.gisocialstyrelsen Dnr9.2&2wm

Transkript

1 .gisocialstyrelsen Dnr9.2&2wm &Olgvblu)..! 6' _ r. Behörighet och statsbidrag Regeringskansliet? )( 6/20! l I O"),! 3 / Nina Åsbring Socialdepartementet nina.asbring@socialstyrelsen.se Stockholm m Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen (SZOl8/03799/FST (delvis)) Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag fördelat statsbidrag till erna för investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen för Socialstyrelsen ska senast den 28 juni 2019 lämna en redogörelse till Regeringskansliet (Socialdepartementet) för vad statsbidraget använts till. Socialstyrelsen överlämnar härmed Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i vc ilfc irdsteknik inom omsorgen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Olivia Wigzell. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Zara Warglo och enhetschefen Niklas Eneroth deltagit. Utredaren Nina Äsbring har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN». 'K/kp f Olivia Wigzell ( KV _ xx " \ *.5 f '''''' Nina Åsbring ' ( _ ') SOCIALSTYRELSEN Telefon sociol51yrelsen sociolstyrelsen.se Stockholm Fax

2 ?? - J.J.: Socralstyrelsen Dnr aw ()?/ (16) PM Behörighet och statsbidrag Nina Åsbring nina.asbring@socialstyrelsen.se Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i Välfärdsteknik inom omsorgen (SZOl8/O3799/FST (delvis) Uppdraget Regeringen gav den 20juni 2018 Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela, administrera och följa upp kronor till investeringar i välfärdsteknik inom social omsorg och al hälso och sjukvård (82018/03799/FST (delvis). Stimulansmedlen syftar till att möjliggöra för erna att öka investeringstakten av välfärdsteknik inom dessa verksamheter. Utlysningen av medlen gjordes i början avjuli Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller sj älvständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Välfärdsteknik kan användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet och kan ges som bistånd, förskrivas som hj älpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Ett mål med användningen av Välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå. Köllo: Termbonken, Socialstyrelsen Enligt Socialstyrelsens uppföljning (E-hälsa och välfärdsteknik i ema 2018) konstateras att utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i erna är ojämn. Vissa former av välfärdsteknik har utvecklats snabbt från låga nivåer. Det är framförallt inom äldreomsorgen som erna har dragit nytta av tekniken och där det går att se en snabbare utveckling än inom andra verksamhetsområden. Regeringens bedömning är dock att investeringstakten i välfärdsteknik behöver öka. Både med syfte att ge fler flickor, pojkar och kvinnor och män ökad möjlighet till att vara mer självständiga och delaktiga, samt för att förbättra SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen sociolstyrelsen.se Siockholm Fax

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr % ()?/9018 2(16) arbetsmiljön för dem som arbetar inom satsningens målområden. Äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning är kvinnodominerade branscher där många anställda upplever arbetsrelaterade besvär. Satsningen är därför viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Stimulansmedlen kan användas för: ' Investeringar i välfärdsteknik (exempelvis sådant som larmmattor, positioneringslarm, mobil journalfo'ring för personalen) ' Investeringar i sådant som ökar förutsättningama för att implementera välfärdsteknik i verksamheterna, såsom att installera wifi i särskilda boenden eller investera i operativ kunskap. Statsbidragsenheten vid Socialstyrelsen administrerar, fördelar och Följer upp statsbidraget. Uppföljningen syftar till att klargöra vad stimulansmedlen har använts till samt redovisa hur mycket medel som har rekvirerats och förbrukats. I detta arbete har experter inom området från andra avdelningar inom myndigheten medverkat. Samråd kring uppföljningen har även skett med E-hälsomyndigheten och Sveriges er och landsting (SKL). En rapport ska lämnas till Regeringskansliet senast den 28juni Samtliga 290 er rekvirerade statsbidrag Varje hade möjlighet att rekvirera medel senast den 1 november Fördelningen av medlen till erna baseras på en fördelningsnyckel och medlen har fördelats efter rekvisition. I bilaga 1 framgår hur stort belopp varje hade möjlighet att rekvirera. Medlen kunde användas, även retroaktivt, från och med den 20juni till och med den 31 december Samtliga er rekvirerade totalt kronor, men en rekvirerade kronor mindre än som var möjligt. Det var två er som inte hade förbrukat några medel och 64 er som endast hade förbru kat delar av det rekvirerade beloppet. Totalt uppgår oförbrukade medel till kronor, vilket är cirka 4 procent av det fördelade beioppet. Oförbrukade medel ska betalas tillbaks till Socialstyrelsen. Kommunerna kommenterade i återrapporteringen varför de inte hade förbrukat hela det rekvirerade beloppet. Den vanligaste orsaken var tidsbrist. Beslut om medlen kom nära inpå semesterperioden, vilket innebar att arbetet oftast kunde komma i gång först efter sommaren och då var det endast några månader kvar på året för att hinna förbruka medlen. Några konsekvenser av detta var bl.a. att upphandlingar inte kunnat slutföras. Se vidare under rubriken Kommunemas erfarenheter av statsbidraget. Underlag till redovisningen Utifrån ett webbaserat återapporteringsformulär som Socialstyrelsen skickade ut till utsedda kontaktpersoner i december 2018, skulle erna senast den 1 1 februari 2019 redovisa till Socialstyrelsen hur medlen har använts. Återrapporteringsformuläret innehåller frågor om hur mycket stimulansmedel som använts och till vad. Webbformuläret togs fram tillsammans med metod och ämnessakkunniga inom myndigheten. Denna redovisning bygger i huvudsak på återrapporteringama från de 288 er som har använt hela eller delar av det rekvirerade beloppet.

4 SOCIALSTYRELSEN (16) Användningen av 2018 års medel I princip alla er (99 procent) uppgav att de använt stimulansmedlen för investeringar i välfärdsteknik och 91 procent att de hade använt medlen för att öka förutsättningama för att implementera välfärdsteknik i en. Många (201) av dem som, utifrån svarsaltemativen, svarat att de använt medlen for att öka förutsättningama för att investera i Vä1fardsteknik uppgav att medlen hade använts till att ta fram tekniska lösningar, och det var också många (165) som svarade att de använt medlen till planering/ kartläggning av behov. Dessutom angav 127 av erna att en IT-plattform/lösning hade skapats och 124 av erna att utbildningsinsatser hade genomförts. De er som svarat att de hade ökat förutsättningarna på annat sätt lyfte bland annat fram att de hade anställt personal som ska arbeta med frågan, arbetat med omvärldsbevakning, skapat organisatoriska förutsättningar för arbetet och tagit fram information kring hur tekniken ska användas. Inriktning på satsningarna Det vanligast förekommande syftet med satsningarna som erna angav, utifrån de svarsalternativ som finns med i återrapporteringsformuläret, var ökad trygghet/säkerhet för individen och digitalisering av arbetssätt. Kvalitetshöjning i verksamheter, ökad 1ivskvalitet för individen, förbättrad arbetsmiljö fo'r personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen, ökad delaktighet utifrån individens behov, ökad självständighet för individen samt ökad trygghet/säkerhet för personal inom äldre och funktionshinderomsorgen var andra viktiga syften som uppgavs, i fallande ordning. Andra syften som angavs utifrån svarsaltemativen var tid- och resursbesparingar inom en som helhet, ökad trygghet/säkerhet För närstående samt kompetenshöjning för personalen kring välfärdsteknik. I tabell 4, redovisas hur erna har bedömt i Vilken utsträckning dessa syf ten har uppnåtts. De verksamheter som medlen har riktats till är framförallt äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt al hälso- och sjukvård (se tabell 1). Tabell 1: Verksamheter som har tagit del av medlen. Flera alternativ möjliga. Totalt anfal svarande 288. Verksamhet Antal er Äldreomsorgen 286 Verksomheter för personer med funktionsnedsönning 220 Kommunal hölso- och sjukvård 187 Hjölpmedelsomrödei 74 Annan verksamhet 33 Köllo: Kommunernas öieropportering ov 2018-firs medelsanvändning Annan verksamhet som nämndes var bland annat ledning och styrning. De vanligast förekommande målgruppema i förhållande till satsningarna inom erna var personer över 65 år i särskilt boende. Efter detta kom personal i

5 SOCIALSTYRELSEN Dm9.2-30H0q/ golg, 4(16) särskilda boenden, personal inom hemtjänsten och personer över 65 år i eget boende (se tabell 2). Tabell 2: Målgrupper som omfattas av satsningen. Flera alternativ möjliga. Totalt antal svarande 288. Målgrupper Antal er Personer över 65 år i sörskili boende 263 Personal i särskilda boenden 244 Personal inom hemiiönsien 218 Personer över 65 år i eget boende 218 Personer med fysik funkiionsnedsöiining i siöd- och serviceboende 178 Personal inom hemsjukvård ' 171 Personal inom siöd och serviceboende 170 Personer med psykisk funkiionsnedsöiining i siöd- och serviceboende 155 Personer med fysisk funkiionsnedsöiining i eget boende 132 Personer med psykisk funkiionsnedsöiining i eget boende 98 Nörstöende fill omsorgstagare 63, Annon/Gndro mölgrupd/er 51 Köllc: Kommunernas öieropporiering ov 2018 Örs medelsanvändning Även andra målgrupper beskrevs, såsom; individer och personal inom dagverksamhet/ daglig verksamhet, administrativ personal, målgruppen inom LSS, personliga assistenter och medborgare i en. Att så många er uppgav att boende och personal i särskilda boenden var den största målgruppen har troligen ett samband med att många er använde medlen till att installera utrustning för internetåtkomst i särskilda boenden (se tabell 3). Att särskilda boenden utrustas med internetåtkomst och wifi gör det möjligt För personalen på boendet att icera digitalt, exempelvis med den egna en och f o r de boende att icera digitalt med familj och vänner och att i övrigt använda internet för nytta och nöje. Kommunerna riktade också insatserna oftare till personer med funktionsnedsättningar i stöd och serviceboenden än till personer i eget boende, vilket också kan handla om att man till stor del investerat i internetåtkomst i stöd- och serviceboenden. Ett brett spektrum av aktiviteter och investeringar inom erna De vanligast förekommande satsningarna som har genomförts i erna är investering i iäsplattor och smarta telefoner. På andra plats kommer intemetuppkoppling och wifi på boenden (tillgänglighet För personal och boende). Många har investerat i olika digitala lösningar såsom larm, sensorer, trygghetkameror etc. Däremot var det få er (8 stycken) som angav att de har arbetat med anslutning till den nationella patientöversikten (NPÖ). Se tabell 3.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr QDUOZI/n) 5(16) Tabell 3: Genomförda akfiviieter/invesferingar i erna. Flera alternativ möjliga. Totalt antal svarande 288. Aktiviteter/investeringar Antal er W N Lösplottor, smor1c1 telefoner 167 lnternetuppkoppling och wifi p6 boenden (tillgänglighet för de 151 boende) Mobil journalföring 108 KompeTens /U1bildningsinsorser inom området völfördsteknik 103 _Elektronisko ploneringsverkryg, 1.ex._fichemoploneringssystem 76 Inom omsorgsverksomhet, for hemnonsipersonol etc. Trygghefskomero 72 Digitala Trygghetslarm 64 Elek1roni-sko lös Till hemtjönstmonogorens bostöder/elekhonisko 62 nyckelgömmor Verktyg för ikation mellon personal och enskilda indivi 59 der VIC] Vldeosomtol Robot kofier/onnot elektronisk? "söllskop" 55 Appor, Tex. för minnesövning/i annat syfie 54 GPS-larm 52 _Utrustning som_p_öminner om medicinintog och som kon port- 40 lonero UT medlcm Verktyg för söker roll och behörighetsidentifikotion 34 Rörelsesensorer 33 Dörrsensorer 29 Lormmottor 24 Inkontinenssensorer 18 Avvikelselorm 15 FolI-Iorm 12 Brandlarm kopploi rill Trygghetslarm 10 An5lu1ning Till den nofionello potientöversikten (NPÖ) 8 Epilepsilorm 5 wanna? 136 WWW. Köllo: Kommunernas ö1eroppor1ering ov 2018 örs mede1sonvöndning Av fritextsvaren framgår att erna även har investerat i bland annat; digitala cyklar, upplevelsecyklar, interaktiva digitala spel, utrustning för ögonstyrning av digitala ikationshjälpmedel, smarta toaletter, VR-glasögon, nya/ bärbara datorer, smart-tv, Flexiboard, smartboards/ interaktiva informationsskär mar, duschrobot, matningsrobot, talande scheman, interaktiv projektor, tillsynsrobot, tryckméitningsmattor, digitala vändsystem för sängar, massagerobot, chattverktyg, taligenkänning, stöd För dygnsorientering, robotdammsugare och digital signering av läkemedel. Arbete med informationssäkerhet I regeringsuppdraget ingick även att undersöka i vilken utsträckning erna arbetar med informationssäkerhet (exempelvis säker roll- och behörighetsidentifikation) i verksamheter inom socialtjänstens område. Det var 38 procent av erna som i återrapporteringen svarade att de arbetar/har arbetat med detta, vilket bland annat inbegriper att införa tvåfaktorsinloggning, GDPR, säker

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr9.2-30k 031/9Cr6 6(16) inloggning på mobila enheter och informationssäkerhetsklassning av system. Det var 62 procent av erna som svarade att de inte hade arbetat med detta. Vad har statsbidraget bidragit till, enligt erna? De hittillsvarande resultaten av satsningarna som lyftes fram var främst; digitalisering av arbetssätt, ökad trygghet/säkerhet för individen, kvalitetshöjning i verksamheter, förbättrad arbetsmiljö För personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen och ökad livskvalitet för individen. Även andra resultat av satsningen beskrevs (se tabel] 4). Tabell 4: Beskrivning av vad statsbidraget har bidragit till hittills. Flera alfemofiv möjliga. Totalt antal svarande 288. Resultat Antal er Digifolisering ov orbefssöff 193 Ökad frygghef/sökerhef för individen 189 Kvolifefshöjning 1 verksamhefer 185 Förböffrod orbefsmiljö för personal inom öldre och funkfionshinder 177 omsorgen Ökad livskvalife'r för individen 175 Ökad sjölvsföndighef för individen 151 Ökad delokfighef ufifrön individens behov 144 Ökod frygghef/sökerhef för personal inom öldre och funkfionshinder 135 omsorgen Tid- och resursbesporingor 133 Kompetenshöjning för personal inom en kring völfördsfeknik 116 Ökad frygghef/sökerhef för nörsföende 103 Har ännu inte kunnof se några resultat av Satsningen 56 Annof 17 Köllc: Kommunernas öferopporiering ov 2018 Örs medelsanvändning Dessutom beskrevs i fritextsvaren andra resultat såsom; att en infrastruktur för fortsatta satsningar hade skapats och att intresset för välfärdsteknik ökat inom en och nya utvecklingsområden förts fram. Det digitala utanförskapet som firms hos en del individer inom omsorgen beskrevs ha minskat. Några ansåg att läkemedelsavvikelsema minskat till följd av digital läkemedelssignering, vil ket bidragit till ökad patientsäkerhet. Dessutom upplevdes ett ökat engagemang hos personalen som ska börja använda de nya produkterna samt en ökad samsyn kring arbetet. Det var dock 56 av erna som svarade att det var svårt att redan se några effekter av satsningarna, eftersom de är så pass nya, implementering ofta fortfarande pågår och någon utvärdering ännu inte har gjorts. En del uppgav att effekter endast kunde ses för delar av satsningen. Kommunernas erfarenheter av statsbidraget I citaten som följer anges vilken typ av som svarat, utifrån SKLs uppdelning. A=storstäder och storstadsnära er, B=större städer och er nära större stad, C=mindre städer/tätorter och landsbygdser.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr9.2- acum/gota 7(16) Positiva erfarenheter av statsbidraget beskrevs av 243 er, exempelvis: Nu har vi fått möjlighet att prova en del nya digitala lösningar ochfått vara lite pionjärer. Detta gör det lättare aitfattaframtida beslut om att fortsätta med testade produkter eller arbetssätt inom de aktuella områdena eller om vi ska ta en annan väg. (C) Statsbidragetfickfart på investerings- och införandetakten av välfärdstek nik/e-hälsa. (A) Har ökat diskussionerna kring digitalisering och tekniska lösningar. T eknikambassadörer har utsetts i många av verksamheterna. (A) Satsningen landade mycket väl, eftersom välfärdsteknik varit högt prioriterat under ett antal år och en delförberedelsearbete redan gjorts. (B) Stimulansmedlen har haft ett brett användningsområde vilket varit positivt. Har kunnat användas till bl.a. införande av olika satsningar som sedan har möjlighet altfinnas kvar efter statsbidragets avslut. (B) Negativa erfarenheter av statsbidraget beskrevs av 193 er, exempelvis: Alldeles för kort tid för satsningen. Svårt att hinna planera, icera, köpa in, installera, mm. inom 6 månader, dar del av tiden varit under se mesterperiod. (C) Statsbidraget hade kunnat va'xlas upp flera hundra procent om det hade fått löpa Över en längre tidsperiod. Nu präglas det istället av kortsiktiga lösningar och ibland ifrågasättande om intentionen. (A) tekniken som finns att tillgå kräver upphand- tid till. (C) Mycket av den långsiktiga ling, vilket det intefunnits Förslag på Förändringar avseende statsbidraget beskrevs också, exempelvis: Statsbidrag ska kunna användas över årsskiften na'r bidraget kommer andra halvåret. (C) Hade önskat minst tre år för att kunna bygga upp det bra. (C) Bättre framförhållning för att kunna planera inköp och satsningar. (B) Det är önskvärt med ännu tydligare exempel på vad stimulansmedlenfår användas till och vad som räknas in i begreppet vdlfiirdstekm'k. (B) Återrapporteringen skulle behövt ske langrefram. Vi blev klara med våra investeringar strax innan årsskiftet och har ännu inte kunnat se effekten av satsningarna. (C)

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr lou oq/ ama 8(16) [ Önskar] att satsningen återkommer, då behovet av att införa och utöka användningen av vdlfärdsteknik inom vård och omsorgföreligger. (C) Kort summering Om man summerar det som framkom i återrapporteringama är äldreomsorgen den verksamhet som har fått ta del av satsningarna i störst utsträckning (286 av erna hade använt medel inom detta område). Som en konsekvens av detta är personer över 65 år i särskilt boende den målgrupp som erna har satsat mest på, följt av personalen som arbetar vid särskilda boenden. Stimulansmedlen användes framförallt till följande; inköp av läsplattor och smarta telefoner, internetuppkoppling och wifi på boenden (tillgänglighet för personal och boende), mobil joumalföring och kompetens och utbildningsinsatser. Dessutom investerades en hel del i elektroniska planeringsverktyg liksom digitala lösningar som larm, sensorer, trygghetskameror och liknande. Digitalisering av arbetssätt samt ökad trygghet/säkerhet för individen kom på första respektive andra plats, som svar på frågan vad erna bedömde att statsbidraget bidragit till hittills. Därefter kom kvalitetshöjning i verksamheter, förbättrad arbetsmiljö för personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen och ökad livskvalitet för individen. Socialstyrelsens kommentar Socialstyrelsen har granskat inkomna redovisningar och kan konstatera att statsbidraget har använts i enlighet med regeringens intention och Socialstyrelsens anvisningar. Satsningen ligger rätt i tiden, eftersom många av erna redan hade börjat fundera kring/planera investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen och även påbörjat olika satsningar. Detta stimuiansbidrag tycks ha skyndat på denna process. Samtliga av landets 290 er rekvirerade medel, vilket också är ett tecken på intresse för området och att alla erna ser möjligheter att nyttja medlen. Det är också en satsning som bidrar till jämställdhet i arbetslivet, eftersom medlen riktas till kvinnodominerade arbetsplatser där digitaliseringen ofta har varit eftersatt. Det är emellertid inte alltid helt tydligt i återrapporteringarna vad stimulansmedlen har bekostat och vad som har bekostats med andra medel eller som ingår i ordinarie verksamhet. Det bör också nämnas att erna har haft vissa svårigheter med att tolka vad detta statsbidrag har kunnat användas till, vilket bidragit till att Socialstyrelsen har fått många frågor kring detta. Att utlysningen av statsbidraget skedde sent in på året och att alla medel skulle vara förbrukade vid årets slut har varit andra utmaningar för erna som har föranlett en hel del kontakter med Socialstyrelsen. En av de vanligaste effekterna med satsningen uppgavs vara digitalisering av arbetssätt. Det är dock inte ett ändamål i sig att digitalisera arbetssätten. Av sva ren drar Socialstyrelsen slutsatsen att det handlat om att spara tid och resurser för en och att höja kvaliteten i verksamheterna. Socialstyrelsen följer ut vecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i erna årligen och i de rapporter som ska lämnas 2019 och 2020 inom ramen för detta uppdrag eventuella effekter av statsbidragen mer utförligt. presenteras

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr QCNOÖr/ 90W; 9(16) Statsbidraget bidrar till genomförande av Agenda 2030, de globala utvecklingsmål som har beslutats av FN:s generalfo rsamling. Arbetet som erna har bedrivit inom ramen för satsningen beaktar: - Mål 5 -jämställdhet (öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations och ikationsteknik, for att främja kvinnors egenmakt) ' Mål 9 - att främja innovation (ökad tillgång till informations- och ikationsteknik) ' Mål lo minska ojämlikheten (möjliggöra och verka för alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekono miska och politiska livet)

11 SOCIALSTYRELS EN Dnr 9.2 awm/ame 10(16) Bilaga 1. Fördelade, rekvirerade & förbrukade medel 2018 Kommun Fördelningsnyckel Rekvireraf Förbrukqi Ale Alingsås Alvesta Aneby _. _. _. Arboga Arjeplogs Arvidsjaurs Arvika Askersunds Avesta Bengtsfors Bergs Bjurholms Bjuvs Bodens BoHebygds Bollnäs Borgholms Borlänge Borås stod Botkyrka Boxholms Bromölla Bröcke Burlövs Båstads Dols Eds Danderyds Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköpings Eskilstuna Eslövs Essunga Fagersta Falkenbergs mg

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr9.2_otc a/ amb 11(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvlrerct Förbrukui Falköpings Falu Filipstads Finspångs Flens Forshaga Färgelanda Gagnefs Gislaveds Gnesta Gnosjö Grums Gröstorps Gullspångs Gällivare Gävle Gö1eborgs stod Götene Hobo Hagfors Hallsbergs Holls rohommors Halmstads Hammarö Honinge Hoporondo stod Heby Hedemora Helsingborgs stad Herrljungo Hjo Hofors Huddinge Hudiksvalls Hulisfreds Hylte Håbo HöHefors Härjedalens Hörnösonds Härryda Hässleholms

13 SOCIALSTY RELS EN Dnr9.2 - m/qmfi 12(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvirerot Förbrukui. Högonös Högsby Hörby Höörs Jokkmokks Jörföllo Jönköpings Kolix Kolmor Karlsborgs Karlshamns Karlskoga KorISkrono Karlstads Ko1r1neho1ms Kils Kindo Kiruna Klippans Knivsfo Kramfors Kristionsmds Kristinehamns Krokoms Kumla Kungsbacka Kungsörs Kungölvs Kävlinge Köpings Laholms O Landskrona stod Loxö Lekebergs Leksands Lerums Lessebo Lidingö s1ad Lidköpings Lilla Edets Lindesbergs Linköpings

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr 9.2 _ Qoqoq/Qsm 13(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvlrerol Förbruko'f Ljungby Ljusdals Ljusnarsbergs Lommo Ludvika Luleå Lunds Lycksele Lysekils Malmö s1od Molung-Sölens Malö Mariestads Morkoryds Marks Melleruds Mjölby Moro Motolo Mullsjö Munkedals Munkfors Mölndals 510d Möns1erös Mörbylånga Nacka Nora Norbergs Nordanstigs Nordmalings Norrköpings Norr1ö1je Norsjö Nybro Nykvorns Nyköpings Nynöshomns Nässjö Ockelbo Olofs1röms Orso Orusf

15 SOCIALSTYRELSEN Dnr w m/wa 14(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvireral Förbrukal Osby Oskarshamns Ovanåkers Oxelösunds Pajala Partille Perstorps PHeÖ Ragunda Region Gotland Robertsfors Ronneby Röhviks Salems Sandvikens Sigtuna Simrishamns Sjöbo Skoro Skellefteå Skinnskonebergs O Skurups Skövde Smedjebackens Sollefteå SoHentuno a stod Sorsele Sotenös Staffanstorps Stenungssunds Stockholms stad Storfors S rorumons Strdngnds Strömstads Strömsunds Sundbybergs stod l Sundsvalls Sunne Surahammars W

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr ) %% 15(16) Kommun Svalövs Svedolo Svenliungo Säffle Säters Sävsjö Söderhamns Söderköpings Södertälje Sölvesborgs Tanums Tibro Tidaholms Tierps Timrå Tingsryds Tiörns Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborgs Trollhönons stod Troso Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamns Umeå Upplands Vösby Upplonds Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryds Valdemarsviks Vallentuna Vansbro Vara Varbergs Fördelningsnyckel Rekvlrera Förbrukoi W? a

17 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (16) m Kommun Vaxholms Vellinge Vefiondo Vilhelmina Vimmerby Vindelns stad Vingåkers Vårgårda Vänersborgs Vönnös Värmdö Vörnomo Vösterviks Vösierös stad Vöxjö Ydre Ystads Åmåls Ånge Åre Åriöngs Åsele Åstorps Åtvidabergs Älmhults Älvdalens Älvkarleby Älvsbyns Ängelholms Öckerö Ödeshögs Örebro Örkelljunga Örnsköldsviks Östersunds Österåkers Östhammars Östra Göinge Överkalix Övertorneå Summa WWMMMWWWM Fördelningsnyckel I Rekvlreral Förbrukoi g2 ;