Vård i livets slutskede Slutrapport. Ulrika Ribbholm

Transkript

1 Vård i livets slutskede Slutrapport Ulrika Ribbholm

2 Sammanfattning Under perioden november 2011 december 2013 genomfördes projektet God vård vid livets slutskede av kommunerna i Jönköpings län. Projektets målgrupp var lednings- och vårdpersonal inom vården och omsorgen av äldre i kommunerna i Jönköpings län. Den yttersta målgruppen för effektmålen var vårdtagare i kommunernas verksamheter. Syftet med projektet var att implementera Svenska palliativregistret i verksamheterna i länets kommuner. Att sedan utifrån analys av resultat från registret ge stöd till ledning och vårdoch omsorgspersonal att initiera och genomföra långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete, för att kunna följa upp och förbättra resultaten för de som vårdas i livets slutskede. Projektet har finansierats med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre.

3 Innehåll 1. Introduktion Bakgrund till projektet Projektets syfte Mål Metod och aktiviteter Genomförande av projektet Viktiga kontakter i projektet Information Lärandeseminarium Kunskapsstöd för palliativ vård Kompetensutvecklingsplan Lärandeseminarier Statistikutbildning Resultat Täckningsgrad i Svenska palliativregistret Kvalitet och förbättringar Lärandeseminarier Lärandeseminarier Diskussion Slutsatser Referenser och källor

4 1. Introduktion 1.1Bakgrund till projektet Bättre liv för sjuka äldre Regeringen har gjort en flerårig satsning sedan 2010 för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Satsningen har utmynnat i årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) och benämnts Bättre liv för sjuka äldre. Med de mest sjuka äldres behov i centrum, syftar satsningen till att uppmuntra och stärka samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att stimulera till förbättringsarbeten för att effektivisera och utveckla verksamheterna i landet på ett systematiskt och evidensbaserat sätt. Parterna är överens om att de statliga stimulansmedlen inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Inom satsningen finns prioriterade områden, varav ett är att utveckla och förbättra vården i livets slutskede med stöd av Svenska palliativregistret Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Arbetet med äldre har i många år varit ett fokusområde i Jönköpings län. Äldreområdet är komplext och behoven av strukturerat gemensamt angreppssätt finns i många områden. En övergripande strategi- och handlingsplan finns framtagen för arbetet med de mest sjuka äldre i Jönköpings län. För att uppnå de övergripande målen i området finns sju prioriterade förbättrings- utvecklingsområden angivna i planen, varav vård i livets slutskede är ett. Genom tre team, med personal i ledande befattning från landsting och kommun i de tre länsdelarna, ska de mest sjuka äldre erbjudas ett sammanhållet omhändertagande där verksamhetsgränser eller huvudmannaskap inte utgör hinder för samverkan. Teamen, med samtliga kommuner representerade, deltar i det nationella arbetet med Ledningskraft så mycket bättre för sjuka äldre. En analysgrupp finns även som stöd i förbättrings- och utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre i länet. Gruppens uppgift är att visualisera resultat i siffror genom en mättavla, samt att vara stöd i att analysera och dra slutsatser av resultat från olika register och mätningar för att identifiera olika förbättringsområden Palliativ vård Palliativ vård baseras på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av sådana problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förbygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Mycket kunskap och erfarenhet har under de senaste åren samlats hos dem som huvudsakligen arbetar med döende människor. Utmaningen är nu att från denna erfarenhetsmässiga och evidensbaserade kunskap definiera ett konkret vårdinnehåll som kommer patienten/vårdtagaren till del oavsett var han/hon vårdas. Det är viktigt att dessa goda exempel sprids vidare till alla som i sitt vårdarbete möter den döende människan Svenska palliativregistret För att kunna följa upp och förbättra resultaten av vård och omsorg behövs relevanta data som är registrerade på ett kvalitetssäkert sätt. Svenska palliativregistret har sedan 2006 erhållit finansiellt stöd från Socialstyrelsen och SKL för att utvecklas till ett sådant register.

5 Registret ses som ett viktigt redskap för att stimulera till förbättringsarbete, utifrån den vård och omsorg som faktiskt sker, för patienter och vårdtagare. Registrets datainsamling och dataanalys har som mål att identifiera brister som finns i vården i livets slutskede och att därigenom skapa ett positivt förändringstryck på beslutsfattare samt initiera ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete hos vårdgivarna. I registret beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det kvalitetsregistrets mål att alla som dör en av sjukvården väntad död ska kunna känna en trygghet inom vidstående punkter: Jag. och mina närstående är informerade om min situation är smärtlindrad är lindrad från övriga symtom är ordinerad läkemedel vid behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd Att i verksamheterna sträva efter dessa mål leder till ökad kvalitet för både den som vårdas i livets slutskede och dess närstående. Exempelvis skapar information till den sjuke och dess närstående förutsättningar för valfrihet och delaktighet ibland annat val av vårdform, accepterande av behandling och andra livsval. Informationen har också ett värde för personalen som finns runt den enskilde. Personalen ges möjlighet att fokusera på symtomlindring och livskvalitet och avstå från vårdåtgärder som i denna del av livet inte gagnar den sjuke Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård Tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet. Socialstyrelsen fick därför i uppdrag av regeringen under 2012 att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. I kunskapsstödet presenterar Socialstyrelsen vägledning, rekommendationer och indikatorer samt termer och definitioner i ett gemensamt dokument. Dessa delar kompletterar varandra och har ett gemensamt syfte att stödja vårdgivarna att utveckla den palliativa vården, underlätta uppföljningar och kvalitetssäkring samt tillgodose en likvärdig vård för patienterna. Målet är att alla ska ha tillgång till god palliativ vård i livets slutskede, oavsett medicinsk diagnos och var i landet patienten bor. Kunskapsstödet är ett stöd för styrning och ledning och de primära målgrupperna är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer. 2. Projektets syfte Syftet med projektet var att implementera Svenska palliativregistret i verksamheterna i länets kommuner. Att sedan, utifrån analys av resultat från registret, ge stöd till ledning och vårdoch omsorgspersonal att initiera och genomföra långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete, för att kunna följa upp och förbättra resultaten för de som vårdas i livets slutskede. 3. Mål Projektets övergripande mål: - Alla som avlider inom kommunala vårdformer ska registreras i Svenska palliativregistret

6 - Samtliga vård- och omsorgsenheter ska ha kunskap om hur registret kan användas för att identifiera såväl god kvalitet som brister i vård- och omsorgsarbetet - Samtliga vård- och omsorgsenheter arbetar med förbättringar utifrån uppsatta kriterier i registret, med särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer som rekommenderas av SKL - Alla kommuner ska erbjudas lärandeseminarium samt uppföljning av dessa, 80 % av deltagarna ska vara nöjda, eller mycket nöjda med dessa seminarier. 4. Metod och aktiviteter Projektet påbörjades och avslutades , fram till årsskiftet på 25 % arbetstid och under 2013 på 40 % arbetstid av FoU-ledare. Projektet har genomförts i samverkan med Landstinget, då främst genom samarbete med Utvecklingsledare på Qulturum, landstingets utvecklingsenhet. Från hösten 2013 arbetade FoU-ledare länsövergripande för både kommun och landsting inom området. Styrgrupp för projektet har varit länets chefsnätverk inom äldreområdet. I projektet planerades följande aktiviteter: - Identifiering av berörda enheter - Information om projektet och Svenska palliativregistret till länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) - Information till kontaktpersoner för palliativ vård i länet, exempelvis palliativa nätverk. - Introducera nationella och regionala fokusområden. - Beskriva hur det systematiska förbättringsarbetet utförs, ta fram data, tolka utfall, sprida resultat över tid - Erbjudande av lärandeseminarium kring palliativ vård och förbättringsarbete - Tillsammans med landstinget i länet och regionen anordnat seminarier gällande den preliminära versionen av det nationella kunskapsstödet för palliativ vård - Uppföljning av lärandeseminarium - I samverkan med landstinget, ta fram en kompetensutvecklingsplan utifrån nationella riktlinjer för palliativ vård - Spridning och implementering av nationellt kunskapsstöd och nationellt vårdprogram för palliativ vård 5. Genomförande av projektet 5.1 Viktiga kontakter i projektet I inledningen av projekttiden etablerades kontakt med olika nätverk och nyckelpersoner inom palliativ vård för att få stöd i utvecklingsarbetet av den palliativa vården i länet. En viktig kontakt under projekttiden har varit Maria Olsson som är fältarbetare för Svenska palliativregistret och fungerat som en stödresurs för Utvecklingsledare inom satsningen Bättre liv sjuka äldre i sydöstra sjukvårdsregionen. Genom möten med Maria har projektledaren fått kunskap kring registrets uppbyggnad och funktioner. Möjlighet har också funnits att via henne framföra synpunkter och förslag till förbättringar från verksamheterna gällande registrets funktioner och användarvänlighet.

7 Regionalt cancercentrum sydöst har en arbetsgrupp för utveckling av den palliativa vården där projektledaren har deltagit. I arbetsgruppen har resultat och möjligheter till förbättringar i den palliativa vården diskuterats. Utvecklingsledare från Östergötland och Kalmar län har deltagit i arbetsgruppen och varit till stor nytta i utbyte av tankar och erfarenheter i arbetet med förbättringar utifrån resultat från Svenska palliativregistret. I gruppen beslutades det att de fokusområden som gemensamt skulle prioriteras i regionen under satsningen var smärtskattning, munhälsa, brytpunktssamtal och efterlevandesamtal. I Jönköpings län finns tre palliativa vårdenheter (PVE), en i varje sjukvårdsområde. Projektledaren etablerade tidigt kontakt med dessa. För projektet var det viktigt med ett nära samarbete med dessa enheter, då det i deras uppdrag finns ett ansvar för kompetensutveckling för personal i länet gällande båda allmän och specialiserad palliativ vård. Sjuksköterskor och läkare från de palliativa vårdenheterna har använts till stor del i olika utbildningsinsatser som gjorts inom projektet. Inom satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns ett nationellt utvecklingsledarnätverk där projektledaren ingått. Detta nätverk har bidragit mycket till den omvärldsbevakning som behövs i arbetet med utveckling och förbättring inom bland annat palliativ vård. 5.2 Information I inledningen av projekttiden gavs information om projektet och introduktion av Svenska palliativregistret till MAS- och chefsnätverket i länet. Besök gjordes även i flera av länets kommuner. Målgrupperna vid besök ute i kommunerna var främst chefer och sjuksköterskor. Projektledare har även under projekttiden deltagit i de palliativa nätverk som finns i varje sjukvårdsområde i länet. Dessa nätverk består av vårdpersonal från landsting och kommun där gemensamma frågor diskuteras för att öka samverkan mellan kommun och landsting för att förbättra den palliativa vården. De palliativa vårdenheterna är sammankallande för nätverken. 5.3 Lärandeseminarium 2012 Under 2012 erbjöds alla kommuner i länet att delta i lärandeseminarier (workshops) i palliativ vård och förbättringsarbete. Lärandeseminarierna genomfördes i samverkan med Utvecklingsledare från Qulturum. Sammanlagt genomfördes nio seminarier under För alla kommuner utan Jönköping genomfördes de tillsammans med en annan kommun i länet. Då Jönköping är en betydligt större kommun än övriga erbjöds de tre tillfällen där enbart personal från Jönköping deltog. Kommunerna deltog i seminarierna i form av team bestående av chefer, undersköterskor, sjuksköterskor och paramedicinsk personal från verksamheter i kommun och primärvård. Innehållet i seminarierna bestod av korta teoripass kring fokusområdena munhälsa, smärtskattning, efterlevandesamtal och brytpunktssamtal. Sjuksköterskor och läkare från de palliativa vårdenheterna ansvarade för teoripassen. Teamen fick även en introduktion i hur man kan arbeta med förbättringar och mätningar utifrån PGSA-modellen. Modellen PGSA (planera, göra, studera, agera) kan användas vid kvalitets- och förbättringsarbete i en verksamhet. Verktyget är en cykel som fungerar iterativt, det vill säga om och om igen. I den första fasen så har ett problem identifierats i verksamheten och man planerar för en lösning till det. När detta är gjort inleds andra fasen där lösningen genomförs. I tredje fasen så studeras effekterna av den lösning som man tillämpat och i den sista fasen så agerar man så att samma problem inte skall uppstå på nytt.

8 Mellan teoripassen fick teamen i uppdrag att välja ut två av de prioriterade förbättringsområdena i sin verksamhet. Teamen fick en mall att fylla i för sitt förbättringsarbete som bygger på PGSA-modellen. Utifrån resultat från Svenska palliativregistret arbetade teamen sedan med den första fasen i modellen, det vill säga ta fram planer på förbättringsarbete som sedan skulle verkställas i den egna verksamheten. 5.4 Kunskapsstöd för palliativ vård Socialstyrelsen presenterade under sommaren 2012 en preliminär version av ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Projektledaren ingick i en arbetsgrupp för sydöstra sjukvårdsregionen där planering gjordes för att arrangera seminarier i Kalmar, Östergötland och Jönköpings län, där den preliminära versionen av kunskapsstödet skulle diskuteras. Under hösten 2012 bjöds beslutsfattare från Jönköpings län in till ett seminarium, där den preliminära versionen av kunskapsstödet presenterades i förhållande till nuläget i Jönköpings län. Slutsatser från seminariet samlades in för att sedan ligga till grund för fortsatt dialog med Socialstyrelsen inför den slutgiltiga versionen av kunskapsstödet. Den slutgiltiga versionen publicerades av Socialstyrelsen i juni Kompetensutvecklingsplan Projektledaren ingick i en arbetsgrupp vars uppdrag från medicinsk programgrupp palliativ vård, var att ta fram en gemensam kompetensutvecklingsplan för personal från landsting och kommunerna som kommer i kontakt med vård i livets slutskede. I arbetsgruppen ingick bl.a. representanter från de palliativa vårdenheterna, MAS, Utvecklingsledare. Gruppen tog fram ett arbetsmaterial som bygger på att olika yrkeskategorier behöver olika mycket kunskap kring palliativ vård. Förslag togs fram på hur man kan säkerställa att det sker ett kontinuerligt underhåll av kompetensen i de olika yrkesprofessioner i verksamheterna. 5.6 Lärandeseminarier 2013 Under 2013 planerades och genomfördes lärandeseminarier som en del i uppföljning av de seminarier som genomfördes Även dessa genomfördes i samverkan med landstinget och Utvecklingsledare från Qulturum. Målgrupp för seminarierna var all vård- och omsorgspersonal från landsting och länets 13 kommuner. Sammanlagt genomfördes tre seminarier, alla förlagd till Jönköping. Till dessa tillfällen bjöds team in som deltagit i seminarierna under 2012 för att i form av mindre workshops presentera sina förbättringsarbeten som genomförts. Personal från Vetlanda kommun, Jönköpings kommun och medicinkliniken Höglandsjukhuset presenterade olika förbättringsarbete för övriga deltagare. Seminarierna innehöll också information från Svenska palliativregistret kring hur den statistik som finns kan användas för att starta förbättringsarbeten samt tips och idéer på verktyg som kan underlätta i det arbetet. En föreläsning ur den anhöriges perspektiv gavs av Louise Nordlund Isaksson som berättade om den Palliativa månaden. Hon beskrev sina erfarenheter av palliativ vård i Jönköpings län i samband med att hennes make vårdades och avled i sviterna av en cancersjukdom under 2012.

9 5.7 Statistikutbildning Projektledaren anordnade vid tre tillfällen under 2013 utbildning i att ta fram statistik från Svenska palliativregistret. Syftet med utbildningen var att verksamheterna själva ska äga sina resultat och arbeta med förbättringar utifrån hur det ser ut i den egna verksamheten. Att ta ut statistik på enhetsnivå gör att verksamheterna kan identifiera var de är i behov av extra kompetensutveckling. Vid första tillfället medverkade även Maria Olsson, fältarbetare för Svenska palliativregistret. Totalt deltog 40 personer som representerade olika verksamheter från landsting och kommun i länet. De flesta kommuner i länet fanns representerade på utbildningarna. 6. Resultat Målen som sattes för projektet var följande: - Alla som avlider inom kommunala vårdformer ska registreras i Svenska palliativregistret. - Samtliga vård- och omsorgsenheter ska ha kunskap om hur registret kan användas för att identifiera såväl god kvalitet som brister i vård- och omsorgsarbetet. - Samtliga vård- och omsorgsenheter arbetar med förbättringar utifrån uppsatta kriterier i registret, med särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer som rekommenderas av SKL - Alla kommuner ska erbjudas lärandeseminarium samt uppföljning av dessa, 80 % av deltagarna ska vara nöjda, eller mycket nöjda med dessa seminarier. 6.1 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret Med täckningsgrad avses hur många av samtliga dödsfall som är inrapporterade i Svenska palliativregistret (gäller även oväntade dödsfall). Ett mål i projektet var att samtliga som avlider i kommunala vårdformer skulle registreras i palliativregistret. I den utdata som presenteras i registret bygger täckningsgrad på vart de avlidna är folkbokförda, vilket innebär att alla avlidna som är folkbokförda i kommunen påverkar denna siffra, oavsett om de avlidit i kommunens verksamhet eller någon annanstans. Representanter från registret har gått ut med ett riktmärke att i genomsnitt avlider % i en folkbokföringskommun inom kommunala vårdformer. Utdata ur registret visar att de flesta kommuner i länet ligger på en täckningsgrad mellan %. De kommuner som under 2013 inte riktigt nådde upp till denna siffra var Vaggeryd, Eksjö, Nässjö och Värnamo. 6.2 Kvalitet och förbättringar I projektet sattes mål att verksamheterna ska ha kunskap om hur registret kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete. Ett särskilt fokus har lagts på de indikatorer som är prioriterade i satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Dessa områden var under 2012 täckningsgrad i palliativregistret samt brytpunktssamtal. Under 2013 var täckningsgrad per folkbokföringskommun på minst 70 % ett grundkrav för prestationsersättning. Det som sedan gav prestationsersättning var förbättringar inom följande fyra områden; brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsobedömning och vid behovsordination mot ångest.

10 100% 90% 80% 70% 60% Andel brypunktssamtal 50% 40% Dokumenterad munhälsa 30% 20% 10% 0% Vid behovsordination mot ångest Smärtskattning Kvartal Diagram 1: Utveckling för länets samtliga 13 kommuner inom de fyra områden som gav prestationsersättning under När det gäller brytpunktssamtal och smärtskattning kan en förbättring ses, om än inte så stor. Även när det gäller munhälsa har en liten förbättring skett. Vid behovsordination mot ångest är den indikatorn där ingen förbättring har skett, men där länets kommuner redan 2012 hade ett bra resultat. 6.3 Lärandeseminarier 2012 Alla kommuner i länet erbjöds att delta i lärandeseminarier (workshops) under Alla kommuner deltog förutom Värnamo som fick förhinder vid det inplanerade datumet. Totalt deltog 316 personal från de olika kommunerna i länet. Resultat och de planer på förbättringar som teamen arbetade fram under workshoparna förmedlades till ansvariga i verksamheterna från respektive team, och från projektledare via länets MAS-nätverk. MAS i respektive kommun fick av projektledare kopia på de mallar för förbättringsarbetet som deltagarna från deras verksamheter fyllt i, för att underlätta uppföljning och stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet på hemmaplan. Alla som deltog på lärandeseminarierna/workshoparna fick fylla i en utvärdering. Två frågor fick graderas på skalan 1 till 5 där 1 var lika med mycket dåligt och 5 lika med mycket bra. Frågor som ställdes var: - Hur bedömer du lärandeseminariet som helhet? - Hur bedömer du nyttan/användbarheten av lärandeseminariet? Medelvärdet sammantaget på alla seminarier på de två frågorna var 4,0. 96,5 % av deltagarna gav betyget 3, 4 eller 5 vilket betyder att de var nöjda eller mycket nöjda. 6.4 Lärandeseminarier 2013 Under 2013 planerades och genomfördes tre lärandeseminarier, i samverkan med landstinget, som en del i uppföljningen av de seminarier som genomfördes Målgrupp för seminarierna var alla vård- och omsorgspersonal från landsting och länets kommuner. Sammanlagt på de tre seminarierna deltog 188 personer från landstinget och länets kommuner.

11 Seminariet utvärderades med samma frågor som 2012, bedömning av seminariet som helhet och nyttan/användbarheten skattades på en skala ett till fem. Ett motsvarar mycket dåligt och fem mycket bra. Medelvärdet på utvärderingen för de tre seminarierna tillsammans blev 4,2. Även när det gäller dessa seminarier var deltagarna nöjda eller mycket nöjda Hur bedömer du dagens lärandeseminarium som helhet? Hur bedömer du nyttan/användbarheten av dagens innehåll? Diagram 2: Utvärdering av lärandeseminarier palliativ vård, Diskussion Då projektet pågått under drygt två år har mål och innehåll ändrats en del under arbetets gång. I början av projektet gick mycket tid åt att hantera de praktiska sakerna med att hantera ett register. De vanliga frågorna var; Varför ska man registrera i palliativregistret? Vilka ska registreras? Hur gör man praktiskt? Vem/vilka ska registrera? Hur får man behörighet? Kommunerna hade kommit olika långt när det gäller införandet av Svenska palliativregistret i sina verksamheter vid projektstarten, men alla hade börjat på något sätt. Redan under 2012 låg länets kommuner på en bra täckningsgrad i registret. Under projekttiden ändrades sakta fokus från själva registreringarna till att verksamheterna började visa en nyfikenhet på sina egna resultat och att påbörja förbättringsarbete utifrån dem. Det finns ett stort intresse i länets kommuner av att förbättra vården i livets slutskede. Detta har väl märkts vid besök av olika slag ute i verksamheterna. Både från lednings- och omsorgspersonal anses det av stor vikt att ge en god vård den sista tiden i livet. Detta genomsyrade de seminarier som genomfördes under 2012 och Det var mycket engagerade team som deltog och de hade stora ambitioner att förbättra i sina verksamheter och arbetade även fram mycket bra förslag på förbättringar. Det är alltid en stor utmaning att få förändringsarbeten att hållas vid liv, så också i detta fall. Efter seminarierna var syftet att den egna verksamheten själva skulle jobba vidare med sina förbättringsarbeten med stöd av den ledning som finns i ordinarie verksamhet. Vid de seminarier som hölls 2013 kontaktades team som deltagit 2012 för att delge sina arbeten. Det blev då tydligt att en del av de arbeten som påbörjats tyvärr inte hade utmynnat i så stora förändringar. När det gäller förbättringar i den palliativa vården har fokusområdena varit munhälsa, smärtskattning, efterlevandesamtal, vid behovsläkemedel mot ångest och brytpunktssamtal

12 under hela projekttiden. När man tittar på resultatet för hela länet under åren 2012 och 2013 ses inte så stora förbättringar inom något område. Det har dock skett en del i positiv riktning när det gäller brytpunktssamtal och smärtskattning. Vissa enskillda kommuner har genomfört stora förbättringar medans andra tyvärr stått still eller till och med försämrats något. Detta gör att med ett länsperspektiv tar resultaten ut varandra till viss del. Då de prestationsersättningar som funnits inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre mycket fokuserat på förbättringar från föregående år kan det ibland bli lite missvisande. Det finns kommuner som gjort mycket bra kvalitetsarbete inom den palliativa vården redan innan denna satsning började. Detta medför att i dessa verksamheter kan det vara svårare att göra stora förbättringar då man redan har ett bra resultat som utgångsvärde. En viktig aktivitet har varit att utbilda personal i att kunna ta ut sina egna resultat ur registret. För att stimulera till förbättringsarbete är det viktigt att resultaten berör de som arbetar och för det krävs ofta att man kommer ner på enhetsnivå i resultatredovisningen, vilket även varit fokus under de seminarier som genomförts. De seminarier som genomförts under projekttiden har upplevts väldigt positiva. Det finns ett stort intresse och engagemang för förbättringar av kvalitén i den palliativa vården ute i kommunerna. Viljan att förbättra finns hos den personal som är närmast de svårt sjuka och det är jätteviktigt att de får stöd och uppmärksamhet i det arbete som görs. För att hålla i och starta upp förbättringsarbete är det av största vikt att ledningen frågar efter resultat och lyfter fram de goda exemplen som finns. Den största utmaningen är inte att starta upp förbättrings- och kvalitetsarbete utan att se till att det arbete som påbörjats fortsätter och att efterfrågan finns från ledningspersonal i den verksamhet där förändringsarbetet pågår. Att arbeta med kvalitetsarbete innebär att hela tiden sätta nya mål eftersom ingen process någonsin kan bli helt perfekt finns alltid möjligheter till förbättringar. 8. Slutsatser Mycket förbättringar har skett inom den palliativa vården i verksamheterna i Jönköpings län. En del av dem går att visa i mätningar och statistik. Det är viktigt med en balans i resultatredovisning då det alltid finns värden bakom siffror och staplar som behöver diskuteras. Att prata för mycket resultat riskerar ibland att skapa ett ointresse i verksamheterna då man lätt tappar helhetsperspektivet i vården och omsorgen om de äldre. Det är viktigt att anpassa resultatredovisning utifrån aktuell målgrupp för att skapa och verka för att intresse hålls vid liv för mätningar och förbättringsarbete. En del i projektet har varit att bidra till ökad kompetens i omvårdnaden om de äldre i den palliativa vården. Den andra har till stor del varit att utbilda och stödja verksamheterna i att arbeta med förbättringar utifrån en strukturerad metod och att använda relevanta mätetal. Projektet vård i livets slutskede har varit en aktivitet, bland många andra, i det arbete som pågått inom Bättre liv för sjuka äldre. Under projekttiden upplevdes det ibland att de olika områdena separerades, och hänsyn togs inte till hur de påverkar varandra. Detta skapade tanken på att under sista året av den nationella satsningen genomföra ett projekt där förbättringskunskap skulle vara kärnan. Att team med olika professioner använder förbättringskunskapen som verktyg till att arbete med kvalitén inom något av de prioriterade områdena i Bättre liv för sjuka äldre. Detta mynnade ut i ett projekt tillsammans med landstinget, Förbättringsresan, som genomförs under 2014.

13 9. Referenser och källor