VAASAN KAUPUNKI TULEVAISUUDEN SAARISTO. Markanvändningsalternativ

Transkript

1 VASA STAD SKÄRGÅRDENS FRAMTID VAASAN KAUPUNKI TULEVAISUUDEN SAARISTO Markanvändningsalternativ

2 Markanvändningsalternativ Markanvändningsalternativ Projektgruppens arbete SWOT Invånarnas och intressentgruppernas åsikter Granskning av nuvarande tillstånd

3 Befolkningsmål Vasa Statistikcentralen (2009) 2011: : : (+5219 as, n. 270as/v.) Stadens mål MARKANVÄNDNINGSALTERNATIV Befolkningsmål 2020: : (+9602 as, n. 500 as/v.) Generalplanen tillåter invånarantalet att växa till nya bostäder Vasa skärgårds preliminära befolkningsmål fram till år inv. (undermodell: markanvändningsalternati vet En grön skärgård ) inv. (övermodell: markanvändningsalternati vet Skärgårdsstad ) VAASAN VÄESTÖSUUNNITE VUOTEEN 2030 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VASA TILL ÅR 2030 TOTEUTUNUT KEHITYS VUOTEEN 2011, FÖRVERKLIGAD UTVECKLING TILL ÅR 2011 Vaasan oma suunnite Vasas egen prognos TK 2009 TK 2007 TK KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / KS

4 MARKANVÄNDNINGSALTERNATIV Befolkningsmål Enligt Statistikcentralens prognos (2009) Mängden personer över 65 år ökar med ca 5000 invånare > serviceförhållandet försvagas > boendeoch servicebehov Andelen barn förblir oförändrad Befolkningsprognos 2009 enligt ålder och kön per område Befolkningsprognos 2009 enligt ålder och kön per område

5 MARKANVÄNDNINGSALTERNATIV Tyngdpunkter för ALT. 1 SOM TIDIGARE ALT. 2 SKÄRGÅRDS- BYAR ALT. 3 SKÄRGÅRDS- STAD ALT. 4 EN STAD FÖR BÅTLIV ALT. 5 EN GRÖN SKÄRGÅRD utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning ( inv.) Markanvändningsalternativens innehåll presenteras med allmänna utvecklingsbeteckningar (inga områdesreserveringar) där de olika modellernas tyngdpunkter och teman beskrivs Noggrannare utvecklingsbeteckningar utarbetas för den modell som väljs

6 VE ALT 0 1 SOM NYKYTILANNE TIDIGARE EN SKÄRGÅRD FÖR FRITIDSBOENDE Tyngdpunkter för utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning Vaasan Gerby-Västervikin saariston Maisemarakenneselvitys Vaasan Sundomin Saariston maisemarakenneselvitys

7 ALT. 1 SOM TIDIGARE Larsbjörkaskär NYA OMRÅDEN FÖR FAST BOENDE BEFINTLIGA ZONER FÖR FAST BOENDE KÄRNZONER FÖR FRITIDSBOENDE SERVICEOMRÅDEN (VASA GENERALPLAN) as Vasa skärgård och strandområden utvecklas utifrån tidigare planer Landskapsplan, delgeneralplan för skärgården, Vasa generalplan 2030 Ny fritidsbosättning till skärgården och utnyttjande av rekreationsmål Inga nya inledning, profilering eller nya tyngdpunkter för utvecklingen Landhöjningen utnyttjas inte som möjlighet Holmarnas tillgänglighet med båt eller via befintligt vägnät är svag, inga märkbara nya investeringar Serviceutrustningen utvecklas utifrån det nuvarande läget: inkvartering, båtliv, rekreationsleder som tidigare Världsarvet utnyttjas inte i särskilt hög grad som turismmål Inget behov av kollektivtrafik i området Markanvändning enligt skärgårdens delgeneralplan GÄST-/FISKEHAMN HAMNOMRÅDE NATURSKYDDSOMRÅDE OMRÅDE SOM HÖR TILL NATURA 2000-NÄTVERKET ELLER SOM FÖRESLAGITS TILL SÅDANT CYKELLED ANVISAD FRILUFTSLED FÖRBINDELSEBEHOV FÖR VÄGTRAFIK ALTERNATIV DRAGNING AV VÄG REKREATIONS-/TURISMMÅL REKREATIONSOMRÅDE FARTYGSLED BÅTFARLED ATTRAKTIONSOMRÅDE INOM TURISMEN, - MALAX ÅDAL VASA KVALITETSKORRIDOR inv. Anteckningar på kartan: Österbottens landskapsplan / Vasa generalplan 2030, förslag as as

8 ALT. 2 SKÄRGÅRDSBY ssue=785 EN SKÄRGÅRD FÖR INVÅNARE OCH FÖR REKREATION Tyngdpunkter för utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning Aurajoen rantatie yhdistyksen_juhlanayttely_avautuu_crusellissa.html Kuopio, asuntomessualue a

9 ALT. 2 SKÄRGÅRDSBY I skärgården utvecklas ett nätverk av nya framtidsbyar Skärgårdsbyarna erbjuder ett nytt attraktivt alternativ för glesbygdsbyggande på landsbygden i Vasaregionen Ny fast bosättning uppkommer i de inre delarna av öarna utifrån den traditionella bybebyggelsensstruktur; byaväg Från de nya byarna finns även förbindelser till stranden och de har egna båthamnar Utnyttjande av skärgårdens historia och kultur Den befintliga fritidsbosättningen längs stränderna blir delvis fast bosättning eller fungerar andra bostad året runt Landhöjningen beaktas: nya strandområden används som områden för boende och friluftsliv Enkel basservice även i de nya byarna i skärgården Service används från tätorterna, rörliga tjänster (servicebuss) i byområdet Skärgårdsbymodellen stöder utvecklingen av service i Gerby och Sundom Nya ekologiska energilösningar: vindmöllornas och solenergins skärgård Vindmöllorna fungerar som attraktionsfaktorer i anknytning till bybebyggelse Elbilar, ekologiska båtar Småföretagsamhet i byarna, arbetsplatser i huvudsak i tätorterna Utveckling av datatrafikförbindelser; möjlighet till distansarbete Skärgården kopplas till Vasa stads centrum och Sundom med broförbindelser, nya trafikförbindelser Anropsstyrd kollektivtrafik i skärgården, eventuell kollektivtrafik i Sundom skärgård Skolskjutsar till serviceområden (Sundom, Gerby) Stödjande av kollektivism: gemensamt bruk av bilar NYA OMRÅDEN FÖR FAST BOENDE KOMPAKTARE STRUKTUR KOMPAKTARE FRITIDSBOENDE REKREATIONSOMRÅDE SERVICEOMRÅDEN VATTENFÖRBINDELSE (FRI STRAND) VÄGFÖRBINDELSER Områden etapp II inv. Områden etapp I

10 ALT. 3 SKÄRGÅRDSSTAD ssue=785 EN SKÄRGÅRD FÖR INVÅNARE OCH FÖR REKREATION Tyngdpunkter för utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning mistusasuminen Kuopio, asuntomessualue shtml/2010/07/ ?asuminen/ajankohta ista Aurajoen rantatie yhdistyksen_juhlanayttely_avautuu_crusellissa.html

11 ALT. 3 SKÄRGÅRDSSTAD Ny urban stadsstruktur i skärgården Högklassig fast bosättning och fritidsbosättning Ny typ av byggande: flytande/rörliga hus, kompakt boende i små hus Boende i grupper Förverkligandet indelas i etapper enligt följande: 1. Gerby skärgårdsstadsdel 2. Sundom skärgårdsstadsdel Landhöjningen som möjlighet: användning av nya strandområden som grönområden och områden för boende och friluftsliv Nya ekologiska energilösningar används också i skärgårdsstaden; vindmöllornas och solenergins skärgård Elbilar, ekologiska båtar, gemensamt bruk Områden etapp III Servicen används i huvudsak från tätorterna, viss basservice finns i skärgården, rörliga tjänster utnyttjas (servicebuss > minskar trafiken som uppkommer vid uträttande av ärenden) Skärgårdsstadsmodellen stöder utvecklingen av service i Gerby och Sundom i betydlig grad Betydande investeringar i vägnät, broar och avloppsvattensystem (+ annan infrastruktur); skärgården kopplas till tätorterna Grönförbindelser från bebyggelse till stränder, gemensamma strandleder som stöder rekreationen Kollektivtrafikförbindelser till Sundom och Gerby skärgård Nya lättrafikleder: cykling främjas Rekreationsanvändningen av fria stränder tryggas Arbetsplatser i skärgården: arbete även i tätorterna OMRÅDEN FÖR FAST BOSÄTTNING KOMPAKTARE STRUKTUR KOMPAKTARE FRITIDSBOENDE SOM BLIR FAST BOENDE REKREATIONSOMRÅDEN SERVICEOMRÅDEN VATTENFÖRBINDELSE (FRI STRAND) VÄGFÖRBINDELSER inv. Områden etapp II Områden etapp I

12 ALT. 4 STAD FÖR BÅTLIV EN SKÄRGÅRD FÖR BÅTFOLKET Tyngdpunkter för utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning melonta/lapset_ja_melonta.html hovercraft-ilmatyynyalus-kelirikon-kingi /SisasatamaJJS120.jpg 44/1646/SisasatamaJJS120.jpg

13 ALT. 4 STAD FÖR BÅTLIV Den fasta bosättningen och fritidsbosättningen koncentreras i en kompaktare form kring servicepunkterna i hamnarna och viktiga båtfarleder Områden med blandade funktioner > effektiva områden, social trygghet Serviceområden vid hamnar: service, inkvarteringsmöjlighet Skärgården växer inte mycket till kapaciteten OMRÅDEN FÖR BLANDADE FUNKTIONER (BOENDE) REKREAKTIONSOMRÅDEN SERVICEOMRÅDEN VÄGFÖRBINDELSER SERVICEPUNKTER I HAMNARNA BÅTLEDER UTVECKLING AV BÅT-/PADDLINGSLEDER OCH UTVECKLING AV SERVICE PADDLINGSPUNKTER KÄRNZONER FÖR FRITIDSBOENDE Betydelsen av vatten och vattenleder framträder, båtlederna utvecklas Möjligheterna att röra sig vattenvägen betonas Vinternätverk: användning av isvägar (med privata bilar, snöskotrar, nya inledningar svävare) Sommarnätverk: vattenvägar, privatbåtar och vattenbuss- /färjetrafik Serviceutrustningen i hamnarna och områden i närheten av dem utvecklas Service hämtas huvudsakligen från tätorter, i området fungerar en butiksbåt Vattenturism: skärgårdskryssningar, utveckling av paddlingsleder och turism, fisketurism (snöskoterturer på vintern) Arbetsplatser huvudsakligen till tätorterna och hamnserviceområden Utveckling av datatrafikförbindelser; möjligheter till distansarbete Knappt någon efterfrågan alls på kollektivtrafik inv.

14 Alt. 5 EN GRÖN SKÄRGÅRD EN SKÄRGÅRD FÖR TURISTER OCH REKREATION Tyngdpunkter för utvecklingen Fritidsboende Fast boende Serviceutrustning Trafikförbindelser Turismtjänster Grön- och rekreationsområden Arbetsplatser Befolkningsökning Viikki Saimaan pyöräreitti Suosittu+Saimaan+py%C3%B6r%C3%A4ilyreitti++uhkaa+katketa+ensi+kes%C3%A4n% C3%A4/ /17 Lähteet: Pähkinärinteen ratagolf :

15 Alt. 5 EN GRÖN SKÄRGÅRD Skärgården som sommar- och vinterutflyktsmål inom rekreation och turism Fritidstjänster, lättillgängliga rekreationsmöjligheter Världsarvet utnyttjas och skärgårdstraditionen framhävs Bildas av fyra rekreationskoncentrationer dvs områden för turism och rekreation Rekreationsområdena profileras i olika teman (t.ex. världsarv, båtliv och mat, fiske, husvagnsliv) Flera besöksmål och tjänster t.ex. butiksbåtar, hamntjänster, leder och utflykter (paddlingsleder, jakt- och fiskeleder, landskapsleder, vandring, cykling) Tjänster på husvagnsområdet sommar- och vintertid Betonas som område för naturturism Fritidsbosättning på stränderna Förbättrade inkvarteringsmöjligheter för turister: hyrstugor, gästgiverier, och campingområde Holmar som ägs av Vasa stad utvecklas för turism- och rekreationsbruk samt vattenbussförbindelser till holmarna i fråga OMRÅDEN FÖR FAST BOSÄTTNING KOMPAKTARE FRITIDSBOSÄTTNING REKREATIONSOMRÅDEN SERVICEOMRÅDEN VÄGFÖRBINDELSER FÖRBINDELSER SOM SKA UTVECKLAS TURISMKONCENTRATIONER CYKEL-/FRILUFTSLEDER VÄRLDSARV, NATUR FISKE, PADDLING MAT, BÅTLIV, PADDLING HOBBYER / AKTIVITETER Utveckling av förbindelser mellan turismtjänsterna (rekreationskoncentrationerna) är av central betydelse Nya lättrafikförbindelser från Gerby och Sundom till skärgården Ingen kollektivtrafik i skärgården + 0 inv. STUGOR / HUSVAGNSLIV

16 -- - -/ Konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen Allmän bedömning av markanvändningsalternativens konsekvenser ALT 1 ALT 2 ALT 3 ALT 4 VE 5 Den utspridda strukturen bevaras. Ny fritidsbosättning utifrån befintliga planer. Den fasta bosättningen utvecklas inte. Fast bosättning i de inre delarna av holmarna, längs byvägarna. Den befintliga fritidsbosättningen blir mera lik fast bosättning. Strukturen delvis utspridd och delvis betydligt kompaktare. Ny bestående, kompaktare stadsstruktur i skärgården: fast bosättning och fritidsbosättning samt arbetsplatser. Gerby och Sundoms struktur blir mera hel och kompakt. Den fasta bosättningen och fritidsbosättningen samt arbetsplatserna koncentreras till fastlandssidan. På fastlandssidan blir strukturen kompaktare, områden med blandade funktioner. Den utspridda strukturen bevaras, kompaktare fritidsbosättning längs stränderna. Rekreationsområden as mängd ökar. Konsekvenser för trafiken och behovet att röra sig Skärgården är tillgänglig med båt och genom utnyttjande av det befintliga vägnätet. Inga nya investeringar, ingen kollektivtrafik. Nya bro- och vägförbindelser förbättrar tillgängligheten. Nya möjligheter för cykling. Kollektivtrafiken fungerar i huvudsak som anropstrafik. Personbilstrafiken ökar. Nya bro- och vägförbindelser förbättrar tillgängligheten i betydlig grad. Nya möjligheter för cykling. Kollektivtrafikens förbindelser till Sundom skärgård och möjligtvis till Gerby skärgård. Personbilstrafiken ökar. Båtleder och hamnar utvecklas. Kollektivtrafiken utvecklas genom vattenbuss- och färjetrafiken. Privat båttrafik ökar. Personbilstrafiken ökar inte. Förbindelserna mellan rekreationspunkterna utvecklas. Ingen biltrafik i Gerby skärgård. Bättre cyklingsmöjligheter, nya lättrafikleder. Husvagnsområdet erbjuder tjänster både sommar- och vintertid. Konsekvenser för samhällsekonomin Inga investeringar i skärgården; inga kostnader i anknytning till infrastruktur eller byggande. Inga ökade skatteinkomster. Stora bygg- och infrastrukturkostnader samt uppehållskostnader. Markanskaffningskostna der, fastighetsskatteintäkter. Transportkostnader, ökade skatteintäkter Mest betydande byggnads-och infrastruktur-samt underhållskostnader. Kostnader i anknytning till markanskaffning, fastighetsskatteintäkter. Servicekostnader. Kollektivtrafikkostnader. Ökade skatteintäkter. Bygg- och investeringssamt underhållskostnader för utveckling av hamnområden. Liten ökning av skatteintäkter. Små investeringskostnader Liten ökning av skatteintäkter.

17 Allmän bedömning av markanvändningsalternativens konsekvenser / Konsekvenser för landskapet, stadsbilden osv. Konsekvenser för männsikans levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för service, näringsliv och konkurrenskraft ALT 1 ALT 2 ALT 3 ALT 4 ALT 5 Inga stora konsekvenser för stadsbilden eller landskapet. Skärgården image förblir oförändrad. Trivseln i skärgården samt dess attraktionskraft ökar inte från det nuvarande läget. Inga betydande buller- eller föroreningsskador. Områdets serviceutrustning utvecklas inte. Skärgårdens stadsbild förbättras och utvecklas i takt med den kompaktare strukturen. Ändrar landskapet och förbättrar imagen. Flera trivsamma boendemiljöer till skärgården. Skärgårdsby- och gemenskapsintrycket är framträdande. Tillgången till service kan upplevas som orättvis. Närmast endast rörliga tjänster. Småföretagsamhet i byarna. Distansarbete är vanligt tack vare fungerande datatrafikförbindelser Skärgårdens stadsbild blir mera urban i takt med den kompakta strukturen. Ändrar landskapet och förbättrar imagen. Nya trivsamma boendemiljöer i skärgården. Gemenskaps-och skärgårdsstadsintryck et framträdande. Trafikutsläppen ökar och kan inverka negativt på trivseln. Basservice i skärgården, rörliga tjänster. Arbetsplatser i skärgården. Distansarbete vanligt tack vare fungerande datatrafikförbindelser Konsekvenserna störst nära hamnarna. I skärgårdens image betonas havet och möjligheterna till båtliv. Miljöerna för fast bosättning och fritidsbosättning utvecklas i närheten av hamnarna och förbättrar den sociala tryggheten. Buller från vattentrafiken kan påverka invånarnas trivsel. Servicen i hamnarna förbättras och nya arbetsplatser uppkommer. Rörliga tjänster (butiksbåt). Utvecklingen av datatrafikförbindelser inverkar positivt på möjligheterna till distansarbete. Den kompaktare fritidsbosättningen påverkar landskapet. I skärgårdens image betonas möjligheterna till naturturism. Utvecklingen av området förbättrar stadsbornas och turisternas trivsel genom mångsidiga rekreationsmål. Fritids- och rekreationstjänsternas tillgänglighet förbättras. Besöksmålen och serviceutbudet ökar. Antalet arbetsplatser inom turismbranschen ökar. Övriga tjänster utvecklas inte.

18 Allmän bedömning av markanvändningsalternativens konsekvenser / Konsekvenser för turismen och rekreationsmöjligheterna ALT 1 ALT 2 ALT 3 ALT 4 ALT 5 Världsarvet utnyttjas inte inom turismen. Inga särskilda konsekvenser för turismen. Inga särskilda konsekvenser för turismen, skärgårdsbykulturenkan locka veckoslutsbesökare. Strandområdena beaktas även som friluftslivsområden. Inga särskilda konsekvenser för turismen. Rekreationsmöjlighe terna ökar i och med att rekreationsanvändni ngen av fria stränder tryggas. Båt- och paddlingsturismen utvecklas. Hamnarnas serviceutrustning förbättras. Världsarvet utnyttjas inom turismen. Skärgården utvecklas som område för naturturism. Besöksmålen och turismtjänsterna ökar. Ekoeffektivitet och konsekvenser för klimatet Den nuvarande utspridda strukturen har en svag ekoeffektivitet. Andelen kompletterande byggande är näst störst. Alternativ för glesbebyggelsen i landsbygdsområdena kring Vasa. Skadliga konsekvenser för klimatet i och med den ökande personbilstrafiken, konsekvenserna minskas av nya ekologiska energilösningar. Andelen kompletterande byggande störst. Skadliga konsekvenser för klimatet uppkommer bl.a. genom den ökande personbilstrafiken, konsekvenserna minskar tack vare ekologiska energilösningar. Andelen kompletterande byggande är liten. Strukturen blir kompaktare kring hamnområdena. Den ökande båttrafiken ökar de skadliga konsekvenserna för klimatet. Andelen kompletterande byggande är liten. Den ökande turismbåttrafikenökar de skadliga klimatkonsekvenserna. Konsekvenser för naturen och naturtillgångarna Inga betydande förändringar. Det ökande byggandet av fritidsbostäder försvagar naturmiljöns värden. Livligt byggande i skärgården kan försvaga naturmiljöns värden och naturens mångfald. Livligt byggande i skärgården kan försvaga naturmiljöns värden och naturens mångfald. Inga betydande konsekvenser för naturen och naturtillgångarna. Naturens mångfald bevaras. Konsekvenser för vattendrag. Inga betydande förändringar.

19 Allmän bedömning av markanvändningsalternativens konsekvenser SAMMANFATTNING Konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen ALT1 ALT2 ALT3 ALT4 ALT5 Konsekvenser för trafiken och behovet att röra sig Konsekvenser för samhällsekonomin Konsekvenser för landskapet, stadsbilden osv. Konsekvenser för männsikans levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för service, näringsliv och konkurrenskraft Konsekvenser för turismen och rekreationsmöjligheterna Ekoeffektivitet och konsekvenser för klimat Konsekvenser för naturen och naturtillgångarna