Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade

Transkript

1 Politiskt Program 28 krav unga hörselskadade

2 Det här är Unga Unga Hörselskadade är en rikstäckande, politiskt och religiöst obunden organisation som tar till vara unga hörselskadades och dövas intressen. Med begreppet hörselskada avser vi personer med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Vi samlar, stärker och utvecklar barn och unga med hörselskada i åldern 0-30 år från hela Sverige. Unga Hörselskadade fyller funktionen som mötesplats och kunskapsbank för unga människor med hörselskador. Vi bedriver påverkansarbete i frågor som rör unga med hörselskador. Hörselskadade Vision Vår vision är ett tillgängligt samhälle där barn och unga med hörselskada är delaktiga, självständiga och utvecklas på lika villkor. 2 3

3 Inledning Vi är experter på vår egen situation och kämpar för att vår syn och våra erfarenheter ska tas tillvara på i större utsträckning i det samhälle vi lever i idag. Detta gör vi genom att sprida information till beslutsfattare så att de kan ta mer inkluderande beslut. Vi vill att det ska bli enklare för hörselskadade att vara delaktiga i samhället, både i Sverige och i världen. Det här är vårt politiska program. Det vänder sig i första hand till politiker och beslutsfattare. Programmet är också avsett för alla hörselskadade, både medlemmar och blivande medlemmar. I programmet hittar du problem som vi vill lyfta som idag hindrar oss från att nå den vision vi strävar efter. Detta är inte någon önskelista, det är en förteckning över de former som är nödvändiga för att hörselskadade och döva ska kunna delta i samhället. Vi tror att hela samhället gynnas av inkludering och att människor oavsett funktionsnedsättning kan bidra, utvecklas och delta på lika villkor. De som föds idag ska inte behöva kämpa lika mycket som vi har fått kämpa. Det behövs förändringar och det nu. För att vi ska lyckas med detta behöver fler veta vad vi strävar efter och vilka lösningar vi vill se. Regeringen beslutade 2000 att Sverige skulle vara fullt tillgängligt senast Trots detta lever vi idag i ett samhälle som inte är tillgängligt för alla. En stor grupp missgynnas ofta på grund av olika funktionsnedsättningar. Sverige har långt kvar tills vi nått målet om ett fullt tillgängligt samhälle. Det finns över unga med någon slags hörselskada i Sverige. Arbetet för ett mer tillgängligt samhälle innebär också att jobba mot normer, föreställningar och fördomar. För att vi ska kunna bli delaktiga krävs det att vår situation uppmärksammas och att diskriminering upphör. Det är inte försvarbart i en utvecklad demokrati att en stor grupp unga människor inte kan delta och att de upplever utanförskap. Det handlar om att få sina rättigheter tillgodosedda. Vi i Unga Hörselskadade skapar möjligheter för våra medlemmar att utvecklas till individer stärkta i sin identitet, men det krävs mer än så. De strukturella hindren som samhället upprätthåller måste försvinna. Mycket handlar om att kunskap om hörselskadades situation är för dålig. Många vet inte vad vi kan och vad vi behöver, det hindrar oss i vår utveckling och i vårt deltagande. 4 5

4 Kunskap Tillgängligt samhälle Inledning Vi ser följande nedanstående områden som förutsättningar för att lägga grunden för ett tillgängligt samhälle. En högre kunskap i samhället om hörselskador kommer att leda till en bättre tillpassning av samhällets olika delar. Något som i sin tur kan göra att vi kan delta och utvecklas på lika villkor som andra. Samhället är en plats för alla, inte för en normativ hörande grupp. För att kunna skapa ett tillgängligt samhälle behövs bättre kunskap om hörselskadades situation, våra behov och hörselskadans konsekvenser. Kunskapen i samhället kring hörselskadades situation är för låg. Vi kräver att i första hand pedagoger, lärare och personal som specifikt jobbar med och för unga med hörselskada utbildas i funktionshinderkunskap. För att kunna öka tillgängligheten krävs en större förståelse för vår vardag. Ungas situation är inte densamma som vuxnas, vi har olika utmaningar och behov. Det är därför viktigt att inte likrikta informationen till dem som hjälper oss i vår vardag. Ingen hörselskada är den andra lik. Vi måste få möjlighet till mer kunskap själva. Samhället måste erbjuda unga med hörselskada och deras familjer kunskap om hur hörseln fungerar och vilka konsekvenser en hörselskada får. Genom förbättrad kunskap kan unga med hörselskada få en stärkt självkänsla genom att inse att hörselskadans konsekvenser påverkar andra saker i livet. Sämre betyg behöver inte bero på en själv. Man vet ju inte vad man inte hör. Pedagogik Förbättra professionell personals kunskap och pedagogik. Tillgänglighet handlar också om bemötande. Oavsett situation så behöver professionell personal som arbetar med och för unga med 6 7

5 hörselskada speciell kunskap kring vår situation. Skolpersonalen måste känna till konsekvenserna av en hörselskada och veta hur de ska bemöta och underlätta för elever med hörselskada. Det kan inte vara elevernas uppgift att utbilda alla sina lärare. De måste kunna anpassa sin pedagogik så att alla kan ta till sig undervisningen. Funktionshinderkunskap ska införas i lärarutbildningen. De flesta unga med hörselskada har både positiva och negativa erfarenheter av audionomer. En bra audionom har förståelse för hela vår vardag, inte bara för tekniska detaljer. Tyvärr är många audionomer inte vana vid att unga med hörselskada ställer krav när vi inte är nöjda med våra hörseltekniska hjälpmedel. Audionomer måste få bättre kunskap om unga med hörselskada för att kunna hantera de krav vi ställer. För att öka tillgängligheten krävs mer visuell information. Det finns bra teknik för detta, men många prioriterar inte den här typen av information och när den köps in används den sällan fullt ut. Visuell information i all kollektivtrafik, för alla situationer och i kösystem med nummerlappar måste vara en självklarhet. För oss handlar det lika mycket om att komma till rätt slutstation som om vår säkerhet. Hörselhjälpmedel Fungerande hörseltekniska hjälpmedel måste vara standard i offentliga lokaler. Tillgänglig infrastruktur Öka tillgängligheten i kollektivtrafiken med visuell information. Unga med hörselskada kan inte resa på samma villkor som andra personer. Det råder en ständig brist på tillgänglig information. Vi har andra förutsättningar för kommunikation då vi kan ha svårigheter att uppfatta vad som sägs via tal. Det leder ofta till att kommunikation störs och missförstånd uppstår. När vi reser med kollektivtrafik blir situationerna ofta ännu värre. Dåliga högtalarsystem och mycket ljud runtomkring försvårar det för oss att uppfatta väsentlig information som utrop om förseningar eller ändrade perronger och gater. Ett tillgängligt samhälle innebär att alla kan delta. För att vi ska kunna delta behövs ofta tekniska hjälpmedel. Fungerande hörselslingor och annan teknisk utrustning ska vara standard i alla offentliga lokaler. Trots att det är lag på att hörslinga måste installeras vid nybygge av offentliga lokaler är det fortfarande många som inte har hörselslinga. Hjälpmedel är en förutsättning för vårt deltagande men ses ofta som en dyr bekostad snarare än en långsiktig investering för en mer tillgänglig lokal. Det finns inga ursäkter för att skolor, offentliga lokaler och (ett exempel till) systematiskt utestänger personer som vill delta på grund av bristande eller icke-befintliga hjälpmedel. Det räcker inte med att det finns slingor i lokalen, de måste kunna användas också. Allt för ofta stöter vi på slingor som inte fungerar, ofta på grund av bristande kunskap om hur de fungerar. Köps det in ett system måste vårdnad av det ske per automatik, detta är upp till kommunen och landstinget. 8 9

6 Bättre hörselnivå i offentliga lokaler Nästan hälften av svenskarna säger att de ofta eller ibland har svårt att höra i offentliga lokaler. För oss som är hörselskadade är det värre. Dåliga ljudmiljöer gör det ännu svårare att höra. Ljudmiljön på caféer, klubbar och andra uteställen måste förbättras för att göra det lättare för unga med hörselskada att delta i det sociala livet. Hjälpmedlet ska följa individen och vara anpassat till individens behov Idag följer inte hjälpmedlet individen, utan sysselsättningen. Det här vill vi se en ändring på. Vi ska inte behöva hitta genvägar i hjälpmedelssystemet för att kunna hänga med på elevrådsmötet, fotbollsträningen, ridlektionen eller målarkursen. Vi måste ha ett system som bygger på individens bästa. Individens behov måste styra vilka hjälpmedel den ska ha rätt till även om personen inte alltid uppnår de audionomiska gränsvärden som landstinget satt upp. Där hjälpmedlet som tilldelas en person är utifrån den personens behov och förutsättningar. Det ska inte vara en kostnadsfråga för individen om vi kan delta i samhället eller inte. Landsting ska erbjuda rätt hjälpmedel till rätt person. Teknik & teknikutveckling Det måste satsas på teknikutveckling som kan anpassa tekniska hjälpmedel med annan teknisk utrustning. teknik. Vi upplever ofta problem med att den teknisk utveckling inte är anpassad till vår hörseltekniska utrustning och därför inte går att använda. Detta leder till att det är svårt att anpassa de hjälpmedel vi behöver med annan teknik som är nödvändig för att klara sig socialt i dagens samhälle. Utan fungerande teknisk utrustning stängs vi ute från kommunikation med andra människor. Det måste satsas mer på utvecklingen av teknisk utrustning som funkar med våra behov och är kompatibel med såväl teleslingor i lokaler som mobiltelefoner och TV-högtalarsystem. Genom att främja forskning och satsa på utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar som motsvarar våra särskilda behov, samt utforma riktlinjer kan samhället gemensamt komma åt detta. Teckenspråk Erkänn teckenspråket som en viktig del i samhället och ge alla hörselskadade rätt till teckenspråk. Det finns en uppfattning om att barn inte ska lära sig teckenspråk eftersom det hämmar det talade språket. Forskning visar tvärtom att tvåspråkighet gynnar språkutvecklingen. Missuppfattningen leder till att många barn med hörselskada går miste om möjligheten att lära sig teckenspråk eftersom föräldrar, personal inom hörselvården och andra omkring barnet inte tycker att det är nödvändigt. Många tvingas att lära sig teckenspråk i vuxen ålder då de har svårare att lära in ett nytt språk. Teknikutvecklingen går ständigt framåt. Därför är det viktigt att vår personliga utrustning går att använda i olika sammanhang och med annan Teckenspråket måste erkännas genom att fler får ta till sig det och antalet användare ökar. Teckenspråket är en viktig tillgång för hörselska

7 dade. Som tvåspråkig känner man sig friare och säkrare eftersom man kan välja kommunikationssätt beroende på omständigheterna. Dessutom är det en bra försäkring i fall hörseln skulle försämras senare i livet. Teckenspråk ska vara en självklar del i habiliteringen för barn och unga med hörselskada. I dagsläget finns en förordning (TUFF, SFS 1997:1158) som ger föräldrar till hörselskadade och döva barn rätt till statligt finansierad teckenspråksutbildning. Vi tycker att det är självklart att hörselskadade själva ska ha rätt till teckenspråk inte bara våra anhöriga. Alla barn och vuxna med nedsatt hörsel ska därför ha rätt till att lära sig teckenspråk gratis oavsett grad av hörselnedsättning. Delaktighet Rätten till Tolk Alla som behöver ska få tolk! Det ska vara möjligt att få gratis och kvalificerad tolkning i alla situationer där vi eller den vi samtalar med anser att tolk behövs. Idag gör bristen på tolkar och bristen på resurser hos landstingens tolkcentraler att uppdragen prioriteras. Det kan därför vara svårt att få tolk om vi till exempel ska på arbetsplatsmöten eller föreningsmöten. Det är olyckligt eftersom många av oss är hindrade utan tolkning. Tolkcentralerna måste få medel att anställa fler tolkar så att utbudet täcker behovet. Kvalitet och kvantitet är inte samma sak, därför måste stödet vara proffsigt. Det är viktigt att vi har möjlighet att ställa krav och påverka det stöd som vi får. Det hjälper inte om tolken inte håller rätt nivå för samtalet. Att tolka till barn och unga är inte samma sak som att tolka till en vuxen. Därför bör tolkar få utbildning i hur de bemöter och tolkar även till barn och unga. Inledning För oss är den viktigaste byggstenen i ett demokratiskt samhälle ett samhälle som är fritt från diskriminering. För att kunna motverka diskriminering är det viktigt att personer med olika förutsättningar och olika bakgrund får mötas, det är där vi kommer in. Unga Hörselskadade är en organisation som genom vår verksamhet bidrar till ett mer delaktigt samhälle, men vi kan inte göra allt jobbet själva. Delaktighet skapas genom inkludering. Det ska genomsyras i livets alla olika skeden och delar

8 Demokrati & delaktighet Diskriminering Vi kräver inkludering och deltagande i det politiska och offentliga livet. I formell mening är personer med funktionsnedsättning i Sverige inte utestängda från demokratin. Men i verkligheten så garanteras vi inte samma möjligheter att besitta våra politiska rättigheter. Beslutsprocesser på alla nivåer måste göras mer tillgängliga. Det handlar bland annat om att använda ett begripligt språk, en tydlig kommunikation och hjälpmedel. Våra erfarenheter, intressen och idéer måste få utrymme. Vi har alla rätt att påverka vår vardag. Som engagerade och medvetna samhällsmedborgare har vi både nu och senare i livet förutsättningar att bidra till och utveckla samhället på flera plan. Vi kan förebygga utslagning, öka målmedvetenheten, bidra till ökad mångfald och skapa förutsättningar för social integration hos alla de människor som vi möter. Många gör redan sin röst hörd för detta, men fler behöver komma till tals. Involvering av unga med hörselskada måste tillåtas vara en naturlig del i diskussioner och beslut kring de frågor som rör oss. Vi vill se ett samhälle helt utan diskriminering. Enligt konventionen för personer med funktionsnedsättning står följande: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på samma villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Många unga med hörselskada utsätts för diskriminering så gott som varje dag. Det är varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart att stänga ute unga med hörselskada. Varje människa som inte får möjlighet att ge och ta på samma villkor som andra är en stor förlust för samhället. Europeiska unionen måste ställa tydliga krav på att medlemsländer och länder som ansluter sig till unionen upprätthåller mänskliga rättigheter inom sina gränser. Detta måste också följas upp

9 Fritid Unga med hörselskada måste få träffas. Ingen mår bra av att vara ensam med sin hörselnedsättning. Vi måste få träffas, känna igen oss i varandra och inse att vi inte är ensamma. Vi behöver få skratta och gråta med varandra och dela med oss av våra erfarenheter. Därför är de mötesplatser som vi tillhandahåller extra betydelsefulla. Det är viktigt att barn och unga får utveckla och stärka sin identitet. Föräldrar till hörselskadade barn behöver göras medvetna om det här behovet och mötesplatser måste tillhandahållas, även utanför vår organisation. Vi vill se en större mångfald i tillgängliga fritidsaktiviteter för oss. Organisationer stänger ofta ute människor som skulle vilja vara medlemmar. Även organisationer som inte är funktionsnedsättningsorganisationer måste ha möjlighet att anpassa sin verksamhet till personer med funktionsnedsättning. När en hörselskadad person ska delta i ett möte kan organisationen tvingas betala mer än tio tusen kronor för att hyra, transportera och installera exempelvis en hörselslinga. Det borde vara självklart att ungdomsorganisationer ska kunna få stöd till tillgänglighetsanpassning. Gynna delaktigheten genom mer stöd till verksamheten. egen situation. Sveriges regering och riksdag måste kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att organisera, utveckla och delta i ungdomsorganisationer på samma villkor som andra. Detta görs genom att uppmuntra och främja deltagande, samt genom att hjälpa till att skapa långsiktiga och hållbara organisationer med verksamhet på alla nivåer. Organisationer som samlar unga med funktionsnedsättningar är en särskild grupp av ungdomsorganisationer med förhållandevis små och naturligt begränsade målgrupper, som behöver få stöd för den kostnadskrävande verksamhet vi bedriver. Det behövs mer finansiellt stöd från regeringen för verksamhet som vår. Statistik För statistik över antalet hörselskadade och döva i Sverige. Vi vill se att det samlas in mer ändamålsenlig information, däribland statistik om unga hörselskadade och deras situation i Sverige. Statistik gör det möjligt att utforma och genomföra bättre anpassade riktlinjer som gynnar vår delaktighet. Idag finns det ett stort mörkertal gällande hur många barn och unga i Sverige som har en hörselskada. Om vi inte ens känner till var barn och unga med hörselskada finns, hur ska vi då kunna se till att de får bra förutsättningar? Delaktighet handlar också om att kunna få vara aktiv i en organisation. Detta bidrar till demokratisk skolning och skapar engagemang. Ett engagemang som hjälper till att utveckla samhället genom att unga får och ger andra kunskap samt att de lär sig påverka och forma sin Statistik som samlas in ska göras tillgänglig och gälla alla olika situationer vi befinner oss i. Allt från hur elever klarar sig i skolan och når måluppfyllelserna till hur många som fortsätter till högre studier, hur många som får hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel etcetera

10 Kultur Vi kräver att fler teaterföreställningar och museum har visningar på teckenspråk. Att kunna vara delaktig i samhället innebär också att kunna vara delaktig i kulturlivet och ta till sig det kulturutbud som finns på lika villkor. Kultur ska vara något som alla kan ta till sig. Att få samma möjlighet att ta till sig kultur ska gälla för alla oavsett förutsättningar. Dessvärre finns det alldeles för lite kultur som är anpassad för en hörselskadad och döv målgrupp. Staten måste sluta stödja producenter som struntar i tillgängligheten. Det behöver satsas mer resurser på att tillhandahålla och utveckla kultur för och med unga döva eller unga med hörselskada. Vi har en egen kulturidentitet som behöver få utvecklas. Föreställningar och kulturutövande på endast teckenspråk ska uppmuntras och borde nå fler, speciellt den fullt hörande gruppen i samhället. Det ska inte heller spela någon roll vart i landet man som ung döv eller hörselskadad bor, kulturen måste finnas tillgänglig för alla. Textning Tillhandahåll textning till alla program som sänds på tv och webb-tv. Inga tv-kanaler ska kunna strunta i textningen. Vi vill se en starkare lagstiftning som kräver textning till alla program, oavsett om det är svenskproducerade eller inte, om det är nyheter eller barnprogram, filmer eller dokumentärer. Vi accepterar inte heller att vi blir hänvisade till digitala medier som webb-tv eller tvingas spela in textade sändningar som sänds mitt i natten. Vi ska kunna titta på tv tillsammans med vår hörande familj och våra vänner, samtidigt som dem. Idag finns det teknik som kan göra det möjligt för oss att se på tv tillsammans med våra vänner och vår familj. Det ska inte bara vara upp till oss användare att betala höga summor för vår delaktighet. Det ska ingå i sändningstillståndet att man måste tillgängliggöra textning där även information om textning måste bli bättre. Det här är inte ett nationellt problem utan bör beslutas på EU-nivå så att alla sändningar inom EU håller samma nivå. Inget statligt produktionsstöd till otextade svenska biofilmer. Hörselskadade och döva är i stort sett utestängda från biografer. När produktionsbolagen inte har en skyldighet att texta sina filmer leder det till att hörselskadade och döva blir exkluderade från en stor del av samhällets kultur, nämligen filmen. Om det finns fler textade visningar skulle vi lätt kunna ta del av detta medium på lika villkor som alla andra. Skulle biograferna enligt lag vara tvungna att ha textade visningar av svenska biofilmer leder detta till att produktionsbolagen får en skyldighet att förse biografer med en textning. Detta är en väg vi vill se att samhället går. Det ska dessutom gälla alla visningar, från premiärdagen. Argumentet att textade föreställningar inte säljer ut på biograferna håller inte, då får biograferna jobba med attitydförändringar istället. Tillgänglig film, det vill säga textad film ska vara norm, inte undantag

11 Asylsökande hörselskadade och döva Göra det lättare för hörselskadade och döva att få uppehållstillstånd i Sverige I många länder i världen är döva och hörselskadade personer förtryckta utan möjlighet att vara delaktiga i samhället som andra medborgare utan hörselskada. Eftersom många hörselskadade och döva asylsökanden som kommer till Sverige saknar ett språk, kan de inte berätta för svenska myndigheter om varför de bör få stanna i Sverige. Vi anser att döva och hörselskadade som söker asyl i Sverige först ska få lära sig svenskt teckenspråk så att de överhuvudtaget ska kunna framföra vilka skäl de har för att få stanna i Sverige. Det skulle ge dem en chans till en mer rättvis prövning av sina asylskäl. Vidare tycker Unga Hörselskadade att utlänningslagen och andra relevanta författningar ska ses över så att döva och hörselskadade som riskerar att bli isolerade eller utsatta för övergrepp i sina hemländer p.g.a. sin funktionsnedsättning ska anses ha giltiga skäl till att få uppehållstillstånd. Utvecklas på Lika Villkor Inledning Barn och ungas utveckling måste ske på deras egna villkor och utifrån deras egna förutsättningar. En lösning passar inte alla. Nedan nämner vi vad som är centralt för vår syn på en bra utveckling som präglas av lika villkor

12 Hörselvård & Habilitering Individen måste stå i centrum för vården. Brister i habiliteringen orsakar inte bara utanförskap för unga med hörselskada utan även stora ekonomiska förluster för hela samhället när vi inte kan delta på samma villkor som hörande. Hörselvården är skyldig att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Hörselvård och habilitering ska vara snabb och kostnadsfri och samma villkor måste gälla oavsett bostadsort! Vi vill se kvalitativ vård, genom att den anpassas så att individens utveckling och behov står i centrum. Genom bättre hälsa och ökad förståelse för sin hörselskada så blir det lättare att delta i samhället. Genomför regelbundna hörselkontroller på unga under hela uppväxten och behåll unga i registret. Hörseln kan förändras och försämras kraftigt under uppväxten, ibland utan att den hörselskadade själv är medveten om vad som händer. Det är viktigt att hörselvården kan följa upp ungas behov av stöd och verktyg i vardagen eftersom det då och då uppstår nya situationer där kommunikation inte fungerar. Hörselvården bör behålla unga i register, oavsett om personalen anser att de är färdigbehandlade eller ska börja studera. Samordna hörselvården. Unga Hörselskadade vill ha en samordnad hörselvård med tillräckliga resurser och kunskap om unga hörselskadades behov. Detta för att kunna ge hörselskadade barn och unga samma förutsättningar som hörande att klara av sin utbildning och sitt sociala liv. Den bristande samordningen mellan landsting och kommuner gör att många barn och unga faller mellan stolarna. Utbildning Elever med hörselskada måste kunna nå kraven. Skolplikten ger barn och unga ovillkorlig rätt att få gå i skolan. Dessvärre är det många elever som stannar hemma på grund av att skolan är dålig på att ge rätt stöd eller saknar hjälpmedel. Kommunen ska se till att skolpliktiga elever i dess skolor fullgör sin skolgång. Därför måste alla lärare ha rätt pedagogiska utbildning för att kunna tillgodose elever med hörselskadors behov. Det kan vara problematiskt att behöva genomföra hörövningar i språkundervisningen om man som elev inte hör allt som sägs. Undervisningen måste anpassas efter elevens förutsättningar. Alla elever med hörselskada ska ha möjlighet att få undervisning på teckenspråk. Många unga med hörselskada avregistreras när de börjar skolan eftersom hörselvården anser att ansvaret då blir skolans. Eftersom skolan inte har något habiliterande ansvar och behovet av habilitering snarare ökar än minskar när en ung hörselskadad person ska börja skolan är det ofta en stor förlust att inte längre ha någon kontakt med hörselvården. Skolmiljön måste förbättras. Skolorna behöver ha bra akustik i sina lokaler och vara utrustade med hörseltekniska hjälpmedel för att eleverna ska kunna ta till sig vad både lärare och klasskamrater säger. Det ska inte spela någon roll vart man 22 23

13 bor eller vilken skola man vill gå i. Samma stöd ska kunna erbjudas överallt oavsett skolform. Grundskolor med teckenspråksprofil. Vi vill avskaffa begreppet specialskola och istället inrätta regionala grundskolor med teckenspråksprofil för döva, hörselskadade och dövblinda. Vi anser att specialskolans skolplikt ska sänkas från tio till nio år. Under flera år har vi ifrågasatt det tionde året och påpekat de låga förväntningarna på eleverna. Den första kontakten med hörselvården är väldigt viktigt när val om skolform görs. Det är viktigt att föräldrar får all den information de behöver om talspråksutveckling såväl som teckenspråksutveckling. Det behövs mer informativa resurser till barnens vårdnadshavare om vilken pedagogik, lärandemiljö och språkmiljö som kan vara barnet och dess utveckling mest till gagn. Sådana resurser saknas idag, vilket vi är säkra på påverkar specialskolornas elevunderlag negativt. Meritpoäng avancerat som talade språk, det krävs därför likvärdiga ansträngningar för att lära sig teckenspråk som ett talat främmande språk. Det ska inte vara statens uppgift att rangordna vilka språk som är viktigast. Alla har rätt till ett eget språk, till ett sätt att kommunicera med sin omvärld. Fler borde uppmuntras att lära sig svenskt teckenspråk då det är det enda sättet för många i vårt land att kommunicera. Möjligheten att bidra till ökad inkludering ska inte avstås för ett betygssnitt. Sysselsättning/arbete Motverka hindrena för inkludering på arbetsmarknaden och fördomarna om hörselskadades arbetskapacitet. Vi vill att drömmarna om vad man ska kunna arbeta med ska sakna begränsningar så långt det bara är möjligt. Dessvärre är arbetsmarknaden full av hinder som utestänger hörselskadade från ett flertal olika yrken. Det är varken bra för individen eller för samhället. Hörselskadade unga människor är en viktig resurs som måste tas till vara. Vi kräver Meritpoäng för teckenspråk. Om ett system med meritpoäng på gymnasiet ska finnas så vill vi i Unga Hörselskadade se att studier i svenskt teckenspråk för hörande ger meritpoäng. Ett resultat av att inte få meritpoäng gör att det är fler som väljer bort att läsa teckenspråk till förmån för att gynna sitt betygssnitt. Det svenska teckenspråket är lika mångfacetterat och Hindren handlar dels om formella krav och dels om rädsla. Som hörselskadade är vi utestängda från ett flertal yrken där regler kräver att man har normal hörsel. Det finns också en rädsla både hos arbetsgivare och hos de hörselskadade själva att de inte ska räcka till och inte producera i samma utsträckning. Det händer att yrkesvägledarna avråder unga från att välja det yrke de vill eftersom han eller hon utifrån sin syn på hörselskadade inte tycker att det är lämpligt

14 Säkerställ att unga kommer in på arbetsmarknaden. Unga med hörselskada måste få samma villkor att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden som övriga unga. Idag försvåras den processen markant om vi behöver extra hjälpmedel som inte tillhandahålls på grund av komplicerad och lång handläggning. För att kunna stanna kvar på arbetsmarknaden behövs stöd till arbetsgivarna. Ett hinder vi ser är att arbetsgivare inte har råd att bekosta arbetsplatstolkning för att en person som är döv eller har en hörselskada ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Vi anser att det är samhället som ska ta på sig finansieringsansvaret för tolk i arbetslivet. Det innebär att ansvars- och finansieringsprincipen inte ska gälla för tolkning till personer med hörselsnedsättning inom arbetslivet. Ofta är arbetsplatserna inte anpassade till personer med hörselskada och denna anpassning behöver ske, men inte bara på bekostnad av arbetsgivaren. Vi är övertygade om att många arbetsgivare ser det som ett hinder att anställa en ung med hörselskada. Det är en kostnad de inte är beredda att ta. Vi vill inte utsättas för diskriminering på grund av dåligt anpassade lokaler. Dessutom finns det undersökningar som visa att antalet förtidspensionerade är dubbelt så vanligt bland hörselskadade som bland resterande befolkningen. Det är en konsekvens av att arbetslivet på alltför många ställen inte är anpassat till hörselskadades behov. Rätten till sitt egna språk. Tvåspråkighet Personer med hörselskada har ingen laglig rätt att lära sig svenskt teckenspråk. Detta trots tydliga anvisningar i Sveriges språklag och FNkonventionen för personer med funktionsnedsättning. Tvåspråkighet innebär för våra målgrupper att man behärskar och behöver både svenska och svenskt teckenspråk. Tvåspråkighet ökar delaktigheten i samhället genom att våra målgrupper, beroende på situationen, kan växla mellan språken och på så vis vara delaktiga i den sociala gemenskapen. Barns språkutveckling sker omedvetet och automatiskt, medan det bevisligen blir svårare senare i livet. Det språk man lär sig som ung eller vuxen får helt enkelt inte samma höga nivå som om det utvecklas från början. Rätten till ett språk är oumbärlig i ett demokratiskt samhälle där alla ska vara delaktiga, självständiga, utvecklas och ha inflytande. Det är dags för det demokratiska Sverige att vakna upp och se till att alla medborgare kan utöva sina demokratiska rättigheter. Det handlar inte om funktionsnedsättningar, det är en språkfråga

15 28 krav