Sammanträdesdatum

Transkript

1 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, torsdag 11 oktober 2018, BESLUTANDE LEDAMÖTER Mikael Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Anders Johansson (S) Jessica Hildén (S) Dragan Tesovic (S) Maj-Britt Tibo (S) Peter Pettersson (C) Jan Fallström (M) Mats Stråhl (M) Agneta Käld (KD) Ulla-Britt Mortensen (V) Tage Johansson (SD) JUSTERING PLATS OCH TID Kommunhuset PARAGRAFER UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Helena Olsson ORDFÖRANDE Mikael Johansson JUSTERARE Jan Fallström ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen SÄTTS UPP TAS NED FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Helena Olsson Sida 1 av 34

2 TJG ERSÄTTARE ÖVRIGA EJ TJG ERSÄTTARE ÖVR NÄRVARANDE Robin Johansson (S) Inge Gustafsson (C) Miriam Tolvanen (L) Marianne Kjellström (S) Kenneth Pihlström (S) Åse-Britt Falch (S) Liselotte Siivonen (S) Marika Vanneid (S) Peter Savela (S) Torbjörn Carlström (C) Berith Larsson (C) Åke Lindberg (M) Mats Notini (L) Leif Andersson (SD) Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör Sigbrith Martinsson, ledningschef Cecilia Hurtig, administrativ chef Helena Olsson, kommunsekreterare Mattias Forssten, chef för LPO Karlstad, 153 Anders Stridsberg, kommunpolis, 153 Sida 2 av 34

3 ÄRENDEN Information om lokalpolisområde (LPO) Karlstad samt uppföljning av medborgarlöftet Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling Yttrande över betänkandet "Vägar till hållbara vattentjänster" (SOU 2018:34)... 9 Servitut för trädsäkring på fastigheten Stenåsen 1: Markupplåtelseavtal Lersätter 1:189, Lersätter 1:92 och Stora Kil 1: Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning Svar på revisionsrapport om granskning av samverkan kring missbruksvård - Landstinget i Värmland och värmländska kommuner...17 Svar på medborgarförslag angående parkeringsplatser i centrala Kil Delårsrapport per den 31 augusti Fastställande av skattesats Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Godkännande av beslutsförslag om avveckling av kommunalförbundet Region Värmland samt överföring av verksamhet och ekonomi Redovisning av ej färdigberedda motioner Redovisning av ej färdigberedda medborgarförslag Anmälan av delegeringsbeslut Rapporter från kurser och konferenser Skritliga meddelanden Framställan om justering av den kommunala borgen för Kils Trygga Hem Information om hyresförändring för särskilt boende Sida 3 av 34

4 KS 153 INFORMATION OM LOKALPOLISOMRÅDE (LPO) KARLSTAD SAMT UPPFÖLJNING AV MEDBORGARLÖFTET SAMMANFATTNING Presentation av polisintendent Mattias Forssten, chef för lokalpolisområde (LPO) Karlstad samt uppföljning av medborgarlöftet Deltar gör även kommunpolis Anders Stridsberg. S BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sida 4 av 34

5 KS 154 Dnr KS 18/55 REVIDERING AV REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM AVSEENDE TRAFIKUTVECKLING SAMMANFATTNING Trafikförsörjningsprogram fastställdes av regionfullmäktige i december Regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör kollektivtrafikmyndighetens strategiska och långsiktiga styrning av kollektivtrafikens utveckling. Övergripande vision, syfte, mål och strategier för den regionala kollektivtrafiken framgår av trafikförsörjningsprogrammet. Minst en gång varje mandatperiod ska det genomföras en större revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Därutöver kan programmet revideras och uppdateras om förutsättningarna för programmet på ett väsentligt sätt förändrats. I trafikförsörjningsprogram anges att trafikutvecklingen i stort vidmakthålls under perioden fram till Viss omprioritering av utbud, frekvens och trafikdygn kan dock ske inom trafikvolymen på grund av nya eller förändrade förutsättningar eller behov. Kollektivtrafiknämnden beslutade om riktlinjer för överväganden i samband med sådana omprioriteringar i trafikplaneringen. I trafikförsörjningsprogrammet anges även att en fortsatt utveckling av tåg- och busstrafiken ska övervägas under programperioden eftersom förutsättningarna för en trafikutbyggnad kan komma att förändras. Kollektivtrafiknämnden har därför beslutat genomföra en översyn av trafikförsörjningsprogrammet i syfte att utarbeta ett förslag till fortsatt utveckling av tåg- och busstrafiken I arbetsprocessen har möjlighet skapats för landsting och kommuner att vara delaktiga i processen genom samråd och dialog. Förslag på utvecklingsmöjligheter för buss- och tågtrafiken under perioden har varit föremål för samråd med landstinget och kommunerna. Muntligt samråd genomfördes vid två tillfällen i mars månad. Skriftliga synpunkter lämnades av landstinget och kommunerna i slutet av maj. Kils kommun yttrade sig den 8 maj. Sida 5 av 34

6 Efter genomfört samråd har ett förslag till revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling utarbetats. Kollektivtrafiknämnden beslutade den 24 augusti att godkänna att förslag till revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling utsänds på remiss till landstinget och kommunerna. Remisstiden går ut den 15 oktober. HANDLINGAR I ÄRENDET Regionalt trafikförsörjningsprogram Missiv PM Minnesanteckningar kommunstyrelsens tillväxtutskott Kommunstyrelsens protokoll , 83 Kollektivtrafiknämndens protokoll , 37 Missiv Förslag till revidering LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lämna följande yttrande: Kils kommun anser det viktigt att arbeta med kollektivtrafikens kostnadseffektivitet. Kollektivtrafiken har under en lång tid haft kostnadsökningar som inte gett en motsvarande ökning av antalet resenärer. Vi ser det som viktigt att den nya kollektivtrafiknämnden arbetar med effektivisering av den regionala kollektivtrafiken genom olika anpassningar efter resenärernas behov. Kils kommun vill peka på behovet av samordning av samhällsbetalda resor. Samordning är viktig för både resenärernas möjligheter att hitta fungerande resmöjligheter och för trafikens kostnadseffektivitet. Värmland behöver bättre resmöjligheter över läns- och nationsgränser, vilket kräver samverkan och samordning med andra trafikorganisatörer. Inom länet ser vi fram mot samordning av stadstrafiken som körs av Karlstadsbuss och den trafik som idag körs av VTAB, men också mellan olika trafikslag somt ex skolskjuts, färdtjänst och övrig linjelagd trafik. Ambitionen måste vara att få ut fler och smartare lösningar för resenärerna. Sida 6 av 34

7 Beträffande de olika utbyggnadsalternativen för busstrafiken ställer vi oss tveksamma till om behovet i länet motiverar de olika alternativa kostnadsökningar som föreslås. Eftersom det är en högst osäker och ny situation som regionen ska hantera, där flera verksamheter har behov av resursförstärkning, vill vi avvakta med nya krav på kostnadsdrivande utbyggnad av den regionala busstrafiken. Även beträffande tågtrafiken ser vi idag inget behov av att på kort sikt planera för utökad trafik. Kils kommun vill understryka att ökat resande inte bara uppnås genom ökat trafikutbud. Ökade möjligheter att trafikera fler platser utmed befintliga linjer i tågtrafiken innebär också utökad användbarhet och konkurrenskraft för kollektivtrafiken som kan locka potentiella resenärer. Vi är däremot positiva till en satsning på den föreslagna "Närtrafiken" som vi ser som ett viktigt komplement för de invånare som inte kan använda den ordinarie kollektivtrafiken. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. S BESLUT Kils kommun lämnar följande yttrande: Kils kommun anser det viktigt att arbeta med kollektivtrafikens kostnadseffektivitet. Kollektivtrafiken har under en lång tid haft kostnadsökningar som inte gett en motsvarande ökning av antalet resenärer. Vi ser det som viktigt att den nya kollektivtrafiknämnden arbetar med effektivisering av den regionala kollektivtrafiken genom olika anpassningar efter resenärernas behov. Kils kommun vill peka på behovet av samordning av samhällsbetalda resor. Samordning är viktig för både resenärernas möjligheter att hitta fungerande resmöjligheter och för trafikens kostnadseffektivitet. Värmland behöver bättre resmöjligheter över läns- och nationsgränser, vilket kräver samverkan och samordning med andra trafikorganisatörer. Inom länet ser vi fram mot samordning av stadstrafiken som körs av Karlstadsbuss och den trafik som idag körs av VTAB, men också mellan olika trafikslag somt ex skolskjuts, färdtjänst och övrig linjelagd trafik. Ambitionen måste vara att få ut fler och smartare lösningar för resenärerna. Sida 7 av 34

8 Beträffande de olika utbyggnadsalternativen för busstrafiken ställer vi oss tveksamma till om behovet i länet motiverar de olika alternativa kostnadsökningar som föreslås. Eftersom det är en högst osäker och ny situation som regionen ska hantera, där flera verksamheter har behov av resursförstärkning, vill vi avvakta med nya krav på kostnadsdrivande utbyggnad av den regionala busstrafiken. Även beträffande tågtrafiken ser vi idag inget behov av att på kort sikt planera för utökad trafik. Kils kommun vill understryka att ökat resande inte bara uppnås genom ökat trafikutbud. Ökade möjligheter att trafikera fler platser utmed befintliga linjer i tågtrafiken innebär också utökad användbarhet och konkurrenskraft för kollektivtrafiken som kan locka potentiella resenärer. Vi är däremot positiva till en satsning på den föreslagna "Närtrafiken" som vi ser som ett viktigt komplement för de invånare som inte kan använda den ordinarie kollektivtrafiken. BESLUTET SKICKAS TILL Region Värmland Sida 8 av 34

9 KS 155 Dnr KS 18/444 YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET "VÄGAR TILL HÅLLBARA VATTENTJÄNSTER" (SOU 2018:34) SAMMANFATTNING Förvaltningen har läst betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) och anser att kommunen bör yttra sig. Betänkandet innehåller förslag på nya lagar och förordningar kring utbyggnad av kommunalt VA samt införande av avloppsdeklarationer för enskilda avloppsanläggningar. Förvaltningen har utrett frågan och anger i sitt förslag till yttrande om kommunen tillstyrker, delvis tillstyrker eller avslår de angivna förslagen. Förvaltningen anger också i sitt förslag till yttrande om hur kommunen ser på konsekvenserna för Kils kommun om de föreslagna ändringarna i lagar och förordningar genomförs. Förvaltningen tillstyrker de förslag som gäller ändringar i miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster, förordningen om miljösanktionsavgifter, miljötillsynsförordningen, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningen om allmänna vattentjänster. Förvaltningen tillstyrker delvis det förslag som gäller förordning om avloppsdeklarationer. Kommunen skulle med detta kunna få ett verktyg för att fånga in många dåliga anläggningar som vi idag inte har någon information om. Detta skulle också öka takten på kommunens lagstadgade inventering av enskilda avlopp, då det är fastighetsägarna själva som måste ta initiativ. Förvaltningen anser dock att förslaget är otydligt gällande övergångsbestämmelser för tillsyn av enskilda avlopp. Förvaltningen anser också att förslaget kommer att få negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen, då det är kommunens uppgift att utöva tillsyn och ge stöd till alla fastighetsägare som behöver lämna avloppsdeklarationer och åtgärda sina avlopp. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att yttra sig enligt bilaga 1. HANDLINGAR I ÄRENDET Betänkandet Vägar till hållbara Vattentjänster (SOU 2018:34) Förvaltningens tjänsteskrivelse, Yttrande i betänkande SOU 2018:34 Vägar till hållbara vattentjänster" Sida 9 av 34

10 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig i betänkandet om hållbara vattentjänster enligt förslag i bilaga 1. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor, Samhälle och Service Myndighetsstaben Energi- och Miljödepartementet Sida 10 av 34

11 KILS KOMMUN YTTRANDE Dnr KS 18/444 Betänkande SOU 2018:34 Vägar till hållbara vattentjänster, dnr M2018/01630/Nm SAMMANFATTNING Kils kommun tillstyrker de förslag som gäller ändringar i miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster, förordningen om miljösanktionsavgifter, miljötillsynsförordningen, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningen om allmänna vattentjänster. Kils kommun tillstyrker delvis det förslag som gäller förordning om avloppsdeklarationer. Kommunen skulle med detta kunna få ett verktyg för att fånga in många dåliga anläggningar som vi idag inte har någon information om. Detta skulle också öka takten på kommunens inventering av enskilda avlopp, då det är fastighetsägarna själva som måste ta initiativ. Kommunen anser att förslaget är otydligt gällande övergångsbestämmelser för de avlopp där kommunen redan har gjort tillsyn. Avloppsdeklarationerna borde där rimligtvis kunna skjutas upp. Kommunen anser också att förslaget skulle kunna innebära negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen. För att åtgärdstakten på små avlopp ska kunna öka bör det även ges möjlighet för kommunerna att få extra resurser till detta, då det är kommunerna som ger tillsyn och stöd till alla fastighetsägare. KONSEKVENSER FÖR KOMMUNER Kils kommun anger nedan om vi tillstyrker förslagen samt hur vi ser på konsekvenserna för kommunen om de föreslagna ändringarna i lagar och förordningar genomförs. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 3

12 FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I MILJÖBALKEN (1998:808) 9 kap. Kils kommun tillstyrker förslaget. Att byta ut ordet avloppsanordning till avloppsanläggning för en mer enhetlig begreppsanvändning förenklar tillämpningen av lagar och förordningar som berör detta område. Begreppet avloppsanläggning är tydligare än begreppet avloppsanordning. 26 kap. Kils kommun tillstyrker förslaget. För att kommunens tillsyn ska bli effektiv och uppgifter om avloppsanläggningarna ska komma in behövs styrning uppifrån. Bemyndigandet möjliggör införandet av förordningen om avloppsdeklarationer. FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I LAGEN (2006:412) OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER Kils kommun tillstyrker förslaget. Kommunen har redan en av kommunfullmäktige antagen VA-plan som reglerar hur utbyggnaden av kommunalt VA ska ske i kommunen. VA-planen behöver dock kompletteras med den föreslagna redogörelsen för hur kommunen bedömer att en ökad belastning av VA-nätet ska hanteras vid skyfall. FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM ÄNDRING I FÖRORDNINGEN (2012:259) OM MILJÖSANKTIONSAVGIFTER Kils kommun tillstyrker förslaget som innebär att kommunen kan ta ut en miljösanktionsavgift på 3000 kr för fastighetsägare som inte inkommit med sina avloppsdeklarationer i tid. FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM ÄNDRING I MILJÖTILLSYNSFÖRORDNINGEN (2011:13) Kils kommun tillstyrker förslaget som innebär en begreppsändring med syfte att förtydliga tillämpningen av denna förordning. FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM ÄNDRING I FÖRORDNINGEN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD (1998:899) Kils kommun tillstyrker förslaget. Dels en begreppsändring som förenklar tillämpningen av förordningen, dels ett bemyndigande för Havs- och vattenmyndigheten att få meddela närmare föreskrifter om försiktighetsmått för små avlopp. Sida 2 av 3

13 FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM ÄNDRING I FÖRORDNING (2007:701) OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER Kils kommun tillstyrker förslaget. Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att vara en tillsynsvägledande myndighet för länsstyrelserna hur de sköter sin tillsyn över hur kommunerna uppfyller sin skyldighet enligt 6 vattentjänstlagen. Detta gör att kommunerna får en likartad tillsyn över hela landet. Boverket har fått i uppdrag att hjälpa kommunerna med den i lagen om allmänna vattentjänster föreslagna redogörelsen för hur kommunen bedömer att en ökad belastning av VAnätet ska hanteras vid skyfall. Att kommunen får stöd i detta arbete ser kommunen som positivt. FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM AVLOPPSDEKLARATIONER Kils kommun tillstyrker till viss del förslaget. Kommunen skulle med avloppsdeklarationer kunna få ett verktyg för att fånga in många dåliga anläggningar som vi idag inte har någon information om. Detta skulle öka takten på kommunens inventering av enskilda avlopp, då det är fastighetsägarna själva som måste ta initiativ. Kommunen anser att förslaget är otydligt gällande övergångsbestämmelser för de avlopp där kommunen redan har gjort tillsyn. Avloppsdeklarationerna borde rimligtvis kunna skjutas upp för dessa fastigheter. Kommunen anser också att förslaget skulle kunna innebära negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen. I utredningens överväganden och förslag står i kap att länsstyrelsens tillsynsvägledning till kommunerna för små avlopp ska utvecklas och att regeringen i budgeten för har beslutat om utökade medel för detta ändamål. För att åtgärdstakten på små avlopp ska kunna öka bör det även ges möjlighet för kommunerna att få extra resurser till detta, då det är kommunerna som ger tillsyn och stöd till alla fastighetsägare. Sida 3 av 3

14 KS 156 Dnr KS 18/482 SERVITUT FÖR TRÄDSÄKRING PÅ FASTIGHETEN STENÅSEN 1:1 SAMMANFATTNING Trafikverket håller på vad trädsäkra de större järnvägsförbindelserna i Sverige, och är nu i fas att påbörja sträckan Karlstad-Kil. Trädsäkring innebär att träd närmast spåret fälls för att undvika att de hamnar på spåret. Utom detaljplanerat område sker upprättande av servitut för detta ändamål genom lantmäteriförrättning och markägare har möjlighet att opponera sig mot lantmäteriets beslut. När det gäller inom detaljplanerat område vill dock lantmätaren ha en överenskommelse mellan markägare och trafikverket. Trafikverket har tagit kontakt med kommunen med anledning av att en sträcka i kommunen där trädsäkring aktualiseras ligger inom detaljplanelagt område. Aktuell sträcka avser fastigheten Stenåsen 1:1. Det område som berörs är ca 170 meter långt och ca 20 meter ut från spår, marken är planerad som parkmark. Då det rör sig om mark intill järnvägen kommer framtida bebyggelse inte bli aktuell varvid samhällsbyggnad inte ser några problem med den efterfrågade överenskommelsen. Att trädsäkra järnvägen är positivt då det minskar risken för stopp i tågtrafiken till följd av nedfallna träd. Förvaltningen anser att kommunen ska underteckna efterfrågad överenskommelse och medge trafikverket rätt till servitut för att trädsäkra järnvägsspåret inom detaljplanelagt område. Servitutet gäller för all framtid och regelbunden gallring av träd kommer ske. Dock är det så att servitutet bildas genom lantmäteriförrättning varvid trafikverket har god möjligheter att driva igenom servitutet även om kommunen inte går med på en överenskommelse. Men då servitutets geografiska läge inte skapar några framtida problem, samt att trädsäkring faktiskt ger positiva effekter på järnvägstrafiken finns inga skäl att motsätta sig ett servitut. Beslutet är inte förenat med några kostnader. Kommunen kommer erhålla ersättning för den avverkade skogen samt intrångsersättning. HANDLINGAR I ÄRENDET Kartbild över servitutsområde Sida 11 av 34

15 Översikt kartbild Stenåsen 1:1 Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Kommunstyrelsen godkänner att trafikverket medges rätt till servitut för trädsäkring på fastigheten Stenåsen 1:1. BESLUTET SKICKAS TILL Trafikverket Sektor samhälle och service Ledningsstaben, ärendehantering och utredning Sida 12 av 34

16 KS 157 Dnr KS 18/355 MARKUPPLÅTELSEAVTAL LERSÄTTER 1:189, LERSÄTTER 1:92 OCH STORA KIL 1:5 SAMMANFATTNING Ellevio håller på att bygga om, men även bygga ut sitt elnät i kommun. De avser nu att bygga ut elnätet inom Lersätters industriområde. Fastigheterna som berörs är Lersätter 1:186, Lersätter 1:92 och Stora Kil 1:5, se bilagd kartbild. För grävning i kommunal mark krävs dock att ett markupplåtelseavtal, vilket Ellevio översänt för underskrift. Planerad utökning kommer utgå från befintlig transformatorstation som är belägen på Lersätter 1:186. Ellevio kommer i utbyggnaden gräva av vägen (Harkevålsvägen), vilket kommer medföra vissa trafikstörningar. De informerar dock om att de avser gräva halva vägen i taget för att undvika att trafiken behöver ledas om, men framkomligheten under arbetstiden kommer vara begränsad. Då det rör sig tung trafik i området är det viktigt att arbetet utförs med hänsyn till detta. Markupplåtelseavtalet är standardiserat och innebär att Ellevio tillåts nedlägga och för all framtid bibehålla ledningar i mark. Det är naturligtvis positivt att Ellevio bygger ut sitt elnät då ökad tillgänglighet och kapacitet på elnätet gynnar kommunen, företagare och medborgare. Aktuell utbyggnad innebär dock att Harkevålsvägen måste grävas upp, och en färdriktning kommer stängas i taget för att undvika att trafiken måste omdirigeras. Det rör sig dock tung trafik på aktuell väg varvid det måste tillses att även större fordon kan passera under arbetstiden. Förvaltningen anser således kommunen, vid godkännande av grävningstillstånd, ger tydliga instruktioner till Ellevio hur grävning får ske samt att Ellevio informerar om när arbetet avses utföras och hur lång tid det tar. HANDLINGAR I ÄRENDET Markupplåtelseavtal Kartbild Förvaltningens tjänsteskrivelse Sida 13 av 34

17 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Kommunstyrelsen beslutar godkänna markupplåtelseavtal avseende Lersätter 1:189, Lersätter 1:92 och Stora kil 1:5. BESLUTET SKICKAS TILL Ellevio Sektor samhälle och service Ledningsstaben, ärendehantering och utredning Sida 14 av 34

18 KS 158 Dnr KS 17/345 REVIDERING AV S DELEGERINGSORDNING SAMMANFATTNING Förvaltningen har uppmärksammat brister och otydligheter i gällande delegeringsordning för kommunstyrelsen. Det som uppmärksammats gäller ändrad delegat för faderskapshandläggningen, delegat för tillfällig placering på förälder/barn-institution, samt fel lagrum under rubriken Utredningsansvar. Förvaltningen föreslår att delegeringsordningen ändras så att Kils kommuns medborgare tillförsäkras en rättssäker och trygg handläggning vad gäller sina ärenden hos Individ- och familjeomsorgen, vilken följer gällande lagstiftning och rådande rättspraxis. HANDLINGAR I ÄRENDET Nu gällande delegeringsordning för kommunstyrelsen, beslutad Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Kommunstyrelsen beslutar om nedanstående tillägg/ändringar till delegeringsordningen: 1. Delegat för ärendetypen Faderskap under rubriken Familjerätt punkt 1.1, punkt 1.2, punkt 1.3 och punkt 1.4 ändras från socialsekreterare till handläggare förebyggargruppen. 2. Förste socialsekreterare får rätt att fatta beslut om placering på förälder/barninstitution för både barn och förälder upp till max 4 månader. 3. Lagrum i punkt 6 under rubriken Utredningsansvar enligt 11 kap. SoL ändras från 11 kap. 1 SoL till 11 kap. 2 SoL. Sida 15 av 34

19 BESLUTET SKICKAS TILL Verksamhetschef Individ- och familjeomsorgen Förste socialsekreterare Kommunsekreterare Sida 16 av 34

20 KS 159 Dnr KS 18/335 SVAR PÅ REVISIONSRAPPORT OM GRANSKNING AV SAMVERKAN KRING MISSBRUKSVÅRD - LANDSTINGET I VÄRMLAND OCH VÄRMLÄNDSKA KOMMUNER SAMMANFATTNING Situationen och utmaningarna för en person med missbruksproblematik är ofta komplex. Ofta ställs det krav på olika samhälleliga insatser över tid. Med hänsyn till enskilda individer samt samhällets resurser så bör insatser kring individen samordnas på ett sådant sätt att behandling får högsta möjliga effekt. Revisorerna i Landstinget i Värmland har tillsammans med revisorerna i 15 av länets kommuner utifrån genomförd riskanalys beslutat att granska samverkan i missbruksvården. Det övergripandet syftet med granskningen är att besvara om Landstinget i Värmland och kommunerna - utifrån sina respektive uppdrag och ansvar säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Revisorerna rekommenderar efter granskningen att landstingsstyrelsen och berörda nämnder i kommunerna säkerställer att: Organiseringen som implementerats under 2017 vad gäller samordning av länets missbruks- och beroendevård leder till önskade effekter. Vi ser att framgångsfaktorn för detta är att ha en fortsatt kontinuitet i den politiska styrgruppen och den centrala ledningsgruppens arbete och att roller, ansvar och uppdrag för grupperingarna förankras. Överenskommelsen implementeras bland tjänstemän på lokalnivå. Enligt granskningen saknas strukturerade forum för de diskussioner som behövs mellan respektive kommun och berörda tjänstemän inom landstingets verksamheter. Åtgärder vidtas för att förbättra efterlevnaden av överenskommelserna bland annat vad det gäller upprättande av SIP, användandet av standardiserade Sida 17 av 34

21 bedömningsinstrument och ansvarsfördelning vid vård har personer behov av insatser från kommunen och landstinget. Det som ett led i en sammanhållen styrning av länets samverkan i missbruks och beroendefrågor säkerställs att en samlad redovisning av resultatet av utvecklingen av missbruksvården rapporteras från den centrala ledningsgruppen till den politiska styrgruppen så som planerat. Det inom respektive verksamhet formuleras mål och mätetal för att följa utvecklingen avseende missbrukare och insatser till individer med samsjuklighet. På vissa håll behöver även riktlinjer upprättas och/eller revideras. Vad gäller granskningen för Kils kommun så framkommer specifikt att revisorerna rekommenderar att socialnämnden säkerställer att: Det finns ett systematiskt arbete med avvikelser för att förbättra samverkan och säkerställa efterlevnad av överenskommelsen bedömningsinstrument används vid utredning för att synliggöra psykisk ohälsa eller annan problematik SIP initieras och upprättas i de fall där behov föreligger HANDLINGAR I ÄRENDET Brev från revisorerna Revisionsrapport Granskning av samverkan kring missbruksvård-landstinget i Värmland och värmländska kommuner Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Sida 18 av 34

22 S BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande yttrande som svar till kommunrevisionen: Utifrån den revisionsrapport som inkommit framkommer det att kommunens samverkan kring missbruksvård ytterligare behöver förbättras. Vi har efter revisionen ytterligare förbättrat arbetet med avvikelsehantering. Idag skickar vi avvikelser till landstinget när samverkan inte fungerar parterna emellan. Avvikelsen hanteras av medicinskt ansvarig sjuksköterska inom kommunen. Hon är den som skickar avvikelsen till landstinget och den som tar emot svar från landstinget. För att synliggöra psykisk ohälsa eller annan problematik används idag bedömningsinstrumentet ASI. Vi har idag tre medarbetare som har utbildning i ASI. Idag initierar vi SIP om samtycke finns från den enskilde. Vi försöker alltid att få till stånd en SIP i de fall behov föreligger. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen Sida 19 av 34

23 KS 160 Dnr KS 18/357 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG ANGÅENDE PARKERINGSPLATSER I CENTRALA KIL SAMMANFATTNING Det har inkommit ett medborgarförslag där medborgaren vill belysa att det är brist på parkeringsplatser i centrala Kil. Medborgaren skriver att det är många som arbetar i och runt kommunhuset och ska man stå lagligt parkerad så finns det inte tillräckligt med parkeringsplatser. Vidare anger medborgaren att många parkerar längs gatorna och att vintertid leder det till stora problem vid snöbekämpningen. Förslaget avslutas med att medborgaren skriver att man hoppas att det finns en bra planering kring detta så Kil fortsätter på rätt spår. Förvaltningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag inkommet Kommunfullmäktiges protokoll , 86 Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige beslutar att bifalla svar på medborgarförslag angående parkeringsplatser i centrala Kil. BESLUTET SKICKAS TILL Förslagsställaren Sektor samhälle och service Sida 20 av 34

24 KS 161 Dnr KS 18/541 DELÅRSRAPPORT PER DEN 31 AUGUSTI 2018 SAMMANFATTNING Förvaltningen har upprättat delårsrapport per den 31 augusti Att förändringar i befolkningens sammansättning och storlek påverkar kommunens verksamhet och därmed ekonomi är väl känt. Årets första 8 månader har synliggjort vad ytterligheter i vädret dessutom kan orsaka. Den snörikaste vintern på mannaminne har inneburit extra kostnader för vinterväghållning som en normal årsbudget inte rymmer. Sommarens extrema värme och torka innebar i sin tur stora ansträngningar för räddningstjänsten med släckningsarbete av skogsbränder, två stycken enbart inom Kils kommun. För jordbruket blev konsekvensen foderbrist och utslaktning, för kostverksamheten väntas betydligt högre livsmedelspriser än normalt. Kil har haft en positiv utveckling de senaste åren, befolkningen har ökat och ekonomin har stärkts. Denna positiva trend har fortsatt under perioden och beräknas fortsätta under året. Men periodens resultat är svagare än budgeterat och väntas för helåret bli bara hälften av budgetmålet. Orsakerna ligger delvis i ökande befolkning, med fler barn i förskola och skola och mer arbete inom hemtjänsten men också på att vissa statsbidrag upphört. Den omfattande centrumutvecklingen har fortsatt under perioden med upprustning av torgen och förändring av Storgatan till gångfartsområde och kröns med invigning på skyltsöndagen. Föreningen Trygga hem i Kil har bildats och det första synbara resultatet blev det första spadtaget för nytt trygghetsboende som väntas stå färdigt Kil och Högboda har fått attraktiva mötesplatser i form av fräscha och moderna bibliotek. För Högbodas del så modernt att det genom ett smart låssystem är öppet alla dagar. Feriepraktiken innehöll i sommar nya inslag. En av många Kilsbor uppskattad konst var den som graffitimålande ungdomar bidrog med. Sida 21 av 34

25 HANDLINGAR I ÄRENDET Delårsrapport per LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige godkänna delårsrapporten per den 31 augusti BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. S FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna delårsrapporten per den 31 augusti Sida 22 av 34

26 KS 162 FASTSTÄLLANDE AV SKATTESATS 2019 SAMMANFATTNING Kommunens skattesats uppgår 2018 till 22,35 kronor per skattekrona. Kils kommun har tillsammans med övriga kommuner i Värmland samt landstinget i Värmland ansökt om en skatteväxling på grund av ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. Beloppet som ska skatteväxlas är 0,48 kronor per skattekrona. Skatteväxlingen innebär att landstingets skatt höjs med 0,48 kronor och kommunernas sänks med samma belopp. För Kils kommuns del innebär det en ny skattesats som uppgår till 21,87 kronor. LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2019 till 21,87 kronor per skattekrona. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. S FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2019 till 21,87 kronor per skattekrona. Sida 23 av 34

27 KS 163 Dnr KS 18/502 REVIDERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING SAMMANFATTNING Nu gällande arbetsordning för kommunfullmäktige antogs i mars I januari 2018 beslutade kommunfullmäktige att utöka antalet ledamöter från 35 till 41. En ny kommunallag och har också trätt i kraft från och med den 1 januari 2018 (SFS 2017:725). Med anledning av detta har förvaltningen tagit fram ett förslag till reviderad arbetsordning. Förvaltningen föreslår bland annat att den fasta fullmäktigeberedningen revisionsberedningen tas bort, att presidiet ska bereda frågan om ansvarsfrihet samt revisionens budget, att benämningen kommunchef ändras till kommundirektör samt att hänvisningar till paragrafer i kommunallagen tas bort. HANDLINGAR I ÄRENDET Nu gällande arbetsordning för kommunfullmäktige, beslutad SKL:s cirkulär 14:57 med underlag för arbetsordning för fullmäktige Kommunfullmäktiges protokoll , 150 Kommunfullmäktiges protokoll , 12 Förslag till reviderad arbetsordning, Förvaltningens tjänsteskrivelse Förvaltningens PM BESLUTSGÅNG Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta den reviderade arbetsordningen, enligt bilaga 1. OMRÖSTNING Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. S FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige antar den reviderade arbetsordningen, enligt bilaga 1. Sida 24 av 34

28 BESLUTET SKICKAS TILL Kommunfullmäktiges presidium Kommundirektör Ledningsstaben, ärendehantering och utredning Sida 25 av 34

29 KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING Förslag Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen, annan lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. ANTALET LEDAMÖTER (5 KAP 1-3 ) 1 Fullmäktige har ledamöter. Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige, dock minst två. ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE (5 KAP 6 ) 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). c:\users\heols04\desktop\ks 11 oktober\arbetsordning fullmäktige, förslag docx Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0) Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax +46 (0) PlusGiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 12

30 Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgift till dess fullmäktige utsett tillfällig ordförande. TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDENA (5 KAP 7-8 ) 5 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla tillkännages på lämpligt sätt. 8 Fullmäktige fastställer för varje år på vilka platser sammanträdena ska hållas. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde. 9 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Sida 2 av 12

31 FÖRLÄNGNING AV SAMMANTRÄDE OCH FORTSATT SAMMANTRÄDE 10 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. ÄRENDEN OCH HANDLINGAR TILL SAMMANTRÄDENA 11 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 12 Kommunstyrelsens, och övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 i helägda och delägda bolag enligt kommunallagen får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget bolaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och enkla frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. ANMÄLAN OM HINDER FÖR TJÄNSTGÖRING OCH INKALLANDE AV ERSÄTTARE (5 KAP ) 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunkansliet fullmäktiges sekreterare. Kommunkansliet Sekreteraren kallar den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Sida 3 av 12

32 14 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 15 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. UPPROP 17 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid ajournering och när ordföranden anser att det behövs. SJUSTERARE (5 KAP 61 ) 18 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justering av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. TURORDNING FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDENA 19 Fullmäktige behandlar ärenden i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen tillkännagivandet. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen tillkännagivandet. Sida 4 av 12

33 Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. YTTRANDERÄTT VID SAMMANTRÄDENA (4 KAP 18 FÖRSTA STYCKET OCH 19, 5 KAP 53 OCH 56 ) 20 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd, vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller gemensam nämnd, eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Styrelsens ordförande i ett helägt eller delägt kommunalt bolag enligt kommunallagen, har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget. 21 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 22 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 23 Kommunchefen Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Sida 5 av 12

34 Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Den som ställt ett medborgarförslag har rätt att yttra sig när ärendet om medborgarförslaget behandlas i kommunfullmäktige. ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND (5 KAP 21 OCH 8 KAP 22 ) 24 Allmänheten bör minst en gång per år beredas möjlighet att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid sammanträde med fullmäktige. Fullmäktige fattar beslut om när allmänhetens frågestund ska hållas. I kungörelsen tillkännagivandet till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Uppgifter om detta ska också tas in i ortstidningarna. Under frågestunden får inte någon överläggning förekomma. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar under den. TALARORDNING OCH ORDNINGEN VID SAMMANTRÄDENA 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. YRKANDEN 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Sida 6 av 12

35 Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. DELTAGANDE I BESLUT (4 KAP 20 FÖRSTA STYCKET) 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. OMRÖSTNINGAR (4 KAP 20 ANDRA STYCKET, 5 KAP OCH 46 ) 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel, som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig 1. om den upptar namnet på någon som inte är valbar, 2. om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 3. om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag Sida 7 av 12

36 MOTIONER 30 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli förvaltningen eller genom att den lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. INTERPELLATIONER (5 KAP ) 31 Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen. 1. En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli förvaltningen två veckor före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. 2. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 3. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. 4. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 5. Om en interpellation avser förhållanden i ett helägt eller delägt bolag enligt sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets bolagets styrelse att besvara interpellationen. 6. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Sida 8 av 12

37 FRÅGOR (5 KAP ) 32 För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli förvaltningen två veckor före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 31 gäller i tillämpliga delar också på fråga. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. MEDBORGARFÖRSLAG (5 KAP. 23 ) 33 Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige, s.k. medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. Ett medborgarförslag kan bara sakbehandlas av fullmäktige, om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunstyrelsens kansli förvaltningen. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Den som har väckt ett ärende om medborgarförslag har rätt att yttra sig när ärendet om medborgarförslaget behandlas i kommunfullmäktige, både när förslaget tas upp första gången och när det besvaras. Kommunstyrelsen ska två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Sida 9 av 12