Lerbäcks hembygdsförening

Transkript

1 Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommitén Bertil Engdahl Torpvandring på ägorna till Dunsjö kronoskatehemman Dunsjö Kronoskatehemman kan dateras till åtminstone 1600-talet upprätades ett köpebrev melan Lars Jönsson och Lars Olsson vid försäljning av hemmanet. Under dagens torpvandring skal vi besöka och säkra grundernaför husen på två av brukningsdelarna av hemmanet, varav det ena har varit gästgivargård, samt platsernaför fem torp. Den exakta platsenför Skatebacken och Ängatorp har inte gått att faststäla.på Skatebacken har marken delvis schaktats bort när landsvägen intill gjordes om. Vid Ängatorp har marken en gång odlats upp och är nu skogbeväxt. Under åren finns Sjöstugan med änkan Catarina,född 1708, sonen Jonas och hans hustru Greta Jansdoter samt deras doter Lotta Stina redovisade. Platsen har ej gåt att lokalisera. Karstorp, som numera är egen bebodd fastighet, besöks inte. Flera torp finns på Dunsjö och de kommer att redovisas vid en senare torpvandring. Befolkningsuppgifterna har hämtatsfrån husförhörslängder, de äldstafrån 1780, och församlingsböcker. Kartmaterialet kommerfrån lantmäteriverket och lantmäterimyndigheten Innehålsförteckning Översiktskarta med platserna i besöksordning Del av karta över Vi mantal Dunsjö upprätad 1850 Del av karta Vi mantal Dunsjö med torpen Forsen och Sticksfalet Vägkarta med gästgivargårdarfrån 1831 Gästgivargårdarnas historiska bakgrund Dunsjö kronoskatehemman och gästgivargård 1/8 brukningsdel av Dunsjö hemman, Dunsjö 1:25 Lilla Dunsjö, Skatebacken Ängatorp Sjölunda Sticksfalet Karstorp (besöks ej) Sida 2 3 Forsen (Forsgärdet)

2 ifarsgirdti Dunsjö gästgivargård 1/8egen bmkningsdelav Dunsjöhemm; Skatebacken (Lilla Dunsjft) Ängatorp Sjöiunda Stickstaltet Karstorp Forsen (Forsgardet) htfyifl ticklfi/lmt i Arshyjs SUa&w/ Angtratf\ (-.W.'ri/ -, f>->- 2

3 Del av karta ÖverV* mantal Dunsjö upprättad

4 DeJ av karta övervz mantal Dunsjö med torpen Forsen och Sticksfallet upprättad 1850 O i zu.. \,\ -v c^ c v, f 7QV \', \..-DO C3 2 ^ O-, Fo rsert / \ i I I. q3. / o r\ rr 1 Ko.1v 11 Ho r %ior r Stick&kntie-fi

5 Karta som visar gäsigivargårdar i delar av Västergötland, Östergötland och Närke år 1831, samt avståndet melan dessa i antal fjärdings väg = 2672 meter 9 Wmtehi.tit Sa/tJ < >. fi JK/j wyj T iifi't! P /KfiÄW' Htffl'* Ty/t/htio.JTi vtsftt/. Btmkrbrnf ItOTlNO " V Mdt \ ' 1 faj^rhrfww y 5

6 Gästgivargårdarnas historiska bakgrund I Lerbäcks socken har det funnits två gästgivargårdar, Lerbäck och Dunsjö. Redan på 1300-talet var bönderna skyldiga att stå till tjänstförviktiga vägfarande såsom fogdar, ämbetsmän, stormän och präster. Skyldigheten omfatadefriskjutsning eler att låna ut hästförett "skjutshåll", normalt ett par mil. Bönderna skule också bjuda på mat och logi. Många gånger var detfråga om ren våldgästning och klagomålenfrån bönderna var ständigt återkommande. Klagomålen ledde till olikaförordningar,särskilt under Gustav Vasas tid, om att resenärer som inte reste i kungens ärenden måste betalaförsig. Den almänna skyldigheten att hjälpa resenärer med skjutsning och logi fanns kvar ända till mitten av 1600-talet lades vägväsendet under statlig kontroll och 1649 års gästgivarordning tog tag i problemet med de urusla vägarna. Alla större vägar melan städer, socknar och tingsstälen skule röjas, lagas, rätas och jämnas ut. Vägarna skule därefter mätas med snören så att sextusen famnar (c:a m) skule utgöra en mil. Vid vaije mil skule stenar och kännemärken sätas upp till hjälpför den resande. Vidriksdagen 1642 antogs principerna och 1649 kom en ny "krog- och gästgivarordning" som avskafadefriskjutsen, samtidigt som skjutsväsendet knöts till gästgivargårdar som skule inrättas med två mils avstånd utmed de almänna lands- och sjövägarna. Gästgivaren var den som iförsta hand skule svaraför skjutsningen och ala resenärer, också de som reste i statens tjänst, skule betalaförsig i förskott. I praktiken fanns böndernas skjutsplikt kvar eftersom kringboende bönder måste träda in när gästgivarens hästar inte räckte till, men de skule ha betalt och var inte skyldiga att svara för skjutsningen längre än till nästa skjutshål och de behövde inte ta emot gäster i sina hem års gästgivarordning komföreskrifter om vägarnas kvalitet. Almänna vägar skule ha 10 alnars bredd och mindre vägar skule vara 6 alnar. Här infördes även vänstertrafik och reglerna beskrivs i 23: "När Resande eler Farande i städer eler på Landet mötas, böra de til hvar sin vänstra sida således vika, at de hinderslöst kunna komma hvarannan förbi, vid Tio Daler Silvermynt botför den, som häremot bryter."om vägen varför trång ges en ingående redogörelseför vem som skule vika åt sidan för annan resande årsförordning reglerade i detalj den resandes och gästgivarens skyldigheter, t.ex. att på sön- och högtidsdagar tilläts ingen, utom i högsta nödfal, att under gudstjänsten anträda resa. Skjutsväsendet var uniktför Sverige ochför jordbruken innebar gästgivareordningen stora olägenheter eftersom det gick åt arbetskraft och tid på ett oförutsebart sätt. Det dröjde ända till 1891 innan bestämmelserna ändrades i väglagen där det infördes skat på all fast egendom och inkomstföratt bekosta vägarna hade en skjutsstadgafrigjort skjutsstälena från gästgiverierna. Inteförrän 1933 upphävdes skjutsstadgan i sin helhet. 6

7 Dunsjö gästgivargård Dunsjö skatehemman fanns på 1600-talet. Detfinnsett köpebrev daterat Förmodligen är gården äldre. När gården blev gästgivargård är okänt. Verksamheten upphörde sannolikt omkring Den siste som i husförhörslängderna kalades gästgivare var Karl Viktor Bergkvist, som brukade gården års husförhörslängd är antecknat "1/8 Egbr (eget bruk) f. gästgiveri" kalades han f. gästgivaren. Från början var det en gård, och den har vid olika tillfällen delats skedde en hemmansklyvning i samband med storskifte. Då erhöl gästgivaren Anders Andersson hälften av ägorna i Vi mantal "Dunsjö Skate Gästgivargård av Bergslagshemman". En ny skiftesförordning, laga skiftet, trädde i kraft 1827 Laga skiftet genomfördes i Dunsjö Jan Gustafsson, f. 1730, död 1798 Hustrun Stina Svensdoter, f Sonen Anders, f Anders Jansson, f. 1756, son tillförre brukaren. Hustrun Margareta Olsdotter, f Dotern Anna, f. 1786, sonen Anders Gästgivare Anders Andersson, f Han var son tillförre brukaren. Under åren var han även begssexman. Bodde kvar till sin död Hustrun Lisa Jansdoter, f. 1787, död Sönerna Jan, f och Carl Gustaf Lisas föräldrar Jan Ersson, f och Maja Olofsdotter, f gifte sig sonen Jan Andersson med Beata Ersdoter, f. 1813, död De fick barnen Anders Viktor, f. 1835, Augusta Josefina Charlota 1841 och Ida Paulina De bodde kvar på gården. Där fanns även Beatas far Jan Ersson, f gifte sig sonen Carl Gustaf med Clara Ersdoter, f Makarna bodde kvar till 1856 då Carl Gustaf erhöl hälften av faderns brukningsdel. Se 1/8 brukningsdel av Dunsjö hemman, Dunsjö 1: Brukaren Jan Anders Andersson, f. 1808, död 1885, son tillförre brukaren. Hustrun Beata Ersdoter, f. 1813, död Dötrarna Augusta Josefina Charlotta, f och Ida Paulina, f Gästgivaren Karl Viktor Jansson Bergkvist, f och inflyttad från Bengtstorp. Från 1881 titulerades han även nämndeman års husförhörslängd kalades han f. gästgivaren. Hustrun Augusta Josefina Charlota Jansdoter, f Hon var doter till förre brukaren. Dötrarna Charlota Paulina, f och Hilda Carolina 1878, död Från 1896 mågen Gustaf Adolf Walström, f Brukaren Gustaf Adolf Walström. Hustrun Charlota Paulina, Bergkvists dotter. 7

8 Barnen Eva Karin Charlotta, f. 1897, Karl Gustaf Bertil 1899, Göta Margareta Augusta 1902 och Adolf Erik Andreas Familjen flyttade till Norra Björnfall i maj Från 1901 kalas hemmanet 1/8 Skylbergs Bruk. Det finns inga uppgifter om när gästgivargården revs. Ett hus, som fanns på området, skal enligt uppgift ha eldhäijats i slutet av 1800-eler böljan av 1900-talet.Om det var gästgivargården är okänt. På brukningsdelen, sedermera Dunsjö 1:6 finns även följande familjer redovisade Brukaren Ferdinand Kärf, f i Boo. Hushålerskan och änkan Lovisa Geschewindt, f. Persdoter 1857 i Kälmo. Hennes oäkta barn tvilingarna Tor Samuel, och Dagmar Viktoria, f och Gustaf Ferdinand Familjen komfrån Hardemo och flyttade till Åtorp Brukaren Karl Johan Johansson, f Hustrun Selma Maria, f. Fredriksson. Barnen Axel Sackeus, f. 1902, Karl Josef Emanuel 1903, Johan Edvin, 1905, Selma Linnéa Margareta 1907, Ebba Viktoria 1909, Sven Artur 1914 och Erik Olov Familjen komfrån Askersund dit de även återvände Brukaren August Felix Andersson, f Hustrun Maria Anna-Lisa, f Barnen Eskil Felix, f. 1906, Anna Maria Josefina 1908 och Göta Eivor Margareta Anna Marias oäkta barn tvilingarna Nils Torsten och Nils Markus, f Brukaren, änklingen Johan Einar Andersson, f i Godegård. Dotern Hulda Gunbritt Linnéa, f i Tjälmo. Änkan Eva Eufenina, f i Svennevad. Hennes doter Rut Eva Margareta, f Avflyttade till Berg Andersson, August Georg, f Hustrun Viktoria (Tora) Charlota Grel, f De bodde i huset öster om gästgivargården (numera egen fastighet) och flyttade till Rönneshyta. 8

9 1/8 brukningsdel av Dunsjöhemman, Dunsjö 1:25 Huset nytt senast Revs omkring År 1856 skedde en delning av ägorna till Dunsjö gästgivaregård, som då innehades av gästgivaren Anders Andersson. Han överlät halva delen till sonen Carl Gustaf, som 1850 gifte sig med Clara Ersdoter. Från 1856 redovisades makarna i husforhörslängden på den nya brukningsdelen, dessförinnan tilsammans med hansföräldrar. Det nya huset byggdes intill gästgivargården, men när det blev färdigt är okänt. Följande har sedan bott där: Brukaren Carl Gustaf Andersson f Han var son till gästgivaren Anders Andersson. Hustrun Clara Ersdotter, f Dötrarna Selma Augusta, f 1858 och Klara Paulina Teresia Från 1885 mågen Johan Viktor Petersson f i Snavlunda Brukaren och bergsmannen Johan Viktor Petersson f Hustrun Klara Paulina Teresia Karlsdotter, f Barnen Klara Signe Viktoria, f. 1887, Agnes Ester Charlota 1890 och Ernst Johan Arvid sålde Petersson egendomen med visst undantag till Skylbergs Bruk. Den undantagna marken bildade egen fastighet dit Petersson flyttade Arrendatorn Ernst Edvard Olsson, f Hustrun Frida Karolina Andersdoter, f Barnen Erik Valdemar, f. 1898, Svea Desideria 1900, Karl Olov 1905, Elsa Elisabet 1908 och fostersonen Karl Henry Olofsson, f Familjen flyttade till Rönne Arrendatorn David Georg Andersson, f i Lerbäck. Hustrun Anna Elvira Karlsson, f i Ekeby. Dötrarna Maiy Anna Elvira, f. 1930, Margot Aina Maria 1932, Birgitta Ingegerd Elisabet 1935, Inga Ester Viola 1939, Elsa Karin Anita 1941 och Berta Thunila Kristina Familjen komfrånjärle, Ervala socken. Från 1947 bodde Anderssons i grannhuset, som fortfarande finns kvar och flyttade 1949 till Kilsmo. Det gamla bostadshuset stod kvar ett par år innan det monterades ned och flyttades till en plats melan Askersund och Olshammar, där det blev fritidshus. Ladugårdsbyggnaden användes en tid som militärförråd och revs troligen under 1960-talet. David Anderssons familjmed släktingar utanför huset i Dunsjö 9

10 Nedlagt Lilla Dunsjö (Skatebacken) När stugan byggdes och blev bebodd är okänt. Under tiden är backstugsitaren Karl Gustaf Bergström, f. 1830, död 1908 och hustrun Maja Gustava Jansdoter, f. 1824, död 1907 samt hennes systerdoter Selma Paulina Strandberg, f upptagna i husförhörslängderna under Dunsjö. Möjligen bodde de på Skatebacken Förre dagkarlen och nubbsmeden Per Gustaf Persson, f i Södra Nyckelhult, Lerbäck, död Hustrun Maja Lotta Larsdotter, f i Rude, Lerbäck, död Dotersonen Karl Manfred Dahlkvist, f (Paulinas son). Dottern Klara Albertina Persdoter, f Hennes doter Karin Naimi Walin, f Samtliga inflyttade från Sjölunda. Karin flyttade till Örebro 1920, där hon gifte sig och emigrerade till USA. Manfred flyttade till Kumla inflyttade Klaras syster Ida Paulina, f 1877,från Södra Nyckelhult. De bodde tilsammans på Skatebacken till 1948, då Paulina råkade utförett benbrott. Hon avledsamma år. Klara flyttade till pensionärshemmet i Rönnestorp där hon avled Nedlagt Systrarna Klara och Paulina utanför huset på Skatebacken omkring

11 Nytt Nedlagt Ängatorp Torparen Erik Jansson, f i Lerbäck död Hustrun Stina Andersdoter, f. 1802, död Barnen Jan Erik, f. 1828, Karl Fredrik, 1832, Clara Sofia, 1834, tvilingarna Anders Gustaf och Per Viktor 1836, dödasamma år samt Lovisa Albertina Utflyttade husförhörslängden antecknade som baptister. Från 1861 till 1875 gifte sonen och skomakaren Jan Erik Eriksson. Hustrun Clara Lovisa Johansdoter, f och dotern Maria Theolinda, f Dagsverkaren och torparen Anders Gustaf Rehn, f Hustrun Clara Sofia Ersdotter, doter till förra torparen. Barnen Gustaf Edvard, f. 1863, Carl Arvid 1866, Anna Eugenia och Elinda Paulina Familjen flyttade till Karstorp och de var de sista boende på torpet, som därefter lades ned. 11

12 Nytt Nedlagt Sjölunda Torparen August Andersson Rask, f i Lännäs. Hustrun Clara Lovisa Persdoter, f i Lerbäck. Barnen Augusta Matilda, f. 1856, Carl August Familjen inflyttadfrånbergfalet, Gålsjö. Avflyttade till Hammar Backstugsitaren Per August Gahm, f i Godegård. Hustrun Ulla Jansdoter, f Barnen Elma Johanna, f. 1856, tvilingarna Carl Johan och Matilda 1859 samt Per August. Avflyttade till Ängatorp, Isåsen Dagkarlen Johan August Jansson, f i Lerbäck. Hustrun Clara Gustava Carlsdotter, f Barnen Selma Erica, f. 1862, Johan Robert 1865 August Emil 1868 och Alma Charlota Familjen flyttade till Hålsjölund, Folketorp. Torpet stod tomt till Dagkarlen och nubbsmeden Per Gustaf Persson, f i Södra Nyckelhult, Lerbäck, död Hustrun Maja Lotta Larsdotter, f i Rude, Lerbäck, död Barnen Augusta Charlotta, f. 1867, Clara Albertina 1869, Carl Viktor 1872, Gustaf Valfrid 1875, Ida Paulina 1877 och Frans Oskar Augusta flyttade 1884 till Rönneshyta, Clara och Huldasamma år till Gårdsjö. Hulda återkom en kort tid 1906från Kumla med sin oäkta doter Greta Elisabet, f De återvände dit flyttade Carl till Zinkgruvan och Paulina till Snavlunda. Valfrid flyttade till Joxtorp Oskar emigrerade till USA Från Snavlunda kom Paulinas oäkta son Karl Manfred, f Därifrån återvände också Klara 1912 med sin oäkta doter Karin Naimi Walin, f Per Persson med hustru, Manfred, Clara och hennes doter flyttade 1919 till Lilla Dunsjö (Skatebacken). De var de sista boende på torpet. 12

13 Fanns Nedlagt Sticksfalet Torparen Jöns Andersson, f. 1744, död Hustrun Kerstin Jonsdoter, f.1747, död Barnen Anders f. 1771, Anna 1772, Stina 1776 och Jöns Sonen Jöns blev nästa torpare. Hustru Britta Kajas Andersdoter, f Barnen Anders, f. 1816, Johannes 1818, Stina Kajsa 1824, och tvilingarna Jan Peter och Carl Gustaf Familjen flyttade till Ånstorp Torparen Jonas Fredrik Persson, f i Godegård. Hustrun Anna Andersdoter, f i Lerbäck. Dottern Anna Sofia, f Familjen kom från Hofmannåsen. Husförhörs längden oläslig. Torpet finns ej med i l Torparen Gustaf Jansson Spik f i Västra Ny, död Hustrun Lina Stina Larsdotter, f i Godegård, död Barnen Gustaf Adolf, f. 1848, Per Anders Albert 1850, Ida Kristina 1853, Karl August 1855, Per Viktor 1859, Johan Oskar 1861, död 1877 och Göran Alvar Familjen inflyttad frångilltorp. Makarna bodde kvar hela livet Anders Petersson, f i Värmlands Kil. Hustrun Ida Christina, f Spiks dotter. Hennes oä son Johan Walfrid, f ochgemensamma sonen August Georg, f Familjen flyttade till Stenkumla Arbetaren August Georg Petersson, f Torparen August Georg Andersson, f i Lerbäck. Hustrun Viktoria Charlota Grell, f i Godegård. Dottern Greta Mary Viktoria, f Flyttade till Böda, Öland Makarna flyttade till Dunsjö Torpet stod tomt till Jordbruksarbetaren Erik Valentin Johansson, f Hustrun Marta Linnéa, f Sonen Bo Erik, f Familjen kom från Dunsjö dit de flyttade tillbaka Torparen Gustaf Edvin Lundin, f i Lerbäck, död 1985 i Sandbacken. Hustrun Karin Emelia f. Nordin 1895, död Avflyttade till Rönneshyta

14 bodde i Sticksfalet ävenförre torparen Per Erik Nordin, f Han komfrånhissjö ochflyttadetill Lerbäck Förre torparen Karl Axel Karlsson, f. 1884, död Hustrun Ida Sofia Karlsdotter, f De komfrån Karstorp och Idaflyttadetilbaka efter makens död. De var de sista boende i Sticksfalet. Torpet därefter nedlagt. 14

15 Karstorp Nytt husförhörslängden är antecknat: "Nyb. 41 egen jord till 1886 köptför 100 rd banco jemte dagsverksskyldighet." Torparen och uppsätaren vid Svaldre masugn Jan Peter Månsson, f Tidigare dräng i Dunsjö. Hustrun Anna Stina Andersdoter, f Barnen Johan August, f. 1841, Anna Sofia 1844, Augusta Karolina 1847, Karl Gustaf 1850 och Johanna Albertina Familjen flyttade till Mostugan Torparen Jan Jansson, f Hustrun Gustava Jansdoter, f Barnen Karl Johan 1846, Gustaf Adolf 1849, Anders Viktor 1852, Augusta Charlota 1855 och Per August fanns endast torparparet kvar. De ärfrån 1887 noterade som inhysingar. Under tiden bodde på torpet ävenföljandefamiljer: Arbetaren Jan Anders Ersson, f Hustrun Clara Lovisa Jonsdoter, f Dotern Ida Sofia, f Arbetaren Gustaf Adolf Jansson, f Hustrun Anna Sofia Jansdoter, f Arbetaren Anders Viktor Karlberg, f Hustrun Selma Kristina Carlsdotter, f Dotern Anna Naimi Elisabet, f Arbetaren Per August Karlberg, f Hustrun Hilma Paulina Walström, f Barnen Hulda Elionora, f. 1882, August Emil 1883 och Signe Elisabet Dagsverkaren och torparen Anders Gustaf Rehn, f.1835, död Hustrun Clara Sofia Ersdotter, f 1834, död Barnen Gustaf Edvard, f. 1863, Carl Arvid 1866, Anna Eugenia 1869 och Elinda Paulina Familjen inflyttadfrån Ängatorp. Torparparet bodde kvar hela livet Mågen och arbetaren Karl August Augustsson-Granberg, f Hustrun Amanda Eugenia Rehn, f. 1869, doter tillförre torparen. Dotern Agnes Maria, f. 1894, Anna Viktoria 1896, Karl Valentin 1898, Astrid Gunborg Margareta 1904, Nils Gustaf Eugen 1808 och Helge Gunnar Emanuel Familjen flyttade till Pelasbygget 14/ Torparen Karl Axel Karlsson, f. 1884, död Hustrun Ida Sofia Karlsdotter, f Barnen Karl Gunnar, f. 1913, Gunda Sofia Viola 1914 och Alf Gunne Karlsson och hustrun flyttade till Sticksfalet Hon flyttade efter makens död tillbaka till Karstorp. Huset fortfarande bebot. 15

16 Fanns Nedlagt Forsen (Forsgärdet) Änkan Kerstin Jansdoter, f Mågen Peter Gustafsson. Hustrun Maja Gustafsdoter, f Dotern Anna Stina, f Änkan Maja Jansdoter, f Barnen Jan, f. 1770, Gustaf 1778, Kerstin 1780, Maja 1776 och Anders En del av barnen finns kvar 1806, änkan Maja till Torparen Anders Andersson, Hustrun Sara Abrahamsdoter, f Barnen Erik, f. 1786, Maria 1787 och Kerstin Familjen inflyttad från Boo Torpet togs över av änkan Majas son Jan Gustafsson, f Hustrun Katarina Olofsdotter, f Barnen Maja, f. 1806, och Jan bodde på torpet även Anton Jansson, f Hustrun Maja Lisa Andersdoter, f Barnen Maja Lena, f. 1795, Ulrika 1796, Erik 1802 och Peter Jan Gustafssons måg Peter Jansson, f med hustrun Maja och dottern Karolina, f Jan Jansson, son tillförre torparen, blev ny torpare. Från 1842 hustrun Gustava Jansdoter, f Hon var tidigare piga i Dunsjö. Barnen Karl Johan, f. 1846, Gustaf Adolf 1849, Anders Viktor 1852, och Augusta Charlotta, f Jansföräldrar fanns kvar. Familjen flyttade till Karstorp. Torpet därefter nedlagt. Platsen har troligen inte varit bebodd efter 1855, men jorden har brukats till omkring 1980, de sista åren av Gösta Bernström, Löckna, dessförinnan arrendatorerna i Sandbacken Ivan Lundin 1936-slutet av 1970-talet ochföre honom Karl Valdemar Karlsson och sonen Erik Valentinfrån