Anvisningar projektarbete avancerad nivå

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN LAU 275 Anvisningar projektarbete avancerad nivå (7,5hp, varav 1,5hp VFU) Procedurlista - Rapport Opposition Betygskriterier

2 Innehållsförteckning Procedurlista för studenter, handledare och examinatorer 3 Allmän information 3 Om Urkund om plagiat 3 Projektarbete som redovisas som vetenskaplig uppsats 3 Ansvarsfördelning 4 Rapportens omfattning och delar 6 Främre formalia 6 I. Inledning 6 II. Resultatredovisning 8 III. Diskussion och slutsatser 8 Litteratur och andra källor 8 Referenshantering 9 Övriga råd och rekommendationer 10 Riktlinjer för opposition 11 Formaliakritik 11 Någon om opponenternas förberedelse och förhållningssätt 11 Betygskriterier för projektarbete 13 2

3 Procedurlista för studenter, handledare och examinatorer Allmän information Alla inblandade skall känna till kursens mål och struktur. Kursplan, litteraturlista, schema och andra dokument finns på GUL Alla inblandade parter ska också känna till och följa Rättigheter och skyldigheter. Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet som finns att hämta på följande adress: Om Urkund om plagiat Projektarbetet kommer att köras genom Urkunds databas. Ta gärna del av den mer detaljerade informationen på Urkunds hemsida om du undrar hur databasgranskningen fungerar. Se speciellt studentinformationen på Var noga med att använda citationstecken och ange sidnummer när du citerar ur litteraturen. Du bör också beakta följande viktiga saker i samband med att du sänder in ditt projektarbete. Projektarbetet skickas som en bifogad fil till din examinators Urkundsadress. Alla vanliga ordbehandlingsprogramformat fungerar, men se till att filändelsen är.doc eller.txt. Skicka inte pdf-filer eller docx-filer. Du får en bekräftelse från Urkund på att ditt mail har tagits emot för behandling. Räkna med att det kan ta upp till 24 timmar innan examinator får dokumentet. Spara alltid en kopia av ditt projektarbete ifall problem uppstår. Projektarbete som redovisas som vetenskaplig uppsats Dessa anvisningar gäller för dem som redovisar sitt projektarbete i form av en skriftlig vetenskaplig uppsats. Information om redovisningsformerna inom temat Ett samhälle söker sin berättelse lämnas av ansvarig för detta tema: Bengt Franzén. Projektarbetet i form av en vetenskaplig uppsats på LAU 275 genomförs i grupper om tre till fyra studenter inom ramen för ett av fyra teman. Varje grupp tilldelas handledare som utses av temaansvariga. Handledare disponerar tolv klocktimmar per uppsats (oberoende av antal studenter i gruppen) för förberedelser, inläsning och handledning. Studenter och handledare gör självständigt upp om genomförandet av projektarbetet men ska följa kursplanen för LAU 275 och iaktta riktlinjerna i detta dokument. Handledarna fungerar som examinatorer på kursen för andra uppsatser än dem de själva handlett. Examinator disponerar tre klocktimmar per uppsats. 3

4 Inför examinationen gäller följande hålltider höstterminen 2012: 24 oktober senast kl Av handledare bedömt och färdigt manus sänds till respektive examinators Urkundsadress. Eventuell kopiering (till författare, opponenter och examinatorer) sker på bekostnad av examinators institution. 25 oktober senast kl Examinator distribuerar ventileringsexemplar av projektarbetena till alla berörda tillsammans med schema för ventileringar på överenskommet sätt. 30 eller 31 oktober Ventileringsseminarier enligt särskilda scheman. 2 november Eventuella krav på kompletteringar är uppfyllda och ny version skickas till examinator Ansvarsfördelning Kursledningen ansvarar för att kursplanen följs (och vid behov ändras eller uppdateras) övergripande schemaläggning sammanställning av studenternas temaval och rapporter av dessa till temaansvariga inrapportering av poäng och betyg till LADOK insamling och arkivering av godkända projektarbeten utvärdering av kursen Studenternas ansvar är: att skicka uppgifter om temaval till kursansvarig samt meddela ämne för projektarbete (se anvisningar för Temaval) att aktivera studentkonto för e-post, GUL med mera att kontakta tilldelad handledare och bestämma en arbetsplan samt hur fortsatt kommunikation ska äga rum att under loppet av projektarbetet träffa handledare för att diskutera upplägg, material, metod, insamlat material och bearbetning, samt för att diskutera slutmanus att ta aktiv del i projektarbetet, från förberedelser till färdigställande att hämta och använda de mallar för försättsblad och abstrakt som finns tillgängliga på kursens anslagstavla på GUL att följa den övergripande mall för projektarbetet som presenteras nedan i detta dokument att insända färdigt uppsatsmanus till den angivna examinatorns Urkundsadress senast klockan den 24 oktober. att tillsammans med övriga medlemmar i projektarbetsgruppen försvara arbetet vid ventileringsseminarium 4

5 att tillsammans med övriga medlemmar i projektarbetsgruppen opponera på ett annat arbete vid ventileringsseminarium Temaansvarigs ansvar är: att samordna och delta i temapresentationen att utse handledare och examinatorer för projektgrupper inom temat att koordinera de inledande kontakterna mellan studenter och handledare att i god tid meddela studenterna namn och e-postadresser till de handledare som de olika handledare som olika studentgrupperna fått tilldelade att anordna förnyad examination för tidigare underkända projektarbeten under innevarande termin Handledarnas ansvar är: att bedöma om ämnet är lämpligt utifrån det aktuella temat, kursens ramar och inriktning på utbildningsvetenskap, om problemet är hanterbart och möjligt att lösa, och om ansatsen är rimlig med avseende på avgränsningar, metod, litteratur, bearbetning, analys och tillgänglig tid att stödja studenterna genom tips, råd och konstruktiv kritik att uppmärksamma samarbetet i grupperna att slutmanus följer den mall som presenteras nedan att bedöma om slutmanus håller tillräckligt hög kvalitet för att examineras som ett arbete inom utbildningsvetenskap att vid fall av underkänt vid examinationen diskutera ändringar och tillägg med studenterna Examinatorernas ansvar är: att bedöma färdigt projektarbete i enlighet med de kriterier som återges nedan att i samband med examination muntligt leverera synpunkter och ett samlat omdöme om projektarbetet till studenterna att i förekommande fall kräva mindre kompletteringar av examinerat arbete. Kompletteringarna ska specificeras skriftligt vid ventileringsseminariet och inte vara av större omfattning än att de kan klaras av under två arbetsdagar. att i fall av underkänd rapport har studenterna rätt till att få en omarbetad version ventilerad vid ett senare ventileringsseminarium. Förnyad examination ingår i examinators uppdrag att sedan slutversionen av projektarbetet erhållits, inom en vecka rapportera betyget till kursadministrationen på särskild examinationsblankett som tillhandahålls av kursledningen att skicka ett exemplar av varje uppsats till kursledningen för arkivering, dels i utskrivet format, dels i elektroniskt format 5

6 Rapportens omfattning och delar Projektarbetet ska redovisas i form av en vetenskapligt förankrad rapport. Rapportens omfång bör allt inräknat vara cirka tecken (inklusive mellanslag) och rekommenderas att maximalt omfatta tecken (inklusive mellanslag). Studenter som lämnar in rapporter för examination som överstiger detta antal tecken kan få som restuppgift att korta texten. Rapporten bör utformas i enlighet med nedanstående mall. I denna ses själva rapportdelen av uppsatsen som bestående av tre delar. Denna centrala del av uppsatsen föregås av en inledande främre formaliadel (sidorna från försättsblad till och med förteckningar), och följs av en bakre formaliadel (referenslista och eventuella bilagor). Första delen av uppsatsens rapportdel utgörs av en Inledning. Andra delen består av Resultatredovisning medan tredje delen innehåller Diskussion och slutsatser. Främre formalia Försättsblad En mall för försättsblad finns att hämta på GUL. Abstrakt I ett abstrakt (kort sammanfattning) ska förutom uppgifter om titel, författare och årtal för författandet ges en kort sammanfattning av rapporten (max 300 ord). För utformandet av abstrakt finns en abstraktmall att hämta från kursens anslagstavla på GUL. Innehållsförteckning I innehållsförteckningen förtecknas alla rubriker i uppsatsen med sidnummer. Använd inte mer än tre rubriknivåer (kapitel-, mellan och underrubrik). Eventuell figur-, bild och/eller tabellförteckning I de fall rapporten innehåller figurer, bilder eller tabeller ska dessa förtecknas i en särskild lista (med sidnummer). En förutsättning för detta är att alla figurer och bilder numreras genom hela arbetet och förses med en figur- eller bildtext som kort förklaras vad som visas. Tabeller numreras och förses med en tabelltext som (till skillnad från figurtext) placeras ovanför tabellen. I. Inledning I inledningen presenteras och motiveras ämnesvalet mer eller mindre utförligt. Därefter presenteras syfte och frågeställning, metod och material, teoretisk anknytning, tidigare forskning inom området, samt eventuella hänsyn under egna rubriker. Ordningsföljden för 6

7 dessa senare avsnitt varierar mellan uppsatser av olika slag. Alla dessa bör dock finnas med i uppsatsen. Inledning (Bakgrund) Under rubriken Inledning (eller Bakgrund) presenteras och motiveras ämnesområdet för läsaren. Här diskuteras också ämnets relevans inom utbildningsvetenskap. Syfte och frågeställning Uppsatsens övergripande syfte (vad som skall undersökas) liksom den mer konkreta frågeställningen som används i undersökningen presenteras kortfattat under rubriken Syfte och frågeställning (eller Syfte och problemställning). Metod och material Under rubriken Metod och material redovisar man dels hur man har gått tillväga för att besvara sin frågeställning (vilken metod man har använt sig av), dels hur man har valt sitt material. Det är viktigt att även motivera avgränsningar och eventuellt urval här. Metod betyder i sammanhanget dels materialinsamlingsmetod, dels analysmetod. Under denna rubrik kan man också reflektera över den valda metodens för- och nackdelar när det gäller att få svar på sin frågeställning (metoddiskussion). Teoretisk anknytning Teoretisk anknytning kan betyda olika saker, till exempel att man presenterar en modell av verkligheten, utifrån vilken man senare analyserar och tolkar sitt material, samt drar slutsatser. Teoretisk anknytning kan också innebära att man presenterar de begrepp eller perspektiv som används i undersökningen i analys, tolkning och i slutsatser. Under vilken rubrik det teoretiska verktyg man använder placeras under Teoretisk anknytning, Tidigare forskning (se nedan) eller under Metod är mindre väsentligt. Tidigare forskning Någonstans i den inledande delen av uppsatsen presenteras tidigare forskning inom området. Detta görs ibland i ett separat avsnitt med rubriken Tidigare forskning, där man presenterar referat av forskning som har relevans för den egna studien. Ibland är tidigare forskning integrerad under rubriken Teoretisk anknytning, eller i en diskussion kring analysmetod. Tidigare forskning tas upp av ett huvudsakligt skäl: Vetenskaplig verksamhet är i hög grad kumulativ. Varje ny studie bygger i någon mening på tidigare forskning. Det kan vara så att en ny studie bekräftar resultaten i tidigare forskning, eller kommer med helt nya resultat. Det kan också vara så att en ny studie innebär att man presenterar ett helt nytt perspektiv på ett område. Att redovisa all (eller ens större delen av) tidigare forskning inom det område man undersöker är dock inte möjligt inom ramen för ett projektarbete på kursen LAU

8 Etiska hänsyn I de fall då det är motiverat måste också ett avsnitt om etiska hänsyn finnas med i uppsatsen. Detta gäller till exempel om man arbetar med intervju- och enkätmaterial. I båda fallen ska uppgiftslämnare normalt sett vara anonymiserade, och om undersökningen genomförs med minderåriga informanter måste ni först få vårdnadshavares medgivande. Mer information hittar på om du läser Vetenskapsrådets Regler och riktlinjer: Etiska hänsyn kan också placeras som en underrubrik inom Metod. II: Resultatredovisning Detta avsnitt kan disponeras på olika sätt beroende på undersökning och ansats. Generellt gäller att i resultatredovisningen skall frågeställningarna utredas med utgångspunkt i materialet, samt i valda teoretiska verktyg. Materialet ska presenteras på ett så pass fullständigt sätt att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om undersökningen. III. Diskussion och slutsatser Under denna rubrik diskuteras resultaten av undersökningen i förhållande till tidigare forskning, teoretiska verktyg och annan litteratur som presenteras tidigare i uppsatsen. Detta avsnitt kan också innehålla en sammanfattning av uppsatsen som helhet med början i syftet eller enbart utifrån de viktigaste slutsatserna och underlaget för dessa under en rubrik Sammanfattning. I detta avsnitt skall framgå på vilket sätt uppsatsens syfte har uppnåtts och hur frågeställningarna har besvarats. Ibland kan det vara aktuellt att i ett speciellt avsnitt utvärdera den egna ansatsen. Ibland ger författarna förslag till nya undersökningar under rubriken Vidare forskning. Viktigt, oavsett vilken typ av studie man har gjort, är också att diskutera resultatens relevans inom utbildningsvetenskap. Litteratur och andra källor Arbetet skall innehålla en fullständig sammanställning av alla källor som texten refererar till. På samma sätt ska allt som anges i referenslistan återfinnas som referenser i texten. Praxis hur 8

9 informationen utformas kan variera något mellan olika ämnen. Viktigt är dock att i en och samma text måste ett och samma system användas. Alltså var konsekvent! Litteraturkällor anges på följande sätt (se även Strömquist Uppsatshandboken): Bok: Efternamn, förnamn (årtal), Titel kursiverad, förlagsort: förlag Exempel: Gilje, Nils & Grimen, Harald (1995), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos Artikel i antologi: Efternamn, förnamn (årtal), Artikeltitel ej kursiv. I: Efternamn, förnamn (red), Boktitel kursiverad. Förlagsort: förlag. S x-x (sidhänvisningen anger artikelns omfång, inte de sidor man refererat eller citerat) Exempel: Bergqvist, Kerstin (1999), Var dags samtal i klassrummet. I: Carlgren, Ingrid (red), Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur. S Artikel i tidskrift: Efternamn, förnamn (årtal), Artikeltitel ej kursiv. I: namn på tidskrift (vol. X). S x-x (sidhänvisningen anger artikelns omfång, inte de sidor man refererat eller citerat) Exempel: Abrahamsson, Ulla (1988), På vägen mellan ideologi och verklighet om TV och jämställdheten. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988:3. S Allmän internetkälla: Göteborgs universitet, [datum för besöket] Specifik internetkälla: Författare (om sådan finns), titel och innehavare av webbplats (sajt) som förmedlat informationen Exempel: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket ( samt datum för besöket) Referenshantering i löpande text Referenshantering i löpande text anges på följande sätt (se även Strömquist Uppsatshandboken): (Gilje & Grimen 2004, s. xx) om två författare med samma efternamn förekommer i din litteraturlista så skiljer du dem åt genom att skriva ut initialerna i deras förnamn: (Ekman, K, 1996, s xx.) Internetkälla: (Lpo94, ) Om man inte vill ha referenserna inom parenteser i den löpande texten (Harvardsystemet) går det också bra att använda fotnoter för referenshanteringen (Oxfordsystemet). I fotnoter anges referensen utan parentes, på följande sätt. Första gången källan anges: (notnummer)gilje & Grimen, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, (Göteborg: Daidalos, 2004) s. xx Därefter: (notnummer)gilje & Grimen 2004, s xx 9

10 Oavsett vilket av ovan system du väljer handlar det om att vara konsekvent och inte blanda de olika systemen i samma text. I vetenskapliga texter gäller att man alltid måste ange referenser när man inte själv påstår något. Varje citat och varje referat ska direkt följas av en referens, med sidhänvisning. Referenser ska anges på ett sådant sätt att en läsare enkelt ska kunna kontrollera det aktuella avsnittet mot källan. Bilagor Ibland kan det vara aktuellt att bifoga bilagor till rapporten. Detta gäller till exempel vid enkät- och intervjuundersökningar, där själva enkäten respektive intervjufrågorna ska bifogas (däremot inte svaren på frågorna, dessa behandlas i resultatredovisningen). Övriga råd och rekommendationer I all form av skriftlig kommunikation är det avgörande att man brukar ett för ändamålet avpassat och korrekt språkbruk. Språkbehandling är också en av de punkter som bedöms vid examinationen. Här följer därför några tips för att bättra på det språkliga uttrycket: Tänk på att talspråk och skriftspråk skiljer sig åt. Använd inte talspråk i vetenskaplig text om ni inte använder er av direkta citat från exempelvis intervjuer. Pröva alltid läsbarheten genom att läsa texten högt. När man hör sin egen text läsas högt upptäcker man ofta grammatiska fel och andra konstigheter i den egna språkliga framställningen. Använd stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammet! Därigenom undviker ni de allra flesta stavfel. Observera emellertid att programmen inte markerar sammansatta ord som felaktigt skrivs isär. Konsultera Språknämndens Svenska Skrivregler. Här kan man bland annat få hjälp med hur man använder speciella uttryck, olika namnformer, förkortningar, skiljetecken och andra typografiska tecken. 10

11 Riktlinjer för opposition Projektarbeten examineras av handledarna (dock inte den egna handledaren). Till examinationen av projektarbetet hör också att delta vid ett ventileringsseminarium. Vid detta har studenterna två arbetsuppgifter: att försvara sina arbeten och att opponera på någon annan grupps arbete. Dessutom förväntas studenterna vara närvarande vid övriga projektarbeten som examineras under dagen. n ventilering tar cirka 30 till 45 minuter och följer följande procedur: Examinator ger först författarna ordet. Författarna får då tillfälle att mycket kortfattat framföra eventuella rättelser. Det kan handla om faktafel, meningsbärande skrivfel eller liknande. När detta är avklarat får opponenterna ordet. En opposition ska innehålla följande punkter: 1. Först gör opponenterna en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll. 2. Sammanfattningen ska därefter godkännas av författarna. Tanken är att alla inblandade skall vara överens om att de talar om samma sak. 3. Därefter följer den egentliga oppositionen. Opponenternas uppgift är att granska den vetenskapliga kvalitén i det aktuella arbetet. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att opponenterna skall fundera över om man på goda grunder kan lita på de resultat som presenteras. Opponenterna kan rikta kritik mot formalia och mot realia (innehåll). Om det finns något att invända mot formalia (se formaliakritik nedan) kan opponenterna överräcka ett papper där felen är sammanställda. Det viktiga är att opponenterna tar ställning till rapportens innehåll inte dess form. En kritisk läsning av uppsatsens innehåll innebär att opponenterna tar ställning till rapportens olika delar syfte och frågeställningar, metod- och materialval, avgränsningar, argumentation och slutsatser samt till relationen mellan delarna. Viktiga frågor kan vara: Är relevant referenslitteratur och metod använd med tanke på syftet? Uppnår man syftet? Hänger texten ihop? Har uppsatsen någon utbildningsvetenskaplig relevans och i så fall vilken? Oppositionen kan också innehålla en diskussion kring vad som inte finns med: Kunde man ha valt en annan materialinsamlingsmetod? Kunde man ha haft ett annat material? Saknas någon viktig aspekt som borde ha varit med? Om opponenterna vill väcka en sådan diskussion bör den dock vara en mindre del av oppositionen. 4. När opponenterna är klara med sin genomgång, är det tillfälle för synpunkter och frågor från andra närvarande vid ventileringen. Formaliakritik 11

12 Här kan exempelvis citatteknik, notapparat och litteraturförteckning kommenteras. Opponenterna bör göra stickprov för att kontrollera att citat och referenser är korrekt angivna. Kommentera också uppsatsens språk, disposition, layout och läsvänlighet. Undvik emellertid att ta tid med småsaker som stavfel eller liknande. Något om opponenternas förberedelse och förhållningssätt En opponentuppgift måste förberedas noga. Den aktuella rapporten måste läsas, ansats och genomförande med mera måste granskas. Dessutom måste själva oppositionen förberedas. Bestäm vem som ska säga vad, vilka som är de viktigaste punkterna samt vad som kan strykas om det blir ont om tid. Man bör se till att ha alla sidhänvisningar klara i förväg så man slipper leta i texten. Glöm inte heller att ha koll på klockan när ni väl sitter på seminariet. Ni bör också tänka på att vid en opposition förväntas ett korrekt uppförande från alla inblandade och att både positiv och negativ kritik framförs. Tänk också på att kritiken ska vara konstruktiv så att den kan leda till att framtida arbeten blir bättre. 12

13 Betygskriterier för projektarbete LAU 275 Område Underkänt Godkänt Väl godkänt Realia (innehåll) Anknytning till läraryrket Saknas helt eller saknar relevans för läraryrket Med relevans för läraryrket integrerat i framställningen Relevans för läraryrket väl integrerat i ansats, resultat och diskussion Inledning/ Bakgrund Saknas helt eller saknar relevans Ger viss bakgrund och introduktion Saklig, relevant och problematiserande Syfte/problem Teoretisk anknytning Metod & material Oprecist och svagt avgränsat Saknas helt eller saknar relevans Metoddiskussion saknas eller är för kort. Materialet redovisas sparsamt Precist och avgränsat, med frågor som är i vetenskaplig mening besvarbara Relevant, egen bearbetning och vissa argument för teorival Metodval motiverade med för- och nackdelar. Materialet redovisas väl Precist och kreativt i problem som motiveras väl Stark relevans, god argumentation fram till syfte och egna frågor samt integrerat i slutsatser Metod- och materialval väl redovisade och motiverade samt integrerade med syfte och slutsatser Etik (om aktuellt) Saknas Etisk medvetenhet Väldokumenterad etisk medvetenhet Resultat/analys Kortfattad utan jämförelser eller diskussion Diskussion/slutsatser / tolkning Eget tyckande, svag koppling till resultat och syfte Redovisning, bearbetning, analys och tolkning utifrån syfte och frågor Egna slutsatser/tolkningar förankrade i syfte, metod och material Grundlig och kreativ bearbetning, välargumenterad analys förankrad i syfte och frågor Väl argumenterade egna slutsatser/ tolkningar anknutna till tidigare 13

14 forskning, syfte, metod och material Formalia: Titel Disposition Språk Referenser Försvar Oklar, nyckelord saknas Oöverskådlig och osammanhängande framställning Osakligt och ej korrekt Ej kompletta, ej korrekta och inkonsekventa Svag relation till det egna arbetet Beskriver innehållet antingen utifrån syfte eller utifrån slutsatser Överskådlig och sammanhängande framställning Sakligt, korrekt och förmedlande Kompletta, korrekta och konsekventa Utifrån det egna arbetet, med insikt om det egna arbetets förtjänster och brister Opposition Ej genomarbetad Genomarbetad och förberedd Tydliga nyckelbegrepp som dessutom bearbetas i bakgrund eller problem Mycket överskådlig och väldisponerad framställning Sakligt, korrekt och begreppsligt stringent 14

15 Förmågor och kompetenser som utvecklas i gestaltande arbete Samarbetsförmåga, samspelsförmåga. Fungerar i gruppen. Ger och tar. Lyhörd. Stimulerar arbetet i gruppen. Ger energi. Närvaro Kreativitet Subjektivitet och risktagande Deltar i gestaltningsarbetet med egna idéer och respekt för andras. Fokuserar. Deltar i gestaltningsarbetet med egna idéer och utvecklar förståelse för uttrycksformens möjligheter Personligt förhållande till innehåll och uttrycksform. Uttrycksförmåga Tydlig. Stark. Gensvar Ger respons på andras i gruppen förhållningssätt och idéer. Stärker gruppens kreativitet. Didaktiskt perspektiv Analytisk förmåga Metakognitiv förmåga Förtrogen med det vidgade språkbegreppet och dess betydelse för barns och ungas kunskaps- och identitetsutveckling Ger uttryck för förståelse för det vidgade språkbegreppets betydelse i det pedagogiska vardagsarbetet. Relaterar till den egna VFU-platsens arbete med det vidgade språkbegreppet. Förmår se formspråkets och innehållets betydelse för det egna lärandet. Stimulerar arbetet i gruppen och bidrar till de andras lust och engagemang Bidrar till nya perspektiv i arbetet. Utvecklar ett personligt uttryck. Fantasifull. Entusiasmerar. Medvetet förhållningssätt till uttryck och berättelse. Djärv. Medverkar till att gruppens medlemmar utvecklas och känner mod och meningsfullhet i det gestaltande arbetet. Väl förtrogen med gestaltningen som pedagogiskt verktyg och har för nivån relevanta färdigheter Fördjupad analys av gestaltningens betydelse för barn och elevers identitetsutveckling. Förståelse för relationen nivå och kvalitet. Förmår omsätta sin förståelse för sitt eget lärandet till strategier i professionell undervisning. 15

16 16