Grävningsbestämmelser

Transkript

1 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun

2 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. SYFTE BESTÄMMELSERNAS GILTIGHET ANSVAR AVTAL SAMRÅD OCH PLANERING INFORMATION GRÄVNINGSTILLSTÅND TRAFIKREGLERING LEDNINGSFÖRLÄGGNING KVALITETSDOKUMENTATION OCH KVALITETSANSVARIG UTFÖRANDE OCH ÅTERSTÄLLNING VID LEDNINGSARBETEN I HÅRDGJORDA YTOR UTFÖRANDE OCH ÅTERSTÄLLNING VID GRÄVNING I GRÖNYTOR AVBRYTANDE AV ARBETE SLUTBESIKTNING GARANTITID OCH GARANTIBESIKTNING ERSÄTTNING FÖR FRAMTIDA UNDERHÅLL Bilaga 1 Gemensamma miljökrav för entreprenader. Bilaga 2 Tillägg och ändringar för Gemensamma miljökrav för entreprenader. Bilaga 3 Indexreglering för rörliga kostnader, bifogas ej. Utförs i februari varje år Bilaga 4 Trädskydd typ 1-5 Sida 2 av 18

3 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Syfte Gator, parker, torg och annan platsmark används till anläggningar som är till nytta för kommunens invånare. Såväl gator och parker som dessa anläggningar är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Trafiken ska flyta utan störningar liksom den tekniska försörjningen genom kablar och ledningar. Ibland leder kraven från olika intressenter till konflikter. Väghållare och markförvaltare för allmän platsmark i Lunds kommun är Tekniska förvaltningen. För detta ändamål finns Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds kommun. Det är viktigt att genom långsiktig planering och bra samordning begränsa antalet grävningar i staden och att se till att återställningen sker snabbt och med hög kvalitet för att undvika störningar och skador. Berörda parter skall informeras i god tid så att de kan planera för störningar som kan uppkomma. Trafikanter skall kunna välja annan väg, tillgängligheten till fastigheter för boende och verksamheter får inte störas mer än nödvändigt. Rutiner för ledningsförläggning och principer för återställning är väsentliga för framkomlighet och trevnad. Det är även av stor vikt att de tekniska försörjningssystemen är av hög kvalitet med mindre störningar och problem som följd. Gatorna måste därför byggas upp och återställas efter enhetliga principer och organiseras under mark. Grävningar i parkmark skall utföras så att vegetation inte skadas. Återställningsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att kommunens gator håller god framkomlighet, hög säkerhet och acceptabel trafikmiljö. Speciellt ska behoven för människor med funktionsnedsättning uppmärksammas. Tekniska förvaltningen ska ersättas för sina kostnader och för de ökade underhållskostnader som grävningar medför. Även grävningar som utförs på ett tekniskt korrekt sätt kan medföra att den planerade livslängden på beläggningen förkortas och därmed ökar kostnaden för det framtida underhållet. 2. Bestämmelsernas giltighet Detta dokument ersätter de tidigare grävningsbestämmelserna daterade För grävarbeten i allmän platsmark krävs markavtal med Tekniska förvaltningen och tillstånd av Tekniska förvaltningen. Undantag från att skriva avtal kan göras i speciella fall. 3. Ansvar 3.1 Tekniska förvaltningens ansvar I Lund ansvarar Tekniska nämnden för kommunens allmänna platsmark. Tekniska förvaltningen är i egenskap av kommunens väghållare den som lämnar föreskrifter för utförande av arbete i allmän platsmark. Sida 3 av 18

4 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Ledningsägarens ansvar Ledningsägaren ansvarar för att Lunds kommuns grävningsbestämmelser följs. Ledningsägaren skall under arbetet utföra egenkontroll. Egenkontrollen ska dokumenteras och delges Tekniska förvaltningen vid anmodan. Egenkontrollen ska minst omfatta syn, läggningsdjup, materialval, packningskontroll och övrig återställning. Tekniska förvaltningen påtar sig inget ansvar för av ledningsägaren föreslagen placering av ledning. Det åligger ledningsägaren att själv svara för kontroll av andras ledningar och anläggningar. Ledningsägaren ansvarar för att utsättning av andra ledningsägares ledningar utförs. Ledningsägaren svarar vidare för eventuell uppkommen skada på annans ledning eller anläggning och också för kostnaden att åtgärda skadorna. Ledningsägaren ska för varje nytt projekt undersöka om fornlämningar berörs enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.). Fornlämningar söks genom och ska markeras på ritningsunderlag i samband med ansökan om grävningstillstånd. I de fall fornlämningar finns i närheten eller inom arbetsplatsen skall Länsstyrelsen kontaktas för samråd om erforderliga skyddsåtgärder. Påträffas fornlämningar skall detta anmälas till myndigheten och arbetet inom berört område ska göra uppehåll tills beslut om åtgärd tagits. Ledningsägaren ansvarar för erforderliga tillstånd. Ledningsägaren bekostar alla åtgärder i allmän platsmark som sker i samband med ledningsarbetet. Ledningsägaren ansvarar för återställningen enligt rubrik 11. Tekniska förvaltningen övertar ansvaret efter godkänd slutbesiktning. Ledningsägaren ansvarar för att arbetsområdet, fram till godkänd slutbesiktning, hålls i sådant skick att ordning och säkerhet ej åsidosätts. Uppbrutet material såsom kantsten, plattor etc. ska lagras så att dessa kan återanvändas vid återställningen. Uppbrutet material ska förvaras på sådant sätt att materialstöld, vandalism eller skador på tredje man undviks. I närheten av affärsverksamheter får löst material inte läggas upp. Arbete inom entreprenadområdet ska utföras så att kraven i Lokal ordningsstadga för Lund uppfylls. Lunds kommun arbetar utifrån miljökraven som finns beskrivna i 2st dokument. Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader, daterad , enligt bilaga 1. Tillägg och ändringar till Gemensamma miljökrav tillämpas för entreprenaden enligt bilaga 2. Sida 4 av 18

5 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Ledningsägaren ansvarar för att söka trafikanordningsplan och följa denna så att trafikavstängning och skydd av öppet schakt fungerar. Om trafikanordningsplan saknas/ trafikavstängningar ej är utförda enligt av Tekniska förvaltningen godkänd trafikanordningsplan har Tekniska förvaltningen rätt att omedelbart avbryta arbetet, se rubrik 13. Det totala antalet löpmeter ledning som ledningsägaren har inom Lunds kommun ska senast den 15 januari årligen rapporteras in från Företaget till Kommunen per e-post till tekniska.forvaltningen@lund.se. 4. Avtal I Tekniska nämndens uppdrag ingår att handlägga frågor om kommunens gator, vägar, broar, vattenområden, torg, parker, planteringar och allmänna platser och områden för friluftsliv. I uppdraget ingår också handläggande av frågor om upplåtelse av allmän platsmark. Tillstånd ska erhållas av Tekniska nämnden innan annan förvaltning, företag eller enskild person får ta allmän platsmark i anspråk. Inom ramen för delegation får Tekniska förvaltningen på Tekniska nämndens vägnar fatta beslut om upplåtelser på och under allmän platsmark. Tekniska förvaltningens krav och villkor beaktas genom avtal som inkluderar dessa grävningsbestämmelser. Ledig kanalisation kan inte överlåtas till annan intressent utan Tekniska nämndens tillåtelse. Avtal om rätten att förlägga och bibehålla anläggning i allmän platsmark kan formuleras som ett övergripande och generellt avtal vid fortlöpande ledningsdragningar, där godkännande av föreslagna ledningsplaceringar görs efterhand. Tekniska förvaltningens godkännande omfattar endast lämpligheten av anläggnings placering med hänsyn till Tekniska förvaltningens kompetensområde t ex trafikteknik, gatuutformning, broar och vegetation. Avtal reglerar skyldigheter och rättigheter för båda parter. Avtalen kan innehålla beskrivning av anläggningens syfte och omfattning, planeringsregler, samråd, läggningsanvisningar, arbetets bedrivande, underhåll, ersättning, anmälningsskyldighet, ledningsdokumentation, flyttning av anläggning, skadeståndsskyldighet, överlåtelse, avtalstid, giltighet, upphörande, etc. Varje avtalspart ansvarar för sin anläggning. Väghållaren och parkförvaltaren ska ersättas för sina kostnader och för de ökade underhållskostnader som grävningar i allmän platsmark medför. Gatorna skall byggas upp efter enhetliga principer och grävningar i parkmark utföras så att inga skador på växtligheten uppstår och marken ska återuppbyggas enligt de krav som Tekniska förvaltningen ställer. Sida 5 av 18

6 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Ledningar som tas ur drift Ledningsägaren är ansvarig för ledningen även om denna är tagen ur drift. Gamla ledningar kan innehålla miljöfarliga ämnen t.ex. tungmetaller som lakar ut. För att undvika onödig belastning på miljön och underlätta framtida ledningsdragningar ska därför ledningar som inte längre är i drift eller planeras att tas ur drift avlägsnas på ledningsägarens bekostnad i samband med att ledningarna ersätts med nya, om inte annan överenskommelse träffas eller att avlägsnandet medför nya uppgrävningar. Ledningsägaren ska i de fall där ledningar som tagits ur drift blir kvar, svara för eventuella merkostnader som detta kan medföra den dag då utrymmet behövs för annat ändamål. Vid avlägsnandet av gamla ledningar ska särskilt observeras att en del material klassas som farligt avfall enligt miljöbalken, och ska därmed också behandlas därefter. Redovisningen av den årliga ledningslängden ska inkludera ledningar som ligger kvar men ej är i drift. 5. Samråd och planering För att undvika upprepade ingrepp på samma ställe i allmän platsmark ska samråd ske med övriga ledningsägare. Vid större projekt ansvarar ledningsägaren för att byggmöten hålls under arbetets genomförande. Vid ändringar och tillägg till projekten ska beställarna i god tid före planerat utförande hitta tidsbefrämjande lösningar för båda parter. Parterna underrättar fortlöpande Tekniska förvaltningen beträffande överenskomna ändringar. Tekniska förvaltningen kallar regelbundet till byggsamordningsmöten med samtliga ledningsägare, där planerade arbeten ska tas upp i god tid för att kunna utnyttja de fördelar som kan uppnås vid exempelvis samförläggning eller nyttjande av befintlig kanalisation. 6. Information Det är av stor vikt att hänsyn tas till allmänheten vid grävningsarbeten. Berörda parter ska informeras av ledningsägaren i god tid innan arbetet startar. Vid alla arbeten åligger det ledningsägaren att informera allmänhet och näringsidkare. Det åligger ledningsägare att bedöma huruvida den geografiska belägenheten, omfattningen, tidpunkten eller byggtiden påverkar de informationsinsatser som behöver göras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas näringsidkare, fastighetsägare och boende. Information är generellt inte nödvändig vid punktgrävningar, under förutsättning att den geografiska belägenheten, omfattningen, tidpunkten eller byggtiden inte föranleder sådana insatser. Information på plats ska alltid finnas vid alla slags grävningar. Minst en informationsskylt ska finnas på arbetsplatsen. Behov av flera skyltar kan föreligga vid utsträckta arbetsområden. Information skall finnas på plats tills av etableringen är utförd och därefter avlägsnas. Skylt inom arbetsområde skall utformas och placeras så att den inte skymmer trafik, samt i förekommande fall håller fri höjd 2,2 m över gång- och cykelbana Sida 6 av 18

7 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun samt fri höjd 4,6 m över körbana. Skyltens storlek skall vara rimlig i förhållande till den aktuella platsen. Informationsskylten ska innehålla uppgifter om: arbetets art ansvarig ledningsägare entreprenör när arbetet ska vara avslutat telefonnummer dit allmänheten kan vända sig med frågor om arbetsplatsen. 7. Grävningstillstånd 7.1 Grävningstillstånd Grävningstillstånd ska alltid sökas för alla grävningar. Schakt- och ledningsarbeten får ske först efter att Tekniska förvaltningen lämnat tillstånd. Ansökan om tillstånd ska göras senast 4 veckor innan arbetet ska påbörjas. Tekniska förvaltningen ska inom 10 arbetsdagar, vid normala förhållanden, besvara tillståndsansökan. Vid omfattande ansökningar kan handläggningstiden komma att utökas. Vid all kontakt efter erhållet tillstånd ska tillståndets diarienummer tydligt framgå/uppges. Påverkar grävningen en trafiksignalanläggning ska detta anges i ansökan. Vid grävning i känslig mark såsom invid träd skall arbetet fotodokumenteras. I det fall allmän platsmark behöver tas i anspråk för upplag, bodar med mera ska tillstånd, för detta, sökas hos Polismyndigheten i Lund. Erfordras anslutning till avloppsnätet av tömnings- och dräneringsledningar eller dylikt skall, i god tid före arbetenas påbörjande, särskild servisansökan lämnas in till VA SYD. Till ansökan skall 2 st VA-ritningar bifogas. På ritningarna ska servisledningarnas planläge, nivåer och dimensioner framgå. Före arbetets utförande skall syn genomföras. Ledningsägaren kallar representant från Tekniska förvaltningen till syn. Vid synen på gröna ytor skall eventuella träd och buskar som måste tas bort värderas av Tekniska förvaltningen. Värderingen baseras på trädets basvärde, ålder, förväntad livslängd samt befintliga skador. I vissa fall kan egensyn av ledningsägaren i form av fotodokumentation ersätta synen inför arbetet och återställningen. Utfärdat grävningstillstånd ska alltid finnas på arbetsplatsen. Vid akuta fel som kräver akuta åtgärder kan ledningsägaren omedelbart åtgärda felet. Detta förutsätter dock att det finns ett avtal som reglerar denna hantering. För att Tekniska förvaltningen ska få kännedom om utfört arbete vid akuta fel, ska dessa åtgärder alltid anmälas till Lunds kommun via aktuellt system för Grävtillstånd. Sida 7 av 18

8 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trafikreglering Arbetet ska bedrivas med största möjliga skyndsamhet och med minsta möjliga störning för allmänhet och trafikanter. Särskild hänsyn ska tas till de oskyddade trafikanternas framkomlighet. Ledningsägaren svarar för att trafikanordningar flyttas och återställs. Trafikanordningsplaner under entreprenadtiden ska upprättas och godkännas av Gatu- och Trafikavdelningen, Tekniska Förvaltningen. Tekniska förvaltningen arbetar med att ta fram ett system för att underlätta ansökan och uppföljning av grävningstillstånd. Då systemet är fungerande ska alla ansökningar ske digitalt. Ansökan om godkännande av utformade Trafikanordningsplaner ska ske senast 10 arbetsdagar innan arbetena påbörjas. Om ledningsägaren eller entreprenören vill påskynda arbetet kan trafikanordningsplan lämnas in innan grävningstillstånd erhållits. Trafikanordningsplanen gäller då endast i det fall ansökan godkänts. Avstängningar skall ske enligt den senaste versionen av Sveriges Kommuners och Landstings Handbok Arbete på Väg. Denna föreskrift skall gälla även vid akuta åtgärder. Vid avstängningar ska särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna som utsätts för stora risker när de hänvisas ut i trafiken. En godkänd trafikanordningsplan är en förutsättning för att kunna påbörja grävning i gatumark. Om trafikavstängningar ej utförts enligt anvisningarna eller godkänd TA-plan saknas, har Tekniska förvaltningen rätt att avbryta arbetet, se rubrik Ledningsförläggning Vid förläggning av kablar och ledningar ska dessa samt tillhörande kringfyllning alltid placeras under terrassen. Minsta förläggningsdjup för överkant rör/kabel redovisas i tabell 4.1 nedan. Vid enstaka tillfällen kan Tekniska förvaltningen förorda ett annat ledningsdjup. I dessa fall redovisas kraven i grävningstillståndet. Typ av gata Huvudgata Lokalgata Gångbana/cykelbana, övriga ytor Grönytor Minsta förläggningsdjup >0,80 m >0,60 m >0,50 m >0,50 m Tabell 4.1. Minsta förläggningsdjup Sida 8 av 18

9 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Kvalitetsdokumentation och kvalitetsansvarig Allt arbete som rör återställningsarbetet ska kvalitetssäkras genom egenkontroll samt bifogad fotodokumentation på utfört arbete. Till varje objekt ska aktuell ledningsägare utse en kvalitetsansvarig. 11. Utförande och återställning vid ledningsarbeten i hårdgjorda ytor. För att på ett mer effektivt sätt samordna återställnings- och beläggningsarbeten inom ett område utför Tekniska förvaltningen den slutliga återställningen, topp-beläggningen (slitlagret), där maskinläggning är möjlig. Detta gäller i körbana. Allt material såsom gatsten, betongplattor, lekutrustning, bänkar, belysningsstolpar etc. är kommunens egendom. Plats för upplag åvilar respektive ledningsdragare att ordna. Vid återställning av en trafiksignalanläggning, inklusive detektorer, ska detta utföras av tekniska förvaltningen upphandlad entreprenör. Vid återställning ska tekniska förvaltningen kontaktas i god tid inför planerad återställning, minst 5 arbetsdagar. Arbetet ska ske i samband med första återställningen Utförande av hårdgjorda ytor Körbanor Vid återställning av beläggningsytor i körbanor skall skarvar placeras i vägmitt, körfältslinje eller kantlinje. Skarvarna placeras i längs led och alltid med rak linje 90 grader från kantsten/kantlinjen, enligt figur 1. Vid den 1:a återställningen ska AG-lager återställas upp till färdig nivå för slitlager. Asfaltgrus med förhöjd bindemedelshalt skall användas som ersättning för slitlager vid 1:a återställningen. Skarvarna ska vara rensågade. Vägmarkeringar skall målas i samband med både den 1:a och den 2:a återställningen och utföras likt befintligt utförande (innan grävningsarbetet påbörjades). Ledningsägaren ansvarar för att dokumentera den ursprungliga vägmarkeringens placering och utförande på platsen innan grävningsarbetena utförs. Den 2:a återställningen (slutliga) utförs av Tekniska förvaltningens upphandlade beläggningsentreprenör där maskinläggning är möjlig. Ledningsägaren ska via kommunens system för ansökan beställa den 2:a återställningen. Maskinläggning utförs i gatans längdriktning varpå minimikraven som står i ansökan för grävning gäller. Ledningsägaren faktureras, efter utfört arbete, kostnaden för arbetet. Sida 9 av 18

10 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Schaktgrop Slutlig återställning Schaktgrop Slutlig återställning Figur 1. Vid tvärgående schakter i körbana med < 20 m mellanrum skall ny toppbeläggning utföras även mellan schakterna enligt figur 2. Detta gäller då schakt görs i samma projekt. <20 m >20 m Figur 2. AG-beläggning skall alltid utföras minst 0,5 m utanför schaktkanten. I körbanor skall dessutom anslutningsfräsning utföras före toppbeläggning. Anslutningsfräsning görs minst 0,5 m utanför tidigare utförd AG-beläggning enligt figur 3. Ledningsschakt Figur 3. Alla asfaltkanter skall rengöras och klistras före asfaltering. Efter asfaltering skall asfaltskarvar förseglas. Asfalt skall återställas så att rak beläggningskant erhålls enligt fig.2. Sida 10 av 18

11 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Gång- och cykelbanor Gång- och cykelbanor skall vid alla grävningar och markarbeten återställas med toppbeläggning på hela gång- och cykelvägens bredd. Vid tvärgående schakt i gångbanor och cykelvägar med < 20 m mellanrum skall ny toppbeläggning utföras även mellan schakterna enligt figur 2. Detta gäller då schakt görs i samma projekt. Vägmarkeringar skall målas i samband med den slutliga återställningen. Ledningsägaren ansvarar för att dokumentera den ursprungliga vägmarkeringens placering och utförande på platsen innan grävningsarbetena utförs Metoder och tider för återställning av beläggning på körbanor Återställning av asfalterade körbanor skall utföras enligt metod som beskrivs i figur 4. Toppbeläggning skall då utföras i ett senare skede där angivna tider avser tjälfri period. Tekniska förvaltningen utför 2:a återställningen, steg 2 nedan, för respektive ledningsägare i körbanor där maskinläggning är möjlig. Kostnaden som genereras faktureras efter utfört arbete berörd ledningsägare. Observera att alla körbaneytor ska ha bundet bärlager innan de trafikeras. Vid återställning av ledningsförläggningsdjup >0,8 m skall AG-beläggningen på gatan ligga under minst en tjälad period. Återställning steg 1 Återställning steg 2 Utförs innan trafikpåsläpp Utförs tidigast 12 månader efter trafikpåsläpp AG läggs minst 0,5 meter utanför Fräsning av AG, och ny topp minst 0,5 meter schaktgropen utanför steg 1 återställningen av AG. 0,5m 0,5m Figur 4 Gator belagda med gatsten skall vid schaktdjup >0,8 m återställas med AG alternativt kall asfalt upp till färdig nivå före trafikpåsläpp. Gatstensbeläggningen skall sättas senast 1 år efter att ytan trafikerats. Tiden gäller tjälfri period. Vid schaktdjup <0.7 m får gatstenen sättas före trafikpåsläpp. Sida 11 av 18

12 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Metoder och tider för återställning av beläggning i GC-banor Provisorisk återställning med minst kallasfalt skall göras före trafikpåsläpp. Anslutningsfräsning av asfalt erfordras ej. Vid återställning av ledningsförläggningsdjup >0,8 m skall AG-läggas på topp i GC-banan och ligga kvar under minst en tjälad period. Observera att alla GC-banor ska ha bundet bärlager innan de trafikeras. Vid tvärgående schakt i cykelväg utförs och bekostas hela återställningen av ledningsägaren. Vid återställning i gångbana utförs och bekostas detta i sin helhet av ledningsägaren Återfyllning och överbyggnadsmaterial i hårdgjorda ytor Återfyllning skall utföras i enlighet med senaste versionen av AMA Anläggning. Överbyggnadstyper Överbyggnaden skall utföras enligt tabell 6.1. I Tekniska förvaltningens system för Grävtillstånd går det att utläsa vilken vägklass som ska användas. Asfaltgrus med förhöjd bindemedelshalt ska användas på delen som motsvarar framtida slitlagers tjocklek. Allt material skall uppfylla ställda krav i senaste versionen av AMA Anläggning. Förstärkningslager får ersättas med bärlager vid korsning av gata. Vid vissa gator/vägar, busshållsplatser och korsningar med höga trafikflöden kan annan återställning än de i tabell 6.1 redovisade asfaltsöverbyggnaderna krävas. Detta redovisas i grävningstillstånden. Tabell 6.1. Överbyggnadstyp 1. Huvudgator, infartsgator > fordon/dygn + industrigator. 40 mm ABS 11 70/ mm AG 22 (utförs i två lager) 80 mm Bärlager mm Förstärkningslager mm Sida 12 av 18

13 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Överbyggnadstyp 2. Uppsamlingsgator fordon/dygn. 40 mm ABT 11 70/ mm AG mm Bärlager mm Förstärkningslager mm Överbyggnadstyp 3. Lokalgator <1 000 fordon/dygn. Ex Villagator. 35 mm ABT 8 160/ mm AG mm Bärlager mm Förstärkningslager mm Överbyggnadstyp 4.1 Överbyggnadstyp 4.2 Gång- och cykelvägar 40 mm ABT 8 160/ mm Stenmjöl mm Bärlager mm Bärlager mm Förstärkningslager mm Bärlager mm 230 mm Överbyggnadstyp 5.1 Överbyggnadstyp 5.2 Gångbanor 35 mm ABT 8 160/ mm Betong-plattor, smågatsten 265 mm Bärlager mm Sättsand 300 mm 140 mm Bärlager mm Sida 13 av 18

14 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Utförande och återställning vid grävning i grönytor Allt material såsom gatsten, betongplattor, lekutrustning, bänkar, belysningsstolpar etc. är kommunens egendom. Plats för upplag åvilar respektive ledningsdragare att ordna Förebyggande åtgärder Erforderlig beskärning av träd och buskage skall ombesörjas av entreprenören efter anvisningar av Tekniska förvaltningen. Om grävning vid träd måste ske närmare än 5 m från rothalsen eller innanför droppzonen, se figur 5, skall detta anges i ansökan och kontakt tas med Tekniska förvaltningen för överenskommelse om eventuella skyddsåtgärder. Figur 5 Grövre rötter, större än 5cm i diameter, får ej kapas utan tillstånd. Vid kabel/ledningspassage under större rötter ska tunnling under rötterna utföras. Vid kapning av rötter skall snittytorna vara jämna för att undvika rötangrepp. Rötter får inte utsättas för torka, utan de skall vid alla grävningar täckas/skuggas med säckväv eller dylikt. Schaktens sidor bör vattnas och täckas under det att arbetet pågår och schakten bör fyllas igen så snart som möjligt. Vid arbete på grönytor skall lämpliga maskintyper användas för att undvika packningsskador. Vid grävningsarbeten intill växande träd skall särskilt utsatta träd skyddas med staket eller inbrädning under byggnadstiden. Ytterligare träd som skall skyddas kan anvisas av Tekniska förvaltningens park- och naturkontor. Runt träd, där markytan eventuellt kommer att belastas med upplag eller trafik skall ett tillfälligt lager av 300 mm samkross 0-40 utläggas. Mellan samkross och befintlig mark skall en markfiberduk läggas ut. Yta runt träd som skyddas skall ha en diameter på 6 m. Sida 14 av 18

15 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun För att inte skada nedhängande grenar under arbetet kan man, speciellt på yngre träd, med hjälp av väl skyddade rep eller vajrar tillfälligt hissa upp grenarna. Låga grenar som inte kan behållas av utrymmesbrist ska kapas i förväg på ett fackmannamässigt sätt. Stammen skall alltid skyddas mot mekaniska skador. Avverkning av träd och buskage får ej ske utan Tekniska förvaltningens tillstånd. Utrustning, såsom parkbelysning, bänkar, staket, lekutrustning m.m. som kommit till skada skall ersättas med likvärdigt material. Träd och buskar som skadas under arbetet värderas enligt Alnarpsmodellen Materialhantering Växtmaterial som man avser att återplantera skall jordslås på en skuggig och vindskyddad plats. Förvaring och handhavande av oljor, drivmedel och dylikt skall ske på sådant sätt att spill ej förekommer. Förvaring av dylikt får ej ske i planteringsyta eller intill träd Återfyllning Återfyllning och packning skall ske enligt senaste versionen av AMA Anläggning. Före matjordspåläggning skall underbyggnaden luckras Slutlig återställning Sökanden svarar för grässådd, plantering, utrustning etc. Återställning av överbyggnaden sker i en etapp. Återställning sker med tidigare separerade massor eller ny matjord. Öppen jord ska hållas ogräsfri. Återställning av planteringsytor skall utföras enligt anvisningar från Tekniska förvaltningen. Matjordstjockleken skall vara: Gräsytor 200 mm (utförs med Svalöf Weibulls gräsblandning- park eller likvärdig, frömängd 2,5kg/ 100m2). Frö ska myllas ner och färdigsådd yta vältas med gallervält.) Planterings-/buskytor 400 mm. Återplantering av träd utförs av Tekniska förvaltningen. Ledningsägaren har ansvar för att bekosta återplanteringen samt etableringsskötseln. 13. Avbrytande av arbete Tekniska förvaltningen förbehåller sig rätten att, efter samråd med ledningsägaren, omedelbart avbryta arbetet om grävning medför att trafikanters eller tredje mans säkerhet äventyras eller om trafikanordningsplan, säkerhetsföreskrifter eller gällande grävningsbestämmelser ej följs. Tekniska förvaltningen kommer då att på ledningsägarens bekostnad utföra resterande nödvändigt arbete. Arbetet kan även komma att avbrytas om arbetet inte är avslutat innan angiven sluttid och grävningstillståndet inte har förlängts eller om påtalade brister inte åtgärdats. Sida 15 av 18

16 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Slutbesiktning Kvalitetsansvarig anmäler arbetet till slutbesiktning senast 4 veckor efter trafikpåsläpp. Arbetet klaranmäls i Lunds kommuns system för grävtillstånd efter avslutat arbete. Om inte ledningsägaren kallar till slutbesiktning ligger ansvaret kvar hos ledningsägaren för framtida sättningar. Garantitiden börjar löpa från dagen för slutbesiktning alternativt då Klaranmälan är registrerad och godkänd av Tekniska förvaltningen. Tekniska förvaltningen avgör om slutbesiktning behövs utifrån arbetets storlek. 15. Garantitid och garantibesiktning Anläggarens ansvar för onormala sättningar och andra fel som kan hänföras till återfyllnaden skall gälla under en garantitid på 3 år räknat från godkänd slutbesiktning. Även påverkan på vegetationen omfattas av garantin. Under garantitiden ska ledningsägaren åtgärda eventuella sättningar eller andra fel orsakade av utförandet. Vid instörtning intill ledningsarbetena ska ledningsägarens ansvar gälla även efter garantitidens slut. Tekniska förvaltningen kallar till garantibesiktning före garantitidens utgång. Vid mindre arbeten kallas ledningsägaren till garantibesiktningen endast vid behov. 16. Ersättning för framtida underhåll Skador efter lednings- och schaktarbeten är omfattande i kommunen. Ledningsarbetet innebär att vägkroppen och intilliggande beläggning försvagas. Vanliga skador som uppkommer är sättningar och sprickbildningar. Dessa skador kan uppkomma många år efter grävningsarbetet, även om gatan fått en ny beläggning. Tekniska förvaltningen kommer även fortsättningsvis ta ut ersättning för det framtida underhållet. Nedan redovisas exempel på hur ersättningen beräknas. Ersättningen index uppräknas enligt entreprenadindex varje år i februari med basmånad februari För asfaltsbeläggningar gäller littera 241 och för stensatta ytor littera 221. För att underlätta administrationen har förenklingar och antaganden, enligt nedan gjorts: % av antalet återställningar i asfalterade körbanor och gångbanor behöver åtgärdas % av antalet återställningar i stensatta körbanor behöver åtgärdas % av antalet återställningar i med betongplattor och gatsten lagda gångbanor behöver åtgärdas. 4. Asfaltsbeläggningars livslängd på körbanor är idag i genomsnitt 25 år. 5. Grävningsarbeten förkortar asfaltsbeläggningars livslängd i körbanor med 5 år. 6. Grusade ytor och grönytor behöver ej åtgärdas efter garantitiden. Sida 16 av 18

17 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Normalåtgärder och snittkostnader för skador har antagits enligt nedan, alla kostnader är exklusive moms: Asfalterade körbanor Stensatta körbanor Asfalterade cykel- och gångbanor Betong/stensatta gångbanor fräsning + ny beläggning justering bärlager + omsättning rivning, packning + ny beläggning justering bärlager + omsättning 350 kr/m kr/m kr/m kr/ m 2 Ersättningen skall bestå av en fast och en rörlig del. Den fasta delen utgör ersättning för administration, kontroll, besiktning, etc. Den fasta ersättningen/ grävningstillstånd skall vara kr. Tillståndsansökan skall gälla arbeten inom ett begränsat område och som utförs sammanhängande. Den rörliga delen skall täcka Tekniska förvaltningens kostnader för att åtgärda skador samt utgöra ersättning för tidigareläggning av nästa planerade underhållsåtgärd. Kostnaden för att åtgärda skador har beräknats enligt: Andel återställningar som behöver åtgärdas x snittkostnad för normalåtgärd. Se tabell nedan. Körbanor asfalterade stensatta 20 % x 350 kr/m2 = 70 kr/m2 10 % x 460 kr/m2 = 46 kr/m2 Cykel- och gångbanor asfalterade sten/plattor 20 % x 280 kr/m2 = 56 kr/m2 5 % x 360 kr/m2 = 18 kr/m2 Ersättning för tidigareläggning av planerade åtgärder t.ex. ny toppbeläggning tas endast ut på asfalterade körbanor. Medelkostnad för underhållsåtgärder typ toppbeläggningar (inkl. kantstensarbeten, fräsningar etc) är på körbanor 150 kr/m2. Ersättningen för tidigareläggningar av planerade åtgärder blir: Grävningars orsakade förkortning av livslängd x medelkostnad för underhållsåtgärd. För asfalterade körbanor innebär detta att ersättningen blir 20 % x 150 kr/m2 = 30 kr/m2. Total rörlig ersättning som Tekniska förvaltningen kommer att ta ut blir: Sida 17 av 18

18 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Körbanor asfalterade stensatta 100 kr/m2 46 kr/m2 GC-vägar asfalterade sten/plattor 56 kr/m2 18 kr/m2 Ytan som skall ligga till grund för beräkning skall vara ledningsschaktens yta. Mängduppgifter skall redovisas i samband med att arbetet klar anmäls i systemet för Grävansökan. På gångbanor där hela bredden återställts med ny asfaltbeläggning på en sträcka om minst 20 m skall ingen ersättning tas ut. Exempel. Ett ledningsarbete har medfört att man återställt ledningsschakten i en asfalterad körbana (200 m2) och en gatstens- och plattbelagd gångbana (400 m2). Kommunens ersättning för framtida underhåll blir: kr + (200 m2 x 100 kr/m2) + (400 m2 x 18 kr/m2) = kr (exklusive moms) (fast) (rörlig) (rörlig) Sida 18 av 18

19 Senast reviderad Bilaga 1 Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012

20 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet av entreprenader. Kraven har överenskommits mellan Göteborgs, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket och gäller alla upphandlingar av entreprenader som dessa organisationer gör. Kraven gäller entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Kraven gäller också samtliga underentreprenörer, i alla led, och deras organisationer och den verksamhet som underentreprenörerna bedriver inom ramen för den verksamhet som uppdraget från beställaren gäller. Avvikelser från kraven leder till påföljder som står i relation till avvikelsens art och konsekvenserna av den. Den entreprenör som tecknar avtalet med beställaren är ansvarig för att även underentreprenörer lever upp till kraven, och påföljder vid avvikelser kommer därmed att riktas mot entreprenören. De gemensamma kraven är generella baskrav, och de täcker således inte alla miljöfrågor som hanteras under en entreprenad. För Trafikverket finns även baskrav på material och varor. Vidare tillkommer i varje entreprenad sådana krav som beror på förutsättningarna i det specifika fallet. Metoder och teknik utvecklas ständigt. Beställarna är öppna för förslag som kan ge ännu större miljönytta eller sänka kostnaderna för att nå miljönyttan. En entreprenör som har förslag på utveckling som minskar miljöpåverkan ska ta initiativ till en diskussion med beställaren om detta. Beställaren kan medge avsteg från kraven i situationer där en strikt tillämpning av de tekniska kraven och den miljönytta de ger inte står i rimlig proportion till de kostnader detta medför. Avsteg från kraven kan i normalfallet inte medges när det gäller krav på kemiska produkter. Där det är motiverat, till exempel inom känsliga områden, ställs krav som är skärpta jämfört med grundkraven. När detta är aktuellt anges en definition av känsliga områden under respektive kravrubrik. Ytterligare information om syfte med kraven, tillämpning, systemavgränsning, uppföljning, definitioner och förklaringar finns i ett vägledningsdokument. Detta dokument finns tillgängligt på respektive beställarorganisations webbplats och kan komma att uppdateras efter hand som kraven tillämpas och praxis utarbetas. På webbplatserna finns även information om var man kan få ytterligare stöd och hjälp. 2

21 Systematiskt miljöarbete Entreprenören ska i företagets verksamhet bedriva ett systematiskt miljöarbete. Detta innebär att följande ska finnas: 1. Miljöpolicy som är daterad och antagen av ledningen som innehåller ett åtagande om ständig förbättring 2. Uppgifter om vad i företagets verksamhet som har eller kan ha en betydande påverkan på miljön Gemensamma miljökrav för entreprenader 3. Beslutade mål och åtgärder för att nå förbättringar i fråga om miljöpåverkan och risker samt plan för när dessa ska genomföras 4. Rutiner för uppföljning av miljöarbetet hantering av avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder kompetensutvecklingsplan för personalen med avseende på miljöhänsyn och energibesparing Punkterna 2 till 4 ska vara relevanta för den offererade delen av företagets verksamhet. Avvikelse från kravet anses föreligga om: det under kontraktstiden konstateras att entreprenören saknar delar av ett systematiskt miljöarbete som det definieras i de fyra punkterna i kravet. 3

22 Gemensamma miljökrav för entreprenader Miljöplan Entreprenören ska senast vid entreprenadens startmöte presentera en skriftlig objektsanpassad miljöplan för beställaren. Följande punkter ska minst finnas med i denna: 1. Namngiven miljöansvarig för entreprenaden 2. En beskrivning av hur miljökrav kommer att uppnås inom entreprenaden Följande ska ingå i beskrivningen: a) Generella miljökrav (kraven i detta dokument samt eventuella tillkommande generella krav) b) Objektsspecifika miljökrav, inklusive tillämpliga krav i miljölagstiftningen c) Entreprenörens mål och åtgärder inom ramen för sitt systematiska miljöarbete d) Rutiner för hur berörda i entreprenaden får kunskap om miljöplanen så att de kan hantera de miljöaspekter och miljörisker som arbetsuppgiften kräver samt vem som ansvarar för detta. 3. En beskrivning av entreprenadens energianvändning där följande ska ingå: a) Vilken typ av energi som entreprenören bedömer kommer att användas i entreprenaden samt en uppskattning om använda mängder b) Hur entreprenören tänker energieffektivisera entreprenaden och en uppskattning av besparingspotentialen. När beställaren avgör att miljöplanen håller tillräcklig kvalitet för att arbetet ska påbörjas, dokumenteras detta, exempelvis som en mötesanteckning. Entreprenören ska under entreprenaden följa och uppdatera miljöplanen och anmäla eventuella avsteg från denna till beställaren. Uppdateringar och avsteg ska dokumenteras. Avvikelse från kravet anses föreligga om: miljöplanen saknas eller har brister så att kontraktsvillkoret inte uppfylls avsteg från miljöplanen sker utan att detta anmälts till beställaren. 4

23 Drivmedel Dieselbränsle och bensin ska uppfylla kraven för miljöklass 1 eller likvärdigt. Alkylatbränsle ska användas för motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap i de fall dessa inte är försedda med katalytisk rening. Bränslen som bidrar till minskad energiåtgång eller förbättrad miljöprestanda men som inte till alla delar uppfyller kraven för miljöklass 1 kan få användas efter överenskommelse med beställaren. Avvikelse från kravet anses föreligga om: drivmedel som inte är tillåtet används inom entreprenaden. Gemensamma miljökrav för entreprenader Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Personbilar med högre utsläpp av koldioxid än 200 g/km ska inte användas. Lätta lastbilar med högre utsläpp av koldioxid än 250 g/km ska inte användas. Lätta fordon som är äldre än 8 år ska inte användas. Avvikelse från kravet anses föreligga om: fordon som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. 5

24 Gemensamma miljökrav för entreprenader Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Grundkrav Tunga fordon ska uppfylla kraven enligt Euro III eller senare Euro-krav. Skärpta krav i känsliga områden I och omkring områden där miljökvalitetsnormerna för utomhusluft hotar att överskridas gäller skärpta krav. Beställaren anger i förfrågningsunderlaget om så är fallet. För entreprenader som utförs i Göteborgs, Malmö och Stockholms stad gäller denna kravnivå alltid oavsett beställare. Tunga fordon ska uppfylla kraven enligt Euro lv eller senare Euro-krav. Avvikelse från kravet anses föreligga om: fordon som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. Krav i upphandlingar som görs från och med 2014 Grundkrav Tunga fordon ska uppfylla kraven enligt Euro lv eller senare Euro-krav. Skärpta krav i känsliga områden Tunga fordon ska uppfylla kraven enligt Euro V eller senare Euro-krav. 6

25 Arbetsmaskiner Grundkrav Motorerna i arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg l eller senare Steg-krav. Motorerna i arbetsmaskiner som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 10 år gamla. Skärpta krav i känsliga områden I och omkring områden där miljökvalitetsnormerna för utomhusluft hotar att överskridas gäller skärpta krav. Beställaren anger i förfrågningsunderlaget om så är fallet. För entreprenader som utförs i Göteborgs, Malmö och Stockholms stad gäller denna kravnivå alltid oavsett beställare. Gemensamma miljökrav för entreprenader Motorerna i arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg ll eller senare Steg-krav. Motorerna i arbetsmaskiner som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 6 år gamla. Avvikelse från kravet anses föreligga om: arbetsmaskiner med motor som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. För arbetsmaskiner med motor som används mycket sparsamt eller som har en lång ekonomisk livslängd kan undantag tillåtas från kraven om beställaren medger detta. 7

26 Gemensamma miljökrav för entreprenader Krav i upphandlingar som görs från och med 2014 Grundkrav Motorerna i arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg li eller senare Steg-krav. Motorerna i arbetsmaskiner som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 10 år gamla. Skärpta krav i känsliga områden Motorerna i dieseldrivna arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg llia eller senare Steg-krav. Motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg ll eller senare Steg-krav. Motorerna i arbetsmaskiners som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 6 år gamla. Kemiska produkter Grundkrav Beställaren ska granska märkningspliktiga kemiska produkter innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska ansöka hos beställaren om granskning. Respektive beställare styr vilka märkningspliktiga kemiska produkter som undantas från kravet på granskning. Den sökande ska göra en produktvalsanalys för att visa hur man har tillämpat produktvalsprincipen innan ansökan skickas till beställaren. Produktvalsanalysen ska dokumenteras. Om en produkt tilldelas särskilda villkor i granskningsutlåtandet ska villkoren vara uppfyllda innan produkten används. Skärpta krav i känsliga områden Skärpta krav gäller inom områden där det krävs särskilda försiktighetsåtgärder på grund av risk för förorening av känsliga naturmiljöer, som vattenförekomster av betydelse för vattenförsörjning eller känsliga våtmarker. När skärpta krav gäller anges detta i förfrågningsunderlaget. För entreprenader inom Göteborgs, Stockholms och Malmö stad gäller denna kravnivå oavsett beställare. Hydraulvätskor och hydrauloljor som används ska uppfylla miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS

27 Avvikelse från kravet anses föreligga om: entreprenören använder märkningspliktiga kemiska produkter som omfattas av granskningskrav utan att ha ansökt om granskning kemiska produkter används på ett sätt som innebär att tilldelade villkor inte följs entreprenören saknar dokumenterad produktvalsanalys för produkter som denne har ansökt om granskning av de kemiska produkter entreprenören använder har tilldelats särskilda villkor i granskningsutlåtandet och dessa inte uppfyllts innan användning. Gemensamma miljökrav för entreprenader hydraulvätskor eller hydrauloljor som används i känsliga områden inte uppfyller miljöegenskapskraven i svensk standard SS För entreprenader där Trafikverket är beställare gäller dessutom följande: Samtliga krav i Trafikverkets riktlinjer och rutinbeskrivning TDOK 2010:310 och TDOK 2010:311 ska uppfyllas vid granskning och användning av kemiska produkter. Dokumenten och Trafikverkets kemikaliehanteringssystem, som ska användas för ansökan och granskning, finns på Trafikverkets webbplats, Använda kemiska produkter, förbrukade mängder och beställarens granskningsutlåtande ska redovisas i en förteckning. För drivmedel ska redovisningen vara uppdelad på respektive drivmedelsslag. 9

28

29 Bilaga 2 Tillägg och ändringar till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Miljökrav Beställaren Lunds kommun inför tillägg och ändringar till Gemensamma miljökrav eftersom upphandlingen omfattar en lång kontraktstid. De tillägg och ändringar baseras på storstädernas och Trafikverkets pågående uppdatering av miljökrav som är nästan klara samt anpassning till Lunds kommuns miljökrav. I denna upphandling gäller skärpta krav i känsliga områden enligt Trafikverkets riktlinje Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012, daterad med följande tillägg och ändringar. Sid 5, Drivmedel Tillägg till kraven: Senast 1 januari 2020 ska samtliga fordon drivas av fossilfritt bränsle. Med fossilfritt bränsle avses bl.a. El som är producerat med vatten-, vind-, sol- eller vågkraft samt biobränslen FAME (tex RME) HVO-diesel (fri från palmolja och pfad) DME producerad av bioråvara Biogas Denna lista är inte uttömmande utan fler drivmedel kan förekomma. Bedömning av vad som är fossilfritt bränsle görs av beställaren i samarbete med beställargrupp för Gemensamma miljökrav. Sid 5, Lätta fordon Tillägg till kraven: Samtliga lätta fordon som används i entreprenaden ska lägst uppfylla kraven för Euro 6. Sid 6, Tunga fordon Tillägg till kraven: Senast 1 januari 2020 ska samtliga tunga fordon uppfylla kraven för EURO VI. Tunga fordon som för sin uppgift på arbetsplatsen drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift ska uppfylla Euro V. Fordonets förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Sid 8-9, Kemiska produkter Tillägg till kraven: Entreprenören ansvarar för att kemiska produkter uppfyller kraven nedan innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska tillämpa miljöbalkens produktvalsprincip vid val och användning av kemiska produkter: 1. Kemiska produkter ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A. Sida 1 av 2

30 Bilaga 1. Tillägg och ändringar till Gemensamma miljökrav för entreprenader Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får kemiska produkter som klarar kriterierna för grupp B användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp A ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys och farobedömning ska göras innan produkten används. 3. Om det inte heller är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp B får kemiska produkter klassificerade i grupp C användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning samt riskanalys ska göras innan produkten används. Kemiska produkter får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, Grupp D. Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier. Översättningsnyckel för kriterierna finns i vägledningen. Hydraulvätskor som används ska uppfylla miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS Sida 2 av 2

31 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trädskydd typ 1 Inhägnad Bilaga 4 Inhägnad av hela dropzonen, minst 5m från stambas räknat Vid upprättande av trädskyddsområde. Se måtten nedan. * Träd upp till 20 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 5 meters radie mätt från stammens mitt. * Träd cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meters radie mätt från stammens mitt. *Träd över 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt.

32 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trädskydd typ 2 Inhägnad & plantskydd Plankskydd upp till 4m eller till nedersta grenvarvet Vid upprättande av trädskyddsområde. Se måtten nedan. * Träd upp till 20 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 5 meters radie mätt från stammens mitt. * Träd cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meters radie mätt från stammens mitt. *Träd över 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt.

33 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trädskydd typ 3 Rotdraperi Rötter renskärs Stolpar c/c ca 1m Hönsnät alt. geotextil Växtsubstrat VATTNING

34 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trädskydd typ 4 Helspont Växtsubstrat VATTNING Rötter renskärs Helspont alt. plankspont

35 Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Lunds Kommun Trädskydd typ 5 Jutesäck VATTNING Jutesäck alt. geotextil Rötter renskärs