Studieförbundens ekonomi 2017

Transkript

1 Studieförbundens ekonomi

2 Folkbildningsrådet 2018

3 INNEHÅLL Sammanfattning 4 Inledning 5 Studieförbundens totala omsättning 6 Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet på samtliga nivåer 8 Studieförbundens samlade resultat på lokal nivå 10 Cirkelledare och övrig personal 14 Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 16 Bilaga 1 28 Bilaga 2 40 Bilaga 3 52

4 Studieförbundens ekonomi Sammanfattning Studieförbundens totala intäkter uppgick till mkr varav folkbildningsverksamheten utgjorde mkr eller 72 procent och har ökat med 1 procent jämfört med föregående år. De totala intäkter 2017 uppgick till mkr varav statsbidraget utgjorde mkr eller 35 procent. Statsbidragets andel av de totala bidragen för folkbildningsverksamheten är 67,6 procent. Deltagar- och försäljningsintäkternas del av omsättningen inom folkbildningsverksamheten på lokal nivå var 20 procent. Studieförbundens totala kostnader uppgick till mkr varav folkbildningsverksamheten var mkr. Personalkostnaderna för folkbildningsverksamheten på lokal nivå var mkr eller 56,5 procent. Resultatet av den samlade verksamheten visade ett överskott på 47,7 mkr. Folkbildningsverksamheten visade ett överskott på 29 mkr. Åtta av studieförbunden redovisade ett överskott och två redovisade ett underskott i den totala verksamheten. 51 av studieförbundens 154 lokala enheter, 33 procent, redovisade ett underskott som resultat av verksamheten. Det egna kapitalet på nationell och regional nivå var sammantaget 430 mkr. Antalet cirkelledare var cirka varav 89 procent inte är arvoderade. Årssnittet heltidstjänster förutom cirkelledare var cirka Kommunernas bidrag till studieförbunden 2017 var 335,9 mkr, vilket är en sänkning med 21,8 mkr jämfört med året innan. Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 2017 var 296,7 mkr vilket är 1,8 mkr lägre än föregående år.

5 Studieförbundens ekonomi Inledning Folkbildningsrådet följer den ekonomiska utvecklingen inom studieförbunden för att: säkerställa att bidragsmottagarna genomför sin verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor ge underlag till Statistiska centralbyrån (SCB) för redovisning av utbildningskostnaderna för olika utbildningsanordnare ge bidragsmottagarna underlag för ekonomiska jämförelser bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av bidragsmottagarnas verksamhet. I den här rapporten presenteras studieförbundens ekonomi 2017, i relation till 2015 och Rapporten bygger på uppgifter som har lämnats av studieförbundens ekonomiansvariga på förbundsnivå. Vid alla jämförelser i rapporten är 2015 och 2016 års belopp omräknade till 2017 års belopp med hjälp av Konsumentprisindex; 1,0280 respektive 1,0180. Miljoner kronor förkortas till mkr. Presentationen innehåller sammanfattande tabeller över samtliga studieförbund. Antalet juridiska personer inom de tio studieförbunden uppgick vid rapporteringstillfället till 178, där 154 är lokalavdelningar och 24 är distrikt. I rapporten redovisas även kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden.

6 Studieförbundens ekonomi Studieförbundens totala omsättning T abell 1: N yckeltal i fasta pr iser (mkr ) T otala intäkter var av folkbildningsver ksam het var av annan ver ksamhet T otala kostnader var av folkbildningsver ksam het var av annan ver ksamhet Resultat efter dispositioner var av folkbildningsver ksam heten var av annan ver ksamhet T otalt bidr ag var av statsbidr ag T otalt eget kapital (nationellt, r egion) Studieförbundens totala intäkter uppgick 2017 till mkr varav folkbildningsverksamheten var mkr eller 72 procent. Statsbidragets andel av de totala bidragen ligger på 67,6 procent och är marginellt lägre än förra året.

7 Studieförbundens ekonomi T abell 2: Resultat all ver ksamhet på samtliga nivåer (mkr ) Alla nivåer L okal Regional N ationell I ntäkter * K ostnader inkl. avskr ivningar ** Resultat efter finans o dispositioner Ackum uler at kapital 430 Ej r edovisat *var av Bidr ag (stat, kom m un, landsting) ** var av Per sonalkostnader I tabellen redovisas resultatet för all verksamhet på samtliga nivåer. På nationell nivå ingår koncernredovisade resultat. Studieförbundens totala intäkter uppgick till mkr (5 452 mkr år 2016). Av dessa var intäkterna på lokal nivå mkr (4 858 mkr år 2016), för regioner och distrikt 92 mkr (83 mkr år 2016, tre förbund) och på nationell nivå 509 mkr (511 mkr år 2016). Totalt utgjorde intäkterna av den statsbidragsberättigade verksamheten på lokal nivå 69 procent eller mkr (68 procent och mkr år 2016). Övrig verksamhet i avdelningarna, främst deltagar- och försäljningsintäkter, utgjorde 31 procent eller mkr (31 procent och mkr år 2016). Bidragen från stat, kommun, landsting/regioner utgjorde på lokal nivå mkr eller 51 procent av de totala lokala. Personalkostnaderna var mkr, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Det totala resultatet har försämrats med 49 mkr jämfört med Åtta studieförbund visar överskott och två visar underskott. Studieförbundens resultat varierar mellan överskott på 42 mkr till underskott på 20 mkr. Det ackumulerade egna kapitalet inklusive fonder utgör 430 mkr vilket är en ökning med 10 mkr sedan Uppgifter om eget kapital avser nationell och regional nivå.

8 Studieförbundens ekonomi Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet på samtliga nivåer T abell 3: Studieför bundens intäkter, kostnader samt r esultat för den bidr agsber ättigade folkbildningsver ksamheten 2017 (mkr ). Per nivå. Alla nivåer L okal Region N ationell I ntäkter * K ostnader inkl avskr ivningar ** Resultat efter finans o dispositioner Ackum uler at kapital *var av Statsbidr ag L andstings-/ r egionbidr ag K ommunbidr ag Övr iga bidr ag Summa bidr ag **var av Per sonalkostnader Intäkterna uppgick till mkr och kostnaderna till mkr. 1 Resultatet har försämrats jämfört med föregående år, från ett överskott på 60 mkr till ett överskott på 29 mkr. Resultatförsämringen beror främst på ett försämrat resultat på förbundsnivå, men även delvis på avdelningsnivå på grund av minskade statsbidrag och deltagarintäkter (-53 mkr respektive -15 mkr) samtidigt som personalkostnaderna ökat (+23 mkr). En genomgång av studieförbundens årsredovisningar visar att samtliga redovisat sina statsanslag korrekt. Förbundens transfereringar av bidrag till lokalavdelningarna redovisas av åtta förbund direkt i resultaträkningen och av två förbund i noter. Landstingens/regionernas bidrag uppgår till sammanlagt 293 mkr vilket är en ökning med 10 mkr jämfört med föregående år. 2 1 Tabellen är även underlag för de uppgifter som SCB årligen publicerar i sin sammanställning av Kostnader för utbildningsväsendet för samtliga utbildningsformer. Samtliga organisationsnivåer ingår i underlaget. Beträffande den regionala nivån kan det inte uteslutas att uppdragsverksamhet kan ingå då detta inte är kartlagt. 2 Uppgiften bygger på studieförbundens egen redovisning av de erhållna bidragen från landstingen och kan skilja sig mot vad landstingen själva redovisar beroende på hur respektive part väljer att definiera det erhållna/lämnade bidraget.

9 Studieförbundens ekonomi Kommunernas bidrag uppgår till 332 mkr vilket är en minskning med 4 mkr jämfört med vad studieförbunden redovisat för Studieförbundens personalkostnader för den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten på lokal nivå uppgick till mkr vilket är högre än både 2016 och 2015 då kostnaderna uppgick till mkr respektive mkr. Personalkostnaderna på regional och nationell nivå och för annan verksamhet redovisas i Tabell 2. T abell 4: Studieför bundens intäkter, kostnader samt r esultat för den bidr agsber ättigade folkbildningen ( mkr ) I ntäkter Avdelningar Region/ distr ikt För bund T otalt Kostnader inkl. avskr ivningar Avdelningar Region/ distr ikt För bund T otalt Resultat efter finans o disp. Avdelningar Region/ distr ikt För bund T otalt Ackumuler at kapital inkl. fonder Region/ distr ikt För bund Summa Resultatet av folkbildningsverksamheten har mellan 2015 och 2017 förbättrats med 43 mkr, från ett underskott på 14 mkr till ett överskott på 29 mkr. Främst till följd av förbättrat resultat på avdelningsnivån där bidragsintäkterna från övriga samt landstings-/regionbidrag ökat samtidigt som lokal- och fastighetskostnaderna minskat. På förbundsnivån är resultatet försämrat främst för att ett studieförbund redovisar ett stort underskott, medan resultatet på region/distriktsnivån är förbättrat. 4 3 Uppgiften bygger på studieförbundens egen redovisning av de erhållna bidragen från kommuner och kan skilja sig mot vad kommunerna själva redovisar beroende på hur respektive part väljer att definiera det erhållna/lämnade bidraget. 4 För att möjliggöra en jämförelse av resultatet för 2017, har resultatet för avdelningsnivån justerats ned för 72 mkr som är en engångsinbetalning. Medel avser överskottsmedel för tjänstepension som ett studieförbund erhållit från sin pensionsförvaltare.

10 Studieförbundens ekonomi Studieförbundens samlade resultat på lokal nivå T abell 5: Lokalavdelningar nas intäkter, kostnader, samt r esultat för den bidr agsber ättigade folkbildningsver ksamheten på lokalnivå (mkr ) I N T ÄKT ER Deltagar - o för säljningsintäkter Statsbidr ag K ommunbidr ag L andstings-/ r egionbidr ag Övr iga bidr ag* Övr iga intäkter Summa intäkter KOST N ADER M ater ial och exter na ver ksamhetstjänster L okal, inventar ier, fastighet För br ukningsinventar ier, r epar ationer, fr akt Resekostnader M ar knadsför ing K ontor skostnader, övr iga exter na tjänster Övr iga ex ter na kostnader Per sonalkostnader Poster av engångskar aktär Summa dr iftskostnader Avskr ivningar enligt plan Kostnader inklusive avskr ivningar V ERKSAM H ET SRESULT AT Finansiella intäkter o kostnader I ntäktsr änta K ostnadsr änta Resultat för e bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner RESU LT AT På lokal nivå redovisar sex av studieförbunden ett överskott och fyra ett underskott för folkbildningsverksamheten. Deltagar- och försäljningsintäkternas andel av intäkterna på lokal nivå uppgår för alla studieförbund till i genomsnitt 20 procent vilket är i nivå med föregående år. Sju studieförbund ligger under snittet medan tre studieförbund redovisar deltagar- och försäljningsintäkter över snittet (från 0 procent till 54 procent).

11 Studieförbundens ekonomi Statsbidragets andel av intäkterna är i genomsnitt 49 procent vilket är något lägre jämfört med föregående år. Åtta av studieförbunden ligger kring snittet. För två av studieförbunden utgör statsbidraget 30 procent respektive 100 procent. Kommunbidragets andel av intäkterna är i genomsnitt 10 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Variationen är från 0 procent till 23 procent; fem av studieförbunden har lägre andel än 10 procent. Landstings-/regionbidragets andel av intäkterna är i genomsnitt 7 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Fem av studieförbunden redovisar lägre än genomsnittet och lika många redovisar 7 procent eller högre. Övriga bidragens andel av intäkterna är i genomsnitt 7 procent av intäkterna vilket är något högre jämfört med föregående år. Bland studieförbundens kostnader dominerar personalkostnaderna som uppgår i genomsnitt till 57 procent av de totala kostnaderna vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Sex av studieförbunden redovisar högre personalkostnader än genomsnittet (mellan procent). Kostnaderna för lokaler/fastigheter är i genomsnitt 13 procent vilket är något lägre jämfört med föregående år. Fem av studieförbunden redovisar under snittet och lika många en kostnad över snittet.

12 Studieförbundens ekonomi T abell 6: Lokalavdelningar nas intäkter, kostnader samt r esultat för annan ver ksamhet på lokal nivå (mkr ) I N T ÄKT ER Deltagar - o för säljningsintäkter Statsbidr ag K ommunbidr ag L andstings-/ r egionbidr ag Övr iga bidr ag* Övr iga intäkter Summa intäkter KOST N ADER M ater ial och exter na ver ksamhetstjänster L okal, inventar ier, fastighet För br ukningsinventar ier, r epar ationer, fr akt Resekostnader M ar knadsför ing K ontor skostnader, övr iga exter na tjänster Övr iga ex ter na kostnader Per sonalkostnader Poster av engångskar aktär Summa dr iftskostnader Avskr ivningar enligt plan Kostnader inklusive avskr ivningar V ERKSAM H ET SRESULT AT Finansiella intäkter o kostnader I ntäktsr änta K ostnadsr änta Resultat för e bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner RESULT AT Utöver den statsbidragsberättigade verksamheten bedriver studieförbunden även annan utbildningsverksamhet. Det sker i form av uppdragsverksamhet och huvudmannaskap för olika skolor. Denna verksamhet bedrivs genom de lokala enheterna och i vissa fall via bolag och stiftelser utanför bidragsmottagarnas egna juridiska personer. Annan verksamhet på lokal nivå hade 2017 en omsättning på mkr vilket är en minskning med 29 mkr jämfört med föregående år och 5 mkr jämfört med Annan verksamhet utgör 31 procent av lokalavdelningarnas totala omsättning vilket är oförändrat jämfört med 2015 och Hos sju studieförbund är annan verksamhet lägre än snittet och hos två studieförbund är den högre. Ett studieförbund rapporterar ingen annan verksamhet. Sex av studieförbunden redovisar sammantaget ett överskott från annan verksamhet mot sju studieförbund 2016.

13 Studieförbundens ekonomi T abell 7: Lokalavdelningar nas samlade r esultat (mkr ) Lokalavdelningar s r esultat Avdelningar med negativt r esultat (för e finansnetto och disp.) Avdelningar med positivt r esultat (för e finansnetto och disp.) Summa Avdelningar med negativt r esultat (efter finansnetto och disp.) Avdelningar med positivt r esultat (efter finansnetto och disp.) Summa Antal avdelningar Avdelningar med negativt r esultat (för e finansnetto och disp.) Avdelningar med positivt r esultat (för e finansnetto och disp.) Summa avdelningar Avdelningar med negativt r esultat (efter finansnetto och disp.) Avdelningar med positivt r esultat (efter finansnetto och disp.) Summa avdelningar I redovisningsunderlaget för avdelningarnas verksamhet 2017 ingår 154 enheter, vilket är en minskning från föregående år med 4 enheter. Av tabellen framgår att 51 av avdelningarna gick med underskott före finansiella kostnader och intäkter samt före bokslutsdispositioner medan 103 avdelningar redovisade ett överskott. Tar man hänsyn till finansiella kostnader och intäkter samt boksluts-dispositioner förändras förhållandet något och fler avdelningar går med överskott. Det sammanlagda resultatet efter finansnetto och dispositioner är ett överskott på 90 mkr vilket innebär en avsevärd förbättring jämfört med underskottet på 16 mkr för Största förbättringen står ett studieförbund för med 31 mkr (resultat före finansiella intäkter och kostnader).

14 Studieförbundens ekonomi Cirkelledare och övrig personal T abell 8: Cir kelledar e och övr ig per sonal (mkr ) Cir kelledar e alla var av ej ar voder ade CL ar voder ade tillsvidar eanställda Per sonal, ej cir kelledar e (år ssnitt) Antalet anställda (årssnitt heltidstjänster) som inte är cirkelledare var sammanlagt på alla nivåer till Det är i nivå med 2016 och en ökning med 156 jämfört med 2015 (+3 procent). Antalet cirkelledare rapporteras vara knappt vilket är fler än föregående året. Drygt (89 procent) cirkelledare genomför sitt uppdrag utan arvode. Det är stora skillnader mellan studieförbunden. Hos sex studieförbund genomför över 90 procent av cirkelledarna sitt uppdrag utan arvode. I övriga studieförbund genomför mellan procent av cirkelledarna sitt uppdrag utan arvode.

15 Studieförbundens ekonomi Diagram 1: Ej arvoderade cirkelledare utveckling över tid (antal och andel) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ej arvoderade CL andel ej ar voderade CL

16 Studieförbundens ekonomi Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden Folkbildningsrådets sammanställning av kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund visar faktiska bidrag för 2016 och 2017 samt budgeterade bidrag för Den bygger på uppgifter som i vissa fall länsbildningsförbunden samlat in och i andra fall kommunerna och landsting/regioner rapporterat direkt till Folkbildningsrådet. Bidragen som redovisas i tabellerna och diagrammen är i fasta priser, det vill säga prisomräknade till 2017 års värden. 5 5 KPI: 1,018 för år 2016 och 0,983 för år 2018

17 Studieförbundens ekonomi Diagram 2: Kommunernas faktiska bidrag 2017 (mkr) Generella bidrag Riktade bidrag Kommunernas bidrag till studieförbunden 2017 var 335,9 mkr, vilket är en sänkning med 21,8 mkr jämfört med året innan. Av dessa är 320,1mkr generella bidrag och 15,7 mkr riktade bidrag. För 2018 har kommunerna budgeterat för ett totalt bidrag på 329,7 mkr vilket är 6,2 mkr lägre än utfallet för Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har sedan 1992 mer än halverats, från 643,5 mkr 1992 och till 320,1 mkr Tas hänsyn till förändring av penningvärdet så motsvarar förändringen en minskning av kommuners bidrag med 64 procent eller 571,9 mkr. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77,2 kr till 28,3 kr.

18 Studieförbundens ekonomi Diagram 3: Landstingens/regionernas faktiska bidrag 2017 (mkr) 3.2 Generella bidrag Riktade bidrag Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 2017 var 296,7 mkr vilket är 1,8 mkr lägre än föregående år. Av dessa är 293,5 mkr generella bidrag och 3,2 mkr riktade bidrag. För 2018 har landstingen/regionerna budgeterat 296 mkr vilket är i nivå med Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund har minskat från 323,1 mkr 1992 till 293,5 mkr 2017, vilket är en minskning med 9,2 procent. 6 Med hänsyn till förändring av penningvärdet motsvarar det en minskning med 34,5 procent. År 1992 motsvarade landstingens/regionernas bidrag 27,5 procent av statens bidrag. År 2016 var motsvarande relation 16,7 procent. Kommunernas bidrag till studieförbunden Kommunbidragen till studieförbunden utgörs av generella bidrag (95 procent) och riktade bidrag (5 procent). 6 Exklusive riktat bidrag

19 Studieförbundens ekonomi Tabell 9: Kommunernas bidrag till studieförbunden miljoner kronor (mkr) (budgeterat) Totalsumma Generella bidrag Riktade bidrag Antal kommuner som ökar bidrag minskar bidrag oförändrat ger ej bidrag Kommunerna tillämpar olika modeller för att fördela bidrag till studieförbunden. Flera kommuner följer Folkbildningsrådets bidragsfördelningsmodell, men många har utvecklat egna modeller. Det är i vissa fall svårt att bedöma om studieförbunden erhåller ett generellt stöd för sin folkbildningsverksamhet eller om stödet är riktat till särskilda målgrupper eller projekt.

20 Studieförbundens ekonomi Diagram 4: Generella bidrag i förhållande till riktade kommunala bidrag mkr (budgeterat) Generella bidrag Riktade bidrag Det totala bidraget 2017 blev 335,9 mkr vilket är 21,8 mkr lägre än För 2018 har kommunerna budgeterat för ett totalt bidrag på 329,7 mkr vilket är 5,8 mkr lägre än för Det generella kommunbidraget som utbetaldes till studieförbunden 2017 var 320,4 mkr vilket är 10 mkr lägre än För 2018 har kommunerna budgeterat för 314,2 mkr i generella bidrag vilket är 6,2 mkr lägre än utfallet De riktade bidragen till studieförbunden 2017 var ca 15,5 mkr, vilket är 11,9 mkr lägre än föregående år. För 2018 är det budgeterade riktade bidraget från kommunerna i nivå med Förändringar mellan kommunerna Förändringarna som redovisas bortser från marginella förändringar som inte överstiger 2 procent är det 32 kommuner som budgeterar för att öka sina generella bidrag i kronor räknat. 38 kommuner som budgeterar för att sänka sina generella bidrag kommuner

21 Studieförbundens ekonomi budgeterar för ett oförändrat generellt bidrag (246 kommuner hade ett oförändrat generellt bidrag 2017). Bidrag per invånare Det genomsnittliga generella bidraget för 2017 per invånare är 28,4 kr (29,1 kr för 2016). 7 Högst anslag per invånare har Åsele (141 kr/invånare) följt av Eskilstuna (98 kr/invånare). Bidragen i genomsnitt per invånare påverkas av de beslut kommunen fattar om bidragets storlek, men också av minskning/ökning av befolkningstalet i respektive kommun. I bilaga 1 redovisas bland annat det budgeterade generella bidraget kommunvis. Relationen mellan statens bidrag och kommunernas generella bidrag sedan 1992 Kommunbidraget var 643,5 mkr 1992 och hade fram till 2017 mer än halverats till 320,1 mkr. Tas hänsyn till förändring av penningvärdet så motsvarar förändringen en minskning av kommuners bidrag med 64 procent eller 571,9 mkr. Kommunbidragens andel av statens bidrag utgjorde 54,7 procent 1992 och hade fram till 2017 minskat till 18,2 procent. Tabell 2 visar en jämförelse mellan statens bidrag och kommunernas generella bidrag samt hur stor andel kommunernas bidrag utgör av statens bidrag till studieförbunden. År 2007 höjdes statsbidraget till folkbildningen med 349 mkr, varav drygt hälften tillföll studieförbunden. 7 Enligt SCB:s befolkningsstatistik från november 2017 respektive 2016.

22 Studieförbundens ekonomi Tabell 10: Kommunernas generella bidrag i relation till statsbidraget (mkr, KPI-omräknat) År Statsbidrag Kommunbidrag Andel ,7% ,6% ,6% ,9% ,0% ,6% ,2% ,7% ,6% ,3% ,8% ,3% ,2% ,1% ,4% ,4% ,8% ,4% ,5% ,4% ,4% ,2% ,8% ,9% ,7% ,2%

23 Studieförbundens ekonomi kommuner ger inga generella bidrag Totalt 22 kommuner budgeterar inte för något generellt bidrag till studieförbunden Dessa är: Arvidsjaur Berg Danderyd Dorotea Ekerö Jokkmokk Järfälla Lidingö Ljusnarsberg Nacka Nordanstig Nykvarn Salem Sollefteå Solna Staffanstorp Surahammar Täby Vaxholm Vellinge Årjäng Älvkarleby. Av dessa har tre kommuner budgeterat för riktade medel till studieförbunden Dessa är: Järfälla, Sollefteå och Älvkarleby. I bilaga 1 redovisas de generella bidragen i samtliga kommuner. Bilagan visar också förändringar i absoluta och relativa tal mellan 2017 och 2018.

24 Studieförbundens ekonomi Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden Bidrag till studieförbunden Landstingens/regionernas bidrag utgörs av generella bidrag till studieförbunden (99 procent) och riktade bidrag (1 procent). Tabell 11: Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden miljoner kronor (mkr) (budgeterat) Totalt bidrag Antal landsting som har Totala bidrag - varav generellt varav riktat ökat bidrag minskat bidrag oförändrat bidrag Landstingens/regionernas totala bidrag 2017 var 296,7 mkr vilket är 1,8 mkr lägre än För 2018 har landstingen/regionerna budgeterat ett totalt bidrag på 296 mkr vilket är i nivå med utfallet Generella bidrag Landstingens/regionernas generella bidrag till studieförbunden var 293,5 mkr år 2017 vilket är 10,3 mkr högre än För 2018 har landstingen budgeterat 293,2 mkr vilket är i nivå med utfallet Ett landsting har budgeterat för att öka sitt generella bidrag till studieförbunden 2018 (tre landsting/regioner ökade sina generella bidrag 2017). 8 Riktade bidrag Fem landsting/regioner ger riktade bidrag till studieförbunden. De riktade medlen 2017 var 3,2 mkr, vilket är 6,8 mkr lägre i jämförelse med För 2018 har landstingen budgeterat 2,8 mkr vilket är 0,4 mkr lägre än Förändringarna som redovisas bortser från marginella förändringar som inte överstiger två procent.

25 Studieförbundens ekonomi Relationen mellan statens bidrag och landstingens/regionernas generella bidrag sedan 1992 Landstingens/regionernas generella bidrag till studieförbunden inklusive bidragen till länsbildningsförbunden var 323,1 mkr 1992 och hade fram till 2017 minskat till 293,5 mkr vilket är en minskning med 29,3 mkr. Tas hänsyn till förändring av penningvärdet så motsvarar förändringen en minskning av bidraget med 34,4 procent eller 154,9 mkr. De riktade bidragen var 4,4 mkr 1992 och hade fram till 2017 minskat till 3,2 mkr. Tabell 12 visar en jämförelse mellan statens bidrag och landstingens/regionernas generella bidrag inklusive bidragen till länsbildningsförbunden sedan Vidare redovisas hur stor andel landstingens/regionernas bidrag utgör av statens bidrag. Landstingens/regionernas bidrag i förhållande till statens bidrag sjunker. År 1992 motsvarade landstingens/regionernas bidrag 27,4 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2016 var motsvarande relation 16,7 procent. I bilaga 3 redovisas landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden och budgeterade bidrag för 2018.

26 Studieförbundens ekonomi Tabell 12: Landstingens/regionernas generella bidrag i relation till statsbidraget (mkr, KPIomräknat) År Statsbidrag Landstingsbidrag Andel ,40% ,80% ,80% ,60% ,10% ,90% ,40% ,10% ,70% ,20% ,80% ,30% ,10% ,70% ,70% ,60% ,90% ,50% ,80% ,80% ,80% ,00% ,10% ,20% ,10% ,70%

27 Studieförbundens ekonomi Förhållandet mellan statsbidrag, kommunbidrag och landstingens/regionernas bidrag Diagram 5: Förhållandet mellan statsbidrag, kommunbidrag och landstingsbidrag (mkr) 2,000 1,800 1,600 1,400 1,200 1, Stat Kommun Landsting/region Diagram 5 visar förhållandet mellan statsbidrag, kommunbidrag och landstingens/regionernas bidrag, det vill säga den samlade offentliga finansieringen till studieförbunden, mellan 1992 och Det statliga bidraget har ökat i kronor räknat, medan framför allt kommunernas bidrag har minskat. Av den totala finansieringen utgjorde statens andel 55 procent 1992, och denna andel har ökat till 74 procent Under samma period har kommunernas andel minskat från 30 till 13 procent och landstingens/regionernas från 15 till 12 procent. Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden numera är i princip lika stora, både i absoluta tal och relativa andelar. I början på 1990-talet var kommunernas bidrag dubbelt så stort som landstingens. Utvecklingen innebär att landstingens bidrag har ökat i relativ betydelse. Sammantaget har den offentliga finansieringen av studieförbundens folkbildningsverksamhet ökat över tid, räknat i absoluta tal, men minskat något om hänsyn tas till prisomräkningar. Höjningen av statsbidraget sedan 1992 har inte kunnat kompensera för framför allt de minskade kommunala bidragen.

28 Studieförbundens ekonomi Bilaga 1 Generella anslag per kommun (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Ale % Alingsås % Alvesta % Aneby % Arboga % Arjeplog % Arvidsjaur % Arvika % Askersund % Avesta % Bengtsfors % Berg % Bjurholm % Bjuv % Boden % Bollebygd % Bollnäs % Borgholm % Borlänge % Borås % Botkyrka % 9 Beloppen för 2018 avser budgeterat bidrag

29 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Boxholm % Bromölla % Bräcke % Burlöv % Båstad % Dals-Ed % Danderyd % Degerfors % Dorotea % Eda % Ekerö % Eksjö % Emmaboda % Enköping % Eskilstuna % Eslöv % Essunga % Fagersta % Falkenberg % Falköping % Falun % Filipstad % Finspång % Flen % Forshaga %

30 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Färgelanda % Gagnef % Gislaved % Gnesta % Gnosjö % Gotland % Grums % Grästorp % Gullspång % Gällivare % Gävle % Göteborg % Götene % Habo % Hagfors % Hallsberg % Hallstahammar % Halmstad % Hammarö % Haninge % Haparanda % Heby % Hedemora % Helsingborg % Herrljunga %

31 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Hjo % Hofors % Huddinge % Hudiksvall % Hultsfred % Hylte % Håbo % Hällefors % Härjedalen % Härnösand % Härryda % Hässleholm % Höganäs % Högsby % Hörby % Höör % Jokkmokk % Järfälla % Jönköping % Kalix % Kalmar % Karlsborg % Karlshamn % Karlskoga % Karlskrona %

32 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Karlstad % Katrineholm % Kil % Kinda % Kiruna % Klippan % Knivsta % Kramfors % Kristianstad % Kristinehamn % Krokom % Kumla % Kungsbacka % Kungsör % Kungälv % Kävlinge % Köping % Laholm % Landskrona % Laxå % Lekeberg % Leksand % Lerum % Lessebo % Lidingö %

33 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Lidköping % Lilla Edet % Lindesberg % Linköping % Ljungby % Ljusdal % Ljusnarsberg % Lomma % Ludvika % Luleå % Lund % Lycksele % Lysekil % Malmö % Malung-Sälen % Malå % Mariestad % Mark % Markaryd % Mellerud % Mjölby % Mora % Motala % Mullsjö % Munkedal %

34 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Munkfors % Mölndal % Mönsterås % Mörbylånga % Nacka % Nora % Norberg % Nordanstig % Nordmaling % Norrköping % Norrtälje % Norsjö % Nybro % Nykvarn % Nyköping % Nynäshamn % Nässjö % Ockelbo % Olofström % Orsa % Orust % Osby % Oskarshamn % Ovanåker % Oxelösund %

35 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Pajala % Partille % Perstorp % Piteå % Ragunda % Robertsfors % Ronneby % Rättvik % Sala % Salem % Sandviken % Sigtuna % Simrishamn % Sjöbo % Skara % Skellefteå % Skinnskatteberg % Skurup % Skövde % Smedjebacken % Sollefteå % Sollentuna % Solna % Sorsele % Sotenäs %

36 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Staffanstorp % Stenungssund % Stockholm % Storfors % Storuman % Strängnäs % Strömstad % Strömsund % Sundbyberg % Sundsvall % Sunne % Surahammar % Svalöv % Svedala % Svenljunga % Säffle % Säter % Sävsjö % Söderhamn % Söderköping % Södertälje % Sölvesborg % Tanum % Tibro % Tidaholm %

37 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Tierp % Timrå % Tingsryd % Tjörn % Tomelilla % Torsby % Torsås % Tranemo % Tranås % Trelleborg % Trollhättan % Trosa % Tyresö % Täby % Töreboda % Uddevalla % Ulricehamn % Umeå % Upplands Väsby % Upplands-Bro % Uppsala % Uppvidinge % Vadstena % Vaggeryd % Valdemarsvik %

38 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Vallentuna % Vansbro % Vara % Varberg % Vaxholm % Vellinge % Vetlanda % Vilhelmina % Vimmerby % Vindeln % Vingåker % Vårgårda % Vänersborg % Vännäs % Värmdö % Värnamo % Västervik % Västerås % Växjö % Ydre % Ystad % Åmål % Ånge % Åre % Årjäng %

39 Studieförbundens ekonomi (kr) 2018 i förhållande till 2017 Kommun Avvikelse (kr) Avvikelse Åsele % Åstorp % Åtvidaberg % Älmhult % Älvdalen % Älvkarleby % Älvsbyn % Ängelholm % Öckerö % Ödeshög % Örebro % Örkelljunga % Örnsköldsvik % Östersund % Österåker % Östhammar % Östra Göinge % Överkalix % Övertorneå % Totalsumma %

40 Studieförbundens ekonomi Bilaga 2 Kommunbidrag per invånare Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Ale 22,0-0,5 Alingsås 16,3-0,1 Alvesta 30,0-7,9 Aneby 29,1-0,7 Arboga 45,0 11,5 Arjeplog 35,4 0,7 Arvidsjaur 0,0 0,0 Arvika 38,6-0,1 Askersund 51,4-1,3 Avesta 64,7-0,4 Bengtsfors 20,1 0,4 Berg 0,0-41,0 Bjurholm 24,5 0,1 Bjuv 15,6 3,1 Boden 28,2 1,0 Bollebygd 14,1-4,9 Bollnäs 49,6 0,9 Borgholm 16,1 0,0 Borlänge 63,7 1,5 Borås 25,9-0,3 Botkyrka 22,8-0,3

41 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Boxholm 12,8-0,3 Bromölla 19,7-0,2 Bräcke 53,1-5,2 Burlöv 8,6-3,0 Båstad 13,6-0,1 Dals-Ed 14,1 0,9 Danderyd 0,0 0,0 Degerfors 29,0-0,2 Dorotea 75,3 1,9 Eda 18,0-0,2 Ekerö 6,5-0,1 Eksjö 10,8-0,2 Emmaboda 29,8-4,3 Enköping 17,3-0,4 Eskilstuna 98,0-1,2 Eslöv 42,3-0,4 Essunga 21,3-0,9 Fagersta 14,6-0,4 Falkenberg 31,7-13,1 Falköping 56,0-0,3 Falun 29,8-0,4 Filipstad 9,3 0,1 Finspång 29,3-0,1 Flen 41,2-0,5 Forshaga 25,9-0,1

42 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Färgelanda 12,1 0,0 Gagnef 35,5-0,4 Gislaved 26,0 0,7 Gnesta 19,5-0,2 Gnosjö 6,7-2,1 Gotland 47,4-2,3 Grums 15,0-2,7 Grästorp 21,8-4,5 Gullspång 13,3 0,1 Gällivare 34,7-4,0 Gävle 30,8-6,3 Göteborg 51,8-0,8 Götene 28,7-9,4 Habo 28,2-0,6 Hagfors 8,5 0,0 Hallsberg 28,4-0,1 Hallstahammar 10,0 0,2 Halmstad 36,6-0,5 Hammarö 19,1 2,0 Haninge 20,0-0,5 Haparanda 51,3 0,7 Heby 21,7-0,1 Hedemora 32,2-0,3 Helsingborg 38,8-0,9 Herrljunga 20,0 0,5

43 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Hjo 30,9 0,0 Hofors 64,4-4,8 Huddinge 27,0-0,5 Hudiksvall 16,0-7,3 Hultsfred 33,2-16,0 Hylte 24,6-0,2 Håbo 17,1-0,4 Hällefors 24,7 0,0 Härjedalen 27,0-0,1 Härnösand 19,8-0,1 Härryda 26,8-0,2 Hässleholm 43,0-0,5 Höganäs 16,9 0,8 Högsby 38,6-1,2 Hörby 19,8-7,1 Höör 15,5-0,1 Jokkmokk 0,0-2,0 Järfälla 0,0 0,0 Jönköping 35,1-1,0 Kalix 22,2-2,4 Kalmar 29,5-0,1 Karlsborg 31,0-0,1 Karlshamn 41,5-0,3 Karlskoga 24,0-0,2 Karlskrona 27,0 0,5

44 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Karlstad 28,2-0,3 Katrineholm 42,1 2,0 Kil 17,9 0,0 Kinda 21,3-4,0 Kiruna 26,9-0,1 Klippan 27,0-0,5 Knivsta 6,8-0,2 Kramfors 26,8-0,1 Kristianstad 31,4-16,5 Kristinehamn 15,0-4,6 Krokom 35,6-0,1 Kumla 38,9 0,4 Kungsbacka 25,1-6,8 Kungsör 35,0 13,6 Kungälv 28,9-0,5 Kävlinge 3,2-0,1 Köping 49,8-4,6 Laholm 26,5-0,5 Landskrona 9,1-0,1 Laxå 9,7-21,5 Lekeberg 19,7-3,9 Leksand 35,0-0,3 Lerum 24,8-0,5 Lessebo 42,5-0,6 Lidingö 0,0 0,0

45 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Lidköping 43,8-0,4 Lilla Edet 15,1 7,4 Lindesberg 22,2 0,0 Linköping 25,3-11,4 Ljungby 18,5-3,0 Ljusdal 63,6 0,0 Ljusnarsberg 0,0-26,3 Lomma 15,6 0,6 Ludvika 61,7-4,2 Luleå 31,5-0,3 Lund 38,4-0,9 Lycksele 41,2-0,2 Lysekil 26,7 1,6 Malmö 54,5 0,1 Malung-Sälen 23,7-0,1 Malå 64,1-10,1 Mariestad 46,3-0,2 Mark 26,7 5,6 Markaryd 37,4 25,4 Mellerud 22,1-0,1 Mjölby 27,1 1,3 Mora 30,1-0,1 Motala 43,7-0,2 Mullsjö 27,4-0,2 Munkedal 22,9-0,3

46 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Munkfors 13,4-0,2 Mölndal 30,7 2,4 Mönsterås 40,8-0,7 Mörbylånga 20,0-0,2 Nacka 0,0 0,0 Nora 29,1-0,2 Norberg 6,9 0,0 Nordanstig 0,0 0,0 Nordmaling 59,7 11,9 Norrköping 27,0-0,4 Norrtälje 19,8-0,4 Norsjö 72,0 0,4 Nybro 25,8-0,3 Nykvarn 0,0 0,0 Nyköping 29,7-0,3 Nynäshamn 29,9-0,4 Nässjö 32,1-0,5 Ockelbo 30,5-3,7 Olofström 53,1-0,5 Orsa 43,6-0,3 Orust 16,7-5,6 Osby 32,7-0,2 Oskarshamn 31,5-8,4 Ovanåker 12,9 0,0 Oxelösund 16,5-0,4

47 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Pajala 33,1-2,9 Partille 45,9-0,7 Perstorp 20,4-0,4 Piteå 41,2-5,0 Ragunda 69,0-5,0 Robertsfors 56,0 14,8 Ronneby 37,5 10,6 Rättvik 43,9 0,9 Sala 13,2-0,2 Salem 0,0 0,0 Sandviken 30,2-0,4 Sigtuna 15,0-1,3 Simrishamn 30,0-1,0 Sjöbo 23,4 0,0 Skara 34,9 0,8 Skellefteå 69,7-0,5 Skinnskatteberg 27,4-0,2 Skurup 13,2-2,4 Skövde 22,9 0,2 Smedjebacken 23,9 0,0 Sollefteå 0,0-18,0 Sollentuna 5,6 0,0 Solna 0,0 0,0 Sorsele 39,6 0,2 Sotenäs 22,0 0,0

48 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Staffanstorp 0,0 0,0 Stenungsund 15,9-0,3 Stockholm 23,2-0,5 Storfors 17,1-0,3 Storuman 47,0-2,3 Strängnäs 20,0-0,3 Strömstad 18,1-0,3 Strömsund 57,2-0,2 Sundbyberg 9,6-0,3 Sundsvall 36,5-6,6 Sunne 25,5-0,1 Surahammar 0,0 0,0 Svalöv 0,0-13,8 Svedala 19,0-0,3 Svenljunga 27,4 8,3 Säffle 28,5-2,2 Säter 40,3-0,3 Sävsjö 12,2-1,2 Söderhamn 83,6-9,4 Söderköping 24,4-0,3 Södertälje 41,7-0,7 Sölvesborg 22,9-0,1 Tanum 33,7-2,9 Tibro 30,7-0,1 Tidaholm 62,4-0,2

49 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Tierp 23,0-0,2 Timrå 25,0 0,0 Tingsryd 28,2-12,3 Tjörn 21,6 3,0 Tomelilla 13,2 3,6 Torsby 37,9 4,9 Torsås 18,3-3,1 Tranemo 23,3-0,9 Tranås 28,7-0,6 Trelleborg 78,6 2,0 Trollhättan 39,6 0,3 Trosa 27,4-3,1 Tyresö 23,3 3,4 Täby 0,0 0,0 Töreboda 16,9-0,2 Uddevalla 43,1-0,5 Ulricehamn 18,6-0,3 Umeå 68,9-1,3 Upplands Väsby 32,0-0,6 Upplands-Bro 7,3-0,2 Uppsala 43,4-0,3 Uppvidinge 31,4 10,2 Vadstena 27,0-0,2 Vaggeryd 24,8-0,5 Valdemarsvik 24,1-0,4

50 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Vallentuna 9,1 4,5 Vansbro 27,9 0,0 Vara 34,9 0,9 Varberg 30,7-0,1 Vaxholm 0,0 0,0 Vellinge 0,0 0,0 Vetlanda 29,2 1,2 Vilhelmina 62,8 0,4 Vimmerby 27,6-0,2 Vindeln 26,1-9,0 Vingåker 21,8-0,2 Vårgårda 20,7 0,1 Vänersborg 32,3-0,1 Vännäs 45,1-4,9 Värmdö 6,7-0,1 Värnamo 29,3-0,3 Västervik 24,6-0,2 Västerås 60,9 14,6 Växjö 22,6-0,4 Ydre 13,4-0,2 Ystad 41,2-7,3 Åmål 23,6 0,1 Ånge 31,6-0,1 Åre 30,9-0,5 Årjäng 0,0-10,1

51 Studieförbundens ekonomi Kommun Kr/inv 2017 Jfr 2016 Åsele 141,4 42,4 Åstorp 30,5-0,6 Åtvidaberg 24,1 0,9 Älmhult 39,4-1,2 Älvdalen 14,1-0,1 Älvkarleby 0,0 0,0 Älvsbyn 29,1-1,4 Ängelholm 20,8-0,3 Öckerö 20,9-0,3 Ödeshög 14,0-0,1 Örebro 35,6-0,9 Örkelljunga 35,9-0,4 Örnsköldsvik 51,0 0,3 Östersund 5,6-42,3 Österåker 66,1 55,7 Östhammar 15,9-0,2 Östra Göinge 18,9-0,6 Överkalix 77,0 0,2 Övertorneå 30,1-3,9

52 Studieförbundens ekonomi Bilaga 3 Landstingens/regionernas generella bidrag till studieförbunden Landsting/region Avvikelse kr Avvikelse % Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Landstinget Sörmland Region Blekinge Region Gävleborg Region Halland Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Region Kronoberg Region Norrbotten Region Skåne Region Uppsala Region Värmland Region Västerbotten Region Västernorrland Region Västmanland Region Örebro län Region Östergötland Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen ,8% ,2% ,2% ,7% ,5% ,2% ,4% ,5% ,5% ,2% ,2% ,7% ,3% ,7% ,9% ,6% ,1% ,7% ,3% ,3% Summa ,1%