Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 171, 07/07/1999 s
|
|
- Per-Olof Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 171, 07/07/1999 s Text: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta, med beaktande av kommissionens förslag(1), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkändes av förlikningskommittén den 18 mars 1999(3), och av följande skäl: 1. I artikel och i fördraget föreskrivs att gemenskapen skall bidra till att en hög konsumentskyddsnivå uppnås genom åtgärder som beslutas enligt artikel 95 i detta. 2. Den inre marknaden omfattar ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital garanteras. Den fria rörligheten för varor gäller både sådana transaktioner som utförs av personer som ägnar sig åt affärsverksamhet och sådana som utförs av privatpersoner. Detta innebär att konsumenter som är bosatta i en medlemsstat skall kunna köpa varor inom en annan medlemsstats territorium på grundval av en enhetlig minimiuppsättning av rättvisa regler om försäljning av konsumentvaror. 3. Medlemsstaternas lagar rörande försäljning av konsumentvaror uppvisar vissa skillnader, vilket leder till att de nationella marknaderna för försäljning av konsumentvaror skiljer sig åt och till att konkurrensen mellan säljarna kan snedvridas. 4. De konsumenter som söker dra nytta av den stora marknadens fördelar genom att köpa varor i andra medlemsstater än sina bosättningsstater spelar en väsentlig roll för den inre marknadens fullbordande. En konstlad återuppbyggnad av gränser och en uppdelning av marknaderna bör förhindras. Konsumenternas möjligheter har i stor utsträckning utökats genom ny kommunikationsteknik som medger enkel tillgång till distributionssystem i andra medlemsstater eller i tredje land. I avsaknad av en minimiharmonisering av reglerna om försäljning av konsumentvaror riskerar utvecklingen av sådan försäljning av varor, som sker med hjälp av ny kommunikationsteknik på distans, att hindras. 5. Om det skapas en gemensam minimiuppsättning av konsumenträttsliga bestämmelser som gäller oavsett var i gemenskapen varorna köps, kommer konsumenternas förtroende att stärkas och de får möjlighet att dra största möjliga nytta av den inre marknaden. 6. De huvudsakliga svårigheter som möter konsumenterna och den huvudsakliga källan till konflikter med säljarna gäller varor som inte är avtalsenliga. I detta avseende bör därför en tillnärmning ske av nationell lagstiftning om försäljning av konsumentvaror, dock utan att detta inkräktar på bestämmelser och principer i nationell lagstiftning som har samband med avtalsrättsligt och icke-avtalsrättsligt ansvar. 7. Varorna måste framför allt överensstämma med vad som anges i avtalet. Principen om avtalsenlighet kan anses vara gemensam för olika nationella rättstraditioner. I vissa nationella rättstraditioner kan det vara omöjligt att enbart stödja sig på denna princip för att tillförsäkra
2 konsumenten en lägsta skyddsnivå. Särskilt i fråga om dessa rättstraditioner kan det vara värdefullt med ytterligare nationella bestämmelser för att se till att konsumenten skyddas i sådana fall där parterna inte har kommit överens om några särskilda avtalsvillkor eller där parterna har kommit överens om villkor eller ingått avtal som direkt eller indirekt åsidosätter eller begränsar konsumentens rättigheter och som, i den mån dessa rättigheter följer av detta direktiv, inte är bindande för konsumenten. 8. För att förenkla tillämpningen av principen om avtalsenlighet är det värdefullt att i fråga om de vanligaste situationerna införa en presumtion om avtalsenlighet om inte motsatsen bevisas. Den presumtionen begränsar inte principen om avtalsfrihet. Om det saknas särskilda avtalsvillkor eller om minimiskyddsklausulen tillämpas, får denna presumtions beståndsdelar användas för att avgöra om det i fråga om de aktuella varorna föreligger bristande avtalsenlighet. Den kvalitet och de prestanda som konsumenterna rimligen kan förvänta sig beror bland annat på om varorna är nya eller begagnade. Presumtionens beståndsdelar är kumulativa. Om omständigheterna i ärendet gör att någon enskild beståndsdel är uppenbart olämplig skall presumtionens övriga beståndsdelar ändå gälla. 9. Säljaren bör vara direkt ansvarig gentemot konsumenten för varans avtalsenlighet. Detta är den traditionella lösningen i medlemsstaternas rättsordningar. Det bör ändå stå säljaren fritt att i enlighet med nationell lag rikta anspråk mot tillverkaren, en tidigare säljare eller någon annan mellanhand i avtalskedjan, om han inte har avstått från denna rätt. Detta direktiv påverkar inte avtalsfrihetens princip i förhållandet mellan säljaren, tillverkaren, en tidigare säljare eller någon annan mellanhand. Frågan om mot vem och på vilket sätt säljaren kan rikta anspråk skall avgöras enligt nationell lag. 10. I fall av bristande avtalsenlighet hos varan bör konsumenten ha rätt att utan kostnad få varan återställd till avtalsenlighet, och att därvid välja mellan att få varan reparerad och att få den utbytt eller, om detta inte sker, att få ett prisavdrag eller att häva avtalet. 11. Konsumenten får till att börja med kräva att säljaren reparerar varan eller byter ut den, såvida inte sådana påföljder är omöjliga eller oproportionella. Huruvida en påföljd är oproportionell bör fastställas objektivt. En påföljd är oproportionell om den i jämförelse med en annan påföljd skulle åsamka säljaren kostnader som är orimliga. För att kostnaderna skall anses orimliga bör kostnaderna för den ena påföljden vara avsevärt högre än kostnaderna för den andra. 12. I fall av bristande avtalsenlighet får säljaren alltid erbjuda konsumenten en uppgörelse genom någon av alla de påföljder som står till buds. Det är konsumenten som skall besluta om han skall anta eller avvisa detta erbjudande. 13. För att göra det möjligt för konsumenterna att dra nytta av den inre marknaden och att köpa konsumentvaror i en annan medlemsstat, bör det i konsumenternas intresse rekommenderas att tillverkare av konsumentvaror som marknadsförs i flera medlemsstater på varan anbringar en förteckning med åtminstone en kontaktadress i varje medlemsstat där varan marknadsförs. 14. Hänvisningen till tidpunkten för leverans innebär inte att medlemsstaterna bör ändra sina regler om riskens övergång. 15. Medlemsstaterna får föreskriva att en återbetalning till konsumenten får minskas för att beakta den nytta konsumenten har haft av varan sedan den levererades till honom. Detaljerade bestämmelser om hävning av avtalet får införas i den nationella lagstiftningen. 16. På grund av begagnade varors specifika art är det vanligtvis omöjligt att byta ut dem. Konsumenten har därför vanligtvis inte bytesrätt när det gäller dessa varor. Medlemsstaterna får ge parterna möjlighet att komma överens om en förkortad ansvarstid för sådana varor. 17. Det är lämpligt att begränsa den tid under vilken säljaren är ansvarig för sådan bristande avtalsenlighet som föreligger vid leveransen av varan. Medlemsstaterna får också meddela föreskrifter som innebär begränsning av den frist inom vilken konsumenten kan utöva sina rättigheter, under förutsättning att en sådan frist inte löper ut inom två år från leveransen. Om preskriptionsfristen enligt nationell lag inte börjar löpa när varan levereras, får
3 preskriptionsfristens sammanlagda längd enligt nationell lag inte understiga två år från leveranstidpunkten. 18. Medlemsstaterna får meddela föreskrifter om uppskjutande och avbrytande av den tidsperiod under vilken alla slag av bristande avtalsenlighet måste visa sig, och av preskriptionsfristen, om detta är tillämpligt och i enlighet med deras nationella lagar, i fall av reparation, utbyte eller förhandlingar mellan säljaren och konsumenten för att åstadkomma en uppgörelse i godo. 19. Medlemsstaterna bör tillåtas att bestämma en tidsfrist inom vilken konsumenten måste informera säljaren om all bristande avtalsenlighet. Medlemsstaterna får säkerställa en högre skyddsnivå för konsumenten genom att inte införa någon sådan skyldighet. Konsumenterna bör i vart fall överallt i gemenskapen ha minst två månader på sig att informera säljaren om att bristande avtalsenlighet föreligger. 20. Medlemsstaterna bör se till att en sådan tidsfrist inte missgynnar konsumenter som handlar över gränserna. Alla medlemsstater bör informera kommissionen om hur de använder denna bestämmelse. Kommissionen bör övervaka effekten för konsumenterna och för den inre marknaden av den varierande tillämpningen av denna bestämmelse. Information om hur en medlemsstat använder denna bestämmelse bör finnas tillgänglig för de övriga medlemsstaterna samt för konsumenter och konsumentorganisationer inom hela gemenskapen. En sammanfattning av läget i alla medlemsstaterna bör därför offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. 21. För vissa slag av varor är det brukligt att säljare och tillverkare erbjuder garantier mot alla felaktigheter som visar sig inom viss tid. Detta bruk kan stimulera konkurrensen. Även om sådana garantier är legitima marknadsföringsinstrument får de inte vilseleda konsumenten. För att se till att konsumenterna inte vilseleds bör garantierna innehålla viss information, däribland ett uttalande av innebörd att garantin inte påverkar konsumentens rättigheter enligt lag. 22. Parterna får inte genom överenskommelse begränsa eller åsidosätta de rättigheter som konsumenterna tillerkänns eftersom detta skulle leda till att det rättsliga skyddet urholkas. Denna princip bör också gälla i fråga om avtalsbestämmelser som förutsätter att konsumenten kände till varje bristande avtalsenlighet i fråga om konsumentvaran vid den tidpunkt då avtalet ingicks. Det skydd som konsumenterna tillerkänns enligt detta direktiv bör inte minskas därför att lagen i en icke-medlemsstat har valts som tillämplig lag i fråga om avtalet. 23. Lagstiftning och rättspraxis på detta område i de olika medlemsstaterna visar att det finns ett ökat intresse för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Mot bakgrund av denna tendens och av de erfarenheter som görs vid detta direktivs genomförande kan det visa sig nödvändigt att gå ännu längre i harmonisering, särskilt genom att föreskriva ett direkt ansvar för tillverkaren i fråga om fel som denne är ansvarig för. 24. Medlemsstaterna bör på det område som omfattas av detta direktiv tillåtas att anta eller behålla strängare bestämmelser för att säkerställa en ännu högre konsumentskyddsnivå. 25. Enligt kommissionens rekommendation av den 30 mars 1998 om principer som skall tillämpas på de instanser som är ansvariga för förfaranden för reglering av konsumenttvister utanför domstol(4) kan medlemsstaterna inrätta instanser, som säkerställer en opartisk och effektiv handläggning av nationella och gränsöverskridande klagomål och som konsumenterna kan använda som medlare. 26. För att skydda konsumenternas kollektiva intressen, är det lämpligt att lägga till det här direktivet till förteckningen över direktiv som finns i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen(5). HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
4 Artikel 1 Tillämpningsområde och definitioner 1. Detta direktiv syftar till en tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier, i syfte att säkerställa en enhetlig miniminivå för konsumentskyddet inom ramen för den inre marknaden. 2. I detta direktiv avses med a) konsument: en fysisk person som genom sådana avtal som omfattas av detta direktiv handlar för ändamål som ligger utanför hans närings- eller yrkesverksamhet, b) konsumentvaror: alla lösa saker, utom - varor som säljs exekutivt eller annars tvångsvis på grund av lag, - vatten och gas när de inte saluhålls i begränsad volym eller bestämd kvantitet och - elektricitet, c) säljare: en fysisk eller juridisk person som enligt avtal säljer konsumentvaror inom ramen för sin närings- eller yrkesverksamhet, d) tillverkare: en konsumentvaras framställare eller dess importör till Europeiska gemenskapernas territorium eller en person som, genom att placera sitt namn, sitt varumärke eller annat kännetecken på konsumentvaran, uppger sig vara tillverkare, e) garanti: varje utfästelse som en säljare eller en tillverkare utan extra kostnad gör till konsumenten och som innebär att han skall återbetala det betalade priset eller byta ut, reparera eller på något sätt befatta sig med konsumentvaran, om den inte motsvarar specifikationerna i garantibeviset eller i reklam som rör varan, f) reparation: konsumentvarans återställande, i fall av bristande avtalsenlighet, till avtalsenlighet. 3. Medlemsstaterna får föreskriva att begreppet konsumentvaror inte skall anses omfatta begagnade varor som säljs på offentlig auktion där konsumenterna har möjlighet att personligen närvara vid försäljningen. 4. I detta direktiv skall också med köpeavtal avses sådana avtal om tillhandahållande av konsumentvaror som skall framställas eller tillverkas. Artikel 2 Avtalsenlighet 1. Säljaren skall vara skyldig att till konsumenten leverera varor som är avtalsenliga. 2. Konsumentvaror skall presumeras vara avtalsenliga om de a) stämmer överens med den beskrivning som säljaren har lämnat och om de har samma egenskaper som den vara som säljaren har förevisat konsumenten som prov eller modell, b) är lämpliga för det särskilda ändamål för vilket konsumenten behöver dem och som han informerade säljaren om vid tidpunkten för avtalets ingående och som säljaren har godtagit, c) är lämpliga för de ändamål för vilka varor av samma slag vanligen används, d) är av den kvalitet och har de prestanda som varor av detta slag vanligen har och som konsumenten rimligen kan förvänta sig med hänsyn till varans art och med beaktande av eventuella offentliga uttalanden om varornas särskilda egenskaper som gjorts av säljaren, tillverkaren eller dennes företrädare, i synnerhet i reklam eller på märkningen. 3. Bristande avtalsenlighet enligt denna artikel skall inte anses föreligga om konsumenten vid tidpunkten för avtalets ingående kände till eller inte rimligen kunde vara okunnig om den bristande avtalsenligheten eller om den bristande avtalsenligheten har sitt ursprung i material som tillhandahållits av konsumenten. 4. Säljaren skall inte vara bunden av offentliga uttalanden enligt punkt 2 d om han - visar att han inte kände till och inte rimligen kunde känna till uttalandet i fråga, - visar att uttalandet vid tidpunkten för avtalets ingående hade rättats, eller - visar att beslutet att köpa konsumentvaran inte kan ha påverkats av uttalandet.
5 5. Sådan bristande avtalsenlighet som beror på att konsumentvaran är felaktigt installerad skall anses jämförbar med bristande avtalsenlighet hos varan om installationen utgör en del av köpeavtalet för varan och har utförts av säljaren eller på dennes ansvar. Detta skall även gälla om den vara, som är avsedd att installeras av konsumenten, installeras av konsumenten och den oriktiga installationen beror på brister i installationsanvisningarna. Artikel 3 Konsumentens rättigheter 1. Säljaren skall vara ansvarig gentemot konsumenten för all bristande avtalsenlighet som föreligger när varan levereras. 2. I fall av bristande avtalsenlighet skall konsumenten ha rätt att utan kostnad få varan återställd till avtalsenlighet genom reparation eller utbyte i enlighet med punkt 3 eller att få ett skäligt prisavdrag eller att häva avtalet med avseende på den varan, i enlighet med punkterna 5 och I första hand har konsumenten rätt att kräva att säljaren reparerar varan eller byter ut den, i båda fallen utan kostnad, såvida detta inte är omöjligt eller oproportionellt. En påföljd skall anses oproportionell om den åsamkar säljaren kostnader som är orimliga i jämförelse med den alternativa påföljden, under beaktande av - varans värde om ingen bristande avtalsenlighet hade förelegat, - betydelsen av den bristande avtalsenligheten och - huruvida den alternativa påföljden skulle kunna fullgöras utan väsentlig olägenhet för konsumenten. Alla reparationer och utbyten skall fullgöras inom rimlig tid och utan väsentlig olägenhet för konsumenten samt under beaktande av varans art och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan. 4. Uttrycket "utan kostnad" i punkterna 2 och 3 hänför sig till nödvändiga kostnader som uppkommer för att få varan återställd till avtalsenlighet, särskilt frakt-, arbets- och materialkostnader. 5. Konsumenten har rätt att kräva ett lämpligt prisavdrag eller att häva avtalet - om konsumenten varken har rätt att få varan reparerad eller utbytt eller - om säljaren inte har vidtagit rättelse inom rimlig tid eller - om säljaren inte har vidtagit rättelse utan väsentlig olägenhet för konsumenten. 6. Konsumenten har inte rätt att häva avtalet om bristen på avtalsenlighet är ringa. Artikel 4 Regressrätt När den slutliga säljaren är ansvarig gentemot konsumenten på grund av sådan bristande avtalsenlighet som beror på handlande eller underlåtenhet av tillverkaren, en säljare i tidigare led i samma avtalskedja eller någon annan mellanhand, skall den slutliga säljaren ha rätt att rikta anspråk mot den eller de personer i avtalskedjan som är ansvarig. Frågan om mot vilken eller vilka ansvariga personer den slutliga säljaren kan rikta anspråk skall, liksom frågan om vilka åtgärder och villkor som därvid skall gälla, avgöras enligt nationell lag. Artikel 5 Tidsfrister 1. Säljaren skall anses ansvarig enligt artikel 3 när den bristande avtalsenligheten visar sig inom två år efter leveransen av varan. Om de rättigheter som anges i artikel 3.2 enligt nationell lag är föremål för en preskriptionsfrist, skall den fristen inte löpa ut inom två år från tidpunkten för leveransen. 2. Medlemsstaterna får föreskriva att konsumenten, för att kunna utnyttja sina rättigheter, måste upplysa säljaren om den bristande avtalsenligheten inom två månader från den dag då han upptäckte den.
6 Medlemsstaterna skall informera kommissionen om hur de använder denna bestämmelse. Kommissionen skall övervaka vad effekten blir för konsumenterna och för den inre marknaden av att medlemsstaterna har denna möjlighet. Kommissionen skall senast den 7 januari 2003 förbereda en rapport om hur medlemsstaterna använder denna punkt. Denna rapport skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. 3. Om inte motsatsen bevisas, skall en bristande avtalsenlighet som visar sig inom sex månader från leveransen av varan presumeras ha funnits vid tidpunkten för leveransen, utom när denna presumtion är oförenlig med varans eller den bristande avtalsenlighetens art. Artikel 6 Garantier 1. En garanti skall juridiskt binda den som ger den enligt de villkor som anges i garantibeviset och tillhörande reklam. 2. I garantin skall det - anges att konsumenten har vissa rättigheter enligt lag, enligt tillämplig nationell lagstiftning om försäljning av konsumentvaror, och klargöras att dessa rättigheter inte påverkas av garantin, - förklaras på vanligt begripligt språk vad garantin innehåller och vilka huvudsakliga uppgifter som är nödvändiga för att framställa anspråk enligt garantin, särskilt dennas varaktighet och territoriella omfattning samt garantigivarens namn och adress. 3. Om konsumenten begär det skall garantin hållas tillgänglig i skriftlig form eller i ett annat varaktigt medium som är tillgängligt och åtkomligt för honom. 4. Under förutsättning att detta överensstämmer med fördragets regler får den medlemsstat där varan marknadsförs med avseende på sitt territorium föreskriva att garantin skall avfattas på ett eller flera av de officiella gemenskapsspråk som medlemsstaten själv bestämmer. 5. Om en garanti inte uppfyller kraven enligt punkterna 2, 3 eller 4 skall detta inte på något sätt påverka garantins giltighet och konsumenten skall fortfarande kunna förlita sig på garantin och kräva att den infrias. Artikel 7 Bestämmelsernas bindande karaktär 1. Avtalsvillkor eller överenskommelser som ingås med säljaren innan denna får kännedom om den bristande avtalsenligheten, och som direkt eller indirekt åsidosätter eller begränsar de rättigheter som följer av detta direktiv, skall enligt nationell lagstiftning inte vara bindande för konsumenten. Medlemsstaterna får föreskriva att säljaren och konsumenten i fråga om begagnade varor får komma överens om vissa avtalsvillkor eller ingå överenskommelser med kortare ansvarstid för säljaren än den som föreskrivs i artikel 5.1. En sådan ansvarstid får inte understiga ett år. 2. Medlemsstaterna skall, för fall då avtalet har nära anknytning till medlemsstaternas territorium, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att konsumenterna inte berövas det skydd som ges i detta direktiv till följd av att lagen i en icke-medlemsstat väljs som tillämplig rätt med avseende på avtalet. Artikel 8 Nationell lag och minimiskydd 1. De rättigheter som följer av detta direktiv skall utövas utan att det påverkar andra rättigheter som konsumenten kan åberopa i enlighet med nationella bestämmelser om avtalsrättsligt eller icke-avtalsrättsligt ansvar. 2. Medlemsstaterna får, inom det område som regleras av detta direktiv, anta eller behålla sådana strängare bestämmelser som är förenliga med fördraget, för att säkerställa en högre konsumentskyddsnivå.
7 Artikel 9 Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att informera konsumenterna om den nationella lagstiftning som överför detta direktiv samt, när det är lämpligt, uppmuntra branschorganisationer att informera konsumenterna om deras rättigheter. Artikel 10 Bilagan till direktiv 98/27/EG skall kompletteras enligt följande: "10. Europaparlamentets och rådets direktiv 99/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (EGT L 171, , s. 12).". Artikel 11 Överföring 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari De skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 12 Översyn Kommissionen skall senast den 7 juni 2006 se över tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. I rapporten skall bland annat möjligheten att införa direkt ansvar för tillverkaren granskas och den skall om så är lämpligt åtföljas av förslag. Artikel 13 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 14 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 25 maj På Europaparlamentets vägnar J. M. GIL-ROBLES Ordförande På rådets vägnar H. EICHEL Ordförande (1) EGT C 307, , s. 8 och EGT C 148, , s. 12. (2) EGT C 66, , s. 5. (3) Europaparlamentets yttrande av den 10 mars 1998 (EGT C 104, , s. 30), rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 september 1998 (EGT C 333, , s. 46) och
8 Europaparlamentets beslut av den 17 december 1998 (EGT C 98, , s. 226). Europaparlamentets beslut av den 5 maj Rådets beslut av den 17 maj (4) EGT L 115, , s. 31. (5) EGT L 166, , s. 51.
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta, med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),
L 171/12 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 1999/44/EG av den 25 maj1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 22 juli 2003 (OR. en) 2001/0277 (COD) LEX 460 ENV 383 CODEC 955 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/65/EG OM ÄNDRING AV RÅDETS DIREKTIV 86/609/EEG
NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet
Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler
Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Konsoliderat lagstiftningsdokument 18 januari 2000 1998/0106(COD) PE2 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 18 januari 2000 inför antagandet
RP 89/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att konsumentskyddslagen ändras. Genom de
12. Klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter
1 Avsnitt 1 Insyn och villkor 12. Klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter 1. Den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga
1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011
16.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 334/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter
Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III
Europeiska unionens officiella tidning
6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006
Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
16.4.2018 L 96/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/573 av den 15 december 2017 om centrala delar i de avtal om datalagring som ska ingås som en del
Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring
Tillämpningen av utsläppssteg på smalspåriga traktorer ***I
P7_TA-PROV(20)045 Tillämpningen av utsläppssteg på smalspåriga traktorer ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 20 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT. Europeiska kommissionen. mottagen den: 4 mars 2013
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT från: mottagen den: 4 mars 2013 till: Komm. dok. nr: D025460/01 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.10.2005 KOM(2005) 492 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet EG Turkiet beträffande genomförandet av artikel
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */ Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 207, 18/07/1996
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad
Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.5.2018 COM(2018) 261 final 2018/0124 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad gäller inkluderingen av den italienska
Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 21 januari 2010 (OR. en) 5305/1/10 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2009/0190 (NLE)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 21 januari 2010 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2009/0190 (NLE) 5305/1/10 REV 1 JAI 34 USA 8 RELEX 32 DATAPROTECT 6 ECOFIN 18 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende:
M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)
1991L0671 SV 20.03.2014 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))
III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 81/24 Europeiska unionens officiella tidning 27.3.2009 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0102 (CNS) 8741/16 FISC 70 ECOFIN 378 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
23.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 343/65 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 15 december 2011 om fastställande av förteckningen över tredjeländer och territorier från vilka det är
Gemenskapens två konsumentpolitiska program (4) understryker vikten av att skydda konsumenterna mot oskäliga
15/Vol. 12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 169 393L0013 21.453 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 95/29 RÅDETS DIREKTIV 93/ 13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i
Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.4.2015 COM(2015) 168 final 2013/0273 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll
ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET
ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en
Elsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Kerstin Risshytt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning;
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.5.2011 KOM(2011) 296 slutlig 2011/0128 (NLE) C7-0189/11 SV Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och
{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996
21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning Med rättelser enligt 1.4.2003
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 augusti 2011 (OR. en) 12899/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0164 (NLE)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 augusti 2011 (OR. en) 12899/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0164 (NLE) MI 364 ENT 163 CONSOM 124 SAN 149 ECO 93 ENV 617 CHIMIE 44 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.5.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 126/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 440/2010 av den 21 maj 2010 om de avgifter som ska betalas till Europeiska
(EUT L 283, , s. 36) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015
2008L0094 SV 09.10.2015 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/94/EG av den
E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN
E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda
R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002
R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar
Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal
Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 095, 21/04/1993 s. 0029-0034 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 12
***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002
Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG
3.5.2000 L 106/1 I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG av den 20 mars 2000 om hastighetsmätare för två- och trehjuliga motorfordon och om ändring
Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 FÖRORDNINGAR
5.3.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 169/2009 av
Europeiska unionens officiella tidning
5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.8.2016 COM(2016) 508 final 2016/0248 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas av unionen när det gäller ändringarna av bilagorna
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 200, 08/08/2000 s. 0035-0038
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens
Europeiska unionens officiella tidning L 331/13
5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets
L 337/100 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV
L 337/100 Europeiska unionens officiella tidning 21.12.2007 DIREKTIV KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/76/EG av den 20 december 2007 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa fludioxonil, klomazon
Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal
Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,
Europeiska unionens officiella tidning
L 37/19 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Förslag till RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 646 final 2015/0296 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller
9901/17 ck/ss 1 DGD 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0287 (COD) 9901/17 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet Föreg. dok. nr: 9641/17 + ADD 1 Komm. dok. nr: 15251/15
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 176/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 10.7.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller
Europeiska unionens officiella tidning L 170/7
1.7.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 170/7 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1002/2005 av den 30 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1239/95 när det gäller beviljande av tvångslicenser
L 129/10 Europeiska unionens officiella tidning
L 129/10 Europeiska unionens officiella tidning 17.5.2006 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 736/2006 av den 16 maj 2006 om arbetsmetoder för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet vid standardiseringsinspektioner
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Brottsdataförordning Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 27 juni 2018 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna förordning finns kompletterande
Även om specialdestinerade livsmedel för vilka särskilda
13/Vol. 19 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 51 389L0398 30.6.89 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 186/27 RÅDETS DIREKTIV av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.10.2017 C(2017) 7136 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 27.10.2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 vad gäller tillägg av Etiopien
***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0043/
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0043/2018 27.2.2018 ***I BETÄNKANDE om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor,
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
Rådets direktiv 89/105/EEG av den 21 december 1988 om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen på humanläkemedel och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen Europeiska gemenskapernas
Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR
L 156/2 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/949 av den 19 juni 2015 om godkännande av vissa tredjeländers kontroller före export av vissa livsmedel avseende förekomsten av vissa
7566/17 gh/aw/np,chs 1 DGG 3B
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 mars 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0279 (COD) 7566/17 PI 33 CODEC 463 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 7342/17
L 302/28 Europeiska unionens officiella tidning
L 302/28 Europeiska unionens officiella tidning 19.11.2005 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1895/2005 av den 18 november 2005 om begränsad användning av vissa epoxiderivat i material och produkter avsedda
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 164 final 2017/0075 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s
Page 1 of 8 Avis juridique important 31997L0081 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Bilaga : Ramavtal om deltidsarbete
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2017 C(2017) 1951 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 24.3.2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av Europaparlamentets
23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25
23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.7.2016 C(2016) 4172 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 8.7.2016 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 om tillämpning
Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
19. 12. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 345/3 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2743/98 av den 14 december 1998 om ändring av förordning (EG)
KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.9.2012 COM(2012) 530 final 2012/0260 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung SV SV MOTIVERING
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2017 COM(2017) 640 final 2017/0282 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EESkommittén avseende
Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning
Skatter m.m./tullfrihet m.m. 1 Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU)
L 136/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 22.5.2019 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning
Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.5.2018 COM(2018) 287 final 2018/0141 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Tyskland och Polen att införa en särskild åtgärd som avviker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13/X/2006 K(2006) 4808 slutlig / 2 KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 13/X/2006 med tillämpning av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
L 216/8 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1825/2000 av den 25 augusti 2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning
16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0360 (COD) 16636/14 ADD 1 JUSTCIV 319 EJUSTICE 123 CODEC 2464 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets
Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen
Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.8.2010 KOM(2010)410 slutlig 2010/0222 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Förbundsrepubliken Brasilien om undantag
När du som konsument köper en bil från en bilhandlare
När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet
BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet
DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål (omarbetning)
20.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 124/21 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål (omarbetning) (Text av betydelse
KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89
KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs