KommunKompassen SIGTUNA KOMMUN 2013 ANALYS AV. Sigtuna kommun Märit Melbi, SKL och Ingmar Kärrsten

Transkript

1 KommunKompassen ANALYS AV SIGTUNA KOMMUN 2013 Sigtuna kommun Märit Melbi, SKL och Ingmar Kärrsten

2 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Sigtuna kommun i förhållande till Kommunkompassen... 4 En sammanfattande genomgång Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 9 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Sigtuna kommun Pendlingskommuner (51 kommuner)... 27

3 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats Utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten ofta till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad

4 Sveriges Kommuner och Landsting (27) utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. 2 Sigtuna kommun i förhållande till Kommunkompassen En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Sigtuna kommun genomfördes i november år 2013 och var kommunens andra utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 40-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat I diagram 1 visas Sigtuna kommuns totaltpoäng samt poängfördelningen per område. Som referens visas ett medelvärde av 41 kommuner som utvärderats enligt Kommunkompassen efter Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits. Sigtuna Genomsnitt 41 kommuner 1. Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommun som samhällsbyggare TOTALT Diagram 1

5 Sveriges Kommuner och Landsting (27) I diagram 2 visas resultat per område i staplar och i diagram3 illustreras Sigtuna kommuns profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. 100 Sigtuna kommun p Diagram 2

6 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling 1. Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Kommun Genomsnitt Diagram 3 Jämförelser Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med presenteras i samband med återredovisningen. Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner. 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 52 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Sigtunabornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då

7 Sveriges Kommuner och Landsting (27) inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information I Sigtuna saknas en tydlig strategi för demokratiutveckling. Såväl politisk majoritet som minoritet bekräftar att detta är ett utvecklingsområde. Tidigare fanns en demokratinämnd som numera är avvecklad. Nämnden valde rådslag som arbetsform. Rådslag sker i viss mån även idag men ingen utvärdering har gjorts av nyttan med rådslagen. Det finns en kommunikationsplattform som tar sin utgångspunkt från kommunens värdegrund. Den ligger till grund för kommunikationsplaner som beskriver hur varje process ska kommuniceras. Plattformen antogs 2013 och har därför inte utvärderats. Information till medborgarna Handlingar som bilagor till dagordningar ska finnas tillgängliga i god tid men ibland fungerar det inte i praktiken enligt några vi intervjuade. För den ovane var bilagor svåra att hitta via hemsidan. Sammanträden marknadsförs via annons i Sigtunabygden, på hemsidan och genom anslag i kommunhuset. Sedan en tid tillbaka görs korta lättillgängliga sammanfattningar av KF-mötet för snabb presentation på hemsidan. En bra service för dem som inte har behov av att ta del av hela protokollet. Vid behov ger man ut informationsblad som bladas in i Sigtunabygden. I nättidningen märsta.nu annonseras evenemang. KF-sammanträden sänds via närradio och webbsänds. Webbsändningarna kan ses både i realtid och i efterhand. Presskonferenser efter KS sker inte regelbundet utan i samband med större frågor. Kommunen är aktiv på facebook och twitter. Information om resultat Resultatinformation till medborgarna är ett utvecklingsområde. Informationen på hemsidan uppfattade vi som bristfällig. I samtalen framkom att det fanns en historisk kluvenhet inför att redovisa verksamhetsresultat. Dåliga resultat missgynnar den politiska majoriteten, bra resultat gynnar. Som en trolig effekt av rådande förhållande presenteras inte systematiska jämförelser med andra mer än de som presenteras i KKiK och i årsredovisningens kostnadsjämförelser. Den som vill ta del av resultatjämförelser måste vara mycket kunnig, känna till verksamhetens organisation eller ha kännedom om diverse databaser. Kort och gott, man har inte underlättat för den som vill veta vad man får för pengarna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och för engagerade medborgare som vill vara med och diskutera resultat. Kan i värsta fall stärka myter kring olika verksamheter.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Positivt är den planerade Sigtuna-portalen som ska starta i början av Där ska bland annat resultatredovisningar finnas som riktar sig till såväl invånare, brukare och övriga intresserade. Medborgardialog och deltagande Medborgare erbjuds inte att vara med och påverka budgetprocessen. Däremot kan man vara med och påverka när det gäller frågor som rör trygghet, tillgänglighet och samhällsplanering. Flera olika råd har skapats för dessa syften. Trygghetsvandringar genomförs. Äldre riksdag ska anordnas för att diskutera boende för äldre, sysselsättning mm. Genom projekt i ett par stadsdelar och arbetet med ensamkommande flyktingbarn försöker man målgruppsinrikta vissa aktiviteter som ett sätt att stärka demokratin. Varje nämnd (inklusive KS men exklusive individ- och familjeomsorgsnämnden) startar sina sammanträden med 15 minuters allmänhetens frågestund. Något vi inte sett så ofta på andra håll. Det finns möjlighet att lämna medborgarförslag och det finns rutiner för hur förslagen hanteras. Ca 30 medborgarförslag per år inkommer. Man kan också lämna synpunkter eller klagomål via funktionen Synpunkt Sigtuna. För den som vill ha kontakt med sina politiker kan man hitta namn på hemsidan men e-post och telefonnummer finns bara angivna för en del. Något som man behöver åtgärda. Medborgarundersökningar genomförs varje år och resultaten används som underlag för uppföljning av prioriterade mål. Motverka korruption Kommunen har riktlinjer mot mutor och korruption, de följs upp i nämndernas redovisning av intern kontroll. Det finns inga tydliga kanaler för den som upptäcker oegentligheter. Hypotetiskt skulle Synpunkt Sigtuna kunna användas eftersom det är möjligt att vara anonym men så har aldrig skett. Styrkor Webb-och lokalradiosända KF-möten Allmänhetens frågestund i nämnderna Synpunkt Sigtuna Årliga medborgarundersökningar Förbättringsmöjligheter Strategi för demokratiutveckling Gör handlingar lättillgängliga Information om resultat och resultatjämförelser

9 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 56 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Strategi för brukarorientering uttrycks genom värdegrunden (invånarna först allas lika värde kvalitet i fokus) där invånarna och deras behov sätts främst. Värdegrunden är väl kommunicerad och känd i hela organisationen. Synpunktshanteringen och bildandet av flera råd är exempel på konkret brukarorientering. Tillgänglighet och bemötande Sigtuna har tagit fram ett värdegrundsspel där vissa frågor berör tillgänglighet och bemötande. Vi saknade en del komponenter i det systematiska arbetet med bemötande. Exempelvis ingår inte bemötande i kriterier vid rekrytering eller vid lönesättning (förutom hos socialsekreterare). Däremot mäter man tillgänglighet och bemötande regelbundet genom medborgarundersökning och servicemätning i KKiK. Inom de flesta verksamheter görs regelbundna mätningar där tillgänglighet och bemötande är en del. Inom skolan och på socialförvaltningar uppmärksammas medarbetare som utmärker sig positivt. Information om service och tjänster Man gör regelbundna uppföljningar av besök på hemsidan. De ligger till grund för en webbstrategi. Även resultat från SKL:s tillgänglighetsgranskning används för att förbättra informationsinnehållet. Som brukare är det svårt att göra jämförelser mellan enheter, verksamheter eller mellan kommuner. För att ta del av jämförelser måste man vara mycket kunnig och hitta till KKiKrapporter eller Öppna jämförelser. Hemsidan har talande webb och är ansluten till Googles översättningsfunktion.

10 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Det finns än så länge inte en väg in, däremot finns planer att bygga om receptionen och där kunna erbjuda bättre brukarservice. Blanketter för ansökningar mm finns på hemsidan. Dessa skrivs ut som PDF-filer, skrivs under och skickas in. Däremot kan man inte följa ett ärende eller avsluta det via nätet. Valfrihet och påverkan Inom ramarna för det egna serviceutbudet har brukarna goda möjligheter att göra val. Egna önskemål tas tillvara med begränsningar som exempelvis platsbrist. Inom kommunala vuxenutbildningen samverkar man med 10 andra kommuner vilket ökar valfriheten. Brukare är aktiva för att utveckla tjänsterna på olika sätt. Ungdomscoach och tjejmässa är exempel inom fritidssektorn. På gymnasieskolan har man en årlig elevkonferens. I skola och förskola har man inrättat olika råd där elever och föräldrar kan påverka innehållet i verksamheten. I alla boendeformer finns förtreonderåd med boende, anhöriga, personal och politiker. Möjlighet att välja alternativa utförare finns i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. I hemtjänstens service finns LOV. I en kommundel finns en föreningsdriven ungdomsgård. Brukarundersökningar Kommunen gör regelbundet brukarundersökningar i alla verksamheter. I hemtjänst har man prövat en ny modell med månadsvisa telefonundersökningar med 8 konkreta frågeställningar. Undersökningar som Öppna jämförelser och Äldre guiden har inte uppfattats som användbara. Erfarenheterna av hur undersökningarna används i förbättringsarbetet varierar. Resultaten av brukarundersökningar jämförs i låg grad mellan olika verksamhetsområden eller mellan enheter inom ett område. Däremot deltar man i KKiK och Öppna jämförelser där man har möjlighet att göra kommunvisa jämförelser. Vid sidan av traditionella undersökningar har telefonintervjuer, fokusgrupp och djupintervjuer prövats. Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Servicedeklarationer finns inom i princip alla områden. Genom funktionen Synpunkt Sigtuna ger man brukarna möjlighet att lämna synpunkter, klagomål och göra felanmälningar. Styrkor Undersökning av bemötande och tillgänglighet Bra koll på informationsinnehåll på hemsidan Regelbundna brukarundersökningar Synpunkt Sigtuna Förbättringsmöjligheter Stärk fokus på bemötande ytterligare i löne-och anställningskriterier Möjlighet för brukare att jämföra enheter och verksamheter Presentera och använd resultat av brukarundersökningar Fortsätt arbetet med en väg in

11 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 63 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrning. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning I dokumentet Så styrs Sigtuna kommun och i mål och budget beskrivs såväl organisation som styrprocesser. Det dokumentet gör styrningen tydlig från KF till medarbetare. Begreppen är förklarade, likaså styrdokumentens karaktär. Värdegrund, verksamhetsidé och relationen till målen framgår. Värdegrunden kommuniceras aktivt och var känd av alla vi pratade med. Värdegrunden kommuniceras bland annat via ett värdegrundsspel. Visionen kommer att fattas beslut om Övergripande finns 10 mål i fyra perspektiv (balanserat styrkort). Målen är tydliga men det fanns en osäkerhet hos förtroendevalda huruvida dessa verkligen var ryggraden i styrningen. Man satte större tilltro till att värdegrunden ska ge medarbetarnas stöd och riktning för sitt arbete. En fundering vi har är om kombinationen av värdestyrning och målstyrning inte matchar varandra. Tydliga politiska mål Målformuleringen i Sigtuna är ambitiös och genomtänkt. Det finns tio kommunövergripande mål i fyra perspektiv. Till dessa kopplar ett antal indikatorer. Indikatorerna är uppföljningsbara och de övergripande målen avspeglas i verksamhetsplanerna. Men, det är lite svårt att få överblick. Kanske är ändå de övergripande målen allt för många och för visionära? Eftersom förtroendevalda uttalade viss skepsis över huruvida målen styr finns kanske anledning att göra ett omtag. Vad ska uttryckas i en vision och vad ska finnas i målen? Visionen är mer ett uttryck för ett långsiktigt önskat läge och målen måste gå att följa upp varje år, dvs det ska gå att mäta effekter. Verksamheten behöver få utrymme att formulera mer konkreta mål för

12 Sveriges Kommuner och Landsting (27) sitt arbete med större betoning på att öka andelen resultatmått ur ett invånar-och brukarperspektiv. På KF-nivå med mer visionära mål är kopplingen till resurser tämligen svag, däremot är mål och resurser en sammankopplad process på nämndnivå. När det gäller de kommunala bolagen (i huvudsak 1 bolag) har KF fastställt mål, dock ej de 10 som finns för förvaltningen. Därmed finns en ganska svag koppling till kommunens övergripande mål. Det finns riktlinjer för upphandling, sociala krav och krav på att leva upp till värdegrunden. Uppföljning och rapportering Tertialrapporter visar ekonomiskt utfall och verksamhetsresultat. Man använder sig av standardiserade rapporter och dessa bedöms ha förbättrats kvalitativt under senare år. Resultatrapportering bygger på aggregering. Tvärsektoriell uppföljning förekommer genom den så kallade managementrapporten av t ex sjukfrånvaro, vikariekostnader, och viktiga omvärldsfaktor. All resultatstatistik ska vara offentlig, jämförelser kan återfinnas i dokument som ÖJ (Öppna Jämförelser) och KKiK rapporter (Kommunens Kvalitet i Korthet) men vi uppfattade att det finns kritik mot vad som rapporteras till politiken och hur man kommunicerar kring resultatredovisning. Kanske ett utvecklingsområde? Vi uppfattade inte att revisionens rapporter bidrar i särskilt hög grad till diskussioner i KS. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Det finns inskränkningar i delegationen till tjänstemän som innebär undantag för att inrätta nya tjänster som chefer eller administratörer. Där måste samråd ske i förväg. Kring delegationen upplevde vi att det fanns viss osäkerhet om vad som gällde. Vårt intryck var att politiker i Sigtuna av tradition styr detaljer, även om situationen förbättrats under senare tid. Genom att förtroendevalda efterfråga detaljinformation upprätthålls den kulturen. Däremot upplevde ingen att tjänstemännen tog över politikers roller. Samspel och dialog Under våren genomförs en omvärldsdag där ledande politiker och tjänstemän kan mötas. Utöver det har man spontana diskussioner vid behov. För att skaffa sig kunskap om verksamheten genomför politikerna sporadiska och/eller organiserade besök i verksamheterna. Verksamheterna gör också avrapportering på nämnderna. Tidigare faddersystem har avvecklats. Som stöd till politikerna erbjuder man exempelvis utbildning för nyvalda i KF. Nämnder erbjuder verksamhetsutbildning. Alla politiker har tillgång till intranätet. När det gäller tillgång till övriga system får man kontakta ansvarit tjänsteman. Tyvärr genomförs ingen undersökning av hur nöjda politikerna är med olika former av stöd från tjänstemännen, det skulle kunna fånga upp behov som aldrig uttalas.

13 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Styrkor Ett tydligt styr-och ledningssystem Standardiserade rapporter från förvaltningarna Värdegrundens begriplighet, enkelhet och arbete för att kommunicera innehållet Förbättringsmöjligheter Se över målstyrning i relation till värdestyrning Avrapportera resultat och jämförelser till politiker Tydliggör delegationer Undersök politikernas behov av stöd Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 64 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Sigtuna har en tydlig ledningsfilosofi som betonar förmåga att genomföra mål och leverera resultat, förmåga att skapa delaktighet, mening och tillit hos medarbetare samt förmåga att vara en tydlig ledare. Det tydliggörs i mål-och budgetdokumentet och i samverkansavtalet. Ledningsfilosofin återspeglas tydligt i personalpolitiken och strategin för att rekrytera och utveckla medarbetarna. Resultatenheternas ansvar På grund av att ekonomiska utmaningar har delegationen när det gäller återbesättning av tjänster återförts till kommundirektör. Syftet är att ge psykologiska signaler och inte skicka problemen till politikerna. När det gäller omfördelning av resurser inom ram så har man lite olika uppfattningar om vad som gäller. Dels att resultatenheterna har delegation, men med ovanstående inskränkningar. En annan synpunkt var att enheterna har större befogenheter än förvaltningar. När det överskott och underskott så gäller principen att dessa inte får överföras mellan åren.

14 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Tvärsektoriellt samarbete Som i alla kommuner finns en många tvärsektoriella samarbeten men alla är inte formaliserade med resurser, ansvar etc. Förenkla helt enkelt, projekt DUKAT, delaktighetsmodell för ensamkommande flyktingbarn och tillgänglighetsprogrammet är några undantag. Ett viktigt forum för att följa upp och diskutera tvärsektoriellt arbete är förvaltningschefernas månadsvisa träffar. Personligt ansvar och uppdrag för chefer I anställningsavtal/-kontrakt för chefer finns inga uttalade resultatkrav men däremot sker regelbundna resultatdialoger. Likaså tydliggörs uppdraget i dokumentet Framtidskraft. Chefsavtalen, som ser lite olika ut, bygger på tillsvidareanställningar. Chefsutvärderingar görs regelbundet genom medarbetarenkäten vilket ger förutsättningar att följa upp ledarskapet. Goda ledarprestationer belönas inte enligt en särskild modell utan brukar visa sig genom uppskattning av ansvariga politiker och chefer. Synpunkter fanns att det borde märkas i lönesättningen på ett tydligare sätt. Kommunledningens kommunikation Kommunledningens kommunikation är aktiv. Det är betoning på kommunikation mer än information. Genom värdegrundsspelet som alla medarbetare deltar i sker viktig kommunikation om värdegrunden i relation till det egna uppdraget. Man har chefsmöten tre gånger på hösten och tre gånger på våren. Kommundirektören gör verksamhetsbesök en gång per månad och bloggar om besöken. KFL, gemensam ledningsgrupp för högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen utgör viktig länk mellan politiker och tjänstemän. I KFL följer man bl a upp managegentrapporten och diskuterar centrala styrningsfrågor. Varje månad är det månadsmingel för kommunhuset och för alla som har möjlighet att delta. På minglet sprids kunskap om vad som är på gång. För den som besöker kommunhuset kan man på en TV-skärm ta del av viktig information från kommundirektören eller annan chef. Den informationen finns även på intranätet. Kommundirektören avser att skapa en koncernledningsgrupp som ett sätt att stärka koncernstyrningen. Ständiga diskussioner om värdegrunden. Lyfter fram bra och mindre bra exempel. Det finns uttalade höga förväntningar av det som är prioriterat. Ledarutveckling Ledarfilosofin betonar kompetens och har därför flera olika satsningar. Det finns ett ledarutvecklingsprogram och man har även ett mentorprogram i samarbete med fem andra kommuner. Aktualitetsdagar och frukostmöten är forum för diskussion om ledarskap och chefsfrågor. Man har ett ledarförsörjningsprogram, framtidens ledare, för att hitta framtida ledare. Talangforum, som syftar till att inspirera just talanger att ta större ansvar, skulle också kunna fungera i sökandet efter nya chefer/ledare. Styrkor Ledningsfilosofin Regelbunden chefsutvärdering genom medarbetarenkäten Utövandet av central ledning Ledarutveckling Förbättringsmöjligheter Se över och vid behov förtydliga delegationens innehåll och betydelse

15 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 65 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Inom ramen för kvalitetsstrategin framgår att vi i kommunen har alltmer fokus på kvalitet och resultat i verksamheterna. Likaså står att vi förstärker vårt arbete med benchmarking inom kommunen och med andra kommuner/organisationer. Med hjälp av leanfilosofin vill man stärka en kvalitetskultur och på så sätt öka effektiviteten. En fyraårig lean-implementering startade Utbildning sker inom lean-academy. Kostnader och resultat i budgetprocessen Man kostnadsberäknar inte tjänsterna konsekvent så att budgetering och upphandling sker utifrån detta. Inom särskilda boendena beräknas dock kostnad/brukare exklusive lokalkostnader. I årsredovisningen finns ett antal mått som kostnad/elev, och kostnad/invånare. PWC gjorde för inte så länge sedan en genomlysning och föreslog ett antal effektivitetsmått, några finns med i årsredovisningen men detta är ett utvecklingsområde. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Uppföljning sker systematiskt. Ekonomin följs upp månadsvis och måluppfyllelse per tertial. Avvikelser följs upp regelbunden men på lite olika sätt beroende av vilken nivå det gäller. Inom exempelvis äldreomsorgen följer ekonomer upp med enhetscheferna, inom barn-och utbildning följer enheterna upp tillsammans med intendenterna. Inom gymnasieskolan har man regelbundna chefsträffar för att diskutera avvikelser. Än så länge tänker inte alla lean när det gäller att effektivisera även om flera pågående arbeten och projekt finns. Inom exempelvis äldreomsorg och individ-och familjeomsorg finns projekt. Arbetet med att synliggöra framgångsrika och pedagogiska exempel för att stödja och inspirera arbetet med lean behöver kanske prioriteras ytterligare?

16 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Kommunikation kring resurser och resultat Med stöd av verktyget Stratsys går det för såväl chefer som politiker att följa resurser och resultat. När det gäller rena ekonomidata så har dock inte politiker direkt tillgång utan måste då vända sig till en tjänsteman. En devis i Sigtuna är att ju större kunskaper, desto mer engagemang. På APT möten är såväl resurser som måluppfyllelse och avvikelse en ständig punkt på dagordningen. De övergripande målen ska brytas ner på individnivå och ingå i medarbetarsamtalen. Kommunförvaltningsledningsgruppen är ett viktigt forum för diskussion om resurser och resultat. En notering vi gjorde var att flera chefer uttryckte behov av att utveckla formerna för förvaltningsövergripande diskussioner om resursförbrukning och resultat. Jämförelser Kommunen är med i KKiK vilket innebär att man kan göra kommunvisa jämförelser inom ett antal områden. Inom skolan träffas rektorerna månadsvis för att bland annat göra jämförelser. Likaså inom gymnasieskolan. Inom hemtjänsten jämför man regelbundet brukarnas upplevda kvalitet. Trots detta är inte arbetet med jämförelser framträdande. Än så länge går det inte att säga att det finns en jämförelsekultur i kommunen. Extern samverkan Samverkan med andra för att effektivisera utbudet är aktivt. Räddningstjänst, överförmyndarnämnd, familjerätt, socialjour, unga brottsoffer, barnahus, FoU, jourhemspool, familjehemsrekrytering, familjevåldsteam är verksamheter kommunen samverkar med andra kommuner om. När det gäller samverkan med civilsamhället finns exempelvis föräldraföreningen som samverkar kring kulturskolan, idrottföreningar med skola och gymnasium. Väntjänsten, kyrkan och Röda Korset samverkar med kommunens äldreomsorg samt individ och familjeomsorg. Styrkor Uttalade ambitioner med resultatstyrning och effektivitetsutveckling Lättillgänglig information om ekonomi och resultat Aktiv kommunikation om resurser och resultat Samverkan för att öka effektiviteten Förbättringsmöjligheter Utveckla formerna för hur chefer diskuterar resultatredovisningar Använd i högre grad jämförelser i utvecklingsarbetet

17 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 81 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Personalstrategin för att utveckla och behålla medarbetare är tydlig. Strategin förstärks genom flera olika utvecklingsinsatser. Mentorprogram för lärare och chefer, ledarutvecklingsprogram och talangforum är några exempel. Utvecklingsprogrammen följs upp årligen. Värt att nämna i detta sammanhang är ett nytt arbetstidsavtal som tar sin utgångspunkt i att många pendlar. Man har samverkansavtal kring strategier som mångfald-och jämställdhet, rekrytering, ledarskap samt individuella utvecklingsplaner. Viss frustration framfördes över att allt inte går så snabbt och att nya chefer innebär att nya system aldrig hinner sätta sig. Rekrytering Det finns en plan för personalförsörjning som utgår ifrån en analys av rekryteringsbehovet fram till Man utgår från kompetensbaserad rekrytering och följer upp detta i samband med mål och budget. Utgångspunkten i Sigtuna är att alla vill leverera goda resultat och att det i sig innebär belöning. Man tror inte på särskilda förmåner som morötter. Däremot försöker kommunen erbjuda flexibel arbetstid där det fungerar. Kan och vill anställda exempelvis jobba hemifrån är det ok. Alla anställda erbjuds en friskvårdscheck och alla ska ha ett årligt medarbetarsamtal med individuell utvecklingsplan. Sigtuna har bra löner i jämförelse med andra Stockholmskommuner. Kommunen erbjuder studentpraktik, deltar på studentmässor och medverkar tillsammans med fem andra kommuner i nätverket Framtidsverket. I foldern sökes/finnes försöker man locka nya medarbetare. Trots detta tror vi att Sigtuna kan göra mer för att marknadsför sig som attraktiv arbetsgivare. Eftersom det nu uppenbarligen finns fördelar att vara anställd i kommunen bör man slå mynt av det. Kompetens- och medarbetarutveckling I dag görs kompetenskartläggningar av alla chefer och lärare. Snart ska det även göras på socialförvaltningen. Man har upphandlat ett kompentensinventeringsprogram som framöver

18 Sveriges Kommuner och Landsting (27) ska vara ett stöd i arbetet. Medarbetarsamtal genomförs varje år. En viktig utgångspunkt är den nu reviderade frågemallen som anpassats till värdegrunden. Individuella utvecklingsprogram med förbättringsområden upprättas i samband med medarbetarsamtalet. Ett problem som framkommer är täta chefsbyten som innebär dålig kontinuitet. Det finns en kommungemensam budget för chefsutveckling och varje förvaltning har specifik budget för sin egen kompetensutveckling. Ett värdegrundsspel som alla medarbetare ska få spela har utvecklats. Talangforum är ett erbjudande till intresserade medarbetare som aktivt vill vara med och utveckla kommunen genom att bli spelledare för värdegrundsspelet. Vissa av dessa involveras också i att leda lean-arbetet. Individuell lönesättning Lönedialog och löneöversyn görs varje år med utgångspunkt från ett avtal. Oftast är det ett separat möte men ibland sker det vid samma tillfälle som medarbetarsamtalet. Det finns lönekriterier som är kopplade till olika tjänster. Kriterierna är kända av de flesta, dock ej av alla enligt facket. Det handlar då oftast om icke svensk födda/-talande. Lönesystemet belönar individuella prestationer men man har infört ett bonussystem som ska kunna belöna grupprestationer. Bonusnivå och rutiner saknas dock ännu. Arbetsmiljöarbete En heltäckande medarbetarundersökning görs varje år och resultatet analyseras såväl på kommunledningsnivå som inom verksamhetsområdena. Analyserna ligger till grund för planering av utvecklingsaktiviteter. Förvaltningarna redovisar vilka åtgärder som är vidtagna. FAS-spel, värdegrundsspel och lean-arbetet möjliggör veckovis uppföljning av arbetsmiljön på respektive arbetsplats. I värdegrundsspelet säkras att regelverken finns med. Chefer får ha en högst fem år gammal arbetsmiljöutbildning. Mångfald Rekrytering sker alltid ur ett mångfaldsperspektiv. Det betonas att mångfaldsarbetet måste börja i toppen för att det ska bli trovärdigt. Mångfaldsperspektivet innebära att Sigtuna tilllämpar kompetensbaserad rekrytering. Det finns ett särskilt behov av att bevaka framtida rekryteringar av rektorer där det i dag finns en obalans. I LAMAMBA, (samverkansavtalet) finns ambitioner om mångfald uttryckt. Flera aktiviteter görs och har gjorts för att motverka diskriminering. KL har träffat samtliga ledningsgrupper och diskuterat frågan. Vardagens teater och föreläsning av Sara Lund är exempel på aktiviteter. Även här har värdegrundsspel en viktig roll. Man har kartlagt alla språk som talas i kommunorganisationen och utifrån den skapat en tolkpool. Styrkor Tydlig strategi för att såväl rekrytera, som behålla och utveckla personalen Regelbundna, systematiska medarbetarsamtal kopplade till värdegrunden Tydliga ambitioner med mångfalden som gestaltas i ledningsgrupp Förbättringsmöjligheter Slå mynt av att vara attraktiv arbetsgivare

19 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 55 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbart mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategiskt kvalitetsarbete Man har nyligen antagit en plan för kommunens kvalitetsarbete så nu pågår ett arbete med att ta fram handlingsplaner. Det finns också en övergripande IT-strategi som dels visar på hur IT kan bidra till att uppnå mål och dels visar hur IT-verksamheten i sig kan utvecklas. Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lean är central för kommunens arbete med kvalitet och effektivitet. Man har avsatt mycket resurser och gett stöd i form av kvalitetsstrateger. I Lean Academy utbildas chefer och medarbetare om verktyg och metoder. Det finns även en del verksamhetsanknutna kvalitetsmetoder. Förutom myndigheternas obligatoriska granskningar kunde vi inte identifiera någon större omfattning av externa kvalitetsgranskningar. De som beskrevs var qualis när det gäller fritidsgårdar, PWC -genomgång av resursfördelning inom barn-och utbildningsverksamheterna och vissa granskningar inom äldreomsorgen. Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan I ledningsgrupp och chefsgrupper genomförs en strategisk omvärldsspaning och analys som presenteras i en SWOT-analys. Kommunens olika verksamheter deltar i ett antal nätverk för lärande. Många inom kultur-och fritidssektorn, flera inom miljöområdet, barn-och utbildningsområdet, inom IFO samt äldre-och handikappomsorgen. Det framgår inte att deltagande i lärande nätverk är önskvärt eller nödvändigt. När det gäller samverkan med företag eller forskningsorganisationer finns några exempel. Kultur och fritid när det gäller musei-och biblioteksverksamhet. Inom barn-och utbildning ( LEARNIT24 ) med Reggio Emilia-institutet och ett samarbete med forskare som gäller

20 Sveriges Kommuner och Landsting (27) bedömning för lärande. Samverkan med FoU verksamheten för individ-och familjeomsorgen samt för äldre-och handikappsomsorg. Kreativitet och innovationer Det finns inget Sigtunasystem för att tillvarata och sprida goda exempel. Flera vi intervjuade menade att goda idéer inte sprids systematiskt i hela organisationen. Skola och gymnasieskola är undantag. Där har man använt studiedagar för att just lyfta goda exempel. Socialförvaltningen har dock ett stipendium man kan söka för verksamhetsutveckling. Inom förskolan kan man belönas med en studieresa till Regio Emilia institutet. Inom äldreomsorg utnämns ibland nyckelpersoner som visat sig vara duktiga inom något område. Flera vi intervjuade angav att detta var ett utvecklingsområde. Det finns en gammal kultur att stoppa goda idéer. Förhoppningar framförs att kommundirektören, lean och arbetet med värdegrunden ska ändra på kulturen. I Sigtuna är man inte särskilt aktiv när det gäller att söka utmärkelser. Undantag är kulturoch fritid som vill bli årets bibliotek. Man har även sökt för att bli årets föreningsvänliga kommun. IT-stöd Intranätet är tillgängligt för de flesta (inte för alla) i kommunen men används inte som huvudsaklig informationskälla. Intranätet får kritik för att ha allt för mycket stadshusfokus. Kommunen har många verksamhetssystem men samordningen får mycket kritik. Den enskilt största stressfaktorn var det några som menade. Även om det idag finns en central samordningsfunktion så hinner varken kunskaper eller resursen med i utvecklingen. Styrkor Tydliga strategier för kvalitetsutveckling och IT-utveckling Kvalitetsutvecklingen prioriteras i plan, resurser och metoder Förbättringsmöjligheter Utveckla arbetet med kreativitet och goda idéer Utveckla intranätetet som den självklara informationskällan Samordning av IT-systemen som underlättar det dagliga arbetet Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Poäng Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling 63

21 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande När det gäller övergripande strategier för samhällsbyggande så tillgodoses det i planer för samarbete med näringsliv, internationellt utbyte och för hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en prioriterad fråga och området är integrerat i mål och budgeten och i styrprocessen. En strategi för socialt företagande är på gång men det finns ingen strategi för samverkan med civilsamhället. Det finns utvecklingsplaner för museum och bibliotek och bidragsregler men inte någon övergripande strategi för hela kulturområdet. Samarbete med civilsamhället Det finns ett begränsat antal forum för att samverka med civilsamhället. Exempel är nätverk med ideella föreningar inom kultur-och fritidsområdet. SFI har kontaktnät där Svenska kyrkan, Röda korset, och Syrianska föreningen i Valsta finns med. Kommunen stöttar föreningen Nattvandrare i Sigtuna och andra föreningar som deltar i nattvandring. Via föreningskonsultenten stöttas även andra föreningar. Det kan exempelvis handla om stöd till olika arrangemang eller utbildningar. Exempel på stipendier som ska uppmuntra till insatser för samhället är ungdomsstipendium och miljöstipendium. Man samverkar även med föreningar som t ex Brobygget som handlar om integration, folkhälsa och aktiv fritid. Håll Sverige rent får ekonomiskt stöd för att kunna engagera föreningar i att samla skräp. Det finns några exempel på samarbeten i partnerskap. Trampolinen är fadderföretag för elever i gymnasieskolan. Centrum för vuxenutveckling har projekt med Arbetsförmedlingen. Det finns ett samarbete med Swedbank som handlar om praktikplatser. Alla samarbeten bidrar säkert till att stärka kommunens varumärke men vi vill särskilt lyfta fram samarbetet med Tällberg forum, Airport City Stockholm med Arlanda stad Holding och Swedavia, och arbetet kring Destination Sigtuna samt Sigtuna litteraturfestival. Samverkan med kulturlivet Kulturföreningar bjuds in till frukostmöten av temakaraktär. Det finns ett konstråd. Kommunen stärker kulturlivet genom bland annat finansiering och upplåtelse av lokaler för publika aktiviteter. Man har en kommunal grafittivägg dit även äldre inbjuds. Det finns kulturskola med framförallt musik och dans. Ny kulturskola byggs där även digitalt skapande och film ska erbjudas. Utmärkelser som kulturstipendium och årets ungdomsledare delas ut. Det finns planer på en årlig gala där goda exempel ska uppmärksammas. Kommunen medverkar i olika regionala och nationella nätverk för att stärka kulturlivet. Föreningen Stockholms kultur-och fritidschefer och nationellt nätverk är exempel. Sigtuna initierar eller erbjuder ett antal kulturarrangemang, exempelvis The week, för unga mellan 7-16 år, Valstadagen, Litteraturfestival och Feel the street.

22 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Stöd till näringslivet Kontakterna med näringslivet följs upp genom en nöjd-kund-undersökning vartannat år. Sigtuna deltar även i SKL:s insikt. Det finns ett stort kontaktforum med näringslivet. Exempel är Airport Stockholm, Arlanda Logistic Network, Företagarna, och Handelskammaren. Näringslivets hus är en mötesplats där kommunen står för hyran och har personal på plats. Utbildning i exempelvis upphandling genomförs tillsammans med företag. Kommunen har genomfört affärsskola för nybildade företag i marknadsföring, affärsutveckling, offentlig verksamhet och LOTS-utbildning om myndighetsutövning, service och bemötande. Via Nyföretagarcentrum och innovationsutbildningar stödjer kommunen nyföretagande. Samarbete med företag sker även via entreprenörsprojekt och ung företagsamhet (UF). Sigtuna blev årets UF kommun Samarbete sker mellan näringsliv och socialförvaltningen kring jobbskapande åtgärder som ska leda till att bidragstagare ska erbjudas jobb även i privata företag. Innebörden av att Arlanda flygplats finns i kommunen innebär Sigtuna måste agerar på såväl internationell som nationell arena. Medverkan på Airport Region Conference innebär internationella näringslivskontakter. Man har även haft ett EU-projekt för flygplatskommuner. Internationella kontakter Sigtuna har tre vänorter som grundar sig på avtal där det står inom vilka områden man ska genomföra utbyte. Förskola, grundskola och ekologiskt jordbruk är exempel på samarbetsområden. Varje vänortsbesök har ett tema. Vid sidan av internationell flygplatssamverkan finns fåtal internationella projekt. Man marknadsför kommunen vid MIPIMI i Cannes via samarbetet Stockholm Business Alliance. Hållbar utveckling Som en del av varumärket är Sigtuna är en Fair Trade kommun och EKO-kommun vilket bland annat innebär att upphandlingar ska främja ett hållbart samhälle. Man gör analyser för att studera medarbetarnas resande och har en policy för tjänsteresor. Man har satt mål för att minska energiförbrukningen i det egna fastighetsbeståndet och har en energieffektiviseringsstrategi för hela kommunen. Ingen mätning är gjord ännu så resultatet kan inte utvärderas. Kommunen bedriver information och kampanjer om sopsortering och om miljövänlig biltvätt. I detta samarbetar man med Arlanda och Airport City och med näraliggande kommuner. Kommunen har hållbarhetsstrateg och miljöstrateg. När det gäller social hållbarhet planerar man att ta in den dimensionen i översiktsplanen. Inom skola och fritidssektor görs vissa insatser för att förbättra integration. Som ett sätt att bryta segregationen har kommunen gett i uppdrag till bostadsföretaget att bygga blandat. Man har fått stor uppmärksamhet för de så kallade Johansson-villorna, villaboende för under 2 mkr.

23 Sveriges Kommuner och Landsting (27) Styrkor Strategier för hållbar utveckling Kontakter med och stöd till näringslivet Vänortssamarbetet Arbete för att minska utsläpp och energiförbrukning Förbättringsmöjligheter Tydliga strategier för hur civilsamhälle, kulturliv och näringsliv kan involveras i samhällsbygget Utveckla internationella samarbetsprojekt 4. Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Sigtuna kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? % 1.2 Hur informeras medborgarna? % 1.3 Hur informeras medborgarna om resultat % 1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande % 1.5 Etik - hur hantera korruption? % % 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? % % 2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? % 2.4 Hur arbetar kommunen med valfrihet och brukarens påverkan på serviceutbudet? % 2.5 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? % 2.6 Hur arbetar kommunen med systemför service- /kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? % %

24 Sveriges Kommuner och Landsting (27) 3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? % 3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål % 3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.4 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.5 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän % % % % 4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter? % % % % % 4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? % %