KALLELSE. Datum Härjedalssalen, Camp Sveg :00

Transkript

1 Kommunfullmäktige Johan Höglund KALLELSE Datum Sida 1(4) Kommunfullmäktige Härjedalssalen, Camp Sveg :00 Följande lokaler på medborgarhuset finns bokade för gruppmöten från kl : P1 C, M, S P5 KD, L, V, VH P3 LPO, SD Observera utbildning om hot och våld mot förtroendevalda kl Se separat inbjudan. Föredragningslista INLEDNING 1 Upprop 2 Val av justerare Förslag tid för justering: fredagen 1 mars kl Allmänhetens frågestund MEDBORGARFÖRSLAG 4 Nyinkomna medborgarförslag 5 Medborgarförslag om skollokaler i Sveg Förslag till beslut: - Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. 6 Medborgarförslag om att dela ut gratis komposteringspåsar till hushållen i Härjedalen Förslag till beslut: - Medborgarförslaget överlämnas till miljö- och byggnämnden för beslut. 2018/ /15 1

2 2 MOTIONER 7 Nyinkomna motioner 8 Motion om alternativ leverantör av äldreomsorg Förslag till beslut: - Motionen avslås. 2016/218 FRÅGOR 9 Nyinkomna frågor ÖVRIGA SAKÄRENDEN 10 Reglemente näringslivsråd Förslag till beslut: - Reglemente för näringslivsrådet fastställs. 11 Ägardirektiv 2019 för Jämtlands Räddningstjänst-förbund Förslag till beslut: - Förslaget till ägardirektiv 2019 för räddningstjänstförbundet i Jämtlands län antas. 12 Avfallstaxa för Härjedalens kommun Förslag till beslut: - Förslaget till reviderad renhållningstaxa antas. - Den nya taxan gäller från och med Den nya taxan ersätter avfallstaxan från Ny webbplats Förslag till beslut: kronor beviljas för att ta fram och bygga en ny extern webbplats samt för att utföra en förstudie inför kommunens framtida interna kommunikationskanal. - Kostnaden tas som en investering. 14 Redovisning av ej verkställda beslut, enligt SoL och LSS 2019/ / / /42 Sn 2018/116 AVSÄGELSER 15 Nyinkomna avsägelser 16 Avsägelse uppdrag, Gottfrid Jonsson 2018/670 2

3 3 VALÄRENDEN 17 Val av kommunstyrelsens andre vice ordförande, tillika oppositionsråd 18 Val av god man enligt fastighetsbildningslagen, tätortsföhållanden efter Gottfrid Jonsson (S) 19 Val av ledamot i gemensam miljö- och byggnämnd efter Gottfrid Jonsson (S) 20 Val av ledamöter i styrelsen för Härjegårdar fastighets AB 21 Val av ersättare i styrelsen för Härjegårdar fastighets AB 22 Val av ordförande i styrelsen för Härjegårdar fastighets AB 23 Val av vice ordförande i styrelsen för Härjegårdar fastighets AB 24 Val av lekmannarevisor i Härjegårdar fastighets AB 25 Val av ersättare för lekmannarevisorn i Härjegårdar fastighets AB 26 Val av ett ombud med ersättare till Härjegårdar fastighets AB 27 Val av ledamöter i styrelsen för Vatten och miljöresurs AB 28 Val av ersättare i styrelsen för Vatten och miljöresurs 2019/ / / / / / / / / / / / Val av ordförande i Vatten och miljöresurs AB 2018/ Val av lekmannarevisor i Vatten och miljöresurs AB 31 Val av ersättare för lekmannarevisorn i Vatten och miljöresurs AB 32 Val av ett ombud med ersättare till Vatten och miljöresurs AB 2018/ / /581 3

4 4 33 Val av ledamöter i styrelsen för Stiftelsen Tännäs fritidsanläggningar 34 Val av ersättare i styrelsen för Stiftelsen Tännäs fritidsanläggningar 35 Val av revisorer i Stiftelsen Tännäs fritidsanläggningar 36 Val av ersättare för revisorerna i Stiftelsen Tännäs fritidsanläggningar 37 Val av ett ombud med ersättare till Coompanion ekonomisk förening 2018/ / / / / Val av ett ombud med ersättare till Fjällvind AB 2019/ Val av ett ombud med ersättare till Härjedalens fjällmuseum 40 Val av ett ombud med ersättare till Härjeåns kraft AB 41 Val av ett ombud med ersättare till Inlandsbanan AB 42 Val av ett ombud med ersättare till Inlandkommunernas ekonomiska förening 43 Val av ett ombud med ersättare till fastighetsaktiebolaget Norkom 44 Val av ett ombud med ersättare till Ytterhogdals elektriska AB 2019/ / / / / / Övriga valärenden Pernilla Heijdenbeck Persson (S) ordförande 4

5 Sida 1 av 2 Kommunfullmäktiges sammanträde den Omröstningar Ledamöter Parti Närvaro Ja Nej Pernilla Heijdenbeck- 1 Persson, ordförande S Gunnar Hedin, 1:e vice 2 ordförande C Åke Remén, 2:e Vice 3 ordförande V 4 Anders Häggkvist C 5 Sandra Sime C 6 Jenny Hansen C 7 Mats Eriksson C 8 Mikael Jonasson C 9 Maj-Britt Halvarsson C 10 Margareta Mahmoud-Persson KD 11 Torbjörn Rensberg L 12 Olle Larsson LPO 13 Billy Anklew LPO 14 Nils-Olof Friberg LPO 15 Johan Fredholm M 16 Thomas Wiklund M 17 Pontus Nissblad M 18 Lars-Olof Mattsson M 19 Lars-Gunnar Nordlander S 20 Gunilla Zetterström-Bäcke S 21 Magnus Karlsson S 22 Cristina Åhs S 23 Pelle Johansson S 24 Torbjörn Bergman S 25 Helén Westfält S 26 Christer Nordqvist S 27 Agneta Ohlsson S 28 Ingegärd Fjällgärde SD 29 Ted Länsberg SD 30 Helena Larsson V 31 Karin Holmin VH Avstår Res Ja Nej Avstår Res Närvaro kommunfullmäktige 5

6 Sida 2 av 2 Omröstningar Ersättare Parti Närvaro Ja Nej 32 Elina Grubb C 33 Jan-Erik Svensson C 34 Stig Holm C 35 Anneli Fundin C 36 Ulla-Britt Åslund KD 37 Vakant KD 38 Eva-Britt Boij L 39 Maria Nordkvist L 40 Per-Anders Tapper LPO 41 Jonas Lövnord LPO 42 Lydia Bygdén M 43 Magareta Gladh M 44 Mahmoud Alkwas S 45 Johanna Grip S 46 Gottfrid Jonsson S 47 Mimmie Stålhandske S 48 Sune Halvarsson S 49 Bo Danielsson V 50 Jeanette Ek V 51 Roger Lindén VH 52 Kicki Jonasson VH Avstår Res Ja Nej Avstår Res Närvaro kommunfullmäktige 6

7 SAMMANTRÄDESARVODE Styrelse/ nämnd: Sammanträdesdatum: Namn: Personnummer: Färdsätt: Egen bil Kollektivtrafik (bifoga kvitton för resan) Annat (endast restidsersättning betalas) Ange avstånd enkel resa: km Eventuell ersättning för förlorade inkomster: Jag begär ersättning för förlorade inkomster enligt nedanstående: (Ange ett eller flera av nedanstående sex alternativ, du som inte begär förlorad arbetsinkomst fortsätter direkt till namnteckning. Kom ihåg att nytt intyg om förlorad arbetsinkomst ska lämnas in vid ändrade förhållanden) 1. Förlorad inkomst från anställning inom Härjedalens kommun (bifoga beviljad ledighetsansökan, lägg inte in ledighet i självservice) Sammanträdesdagen är: Arbetsdag Fridag 2. Förlorad inkomst från annan anställning. Antal timmar Ange arbetsgivare: 3. Förlorad inkomst från näringsverksamhet, enligt SGI Antal timmar 4. Förlorad inkomst från näringsverksamhet, enligt taxerad förvärvsinkomst Antal timmar 5. Förlorad A-kasse-ersättning (bruttoersättning, före skatt): Totalt kr. 6. Förlorad sjukpenning o d ersättning (bruttoersättning, före skatt): Härjedalens kommun Namnteckning: Totalt kr. Lämnas till sekreteraren vid sammanträdet för vidarebefordran till HR lön. 7

8 För att komma till en version av arvoderingsblanketten som är möjlig att skriva ut, klicka här. Observera att plattan måste vara kopplad till en skrivare. (MeetingDocs stöder för närvarande inte att handlingar skrivs ut därifrån, utan möjligheten finns just nu endast genom att skriva ut från hemsida. Blanketter för sammanträdesarvoden hålls även tillgängliga i möteslokalen.) 8

9 Kommunledningsförvaltningen Sida 1(1) Datum Till ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige I anslutning till kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari ger Sveriges Kommuner och Landsting en utbildning om hot och våld mot förtroendevalda. Tid: (Kaffe finns serverat från strax efter 10) Plats: Mosippan, Camp Sveg (direkt till höger innanför entrén) Obligatorisk närvaro. I anslutning till utbildningen kommer kommunens säkerhetssamordnare Magnus Jönsson att berätta om kommunens arbete med att ta fram en policy för arbetet mot hot och våld mot förtroendevalda. Med vänliga hälsningar Pernilla Heijdenbeck Persson, kommunfullmäktiges ordförande. Härjedalens kommun, version Adress Medborgarhuset SVEG Tfn Fax vx Bankgiro Hemsida

10 Policy säkerhet för förtroendevalda Dokumentets namn Säkerhet för förtroendevalda Diarienr Kompletteras Dokumenttyp Policy Fastställd av Kommunfullmäktige Datum och paragraf Dokumentansvarig/processägare Säkerhetssamordnare Giltighetstid Reviderat datum (beslut) Övrig info 10

11 Inledning Syftet med denna policy är att ge stöd i säkerhetsfrågor till förtroendevalda i Härjedalens kommun. Genom att ta del av innehållet ökar säkerhetsmedvetandet, vilket i sin tur möjliggör aktiva och medvetna val som bidrar till att värna den personliga säkerheten. Som politiker och offentlig person behöver man idag tänka på säkerhet ur flera perspektiv. Organisation Det finns flera olika funktioner i samhället som kan vara till stöd i frågor som rör personlig säkerhet. Beroende på behov kan stöd fås såväl förebyggande som efter en inträffad händelse. Beroende på om en händelse är kort eller varar över tid kan stöd även fås under en pågående händelse. Kommunen Inom kommunen har de olika förvaltningarna ett uppdrag och ansvar kring säkerhet och säkerhetsrelaterade frågor. Säkerhetssamordnaren har en samordnande funktion och kan vara en lämplig initial kontaktpunkt inom kommunen. Kommunens tjänstemannaorganisation kan fungera som ett bollplank i hanteringen av en händelse och vid diskussioner kring förebyggande åtgärder. Polisen Polisen arbetar med att förebygga och utreda brott, de har också ett ansvar för personsäkerhet. Polisen kan sätta in olika skyddsåtgärder om en hotbild konstateras. Inom polisen är det i första hand den lokala brottsoffer- och personssäkerhetsverksamheten (Bops) som ägnar sig åt personsäkerhet. Hot och våld Hur en situation uppfattas kan skilja sig från person till person. Om man uppfattar en situation eller händelse som hotfull är det alltid bra att prata med någon annan om det inträffade. Det man själv upplever som hotfullt är dock inte alltid ett brott i lagens mening. Man har alltid rätt att göra en polisanmälan men en förundersökningsledare kommer att göra en bedömning av om ett brott har begåtts och om det finns förutsättningar för att utreda brottet. Även om en händelse är att betrakta som brott är det inte säkert att någon kan ställas till svars för det inträffade och bli dömd i domstol. Hot kan riktas inte bara mot en enskild person utan även mot en grupp av personer eller mot närstående till en person. När man i samband med en viss händelse söker stöd hos en funktion i samhället, är det bra att berätta att man har ett förtroendeuppdrag och om man gör en koppling mellan uppdraget och det som inträffat. Förebyggande åtgärder Ofta finns det ett antal olika åtgärder man kan vidta för att öka sin säkerhet och förebygga 11

12 hotfulla och våldsamma situationer. En del åtgärder är enkla och kräver bara en ökad medvetenhet medan andra åtgärder kräver mer resurser. Ökad medvetenhet kan uppnås med enkla medel; genom att prata med sina kolleger och dela tankar och erfarenheter. Varje förtroendevald bör påtala risker som uppmärksammas och förmedla dessa till sitt parti. Du som person Genom att vara medveten om hur och var du exponerar dina personliga uppgifter kan du minska risken att utsättas för hot och våld. Välj med omsorg vilka plattformar du exponerar dig på och gör medvetna val kring vilken information du delar med dig av via internet. Räkna med att den information som du en gång har lagt ut på internet alltid finns kvar. Hur du uttrycker dig i den offentliga debatten kan påverka hur andra ser på dig och dina politiska motståndare. Genom ditt agerande kan du bidra till att hålla det offentliga samtalet på en bra nivå. Det finns information om personlig säkerhet som är framtaget av exempelvis Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Se läsförslag i bilaga 1. Riskinventering och bedömning Riskinventering görs för att identifiera var och när risker kan uppstå och vem eller vilka som kan drabbas. Att inventera risker kan göras enskilt eller i grupp: 1. Vilka aktiviteter är viktiga att analysera? Exempelvis kan det handla om ett känsligt beslut eller ett uttalande i en fråga som skapar mycket engagemang 2. Behövs mer information och var kan den hittas? Finns det någon som du bör rådgöra med (exempelvis säkerhetssamordnaren i kommunen)? 3. Vilka åtgärder kan du vidta för att minska risken? 4. Vilka tider och platser är risken störst att bli utsatt för ett påhopp eller angrepp? Finns det möjlighet att få hjälp på platsen, att larma och att sätta sig i säkerhet? 5. Tänk på att en situation även kan utlösas av händelser bakåt i tiden. Det som framkommer vid en riskinventering bör delges de parter som kan bidra till att minska riskerna. Exempel på sådana parter kan vara det egna partiet, kommunen genom säkerhetssamordnaren och Polismyndigheten. Att medvetandegöra risker ger en mental förberedelse och gör det lättare att undvika dem. Möten I rollen som förtroendevald förekommer möten i olika beslutande församlingar. Ett antal av dessa möten sker i lokaler med visst tillträdes- och/eller skalskydd medan andra möten är helt offentliga. Förebyggande arbete inför möten Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Möjligheten till säkerhetskontroll regleras enligt lagen (SFS 2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. Innan beslut om säkerhetskontroll ska samråd ske med Polismyndigheten. 12

13 Ordföranden ska alltid informera kommunens säkerhetssamordnare (eller kanslichef om säkerhetssamordnaren inte är i tjänst) om det inför ett möte framkommit säkerhetsrelaterad information. Kommunens personal har motsvarande ansvar att genom säkerhetssamordnaren informera ordföranden. Finns det information som rör säkerheten vid ett möte, direkt eller indirekt, ska ordföranden i samråd med säkerhetssamordnaren besluta om åtgärder för att höja säkerheten. Polisen kan utgöra ett bollplank kring säkerhet och bedömningar. Ordning under möten Ordföranden leder mötet och ansvarar för ordningen. Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och som inte lugnar ner sig efter tillsägelse. Ordföranden får upplösa sammanträdet om det råder sådan oordning som inte kan åtgärdas. Om en akut händelse uppstår: Det är allas ansvar att vid pågående brott eller överhängande hot om våld mot annan ringa larmnumret 112 Utbildning Vid början av nya mandatperioder ska introduktionsutbildning genomföras för samtliga förtroendevalda. Utbildningen bör utgå från detta dokument och innehålla en genomgång av rutiner. Önskemål om ytterligare utbildning inom området kanaliseras via fullmäktiges ordförande som sedan diskuterar möjligheter tillsammans med säkerhetssamordnaren. Lokaler De lokaler som används vid möten för förtroendevalda kan skifta. Många gånger används lokaler återkommande. Möteslokalerna och deras förutsättningar bör diskuteras mellan ordföranden och säkerhetssamordnaren. De lokaler som ofta används för möten bör gås igenom fysiskt i syfte att upprätta planer för säkerheten. Inför varje möte bör de aktuella lokalerna gås igenom fysiskt av ordföranden och sekreteraren med fokus på brandsäkerhet och utrymningsvägar. Möjligheten att låsa in sig i annat utrymme bör också beaktas. Åtgärder vid hot och våld Varje situation där hot och våld förekommer är en unik händelse. Samtidigt finns det vissa generella råd som kan vara lämpliga att följa. Generella råd ger en trygghet i hanteringen men bör alltid kompletteras med en lyhördhet för den aktuella situationen och den eller de som utsatts. 13

14 Hot Hot kan framföras till en person på många sätt. Det kan vara verbala hot vid ett fysiskt möte, hot som framförs per telefon eller hot via meddelanden på telefon eller sociala medier. Om man utsätts för vad man upplever vara ett hot ska man kontakta polisen. Hot som inkommer via meddelanden ska sparas. En naturlig reaktion kan vara att radera ett hotfullt meddelande men för att kunna utreda ett brott behövs bevis. I samband med att man kontaktar polisen ska man uppge att man sparat information i form av meddelanden. Man bör också uppge att man är förtroendevald och om man kopplar samman förtroendeuppdraget med hotet. Om hot inkommer via telefonsamtal så lyssna uppmärksamt och avbryt inte den som ringer. Notera, gärna på papper, sådant som: Tid Bakgrundsljud Kön Ålder Dialekt Övriga detaljer På så sätt finns större möjlighet att identifiera den som ringer. Det finns också möjlighet att på egen hand begära ut listor på inkommande samtal via din teleoperatör. Om man mottar ett hot bör man kontakta sitt parti, säkerhetssamordnaren och polisen. Tillsammans med den drabbade kan åtgärder och en väg framåt diskuteras. Våld Vid pågående brott eller överhängande hot om våld mot dig själv eller annan ring 112 Om en hotfull situation uppstår eller riskerar att eskalera: 1. Försök att uppträda lugnt och samlat 2. Ställ dig upp, öka dina möjligheter att röra dig 3. Rör dig i riktning mot andra personer som du uppfattar som neutrala. 4. Försök att göra andra personer uppmärksamma på vad som händer. 5. Gå inte in i en argumentation, försök att vara saklig. Genom att försöka att behålla sitt lugn ökar man möjligheten att anpassa sitt sätt att handla efter situationen. Vid ett samtal med en person kan man försöka få denne att bryta sitt handlingsmönster genom att föreslå ett alternativ till hur denne agerar. Det finns situationer där man kanske måste ropa på hjälp, springa från platsen, låsa in sig eller försvara sig. I Sverige råder nödvärnsrätt. Detta innebär att var och en har rätt att försvara sig själv och sin egendom. I detta försvar har man rätt att använda det våld som inte är uppenbart oförsvarligt. En person som hjälper den som angrips har samma rätt. Rätten till nödvärn gäller mot: Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. 14

15 Den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. Den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller den som vägrar lämna en bostad efter tillsägelse. Åtgärder efter en händelse Åtgärder som vidtas efter en händelse syftar till att minska konsekvenserna för den drabbade men även för andra involverade som till exempel blivit vittnen till händelsen. Dokumentation Så snart som möjligt efter en händelse ska du dokumentera det som inträffat. Detta bör du göra för dig själv i ett rum med hjälp av papper och en penna. Skriv ner tid och plats, vad som eventuellt har sagts och övriga detaljer så noggrant som möjligt. Spara eventuella meddelanden som du tagit emot och skickat. På en vårdcentral eller annan vårdinrättning kan du få eventuella personskador dokumenterade. Detta är viktigt vid en eventuell polisutredning och rättegång. Skador på egendom dokumenteras i text och med foto. Polisanmälan Det är viktigt att polisanmälan görs, det är en markering att en gräns har överskridits. En anmälan ger polisen värdefull information som kan användas för att analysera eventuellt skyddsbehov En polisanmälan görs med fördel av den drabbade själv men kan även göras av annan person. För att få stöd i processen kan man kontakta en kollega som man har förtroende för eller säkerhetssamordnaren. Den drabbade kallas målsägande och målsägandes medverkan i den följande processen är ofta avgörande för utfallet Vid en polisanmälan är det viktigt att berätta att man är förtroendevald och om det är så att man kopplar samman sitt uppdrag med det inträffade. En polisanmälan kan i vissa fall åtkomstskyddas, vilket innebär restriktivitet när det gäller vem som kan ta del av den. Man kan alltid önska åtkomstskydd men det avgörs av polisen. Information och mediehantering En stark rekommendation är att samråda med Härjedalens kommuns kommunikationsavdelning innan man yttrar sig i media kring en händelse. Kommunikationsavdelningen kan bidra med tips om hur man kommunicerar och kring mediehantering. Krisstöd En person som utsatts för hot eller våld kan vara i behov av olika former av stöd. Sådant stöd tillhandahålls av en rad olika aktörer i samhället. För vägledning kan den utsatte kontakta sitt parti och/eller säkerhetssamordnaren. Dessa kan även bidra vid en bedömning av det inträffade och hur händelsen kan hanteras framåt. Stöd kan även behövas för personer som mer indirekt drabbats av en händelse. Detta bör 15

16 beaktas och dessa personer bör informeras om möjligheter till stöd. Rättegång Den som önskar det ska kunna få stöd i form av sällskap vid en rättegång. Stödet kan till exempel ges av partikamrater eller av någon annan person som den drabbade har förtroende för. I vissa fall kan domstolen utse ett målsägandebiträde, oftast en advokat, som har till uppgift att hjälpa den drabbade och tillvarata dennes intressen. Målsägandebiträde är kostnadsfritt. Brottsofferjouren kan också ge stöd och organisationen finns representerad i hela landet. Uppföljning Som ett led i stödet för den utsatte ska händelsen eller händelserna följas upp. Den utsatte ska få komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Uppföljning kan behöva ske vid flera tillfällen. Kommunstyrelsens ordförande är ansvarig för att följa upp den utsattes mående och att stämma av eventuella behov av extern hjälp. En uppföljning av själva händelseförloppet utförs av säkerhetssamordnaren. De erfarenheter som framkommer i uppföljningen av händelsen är viktiga för att fortsatt utveckla förmågan att hantera händelser kopplade till hot och våld. En uppföljning ska också ske med de som varit inblandade i hanteringen av en händelse, exempelvis ordföranden, kolleger och kommunala tjänstemän. Syftet är lärande; att vid nästa tillfälle kunna göra en bättre insats. Checklista Akutfas Alla och envars ansvar Vid pågående brott eller överhängande hot om våld mot dig själv eller annan ring 112 Se till att den/de drabbade blir omhändertagna/får vård Om den utsatte godkänner det, kontakta anhöriga Se till att den utsatte hela tiden har sällskap På kort sikt Kommunstyrelsens ordförande i samråd med säkerhetssamordnaren ansvarar Stöd finns på många olika håll. Undersök möjligheter och erbjud hjälp att få stöd Ge möjlighet till avlastning i arbetssituationen under en tid om det behövs. Ha kontakt med den utsatte och stäm av hur denne mår. Första kontakt bör ske inom en vecka På längre sikt 16

17 Kommunstyrelsens ordförande i samråd med säkerhetssamordnaren ansvarar Följ upp den utsatte över tid och gör en uppföljning i form av samtal inom 3 månader Ge stöd inför och vid eventuell rättegång Följ upp de som drabbats indirekt av händelsen och hur de mår Bedöm om åtgärder krävs med anledning av arbetsmiljö och/eller sjukfrånvaro Ta vara på erfarenheter från händelsen för att förbättra arbetet Se över dokument och rutiner För den som blivit utsatt Skriv ner vad som hänt, gör det ensam och var noggrann med detaljer Anmäl händelsen till ditt parti Gör en polisanmälan om du anser att brott har begåtts (samråd med någon om du behöver det) Dokumentera skador på person och/eller egendom Prata om det inträffade med någon du har förtroende för Var noga med att äta och sova på regelbundna tider. Avstå alkohol 17

18 Bilaga 1 Läsförslag Polismyndigheten Jag vet var du bor Personlig säkerhet för dig som har offentliga uppdrag Säkerhetspolisen Personlig säkerhet -sakerhet-upplaga2.pdf 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 Näringslivsrådets reglemente Dokumentets namn Dokumenttyp Fastställd av Dokumentansvarig/processägare Diarienr Datum och paragraf Giltighetstid Reviderat datum (beslut) Övrig info 27

28 SYFTE Näringslivsrådet ska vara en arena att upprätthålla en kontinuerlig och levande dialog mellan kommunens företag, politiker och tjänstemän. Fokus i Näringslivsrådets arbete ska vara på tillväxtfrågor. Genom kunskap, samverkan och erfarenhetsutbyten arbetar rådet med att skapa bra förutsättningar för kommunens näringsliv samt underlätta rekryterings- och utvecklingsmöjligheterna för företag i Härjedalens Kommun. Näringslivsrådet ska ha stor delaktighet i framtagandet i kommunens långsiktiga näringslivspolitiskaprioriteringar. RÅDETS SAMMANSÄTTNING Näringslivsrådet är organisatorisk knutet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen representeras av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande samt oppositionsråd. Från tjänstemannaorganisationen deltar kommunchef och tillväxtchef. Övriga tjänstemän deltar efter behov. Näringslivsrådet ska ha en bred förankring i näringslivet. Exempel på branscher är besöksnäring, skog, kraft, industri, handel, tjänstesektorn och gröna näringar. Andra organisationer kan vara lokala företagarföreningar, destinationsbolag, samebyar, LRF, Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Representanterna för de olika branscherna/grupperingarna har ett ansvar att återföra diskussioner och beslut från Näringslivsrådet till den bransch/företagargrupp som man representerar. Näringslivsrådet avgör vilka som deltar i rådets arbete. ARBETSFORMER Näringslivsrådet sammanträder fyra gånger per år. Rådet bestämmer själv tid och plats för sina möten. Rådets ordförande är kommunstyrelsens ordförande, med kommunstyrelsens vice ordförande som ersättare. Vid rådets möten ska tjänsteperson från kommunen fungera som rådets sekreterare. Rådets möten kan ha olika teman där personer eller organisationer med olika kompetenser bjuds in. 28

29 Näringslivsrådet har möjlighet att inom sig utse arbetsgrupper för specifika frågor. Tekniska lösningar som möjliggör deltagande i rådets sammanträden på distans ska vara möjliga. SAMMANTRÄDESDELGIVNING Ordförande upprättar inför varje sammanträde, med stöd av tillväxtavdelningen, en dagordning som skickar till ledamöterna senast två veckor innan mötet. Den som har ett ärende som hen vill ska behandlas i rådet ska i god tid före ha sammanträdet anmäla ärendet till tillväxtavdelningen. PROTOKOLL Vid sammanträdena ska minnesanteckningar upprättas. Minnesanteckningar delges kommunstyrelsen. Minnesanteckningar och rådets handlingar ska överlämnas till kommunstyrelsen för arkivering. ERSÄTTNING Rådets ledamöter erhåller ersättning enligt av kommunfullmäktiges fastlagda regler för ersättning till förtroendevalda. Ersättning utbetalas för högst fem möten sammanträden rådet i sin helhet per år. För sammanträden och förrättningar i eventuella arbetsgrupper betalas inget sammanträdesarvode, endast eventuell restids- och kilometerersättning samt i förekommande fall ersättning för förlorade arbetsinkomster. 29

30 Kommunledningsförvaltningen Beslutsinstans: Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Dnr Ks 2019/56 Reglemente Näringslivsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Fastställa reglemente för Näringslivsrådet Beskrivning av ärendet En översyn pågår av reglementena för de råd som finns i kommunen. Tidigare har reglementena för rådet för pensionärer och funktionsnedsatta och samiska rådet reviderats. Ungdomsrådets reglemente är på remiss. Ekonomi Förslaget innebär inga extra kostnader. Beslutsexpediering Beslut expedieras till: Tillväxtchef Gunnel Gyllander Förvaltningschef Härjedalens kommun, version

31 31

32 Kommunledningsförvaltningen Beslutsinstans: Kommunfullmäktige TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Dnr Kommunstyrelsen Ägardirektiv 2019 för Jämtlands räddningstjänstförbund Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar förslaget till ägardirektiv 2019 för räddningstjänstförbundet i Jämtlands län. Beskrivning av ärendet Ägardirektiv för Jämtlands räddningstjänstförbund ska antas av samtliga delägare. Räddningstjänstförbundet har skickat ett förslag till kommunen, vilket biläggs ärendet. Ekonomi Jämfört med föregående år minskar Härjedalens kommuns bidrag till förbundet med kronor, enligt räddningstjänstförbundets förslag. Beslutsexpediering Beslut expedieras till: Räddningstjänstförbundet Jämtlands län Johan Höglund Handläggare Gunnel Gyllander Förvaltningschef Härjedalens kommun, version

33 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 1 (6) Reviderad den: Adress: Förbundsordning: Fyrvallavägen 4, Östersund Upprättad av ägarna , reviderad , rev , rev , rev ÄGARDIREKTIV 2019 för Jämtlands Räddningstjänstförbund Konsortialavtal: Upprättat av ägarna , rev , rev , rev Ägardirektiv: Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun Gäller fr.o.m.: den 1 januari och tillsvidare eller senast den 31 december då nya ägardirektiv skall vara fastställda. Direktivens innehåll: 1 Verksamhetens mål Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kommunal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Målet att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands räddningstjänstförbund arbetar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning med förbundets resurser. 1 2 Ekonomiska mål och riktlinjer Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september Undantag från tidsplanen görs för år Direktionen skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om. 33

34 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 2 (6) Reviderad den: Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs. Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen. Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra besparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. 2 3 Ekonomiska förutsättningar budget och flerårsplan Budgetramen/medlemsbidraget för budget och flerårsplan utgår från års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddningstjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Kostnadsfördelningen 2018 års nivå ( års nivå) är följande: Berg tkr tkr, Bräcke tkr tkr, Härjedalen tkr tkr, Krokom tkr tkr, Ragunda tkr, tkr, Strömsund tkr tkr och Östersund tkr tkr totalt tkr tkr. Indexuppräkningen från 2017 till års nivå uppgår till 2,5 2,5 % för personalkostnader och 1,9 1,9 % för övriga kostnader (och intäkter). Förbundet får även för år 2018 behålla det extra tillskott på 2 mnkr som tillfördes förbundet 2017, Förbundet ska genomföra en verksamhets- och säkerhetsskyddsanalys där nödvändiga åtgärder för säkerhetsskyddet ska redovisas. Förbundet söker finansiering för drift- och investeringskostnader från medlemskommunerna. Arbetet ska ske i samråd med medlemskommunernas säkerhetsskyddschefer. För budgetåret uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag till tkr- varav från Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr. 34

35 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 3 (6) Reviderad den: För bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv. Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägarkommunerna enligt fastställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott. Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital). 35

36 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 4 (6) Reviderad den: 3 4 Informationskrav Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari året före budgetåret. Delårsrapporter Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter meddelas i början av året. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB mfl, enkäter etc). Övrig information Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder. 4 5 Speciella verksamhetskrav Principiella frågor Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommunfår tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. 36

37 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 5 (6) Reviderad den: Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet Upphandling Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Förbundets IT-verksamhet Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller informationssäkerhet och IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs. Personalpolitik Förbundet ska aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Säkerhetsskydd Förbundet ansvarar för att utifrån sitt verksamhetsansvar följa säkerhetsskyddslagen. Förbundet ska ha en av direktionen fastställd säkerhetsskyddsanalys. Det ska inom förbundet finnas en säkerhetsskyddschef. Förbundet ska i de fall det krävs genomföra säkerhetsprövning, registerkontroll och säkerhetssamtal med den personal som omfattas av detta. Extraordinära händelser och höjd beredskap Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. 37

38 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2019 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den XX Sida: 6 (6) Reviderad den: Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Förbundet ska i samverkan med ägarkommunerna delta i planeringen för det civila försvaret och planering för höjd beredskap. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem. 38

39 39

40 Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutsinstans: Kommunfullmäktige TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Dnr KS 2019/170 Revidering avfallstaxa Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till reviderad renhållningstaxa med giltighet från Förslaget ersätter då avfallstaxan från Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , Kf 26, att C-områden ska tas bort från renhållningskartan och att bebyggelse inom dagens C-områden helt befrias från renhållningsavgifter. Kommunstyrelsen gavs också i uppdrag att revidera kommunens renhållningsföreskrifter. Mot bakgrund av ovanstående har renhållningsavdelningen tagit fram förslag till reviderad avfallstaxa. De ändringar som föreslås är i huvudsak borttagande av C-områden och därmed befrielse från grundavgift (fast avgift) för fastigheter belägna utanför A- och B-områden. Viss anpassning av taxan har även gjorts för bolagisering av renhållningsverksamheten. Ekonomi Bortfallet av grundavgift från C-områden täcks upp av övriga renhållningskollektivet. Beslutsexpediering Beslut expedieras till: Avdelningschef Renhållningsavdelningen Härjedalens kommun, version Lina Eklund Handläggare Panos Alepliotis Förvaltningschef 40

41 Avfallstaxa för Härjedalens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2019-XX-XX , Kf XX297 Samhällsbyggnadsförvaltningen Renhållningsenheten 41

42 Innehåll ALLMÄNT...22 Ansvar för den kommunala avfallshanteringen...22 Ikraftträdande...22 Bestämmelser om avgiftsskyldighet...22 Principer...22 Uppdelning av taxan...22 Grundavgift...22 Hämtningsavgift...33 Slam-, fett och latrin...33 Tilläggsavgift...33 Avgiftsskyldig...33 Betalning...44 Icke fastställda avgifter...44 Skatter...44 Placering av avfallsbehållare...44 Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden...44 Byte av kärl...44 Bomkörningsavgift...44 Extrahämtning/-tömning...45 Index...55 AVGIFTER (alla avgifter är inklusive moms)...66 Kärlavfall...66 Område A...66 Område B...66 Område C...66 Flerfamiljshus, Samfälligheter/Bostadsrättsföreningar och Verksamheter...66 Tilläggstjänster kärlavfall...77 Extra hämtning...77 Byte av kärl...77 Övrigt...77 Slam- och fettavfall...77 Enskilda avloppsbrunnar...77 Fettavskiljare...77 Tilläggstjänster Slam och Fett...88 Extra tömning...88 Slangdragningsavgift...88 Övrigt...88 Latrin...88 Godkända latrinkärl...88 Avfall till återvinningscentral...99 Privatpersoner...99 Hämtning av grovavfall för privatpersoner...99 Döda sällskapsdjur...fel! Bokmärket är inte definierat.9 Verksamheter

43 ALLMÄNT Ansvar för den kommunala avfallshanteringen Kommunstyrelsen har det lagstadgade ansvaret för hantering av hushållsavfall i kommunen. Hanteringen av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av de eller dem som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren.. Renhållaren Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB informerar hushållen om avfallshanteringen i kommunen. De informerar även om de insamlingssystem för förpackningar och för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen. Insamling, transport, återvinning och omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt all tömning av enskilda slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare (vilket omfattar även anordningar som ägs av samfällighet) utförs av renhållaren. Hushållens grovavfall och farliga avfall hanteras vid kommunens återvinningscentraler. Ikraftträdande Denna taxa träder i kraft då Avfallstaxa för Härjedalens kommun upphör att gälla. Bestämmelser om avgiftsskyldighet Avgiftsskyldighet för avfallshantering regleras i Miljöbalken (1998:808), Avfallsförordning (2011:927) och Härjedalens kommuns Renhållningsföreskrifter. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i författningarna ovan. Principer En avfallstaxa skall täcka kostnaderna för att omhänderta allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet som uppstår i kommunen. Hantering av avfall ska helt och hållet bekostas av renhållningsavgiften, utan något stöd från skattemedlen. Avfallstaxan är miljöstyrande och ska bidra till att styra mot målen i Härjedalens kommuns avfallsplan. 27 kap. 5 miljöbalken ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Uppdelning av taxan Taxan delar upp avgifterna för kärl- och grovavfall enligt följande: Grundavgift Grundavgiften är en årlig fast avgift som anges per bostad eller verksamhetslokal. Avgiften täcker kostnader för miljö- och utvecklingsarbete, administration, service och 2 43

44 information. För hushållen ingår nyttjande av återvinningscentralerna för avlämnande av grovavfall och farligt avfall. Verksamheter har tillgång till återvinningscentraler och betalar vid avlämnande av grovavfall enligt särskild taxa. Farligt avfall från verksamheter tas ej emot utan hänvisas till privata marknaden. Hämtningsavgift Avgiften beror på i vilket område enligt renhållningsföreskrifterna, bilaga 3, som bostaden eller verksamhetslokalen är belägen i och vilken tjänst som avses. Avgiften ska täcka kostnader för hämtning, transport och behandling av kärl- och säckavfall från hushåll och verksamheter. Område A: Brännbart kärlavfall samlas i huvudsak in i kärl. Verksamheter, samfälligheter och flerbostadshus kan efter överenskommelse medtillåtelse från renhållarenrenhållningsavdelningen samla in kärlavfallet i containrar eller underjordsbehållare. Hämtningen är behovsanpassad och fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ställer ut behållaren på anvisad plats när den ska tömmas. Hämtning sker varannan vecka efter schema fastställt av renhållarenkommunen. Område B: Brännbart kärlavfall samlas in på gemensamma uppsamlingsplatser. Behållarna är kärl, containrar eller underjordsbehållare. Hämtning sker enligt av renhållaren kommunen fastställt schema. Utanför hämtområdeområde utanför A- och B-område: Fastighetsinnehavaren köper en betalsäck på en återvinningscentral. Efter att säcken fyllts med brännbart kärlavfall lämnas den in vid någon av kommunens återvinningscentraler. Slam-, fett och latrin Taxan för slam, latrin och fettavskiljare ska täcka kostnad för tömning, transport, behandling samt administration. Tilläggsavgift Avgifter för tilläggstjänster utgår för de tjänster som inte ingår i hämtningsavgiften, tex extra tömningar, slangdragning, framdragning av kärl. Avgiftsskyldig För varje bebyggd/beboelig fastighet ska avgift betalas enligt denna avfallstaxa och abonnemang tecknas för aktuell avfallshantering. Grundavgift skall erläggas för samtliga bebyggda/beboeliga fastigheteter inom A- och B-område.. Avgiftsskyldighet gäller för samtliga bostäder på bebyggd fastighet. För fastigheter belägna utanför A- och B-område ska grundavgift erläggas om tjänster som till exempel slamtömning nyttjas. Avgift tas ut enligt denna taxa för bebyggda/beboeliga fastigheter. Avgiftsskyldighet åligger fastighetsägaren. Avgiftsskyldighet gäller för samtliga bostäder på bebyggd fastighet. Om en fastighet består av flera geografiskt skilda platser där hushållsavfall normalt uppkommer ska abonnemang finnas för varje sådan plats. Renhållaren 3 44

45 ningsavdelningen bedömer eslutar efter samråd med fastighetsägaren vilka byggnader som är bostäder. De fastigheter inom A- och B-område som blivit beviljade bygglov, avsedd för bostad, ska betala grundavgift när startbesked ges. I samband med att ett slutbesked utfärdats betalas även hämtningsavgift. Betalning Betalning av avgift ska erläggas till renhållarenrenhållningsenheten, Härjedalens kommun eller den kommunen utser. Avgiften debiteras normalt fyra gånger per år. Efter godkännande av renhållaren kommunen kan debitering ske enligt annat intervall. Om insamling, transport eller bortskaffande sker vid enstaka tillfälle kan avgiften tas ut i varje särskilt tillfälle. Kommentar [ID1]: renhållaren Eventuell anmärkning mot fakturan ska lämnas till renhållaren kommunen inom åtta dagar. Vid obetald faktura debiteras dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Kravhantering sker enligt kommunens fastställda rutiner. Ändring av taxor och avgifter Ändring av avgifterna beslutas av Kommunfullmäktige i Härjedalens kommun. Icke fastställda avgifter För tjänster som inte är taxesatta, eller där speciella förhållanden råder, tillämpas avgift baserad på timpriser och behandlingsavgifter. Renhållarenenhållningsenheten kan göra mindre undantag från gällande taxa och bestämmelser då särskilda förutsättningar råder. Skatter Om regering eller riksdag beslutar om andra skatter eller avgifter inom avfallsområdet, justeras taxan i samma mån av kommunstyrelsen.renhållningsenheten. Kommentar [LE2]: Kanske det vore bättre Placering av avfallsbehållare Behållare med avfall, som renhållaren ska hämta, ska senast kl på hämtningsdagen vara placerad vid anvisad plats. Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden Byte av kärl Första kärlet ingår i abonnemanget. Önskas fler kärl eller byte av storlek debiteras utställning av kärl enligt prislista för byte av kärl. Bomkörningsavgift Bomkörningsavgift utgår om renhållaren vid hämtnings-/tömningstillfället inte kunnat utföra tjänsten. Detta kan bero på t.ex. bilar som står i vägen, oplogad väg eller låst vägbom. Vid bomkörning sker hämtning/tömning vid nästa ordinarie hämtnings- /tömningstillfälle, alternativ beställs extra tömning/hämtning. 4 45

46 Extrahämtning/-tömning Extra hämtning/-tömning kan beställas hos renhållarenkommunen mot en särskild avgift som debiteras utöver den ordinarie avgiften. Se mer information i kapitlet om avgifter. Index Avgifterna för insamling av hushållsavfall är indexreglerade enligt renhållningsindex A12:1MD. Avgifterna för insamling och transport av slam är indexreglerade enligt indexserie A12:3MD. Avgifterna för drift av återvinningscentraler (grundavgift) är indexreglerade enligt arbetskostnadsindex AKI grupp E. Indextalet för oktober månad 2016 används som bastal. Kommunstyrelsen har rätt att 1 januari varje år ändra taxebeloppen om indextalet har förändrats i förhållande till bastalet. De därvid ändrade beloppen avrundas till hela kronor. 5 46

47 AVGIFTER (alla avgifter är inklusive moms) Kärlavfall HämtoOmråde A (Avgifter per bostad) Grundavgift (kr/år) 890 kr Hämtningsavgift 140 liters kärl, behovshämtning (kr/hämtning) 90 kr 190 liters kärl, behovshämtning (kr/hämtning) 120 kr HämtoOmråde B (Avgifter per bostad) Grundavgift (kr/år) Hämtningsavgift Hämtning (kr/år) 890 kr kr ÖvrigtOmråde C (Avgifter per bostad) Grundavgift (kr/år) Betalsäck som köps och lämnas på ÅVC (kr/st.) 290 kr 90 kr Flerfamiljshus, Samfälligheter/Bostadsrättsföreningar och Verksamheter Grundavgift per bostad eller verksamhet (kr/år) Grundavgift i samfällighet per bostad (kr/år) 890 kr 665 kr Hämtningsavgift 140 l kärl (kr/hämtning) 90 kr 190 l kärl (kr/hämtning) 120 kr 240 l kärl (kr/hämtning) 150 kr 370 l kärl (kr/hämtning) 225 kr 660 l kärl (kr/hämtning) 395 kr 4-6 m³ storbehållare (kr/hämtning) 2100kr 7-8 m³ storbehållare (kr/hämtning) 2800 kr 10 m³ storbehållare (kr/hämtning) 3500 kr 0-5 m³ underjordsbehållare (kr/hämtning) kr 6 47

48 Tilläggstjänster kärlavfall Utdragning och tillbakaställande av kärl Utdragning av kärl 0-50 m (kr/kärl/hämtning + ordinarie avgift) Tillbakaställande av kärl 0-50 m (kr/kärl/hämtning + ordinarie avgift) Upplåsning av kärl och liknande Extra hämtning Kärl/betalsäck (kr/st.+ ordinarie avgift) Storbehållare/Container (kr/st.+ ordinarie avgift) Underjordsbehållare (kr/st.+ ordinarie avgift) 45 kr 45 kr 45 kr 650 kr kr kr Byte av kärl 140 l kärl (kr/st.) 375 kr 190 l kärl (kr/st.) 425 kr 240 l kärl (kr/st.) 560 kr 370 l kärl (kr/st.) 750 kr 660 l kärl (kr/st.) 1500 kr Tillägg vid byte av trasigt kärl där skadan ej uppkommit 600 kr i samband med tömning (kr/st.) Övrigt Felsorteringsavgift (kr/timme) Städ-/rengöringsavgift (kr/timme) Bomkörning (kr/st.) Överfylld behållare vid upprepade tillfällen (kr/gång) 800 kr 800 kr kr 50 kr Slam- och fettavfall Enskilda avloppsbrunnar Insamlingsavgift inkl. behandling Upp till 3 m³ (kr/tömning) 1675 kr 3,1-6 m³ (kr/ tömning) 2250 kr Upp till 3 m³ vid tömning under vinterveckorna 7, 10 och 2000 kr 14 (kr/tömning) 3,1-6 m³ vid tömning under vinterveckorna 7, 10 och 2500 kr 14 (kr/ tömning) Över 6 m³, tillägg för varje ytterligare m³ utöver 435 kr storleksintervall (kr/m³) Fettavskiljare Insamlingsavgift inkl. behandling Volym upp till <1 m³ (kr/ tömning) Tillkommer för varje ytterligare m³ (kr/m³) 2250 kr 690 kr 7 48