 och 2 < 1 år så kan man följa schemat igen e er andra dosen. Vid intervall > 1 år mellan dos 1 och 2; påbörja ny grundvaccinering. Har man få 2 doser Encepur är det rekommenderade intervallet till dos 3 mellan 9 och 12 månader. Om det gå längre tid men inte 5 år rekommenderas för barn och vuxna < 50 år 2 doser med 4 veckors mellanrum. Vid tider > 5 år får man börja om. För individer > 50 år gäller samma som ovan men intervallet till den tredje dosen får inte överstiga 3 år. Ovanstående rekommendationer baseras på empiriska data från tillverkaren. Prospektiva studier saknas. Om man inte har tillgång till Encepur men FSME immun är de a vaccin utbytbart mot Encepur om man följer grundvaccinationsschemat. Om man använder snabbvaccinationsschema är Encepur och FSME immun inte utbytbara med varandra. (Läkartidningen 2005 nr 28, sid ). Nya lokala anvisningar Vi har lagt ut en ny lokal anvisning som heter ESBL-bildande tarmbakterier, omvårdnadsrutiner. Finns under skyddvarmland.se, Lokala anvisningar & Råd

8 MRSA-utredning på infektionskliniken, Centralsjukhuset, hösten TEXT: Olle Wik Under hösten har vi ha en incident med smi spridning inom CSK. I slutet av augusti månad noterar man på mikrobiologen a två patienter, båda provtagna på infektionskliniken, har MRSA. Båda är dessutom provtagna i samband med klinisk infektion. Det framkommer a patient I varit på polikliniskt besök och patient II är inneliggande på en av infektionsklinikens avdelningar. Vid genomgång av beläggningslistan framkommer a dessa patienter legat på samma rum, dock inte samtidigt. De aktuella MRSA-stammarna har typats och varit identiska. Man har också se a y erligare en patient som legat på den aktuella avdelningen tidigare har ha samma stam. Utredning visar a de a fall är indexfallet. Det rör sig om en patient som vårdats i utlandet och som sedan överförts till Karlstad via Akademiska sjukhuset i Uppsala. Pat överfördes först till avdelning 22 och provtogs där enligt gällande rutiner varvid man upptäckte MRSA-smi an. Patienten bar även på klebsiella ESBL, multiresistent pseudomonas aeruginosa, resistent acinetobacter baomanni och proteus mirabilis. Indexpatienten fly as över till avdelning på infektionskliniken då smi situationen blir känd. Så vi vi kan bedöma har ingen smi överföring till annan patient eller personal ske under indexpatientens vistelse på avdelning 22. Då man konstaterat a smi överföring till två andra patienter ske på den aktuella infektionsavdelningen sker en extensiv utredning. Man upptäcker då y erligare en patient som bär på samma MRSAstam. Två personer i personalen visar sig också vara bärare i näsan. I och med de a bedömer Smi skydd Värmland a samtliga patienter som legat inne på avdelningen under den aktuella perioden bör kontrollodlas för MRSA. I samband med de a smi spårningsarbete identifieras ännu två patienter som är positiva för MRSA. Vid analys av smi kedjan konstaterar man a smi spridning har ske mellan tre rum. Vi följer upp samtliga patienter som legat på den aktuella infektionsavdelningen och smi spårar också kontakter i de fall patienter förts över till kommunal sjukvård. Härvidlag blir inte mindre än fyra kommuner berörda Karlstad, Kristinehamn, Filipstad och Säffle. Slutsumman på antal smi spårade personer blir 569. Totalt blev fem patienter smi ade och två personal. När vi jämför med liknande utbro i andra landstingsområden tycker vi oss ha begränsat utbrottet relativt snabbt och vi har under slutskedet av året inte hi at några nya fall associerade till den aktuella indexpatienten. Ovanstående har naturligtvis le till en översyn av gällande rutiner på den aktuella avdelningen. Betydande utbildningsinsatser har gjorts.

9 Screenodlingar av personal inom Landstinget i Värmland TEXT: Ann-Mari Gustavsson 9 Landstinget i Värmland har sedan 2000 ha e handlingsprogram för MRSA, se skyddvarmland.se, Lokala anvisningar & Råd, MRSA. I de a fastställs a personal som senaste halvåret arbetat med vård och behandling av patienter i riskområden för MRSA, inom eller utanför Sverige, vid återgång i arbete ska provtas för MRSA. För aktuella riskområden se ovan angivna dokument. Provsvaren på dessa prover går till Smi skydd. Vi har gjort en sammanställning av proverna tagna under 2006 och Siffrorna är uppdelade på enheter inom Landstinget i Värmland. Övervägande del av personal som arbetat utanför Värmland har varit i Norge. Om dessa siffror är de sanna siffrorna och a alla som ska prov- tas har blivit provtagna vet enbart den enskilde personen. Vi har tack och lov inte ha många som kommit hem med MRSA, men enstaka har förekommit. Ti a på era egna siffror och se om ni tror a ni har följsamhet till handlingsprogrammet hos dem i personalstyrkan som arbetar på annan ort utanför Värmland. Antal MRSA-odlingar per enhet Enhet inom LiV Akutmo agningen Arvika 5 10 Akutmo agningen CSK Ambulansen Arvika 2 0 Ambulansen CSK 4 0 Ambulansen Hagfors 0 1 Ambulansen Munkfors 1 1 Ambulansen Säffle 4 14 Ambulansen Årjäng 2 18 Anestesi/IIVA Torsby 6 4 An-Op Arvika 1 2 An-Op CSK 10 3 AT-läkare CSK 4 0 Barn- & ungdomsmedicin 4 0 Karlstad BIVA avd 10 CSK 0 2 CSK, ej specificerat 2 0 Hudkliniken CSK 0 4 Infektion CSK 5 2 IVA Arvika IVA CSK 9 18 IVA Torsby 5 0 Kirurgen Arvika 3 0 Kirurgen avd 10 Arvika 1 0 Kirurgen CSK 2 0 Kirurgen avd 6 CSK 0 4 Kirurgen avd 15 CSK 3 7 Kirurgen avd 4 A Torsby 0 6 Klin fys CSK 3 0 Kvinnokliniken CSK 1 0 Kvinnokliniken avd 14 CSK 0 8 Kvinnokliniken förlossning 6 3 CSK Läkarmo Planeten Karlstad 0 5 Medicin Arvika 2 4 Medicin avd 6 Arvika 0 3 Medicin avd 9 Arvika 4 2 Medicin CSK 0 8 Enhet inom LiV Medicin avd 9 CSK 3 5 Medicin avd 17 CSK 16 4 Medicin avd 34 CSK 8 7 Medicin MAVA CSK 4 0 Medicin Torsby 0 6 Medicin avd 3 A Torsby 0 2 Medicin avd 3 B Torsby 2 2 Neuro avd 22 CSK 2 0 Njurmedicin CSK 0 7 Njurmedicin dialysen CSK 1 33 Op avd Torsby 2 0 Op väst CSK 11 8 Op öst CSK 3 2 Ortopeden Arvika 0 3 Ortopeden CSK 0 5 Ortoped mo CSK 4 2 Ortopeden avd 4 B Torsby 0 2 Palliativa avd 23 CSK 0 8 Psykiatri avd 2 Arvika 0 2 Psykiatri avd 3 Arvika 0 2 Psykiatri avd 4 Arvika 1 0 Psyk Mariebergsklin avd Kristinehamn Röntgen mammografi CSK 2 0 Röntgen Torsby 2 0 Smärtkliniken CSK 3 0 UVA väst CSK 8 6 UVA öst CSK 3 0 VC BVC Hagfors 0 9 VC Gripen Karlstad 5 0 VC Hagfors 0 2 VC Herrhagen 0 2 VC Skoghall 0 1 VC Årjäng 5 9 Ögonkliniken CSK 1 4 ÖNH CSK 8 0 Totalt

10 10 Tularemi harpest TEXT: Ingrid Persson BILDLAYOUT: Tina Persson Tularemi eller harpest är en zonoos som orsakas av bakterien Francisella tularensis. Bakterien upptäcktes i början av talet i Kalifornien, USA. I Sverige är sjukdomen känd sedan talet. Människor, hardjur och vissa smågnagare t ex sork är mest mottagliga. Smi spridning till människa sker främst genom myggor och fästingar. Kontaminerat va en eller damm och direktkontakt med sjuka/döda djur kan också sprida smi a. Sjukdomen kan uppträda i olika former beroende på hur man har kommit i kontakt med bakterien. E er insektsbe eller direkt beröring av e smi at djur uppkommer den ulceroglandulära formen. Man finner då o a e sår på platsen för bakteriens inträde och en regional svullen, ömmande lym örtel. Om smi a överförs genom inandning av kontaminerat damm uppträder den respiratoriska formen av tularemi. Symtomen är då hög feber och ospecifika allmänsymtom. På lungröntgen kan infiltrat och hiluskörtlar påvisas. En tredje och mer ovanlig form är orofaryngeal tularemi med feber, blåsor i munnen och inflammerade lym örtlar på halsen. Den formen kan uppträda e er kontakt med kontaminerat va en. Den vanligaste komplikationen vid ulceroglandulär tularemi är varbildning i en lym örtel. Om behandlingen sä s in senare än två veckor e er insjuknandet inträffar de a i upp till 40 % av fallen. Hos ca 20 % ses e hudutslag. Sjukdomen är i Sverige inte livshotande. Om man får behandling i tid är förloppet i regel komplikationsfri. En lång period av trö het och allmän sjukdomskänsla kan dock förekomma i flera veckor e er det akuta skedet. Under 1990-talet hade vi inga eller bara några få fall av harpest i Värmland. Situationen ändrades 1999 då vi plötsligt hade runt 20 fall (tabell 1). År 2006 anmäldes 68 fall vilket är det hi ills största

11 11 antalet fall av harpest i Värmland. Det var heller inget annat län i Sverige som anmälde fler fall det året (tabell 2). Harpest har sedan länge förekommit i Norrland, t ex i Gävleborgs län (tabell 3). Det största utbro et hi ills inträffade i Jämtland i mi en av 60-talet med omkring 1000 harpestfall. Tabell 3, Flest fall av harpest i Sverige de sista tio åren 1998 Gävleborg Gävleborg 185 Södermanland Dalarna 216 Gävleborg 145 Örebro Värmland 68 En undersökning genomfördes av Smi skydd Värmland under 2007, då 63 av de 68 fallen telefonintervjuades. Vi ville bland annat ta reda på var i länet smi an ske och Karta 1 vilken smi väg som dominerade. Häl en av fallen förefaller ha blivit smi ade på Hammarö och resterande häl i övriga länet (karta 1 och 2). På Hammarö finns flera fall lokaliserade till Tynäs och Djupsundet. Flest insjuknade under augusti månad (tabell 4). Insjukningskurvan följer helt det mönster man kan förvänta sig. Några som insjuknade på höstkanten uppgav a de blivit bitna av den s k älgflugan (hjortlus). En person insjuknade i december e er a ha blivit ka biten. Sjukdomen förekom i alla åldersgrupper (tabell 5) med dominans för medelålders personer. De som insjuknade var personer som rörde sig mycket ute i skog och mark oavse åldersgrupp. Vi frågade om man blivit insektsstucken och i så fall av vad. 57 personer uppgav a de någon gång under den aktuella perioden blivit myggbitna. Endast en person hade noterad en fästing. Vi frågade också om man hade kontakt med Karta 2 andra djur. 30 hade kontakt med hund och 30 med ka. 59 personer bedömdes ha en ulceroglandulär harpest och fyra respiratorisk harpest. Av de 59 med ulceroglandulär harpest bedömdes 48 personer blivit smittade via insektsbe. 36 av dessa uppger mygg som trolig smi källa. Andra insekter som uppges är broms, fästing, kno och älgfluga. De fyra med respiratorisk harpest hade bl a städat uthus respektive hanterat torrt gräs. Resterande elva personer har troligen också blivit smi ade via insektsbe, men det har inte gå a fastställa med säkerhet. Många av de intervjuade uppgav spontant a Jag har aldrig varit så sjuk. Flera hade e långdraget sjukdomsförlopp med u alad trö het under hösten personer sökte läkare vid upprepade tillfällen utan a rä diagnos ställdes. Andra diagnoser som misstänktes när patienten sökte var virusinfektion, borrelia, influensa och rosfeber. E ersom inte rä diagnos ställdes och därmed inte heller rä antibiotika gavs, fick en del av dessa patienter onödiga komplikationer i form av varbildning i lym örtel, hudutslag och långvarig trö het. I två fall var det också patienten själv som misstänkte harpest, medan behandlande läkare inte trodde det. Många distriktsläkare är dock idag familjära med diagnosen. Det är under sommarhalvåret/höstkanten idé a tänka tanken harpest när en patient söker med ospecifika symtom, sår/be som inte läker och långvarig feber.

12 Adress Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på Smittskydds hemsida: Vi som arbetar på Smittskydd Värmland Eva Andersson Vårdhygieniker Gun Fridh Hygiensjuksköterska/ Avdelningschef Anne Forsberg Biomed analytiker Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingrid Persson Smi skyddssjuksköterska Tina Persson Smi skyddsassistent Monica Rydh Smi skyddsassistent Olle Wik Smi skyddsläkare WermlandsSmittan Smittskydd Värmland Telefax: Ansvarig utgivare: Olle Wik Centralsjukhuset skyddvarmland.se Layout: Monica Rydh Karlstad E-post: smi