ÖVERSIKTSPLAN. Järfälla nu till 2030

Transkript

1 Järfälla nu till 2030 Samrådshandling augusti 2012

2 Järfälla kommun, Kommunledningskontoret Projektledning: Kommunledningskontoret Anders Wilandson (t.o.m ) Peter Lindroos (fr.o.m ) Fotografier: Mikael Nasberg, Järfälla kommun Sandra Westin, Järfälla kommun Ingrid Kennerstedt Bornhall, Järfälla kommun Anna Gradén, Järfälla kommun Emma Hammarström, Järfälla kommun där annat ej anges. Omslag: Contacor AB, layout. Rosie Alm, foto. Kartor och figurer: Järfälla kommun, där ej annat anges. Tabeller, diagram m.m: Järfälla kommun, där ej annat anges. Tryckt: JMS Mediasystem, Vellinge, augusti Papper: Omslag 240 g, inlaga 100 g. Besöksadress: Vasaplatsen 11 Jakobsberg Postadress: Järfälla kommun Kommunledningskontoret JÄRFÄLLA Internet: Projektorganisation inför samråd Projektgrupp: Peter Lindroos, planarkitekt, projektledare, Sweco Architects AB Anders Wilandson, planarkitekt, Kommunledningskontoret Sandra Westin, planarkitekt, Kommunledningskontoret Hayoung Kang, planarkitekt, Sweco Architects AB Per Skyllberg, miljöplanerare, Kommunledningskontoret Kerstin Sköld, stadsträdgårdsmästare, Bygg- och miljöförvaltningen David Nordin, trafikplanerare, Bygg- och miljöförvaltningen Mats Olsson, trafikplanerare, Bygg- och miljöförvaltningen Ewa Franzén, utredare, Barn- och ungdomsförvaltningen Styrgrupp: Christina Johansson, samhällsplanerare, styrgruppsordförande, Kommunledningskontoret Anders C Eriksson, stadsarkitekt, Kommunledningskontoret Stefan Wiberg, f.d. teknik- och naturchef, Bygg- och miljöförvaltningen Carolina Bjurling, t.f. kanslichef, Kommunledningskontoret Utöver projektgruppen och styrgruppen har en grupp av referenspersoner från Kommunledningskontoret, Byggoch miljöförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen bidragit med sin sakkunskap i framtagandet. Lena Granqvist och Henrik Bromander har särskilt bidragit till framställningen av kartor. Kommunledningsgruppen har fungerat som referensgrupp. Kommunstyrelsens arbetsutskott och representanter för övriga partier i kommunstyrelsen har fungerat som politisk referensgrupp. Följande konsulter har medverkat i arbetet med samrådshandlingen: Arkitekturanalys, Bjerking, DHI, Spacescape, Sweco Eurofutures, Temagruppen, White Arkitekter, Calluna och WSP.

3 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt läge i Stockholmsregionen kommer vi att växa snabbt de kommande åren. Många fler än vi som idag bor här kommer att flytta hit för jobb, studier, kärlek och mycket annat. Vi som idag verkar och bor i Järfälla har nu en unik möjlighet att tycka till och resonera om hur Järfälla ska utvecklas. Våren 2010 startade arbetet med översiktsplanen. Nu har vi kommit till läget där alla vi som bor i Järfälla kan tycka till om vår kommuns framtid. Vad är viktigast för dig? Vi ser att sex utmaningar är centrala för Järfällas framtida utveckling. Tre framtidsbilder har tagits fram för att möta dessa utmaningar. Vi hoppas att dessa framtidsbilder ska stimulera till spännande samtal och synpunkter om översiktsplanen. Efter samrådet kommer framtidsbilderna att bearbetas till ett förslag för hur Järfälla ska utvecklas till och med år I detta arbete är allas synpunkter viktiga! Jakobsberg i augusti 2012 Cecilia Löfgreen Ordförande i Kommunstyrelsen Översiktsplan för Järfälla nu till 2030 Hur lever du livet i Järfälla år 2030? Och år 2050? 1

4 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING Vad är en översiktsplan? I översiktsplanen ska kommunen redovisa en samlad strategi för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Planens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (2010:900) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska vara vägledande och ge stöd för efterföljande beslut om detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov enligt plan- och bygglagen. Planen är också vägledande när kommunen och andra myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen behöver ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Kommunfullmäktige tar varje mandatperiod ställning till planens aktualitet. Kommunstyrelsen i Järfälla beslutades i februari 2010 att ta fram en ny översiktsplan. Läsanvisningar Översiktsplanen består av en rapport i fem delar. Miljökonsekvensbeskrivning samt referenser och underlagsrapporter redovisas i bilaga i slutet av rapporten. del 1 Inledning Sammanfattar förslaget till översiktsplan, beskriver bakgrunden till planarbetet samt Järfällas förhållande till regionen och omvärlden. del 2 Utmaningar och mål Beskriver de övergripande utmaningar som kommunen står inför. För varje utmaning redovisas förslag till övergripande mål och flera delmål. del 3 Framtidsbilder Presenterar tre olika framtidsbilder för hur Järfälla kan utvecklas till år Framtidsbilderna utgår från utmaningarna men ger olika avtryck i bebyggelsen och naturen. För varje framtidsbild beskrivs konsekvenser med avseende på ekonomiska, rumsliga, ekologiska och sociala aspekter. En utförlig och beskrivande teckenförklaring till framtidsbilderna finns i bilaga 4. Teckenförklaringen kan vikas ut så att den kan läsas tillsammans med framtidsbilderna. del 4 Allmänna intressen Redovisar nuläge, intresseanspråk, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt arbete för berörda allmänna intressen. del 5 Fortsatt planering och genomförande Beskriver planprocessen, fortsatt planering efter samrådet och viktiga genomförandeaspekter. 2

5 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Innehåll del 1 INLEDNING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL del 3 FRAMTIDSBILDER del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN del 5 FORTSATT PLANERING OCH GENOMFÖRANDE 1 FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 6 JÄRFÄLLA I VÄRLDEN 10 JÄRFÄLLAS UTMANINGAR OCH MÅL 12 HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? 14 URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? 16 VÄRDEFULL TILLVÄXT Hur växer vi i förhållande till våra värden? 18 SMART INFRASTRUKTUR Hur utvecklas Järfällas infrastruktur för framtiden? 20 Kunskapsintensivt näringsliv Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? 22 Järfälla för alla Hur skapar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? 24 KaRTA - NULÄGE 26 FRAMTIDSBILDER AV JÄRFÄLLA ÅR FRAMTIDSBILD STRÅK 34 FRAMTIDSBILD ENKÄRNIG 40 FRAMTIDSBILD FLERKÄRNIG 48 BEFOLKNING, BOSTÄDER OCH SERVICE 52 ARBETE OCH NÄRINGSLIV 54 STADSBILD OCH BEBYGGELSESTRUKTUR 57 KULTURMILJÖ 61 GRÖN- OCH BLÅSTRUKTUR 69 MOBILITET 75 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 80 STÖRNINGAR 83 RISKER 88 RIKSINTRESSEN 90 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 94 FORTSATT PLANERING OCH GENOMFÖRANDE BILAGOR 98 Bilaga 1 - Referenser 100 Bilaga 2 - Miljökonsekvensbeskrivning 105 Bilaga 3 - Målmatris 111 Bilaga 4 - Beskrivande teckenförklaring 3

6 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING SAMMANFATTNING Järfälla är ett av Stockholms hetaste tillväxtområden. Under den kommande tjugoårsperioden beräknas Järfällas befolkning öka med invånare. Vi arbetar med en översiktsplan som ska visa hur vi ska möta dessa och andra utmaningar. Planen ska bygga både på politiska beslut och idéer från alla som lever och verkar i Järfälla. Den regionala utvecklingsplanen är en central utgångspunkt för planen. Sex utmaningar för Järfällas utveckling Översiktsplanen är ett viktigt instrument i arbetet mot en långsiktig och robust bebyggelsestruktur som kan möta framtida utmaningar och förändringar i livsstil och livsvillkor. De sex utmaningar som kommunen bedömmer vara de viktigaste för Järfällas fortsatta utveckling är: Hållbara Järfälla - ett samhälle med bra balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Urbana Järfälla - bebyggelsemiljöer som stärker kommunens attraktivitet för såväl boende som företag. Värdefull tillväxt - ta ansvar för kommunens del av regionens tillväxt och samtidigt behålla och utveckla kommunens värden. Smart infrastruktur - möta transportbehoven och samtidigt utveckla smarta transport-, energioch kretsloppslösningar. Kunskapsintensivt näringsliv - goda förutsättningar för jobb, företag, forskning och utbildning. Ett Järfälla för alla - skapa förutsättningar för ett samhälle där alla känner sig hemma. Tre bilder av hur vi kan möta framtiden Tre framtidsbilder av Järfälla år 2030 är underlag för samtalet om framtiden. Framtidsbilderna utgår från utmaningarna men ger olika avtryck i bebyggelsen och naturen. De innebär också olika förutsättningar för alla som lever och verkar i Järfälla. Bred dialog under samrådet Under samrådet vill kommunen involvera så många som möjligt i samtalet om Järfällas framtid. Under hela samrådsperioden är det möjligt att titta på förslaget i kommunens kundtjänst på Riddarplatsen 5 i Jakobsberg. Du hittar också materialet på Mer information om samrådet och hur du kan lämna synpunkter finns också på baksidan av detta dokument. Efter samrådet bearbetas och fördjupas översiktsplanen Med utgångspunkt från de synpunkter som kommer in under samrådet ska kommunen bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett urval av de strategier som ligger till grund för framtidsbilderna. Starka delar ur samtliga framtidsbilder kommer att tas till vara. När kommunstyrelsen har fattat inriktningsbeslut med målbilden som grund tar kommunen fram en fullständig översiktsplan. Planen ska sedan ställas ut för granskning. Alla som vill kan då lämna synpunkter på förslaget. Efter utställningen bearbetas översiktsplanen och den antas sedan av kommunfullmäktige. 4

7 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Framtidsbild stråk Järfälla har en medeltät struktur där ny bebyggelse utvecklas i sammanhängande stråk mot Mälaren. Mälarstranden och omgivande naturområden öppnas upp och görs mer tillgänglig. De natur- och mälarnära lägena och den större andelen villabebyggelsen innebär attraktiva boendemiljöer som kan locka inkomststarka grupper med hög skattekraft. I stråkens tätare delar finns möjligheter för utveckling av lokal service och mötesplatser. Den utsträckta medeltäta bebyggelsen ger långa avstånd som är svåra att försörja kollektivt. Framtidsbilden medför också större anspråk på oexploaterad mark och innebär fler ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Framtidsbild enkärning Järfälla har en tydlig stadskaraktär med en stor, tät och sammanhållen stadskärna. Utvecklingen av bebyggelsestrukturen har sin tyngdpunkt i den regionala stadskärnan Barkarby- Jakobsberg. Den tätare bebyggelsen ger kommunen en bredare ekonomisk bas. De som lever och verkar i kommunen får bättre tillgänglighet till mötesplatser i stadskärnan. Den hushåller med den oexploaterade marken, vilket ger flexibilitet och mindre ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Koncentrationen i den täta kärnan minskar bilberoendet men kan utarma serviceutbudet och mötesplatser i övriga kommundelar. Det ökar också trycket på kvarvarande stadsnära natur. Framtidsbild flerkärning Järfällas karaktär som förort med en flerkärnig bebyggelsestruktur förädlas. Bebyggelsekärnorna utvecklas främst kring pendeltågsstationerna vars karaktärer förstärks och utvecklas. Befintlig infrastruktur utnyttjas väl vilket innebär minskat bilberoende och positiva kommunalekonomiska konsekvenser. Den hushåller med den oexploaterade marken, bevarar och stärker kulturmiljöer och ger mindre ingrepp i värdefulla naturområden. Framtidsbilden bygger vidare på befintliga strukturer men har samtidigt en lägre potential till förändring. Utbudet av kommersiell och offentlig service bedöms bara öka måttligt. Profilerade och separerade kommundelar kan ge sämre integration och leda till ökade transporter. 5

8 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING JÄRFÄLLA I VÄRLDEN Det är drygt 10 år sedan fullmäktige antog Järfällas gällande översiktsplan. Sedan dess har regionens befolkningstillväxt accelererat. Staten har fattat beslut om stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt. Klimatförändringarna har blivit märkbara. Och konkurrensen om jobben har blivit ännu mer global. Att identifiera strategier för att möta framtiden och formulera gemensamma mål är av central betydelse för Järfällas utveckling. Både den regionala utvecklingsplanen och den nya översiktsplanen för Järfälla är viktiga verktyg i det arbetet. Omvärld i förändring Vi lever i en globaliserad värld. Gränser suddas ut och omvärldens påverkan på kommunens utveckling blir allt mer påtaglig. Globaliseringen medför att den enskilde individen får en större rörlighet och valfrihet. Företagen får större möjlighet att fritt välja var de vill sälja och producera varor och tjänster. Globaliseringen innebär att vi tillsammans i regionen behöver stärka vår konkurrenskraft. I den regionala utvecklingsplanen, som alla länets kommuner ställt sig bakom, formuleras visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Miljö och klimat i förändring De globala klimatförändringarna påverkar livsvillkoren över hela jorden. Bara några få graders temperaturskillnader ger stora globala effekter på ekosystem, jord- och skogsbruk. Det leder i sin tur till konsekvenser för samhällsbyggande och ekonomi. Hur stora konsekvenserna blir vet vi ännu inte med säkerhet. Men det finns enighet om att det är mer kostnadseffektivt att minska utsläppen av de gaser som påverkar klimatet jämfört med att enbart anpassa sig till konsekvenserna. Diagram 3. Befolkningsutveckling i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, Antal invånare (1000-tal) I vår region är troliga konsekvenser bland annat att havsnivån i Östersjön höjs och att frekvensen på värmeböljor och skyfall ökar. Den höjda havsnivån innebär också en ökad risk för saltvatteninträngning i Mälaren vilket på sikt kan riskera drickvattenförsörjningen för 2 miljoner människor. Ur ett regionalt perspektiv behöver vi minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energiförsörjningen, minska energiförbrukningen och anpassa regionen till de klimatförändringar som trots allt inte längre kan undvikas År Stockholms län Hög Övriga Östra Mellansverige Låg Hög Låg Befolkningsutveckling Källa: Regionplanekontoret och prognos i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS

9 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Målbild ur den regionala utvecklingsplanen för Stockholm. Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS Region i tillväxt I Stockholm-Mälardalsregionen bor cirka en tredjedel av Sveriges befolkning. I regionen genereras ungefär 40 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Regionen är ett centrum för forskning och utbildning. Näringslivet har utvecklat en hög andel kunskapsintensiva verksamheter. Förbättrade kommunikationer har fört regionens invånare närmare varandra. Förutsättningar har därmed skapats för en gemensam bostads- och arbetsmarknad inom ramen för en flerkärnig region. Den ekonomiska och befolkningsmässiga tillväxten i Stockholmsregionen är stark. En indikation på det är att den faktiska befolkningstillväxten de senaste åren har överträffat de befolkningsprognoser som gjordes som underlag för regionplanen. Järfälla i regionen Järfälla är en integrerad del av Stockholsmsregionen. Arbets- och bostadsmarknaden är intimt sammanflätad över de administrativa gränserna. Kollektivtrafiken har en regional huvudman i form av Storstockholms Lokaltrafik (SL). Kulturutbudet är stort men bara till en liten del lokaliserat till hemkommunen. Genom Järfälla sträcker sig väsentliga delar av den regionala grönstrukturen. Järfälla och regionen lever i symbios. Det som är bra för Järfälla är bra för regionen. Och det som är bra för regionen är bra för Järfälla. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Stockholms läns landsting har utarbetat en regional utvecklingsplan (RUFS 2010) som antogs av landstingsfullmäktige i maj Kommunfullmäktige i Järfälla beslutade i november 2008 att ställa sig bakom målen och åtagandena i RUFS 2010 ( ). Detta visar på kommunens vilja att ta sitt ansvar för sin del av regionens tillväxt och för en god regional utveckling. I regionplanen fastställs fyra mål för att nå visionen om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion: En öppen och tillgänglig region. En ledande tillväxtregion. En region med god livsmiljö. En resurseffektiv region. För att nå vision och mål presenterar RUFS 2010 följande sex strategier vilka stöds av en rad olika åtaganden: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Utveckla idéer och förnyelseförmåga. Säkra värden för framtida behov. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region. Stärk sammanhållningen. Frigör livschanser. Ny översiktsplan för Järfälla Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 att ta fram en ny översiktsplan för Järfälla ( ). Översiktsplanen är ett viktigt instrument för att nå de nationella och lokala miljömålen samt visionen om ett långsiktigt hållbart samhälle. Enligt uppdraget ska många av de mål som finns formulerade i den gällande översiktsplanen föras vidare till den nya planen. Den regionala utvecklingsplanen, inklusive de åtaganden som följer av den, är en viktig utgångspunkt för den nya översiktsplanen. Att utveckla Barkarby-Jakobsberg till en regional stadskärna är det viktigaste regionala åtagandet för Järfälla kommun och är därför en central frågeställning i översiktsplanen. 7

10 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING Storregional ortsstruktur i östra Mellansverige Utsnitt över Järfälla ur plankarta för Stockholms län år 2030 samt tillhörande teckenförklaring. Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS N Storregional ortsstruktur i östra Mellansverige. Källa: RUFS km Övriga viktiga regionala åtaganden för Järfälla kommun är: Skapa förutsättningar för regionens befolkningsutveckling genom bostadsutbyggnad för personer till år Mälarbanans utbyggnad till fyra spår. Spårbunden kollektivtrafik från Stockholm Väst mot Akalla/Kista. Stärka de gröna sambanden i Järvakilen och Görvälnkilen. 8

11 Utmaningar och mål Järfälla - nu till 2030

12 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING JÄRFÄLLAS Utmaningar och mål Alla organisationer möter dagligen nya utmaningar. Att ta vara på möjligheter som omvärlden erbjuder och att förstärka platsens starka sidor är några utmaningar. Andra kommer av förändringar i de ekonomiska, ekologiska, sociala och tekniska förutsättningarna. En nyckel till framgång är att lyckas möta de utmaningar vi ställs inför. I detta kapitel redovisar vi de sex utmaningar som vi bedömmer vara de viktigaste för Järfällas fortsatta utveckling. Vilken av dessa utmaningar är viktigast för dig? Hur kan vi möta dessa utmaningar i Järfällas strategiska planering? För varje utmaning redovisar vi förslag till mål och delmål. Målet visar vart kommunen strävar. Vi har formulerat ett antal uppföljningsbara delmål för att ge konkret stöd för efterföljande beslut. Målen kommer att bearbetas när vi efter samrådet, med dialogen som grund, tar fram ett förslag för Järfällas långsiktiga utveckling. Kommunens ambitionsnivå och metodik för att följa upp målen har stor betydelse för hur effektivt de leder mot den önskade framtiden. Den metodik för målstyrning och uppföljning som redovisas i denna samrådshandling är under arbete och ska utvecklas och fördjupas utifrån de synpunkter som kommer in under samrådet (se vidare i bilaga 3 Målmatris). Utmaningarna och målen är framtagna i en bred process där både politiker och tjänstemän varit delaktiga. Processen har genomförts under rubriken Hur lever du livet i Järfälla år 2030? Och år 2050?. 10

13 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL UTMANINGAR - ÖVERBLICK URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? Utmaningen är att utveckla Järfällas bebyggelsemiljöer så att vi stärker vår attraktivitet som plats för boende och företagande. HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? Utmaningen är att styra utvecklingen i hållbar riktning mot ett samhälle med bra balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. VÄRDEFULL TILLVÄXT Hur växer vi i förhållande till våra värden? Utmaningen är att växa med kvalitet - att ta ansvar för vår del av regionens tillväxt och samtidigt behålla och utveckla våra natur-, kultur- och rekreationsvärden. KUNSKAPSINTENSIVT NÄRINGSLIV Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? Utmaningen är att skapa goda förutsättningar för framtidens näringsliv. Järfälla vill attrahera företag, forskning och högre utbildning från hela regionen. SMART INFRASTRUKTUR Hur utvecklar vi Järfällas infrastruktur för framtiden? Utmaningen är att tillgodose den ökade efterfrågan på effektivitet och kapacitet i transport- och försörjningssystemen samtidigt som vi klimatanpassar vår infrastruktur och skapar möjligheter för smarta energi- och kretsloppslösningar. ETT JÄRFÄLLA FÖR ALLA Hur skapar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? Utmaningen är att skapa en livsmiljö som ger förutsättningar för ett samhälle där alla järfällabor känner sig hemma. 11

14 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? En övergripande utmaning för Järfälla är att styra utvecklingen av den fysiska miljön i hållbar riktning. Ett viktigt ställningstagande är att hållbarhet ska genomsyra hela översiktsplanen inklusive de övriga utmaningar som identifierats i översiktsplanen. Hållbarhet blir därmed ett övergripande mål för översiktsplanen. Begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i rapporten Vår gemensamma framtid (1988): En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling i fysisk planering har fyra olika aspekter: ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet rumslig hållbarhet För att utvecklingen ska vara hållbar behöver vi sträva efter en god balans mellan dessa fyra aspekter. Miljöplan för Järfälla kommun syftar till att främja en hållbar utveckling och är en viktig utgångspunkt för översiktsplanen. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att hushålla med och effektivt ta vara på våra mänskliga och materiella resurser. Järfälla ska bli en attraktiv Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samordnas till en helhet i bebyggelsen. bostadsort. Företag och utbildningsinstitutioner ska vilja etablera sig här. På en marknad där vår service och handel redan idag utsätts för stark konkurrens måste vi främja förutsättningar för ett hållbart näringsliv. Här är en central fråga vilken näringslivssammansättning vi ska eftersträva och hur vi ska attrahera framtidens företag. En annan viktig faktor är järfällabornas möjlighet att försörja sig. Ett gott näringslivsklimat, bra skolor och god kollektivtrafikförsörjning är några viktiga aspekter. Attraktivitet och demografisk balans är andra faktorer som har stor betydelse för kommunalekonomin, liksom kommunens investeringar samt kostnader för drift och underhåll. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt bevara vattnets, jordens 12

15 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Övergripande mål Järfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för en hållbar utveckling för dem som lever och verkar i kommunen. Det innebär att vi ska sträva efter en bra balans mellan långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Det innebär att vår användning av naturresurser och energi måste anpassas till naturens villkor och till att långsiktigt bevara de ekosystemstjänster som naturen ger oss (läs mer om ekosystemtjänster under kapitel Grön- och blåstruktur). Förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden måste finnas. För att lyckas med detta behöver bebyggelseutvecklingen i Järfälla underlätta en miljöanpassad energioch resursanvändning samtidigt som kretsloppsmodellen med återanvändning och återvinning behöver främjas. Vi måste hushålla med mark och vatten, och trafiken behöver minska sin negativa miljöpåverkan. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om människors möjlighet till goda livsvillkor. Särskilt viktigt är barns och ungdomars förutsättningar för en trygg uppväxt. En socialt hållbar stad ger utrymme för mångfald och möjlighet att anpassa boendet efter behov och önskemål. Boendemiljön har stor betydelse för människors identitet och samhörighet. Otrygga miljöer med bristande kopplingar till angränsande områden upplevs inte som attraktiva. Invånarnas delaktighet och inflytande i planeringsprocesserna har också betydelse för samhörigheten. God folkhälsa har betydelse för den sociala hållbarheten. Att känna trygghet i livets alla skeden och ha närhet till rekreationsområden, goda förutsättningar för kultur, idrott och fritid samt en livsmiljö utan hälsorisker är exempel på viktiga folkhälsoaspekter. Rumslig hållbarhet Rumslig hållbarhet innebär att ekologiska, sociala och ekonomisk faktorer fysiskt samordnas till en helhet i bebyggelsestrukturen. Att stadens utformning och stadens liv samverkar mot långsiktiga mål. Livsmiljöer vars utformning ger invånarna möjlighet till en hållbar livsstil är en viktig rumslig faktor. God orienterbarhet och gena rörelsestråk i gatunätet har stor betydelse för hur människor använder våra stadsmiljöer. Närhet mellan bostäder, verksamheter och service bidrar till att skapa stadsmiljöer som är levande under en större del av dygnet. Att synliggöra tekniska kretsloppssystem i gestaltningen av våra bebyggelsemiljöer ökar medvetenheten om vår resursanvändning. Järfällas Miljöplan antogs år

16 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? Just nu pågår en bebyggelseutveckling mot mer stadslika miljöer på flera platser i regionen. Genom bättre hushållning med mark finns en strävan att skapa miljöer som kan utveckla både naturvärden och urbana värden, som till exempel i Stockholms innerstad och i centrala Sundbyberg. Utmaningen innebär att utveckla våra bebyggelsemiljöer till mer attraktiva platser för boende och företag. Befolkningstillväxten fram till år 2030 innebär att mellan 9000 och nya bostäder behöver byggas i kommunen. En av Järfällas utmaningar är att på relativt kort tid bygga tillräckligt med bostäder och skapa miljöer som attraherar både dagens och framtidens invånare och verksamheter. För att göra detta möjligt och samtidigt hushålla med mark och resurser förespråkar RUFS 2010 att förortsmiljöer utvecklas till mer stadslika miljöer. Studier har visat att bebyggelse i tydlig kvartersstruktur med hög täthet, ett sammanhängande gatunät och väl gestaltade torg och urbana parker är en av flera karaktärer som efterfrågas vid val av boende. Hög arkitektonisk kvalitet och variation i stadsbilden är betydelsefulla faktorer för en tilltalande och upplevelserik stadsmiljö. Det Illustration av Barkarbystaden i Järfälla. ställer höga krav på kommunen när en stark trend bland byggbolagen är rationellt bostadsbyggande med ökad standardisering och hårda ekonomiska krav. Stadskvaliteter i form av väl fungerande handel och service, nöjen, kulturinstitutioner, idrottsplatser, mötesplatser och folkliv bidrar till att ge platser hög attraktivitet. Detta bekräftas i studien Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregio- nen (2011) som har arbetats fram av landstinget i samarbete med flera kommuner. Den täta staden har också stora fördelar avseende att utnyttja infrastrukturen på ett effektivt sätt och minimera behovet av transporter. Järfällas läge i regionen gör att kommunen utvecklas mot att bli alltmer tätbebyggt. För att skapa attraktiva bebyggelsemiljöer, trafikmiljöer och centrumanläggningar krävs en 14

17 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska erbjuda en hög kvalitet på den byggda miljön. Delmål En större andel av de som lever och verkar i Järfälla ska ha nära till spårtrafik. Fler av de som lever och verkar i Järfälla ska anse att de har god tillgång till platser där de kan samlas för evenemang, högtidsfirande, torgmöten och andra sociala arrangemang. De som lever och verkar i Järfälla ska få bättre tillgång till service- och urbana verksamheter*. Den gestaltningsmässiga kvaliteten i den byggda miljön ska höjas. stor insats från kommunen samt att näringsliv, fastighets- och byggbolag strävar åt samma håll. Jakobsberg och andra kommundelscentrum samt Barkarby handelsplats behöver ges goda förutsättningar att utvecklas i hård marknadsmässig konkurrens. Arbete med att stärka centrumanläggningarna har redan påbörjats men behöver understödjas av kommunens långsiktiga strategiska planering. > < > < 5 0 * Urbana verksamheter omfattar restauranger, affärer för sällanköp och kulturverksamheter. Serviceverksamheter omfattar dagligvaruhandel, förskolor, grundskolor och öppenvård. Källa: Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen. Befolkning inom 1 km radie från respektive spårstation - nuläge. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Antal urbana verksamheter och serviceverksamheter inom 500 m radie - nuläge. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. 15

18 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING VÄRDEFULL TILLVÄXT Odlingslotterna vid Säby gård vid tiden när pionerna blommar. Hur växer vi i förhållande till våra värden? Järfälla har unika värden för rekreation, naturvård och kulturmiljö inom de stora naturområdena Görväln och Järvafältet. Dessa värden finns även inflätade i bebyggelsestrukturen där parkerna, gårdarna och boendemiljöerna är karaktäristiska för Järfälla. Det är en stor utmaning att främja tillväxt och samtidigt förvalta och utveckla kommunens värden för att skapa en värdefull tillväxt. Med den förväntade befolkningsutvecklingen kommer efterfrågan på nya bostäder, arbetsplatser, handel och service att öka vilket innebär ett ökat exploateringstryck på såväl bebyggd som obebyggd mark. Natur- och kulturmiljöer är ofta attraktiva att bo i samtidigt som de innehåller känsliga ekologiska och rekreativa värden. Vissa av dessa miljöer kan behöva ett stärkt skydd, samtidigt som andra miljöer kan behöva omvärderas i avvägningen mot andra samhällsintressen. Med fler invånare växer behovet av miljöer för fritid och rekreation samtidigt som slitaget på befintliga miljöer ökar. Många grönområden inne i tätorten har idag låg rekreativ kvalitet. Ibland skapar dessa ytor avstånd mellan områden istället för att knyta samman. En delutmaning är att hitta bättre sätt att nyttja dessa grönområden. Värdefull tillväxt handlar inte bara om att hushålla med befintliga grönområden utan även om att återanvända överbliven mark från tidigare exploateringar, höja kvaliteten på mark mellan husen samt att lyfta gårdsmiljöer och allmänna platser till mötesplatser. Flera kultur- och naturmiljöer kan utvecklas och ges bättre tillgänglighet och rymmas i symbios med bostäder. Det finns värde i att skapa flexibla och mångfunktionella ytor. Exempelvis kan en park innehålla en dagvattendamm som tillåts svämma över under perioder med höga flöden samtidigt som det finns en lekplats och gräsytor för picknick. Stadsodling utmanar synen på vad en stad ska vara, men blir allt mer aktuellt när efterfrågan på närodlat ökar och miljömedvetenheten ökar. Stadsodling kan vara ett sätt att ta vara på till exempel outnyttjade gårdar och skapa mötesplatser. Den här typen av socioekologisk odling kan bidra till en värdefull tillväxt i ett 16

19 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska växa med kvalitet genom att ta sin del av regionens tillväxt och samtidigt öka tillgången i kommunen till kvalitativa natur- och kulturmiljöer. Delmål Vattenstatusen i Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska höjas. Järfälla ska förbättra hushållningen med mark och vatten. Järfällaborna ska få bättre tillgång till parker och natur av hög kvalitet. Järfälla ska förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. hållbart samhälle. Vid exploatering av grönområden och naturmark påverkas dagvattenavrinningen och föroreningsbelastningen ökar. Dessa föroreningar riskerar att belasta våra sjöar och vattendrag om inte dagvattnet tas om hand och renas innan det släpps ut. Många gånger går problemet att lösa med en genomtänkt gestaltning. Det blir därför en utmaning att se dagvattenhanteringen som en resurs och göra den välintegrerad med bebyggelsen. Det är en utmaning att säkra och utveckla förutsättningarna för de ekosystemtjänster (läs mer under kapitel Grön- och blåstruktur) vi har i kommunen. Järfällas park- och naturområden behöver tillgängliggöras, vårdas och utvecklas så att fler människor vill och kan vistas där. Detta gynnar också spridningen av arter vilket bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Grönyta per person inom 500 m radie - nuläge. Källa: Tillgänglighet till bostadsnära natur. 17

20 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING SMART INFRASTRUKTUR Den nya bussterminalen vid Jakobsbergs station är en del i utvecklingen av Järfällas transportsystem. Hur utvecklar vi Järfällas infrastruktur för framtiden? En av de största utmaningarna i Järfälla och regionen är att förbättra kommunikationerna och öka tillgängligheten i transportsystemet och samtidigt minska trafikens negativa klimatpåverkan. Den pågående klimatförändringen innebär påfrestninar som kräver att även infrastrukturen för vår tekniska försörjning utvecklas. Staten och regionen planerar stora satsningar på Järfällas vägar och järnväg. Några exempel är förbättrade trafikplatser utmed E18, tillkomsten av Förbifart Stockholm, en ny regionaltågstation i Barkarby och större kapacitet på Mälarbanan. Det finns även planer för spårtrafik mellan Akalla och Barkarby. Med denna utveckling av transportnätet blir Järfälla en av de mest tillgängliga platserna i hela Stockholmsregionen. Mälaren är ett outnyttjat potentiellt kollektivtrafiksamband där kommunen kan bidra till en framtida utveckling genom att peka ut lägen för lämpliga platser för båtlinjetrafik i form av allmänna bryggor och färjelägen. För att kunna dra nytta av de statliga och regionala satsningarna i infrastrukturen och ta vara på tillväxtpotentialen måste även det kommunala trafiksystemet utvecklas. Idag saknas viktiga länkar mellan kommundelar och till angränsande kommuner. E18 och Mälarbanan är många gånger de viktigaste transportlederna inom kommunen men de utgör samtidigt barriärer i den fysiska miljön. Tillgänglighet inom kommunen och till andra kommuner är avgörande för Järfällas bebyggelseutveckling. Transporterna står för en stor del av Järfällas utsläpp av koldioxid och därmed påverkan på klimatet. Kollektivt resande samt gång- och cykeltrafik har svårt att hävda sig som alternativ till bilen. Det är därför en utmaning att minska resebehovet och att utveckla en smart infrastruktur med ett system som ger förutsättningar för hållbara transportmedel. Ett sådant system måste också vara förberett för den tekniska utvecklingen avseende färdmedel, drivmedel, transportstyrning med mera. Utmaningen handlar också 18

21 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Resandet i Järfälla ska klimatanpassas med ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Den tekniska infrastrukturen i Järfälla ska vara resurseffektiv, kretsloppsanpassad och robust. Delmål Järfällaborna ska uppfatta kollektivtrafiken samt gång- och cykelnätet som attraktivt, lättillgängligt och effektivt. De som lever och verkar i Järfälla ska minska sin negativa påverkan på klimatet. Avfallsmängden ska minska. De som lever och verkar i Järfälla ska erbjudas kapacitetsstark och tillförlitlig internetuppkoppling. Andelen järfällabor som störs av buller* från väg- och spårtrafik ska minska. Transport och magasinering 4 % om att ändra invanda resemönster, vilket kräver Övrigt en stor förståelse för 12 % resenärens perspektiv Handel och preferenser. 22 % Bygg 7 % En annan aspekt är att klimatanpassa, utveckla och optimalt utnyttja infrastrukturen för våra försörjningssystem i form av utvinning fjärrvärme, 9 % Tillverkning och elförsörjning, dagvatten, 18 % avloppsnät, Vård och dricksvattenförsörjning omsorg och avfallshantering. Vi Utbildning behöver säkra ytor för 14 % 14 % ekosystemtjänster och skapa möjligheter för alternativa energi- och kretsloppslösningar, till exempel smarta elnät som är en behovsanpassad produktion, Hyresrätt distribution och 3 % användning av energi. Bostadsrätt Här vilar ett stort ansvar på kommunen. 9 % Framtiden kan innebära stora klimatförändringar. Konsekvenserna i Järfälla kan bli en ökad nederbördsmängd och höjning av Mälarens vattennivå. Detta ökar risken för översvämningar, Äganderätt ras och skred. Därför 88 är % det viktigt att våra vägar, järnvägar, vatten- och avloppssystem blir tillräckligt robusta och långsiktigt hållbara. Företagstjänster Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Biltrafik 54 % Kollektivtrafik 20 % Fördelning av personresor i Järfälla år Källa: Storstockholms Lokaltrafik. En hög standard avseende ITkommunikation är av stor vikt för alla företag, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Det är därför en utmaning att se till att Järfällas bredbandskapacitet hänger med i den tekniska utvecklingen så att näringslivets och invånarnas behov kan tillgodoses. *Bullerstörda är lägenheter med ekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad och utan tillgång till en så kallad tyst sida. Källa: Miljöplan för Järfälla kommun

22 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING Kunskapsintensivt näringsliv Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? Genom att attrahera kunskapsintensiva företag och högre utbildning till kommunen kan Järfällas näringsliv få en större mångfald och därigenom bli en ännu mer attraktiv kommun att bo och leva i. Utmaningen är att skapa sådana förutsättningar att Järfälla blir ett förstahandsval vid etableringar av kunskapsintensiva företag och högre utbildning. Det kan vara svårt att förutse vilka branscher som blir betydelsefulla i framtiden. Att skapa en bredd i näringslivssammansättningen är därför av strategisk betydelse för Järfällas utveckling. För detta är bebyggelseutvecklingen en viktig komponent, eftersom bebyggelsen skapar olika förutsättningar för olika typer av näringsliv. Tillgång till kompetent arbetskraft och goda kommunikationer är tillsammans med en rik stadsmiljö av stor betydelse för de kunskapsintensiva företagens vilja att etablera sig i en kommun. Järfälla har stor potential att attrahera denna typ av verksamheter tack vare läget i storstadsregionen och den goda tillgängligheten i trafiksystemet. Utmaningen består i att skapa miljöer som attraherar kunskapsintensiva verksamheter och som dessutom går att kombinera med bostadsbebyggelse. De kvaliteter i stadsmiljön Illustration av Barkarby College som kan bli ett centrum för naturvetenskaplig och teknisk utbildning i nordvästra Stockolm. som attraherar nya invånare (se Urbana Järfälla) attraherar även institutioner för högre utbildning och företag i tjänste- och servicesektorn. Viktigt ur detta perspektiv är funktionsblandning, kvartersstruktur, kvalitativa parker och mötesplatser, mångfald, centrala lägen och bra kollektivtrafikförsörjning med närhet till stationer. Företag och verksamheter som är svåra att kombinera med bostäder upptar idag stora markområden i Veddesta, som delvis ingår i den regionala stadskärnan. För att kunna utveckla Veddesta till en tätare bebyggelsemiljö med blandade funktioner finns behov av att se över lokaliseringen av dessa störande, transportintensiva och ytkrävande verksamheter. Det är angeläget att utveckla det regionala samarbetet vid eventuella omlokaliseringar samt att kommunen i den mån det är 20

23 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för etablering av näringsliv, forskning och högre utbildning. Delmål Järfälla ska erbjuda högre utbildning som attraherar såväl järfällabor som människor från övriga regionen. Järfälla ska öka andelen bebyggelseområden där verksamheter och bostäder är integrerade. Järfälla ska erbjuda miljöer som attraherar fler kunskapsintensiva verksamheter*. möjligt erbjuder ny plats för företagen inom kommunen. Järfälla vill skapa en profil inom näringsliv, forskning och utbildning. Konkurrensen om verksamheter av regionalt intresse är stort, varför kommunen måste arbeta strategiskt och offensivt. En strategi är att profilera Järfälla som plats för ett utbildningscentrum med hela Stockholms- och Mälardalsregionen som upptagningsområde. Genom att skapa en modern och välintegrerad mötesplats för innovation och utbildning med stark koppling till företag och näringsliv kan detta vara möjligt. Kommunens pågående arbete med Barkarby College är en del i en sådan utveckling. Ambitionen är att Barkarby College ska fungera som ett nav för naturvetenskaplig och tekniskt inriktad utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå med kvalificerad yrkesutbildning i nordvästra Stockholm. En sådan utveckling kan även ge möjlighet till att höja och bredda invånarnas utbildningsnivå. Transport och magasinering 4 % Bygg 7 % Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Övrigt 12 % Utbildning 14 % Handel 22 % Tillverkning och utvinning 18 % Förvärvsarbetande i Järfälla under 2009, uppdelat efter näringsgren. Källa: Statistiska centralbyrån. Hyresrätt Äganderätt 88 % 3 % Bostadsrätt 9 % Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Kollektivtrafik 20 % Biltrafik 54 % Andel (%) gymnasieelever i Järfälla som går vidare till högskolan inom en treårsperiod. Källa: Skolverket. *Med kunskapsintensivt näringsliv/verksamhet avses här följande näringsgrenar: Informations- och kommunikationsverksamhet, Finans- och försäkringsverksamhet, Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, Utbildning samt Vård och omsorg; sociala tjänster. Källa: Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Hyresrätt 41 % Bostadsrätt 59 %

24 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING ETT Järfälla för alla Hur utvecklar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? Järfälla vill vara en öppen och tolerant kommun där alla känner sig välkomna. Den fysiska miljön är en av förutsättningarna för detta. Utmaningen består i att stärka det sociala perspektivet i den fysiska planeringen. Stadsutvecklingen måste sättas i ett större socialt sammanhang där uteslutande och segregerande miljöer måste motverkas för att skapa ett mänskligt klimat där alla känner sig hemma. Enskilda, ofta starkt ekonomiska, intressen måste avvägas mot det mer långsiktiga samhällsintresset. Många av Järfällas bostadsområden byggdes ut under och 70-talen när idealet för bebyggelsestrukturen var trafikseparerade bostadsområden med närhet till stora naturområden. Det har gett konsekvenser i att områden skärmas av, trygghet minskar, utanförskap stärks och boendemiljöer försämras. Stadsdelar med svaga fysiska samband avgränsande mot omgivningen ger dåliga förutsättningar för möten med boende i andra områden. Möten mellan människor är förutsättningar för öppenhet och tolerans. Här har den kommunala planeringen ett stort ansvar. Det behövs attraktiva och kreativa platser, både utomhus och inomhus, där män- Järfälla ska vara en attraktiv kommun för alla järfällabor oavsett ålder, kön, social status eller ursprung. niskor möts naturligt i vardagen. Det är viktigt att mötesplatserna bidrar till att luckra upp och öppna upp de sociala strukturerna. Målsättningen är att ge alla en rättvis möjlighet att utvecklas och bli en aktiv del av samhället. Att stärka den sociala sammanhållningen kan också bidra till ökad trygghet i människors vardag. En förutsättning för att dessa platser ska bli attraktiva är att gestaltningen är av hög kvalitet. Den fysiska utformningen av bebyggelsemiljöer har även stor betydelse för upplevelsen av trygghet. Kvällstid kan folktomma parkeringsplatser, centrum med stängda butiker och mörka gångstråk genom parkområden upplevas ödsliga och otrygga. God belysning och ett levande folkliv för en bred målgrupp även under kvällstid är konkreta faktorer som bidrar till en tryggare utemiljö. Särskilt viktigt är barns och 22

25 SAMRÅDSHANDLING Transport och magasinering 4 % Bygg 7 % Övrigt 12 % Handel 22 % del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Kollektivtrafik 20 % Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Utbildning 14 % Tillverkning och utvinning 18 % Biltrafik 54 % Mål Transport och magasinering 4 % Järfälla ska erbjuda en trygg livsmiljö och ett varierat utbud av bostäder för olika skeden i livet. Delmål Hyresrätt 3 % Bostadsrätt 9 % Bygg 7 % Övrigt 12 % Handel 22 % Järfällaborna ska uppleva kommunen som en attraktiv plats att bo och leva i. Äganderätt En större andel av järfällaborna ska känna sig trygga i 88 de % områden de bor i. Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Utbildning 14 % Tillverkning och utvinning 18 % En större andel av järfällaborna ska uppleva att kommunen erbjuder ett mer varierat utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer i alla kommundelar. ungdomars perspektiv. Otrygghet och rädsla i de offentliga rummen är ett återkommande inslag enligt underlagsrapporten Barnperspektiv. Idrottsplatser, lekplatser och fritidsgårdar är platser som barn och ungdomar skattar högt. Dessa platser behöver utvecklas för alla åldersgrupper och i alla kommundelar. Utredningen om ett nytt medborgar- och kommunhus har som förutsättning att vara tillgängligt för medborgarna och innehålla mötesplatser och publika verksamheter. Blir medborgar- och kommunhuset verklighet kan det bli en betydelsefull plats för social integration, oavsett årstid. Fysisk tillgänglighet till alla mötesplatser är av stor vikt för att även nå barn, äldre och funktionshindrade. Variation av upplåtelseformer, storlek och priser på bostäder kan underlätta olika typer av familjebildningar samt erbjuda bostäder för människor med olika behov, i olika åldrar och under hela livscykeln. Hyresrätt 41 % Bostadsrätt 59 % Fördelning av upplåtelseformer, flerbostadshus år Källa: Järfälla i siffror Hyresrätt 41 % Äganderätt 88 % Hyresrätt 3 % Bostadsrätt 9 % Fördelning av upplåtelseformer, småhus år Källa: Järfälla i siffror Bostadsrätt 59 % 23

26 Karta Järfälla - nuläge

27 Framtidsbilder Järfälla - nu till 2030

28 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Framtidsbilder av JÄRFÄLLA ÅR 2030 Fysisk planering är i många stycken en långsam och komplex process. Det som planeras och beslutas idag påverkar många generationer framöver. Översiktsplanen behöver därför leda mot en långsiktig och robust bebyggelsestruktur som kan möta framtida utmaningar och förändringar i livsstil eller livsvillkor. I detta kapitel skisseras tre framtidsbilder för Järfällas bebyggelseutveckling till år Framtidsbilderna har tagits fram för att utgöra underlag för dialog med alla som lever och verkar i Järfälla samt berörda myndigheter och remissinstanser. Utgångspunkten är de identifierade utmaningarna. Bilderna har arbetats fram i samma breda process där både politiker och tjänstemän varit delaktiga. Framtidsbilderna utgår från olika kombinationer av strategier. Syftet är att belysa strategiernas styrkor och svagheter när det gäller att möta utmaningarna. En viktig fråga för samrådet är därför; vilka strategier anser du på bästa sätt möter de utmaningar vi har identifierat? Framtidsbilderna har konsekvensbeskrivits utifrån ekonomiska, rumsliga, ekologiska och sociala perspektiv. Konsekvenserna är dock i samrådsskedet varken avvägda eller värderade. Syftet är att fördjupa kunskapen och förbättra underlaget för samtalet om framtiden. Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av oberoende expertgrupper och kommunens tjänstemän. Arbetet har pågått parallellt med framtidsbilderna men genomförts med integritet. Efter samrådet ska vi bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett val av strategier men den kommer med all sannolikhet att innehålla komponenter från samtliga framtidsbilder. Ytterligare en viktig fråga i samrådet är därför; vilken målbild vill du skissa för Järfällas utveckling med utgångspunkt i framtidsbilderna? 26

29 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER FRAMTIDSBILDER - ÖVERBLICK FRAMTIDSBILD STRÅK Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning utåt - Utveckling i stråk - Mer förort än stad Beskrivning I Framtidsbild Stråk har Järfälla en medeltät bebyggelsestruktur där ny bebyggelse utvecklas i sammanhängande stråk utåt mot Mälaren. Mälarstranden och omgivande naturområden öppnas upp och görs mer tillgänglig. Konsekvenser Framtidsbildens mälarnära lägen och större andel villabebyggelse kan locka inkomststarka grupper med högre skattekraft. Den mälarnära bebyggelsestrukturen ger samtidigt högre kostnader för utbyggnad och drift. I stråkens noder finns möjligheter för utveckling av lokal service och mötesplatser. Den långsträckta medeltäta bebyggelsen ger långa avstånd som är svåra att försörja kollektivt med fortsatt bilberoende som följd. Detta är negativt för människor utan möjlighet att använda bil och innebär att fler störs av buller. Framtidsbilden gör stort anspråk på oexploaterad mark vilket ger mindre framtida flexibilitet i utbyggnaden. Dessutom innebär det fler ingrepp i natur- och kulturmiljöer, däribland reservat och strandskyddade områden. FRAMTIDSBILD ENKÄRNIG Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning inåt - Utveckling mot en kärna - Tydligare stadskaraktär Beskrivning I Framtidsbild Enkärnig har Järfälla en tydlig stadskaraktär med en stor, tät och sammanhållen stadskärna. Utvecklingen av bebyggelsestrukturen har sin tyngdpunkt i den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg. Konsekvenser Framtidsbilden kan, om marknadsförutsättningarna finns, ge en komplett stadsekonomi och god tillgänglighet till mötesplatser i stadskärnan. Framtidsbilden bedöms ge en gynnsam driftekonomi och stabila intäkter för den kommunala sektorn. Den hushållar med den oexploaterade marken, vilket ger en framtida flexibilitet och mindre ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Koncentrationen i den täta kärnan minskar bilberoendet men kan utarma serviceutbudet och mötesplatser i övriga kommundelar. Det ökar också trycket på kvarvarande stadsnära grön- och blåstruktur. Kopplingarna mellan kärnans delområden är viktiga förutsättningar för bra integration. FRAMTIDSBILD FLERKÄRNIG Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning inåt - Utveckling mot flera kärnor - Mer förort än stad Beskrivning I Framtidsbild Flerkärnig förädlas Järfällas karaktär som förort med en flerkärnig bebyggelsestruktur. Bebyggelsekärnorna utvecklas främst kring pendeltågsstationerna vars karaktärer förstärks och utvecklas. Konsekvenser Framtidsbilden utnyttjar befintlig infrastruktur väl. Det ger god genomförbarhet, minskat bilberoende och möjlighet till positiva kommunalekonomiska konsekvenser. Framtidsbilden bygger vidare på befintliga strukturer men har samtidigt en lägre potential till förändring. Den ger ett varierat bostadsutbud men utbudet av kommersiell och offentlig service bedöms endast öka måttligt. Den hushållar med den oexploaterade marken vilket medför en framtida flexibilitet, bevarar och stärker externa kulturmiljöer samt ger generellt mindre ingrepp i värdefulla naturområden. Profilerade och separerade kommundelar kan ge sämre integration mellan kommundelarna och leda till fler transporter, men också ge närhet till naturen. 27