Industrins lager 2009 NV0602. Innehåll STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(81) SCBDOK Innehållsöversikt. 0 Administrativa uppgifter

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(81) Industrins lager 2009 NV0602 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 3.2 Redovisningsförfaranden 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(81) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Näringsverksamhet 0.2 Statistikområde Statistikområde: Industrins lager 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska Centralbyrån Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: Olivia Hellberg Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska Centralbyrån Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: Olivia Hellberg Telefon: Telefax E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99), förordning

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(81) om den officiella statistiken SFS:100 samt SCB:s föreskrifter (SCB FS 1997:27). 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Från och med 30 juni 2009 gäller reglerna enligt 24 kap. 8 i den nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtidigt upphör sekretesslagen 1980:100 att gälla. 0.8 Gallringsföreskrifter Gallring regleras enligt beslut från Riksarkivet. 0.9 EU-reglering Industriproduktionsindex samt industrins leverans- och orderläge omfattas av Council Regulation (EC) no 1165/98. Industrins lager och industrins kapacitetsutnyttjande omfattas inte av någon EUreglering Syfte och historik Lagerstatistikens främsta syfte är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Lagerstatistik har funnits som självständig statistikgren hos SCB sedan Statistikanvändning Inom SCB används lagerstatistiken som underlag i Nationalräkenskapernas (NR) kvartalsvisa och årliga beräkningar av bruttonationalprodukten (BNP). Statistiken används även för specialberäkningar av månatligt industriproduktionsindex. Viktiga externa användare av statistiken är Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Riksbanken, som bl.a. använder den i olika prognosmodeller. Materialet är också av intresse för mer allmänna ekonomiobservatörer som exempelvis finansiella institut, branschorganisatorer och media Uppläggning och genomförande Huvuddelen av bearbetningsunderlaget för lagerstatistik härstammar från enkätundersökningen Konjunkturstatistik för industrin. För enstaka branscher hämtas även information externt samt från SCB:s statistik över varuimport. Urvalsundersökningen Konjunkturstatistik för industrin omfattar ett stratifierat urval om ca 2300 företag. Undersökningspopulationen hämtas från SCB:s företagsdatabas (FDB). Inom ramen för Konjunkturstatistik för industrin insamlas uppgifter om industrins lager fyra gånger per år.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(81) 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerade förändringar i kommande undersökningar Ett nytt granskningsverktyg kommer att börja användas till hösten 2009.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(81) 1 Översikt Undersökningen konjunkturstatistik för industrin syftar till att belysa konjunkturläget i Sverige med avseende på fyra olika industriindikatorer. Industrins order och leveransläge liksom industriproduktionsindex utgör indikatorer på företagens orderingång och försäljning respektive produktion varje månad, medan indikatorerna industrins lager och industrins kapacitetsutnyttjande ska beskriva de kvartalsvisa förändringarna för företagens kapacitetsutnyttjande och lagerstockar. I undersökningen ingår 2300 företag där den vägda svarsfrekvensen motsvarar c a 90%. Urvalsramen utgörs av företagsdatabasen (FDB) medan rampopulationen representeras av verksamhetsenheter med minst 10 anställda. Företag med färre än 50 anställda behöver inte redovisa uppgifter om lagerstockar. Företag med fler än 200 anställda totalundersöks. Undersökningen täcker in avdelningarna gruvor och mineralutvinningsindustri samt tillverkningsindustrin. För att beräkna industriproduktionsindex används uppgifter om leveranser och lager från den ovannämnda undersökningen. Dessutom används uppgifter om arbetade timmar från undersökningen Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) och volymuppgifter från enskilda företag. Eftersom resultaten av de fyra produkterna i huvudsak baseras på samma undersökning är således dokumentationen för produkterna nästintill identisk när det gäller insamling och lagring av data. 1.1 Observationsstorheter Leveranser hemmamarknad Leveranser exportmarknad Leveranser internt Leveranser totalt Order hemmamarknad Order exportmarknad Order totalt Orderstock hemmamarknad Orderstock exportmarknad Orderstock totalt Lager av handelsvaror Lager av insatsprodukter Lager av produkter i arbete Tillverkningskostnader Pålägg Lagrets beräknade försäljningsvärde Lager av färdiga egna produkter Tillverkningskostnader Pålägg Lagrets beräknade försäljningsvärde Kapacitetsutnyttjande orsak (om kapacitetsutnyttjandet understiger 100 %)

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(81) 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Företag med minst 10 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutvinni ngsindustri samt tillverkningsin dustri. Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 50 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralsutvinn ingsindustri samt tillverkningsin dustrin Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 50 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutving samt tillverkningsin dustrin SNI-3 siffergrupp Samma som ovan Leveranser hemma Summa av variabelvärden mätt i tusental kronor för respektive SNI-3 siffegrupp. Leveranser export Samma som ovan Samma som ovan Leveranser totalt Samma som ovan Samma som ovan Order hemmamarknad Samma som ovan Samma som ovan Order Samma som ovan exportmarknad Samma som ovan Order totalt Samma som ovan Samma som ovan Lager av handelsvaror Samma som ovan

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(81) Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 10 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutvinni ngsindustri samt tillverkningsin dustrin. Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Lager av insatsprodukter Lager av produkter i arbete Lager av färdiga egna produkter Kapacitetsutnyttja ndet Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Medelvärde procent 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Varje månad och kvartal publiceras uppgifter om industrins olika indikatorer i form av tabeller, diagram och pressmeddelande på SCB;s hemsida. Resultaten från undersökningen redovisas i form av indexserier för varje bransch i tabeller för perioden januari 2000 och framåt. I pressmeddelandet återfinns utvecklingstal och branschvikter för produkterna industrins leverans och orderläge liksom för industriproduktionen, procenttal gällande kapacitetsutnyttjandet och volymuppgifter om lagerstockarna. Redovisningen sker på 2-siffer SNI-nivå. Mikrodata finns bevarade i fliken om statistiken för varje produkt under sökvägen Hitta statistiken/statistik efter ämne/näringsverksamhet/valfri produkt/konjunkturstatistik för industrin. 1.4 Dokumentation och metadata Dokumentation om undersökningen finns tillgänglig i form av BAS-beskrivningar för respektive produkt, Metaplusdokumentation med information om samtliga variabler samt övriga dokumentationer såsom produkthandledningar och metodbeskrivningar. Basbeskrivningarna återfinns under fliken om statistiken under sökvägen Hitta statistiken/statistik efter ämne/näringsverksamhet/valfri produkt. För industriproduktionsindex finns produkthandledningen IPI_Kedjeindex Uppdaterad under sökvägen P:\prod\ES\esii\25-IPI\05-Dokumentation\Handledningar. I syfte att beskriva kopplingen mellan databastabeller och SAS-dataset finns beskrivningen

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(81) Flödesschema indata till IPI systemet under sökvägen P:\prod\ES\esii\25-IPI\05- Dokumentation\Diverse dokumentation. Under ovanstående sökväg finns också metodbeskrivningar såsom IPI summary methodology och Kedjeindex och fastbasindex. En produkthandledning för industrins lager finns att hitta under sökvägen P:\prod\ES\esii\27-Lager\05-Dokumentation\Handledningar och heter Handledning för industrins lager. Metodhandledningar och övrig dokumentation om industrins lager går att hitta under sökvägen: P:\prod\ES\esii\27-Lager\05-Dokumentation\Övrig dokumentation. En ny produkthandledning och metodbeskrivning för industrins leverans- och orderläge samt industrins kapacitetsutnyttjande kommer att tas fram när de nuvarande provisoriska produktionssystemen ersätts av nya SAS-baserade produktionssystem.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(81) 2 Uppgiftsinsamling Nedan beskrivs insamlingsförfarandet vad gäller de uppgifter som hämtas via urvalsundersökningen konjunkturstatistik för industrin. Därutöver direktinsamlas även uppgifter om producerade kvantiteter från ett antal branschorganisationer och större företag, för användning inom industriproduktionsindex (IPI). Denna insamling beskrivs ej närmare i dokumentet. (I produktionen av IPI används även uppgifter om arbetade timmar hämtade från konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP), se motsvarande dokumentation för produkt AM0101 för närmare beskrivning.) Samtliga statistikprodukter är också beroende av deflatorer (HMPI, EXPI, PPI och ITPI), vilka hämtas internt inom SCB. Se dokumentation av produkten PR0301 för närmare information. 2.1 Ram och ramförfarande Rampopulationen består av samtliga företagsenheter inom näringsområdet utvinning av mineral och tillverkningsindustri (SNI B + C), vilka har minst 10 anställda. Populationen hämtas från SCB:s företagsdatabas (FDB). Ramen fastställs i mars varje år, och tanken är att de företagsförändringar som skett vid årskiftet därmed ska hinna registreras. Trots detta är det inte möjligt att få en helt uppdaterad ram, vilket gör att en viss över- och undertäckning förekommer. Undertäckningen ökar sannolikt över året, i takt med att urvalet blir äldre. Övertäckningen är emellertid troligtvis liten. 2.2 Urvalsförfarande Rampopulationen stratifieras efter bransch och antal anställda (eg. storleksklass enligt SAMU). Företagsenheter med 200 anställda eller fler totalundersöks. För övriga strata dras ett slumpmässigt urval, allokerat utifrån respektive företags årliga omsättning. Urvalet dras i mars varje år. Vid det tillfället är stratifieringsuppgifterna vanligtvis ett år gamla, och uppgifterna om årsomsättning två år gamla. Under 2009 består det totala stickprovet av ca objekt. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet utgörs av blanketter, både i pappersformat och elektroniska. Mätfel förekommer sannolikt, bland annat när uppgiftslämnare feltolkar anvisningarna på blanketterna. Uppgifterna om kapacitetsutnyttjande, och till viss del lagervärden, innehåller dessutom inslag av subjektiva bedömningar eller uppskattningar från uppgiftslämnarnas sida, varför dessa uppgifter kan antas innehålla särskilt stora mätproblem. Inga välgrundade uppskattningar av statistikens totalfel föreligger.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(81) Objekten är funktionellt avgränsade, vilket innebär att verksamhetsenheter och arbetsstället som inte utför industriverksamhet selekteras bort innan blanketterna skickas ut. Ytterligare en selektering i urvalet görs sedan innan blanketterna skickas ut. Samtliga utvalda enheter ombeds besvara enkäten om månatliga leveranser, medan endast delar av stickprovet tillfrågas om uppgifter om orderingång (endast företag inom speciellt utvalda branscher), kapacitetsutnyttjande (endast större företag) respektive lagervärden (endast större företag samt företag inom SNI 16.1). 2.4 Insamlingsförfarande Drygt 60% av de inkomna svaren lämnas via den elektroniska webblanketten (ELIS), medan resterande del inkommer via pappersblanketter vilka scannas maskinellt. 2.5 Databeredning Efter att uppgifterna registrerats i den interna databasen granskas de. Till detta används ett specialutformat granskningsprogram byggt i SAS. Misstänkta fel följs upp med återkontakter, oftast i form av telefonsamtal eller e-post. En sista granskning görs sedan efter att de slutgiltiga estimaten beräknats.

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(81) 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler För varje bransch görs en punktskattning av branschtotalen genom att inkomna variabeluppgifter summeras för respektive månad och kvartal. Varje observationsenhet erhåller i samband med urvalsbytet en uppräkningsfaktor som är tänkt att kompensera för de företag som inte deltar i undersökningen. Om det exempelvis finns 100 företag inom en viss storleksgrupp (med avseende på antal anställda) och bransch medan vårt urval endast täcker in 20 stycken av dessa, så får varje företag i det stratumet en uppräckningsfaktor lika med 5. Imputeringar görs för de företag som inte lämnat ett variabelvärde under en given tidsperiod. Förfarandet vid imputeringar kan se något olika ut från en observationsenhet till en annan beroende på vilken information om variabeluppgifter som finns att tillgå i övrigt. En metod är att skatta en variabeluppgift genom att utnyttja branschutvecklingen vilket innebär att ett givet månadsvärde skattas genom att multiplicera föregående månadsvärde med en faktor som motsvarar den procentuella förändringen för hela branschen. För de observationsenheter som inte behöver lämna ordervärden till undersökningen görs en skattning av ordervariabeln genom att lägga in samma värde som gäller för leveranserna. Skattningarna för industrins kapacitetsutnyttjande per bransch och totalt görs genom vägning med antal anställda. Imputeringar görs i först hand genom genom framskrivning av lämnad uppgift föregående kvartal. Om värde saknas föregående kvartal imputeras med medelvärdet innevarande kvartal för den redovisningsgrupp företager tillhör. När det gäller lagerstatistiken används såväl medelvärdesimputeringar (medelvärdet för övriga företag i samma bransch) som framskrivning av föregående kvartals värde. I syfte att undvika tidsseriebrott när värden bakåt i tiden har uteblivit, genomförs s.k. bakåtimputeringar. Samtliga ovanstående imputeringsmetoder avser maskinella imputeringar som görs i systemet. Det förekommer också manuella imputeringar i de fall vi gör den bedömningen att imputeringssystemet har genererat orimliga värden. Om svarsfrekvensen i en bransch är relativt låg kommer också imputeringsunderlaget att utgöra en osäker källa vid skattningar av ett företags variabelvärde. Därför kan en manuell imputering vara ett bättre alternativ i vissa fall. Inom undersökningen finns metoder för outlierhantering. Det innebär att uppräkningsfaktorn sätts till 1 för ett företag vars utveckling inte anses vara representativ för branschen i övrigt. Därmed kommer företaget endast att representera sig själv i imputeringsunderlaget. Denna metod avser statistikunderlaget för produkterna industriproduktionsindex och industrins order och leveransläge. För industrins lager exkluderas de företag som anses ha en avvikande utveckling från imputeringsunderlaget. Däremot kommer dessa företag att finnas med vid skattningarna av respektive branschtotal.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(81) Någon bortfallsjustering genom exempelvis rak uppräkning förekommer inte. Med rak uppräkning menas att man för de svarande företagen anpassar uppräkningsfaktorn så att uppräkningen kompenserar för icke svarande företag. Uppräkningsfaktorn är istället intakt för företaget under hela urvalsperioden. För närvarande görs inga variansskattningar inom undersökningen. Efter att branschtotalerna har skattats genomförs ett antal bearbetningar av grunddata. Först och främst skapas indexserier med utgångspunkt från ett givet referensbasår. Därefter deflateras variabelvärdena med hjälp av EXPI (exportprisindex), HMPI (hemmamarknadsprisindex) samt PPI (producentprisindex). I nästa skede korrigeras tidsserierna för antal kalenderdagar. Justeringen för kalenderdagar baseras på kvoten 21/antal arbetsdagar aktuell månad. Indexvärdet för aktuell månad multipliceras sedan med denna kvot för att erhålla det kalenderkorrigerade värdet. Samtliga produkter utom industrins lager justeras också för säsongeffekter. Dessutom beräknas trendskattade indexvärden för produkterna industriproduktionsindex och industrins order och leveranser. För industriproduktionsindex används även förädlingsvärden i beräkningar av indexserierna. Dessa förädlingsvärden uppdateras en gång per år och utgör underlag för branschernas inbördes vikförhållanden. 3.2 Redovisningsförfaranden Varje månad och kvartal publiceras statistiken i form av indexvärden i databasen och på SCB;s hemsida. I samband med varje publicering skrivs ett pressmeddelande som innehåller den viktigaste informationen om hur respektive industriindikator har utvecklats den senaste perioden. Dessutom tillhandahåller vi de olika nyhetsbyråerna med information som nära överensstämmer med den som finns i pressmeddelandet. Varje månad tillhandahåller vi NR med underlag till SCB-indikatorer som är en tidskrift med information om de viktigaste förändringarna i ekonomin. För industriproduktionsindex och industrins order och leveranser skickas även data till Eurostat i form av GESMES-filer.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(81) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner Register Konjunkturstatistik för industrin Rubrik Syfte/ Konjunkturstatistik för industrin innehåller uppgifter om industrins produktion, leveranser, order, lager och kapacitetsutnyttjande, samt bakgrundsinformation om bransch, storleksklass m.m. för de företag som ingår i enkäten. Övrigt Statistikansvarig myndighet Statistiska centralbyrån Kontaktperson Hellberg, Olivia Hellberg Olivia Andö Philip Registervariant Registervariant Industrins lager Rubrik Industrins lager Innehållstyp Annan beståndsvariant Insamlingstyp Egen insamling Syfte/beskrivning Statistikens syfte är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Sekretess Sekretess i 20 år enligt 9 kap, 4 sekretesslagen (1980:100 Avidentifierad Urval Ja Personuppgift Slutligt observationsregister Registerversion Syfte/ Syftet är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Mätinformation Uppgifter insamlas kvartalsvis om lagerstockar fördelat på handelsvaror, insatsvaror, produkter i arbete samt egna färdiga produkter. Objekttyp - Verksamhetsenhet Verksamhetsenhet Verksamhetsenheten sammanför delar av en företagsenhet som bidrar i utövandet av verksamhet på en fastställd SNI-nivå, bransch. VE ska ge en uttömmande uppdelning av företagsenhet. VE ska vara en observationsenhet, och definieras av SCB i kontakt med uppgiftslämnarna. Företagsenhet är den grundläggande enheten i

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(81) institutionell statistik. nivå fastställd av SCB Population - Samtliga verksamhetsenheter i Sverige Samtliga verksamhetsenheter i Sverige Verksamhetsenheten (VE) är en branschmässigt avgränsad del av en företagsenhet. Företagsenheter med flera branscher bör delas upp i flera VE. P ga problem med uppdelning hos uppgiftslämnare är oftast VE=FE nivå Populationstyp Register- och undersökningspopulation Populationen omfattar företagsenheter (FE) inom gruvor- och mineralutvinning samt tillverksningsindustri med minst 10 anställda. Datum Variabler Näringsgren Näringsgren Enhetens näringsgren enligt för svensk näringsgrensindelning, en standard för klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar/branscher. fastställd av SCB Utgivare av standard Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Uppgiftskälla Industrins kapacitetsutnyttj. Operationell Näringsgrensindelning enligt SNI definition Klassifikation/värdemängd SNI Version för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Representation Ej aktuellt Branschgrupp Branschgrupp Gruppering av branscher för redovisningsändamål Forskning och utveckling Kopplingsvariabel

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(81) Uppgiftskälla Industrins kapacitetsutnyttj. Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Br07-kod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Verksamhetsenhetens identitetsnummer Verksamhetsenhetens identitetsnummer Identitetsbegrepp för verksamhetsenhet. Verksamhetsenhet är en uppdelning av företagsenheten baserad på näringsgren. Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Anger nytt VENr vid ändring under året. Näringsgren Näringsgren Enhetens näringsgren enligt för svensk näringsgrensindelning, en standard för klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar/branscher. fastställd av SCB Utgivare av standard Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell Näringsgrensindelning enligt SNI definition

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(81) Klassifikation/värdemängd SNI Version för svensk näringsgrensindelning, 2002, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Representation Ej aktuellt Branschgrupp Branschgrupp Gruppering av branscher för redovisningsändamål Forskning och utveckling Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Br92-kod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Blankettstatus, kvartal Blankettstatus, kvartal Visar status för rapportenheten, om blanketten är inkommen eller ej, om den har fått uppskov, om den är stansad och laddad i databasen. Utgivare av standard Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Blankettstatus Nivå 1 Representation Ej aktuellt

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(81) SAMUstorlek SAMUstorlek Storleksklass enligt urvalet Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Storleksklasser Version Antal anställda Nivå Antal anställda Representation Ej aktuellt Användaridentitet Användaridentitet Identitet för den som senast ändrade uppgift i systemet. Identitet (SCB:s userid) för den som senast ändrade uppgift i systemet. Skolregistret Skolregistret Kopplingsvariabel Operationell definition Identitet (SCB:s userid) för den som har lagt upp registret för aktuellt urvalsår Antal anställda på verksamhetsenheten Antal anställda på verksamhetsenheten Anställda på verksamhetsenheten Anställda på verksamhetsenheten Industrins energianvändning Kopplingsvariabel

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(81) Operationell definition Representation Antal Måttenhet antal personer Aktivt organisationsnummer Aktivt organisationsnummer Aktivt organisationsnummer. Används om företaget byter organisationsnummer under statistikåret Kopplingsvariabel Operationell definition Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Industrins energianvändning Kopplingsvariabel Operationell definition Verksamhetsenhetens identitetsnummer Verksamhetsenhetens identitetsnummer Identitetsbegrepp för verksamhetsenhet. Verksamhetsenhet är en uppdelning av företagsenheten baserad på näringsgren.

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(81) Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Uppräkningstal Uppräkningstal Totaler skattas genom att summera uppräknade observationer (observerat värde * uppräkningstal). Synonymer är vägningstal och (uppräknings)vikt. Utgivare av standard Kopplingsvariabel Operationell definition Representation Värde Måttenhet Kvot Organisationsnummer 12 siffror Organisationsnummer 12 siffror Företagsenhetens organisationsnummer enl CFAR Svensk standard Forskning och utveckling Kopplingsvariabel

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(81) Operationell definition Anskaffningvärde främmande produkter Anskaffningvärde främmande produkter Om varan är värderad till anskaffningsvärde anges detta här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Anskaffningvärde insatsprodukter Anskaffningvärde insatsprodukter Om varan är värderad till anskaffningsvärde anges detta här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Användaridentiteter Användaridentiteter Identitet för den person som noterat en uppgift

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(81) fastställd av SCB SCB Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Färdiga produkter i främmande tillverkning Färdiga produkter i främmande tillverkning Om varan är värderad till återanskaffningsvärde anges detta här. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Försäljningsvärdet av produkter i arbete Försäljningsvärdet av produkter i arbete Om varan kan värderas till marknadsvärde anges det här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(81) Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Försäljningsvärdet för färdiga produkter Försäljningsvärdet för färdiga produkter Om varan kan värderas till marknadsvärde anges det här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Granskning Granskning Anger om blankettuppgifterna är godkända eller ej. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Enkätsvar, m.m. Version Ja/, alternativa koder Nivå Ja/, alternativa koder Representation Ej aktuellt Hanteringskod för förändring av egna färdiga varor mellan kvartalen Hanteringskod för förändring av egna färdiga varor mellan kvartalen Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc.

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-företagens pålägg för produkten Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-företagens pålägg för produkten Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till försäljningspris Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till försäljningspris Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till tillverkningskost. Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till tillverkningskost. Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt

25 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(81) Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc.

26 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-företagens pålägg för produkten Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-företagens pålägg för produkten Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till försäljningspris Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till försäljningspris Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel

27 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till tillverkningskost. Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till tillverkningskost. Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas leveranser Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas leveranser Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1

28 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(81) Representation Ej aktuellt Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas produktion Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas produktion Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för värdering av egna färdiga varor föregående kvartal Hanteringskod för värdering av egna färdiga varor föregående kvartal Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Ingående lager Ingående lager Lagervärde av färdiga produkter föregående kvartal

29 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Inkommandedatum Inkommandedatum Datum som blanketten inkommit. Kopplingsvariabel Operationell definition Insatsprodukter Insatsprodukter Insatsprodukter värderade till återanskaffningsvärde. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK)

30 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(81) Kvartal Kvartal Kod för en av de fyra tremånaders-perioder som börjar den första januari respektive april, juli och oktober. fastställd av SCB Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Kvartal Nivå Kvartal Representation Ej aktuellt Kvartalsvärdet av leveranserna Kvartalsvärdet av leveranserna Av uppgiftslämnaren angivet värde av leveranser under kvartalet. Uppgiften insamlas inte fr.o.m Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Kvartalsvärdet av produktionen Kvartalsvärdet av produktionen Av uppgiftslämnaren angivet värde av produktion under kvartalet. Uppgiften insamlas inte fr.o.m

31 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Lagerförändring Lagerförändring Förändring av lagret av färdiga produkter mellan aktuellt kvartal och föregående kvartal. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Observationsenhetsstatus, kvartal Observationsenhetsstatus, kvartal Visar status för rapportenheten, om enheten är aktiv eller ej, om den ska ingå i statistiken eller ej. Kopplingsvariabel

32 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version ObsStatus Nivå ObsStatus Representation Ej aktuellt Observationsnummer Observationsnummer Undersökningsobjektets identitetsnummer Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror

33 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Kopplingsvariabel Operationell definition

34 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(81) Pålägg färdiga produkter Pålägg färdiga produkter Påläggsbelopp mellan tillverknings- och försäljningsvärde för färdiga produkter. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Pålägg produkter i arbete Pålägg produkter i arbete Påläggsbelopp mellan tillverknings- och försäljningsvärde för produkter i arbete Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Tillverkningskostnad av produkter i arbete Tillverkningskostnad av produkter i arbete Tillverkningskostnad av produkter i arbete

35 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Tillverkningskostnad för färdiga produkter Tillverkningskostnad för färdiga produkter Tillverkningskostnad för färdiga produkter Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Uppskovsdatum Uppskovsdatum Visar datum för uppskov. Kopplingsvariabel Operationell definition

36 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 36(81) Urvalsår Urvalsår Det år urvalet avser Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Årtal Nivå Årtal, Representation Ej aktuellt Värdestatus lager Värdestatus lager Värdestatus för lager anger om värde för aktuell period är inkommet eller ej. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Värdestatuskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt År År Kalenderår fastställd av SCB Kopplingsvariabel

37 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 37(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Årtal Nivå Årtal, Representation Ej aktuellt Ändrad Ändrad Tidpunkt för senaste uppdatering Kopplingsvariabel Operationell definition

38 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 38(81) er Ja/, alternativa koder Klassifikation Enkätsvar, m.m. Version Ja/, alternativa koder Nivå Ja/, alternativa koder Värden Kod Text 0 1 Ja Blankettstatus Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Blankettstatus Nivå 1 Värden Kod Text 1 Blankett inkommen och avprickad 2 Blankett inkommer - uppskov 3 Blankett inkommen, utreds 5 Blankett inkommen och laddad i databsen 0 Blankett ej inkommen Br07-kod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Br07-kod Nivå 1 Värden Kod Text 000 Ej fastställd 050 Kolutvinning 060 Utvinning av råpetroleum och naturgas 071 Järnmalmsutvinning 072 Utvinning av andra metallmalmer än järnmalm 080 Annan utvinning av mineral 090 Service till utvinning 100 Livsmedelsframställning 110 Framställning av drycker 120 Tobaksvarutillverkning 131 Garntillverkning, vävnadstillverkning, textilberedning 139 Annan textilietillverkning 140 Tillverkning av kläder 150 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. 161 Sågning och hyvling av trä

39 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 39(81) 162 Tillverkning av varor av trä, kork, halm, rotting o.d. 170 Massatillverkning 171 Pappers- och papptillverkning 172 Tillverkning av pappers- och pappvaror 180 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 190 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 201 Tillverkning av baskemikalier, lantbrukskemiska produkter, färg m.m. 204 Tillverkning av rengöringsmedel, parfym och toalettartiklar 210 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 220 Tillverkning av gummi- och plastvaror 230 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 241 Primärbearbetning av stål 244 Andra metaller än järn + gjutning 251 Investeringsmetallvarutillverkning utom maskiner 255 Insatsmetallvarutillverkning utom maskiner 261 Tillverkning av elektroniska komponenter och kretskort 262 Tillverkning av datorer m.m. och kommunikationsutrustning 264 Tillverkning av hemelektronik 265 Datorer och kommunikationsutrustning 267 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning m.m. 271 Elmotorer, generat. batterier, kablar, belys. 275 Tillverkning av hushållsmaskiner och hushållsapparater 280 Tillverkning av övriga maskiner 290 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 301 Tillverkning av fartyg, båtar, rälsfordon, luftfartyg, militära stridsfordon m m 309 Övrig tillverkning av transportmedel 310 Tillverkning av möbler 321 Annan tillverkning 325 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 330 Reparation och installation av maskiner och apparater Br92-kod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Br92-kod Nivå 1 Värden Kod Text 000 Ej fastställd 100 Kolgruvor och torvindustri 110 Ind för utv av råpetrolium o naturgas inkl serviceföretag 120 Uran och toriumgruvor 131 Järnmalmsgruvor 132 Andra metallmalmsgruvor 140 Annan industri för minralutvinning 151 Slakterier, mejerier, sockerindustri 152 Livsmedelsind exkl slakterier, mejerier, sockerind, bagerier od 158 Bagerier, knäckebröds- och kexindustri

40 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 40(81) 160 Tobaksindustri 170 Textilindustri 180 Beklädnadsindustri, pälsindustri 190 Garverier, industri för reseffekter, handväskor, skodon od 201 Sågverk och hyvlerier, träinpregneringsverk 202 Annan industri för trä och trävaror mm, ej möbler 210 Massaindustri 211 Pappers- och pappindustri 212 Industri för pappers- och pappvaror 221 Förlag 222 Grafisk industri, reproduktionsindustri 231 Industri för stenkolsprodukter 232 Petroliumraffinaderier 233 Kärnbränsleindustri 241 Kemisk ind exkl läkemedel, rengöringsartiklar od 244 Läkemedelsindustri 245 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 250 Gummi- och plastvaruindustri 261 Planglasverk, ind för buteljer, glasförpackningar od 262 Jord- och stenvaruindustri exkl planglas, buteljer od 271 Järn- och stålverk o a primärbearbetning 274 Metallverk, ej järn; järn- och metallgjuterier 281 Ind för byggnadsmetallvaror, cisterner od, ånggeneratorer, bestick, verktyg od 284 Ind för smidning, pressning, beläggn od; andra metallvaror 291 Maskinindustri exkl vapen- o ammunitionsindustri, elektriska hushållsmaskiner od 296 Vapen- och ammunitionsindustri 297 Ind för elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 300 Industri för kontorsmaskiner och datorer 311 Industri för elmotorer, generatorer och transformatorer 312 Annan elektroindustri exkl elmotorer od 321 Industri för elektroniska komponenter 322 Ind för radio- o TV-sändare; trådtelefoni o -telegrafi 323 Ind för radio- och TV-mottagare mm 331 Ind för prec.instrument exkl opt instr, fotoutrustn och ur 334 Ind för optiska instrument och fotoutrustning samt urindustri 341 Motorfordonsind, karosserier, släpfordon o påhängsvagn 343 Industri för delar och tillbehör till motorfordon och motorer 351 Skeppvarv och båtbyggerier 352 Industri för rälsfordon, flygplan och övriga transportmedel 354 Motorcykel och cykelindustri 361 Möbel-, smycke-, guld- och silversmeds-, musikinstr.ind 364 Sportvaru-, spel- och leksaksind; diverse övrig tillverkning 370 Återvinningsindustri Hanteringskod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1

41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 41(81) Värden Kod Text 0 Variabelvärde ej inkommet 1 Variabelvärde inkommet 2 Konsekvensimputerat värde 5 Outlayer värde 9 Manuellt imputerat värde ObsStatus Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version ObsStatus Nivå ObsStatus Värden Kod Text 0 tillkommit senare under året 1 aktiv enhet - ska beräknas 3 aktiv enhet - ej påminnelse - ska beräknas 4 anstånd både månad och kvartal, datum anges i registerkommentar 5 reserv 6 nedlagd enhet - imputeras ej 7 ej uppdelad enhet återföring - nollas 8 ej industriföretag - nollas 9 sammanslagen med annan enhet -nollas Värdestatuskod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Värdestatuskod Nivå 1 Värden Kod Text 1 Värden för exakt aktuell period har inkommit 3 Värden för minst 50% av perioden inkommet men rapporterat på annan period (endast månad) 4 Värden för minst 50% av aktuell period har inkommit (endast månad) 5 Värden för 50% eller mindre av aktuell period har inkommit (endast månad) 6 Värden för aktuell period har inte inkommit 9 Värden för perioden ska inte komma in för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Klassifikation SNI Version för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Värden Kod Text Odling av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter Odling av ris Potatisodling

42 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 42(81) Sockerbetsodling Odling av grönsaker (köksväxter) på friland Odling av grönsaker (köksväxter) i växthus Svampodling m.m Odling av sockerrör Odling av tobak Odling av fiberväxter Odling av prydnadsväxter i växthus Odling av övriga ett- och tvååriga växter Odling av druvor Odling av tropiska och subtropiska frukter Odling av citrusfrukter Odling av kärnfrukter och stenfrukter Odling av andra frukter och bär samt nötter Odling av oljehaltiga frukter Odling av växter för dryckesframställning Odling av kryddväxter, drog- och medicinalväxter Odling av andra fleråriga växter Odling av plantskoleväxter i växthus Odling av plantskoleväxter m.m. på friland Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar Uppfödning av hästar och andra hästdjur Uppfödning av kameler och kameldjur Uppfödning av får och getter Uppfödning av smågrisar Uppfödning av slaktsvin Äggproduktion (för försäljning) Uppfödning av fjäderfä, ej äggproduktion Renskötsel Uppfödning av sällskapsdjur Övrig uppfödning av andra djur Blandat jordbruk Service till växtodling Service till husdjursskötsel Bearbetning av skördade växter Bearbetning av utsäde Jakt och service i anslutning härtill Skogsförvaltning Skogsskötsel Övrig skoglig verksamhet Drivning Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä Virkesmätning Övrig service till skogsbruk Trålfiske i saltvatten Övrigt saltvattensfiske Sötvattensfiske

43 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 43(81) Fiskodling i saltvatten Fiskodling i sötvatten Stenkolsutvinning Brunkolsutvinning Utvinning av råpetroleum Utvinning av naturgas Järnmalmsutvinning Utvinning av uran- och toriummalm Utvinning av annan malm Brytning av natursten, kalk- och gipssten, krita och skiffer Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin Brytning av kemiska mineral Torvutvinning Saltutvinning Diverse övrig utvinning av mineral Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning Stödtjänster till annan utvinning Kreatursslakt Styckning av kött Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött Charkuteri- och annan köttvarutillverkning Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt skal- och blötdjur Beredning och hållbarhetsbehandling av potatis Juice- och safttillverkning Annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker Framställning av oljor och fetter Matfettstillverkning Osttillverkning Annan mejerivarutillverkning Glasstillverkning Mjöltillverkning Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter Stärkelsetillverkning Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk Knäckebrödstillverkning Tillverkning av kex och konserverade bakverk Tillverkning av pastaprodukter Sockertillverkning Tillverkning av sockerkonfektyrer Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer Framställning av te och kaffe Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel Tillverkning av lagad mat och färdigrätter Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat Framställning av andra livsmedel Framställning av beredda fodermedel Framställning av mat till sällskapsdjur Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker

44 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 44(81) Framställning av vin från druvor Framställning av cider och andra fruktviner Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker Framställning av öl Framställning av malt Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska Tobaksvarutillverkning Garntillverkning Vävnadstillverkning Blekning, färgning och annan textilberedning Tillverkning av trikåväv Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror Tillverkning av presenningar, tält, segel o.d Tillverkning av mattor Tågvirkes- och bindgarnstillverkning Tillverkning av bondad duk Tillverkning av andra tekniska textilier och industritextilier Övrig textilietillverkning Tillverkning av läder- och skinnkläder Tillverkning av arbets-, skydds- och överdragskläder Tillverkning av andra gång- och ytterkläder Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör Tillverkning av pälsvaror Tillverkning av strumpor Tillverkning av andra trikåvaror Garvning och annan läderberedning; pälsberedning Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadel- och seldon m. m Tillverkning av skodon Sågning av trä Hyvling av trä Träimpregnering Tillverkning av fanér och träbaserade skivor Tillverkning av sammansatta parkettgolv Tillverkning av monteringsfärdiga trähus Tillverkning av dörrar av trä Tillverkning av fönster av trä Tillverkning av övriga byggnads- och inredningssnickerier Träförpackningstillverkning Tillverkning av förädlade trädbränslen Övrig trävarutillverkning Tillverkning av varor av kork, halm, rotting o.d Tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa Sulfatmassatillverkning Sulfitmassatillverkning Tillverkning av tidnings- och journalpapper Tryckpapperstillverkning, ej tidnings- och journalpapper Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp

45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 45(81) Övrig tillverkning av papper och papp Tillverkning av wellpapp och wellpappförpackningar Övrig tillverkning av pappers- och pappförpackningar Tillverkning av hushålls- och hygienartiklar av papper Tillverkning av skrivpapper, kuvert o.d Tapettillverkning Tillverkning av andra pappers- och pappvaror Tryckning av dagstidningar Tryckning av tidskrifter Tryckning av böcker och övriga trycksaker Grafiska tjänster före tryckning (prepress/premedia) Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning Reproduktion av inspelningar Tillverkning av stenkolsprodukter Petroleumraffinering Industrigasframställning Tillverkning av färgämnen Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier Tillverkning av andra organiska baskemikalier Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter Basplastframställning Tillverkning av syntetiskt basgummi Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel Tillverkning av parfymer och toalettartiklar Sprängämnestillverkning Tillverkning av lim Tillverkning av eteriska oljor Tillverkning av övriga kemiska produkter Konstfibertillverkning Tillverkning av farmaceutiska basprodukter Tillverkning av läkemedel Tillverkning av däck och slangar; regummering Annan gummivarutillverkning Tillverkning av plasthalvfabrikat Plastförpackningstillverkning Byggplastvarutillverkning Annan plastvarutillverkning Framställning av planglas Bearbetning av planglas Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas Tillverkning av glasfiber Tillverkning av andra glasvaror inklusive tekniska glasvaror Tillverkning av eldfasta produkter Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar