Kloka hönshjärnor. tema Djurs intelligens

Transkript

1 Kloka hönshjärnor Glöm det där om dumma hönshjärnor och får skallar om du någonsin har trott det. De senaste årens forskning visar på raka motsatsen. Djurskyddet har tittat närmare på forskningen som bevisar hur smarta våra husdjur är. TExT ELSA FrIZELL foto ISToCKphoTo grisen hamlet visade sig vara en hejare på tv-spel. Med trynet på joysticken flyttade han markören dit den skulle och fick sin godisbelöning. Professor Stanley Curtis på Pennsylvania universitetet häpnade. Hamlet var ju duktigare än både hundar och schimpanser! De senaste årens forskning har förvånat forskarna, djuren har långt större tankeförmågor än man tidigare trott. Hönor lär sig äta ur rätt matskål genom att titta på en film. Får kan komma ihåg olika individer, både får och människor i flera år och är duktiga på att läsa av olika känslouttryck. För att kunna säga att djur medvetet resonerar och tänker har forskare under sökt flera olika förmågor hos djur. Har de förmåga att förstå och lösa nya problem? Kan de göra mentala bilder av något även om det inte är närvarande? Kan de ha avancerade sociala relationer? Kan de sätta upp mål och sedan kunna fullfölja dem? Många djur har flera av dessa förmågor. Ändå tenderar vi att mäta saker som människan är bra på och inte det som är djurets specialitet. Eftersom vi mäter hur djur löser de problem som vi människor har formulerat åt dem. Vi har använt människan som måttstock på intelligens. Det säger Linda Keeling professor i djurskydd på Statens lantbruksuniversitet. Djur är kloka i sin miljö. Många gånger är de mycket smartare än vad vi människor är, säger hon. För varje nytt forskningsresultat som visar hur smarta djur är blir vi så förvånade, säger hon. I själva verket har vi ju inte ställt frågorna förut. Det är bara de senaste tio åren som forskningen kommit igång inom detta område. Fram till slutet av 70-talet var det i stort sett tabu inom forskarvärlden att prata om djurs känslor och mentala upplevelser. Idag pågår forskning på flera djurslag men hur dessa resultat kommer att påverka hur vi behandlar djur vet man inte. c 8

2 Fiskar är intelligenta men kanske inte nödvändigtvis på samma sätt som vi människor. Finurliga fiskar fiskar är IntellIgenta, men kanske inte nödvändigtvis på samma sätt bli aggressiva och slåss för maten medan mat reagerar vissa individer genom att som vi människor. Det säger professor Felicity Huntingsford som forskar blir mer taktiska för att få den. Hon andra undviker konflikten och istället på fisk på Glasgows universitet. Hon forskar nu bland annat på varför dessa har bland annat visat att fiskar har skillnader uppstår. olika personligheter. Om karpar blir Intresset för fisken har växt under senare år. Idag är forskare ganska ense stressade av att till exempel få för lite om att fiskar har förmåga att känna smärta. Men om de har medvetenhet eller inte råder större oenighet om. Fiskar saknar den del av hjärnbarken som kallas neocortex. Hos människan är det där kognitiva förmågor sitter. Därför avfärdar somliga forskare helt tanken på att fiskar skulle ha förmåga till medvetenhet. Andra forskare bland annat Kristopher Paul Chandroo menar att mycket tyder på att fiskar är medvetna djur, de är bland annat mycket läraktiga och sociala. Och att fiskars hjärna inte ser ut som människans behöver inte betyda att de inte har samma kapacitet. Tvärtom, menar Chandroo har många hjärnstrukturer hos däggdjur motsvarigheter hos fiskar. Dessutom finns enligt Chandroo många exempel på djurarter som genom olika kroppsform och fysiologi har anpassat sig till väldigt skilda miljöer men som trots detta har väldigt lika förmågor. Delfiner till exempel, har intellektuella förmågor som endast återfinns hos människor och de stora aporna, trots att de anpassat sig till ett liv i havet. c Klyftiga kycklingar hönor lär sig snabbt samband mellan orsak och verkan, känner empati och har en form av kultur. Det hävdar professor John Webster på Universitetet i Bristol. I ett forskningsförsök gav han höns majs där vissa av kornen var färgade blå. De blå kornen var också doppade i ett ämne som gjorde att hönsen mådde illa. De lärde sig snabbt att undvika de blå kornen. När hönsen sedan fick kycklingar gjordes försöket om fast denna gång var även de blå kornen ätbara. Hönan kom då ihåg att de blå kornen fått dem att må illa och lärde sina kycklingar att undvika dem. John Webster menar att omsorgen om avkomman att äta den rätta maten och lära dem sina egna erfarenheter blir ett uttryck för kultur och empati. Forskning har också visat att höns har en förmåga att förutse framtiden och göra rationella val så att det blir så bra som möjligt för dem. I ett försök lärde sig hönsen att om de väntade längre tid på en belöning så blev belöningen större. Det visade sig då att hönsen valde att vänta på den större belöningen. Höns kan skilja olika individer åt och är duktiga på att lära genom att studera hur andra gör. I ett försök fick hönor titta på en video med andra hönor som åt ur en röd matskål. De filmtittande hönorna fick sedan välja mellan att äta ur en röd eller gul matskål. De valde då Forskning har också visat att höns har en förmåga att förutse framtiden. Smarta svin... den röda. Att kunna lära genom att studera någon annan och inte behöva göra misstagen själv är ett typiskt exempel på kognitiv förmåga, enligt Per Jensen professor i etologi på Linköpings universitet. Jag som jobbar med höns i min forskning är medveten om att deras kognitiva förmågor överstiger de som vi forskare oftast utgår ifrån, helt enkelt därför att de hela tiden lurar oss. Vi sätter upp försök men de har förmåga att genomskåda saker och se detaljer och samband som vi inte förutsett. Man har också sett så kallad åhörareffekt hos höns, säger Per Jensen. Det har visat sig att sannolikheten att ge ifrån sig ett läte för att varna andra för faror är beroende på om hönan vet om det är någon som lyssnar eller inte. Detta tyder på en kognitiv uppfattning om varför hon skriker, att det inte är en ren reflex utan ett budskap som någon förväntas lyssna på. Om ingen lyssnar är det ingen idé att skrika. c 9

3 Sju av åtta grisar hittade snabbt matskålen genom att lämna spegeln och gå bakom väggen. Smarta svin förståelse för vad andra grisar fick grisar under fem timmar bekanta sig tänker och utifrån det handla så att med en spegel. Till en början verkade de man själv får det man vill ha. Denna flesta uppfatta att det var en annan gris i typ av tänkande har man förut antagit spegeln. Men efter några timmar, när de att endast apor och människor har men observerat sina rörelser och vad de såg i forskare på universitet i Bristol har kommit fram till att även grisar är så fiffiga. Därefter placerades en matskål gömd spegeln lärde de sig hur den fungerade. Forskarna visade att om man lär upp bakom en vägg. Grisarna kunde endast Cecar Millans träningsmetoder i Tv4+ programmet Mannen som talar med en hundar gris var kan det ge finns rädda gömd och mat aggressiva så tar det hundar se menar matskålen flera i experter. spegelbilden. En fläkt inte långt tid förrän de övriga grisarna i gruppen förstår och följer den grisen som är informerad. Forskarna märkte då att denne undvek att gå direkt till maten i syfte att vilseleda de andra. På så vis fick den mer egen tid vid maten innan de andra grisarna dök upp. Att kunna använda en spegel har länge antagits visa att djuret har medvetenhet om sig själv och sin omgivning. I en uppmärksammad forskning under hösten 2009 visade professor Donald Broom på Cambridge universitet att grisar på ett smart sätt lärde sig använda speglar i syfte att få mat. I hans försök gjorde att grisarna inte kunde lukta sig till var maten var. Sju av åtta grisar hittade snabbt matskålen genom att lämna spegeln och gå bakom väggen. För att kunna hitta matskålen var grisarna tvungna att observera miljön i spegeln och komma ihåg hur den såg ut. Därefter var de tvungna att förstå relationen mellan den bild de kom ihåg i spegeln och vad de såg utanför för att kunna hitta till matskålen. Detta menar Donald Broom visar på en förmåga till analyserande medvetenhet hos grisar. Han menar att denna forskning borde påverka hur man håller gris idag. c Förståndiga får får kan känna Igen och komma ihåg många andra individer, både får och människor. Och de kan känna igen dem efter flera år. Mycket talar för att de också har förmåga att skapa bilder i hjärnan av de individer som inte är närvarande. Kanske kan fåren också tänka på och De kan i över två år komma ihåg vilka människor som gav dem mat. sakna dessa. Detta säger hjärnforskaren dr Keith Kendrick från Babraham institutet i Cambridge. I hans försök mätte han hjärnaktiviteten hos fåren med elektroder och fann att det var samma system som aktiverades i fårens hjärna som i människans. Han har visat att fåren har stor förmåga att skilja mellan individer som är olika viktiga för dem. Till exempel väljer fåret ansikten från sin art framför människoansikten och väljer familjära fåransikten framför de okända. De kan dessutom i över två år komma ihåg vilka människor som gav dem mat. Kendricks har också visat att fåren kan skilja fårs och människors olika känslor åt. När de fick se bilder av glada, arga, lugna och stressade ansikten valde fåren de lugna och glada ansiktena. Under en kort period av ensamhet kunde fårets stress över att vara isolerat minska genom att det fick se en bild av ett annat får. Kendricks resultat visar att fåren har avancerade tankemässiga förmågor. Han menar att detta borde påverka vårt sätt att hålla dem, bland annat borde de få leva i en social miljö som inte förändras så mycket. c 10

4 Foto: elsa FrIzell Kloka kor kor är väldigt IntellIgenta djur. Man kan missta sig därför att de har ett beteende som kan förleda dig att tro att de inte har så mycket mellan hornen. Men så är det verkligen inte. De har lätt för att lära sig saker och överlistar en till och med. I försöken kan de till exempel komma på genvägar att få belöningen på ett snabbare sätt, som man som forskare inte alls hade tänkt på, säger Ingrid Redbo docent i etologi. Kor kan känna igen många olika individer, både kor och människor. Det har forskats mycket på relationen mellan skötare och djur och man vet att kor har koll på vem som är dum och vem som är snäll mot dem och det påverkar korna väldigt mycket, säger hon. Kor har också ett suveränt lokalsinne. De duktiga på att skapa sig en karta i huvudet på de platser de varit på och det går blixtsnabbt för dem att lära sig var de kan hitta tillbaka till mat, vatten, skydd och lä, säger Ingrid Redbo. I försök visade professor Donald Broom från Cambridge universitet att kor blir glada över att lyckas med uppgifter. När korna lyckades lösa uppgifterna ökade deras hjärtfrekvens och de visade ett uppspelt beteende. Det här visar att kor kan bli glada, arga, rädda och ledsna. De har en massa känslor precis som alla arter har, säger Ingrid Redbo. c Det har forskats mycket på relationen mellan skötare och djur och man vet att kor har koll på vem som är dum och vem som är snäll mot dem och det påverkar korna väldigt mycket. Bryr vi oss mer om kloka djur... 11

5 Bryr vi oss mer om kloka djur? Senaste årens forskning visar att djur kan tänka. Men spelar det någon roll? Ändrar detta vårt sätt att se på dem och hur de ska behandlas? TExT ELSA FrIZELL foto ISToCKphoTo 12

6 forskningen om djurs mentala förmågor utmanar gängse föreställningar om djuren och det luckrar upp gränsen för vad som traditionellt setts som typiskt mänskligt, säger Helena Röcklinsberg, teologie doktor med inriktning på djuretik. Hon förklarar att enligt traditionellt västerländskt synsätt har förnuftet varit något som endast människan har haft. En förespråkare var den tyske filosofen Immanuel Kant som levde i slutet av 1700-talet. Hans resonemang går såhär: En förnuftig person kan uttrycka och använda sig av sin goda vilja och då kan denne skapa moraliska regler som ska gälla lika för alla. Det som är kriteriet för att vi ska visa någon hänsyn är att denne är förnuftig. Djur har inte förnuft och behöver heller inte visas hänsyn för sin egen skull. Däremot menade Kant att man ändå inte skulle orsaka djuren lidande eftersom det kunde förråa och brutalisera oss människor. I det västerländska kristna synsättet har det varit viktigt att särskilja människan från djuren eftersom människan är skapad till Guds avbild och därför har en särställning, säger Helena Röcklinsberg. Egentligen har det ända sedan Platon funnits en vilja att separera djur och människor menar hon. Djuren är något som står till människans förfogande, de är underordnade eftersom de inte ansetts rationella. Vi har alltid varit rädda för det djuriska i människan. En kontrollerad människa är bättre än en okontrollerad och djuren är okontrollerade. Man ska handla förnuftigt och inte instinktmässigt. Detta är ett tankegods som funnits med hos oss. Att djur är smarta utmanar detta! Men det har tack och lov funnits krafter som verkat för djuren både inom kyrkan och inom filosofin, säger Helena man Röcklinsberg. Den engelska filosofen Jeremy Bentham som också levde i slutet av 1700-talet argumenterade mot Kant. Han menade att det viktiga inte är om djuren kan tänka, det viktiga är att de kan känna. Man ska visa djuren hänsyn för deras egen skull. Just därför borde vi visa djur lika stor hänsyn oavsett vad forskning om djurs intelligens visar, menar Helena Röcklinsberg. Ingrid Redbo, docent i etologi håller med och förtydligar. Djur som inte har så stor mental kapacitet kan ändå ha en långtgående förmåga att lida av dåliga förhållanden. Hon tror att det finns en risk med att säga att det skulle vara värre för de djur som har stor mental kapacitet. Det är mycket svårt att jämföra lidande. Men självklart måste vi förändra hur vi håller djur utefter de nya kunskaper vi får om deras mentala förmågor. Om vi vet att djur har behov av intellektuell stimulans, behov av att träffa sina artfränder och behov av att nyfiket få undersöka, då måste man såklart tillgodose de behoven och anpassa deras miljöer efter det, säger hon. Samtidigt är hon skeptiskt över vilken förändring denna forskning kan ge djuren. Och hur ny kunskapen verkligen är. Vissa saker har man vetat hur länge som helst, till exempel att kor behöver äta under väldigt lång tid. Varför låter Det viktiga är inte att djuren kan tänka, det viktiga är att de kan känna. filosofen jeremy BEnThAM tema Djurs intelligens Mycket kan man med sunt förnuft och genom iakttagelser förstå. Jag tror till exempel att många som har djur, länge har vetat hur intelligenta de är. ETolog IngrID redbo dem då inte göra det? Därför att det kostar för mycket och blir för komplicerat. Resultaten av forskningen används inte, utan politiska skäl stoppar. forskningen är viktig men samtidigt tycker hon att man inte ska behöva vänta tills att allt är vetenskapligt belagt. Mycket kan man med sunt förnuft och genom iakttagelser förstå. Jag tror till exempel att många som har djur, länge har vetat hur intelligenta de är. Man måste kunna gå före och inte bara ge den absoluta miniminivån hela tiden. Både människor och djur kan överleva och få barn under de mest vidriga förhållanden. Men frågan är inte bara vad djuren behöver för att överleva, vad behöver de för att må bra? Forskning löser inte allting, det måste även till empati. Frågan är inte om de kan tänka säger Bentham, frågan är om de kan känna. Bara den som är förnuftig behöver visas hänsyn säger Kant. det moderna djurskyddstänkandet i västvärlden är en slags kompromiss mellan dessa synsätt. Det säger Dan Egonsson professor i praktiskt filosofi vid Lunds Universitet. Vi får använda oss av djuren men vi får inte göra det på ett sätt som skadar dem onödigt mycket. Lidande spelar roll men det är inte så att vi måste avstå från att använda oss av dem för de är trots allt inte människor. De är en annan slags varelser, därför tror vi att vi kan använda dem på ett sätt som vi aldrig skulle kunna tänka oss att använda människor på, säger han. Men, säger Dan Egonsson, ju mindre skillnader det finns i djurs och människors uppfattningsförmåga och förmåga till rationellt tänkande desto mer problematiskt blir vårt sätt att rättfärdiga vårt nyttjande av djuren. c 13