K 548. Grundvattenmagasinet. Snöån. Magdalena Thorsbrink & Henrik Mikko. Snöån. Björsjö

Transkript

1 K 548 Grundvattmagasinet Snöån Magdala Thorsbrink & Hrik Mikko Snöån Björsjö

2 ISSN ISBN Närmare upplysningar erhålls gom Sveriges geologiska undersökning Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska undersökning, 2015 Layout: Johan Sporrong

3 INNEHÅLL Grundvattmagasinet Snöån... 4 Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Bedömningsgrunder... 4 Terrängläge och geologisk översikt... 5 Avlagrings geologiska uppbyggnad... 6 Hydrogeologisk översikt... 6 Anslutande ytvattsystem Tillrinningsområde och naturlig grundvattbildning Uttagsmöjlighet Användande Grundvattnets kvalitet Referser Förteckning över utredningar Bilaga 1 Undersökningar gjorda i grundvattmagasinet Bilaga 2 Karta över grundvattmagasin med jordarter som bakgrund Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillrinningsområd Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekundära och tertiära tillrinningsområd MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 3

4 GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN Författare: Magdala Thorsbrink och Hrik Mikko Kommun: Smedjeback Län: Dalarna Vattdistrikt: Norra Östersjön Databas-id: Rapportdatum: Sammanfattning Grundvattmagasinet utgör del av Malingsboåss isälvsstråk. D aktuella del ligger vid högsta kustlinj (HK) och har varierande mäktighet. D är bitvis beläg under vattytan på bott av de sjöar som d passerar och ställvis bedöms god hydraulisk kontakt råda mellan angränsande ytvatt och grundvattmagasinet. Detta skapar goda möjligheter för inducering vilket i sin tur höjer d bedömda uttagsmöjlighet i dessa delar. Avlagring har redan idag stor betydelse för vattförsörjning gom de uttag som sker vid Snöåns vatttäkt i magasinets nordligaste del. Lägg därtill avlagrings idag outnyttjade delar och dess placering mellan flertalet tätorter, som skapar möjligheter för större framtida användning. Uttagsmöjligheterna i magasinet bedöms åtminstone vara 140 l/s, medräknat möjligheterna till inducering. Inledning De arbet som redovisas i dna rapport ingår i SGUs kartläggning av viktiga grundvattmagasin i landet. Syftet är i första hand att skapa planeringsunderlag för vattförsörjning, markanvändning och skydd av viktiga grundvattförekomster. För många användningsområd, t.ex. vid upprättande av skyddszoner till vatttäkter, krävs som regel kompletterande undersökningar. I dna rapport görs beskrivning av avlagrings geologiska uppbyggnad och grundvatt magasinets hydrogeologiska förhålland som gjorts med stöd av utförda fältundersökningar och äldre befintlig information. För att underlätta oritering för läsar görs beskrivning i tre delavsnitt;: 1) Från magasinets början i söder vid Lums till d rörliga vattdelar i höjd med Römoss, 2) Från Römoss till samhället Björsjö, samt 3) Från Björsjö upp till Snöån. I kartform redovisas resultat i bilagorna 1 4. Fältundersökningarna har utförts under 2011 inom ram för projektet Grundvattkartering Norra Östersjön (projekt-id: 83016). För kompletterande information om arbetsmetoder hänvisas till SGUs kundtjänst. Bedömningsgrunder Tidigare undersökningar I de delar av avlagring där vattuttag sker idag finns tidigare undersökningar utförda. Det gäller d nordligaste del av magasinet vid Snöåns vatttäkt samt vid vatttäkt i Björsjö. I övriga delar, vilket utgör större del av magasinet, saknas tidigare undersökningar. En förteckning över befintliga utredningar återfinns i refers- respektive i litteraturlistan i slutet av rapport. Befintlig geologisk och hydrogeologisk information, t.ex. kartor, utredningar och databaser (bl.a. SGUs brunnsarkiv, register för grundvattutredningar), har sammanställts och värderats. Befintliga lagerföljdsuppgifter från olika utredningar har lagrats i SGUs databaser. 4 GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN

5 Kompletterande undersökningar SGUs kompletterande fältundersökningar har främst inriktats på magasinets södra delar där undersökningar inte utförts sedan tidigare. Området i norr, kring Snöåns vatttäkt, är sedan tidigare välundersökt och bedömningarna här har baserats på befintligt material. Följande kompletterande fältundersökningar har utförts av SGU: Georadarmätningar längs stor del av vägnätet inom magasinet. Mätningarna har gett ett underlag för översiktlig bedömning av grundvattytans läge och jorddjup. Seismisk refraktionsmätning längs tre profiler. Mätningarna har gett upplysning om djupet till bergöverytan samt viss information om grundvattytans läge och jordlagrs egskaper. Borrning i jord på två platser i magasinet vid vilka grundvattrör också har etablerats. Grundvattnivåer från tidigare undersökningar har invterats och vattnivåer har registrerats. Avvägning av uppmätta grundvattnivåer samt ett flertal utvalda ytvattytor. Det sare för att bedöma d hydrauliska kontakt mellan grundvattmagasinet och anslutande akvatiska system. Parallellt med d hydrogeologiska kartering har uppgradering gjorts av SGUs jordartskarta inom området bl.a. med stöd av nu tillgängliga laserscannade höjddata för området. Grunddata från fältundersökningarna har lagrats i SGUs databas för grundvattparametrar. En hydrogeologisk databas över det aktuella grundvattmagasinet har upprättats med d insamlade information samt SGUs jorddata som grund. I bas ingår bl.a. data om grundvattmagasinets avgränsning, tillrinningsområde, grundvattbildning, vattdelare, strömningsriktningar och andra hydrauliska parametrar samt bedömning av uttagsmöjligheterna i grundvattmagasinet. Information om anslutande ytvattsystem har också inlagrats. Ett urval av dna information redovisas i dna rapport. Övrig information kan fås gom SGUs kundtjänst. Terrängläge och geologisk översikt Grundvattmagasinet finns i Malingsboås, från d nedlagda grustäkt vid Lumsåsarna upp till Hägnsnäset i Snöån i norr. Från Lums i söder passerar avlagring Nedre Långtjärn, förbi Björsjö, och vidare norrut där d följer Saxs och västra strand. Norr därom fortsätter avlagring under sjön Hagg och vidare mot Ludvika. Grundvattmagasinet är ca 15 km långt och har area av ca 5 km2. I magasinet finns rörlig grundvattdelare i höjd med Römoss. D vattmättade zon är här ca 10 m. Från dna sker strömning norrut till Snöån samt söderut till d nedlagda grustäkt vid Lumsåsarna där lågpunkt i systemet tros ligga vid Lumsåns passage igom ås. I grustäkts allra sydligaste del är strömning lokalt riktad norrut och ett läckage sker gom det dike som skapats från täktområdet ut till Lumsån. Grundvattmagasinet är subakvatisk åsbildning avsatt vid HK. I delar av området, från Björsjö och norrut, finns finkornigare sedimt vilka avsatts anting i havsvik eller på bott av issjö som kan ha täckt delar av området. Oavsett vilket så smalnar dalgång av söder om Römos vilket tros ha resulterat i lägre andel av finkornigt material p.g.a. högre vattföring under isavsmältning. Avlagring innehåller därför i detta avsnitt mindre finkornigt material än norr och söder därom. Avlagring är inte nämnvärt svallad. Berggrund i området består av fin medelkornig granit med inneslutningar av metavulkanit, r metavulkanit, granodiorit och metabasit (Strömberg 1980, 1988). I övergång mellan de äldre metavulkaniterna och de yngre graniterna kan uttagsmöjligheterna vara relativt goda som följd av sprickplan dem emellan. MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 5

6 Avlagrings geologiska uppbyggnad Lums Römoss Norrut från sjön Lums fortsätter ås som smal landtunga. Vid bron över Lumsån finns borrning som visar på ett jorddjup på ca 15 m, och åtminstone i ytan finns isälvsgrus (BMW080282). På västra sidan sjön finns ett par större kullar av isälvssedimt, trolig övervägande sand, m på d norra sidan av Skräddartorpsån trolig mest grus. Kullarna har del block i ytan som kan indikera att materialet kan vara korttransporterat och sämre sorterat. Bildandet av dessa hör kanske därför snarare ihop med d stora isälvsserosion som följer Skräddartorpsån snarare än att höra samman med sedimt längs Malingsboavlagring. Vid Skräddartorpsåns utlopp i sjön Lums hittades vid d äldre kartläggning av området häll i ån. D återfanns inte vid dna kartläggning. Ås norr om Lums är markerad getryggsås, vilk består av mycket grovt stigt isälvsgrus. Norr om Hyndtjärn på d östra sidan av ås finns ca 5 m djup täkt i grovt isälvsgrus i ett kamesliknande område som angränsar till moränkullar. D västra sidan av ås angränsar till ett moränområde med större flygsanddyn. Römoss Björsjö Vid d norra del av Römoss slutar d tydliga getryggsås och övergår norrut i ett större område med huvudsaklig sandkullar väster om Gäddtjärn. Vissa partier ger intryck av att vara mer åslika m materialet består huvudsaklig av sand, åtminstone i ytan. D egtliga ås syns åter mellan sjöarna Övre Långtjärn och Mellantjärn där d är mycket tydlig sandig grusig getryggsås omgiv av sjöarna. På vardera sida om sjöarna finns större kullar av isälvssand med del flygsand i ytan. Vid Nedre Långtjärn försvinner åskärnan ned under isälvssand och på d östra sidan vidtar områd med grovsilt finsand som övergår i r silt mot öster. En del flygsandsdyner förekommer i ytan. På d västra sidan av isälvsavlagring, väster om idrottsplats i Björsjö, övergår sandkullarna diffust i sandiga moränkullar med hel del block i ytan. Nordväst om idrottsplats övergår isälvssand till flacka fält av grovsilt finsand med del raviner runt sjön Bomanstjärn. Ås är inom Björsjö flack grusig sandig rygg med mäktighet på åtminstone 21 m (Rb 9402). Väster om dna åsrygg ligger det gamla bruket med del mindre slaggfyllning på grovsilt finsand. Ås försvinner åt nordväst under finkorniga sedimt och större torvmark vid Bomanstjärn. Björsjö Snöån Från skjutbanan vid Lugnet höjer sig flackt kullig huvudsaklig sandig avlagring som mot sydväst övergår i ett böljande dynområde med flygsand. I öster angränsar d flacka avlagring mot grovsilt finsand. Längs Saxån norrut har det skett kraftig erosion som resulterat i att bott av d lilla dal runt ån består till större delarna av mycket grovt grus och st. En trolig förklaring är att issjön, i vilk de finkorniga sedimt runt Björsjö avsattes, delvis har tappats åt norr via d nuvarande Saxån. Vid Kungback reser sig tydlig åsrygg ur isälvsavlagring, d är delvis gomgrävd av täktverksamhet m fortsätter sedan åt nordväst längs Saxs södra strand där d återig är utgrävd ned till berggrund vid Jansbo. Åt nordost övergår isälvsavlagring i svämsedimt runt Saxån och på andra sidan ån huvudsaklig grovsilt finsand. Hydrogeologisk översikt Magasinet börjar vid Lumsåsarna i söder och har sin norra avgränsning vid Snöån, där avlagring försvinner ner i sjön Hagg. Söder om magasinet ansluter magasinet Malingsbo norra. 6 GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN

7 Magasinet bedöms vara öppet längs hela sträckning förutom i ett mindre område i sänkan strax norr om Björsjö där ås täckts med finkorniga sedimt överlagrade av torv. I magasinet finns rörlig vattdelare i höjd med Römoss. Från dna sker strömning norrut mot Snöån respektive söderut mot lågpunkt vid Lumsån och det nedlagda grustaget vid Lumsåsarna. Lums Römoss I magasinets sydligaste delar, omedelbart söder om grustäkt vid Lumsområdet, görs med stöd av utförd seismik (profil S205_2011_83016, se figur 1) samt uppmätta grund- och ytvattytor tolkning att avlagring är nästintill torr under sträcka av ca 200 m. Grundvattnet förekommer istället i lokala skålar i berggrund. Det ställvis torra området i avlagring, med ett grovt material i ytan, utgör dock ett mycket viktigt grundvattbildningsområde och inkluderas därför i magasinet m med låg uttagsklass (<1 l/s). I grustaget vid Lumsområdet är materialet i ås hårt packat och borrning i området (Rb 1103) visade på låg vattföring trots innehåll av ett mycket grovt material. Det grova materialet framträder också i d geofysiska profil som utförts i grustagets längdriktning vilk också visar på 15 vattmättad zon (profil S204_2011_83016, se figur 2). Så trots att Lumsån skär igom avlagring, och trots att sjön Lums bör stå i hydraulisk kontakt med grundvattnet i grundvattmagasinet så görs, med stöd av borrning, tolkning att uttagsmöjligheterna i dna del av magasinet är relativt lit, 1 5 l/s. Äv norr om Lums bedöms magasinet bestå av ett grovt stigt isälvsgrus baserat på iakttagelser vid de skärningar som besökts i samband med jordartskartering i området. Som nämnts ovan finns vid Römoss rörlig grundvattdelare. Det ungefärliga läget för vattdelar har uppskattats utifrån topografin, två seismiska profiler (s202_2011, se figur 3 och s203_2011, se figur 4) samt borrning betecknad Rb1104. Med stöd av resultat från de seismiska mätningarna framgår att d mättade zon är ca 10 m förbi vattdelar. Vattföring i samband med borrning av Rb1104 var som bäst klassad som mindre god vid nivån 8 11 m under markytan. Römoss Björsjö Vidare norrut i området vid Nedre Långtjärn och Mellantjärn görs bedömning att det finns goda uttagsmöjligheter för grundvattuttag med beaktande av åss läge i anslutning till de bägge tjärnarna. En georadarmätning (r , se figur 5) har gjorts på väg som passerar mellan dessa sjöar och mätning visar på ca m vattmättad zon. I området mellan Römoss och Björsjö har tolkningarna av magasinet dast utförts med stöd av utförda georadarmätningar samt uppmätta ytvattnivåer. För att få bättre kännedom om materialsammansättning och vattföring i dna del av ås behövs ytterligare undersökningar utföras. Vid Björsjö är områda kring ås delvis täckt av finkorniga issjösedimt vilka ger ett visst skydd mot föroringsspridning till grundvattnet. Åss ctrala del är här uppbyggd av grusigt sandigt material och vid läget för vatttäkt finns lager med grus med god vattgomtränglighet. I d västra kant av avlagring vid Björsjö, där isälvssand övergår till flacka fält av grovsilt finsand med del raviner runt sjön Bomanstjärn, finns ett antal mindre källflöd varav Hyttfallskällan tidigare varit utbyggd till vatttäkt. D flödar med ca 1 l/s ut från hällkant vid kant av grovsilt finsand. Björsjö Snöån Strax norr om Björsjö täcks äv åskärnan av finkornigt issjösedimt överlagrat av torv. I d östra kant av magasinet i detta område, ligger marknivån lågt till och med något lägre än grundvattnivån, varför det lokalt bör kunna råda artesiska förhålland. Dessa förhålland gereras av d tröghet som skapas av det finkornigare materialet m förhållanda bedöms dock inte vara tätande, då de finkornigaste delarna av jordlagr består av silt (inte lera). MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 7

8 195 S N Höjd (m ö.h.) Isälvssedimt, torrt skikt (650 m/s) Berg (5000 m/s) Figur 1. Profil S205_2011_83016 vid magasinets avslut i söder. Avstånd längs profil (m) SO NV Höjd relativt fix (m) Sand/grus, ovan grundvattytan (650 m/s) Sand/grus, under grundvattytan (2400 m/s) Berg (6000 m/s) Avstånd längs profil (m) Figur 2. Profil S204_2011_83016 i grustaget vid Lums. V O Höjd relativt fix (m) Isälvssedimt, under grundvattytan (1600 m/s) Isälvssedimt, torrt skikt (600 m/s) Berg (4600 m/s) Avstånd längs profil (m) Figur 3. Profil S202_2011_83016 tvärs avlagring vid d rörliga vattdelar i höjd med Römoss. Vid Snöån finns Smedjebacks vatttäkt. Undersökningarna inför etablering av vatttäkt omfattade ett stort antal borrningar i isälvsavlagring från Saxhed i söder upp till läget för vatttäkt i Snöån i norr. Dessa äldre undersökningar finns sammanfattade i rapport Smedjebacks kommun, Snöån Grundvattundersökning (VIAK 1977), samt i Gunnar Gustafsons doktors- 8 GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN

9 S N 0 Höjd relativt fix (m) 5 10 Isälvssedimt, torrt skikt ( m/s) Berg (4790 m/s) Avstånd längs profil (m) Figur 4. Profil s203_2011_83016 tvärs avlagring vid d rörliga vattdelar i höjd med Römoss. Tid (ns) Höjd (m ö.h.) Distans (m) 40 Figur 5. Georadarprofil r008_2011_83016 längs väg mellan Nedre Långtjärn och Mellantjärn. avhandling (Gustafson 1978). En uppdaterad sammanställning av tillgängliga lagerföljdsuppgifter, som äv omfattar grundvattrör som etablerats under sare år, gjordes 2011 av konsultfirman Grundvattteknik (GVT 2011) och läga för flertalet av dessa rör framgår i bilagorna till rapport Snöån Planerad gemsam vattförsörjning för Ludvika, Grängesberg och Smedjeback (VBB VIAK 1996). Lagerföljderna för några av dessa borrningar ingår i det urval som redovisas i bilaga 5. Vid vatttäkt vid Snöån är ås tydligt utbildad med grovkornig kärna (se borrpunkter Rb 9504, Rb 9505 respektive 7503p) som mot sidorna täcks av finkorniga sedimt. Söderut vid Saxhed övergår avlagring allt mer till ett flackt fält beståde av grovsedimt. Grovsedimts mäktighet i området varierar mellan 15 och 35 m. D mättade zon vid Saxhed är ca 10 m och från Getbovall och mot nordväst ca 30 m (VIAK 1977). Utförda provpumpningar visar på att de grovkorniga sedimt är kontinuerligt avlagrade längs hela sträckan mellan Saxhed och Snöån. Utförda provpumpningar har också använts för att beräkna grundvattflödets storlek i ås. Flödet i området söder om Rb7406, dvs. söder om Saxs södra ände, bedömdes till minst 90 l/s. Bedömning av flödet i ås i höjd med Snöån bedömdes däremot som betydligt lägre (30 l/s) till följd av det betydande utläckage som då skedde ut i Sax, dvs. före det att vatttäkt vid Snöån togs i bruk (VIAK 1977). Nu sker istället ett inläckage gom de inducerade förhålland som råder till följd av pågåde vattuttag. I Gustafson (1978) görs beräkningar av grundvattflödet utifrån teorin om kanalströmning. D MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 9

10 Tabell 1. Tillrinningsområd, grundvattbildning och bedömd uttagsmöjlighet. Grundvattbildning primärt tillrinningsområde 100 % av effektiv nederbörd (ca 13 l/s, km2) Grundvattbildning tertiärt tillrinningsområde 5 50 % av effektiv nederbörd (ca 0,5 10 l/s, km2) Yta (km2) Dominerande jordtyp Beräknad naturlig grundvattbildning/tillrinning till magasinet (l/s) Primärt tillrinningsområde 15 Grovjord (sand och grus) 51 Tertiärt tillrinningsområde 21 Finkorniga och grovkorniga*** sedimt och moränområd 25 Effektiv nederbörd = 305 mm/år* Bedömd uttagsmöjlighet inom hela magasinet inklusive inducering 140 l/s * Beräkning av effektiv nederbörd grundas på klimatdata från period för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhet i det beräknade värdet är betydande. ** Bygger på antagandet att 5 50 % av effektiv nederbörd infiltrerar i magasinet. *** Grovkorniga jordar där andel av grundvattbildning som når grundvattmagasinet inte bedöms till 100 % beräknade kanalkonduktivitet var 150 m3/s och d antagna bredd på magasinet 375 m vilket gav magasinskoefficit 0,035. Dna låga magasinskoefficit förklarades av det tätande materialet längs åss sidområd. Vatttillgång i ås kan äv förstärkas tack vare att berggrund i området är kraftigt uppspruck. Det framgår av ett flertal brunnsborrningar i området nära Snöåns vatttäkt vilka finns inlagrade i Brunnsarkivet (brunns-id resp , vars lagerföljder framgår i bilaga 5). Anslutande ytvattsystem Magasinets norra del ansluter till sjön Hagg. Dna är reglerad och varierar i nivå med drygt 1 m. Undersökningar visar på tydlig samvariation i nivå mellan vattnet i magasinet och sjön Hagg m på grund av att grundvattnivån i ås varierar med fördröjning relativt nivåförändring i Hagg kan ett omväxlande in- respektive utläckage ske till Hagg (VIAK 1977). Äv för de tre tjärnarna Övre Långtjärn, Mellantjärn samt Nedre Långtjärn görs bedömning att det råder god hydraulisk kontakt med grundvattmagasinet. Hur stort utbyte som kan ske här är dock mer osäkert. Samma bedömning görs äv i kontakt med sjön Lums. Däremot bedöms kontakt med ån Lums vara mindre p.g.a. det mer hårdpackade materialet som råder i dna del av ås. I bedömning har äv strandlinjs vegetation beaktats. Tillrinningsområde och naturlig grundvattbildning Magasinet tillförs vatt i huvudsak från d nederbörd som faller på avlagring. Ett betydande tillflöde sker också från omgivande moränmark då ås är dränerande för dalgång. Vidare sker ett betydande tillskott av vatt gom strand- och bottinfiltration från sjöarna Sax och Hagg bl.a. som följd av inducering gom vattuttaget vid Snöåns vatttäkt. Magasinets tillrinningsområde har avgränsats översiktligt (bilaga 4) och indelats i kategorierna primärt och tertiärt tillrinningsområde ligt principer som framgår av bilaga 6. En grov uppskattning av d naturliga grundvattbildning som tillförs magasinet från primära och tertiära tillrinningsområd redovisas i tabell GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN

11 Uttagsmöjlighet D i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighet är grov uppskattning av hur mycket grundvatt som långsiktigt kan utvinnas med ett rimligt antal standardmässiga brunnskonstruktioner, fördelade på lämpliga platser inom magasinet. Äv möjlighet till förstärkt grundvattbildning gom inducering från ytvattsystem har beaktats och ingår i d bedömda totala uttagsmöjlighet för magasinet. Att inducering sker vid Sax och Hagg har bekräftats gom de provpumpningar som utförts vid läget för Snöåns vatttäkt (VIAK 1977 samt VBB VIAK 1996). Gräns för hur stora uttag som kan ske vid Snöåns vatttäkt utan allt för stor påverkan på kvalitet har dock inte helt fastställts, vilket bör ses som begränsande för möjlig uttagsstorlek. Vidare är uttagsmöjligheterna berode av brunnarnas konstruktion relativt dämningsnivån för Hagg. Vid de provpumpningar som gjordes 1976 och 1977 utfördes undersökningar med uttag på upp till 108,5 l/s (VIAK 1977). Utifrån matematisk hydraulisk analys av då utförda provpumpningsresultatet bedömdes att 68 l/s (vilket var det dåvarande vattbehovet) skulle kunna uttas ur grundvattmagasinet med ringa avsänkningar. Vidare visade beräkningarna på att grundvattflödet söder om Rb7406 uppgår till minst 90 l/s samt att uttaget inte borde överstiga 136 l/s med då befintligt utförande av Brunn 1 (VIAK 1977). År 1996 gjordes återig provpumpning av Snöåns vatttäkt i syfte att undersöka om vattbehovet för såväl Smedjeback, Ludvika som Grängesberg skulle kunna uttas vid vatttäkt, motsvarande 310 l/s vid maxdygn och 200 l/s vid medeldygn. Provpumpning startade då vid uttaget 185 l/s för att sedan övergå till mängd 140 l/s efter månads pumpning p.g.a. att grundvattnivån sjönk under intagsdjupet för brunn 3, trolig orsakat av att brunns dimsion inte var tillräcklig. De provpumpningar som utfördes 1996 innefattade äv de viss vattprovtagning för kontroll av påverkan på vattkvalitet (VBB VIAK 1996). Utöver inducering i området vid Snöåns vatttäkt så bedömer SGU att induceringsmöjligheter äv bör finnas i området kring Övre Långtjärn samt Mellantjärn samt Nedre Långtjärn. Avgränsning för området med de goda uttagsmöjligheterna vid Snöån och ner till Saxhed görs med stöd av utförda provpumpningar samt uppgifterna om pågåde uttag vid Snöåns vatttäkt. De lägre uttagsmöjligheterna (1 5 l/s) i magasinets södra delar beror på resultat vid borrning vid Lums och det hårt packade materialet i dessa delar. D i tabell 1 summerade bedömda totala uttagsmöjlighet görs i huvudsak med stöd av ovan refererade provpumpningar. Berode på bl.a. induceringsmöjligheterna i området kring Övre Långtjärn samt Mellantjärn samt Nedre Långtjärn kan uttagsmöjligheterna vara högre. Användande I magasinet finns två allmänna vatttäkter. D a är Snöåns vatttäkt med tre uttagsbrunnar varur det totala vattuttaget är ca m3/dygn, dvs. 35 l/s (Länsstyrels Dalarna 2012). Vatttäkt försörjer huvudsaklig Mogårdshammar och Smedjebacks tätort. På grund av höga järnhalter luftas vattnet före distribution. D andra allmänna vatttäkt finns i Björsjö. Osäkerhet råder kring brunns utformning och det är osäkert om uttaget av vatt sker ur jord, berg eller både och. Oavsett vilket så gör brunns läge i åss ctrala del att materialet i ås bidrar till uttaget. Uttaget i vatttäkt är vid normaluttag m3/dygn och d försörjer ca 150 personer i Björsjö by med vatt (Länsstyrels Dalarna 2012). I övrigt finns ett mindre antal skilda vatttäkter i magasinet. MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 11

12 Grundvattnets kvalitet Bedömning av vattkvalitet baseras på analyser gjorda vid Snöåns och Björsjös vatttäkter inlagrade i Vatttäktsarkivet Stöd har äv tagits av d provtagning som länsstyrels i Dalarna har utfört inom ram för vattförvaltningsarbetet i syfte att fastställa d kemiska status samt länsstyrelss provtagning av organiska miljögifter 2007 som omfattat provtagning vid Snöåns vatttäkt samt ett grundvattrör (Rb7405) vid Nyåkern strax söder om Snöån. I av de tre brunnarna vid Snöåns vatttäkt förekommer vid staka provtillfäll höga järn- och manganhalter (>0,5 resp. >0,4 mg/l). Periodvis har också förhöjda värd av bakterier förekommit. De sare kan bero av djurhållning på åkermark intill vatttäktsområdet. Alkalinitet ligger i medeltal på 47 mg/l sett från samtliga tre brunnar. I Björsjö håller uppmätta värd för järn och mangan måttlig halt, i medeltal 0,2 mg/l för såväl järn som mangan, vilket är över Livsmedelsverkets riktlinjer. Alkalinitet ligger äv här i medeltal på 47 mg/l. D samlade bedömning som gjorts inom ram för länsstyrelss provtagning visar på att grundvattförekomst uppnår god kemisk status vilket finns redovisat i Dalarnas Vattförsörjningsplan (Länsstyrels Dalarna 2012). D samlade bedömning beaktar äv miljögifter inklusive pesticider. Referser Gustafson, G., 1978: Studies of the hydrogeology of subaqueous eskers., Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Geologiska institution. Publikation A26. Länsstyrels Dalarna, 2012: Vattförsörjningsplan Dalarnas län, Rapport 2012:12, 668 s. Länsstyrels Dalarna, 2008: Organiska miljögifter i grundvatt, rapport 2008: sidor samt bilagor. Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grundvattbildning i svska typjordar översiktlig beräkning med vattbalansmodell. Uppsala Universitet, Institution för geovetskaper, Report Series A No. 66, 20 s. Strömberg, A.G.B., 1980: Berggrundskartan 12F Ludvika SO, Skala 1: Sveriges geologiska undersökning Af 128. Strömberg, A.G.B., 1988: berggrundskartan 12F Ludvika SV, Skala 1: Sveriges geologiska undersökning Af 158. VIAK, 1977: Smedjebacks kommun, Snöån Grundvattundersökning. Falun , 21 sid samt bilagor. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: VIAK, 1978: Smedjebacks kommun, Program för utförande av rörbrunnar vid Snöån , 5 sidor samt bilagor. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: VBB VIAK, 1996: Snöån Planerad gemsam vattförsörjning för Ludvika, Grängesberg och Smedjeback. Falun Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: 682. Förteckning över utredningar Ludvika kommuns gatukontor, 1975: Sammanställning av kommunägda grundvatttäkter inom Ludvika kommun. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: GVT, 2011: Snöån Sammanställning av borrningsresultat. 17 sid. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: GVT, 2011: SEAB Snöån Vattförsörjning, Borrningar Hägnsnäset. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: 684. GVT, 2013: Björsjö Sammanställning borrningar. 2 sid. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: GRUNDVATTENMAGASINET SNÖÅN

13 Tyréns, 2008: Rekognosceringsborrningar Malingsboås, Bilaga 1. Opublicerad. Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: 683. VIAK, 1988: Snöån, utvärdering, vattprovtagning (rörborrningar). Ref. nr i SGUs register för grundvattutredningar: MAGDALENA THORSBRINK & HENRIK MIKKO 13

14 Nyforsån BILAGA 1 Undersökningar gjorda i grundvattmagasinet Rb9504 Smörhagsb. 514 Rb9505 Rb7503p Rb7501 Brunns-id Brunns-id Rb7402 Getbovall Laggbyn Rb7406 Sax Busjön Lövbergstj. Mossfallstj. Laxtjärn Trehörning Sågtjärn Trolltj. Älgtjärn Närsjön Mörktjärn Per-Daniels tjärnar Saxhed Stor-Lisas tjärn Dammsjön Bomanstjärn Sågdamm Björsjö Jättjärn Rb9402 Ibbarbo Björsjö damm Svartb. Saxån Busjöb. Jönsbäck Kolkb Nedra Långtj. Sjömossbäck 6654 Mellantj Övra Långtj Söndagssjön Simmelsjön Lorttjärn Kroktjärn Mellantj. Bredsjö hytta Huttikatjärn Tollikatjärn Lertjärn Lomtjärn Nordtj. Åstjärn Spannsjön Nyfors Rb1104 Söndagsbyn Römoss S202_2011 Skräddartorpsån S203_2011 Lums Gäddtjärn Hyndtjärn S204_2011 BMW Rb1103 Rika sjön S205_ Lagerföljdsinformation finns (bilaga 5) Stratigraphic information is available (appdix 5) Seismikprofil Seismic investigation Georadarprofil Ground petrating radar investigation Grundvattmagasinets avgränsning Delineation of groundwater reservoir Gräns för tillrinningsområde Boundary of catchmt area m

15 Grundvattmagasinet Snöån Bil. 2. Grundvattmagasin Holä 189,30 ngsb 175, Lövbergstj. St. Snöån n äcke 343,5 Busjön Laxtjärn Mossfallstj. 247, ,06 St. Flatnan Busjöb. 162,18 Trehörning L. Snöån 178 L. Flatnan Li Snö Sågtjärn n å- å 164,20 Källa Spring Fixed groundwater divide in Quaternary deposits Rörlig grundvattdelare Variable groundwater divide in Quaternary deposits Närsjön 218 Grundvattmagasinets avgränsning Delineation of groundwater reservoir Gräns för tillrinningsområde b Kolk Getbovall Boundary of catchmt area Krön på isälvsavlagring. Sax 176,9 ll Fast grundvattdelare Mörktjärn 207 Snösjön Grundvattnets huvudrörelseriktning i jordlager Geral direction of groundwater flow in Quaternary deposits ån Trolltj. Älgtjärn L. Bjurtj. St. Bjurtj Ridge-shaped glaciofluvial deposit Per-Daniels tjärnar Berg Rock Trolltj. gsb. Organisk jordart Smörha Sälktj. Peat and gyttja Stor-Lisas tjärn Saxhed 190,48 Lera silt 173,83 Postglaciala sedimt, sand grus Postglacial deposits, sand gravel Dammsjön Laggbyn Clay silt Tolvsboberg Saxån Isälvssedimt, sand grus Glaciofluvial sedimts, sand gravel Bomanstjärn Sågdamm Till Jö ns Björsjö Svart b Morän bä ck Tunt jordtäcke Jättjärn Thin soil cover 6655 Björsjö damm Ibbarbo Bedrock Fyllningsmaterial Majalampa Nedra Långtj. Bösstjärn Övra L. Abborrtj. Other Lertjärn 320,0 Oxögat Flytjärn Gäddtjärn Vallsjön 275 Jordartsinformation ur SGUs jordartsgeologiska databas Dammtjärn Långtj. Simmelsjön 283 Tollikatjärn Långtjärn Björstj. 181,86 Ställbergstj. Ormtjärn Vålfallstj. 341,2 Söndagsbyn Römoss Spannsjön Söndagssjön 232,5 Lorttjärn Åstjärn Kroktjärn rsån Hyndtjärn Nyfo Mellantj. Bredsjö hytta artorps Skrädd Huttikatjärn ån Lums 176,6 Lomtjärn 6650 Övrigt material Ormiltjärn Mellantj. Norra Bredsjön Artificial fill Paskalampa Sjömossbäck St. Abborrtj. 283 Kvarntjärnarna Berg Norra Bredsjön Rika sjön 258,54 Nordtj. 266,8 Hed strö Nyfors 170,74 mm 6650 Övra Malingsbosjön Tranhålet Skogstjärn Gruvtj. Källsjön Lavertjärn vik Storön Källan Gr Skommartj. 177,06 274,97 Tasstjärn Stora Korslång Malingsbo-Klots naturreservat Slogmosstjärn Lång- Ski Svarvartj. vattnet , ,34 Skinnarsjön Näsrönningstj. Refers till kartan: Thorsbrink, M., 2015: Grundvattmagasinet Snöån, Bil. 2. Grundvattmagasin, skala 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Referce to the map: Thorsbrink, M., 2015: Groundwater reservoir Snöån, Bil. 2. Groundwater reservoir, scale 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Kartans geologiska information finns digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt underlag: Ur Terrängkartan. Lantmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2015 Medgivande behövs från SGU för varje form av mångfaldigande eller återgivande av dna karta. Detta innefattar inte bara kopiering utan äv digitalisering eller överföring till annat medium Skala 1: km Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväg 18 SE Uppsala Swed Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 548

16 Grundvattmagasinet Snöån 189, St. Snöån n äcke 343,5 Lövbergstj. Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter ngsb Holä 175,88 Busjön Laxtjärn Mossfallstj. 247, ,06 St. Flatnan Busjöb. 162,18 Trehörning L. Snöån 178 L. Flatnan Snö n å- å 164,20 Fixed groundwater divide in Quaternary deposits Rörlig grundvattdelare Variable groundwater divide in Quaternary deposits Grundvattmagasinets avgränsning Delineation of groundwater reservoir Närsjön 218 Gräns för tillrinningsområde Boundary of catchmt area Bedömd uttagsmöjlighet ur grundvattmagasinet <1 l/s b Kolk Estimated exploitation pottial in the order of <1 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grundvattmagasinet 1 5 l/s. Sax 176,9 Fast grundvattdelare Trolltj. Älgtjärn Getbovall Geral direction of groundwater flow in Quaternary deposits ll Li Mörktjärn 207 Snösjön Grundvattnets huvudrörelseriktning i jordlager ån Sågtjärn L. Bjurtj. St. Bjurtj Estimated exploitation pottial in the order of 1 5 l/s Per-Daniels tjärnar Bedömd uttagsmöjlighet ur grundvattmagasinet 5 25 l/s Estimated exploitation pottial in the order of 5 25 l/s Trolltj. gsb. Bedömd uttagsmöjlighet ur grundvattmagasinet l/s Stor-Lisas tjärn Saxhed Smörha Sälktj. Estimated exploitation pottial in the order of l/s 190,48 Tolvsboberg Saxån 173,83 Dammsjön Laggbyn Bomanstjärn Jö ns Björsjö Svart b Sågdamm bä ck Jättjärn 6655 Björsjö damm Ibbarbo Majalampa Nedra Långtj. Bösstjärn Paskalampa Sjömossbäck St. Abborrtj. 283 Ormiltjärn Mellantj. Kvarntjärnarna Övra L. Abborrtj. Dammtjärn Långtj. Simmelsjön 283 Gäddtjärn Lertjärn 320,0 Vallsjön 275 Ormtjärn Vålfallstj. 341,2 Römoss Söndagssjön 232,5 Åstjärn Kroktjärn rsån Hyndtjärn Nyfo Mellantj. Bredsjö hytta artorps Skrädd Huttikatjärn ån Lums 176,6 Lomtjärn 6650 Ställbergstj. Söndagsbyn Spannsjön Lorttjärn Norra Bredsjön Oxögat Flytjärn 181,86 Tollikatjärn Långtjärn Björstj. Norra Bredsjön Rika sjön 258,54 Nordtj. 266,8 Hed strö Nyfors 170,74 mm 6650 Övra Malingsbosjön Tranhålet Skogstjärn Gruvtj. Skinnarsjön vik Storön Gr Skommartj. Källan 177,06 274,97 Tasstjärn Stora Korslång Malingsbo-Klots naturreservat Slogmosstjärn Lång- Ski Svarvartj. vattnet , ,34 Källsjön Lavertjärn Näsrönningstj. Refers till kartan: Thorsbrink, M., 2015: Grundvattmagasinet Snöån, Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter, skala 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Referce to the map: Thorsbrink, M., 2015: Groundwater reservoir Snöån, Bil. 3. Estimated exploitation pottial, scale 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Kartans geologiska information finns digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt underlag: Ur Terrängkartan. Lantmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2015 Medgivande behövs från SGU för varje form av mångfaldigande eller återgivande av dna karta. Detta innefattar inte bara kopiering utan äv digitalisering eller överföring till annat medium Skala 1: km Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväg 18 SE Uppsala Swed Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 548

17 Grundvattmagasinet Snöån Bil. 4. Tillrinningsområd Holä 189,30 ngsb 175, Lövbergstj. St. Snöån n äcke 343,5 Busjön Laxtjärn Mossfallstj. 247, ,06 St. Flatnan Busjöb. 162,18 Trehörning L. Snöån 178 L. Flatnan Snö n å- å Tertiärt tillrinningsområde Catchmt area (tertiary) För förklaring av tillrinningsområd se bilaga 6. Närsjön 218 b Kolk Getbovall. Sax 176,9 Primärt tillrinningsområde Catchmt area (primary) Trolltj. Mörktjärn 207 Snösjön Delineation of groundwater reservoir ll Li Älgtjärn L. Bjurtj. St. Bjurtj. Grundvattmagasinets avgränsning ån Sågtjärn 164, Per-Daniels tjärnar gsb. Trolltj. Smörha Sälktj. Stor-Lisas tjärn Saxhed 190,48 Tolvsboberg Saxån 173,83 Dammsjön Laggbyn Bomanstjärn Jö ns Björsjö Svart b Sågdamm bä ck Jättjärn 6655 Björsjö damm Ibbarbo Majalampa Nedra Långtj. Bösstjärn Paskalampa Sjömossbäck St. Abborrtj. 283 Ormiltjärn Mellantj. Kvarntjärnarna Övra L. Abborrtj. Dammtjärn Långtj. Simmelsjön 283 Gäddtjärn Lertjärn 320,0 Vallsjön 275 Ormtjärn Vålfallstj. 341,2 Römoss Söndagssjön 232,5 Åstjärn Kroktjärn ån Hyndtjärn Nyfo rs Mellantj. Bredsjö hytta artorps Skrädd Huttikatjärn ån Lums 176,6 Lomtjärn 6650 Ställbergstj. Söndagsbyn Spannsjön Lorttjärn Norra Bredsjön Oxögat Flytjärn 181,86 Tollikatjärn Långtjärn Björstj. Norra Bredsjön Rika sjön 258,54 Nordtj. 266,8 Hed strö Nyfors 170,74 mm 6650 Övra Malingsbosjön Tranhålet Skogstjärn Gruvtj. Källsjön Lavertjärn vik Storön Källan Gr Skommartj. 177,06 274,97 Tasstjärn Stora Korslång Malingsbo-Klots naturreservat Slogmosstjärn Lång- Ski Svarvartj. vattnet , ,34 Skinnarsjön Näsrönningstj. Refers till kartan: Thorsbrink, M., 2015: Grundvattmagasinet Snöån, Bil. 4. Tillrinningsområd, skala 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Referce to the map: Thorsbrink, M., 2015: Groundwater reservoir Snöån, Bil. 4. Catchmt areas, scale 1: Sveriges geologiska undersökning K 548. Kartans geologiska information finns digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt underlag: Ur Terrängkartan. Lantmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2015 Medgivande behövs från SGU för varje form av mångfaldigande eller återgivande av dna karta. Detta innefattar inte bara kopiering utan äv digitalisering eller överföring till annat medium Skala 1: km Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväg 18 SE Uppsala Swed Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 548

18 BILAGA 5 Utförda borrningar och övriga refererade lagerföljder BMW Databas-id: BMW Typ: Hejarsondering Läge: N , E ,5 m grus 4,5 15,3 m odefinierat Stopp mot block eller berg Rb 9402 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E ,8 m finsand 7,8 9,8 m sand 9,8 10,8 m sand 11,8 12,8 m fingrusig sand 12,8 16,8 m sand 16,8 17,8 m fingrusig sand 17,8 21,2 m sand Stopp mot block eller berg Rb 1103 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E m stig grusig sand 2 4 m något siltig grusig sand 4 13,5 m grusig sand Stopp mot block eller berg Rb1104 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E m stig siltig sand 2 6 m siltig sand 6 8 m sandigt grus 8 11 m grusig sand Fortsatt borrning möjlig Rb 7406 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E m grusig sand 4 16 m sandigt grus 16 20,8 m grusig sand Fortsatt borrning möjlig Rb 7402 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E ,0 m siltig sand 4,0 10,5 m grusig siltig sand 10,5 14,0 m något grusig sand 16,5 27,2 m grusig sand Stopp mot block eller berg Rb 7503p Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E ,0 m finsand 3,0 14,0 m sand 14,0 25,0 m grusig sand 25,3 27,7 m något grusig silt 27,7 36,0 m grusig sand Stopp mot block eller berg Rb 9505 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E ,0 m grusig sand 12,0 18,0 m något grusig sand 18,0 19,1 m sand Stopp mot block eller berg

19 Rb 9504 Databas-id: MTK Typ: Spets Läge: N , E ,0 m uppgift saknas 7,0 10,0 m grusig sand 10,0 10,8 m sandigt grus Stopp mot block eller berg Rb 7501 Databas-id: Typ: Spets Läge: N , E ,0 m sand 8,0 14,0 m något grusig sand 14,0 16,0 m sand 16,0 31,5 m grusig sand Fortsatt rördrivning inte möjlig Brunnsarkivs-id vid Snöån Databas-id: Typ: Borrad brunn Läge: N , E m morän, lera, sand m söndervittrat berg Uppskattad vattmängd vid borrning lit/tim Brunnsarkivs-id vid Snöån Databas-id: Typ: Borrad brunn Läge: N , E m morän, lera, sand m söndervittrat berg m mycket löst berg Uppskattad vattmängd vid borrning lit/tim

20 BILAGA 6 Primära, sekundära och tertiära tillrinningsområd Tillrinningsområde Tillrinningsområdet till ett grundvattmagasin är det område eller de områd varifrån nederbörd eller annat vatt kan rinna mot och tillföras magasinet. Tillrinningsområdets yttre gräns är ofta äv gräns för det avrinningsområde (eller de avrinningsområd) som magasinet ligger inom. I de fall mindre sjöar eller vattdrag ansluter till grundvattmagasinet, ingår normalt hela deras avrinningsområd i magasinets tillrinningsområde. Stora avrinningsområd till anslutande sjöar och vattdrag inkluderas inte. Tillrinningsområdet kan delas upp i primära, sekundära och tertiära delar, bl.a. berode på om hela eller dast del av d effektiva nederbörd kan tillföras magasinet. Primärt tillrinningsområde Sekundärt tillrinningsområde Tertiärt tillrinningsområde Primärt tillrinningsområde till ett grundvattmagasin är d del eller de delar av tillrinningsområdet där grundvattmagasinet går i dag och där hela eller d helt dominerande del av d effektiva nederbörd tillförs grundvattmagasinet. Sekundärt tillrinningsområde till ett grundvattmagasin är de delar av tillrinningsområdet där grundvattmagasinet inte går i dag och varifrån hela eller d helt dominerande del av d effektiva nederbörd bedöms tillföras magasinet. Del eller de delar av tillrinningsområdet till ett grundvattmagasin varifrån dast del av d effektiva nederbörd tillförs magasinet. Till det tertiära tillrinningsområdet räknas t.ex. markområd ovan eller vid sidan av grundvattmagasinet, varifrån läckage av vatt till magasinet sker eller bedöms kunna ske under särskilda betingelser (avsänkning av grundvattnivån eller punktering av tätande lager gom markarbet eller dylikt).