Bohusarvet Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2014:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bohusarvet Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2014:3"

Transkript

1 Bohusarvet Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2014:3 Slåttergille på Vitlycke Bröd vid Bohuskusten Höst = bokmässa = många boktips Historien om en fästmansgåvas resa 1

2 Ur innehållet Gustafsbergsdagarna En glimt av badorten anno 1899 Bröd vid Bohuskusten Från proviant på fiskebåtar till dagens landskapsbröd Trädgårdar med historia Inspirationsbesök i Kungälv och på Tjörn Jonsereds Trädgårdar Återskapade trädgårdar för Grön rehabilitering Slåttergille på Vitlycke Räfserskor, slåtterkarlar och spelemän Världsarvet Vitlycke En förhistorisk bildskatt 80 miljoner till hembygdsgårdarna Hus med historia får en fortsättning Historien om en fästmansgåvas resa Fartygsmodell i Mollösunds hembygdsmuseum Kulturhamnsdag Skutor, sill och sång och mycket mer Det händer på Bohusläns museum Sex miljoner till landets arbetslivsmuseer Boktips Om hus, ett regemente, ett litet samhälle och om tid Västra Götalandsregionen blir fristad tar ställning för demokrati och yttrandefrihet Notiser Främre omslag: Slåttergille på Vitlycke. Från Bokenäs hembygdsförening medverkade bland andra Gunilla Karlsson. I bakgrunden pustar några av slåtterkarlarna ut i värmen. Foto Marika Russberg. Se sidan 12. Bakre omslag: Gustafsbergsdagarna. Besökare kunde möta baderskan Hermina och hennes och skomakarens döttrar Emelie och Ria. Foto Marika Russberg. Se sidan Marika Russberg Redaktör Vilken sommar vi haft! Först sol och värme i överflöd och sedan regn i mängd. Nu väntar hösten och höst är lika med Bokmässa och när höstmörkret sänker sig kan det passa bra med en bra bok. I detta nummer hittar du extra många boktips. Du kan också läsa om allt ifrån Bröd vid Bohuskusten till en Fästmansgåvas resa, och däremellan om slåttergille, trädgårdar och Kulturhamnsdag. I nästa nummer av Bohusarvet kommer det att handla om dialekter, ortnamn och utrotningshotade ljud. Har du idéer eller önskemål om något på detta tema hör av dig! Men innan dess kanske vi ses på Bokmässan 25 till 28 september på Svenska mässan? Bohusläns Hembygdsförbund och Bohusläns museum möter du i monter C05:42, välkommen! miljoner till hembygdsgårdar Regeringen har beslutat att satsa 80 miljoner kronor under fyra år på vård av kulturhistoriskt värdefulla hembygdsgårdar. Detta blir en fortsättning av det lyckade projektet Hus med historia där regeringen satsade 40 miljoner kronor på vård av hembygdsgårdar. Läs mer om den nya satsningen på sidan 15. Gustafsbergsdagarna Under flera år har besökare kunnat få en glimt av hur det kan ha sett ut på badorten Gustafsberg i slutet av 1800-talet. I år blev det dubbelt så många Gustafsbergsdagar som tidigare år för att fira att varmbadhuset fyllde 200 år och för att uppmärksamma viktiga händelser i Sverige och Norge för 200 år sedan. Under några sommarmånader 1814 styrdes Sverige från just Uddevalla. I Kielfreden 1814 beslöts att Norge skulle tillfalla Sverige, eftersom Danmark som tidigare haft Norge som lydrike stod på förlorarnas sida. Detta accepterade inte Norge utan förklarade sig istället för självständigt och antog en ny grundlag den 17 maj Att Norge inte accepterade Kielfreden ledde till att Sverige rustade för krig och den svenska hären på man samlades i Uddevalla under ledning av kronprins Karl Johan. Även kung Karl XIII, drottning Hedvig Elisabeth Charlotta, Karl Johans son Oscar, som skulle bli Oscar I, befann sig i Uddevalla. Uddevalla var alltså rikets centrum under några sommarmånader 1814 och kungligheterna roade sig bland annat på Gustafsberg. På Gustafsbergsdagarnas program i år stod vattendrickning i Hälsobrunnen, gammaldags lekar, brunnsmusik, vandringar med dramatiserade inslag, hästskjuts, kurortsmassage, försäljning av ekologiska grönsaker och mycket mer. Hur gick det då med krigsplanerna sommaren 1814? Kriget mot Norge blev kortvarigt, redan efter tre veckor hade Sverige besegrat de norska trupperna. Norge fick dock behålla sin nya grundlag och istället bildades en union mellan de båda länderna. Nästa år finns återigen möjlighet att uppleva Gustafsbergsdagarna! Gustafsbergsdagarna arrangeras av Gustafsbergsstiftelsen, Gustafsbergs Vänner, Bohusläns museum, Bohusläns Hembygdsförbund med flera. Marika Russberg Att åka häst och vagn längs kajen vid Gustafsberg ger en glimt av hur det kan ha varit på badorten i slutet av 1800-talet. Foto Marika Russberg 2 3

3 Bröd vid Bohuskusten Från proviant på fiskebåtar till dagens landskapsbröd Brödföda, levebröd, vårt dagliga bröd Bröd står som symbol för föda och har gjort det genom hela vår historia. I Bibeln, i sagor och i våra talesätt arbetar vi för brödfödan, levebröd, vårt dagliga bröd, livets bröd, den enes död den andres bröd. Fast vi lever inte av bröd allenast och nu är det slut med sötebrödsdagarna! Bröd igår och bröd idag Konsten att baka bröd är gammal. Den utvecklades i Egypten för cirka år sedan. Kunskapen kom till Sverige på 1000-talet. På den tiden åstadkoms jäsning med surdeg. På 1700-talet började öljäst användas till bak. Arne Stubelius skriver i Mors Mat och andras: Innan köpejäst fanns gjorde man i Kode, Solberga, jäst när man bryggade. Då man satte jäll i drecketunnan, avskummade den ovanpå flytande påjästen som sedan öckrades (tillsattes) med vetemjöl till en deg, som torkades. Vid behov bröt man av en bit av jästkakan. Efter hand utvecklades jästekniken och i mitten av 1800-talet fick vi bagerijäst och sedan 1893 har Jästbolaget utvecklat, tillverkat och levererat jäst. På dagens tidningshyllor möts vi idag av budskapet Hela Sverige bakar. Helst ska det vara reportage om män som är experter på surdegsbröd. Den som inte kan eller vill baka själv kan ändå köpa sitt surdegsbröd. Det ligger mycket av hemkänsla och trygghet i hembakat, och tillbaka är surdeg som i stort sett övergavs när köpejäst blev tillgängligt. Inom kulturarvsområdet lyfts landskapsmat fram. Bohusläns traditionella bröd är tunnbröd, kakbröd och skorpor, som varit skeppsbröd. Text och bild Kristina Jarnedal Knäppetina. I Föreningen Sjöstjärnans samlingar. Maten ombord förvarades i en tina, även kallad knäppetina; en träask tillverkad i svepteknik. De flesta är enkelt utförda med en ålderdomlig bränndekor och målade i ganska mörka färger som blått, grönt, svart eller brunt. Locket är plant och när ägaren skulle äta vände han på locket och använde det som skärbräda och fat. Bohuslän har till stor del befolkats när sillen gått till. När silltillgången ebbade ut övergick många till backefiske efter kolja, långa och torsk. Hållbara bröd krävdes när tiden till sjöss kunde vara flera veckor. Det var dåligt med tid att sitta ner och äta, ombord fanns bara en öppen eldstad att laga mat på. Kaffe och bröd var viktigt. I böcker om landskapsmat betonas vikten av att bevara mattraditioner och recept, matkultur som annars riskerar att bli bortglömd. Finns det någon koppling till bröden, skeppsbröden och de bröd som idag framställs som typiska för landskapet? Skulle en bohusläning som levde för ett par hundra år sedan känna igen dagens bröd? Hållbart bröd I en provianteringslista från Visborg år 1509 omnämns kavring som ett hållbart bröd som fiskare hade med sig ut till sjöss. Kavring har använts som skeppsbröd redan på medeltiden. Kavringarna har gjorts extra hållbara genom tvegräddning och huvudingrediensen var råg. När malningen övergick från handkvarnar till vatten- och väderkvarnar förändrades brödbaket. Från att ha bakat varje dag övergick man till bak för halvår eller år. Den norske re- Ur Olaus Magnus 1555 formatorn Peder Claussøn Friis och Olaus Magnus beskriver båda årliga bak av tunnbröd på och 1600-talen och hur man la upp stora lager av hållbara förrådsbröd. På så sätt kunde den stora mängd mjöl som behövde lagras tas tillvara när handkvarnar övergavs. Brödtraditioner bevarades genom historien, det bröd som bakades vid 1800-talets slut hade stora likheter med det bröd som bakades långt tidigare. Brödet ombord Ombord på fiskebåtarna avsattes en pott av fångsten till gemensam proviant som kaffe, ärter, eventuellt kött och till ved. Potatis och bröd hade alla ombord med sig själva. Brödet bestod av runda kakor och kavring. En del kavring var färsk, en del torkad. Evald Johansson gjorde 1941 uppteckningar om 1800-talsfiske på Skaftö. Informanterna var födda på 1870-talet och hade fiskat från mitten av 1880-talet. Gemensamt för alla informanter är att de vittnar om mathållningen på båten med egen potatis och kavringsbröd. En av Evalds informanter, Abraham Henriksson född 1870 i Grundsund, berättar så här: Då sjöbåten var utrustad och backorna tagna ombord så tog vi ombord kojkläder och proviant. Kaffe, gryn och ärter hade vi gemensamt, men socker, bröd och potatis hade varje man för sig. Brödet hade vi i en brödkista. Bröd och sovel, om de hade något, hade ju var och en med sig, liksom potatis och salt fisk. Folkskollärare F. Dyne upptecknade 1930 en beskrivning av maten ombord, informant var Olof Hansson, född 1850 på Klädesholmen: Är det en Shetlandsresa man ska ut på har man med sig en fem tjöw (tjog) kager (brödkakor). Dessutom har man med sig ett par kilo saltat smör, potatis, fläsk, fem till tio tjog ägg med mera. I tinan har man dessutom några fina kager vetebröd - kniv och sked. Köd (kött), ärter och kaffe köper man gemensamt på bådelawet (båtlaget). Tidigare använde man uteslutande rågbröd och endast vid julen vankades en och annan weddekaga (vetekaka). På morgonen tittar de ut genom kojerna och frågar: Hurdant ä värt? Har han jämnat sej? Ä dä nöa bådar i närheda? Så stiger man upp, dricker kaffe, drar på sig stövlarna och oljekläderna, tänder pipan eller lägger in en buss eller en mullbänk och så på däck. Kosthållet varierar obetydligt. Kaffe på morgonen, kaffe till frukost och kaffe allt emellanåt. Den som har råd och tid kan dessutom till frukost steka sig några ägg eller fläsk och potatis. På somliga båtar har man inte ens tid att äta middag. Beskrivningar om mathållningen ombord är i stort sett densamma i uppteckningar från Mollösund, Gullholmen och Rönnäng. Tunnbröd i Pehr Kalms anteckningar Den 10 augusti 1742 besöker Pehr Kalm, en av Linnés lärjungar, Otterön i Bohuslän och i hans anteckningar från besöket skriver han: Bjuggbröd är det som de bruka såväl här på Otterö som mest alla ställen över hela Bohuslän. Detta bröd är så tunt som en nagel och nästan som ett papper och bakades här på Otterö sålunda: Kvinnan tager ett enkom därtill gjort fyrkantigt bord eller bräde, ungefär Tunnbrödsdegen knådas av Irja Olsson och Tage Andersson. Jan Larsson i bakgrunden. fem kvarter långt och lika brett; därpå strör hon litet mjöl, tager en liten klimp deg, lägger den på bordet, kavlar ut densamma så tunt som hon vill; när hon vill vända brödet sätter hon en liten smal brödspade därunder och vänder det om. Emellertid har hon en stor rund järnplåt något tjockare än ett spjäll, vilken hon sätter på tegelstenar i spisen och gör eld därunder; då denne järnplåt blir varm lägger hon sin kaka därpå att gräddas. Diametern av deras kakor eller bröd är gemenligen på fyra kvarter; när man vill hava något tillräckeligt härav i minnen, bör man åtminstone lägga och vika kakan >>> 4 5

4 sex- eller åttadubbelt. (1 kvarter=1/4 aln, 1 aln=14,84 cm) Orsaken varför de baka sina bröd så tunna, sades vara den, att om man bakar kornbröd tjockt, så smakar det så torrt, erkannerligen då det bliver litet äldre, men då det bakas tunt, smakar det långt bättre och ger icke en så torr smak. Rågbröd baka de så tjocka som vanligt är på andra orter. På Orust och Tjörn noterar Pehr Kalm att helgdagsbröd bakas av råg på ett synnerligen sätt, som smakar liksom man åte råd eller rån, det är som tunt knäckebröd, men krusat på ett särdeles vis både över och under med en näverbit, vilken är utskuren nästan som en kam. De meste hava de fyra gånger in och ut i ugnen, innan det bliva färdigt, emedan de annars icke kunde krusa det på bägge sidor. Bohuslänsk kavring Brödbak var så självklart att det inte behövde dokumenteras. Kvinnfolket visste ju. Att hitta recept på kavring var svårt. Att baka det vanliga var något man bara gjorde, en självklar kunskap som gick i arv. Ibland benämndes grova stora skorpor för kavring och ibland var kavring limpor, stompar, som förvarades i brödkistor. De fick blötas upp för att kunna ätas. I Skaftö Gilles bok 1997 berättar Anders Bernemark från Östersidan, Fiskebäckskil, om kavringsbak. Han påpekar att kavringen inte var densamma som den mjuka skånska kavringen. Han spekulerar i att baket försvann i och med att järnspisen kom i allmänt bruk i slutet på 1800-talet. Innan dess bakades i den murade öppna ugnen. Första förberedelsen 6 Tunnbrödet ska vara så tunt att man ser igenom det, säger Gerd Larsson, Skaftö. Likheten med tunnbrödet Pehr Kalm beskrev på 1700-talet är påtaglig även om brödet innehåller mer vetemjöl idag än då. vid bak var att husfadern fick gå ut med en säck i bergen och rycka ljung, lögn på mitt hemmatungomål (Fiskebäckskil). Hemma fick ljungen torka. Ljung ger särskilt lämplig hetta. Ingredienserna till brödet var vete och sammalen råg, sirap, en aning salt och brödkryddor. Bernemark vet inte hur mycket av varje sädesslag som användes skriver han, men det var nog mest vete för jäsningens skull. Bryggerijäst från Lysekil ansågs särskilt effektiv. Det var viktigt med god jäsning för att brödet skulle bli sprött. Husmodern steg upp tidigt på morgonen Degen delas upp till bullar som kavlas ut med en kruskavel och naggas. Det måste bli så tunt att man kan se igenom brödkakan. 7 Den knådade degen får jäsa och sedan rulllar man 220 bullar som får stå och jäsa. och blandade och ältade degen i baktråget. Ibland sattes degen redan kvällen före. Då degen var färdigjäst togs bakbrädan och kaveln fram. Degen kavlades och formades till runda limpor, som kallades stompar. Under tiden skötte husfadern eldandet av ugnen. Bernemark är imponerad av hur dåtidens kvinnor måste haft ett sjätte sinne för att avgöra när ugnen var lagom het. Med fjölen, brödspaden, placerades stomparna i rader i ugnen. Luckan sköts till och efter ungefär en halvtimme var gräddningen klar. Några limpor skulle ätas färska och då de svalnat lades de in i bakdukar. De som skulle torkas klövs med en stor vass kniv så att det blev som två stora skorpor. Med spaden sattes de tillbaka i ugnen och fick torka på eftervärmen. Det var märkligt vad denna kavring blev spröd och mör. Då den skulle ätas bröt man den i bitar som doppades i mjölk eller ännu hellre kaffe. Man strök en knivsudd aromatiskt, något salt lantsmör, på tuggan och åt skriver Anders Bernemark. Olle Johansson, också han från Östersidan, Fiskebäckskil, berättar i boken Östersidan, ett samhälle på västkusten, om sin pappas barndom på och 80-talet. Då bakades det endast två gånger om året, tunnbröd (hårt bröd), som hängdes uppe på vinden och limpor, som klövs medelst ett snöre och torkades i ugnen. Detta bröd bröts och doppades i kaffet, eventuellt med en aning sirap på. Det var mycket hållbart och bra att ha med på segelfartygen. Kavring bakades också och förvarades i kistor och lådor, gärna på vinden. Kavring var alltså ett samlingsnamn för skorpor och bröd. Jan Larsson minns hur hans mamma bakade levar, klöv dem längs efter och sedan skar litet på diagonalen och sedan torkade. Dessa skorpor kallades kavring. Käringölimpa Rörlimpa Efter idogt sökande efter recept på kavring fick jag till slut hjälp av min vän Kerstin Bagge på Käringön. På Käringön bakas brödet än idag. Receptet har ändrats något under årens lopp, men är i grunden detsamma som det alltid varit. Kerstin kallade brödet för Rörlimpa i sin barndom, idag säger man för det mesta Käringölimpa. Kerstin Bagge skrev ner ett samtal med sin ingifta faster Helga Bagge Helga var då 90 år. Helga berättade om de många förberedelser som krävdes före baket. Mjölet köptes i stora jutesäckar hos handlaren och bars hem på träbår, som användes av alla för tyngre transporter. Jästen fick man från Bryggeriet i Lysekil. Man lämnade en liten mjölkkanna på båten som gick till staden. Någon fick vara skickebud, och när båten kom tillbaka några dagar senare, kunde man hämta sin kanna med flytande bryggerijäst. När alla ingredienser fanns på plats tog första momentet vid, att sikta allt mjöl. Detta var nödvändigt eftersom mjölet ofta innehöll bitar av jutesäcken som det låg i. Det siktade mjölet samlades sedan i en speciell mjöltunna, som bara användes till mjöl och bröd. Sedan var det dags att hämta ner de stora baktrågen från vinden. Det största var stort, som kökssoffan ungefär, berättade Helga. I baktråget skållades en del av mjölet med hett vatten. Därefter rörde man med en stor käpp till lagom konsistens. Detta var ett tungt och krävande >>>

5 Jan Larsson, Skaftö, sätter in brödkakan med en bagefjöl, brödspade, och när brödkakan fått lagom färg är den klar. arbete. De karlar som råkade passera fick också ta ett tag med käppen. Man satte till jästen när degen svalnat, och så fick det stå över natten. Man eldade stora bakugnen i köket. En del bakugnar rymde 12 limpor, andra 24. Det fortsatta arbetet bestod i att sätta till mera mjöl, då degen blivit tunnare av att stå så länge. Jäst, sirap och kryddor skulle också i. Man arbetade med knutna nävar och bara armar tills degen blev lagom smidig. Så skulle man då baka ut. Som bakbord användes en dörr, som även den hämtades ner från vinden. Man bakade inne i rummet eftersom köket var husets kallaste plats på vintern. Man gjorde så många bröd man behövde och lade dem att jäsa överallt där det fanns plats. Barnen fick lämna sina sängar, där brödämnena skulle ligga och jäsa sig höga. När jäsningen var avslutad gräddades alla limpor samtidigt i ugnen. Sedan sattes deg till tunnkakor och litet tjockare kakor. Bröden skulle sedan förvaras på bästa sätt. Kakorna hängdes på långa stänger på vinden. En del limpor förvarades i brödtunnan och åts mjuka. Av en del limpor gjordes kavring. Man delade limporna på mitten med ett snöre; sedan torkade man dem i ugnen. Dessa kavringar hade männen med sig ut på fisket. Kavring gjordes speciellt på påskbaket, sedan var det dags att ge sig ut på sjön. Många kvinnor hjälptes åt med baket och man bakade samma slags matbröd överallt på ön. Helga Bagge berättade att en kvarglömd kavring hittades när spisen revs i deras hus Den hade nog legat där i minst 20 år, men smakade trots det bra enligt utsago från de som vågade smaka! Knaale Alla jag pratat med i Grundsund om bröd nämner knaale. En man som idag är över 90 år berättar om stora skeppsskorpor av vete. De köptes och förvarades i säckar. Han var med på Islandsfiske, det vill säga sillfiske under och 60-talen. När det färska brödet tog slut hände det att de ibland gick in till Island och köpte. De övriga jag pratat med hade fäder som fiskade på och 60-talen och hade med dessa torkade skorpor. På den tiden köptes de i Lysekil eller från ett bageri på Ellös. Knaalen höll sig länge, men var så hård att den måste blötas upp innan den kunde ätas. Tunnbrödsbak som förr Hos Gerd och Jan Larsson på Skaftö lever tunnbrödsbaket kvar. Jans mor Rut var född på Orust och tog med sig traditionen att baka till Skaftö när hon gifte sig i Stuveröd, Fiskebäckskil. Första gången Gerd och Jan bakade var med föreningen Skaftö Gille år 1969 och då höll de till hos Bagges. (Henrik Bagge var bror till Rut.) 1970 byggde de sig en egen ugn och sedan dess är den i flitigt bruk. Redan dagen innan måste man börja elda i bakugnen. Det går åt två skottkärror ved, berättar Jan, och då kan vilken ved som helst duga. Stora rejäla klampar behövs. Askan sopas ut. Under själva baket går det åt en skottkärra med ved. Då använder de al, som brinner lugnt och fint och inte sotar. I botten av ugnen finns en järnplatta som man eldar under. Degen sätter de i ett stort baktråg vid sjutiden på morgonen och då kan den vara lagom att arbeta med vid elvatiden. Kraftiga armar behövs för att hantera den stora degen. Det bästa för jäsningen är förstås att baka under den varma årstiden. Även litet tjockare brödkakor med råg i degen bakas i stora ugnen. Larssons har också en elektrisk bakhäll, men den använder de till mjukt tunnbröd. Den fina stekytan som man får i bakugnen går inte att åstadkomma på hällen. Runda vedugnsbakade kakor från Tjörn Receptet är förmedlat av Christer Wennberg, men togs fram av Majken Häggvall, båda från Tjörn, inför bakningskurser på Mariagården i Stenungsund på 1990-talet. ½ l mjölk ½ l vatten ½ dl smält ister (eller smör) 2 paket jäst ½ dl socker 1 knapp msk salt ½ dl vetekli ½ dl havrekli ½ dl vetegroddar ca 1 3/4 l vetemjöl Mjölk och vatten värms till fingervarmt och det smälta fettet slås i vätskan som sedan hälls över den smulade jästen i matberedaren, därefter tillsätts resten av ingredienserna och mjölet så att det blir en lagom fast deg. Degen tas upp på mjölat bakbord och delas i cirka 12 bitar som formas till runda bollar, som får ligga och jäsa några minuter. Därefter kavlas kakorna ut med slät kavel och kruskavel till cirka 5 mm tjocklek, eller efter tycke. De får jäsa i minuter i varmt kök, cirka 26 grader, tills de känns bra. Kakorna stabbas (naggas) och steks i vedeldad ugn. Receptet är anpassat för att kunna bearbetas i matberedare. När jag var ung och det inte fanns matberedare gjordes en stor deg i gammaldags baktråg och både deg, ämnen och kakor fick jäsa längre tid eftersom det då var mycket mindre mängd jäst i degen, skriver Christer. Tunnbröd som hos Larssons på Skaftö kg vetemjöl 12 liter mjölk 1 kg smör eller annat fett 3-4 hg jäst (vid senaste baket i sommarvärmen bara 2 ¾ hg) litet salt (ett par msk för att röra ut jästen i) Årsboken Bohuslän 2015 Temat för årsboken kommer att vara Mat i Bohuslän. Har du idéer om artiklar till årsboken? Kontakta redaktör Viveka Overland; viveka.overland@vgregion.se, eller Käringölimpor 4 st Dag 1: 1,7 l vatten 1 påse blandade brödkryddor 1 dl kallt vatten 50 g jäst ca 1 kg rågsikt Slå rågsikten i en stor bunke. Koka upp vattnet med kryddorna. Häll i kallt vatten. Rör om och häll vattnet över rågsikten. Arbeta degen, gärna med maskin. Rör ut jästen i litet ljummet vatten. När degen svalnat sätts jästen till. Rör om och strö över litet vetemjöl. Täck degen och låt stå i 12 timmar. Dag 2: 1,4 kg vetemjöl special 1 msk salt 1 påse blandade brödkryddor 50 g jäst 1,5 dl sirap Rör om i degen och sätt till salt, kryddor, jäst och sirap. Jästen utrörd i litet ljummet vatten. Arbeta in mjölet tills degen blir lagom fast. Dela degen i två lika stora bitar. Lägg rejält med mjöl mellan bitarna och låt jäsa under duk. När degen jäst färdigt bakar man ut hälften till två lite avlånga limpor, prickar dem med en gaffel och låter dem jäsa på plåten cirka 1 timme. Pensla därefter med uppvispat ägg. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 1 timme. Värm ugnen till 250 grader. OBS! sänk värmen till 200 grader när du sätter in limporna och lägg på bakplåtspapper när limporna fått lagom färg. När du satt in de två första limporna är det lagom att baka ut nästa två. Låt brödet svalna under bakduk. Receptet kommer från Kerstin Bagges mor Ebba Bagge, född Ebba hade sina rötter i Fjällbacka och Askum och kom till Käringön från Smögen Hon hade inte traditionen att baka limpor med sig utan det var mannen, Wille, som lärde sin nyblivna fru att baka Käringölimpan. 8 9

6 Trädgårdar med historia Bohusläns Hembygdsförbunds aktiviteter på tema trädgård fortsätter I sommar har representanter från medlemsföreningar besökt trädgårdar i Kungälv och på Tjörn; Bäärnhielmska och Bergfeltska trädgårdarna och privata trädgårdar på Västra gatan i Kungälv, örtagården hos Tjörns hembygdsförening, Tjörns trädgårdar och köksträdgården på Sundsby säteri. En bok om Morlanda Säteri Jonsereds Trädgårdar Vackert beläget vid sjön Aspens västra strand ligger Jonsereds Herrgård. En gång omgivet av en vacker och välskött trädgård och park. Sedan ett antal år har det pågått en restaurering och återställning av den forna trädgården. I augusti invigdes trädgården. Bakom verket står trädgårdsmästare Peter Svensson, med ett förflutet från Trädgårdsföreningen i Göteborg. Kenneth Herpel, Jonsereds Hembygdsförening Brita Andersson och Kerstin Bjurstam som sköter om Tjörns hembygdsförenings örtagård. Foto Marika Russberg Köksträdgården på Sundsby säteri. Foto Marika Russberg En kväll om historiska trädgårdar i Kungälv i ord och bild Conny Andersson och Bo Eriksson, Föreningen Kungälvs Musei Vänner och Peter Andreasson, tidigare stadsträdgårdsmästare Kungälv berättar och visar bilder från historiska trädgårdar i Kungälv. 23 oktober kl i Kvarnkullens stora sal. Arrangörer: Kungälvs Trädgårdsförening, Föreningen Kungälvs Musei Vänner, Bohusläns Hembygdsförbund och Studieförbundet Vuxenskolan. Morlanda Säteri har en lång historia. Gården är känd sedan 1300-talet och ändå är det en egendom som är väl förankrad i nutiden. I boken samsas stort och smått, allvarligt och lättsamt och här berättas om människornas glädje och vedermödor på en bohuslänsk herrgård. I boken finns kapitel om Morlanda Corps de logi, som är gårdens äldsta hus som började byggas 1675; om väggmålningar, kakelugnar och andra inredningsdetaljer. Om ägarna och deras tid; ända fram till dagens ägare som har blodsband 17 generationer tillbaka. Om Gyldenløvefejden; en av de mest dramatiska perioderna i gårdens och kanske hela Bohusläns historia. Om skogen som en viktig råvarubank och om jakt, fiske, naturreservat och utsiktsplatser. Om jordbruket, gårdsmejeriet, torpen och utgårdarna. Om skärgården med Malö strömmar, fyrar, ångbåtstrafik och sillperioder. Om trädgården, trädgårdsmästare, blomsterprakt, urgamla träd, frukt och bär som skördades, torgades och berikade hushållet. Och dessutom berättas om spöken, kungliga besök, julkalas, stenlejon, patronatsrätt, scoutläger, golf och hur planerna på en Morlanda stad såg ut... Jonsereds trädgårdar Partille kommun och Göteborgs universitet har tillsammans utvecklat Jonsereds herrgårdsområde. En del av arbetet är återskapandet av de blomstrande trädgårdarna som omgav herrgården på 1800-talet. Jonsereds trädgårdar invigdes med pompa och ståt den 24 augusti. Då hade det gått drygt fyra år sedan det första spadtaget togs. Kultur- och fritidsförvaltningen och social- och arbetsförvaltningen i Partille kommun delar ansvaret för detta kulturoch naturhistoriskt intressanta projekt. Bland annat har arbetsmarknadsenheten förlagt delar av sin arbetslivsinriktade verksamhet med grön rehabilitering hit. Nu blomstrar det återigen vid Jonsereds Herrgård, här ses en del av den återskapade herrgårdsträdgården. Foto Kenneth Herpel Vill du få Bohusläns Hembygdsförbunds nyhetsbrev till din e-post? Skicka ett mail till: marika. russberg@vgregion.se 10 11

7 Slåttergille på Vitlycke Världsarv i Sverige Ny guide till världsarven I år fyller Tanums världsarv 20 år och sista veckan i juli firades detta med aktiviteter hela veckan på Vitlycke museum. Sist i jubileumsveckan, men inte minst, bjöds det in till ett slåttergille. Traditioner kring slåttern I äldre tid var slåttern ett av årets tunga arbeten. Samtidigt hade slåttern mycket glädje och fest över sig. Många människor kom då tillsammans och man såg fram emot arbetssamvaron ute på fälten. Tillsammans bärgade man markens gröda under skratt och glam. När slåttern började varierade beroende på var i landet den ägde rum. Att den däremot skulle vara avklarad före 16 augusti, Brynolfs, gällde på många platser. Efter detta datum ansågs gräset vara för hårt och segt. Då kastar Bryn-Olle sandpåsen i gräset hette det i Småland. Många hade blommor och andra växter som slåttermärken. I en del trakter skulle man börja slåttern när Vi tågade till ängen med spelmän i täten. Längst fram till vänster: Göte Olsson, Bokenäs hembygdsförening och till höger: Ebbe Melin, Kville hembygdsförening. Bakom spelmännen Elisabeth Corsander, Bohusläns och Vitlycke museum och Gunnar Olhsson, Bokenäs hembygdsförening. Foto Marika Russberg Ung som gammal hjälpte till att räfsa ängens gräs. Räfserskorna Elisabeth Corsander och Marika Russberg. Foto Karin Olsson den gula slåttergubben blommade eller när kornfibblan stod i blom. Slåtter fick däremot aldrig börja på en måndag då blev det nämligen aldrig slut på arbetet. När slåttern var klar var det viktigt att lämna några strån på ängen så att det blev god skörd även nästa år. I Solberga i Bohuslän sas det att det som lämnades kvar skulle ätas upp av Hjälma, en ko som inte hörde till det vanliga slaget utan till det övernaturliga. På Tjörn skulle man alltid lämna en liten hödott kvar. Sista hölasset in skulle vara så stort som möjligt, annars blev höskörden dålig nästa år. Nu är höet hässjat. Foto Karin Olsson Slåtterkarlarna har satt igång att slå ängen. Foto Marika Russberg Slåtter på Vitlycke På Vitlycke lämnade vi ganska mycket gräs kvar så vi hoppas på god en höskörd även nästa år och en ny slåttertradition. Bokenäs-, Kville- och Bottna hembygdsföreningar medverkade med slåtterkarlar, räfserskor och spelemän. Tack till alla ni som kom och hjälpte till med slåttern och varmt välkomna igen nästa år! Elisabeth Corsander, museipedagog Vitlycke museum/bohusläns museum/ i samarbete med Bohusläns Hembygdsförbund Lär känna femton skatter i Sverige, alla omistliga för mänskligheten enligt Unescos världsarvskonvention. Den nya publikationen ger dig möjlighet att upptäcka dessa värdefulla natur- och kulturmiljöer som alla berättar om människan eller jordens historia. Den beskriver de femton olika världsarven, men tar även upp vad ett världsarv är och vad världsarvskonventionen innebär. Förhoppningen är att skriften ska väcka nyfikenhet och lust för att inspirera till besök. Bakom publikationen står Svenska Unescorådet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Vi som arbetar med världsarven noterar med glädje ett ökande intresse i samhället för dem. Med den här skriften vill vi möta efterfrågan på information och bidra till ökad kunskap skriver Inger Davidson, ordförande i Svenska Unescorådet, Maria Ågren, generaldirektör Naturvårdsverket och riksantikvarie Lars Amréus i förordet. Kännedom och kunskap om dessa natur- och kulturmiljöer är en förutsättning för att de ska kunna bevaras, användas och utvecklas. Publikationen finns tillgänglig som pdf att ladda ned. Möjligheten finns även att beställa utskrivna och bundna exemplar via print on demand och Samla. Texterna och majoriteten av bilderna är licensierade CC BY enligt Creative Commons och därmed fria att återanvända av alla så länge du anger upphovsman och källa. Publikationen finns även tillgänglig på engelska. Källa: Riksantikvarieämbetet 12 13

8 Världsarvet Vitlycke en förhistorisk bildskatt Överallt på jorden har människor ristat och målat på berghällar och i grottor. I Tanum, vid Vitlycke, har människor från bronsåldern huggit in tusentals bilder i landskapets släta berghällar. Denna förhistoriska bildskatt är så innehållsrik och säregen att den finns med bland världens samlade kulturarv på Unescos Världsarvslista. Enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet Hällristningsområdet i Tanum togs upp på världsarvslistan 1994, som det femte svenska bidraget. Världsarvskommitténs motivering: Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år. Vitlyckehällen. Foto Bengt A Lundberg (CC BY) Värdefullt för hela världssamfundet Tanums hällristningar har naturligtvis ansetts vara av riksintresse under en lång tid och varit en viktig del i Tanumsbygdens och Bohusläns kulturhistoria. Men i och med att det 45 km2 stora området kring Tanumsslätten blev upptagen på Unescos världsarvslista anses området inte bara vara av värde för oss som bohusläningar eller svenskar utan det blir också viktigt för oss som världsmedborgare och människor. Tanum blev en angelägenhet för hela världssamfundet. Inom världsarvsområdet finns ungefär 510 hällristningsplatser som tillsammans innehåller tals bilder. Fyra av platserna är iordningställda med parkeringsplatser, gångvägar och skyltar: Vitlycke, Aspeberget, Litsleby och Fossum. Listsleby är dessutom anpassad för rullstolsburna och utrustad med en taktil skylt. Källa Vitlycke museum 14 Nätverket svenska kulturlandskap Sedan 2010 finns ett nätverk för de som jobbar med praktisk skötsel av historiska landskap i Sverige. Riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet är med och stödjer nätverket. Det första och formerande mötet genomfördes 2010 i Mariestad. Uppslutningen var stor och många av landets kulturreservat deltog tillsammans med privata aktörer, skötselansvariga för naturreservat, museijordbruk, myndigheter, kommuner och universitet. Sedan dess har årliga träffar hållits. Dokumentation från nätverksträffarna finns via nätverkets webb. Nätverkets mål är att öka förståelsen för den historiska dimensionen i landskapet genom att verka för vård och bevarande av historiska helhetsmiljöer med fokus på praktisk skötsel och samspelet mellan människan och naturen. Människor som bor och verkar i dessa miljöer står i centrum. Hamlade träd, Örnanäs kulturreservat. I våras hölls en kurs i skogens kulturvärden för hembygdsförbundens konsulenter. Foto Marika Russberg Satsning på hembygdsgårdar Regeringen har beslutat att satsa 80 miljoner kronor på vård och bevarande av landets hembygdsgårdar. Satsningen är en del av det nya landsbygdsprogrammet. Det är mycket glädjande att regeringen satsar på hembygdsgårdarna. Hembygdsrörelsens verksamhet är viktig för den lokala identiteten och hembygdsgårdarna är naturliga mötesplatser för kulturlivet utanför tätorterna, säger Jan Nordwall, generalsekreterare i Sveriges Hembygdsförbund. Hembygdsföreningarna arrangerar varje år publika evenemang som lockar sammanlagt fem miljoner besökare. Arbetet med att vårda och bevara kulturarvet är en stor och kostnadskrävande uppgift för landets tvåtusen hembygdsföreningar. Konferensens syfte är ökad förståelse för landskapskonventionen och dess praktiska tillämpning. Konferensen utgör en del av den regionala implementeringen av Europeiska Landskapskonventionen i Västra Götalandsregionen. Scandinavian Landscape Forum är ett av flera Landskapsforum som arrangeras runt om i Europa som mötesplats för ökad dialog och samverkan mellan offentliga, ideella och privata aktörer för bättre skydd och förvaltning av landskap. Konferensen är också en del av ett interregionalt samarbete, North Sea Food Cultural Rout, ett initiativ mellan tio regioner kring Nordsjön för att utveckla besöksnäringen utifrån Nordsjökustens kulturarv och mattraditioner. Den pågående implementeringen av Landskapskonventionen kommer att Satsningen öppnar för ytterligare utveckling av hembygdsgårdarna som besöksmål, vilket i sin tur kan bidra till utveckling av det lokala näringslivet och ge fler arbetstillfällen på landsbygden, säger Jan Nordwall. Regeringens satsning är en naturlig fortsättning på Hus med historia, en tidigare satsning där 40 miljoner kronor fördelades till landets hembygdsföreningar för bevarande av de många unika husen. Hembygdsföreningarna har omkring byggnader. Medlen kommer att bli tillgängliga genom det nya Landsbygdsprogrammet med start Intresset för historia, inte minst den egna hembygdens historia, har ökat under senare decennier. Att värna och vårda vårt kulturarv är också en av regeringens tydliga prioriteringar på Scandinavian Landscape Forum diskuteras liksom civilsamhällets roll i den. Samtalet baseras på praktiska exempel, internationella utblickar och exkursioner i närområdet som har en spännande natur och historia. Bland andra kommer Marstrands hembygdsförening och Föreningen Kungälvs Musei Vänner berätta om sitt arbete och visa runt i sin hembygd. Arrangörer av Scandinavian Landscape Forum är Sveriges Hembygdsförbund, Bohusläns Hembygdsförbund och det Europeiska nätverket Civilscape med stöd av Västra Götalandsregionen. I samband med konferensen hålls Sveriges Hembygdsförbunds höstträff och temat är Landskapskonventionen civilsamhällets roll i vård, förvaltning och utveckling av landskap. Läs mer på civilscape.eu. Klicka på Event. 15 kulturområdet. Alla har rätt till sitt kulturarv och genom denna satsning får hembygdsrörelsen än bättre förutsättningar för sitt angelägna arbete, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Sveriges nära hembygdsgårdar med omkring byggnader är kulturhistoriskt värdefulla ur ett nationellt perspektiv och för lokalsamhället. Det finns i dag ett omfattande behov av att vårda och utveckla detta kulturarv som förvaltas av ideella krafter. Hembygdsgårdarna erbjuder bland annat möteslokaler, museer och kunskapsnoder för bygders historia och olika tidstypiska hantverk, naturbruk och hushållningsmetoder, skriver regeringen i sitt pressmeddelande om att ytterligare skjuta till pengar till vården av hembygdsgårdar. Källa Sveriges Hembygdsförbund och Regeringskansliet 9-11 oktober, Marstrand Kulturmiljövård och hembygd igår, idag och imorgon Ett fokusområde för Bohusläns Hembygdsförbunds verksamhet är kulturmiljövård och under våren arrangerades kurser för medlemsföreningarna. Lars Rydbom, bebyggelseantikvarie Bohusläns museum och Linnea Nordell, arkeolog Bohusläns museum höll i kurserna som innehöll alltifrån miniföredrag om byggnadsminnen och kulturmiljövårdens historia till nya kulturmiljölagen och Europeiska landskapskonventionen. De flesta kulturarvsföreningar arbetar med kulturmiljövård, många föreningar är remissinstanser för kommunen, de allra flesta föreningar arrangerar aktiviteter i naturmiljöerna vid sina byggnader.

9 Historien om en fästmansgåvas resa Fästmansgåvan till Lydia Hammar i Mollösunds hembygdsmuseum. Foto AnnSofie Bernhardsson Lilla Vannholmen i förhållande till Marstrand och Klåverön. Lilla Vannholmen ligger söder om Klåverön. När töserna blev ensamma tog de över faderns sysslor och blev fyrvaktare på Leskär och Ramholmen, söder om Lilla Vannholmen. Det innebar att de varje dag, oberoende av väder och vind, måste ro dit för att tända och släcka fyrarna. Sjökortet ger en antydan om hur den roddturen kunde gestalta sig när vädret var dåligt, vid västlig vind var det öppet hav rakt in från Nordsjön. I sjöfartsrummet i Mollösunds hembygdsmuseum finns både målningar och fristående modeller av fartyg med anknytning till Mollösund. På kortväggen hänger dessutom en inglasad tavla där det bakom glaset finns en vacker halvmodell av en tremastare under fulla segel. Bredvid sitter en förklarande text, som berättar att modellen var en fästmansgåva från slutet av 1860-talet till en flicka vid namn Lydia Hammar på Vannholmen och att Lydia var en av de så kallade Vannholmstöserna. Vannholmen och Vannholmstöserna Modellen av tremastaren är vacker och man måste beundra slöjdarens skicklighet. Samtidigt blir man förvånad över texten som hör till modellen, har det verkligen funnits en bosättning på Vannholmen? Det är ju bara en liten klippö på väg till Kråksundsgap. Visserligen finns där färskvatten, men kan där verkligen ha bott folk? Och vilka var Vannholmstöserna? Denna fråga fick sin lösning av Berit Omdal, Föreningen Mollösund, som insåg att det finns mer än en Vannholme i Bohuslän. När hon sökte på Google blev det genast napp; Vannholmstöserna hade bott på Lilla Vannholmen söder om Marstrand där de så småningom blev riktiga kändisar. Vilka var då Vannholmstöserna? Jo, de var två systrar; Augusta Johansson och Lydia Hammar, och de var de sista åretruntboende på Lilla Vannholmen, som är en av de Södra Vannholmarna, nära Klåverön. Det finns lite olika uppgifter om systrarnas födelseår, men enligt Evert Samuelsson, Inlands Släktforskare, föddes Augusta 1840 och Lydia Lilla Vannholmen hade varit bebodd sedan 1700-talets sillperiod. Som mest bodde där personer, men när Augusta och Lydia kom till världen bodde där bara en familj om sex personer, nämligen Andreas och Caijsa Hammar och deras fyra barn. När föräldrarna gått bort blev Augusta och Lydia ensamma på ön. Augusta hade varit gift i Marstrand på 1880-talet och fått en dotter. Mannen var sjöman och när han drunknade flyttade hon och dottern Elin tillbaka till Lilla Vannholmen. När Elin blev vuxen försvann hon dock från ön. Lydia förblev ogift och det finns ingen uppgift om den fästman som omtalas i hembygdsmuseet i Mollösund. Systrarna förblev sedan ön trogna till sin bortgång; Lydia dog 1916 och Augusta Vannholmstösernas stuga, baksidan. Foto Marstrands hembygdsförening Vannholmstöserna på äldre dagar framför sin stuga. Foto Marstrands hembygdsförening Dugliga och oförskräckta För sin försörjning odlade töserna potatis och de hade får som gav ull och garn. Dessutom samlade de gräs och ejderdun för tillverkning av kuddar och täcken. De satte också skäddegarn och hummertinor och jagade sjöfågel. För att få ved till uppvärmning av stugan samlade de drivved. Töserna var också fyrvaktare. Förmodligen var det deras duglighet och oförskräckta liv som gjorde dem välkända, inte bara lokalt, utan längs en stor del av kusten. De fick ofta besök av båtfolk och de finns omnämnda i flera böcker och på internet. Claes Krantz har i sin bok Kustliv från 1949 berättat om deras liv på ett nästan kärleksfullt sätt. Och som Krantz uttrycker det när Augusta dog blev havet på denna jord en bebodd ö fattigare. Samtidigt som ett stycke av forna tiders skärgårdsliv gick i graven. Töserna omnämns också i till exempel Bohusläns museums skrift Blå Skagerrak. Hur hamnade fästmansgåvan i Mollösund? Till sist, låt oss sluta där vi började, nämligen i Mollösund; hur kommer det sig att fästmansgåvan till Lydia Hammar letat sig ända från Lilla Vannholmen till Mollösunds hembygdsmuseum? Och vem var Lydia Hammars fästman och varför blev han och Lydia inte ett par? Vad sambandet till Mollösund beträffar, är det ingen tvekan om att länken varit Augustas dotter, Elin. Någon tid efter att Elin i tjugoårsåldern lämnat Lilla Vannholmen, gifte hon sig nämligen med en man vid namn Patrik Mattsson i Edshultshall på Orust, cirka fem kilometer från Mollösund. Elin och Patrik fick fyra söner och en dotter och en av sönerna var Wilhelm, som så småningom bosatte sig i Skyssviga, det vill säja Skjutsviken, idag kallad Skeppsviken, nära Mollösund. Arvsgången för den vackra fästmansgåvan har alltså varit följande; när Lydia dog 1916 fick systern Augusta ta över gåvan; därefter ärvdes den, först av Elin och sedan av Elins son, Wilhelm, som på gamla dagar skänkte den till Mollösunds hembygdsmuseum. Vem som var Lydias fästman är däremot fortfarande oklart. Elins hus i Edshultshall finns kvar och strax intill bor Ella Johansson, som är släkting till Elins man. Enligt Ella är fästmannens namn okänt och man vet inte heller varför giftermålet aldrig blev av. Elins pappa hade ju varit sjöman och drunknat och en spekulation kan vara att Lydias fästman gått samma öde till mötes, vid den aktuella tiden var ond bråd död fortfarande vanlig vid svenska västkusten. Men skam den som ger upp, kanske kan mysteriet lösas av någon som läser dessa rader? Informationen från Ella Johansson förmedlad av Uno Bernhardsson, Mollösund. Gunnar Wallin, Föreningen Mollösund 16 17

10 Kulturhamnsdag En onsdag i augusti fanns möjlighet att uppleva en bit av vårt maritima kulturarv vid Bohusläns museum i Uddevalla. Vid kajen utanför museet var det öppet skepp på skutor, bogserbåtar och en liten jakt, på kajen fanns gälerskor som skar sill, fiskare som vägde fisk på besman, möjlighet att prova på att hissa block och slå knopar, smaka på sill och lyssna på sång av Flottans män. Inomhus kunde besökare göra en världsomsegling i museets utställningar, se teaterstycket Silla går te lyssna på upplevelseföredrag om Skagerraks kapare, titta på film och mycket mer. Kulturhamnsdag arrangerades av Maritimt i Väst, Bohusläns Hembygdsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Bohusläns museum inom Västerhavsveckan som drivs av Västra Götalandsregionen och en mängd medarrangörer. Text och foto Marika Russberg Vid museikajen låg bogserbåtarna Sven och Harry och den lilla jakten Polstjernan. Vid kaj fanns också skutorna Westkust, Kvartsita och Mandalay samt fiskebåten Sandö. Karin Gesouli från Silllakademien och Södra Bohuslän Turism bjöd på sill. 18 Ingemar Kristensson och Leif Olsson från Tjörns hembygdsförening visade hur fisk vägs på besman. Det händer på Bohusläns museum Häst säg mej vem du är! Visning av konsten i utställningen 1 oktober kl Är du nyfiken på konsten i utställningen? Visning med konstpedagog Birgitta Åhlund. Avgift: Entrékort 80 kr som ger fri entré till utställningen till 9 november. Äppledag 4 oktober kl Sortbestämning av äpplen. Pomolog Thomas Andersson sortbestämmer äpplen. Tag med minst tre välutvecklade exemplar av det äpple du vill sortbestämma. Häst säg mej vem du är! Visning för barn 6-12 år 5 oktober kl 13 Vi vandrar runt i utställningen, lär oss om hästar och avslutar med att alla får göra en egen häst. Fri entré. Hästen gudarnas förtrogna, mat eller kamrat? 8 oktober kl Om hästens roll i samhället och vår syn på den från bronsåldern och framåt. Jeanette Thelander, författare, journalist och aktiv distansryttare. Berättarkafé tema Häst 9 oktober kl Vi träffas och berättar om hästar. Om hästar i allmänhet och om speciella hästar som ligger oss varmt om hjärtat. Om hästen som kamrat i arbete och fritid. Ordfördelare Kerstin Thuresson, Berättargruppen 3:e Vingen. Vi bjuder på fika. Boktober minimässa och lättlästa böcker och lättläst samhällsinformation 15 oktober kl Årets tema är Livet på landet. Utställningar, underhållning kafé. Försäljning av hantverk och lantmarknad. Visning av utställningen Hjärta Spel 14 och 23 oktober kl 13 Sex miljoner till landets arbetslivsmuseer Sex miljoner till landets arbetslivsmuseer Arbetslivsmuseerna bevarar och utvecklar den moderna tidens arbets- och industriliv. Museerna drivs i de flesta fall av ideella föreningar och stiftelser, som är beroende av stöd för att kunna utveckla verksamheten. Vad är ett arbetslivsmuseum? Arbetslivsmuseerna finns i hela Sverige och kan vara mycket olika. Syftet är att bevara och gestalta en arbetsplats kulturhistoriska värden, både fysiska som immateriella, inom privat eller offentlig sektor. Det gemensamma är att de fokuserar på kvinnors och mäns arbete. Arbetslivsmuseernas samarbetsråd, ArbetSam, har 500 medlemmar. Många söker bidrag Efterfrågan är mycket stor, vi har fått fler än 200 ansökningar, berättar Ove Bengtsson, som är handläggare på Riksantikvarieämbetet. I år får 73 projekt runt om i landet dela på de sex miljonerna. Föreningen L. Laurin medverkade vid Kulturhamnsdagen 6 augusti med bogserbåten Harry och med körning av tändkulemotor. Harry skymtar bakom bogserbåten Sven i förgrunden. Läs mer om Kulturhamnsdag på sidan 18. Foto Marika Russberg 19 Årets bidragstagare har mycket skiftande verksamheter. En mängd arbetslivsminnen finns representerade. Många kommer att använda bidraget till att skapa fler spännande upplevelser för sina besökare. I år prioriterar vi förnyelse i form av nya och omarbetade utställningar vid arbetslivsmuseerna. Det kan vara ny belysning, nya skyltar och nya föremål i utställningar, som kan vitalisera museerna. Vi försöker alltid lyfta fram kvinnors arbetsplatser, men på det området behöver vi fler ansökningar under kommande år, säger Lars Amréus. Föreningen L. Laurin får bidrag En av Bohusläns Hembygdsförbunds medlemsföreningar, Föreningen L. Laruin i Lysekil, har fått bidrag från Riksantikvarieämbetet i år. Föreningen bildades 1993 med syftet att väcka och bevara intresset för Skandiaverkens tillverkning av bland annat tändkulemotorer och spegla företagets betydelse för Lysekil som industrisamhälle. Bogserbåten Harry är föreningens ansikte utåt. Harry är både K-märkt och klassat som traditionsfartyg. Med Harry kör föreningen dagsturer till bland annat Smögen. Bokning av dessa turer kan göras på turistbyrån. Föreningen arbetar också med att bygga upp ett levande museum där besökare kan se och höra motorer i drift och tändkulemotorns utveckling och betydelse för handel, sjöfart och fiske. Föreningens lokaler finns i Skandiaverkens gamla lokaler i Lysekil. Föreningen har gett ut ett antal cd med motorljud och skivorna är mycket populära. Källa Riksantikvarieämbetet och Föreningen Laurin

11 Fritidshuset ett modernt kulturarv värt att värna om Av Carina Carlsson, Västarvet Skriften är resultatet av en flerårig insats som syftar till att väcka intresse för fritidshusen som kulturhistorisk företeelse. Den stora merparten av dagens fritidhusbebyggelse har kommit till längs sjöar och hav under perioden 1940 till Idag har många stugor byggts om till permanentbostäder och förändrats mer eller mindre kraftigt. Med den här skriften vill vi lyfta fram att fritidshusen är en modern kulturskatt som är värd att värna om. Vi vill väcka frågan om hur stugorna kan bevaras respektive förändras på ett mer varsamt sätt, säger Carina Carlsson som arbetat i projektet. Ambitionen är att det ska vara möjligt att kunna uppleva välbevarade fritidshusmiljöer också i framtiden. Projektet ingår i Moderna Västra Götaland, en satsning som syftar till att samla och sprida berättelserna om det moderna samhällets kulturarv. I projektet ingår bland andra Västarvet, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen Västra Götaland. Mer om projektet, skriften i nedladdningsbar form och flera andra rapporter och skrifter finns på modernavg.se Boktips Konglig Bohus Läns Regemente Tanums kompani av J O Rune Hasslöf och Lennart Gabrielsson Bohusläns Försvarsmuseum fortsätter sitt forskningsarbete kring militärorganisationen under indelningsverket, Resultatet av forskningen är bland annat ett soldatregister med cirka soldater, hustrur och barn. Forskningsresultaten har också resulterat i utgivningen av Konglig Bohus Läns Regemente där de olika kompanierna beskrivs i var sin bok. Bakom denna bok som är den nionde i ordningen står som tidigare Hasslöf och Gabrielsson tillsammans med ett stort antal personer som informanter och medarbetare. De olika kompanierna vid regementet har alla fått sin egen bok och nu är det Tanums kompani som beskrivs. Boken ger en grundlig beskrivning baserad på ett gediget forskningsarbete. Boken ger en helhetsbild och är en guldgruva för lokalhistoriker, militärhistoriker och släktforskare. Bohusläns Hembygdsförbund och Bohusläns museum på Bokmässan Välkommen till monter C05:42! Även Sveriges Hembygdsförbund finns på mässan, monter D04:12. Aröd-Bleket genom tiderna Av Mona Axelsson Aröd-Bleket var en gång ett område med rika jordbruksmarker och här fanns en blomstrande fiskerinäring. Idag finns här istället villaområden och företag. Mona Axelsson kom till Aröd-Bleket som tvååring och växte upp här. I boken berättar hon om det mesta i Aröd-Bleket; om väderkvarnarna, båtsmanshållet, kommunikationer, skolan, affärer, emigrationen, telefonstationen, missionsförsamlingen, idrott, fältspatgruvan, repslageriet, konservfabriker, stenbrott och andra verksamheter. Mona beskriver utvecklingen av verksamheter från 1700-tal fram till idag, från trankokerier och sillsalterier till dagens marina. I boken berättas om Bleket som municipalsamhälle, om fisket och så klart om alla människor som levt här, från 1700-talet och framåt. Hembygdslitteratur på nätet Böcker och skrifter utgivna av Bohusläns Hembygdsförbunds medlemsföreningar kan du köpa via hembygdslitt.se. Internetbokhandeln fylls hela tiden på med nya titlar. Husen berättar. Om människor där och då. Utgiven av Sveriges Hembygdsförbund Skriften är tänkt både som en inspiration för den som vill lära känna hembygdens äldre bebyggelse och som en praktisk handledning för studiecirklar med syfte att bedriva byggnadshistoriskt forskningsarbete. I skriften beskrivs hur man undersöker och dokumenterar äldre hus och kulturhistoriska miljöer och sedan med hjälp av arkivmaterial och andra källor kompletterar sin kunskap om de människor som en gång bodde och arbetade där. Husen berättar är en praktiskt inriktad introduktion till äldre bebyggelse, men innehåller också en mängd förslag på vidare läsning för den som vill fördjupa sig på egen hand. Prenumerera på Bohusarvet! För endast 100 kr får du en helårsprenumeration, 4 nr inklusive porto. Börja prenumerera själv eller ge bort en prenumeration! Sätt in 100 kr på Bohusläns Hembygdsförbunds pg Glöm inte ange kontaktuppgifter till prenumeranten. Tänk i tid. Se framåt genom att blicka bakåt Av Sten Rentzhog Tänk i tid är kanske första boken som ingående beskriver nyttan med historia och den är skriven på ett sätt som gör att alla kan begripa och relatera till verkligheten runt omkring oss. I minsta detalj är vi beroende av något som vi inte kan se, inte kan ta på, inte kan påverka, men som likafullt finns där: det förflutna! Ouppnåeligt och gäckande är det ständigt närvarande i våra liv, skriver Sten Rentzhog. Utvecklingen går så snabbt att vi blir ögonblickets och händelsernas fångar och det historiska perspektivet märkligt frånvarande. Boken är genom sin klara framställning en efterlängtad handledning i hur umgänget med det förflutna kan förbättra vår tankeförmåga, lära oss se nya möjligheter, få ett rikare liv. Varför hembygdsvård? Varför kulturarv och historia? Hembygdsrörelsen behöver bli ännu bättre på att motivera sin verksamhet. Med tydligare argument kan hembygdsrörelsen lättare nå nya grupper, få fler medlemmar, fler besökare, och vinna stöd från kommuner och myndigheter. I boken beskriver Sten Rentzhog ingående varför kulturarv och historia är viktigt, för samhället och för varje enskild människa. Sten Rentzhog är allsidig kulturhistorisk forskare, författare, välkänd debattör samt tidigare legendarisk chef för Nordiska museet och Jamtli. Han är också känd som initiativtagare till de stora museiprojekten Den svenska historien, Framtidstro och Nordiska museets forskarskola. Västra Götalandsregionen blir fristad tar ställning för demokrati och yttrandefrihet Hotade författare, journalister och konstnärer ska kunna finna en trygg plats i Västra Götaland. För att detta ska bli verklighet beslutar nu Västra Götalandsregionen, genom sin kulturnämnd, att bli fristadsregion. Att vara en fristadsregion betyder ett starkt ställningstagande för yttrandefriheten för konstnärer som lever under hot i sina hemländer. De enda två fristadsregioner som tidigare fanns i Europa, Toscana och Skåne, får nu sällskap av Västra Götalandsregionen. Runt om i världen ser vi att yttrandefriheten tar stryk i mer eller mindre omfattning. I vår lugna vrå av världen ska vi visa ett större engagemang för de som kämpar för yttrandefriheten och står för de demokratiska värdena, säger Alex Bergström (S), kulturnämndens ordförande. ICORN (international cities of refuge network) är det internationella nätverket för fristäder/regioner och genom medlemskap i organisationen får Västra Götalandsregionen status som fristadsregion. Samverkan med kommuner Det är i Västra Götalands kommuner som hotade konstnärer ska bo och ett flertal kommuner har redan anmält intresse för att bli fristäder. Västra Götalandsregionens roll kommer att bli att stärka kommunerna ekonomiskt i arbetet samt att säkerställa de juridiska och säkerhetsmässiga aspekterna för konstnärerna. Källa Kulturnämnden, Västra Götalandsregionen 20 21

12 Notiser Hembygdsrörelsen växer på webben Hembygdsrörelsen växer så det knakar på webben. Nu finns över tusen hembygdsföreningar på Sveriges Hembygdsförbunds webbplats. Därmed är det en av Sveriges största föreningsdrivna webbportaler. Hembygdsföreningarna gör ett stort jobb för att lyfta fram kulturarvet och historien i lokalsamhället. För att fler ska få tillgång till den lokala kulturhistorien är det viktigt att föreningarnas arbete och aktiviteter blir tillgängliga på webben, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges Hembygdsförbund. På webbplatsen finns bland annat ett kalendarium med aktiviteter för allmänheten. Besöksstatistiken för webbplatsen visar tydliga toppar under högtider som valborg, nationaldagen och midsommar. Sveriges Hembygdsförbund har medlemmar, men den kulturskatt vi har berör alla människor. Därför arbetar vi aktivt med att göra kulturarvet tillgängligt för alla och då är webben en viktig kanal, säger Jan Nordwall. Sveriges Hembygdsförbund är riksorganisation för 26 regionala hembygdsförbund och cirka lokala föreningar. Hembygdsrörelsen har sammanlagt över medlemmar. Läs mer på hembygd.se Lättläst om kulturarv Riksantikvarieämbetet arbetar för att information om kulturarv ska vara tillgänglig för alla. Nu har ämbetet skrivit lättlästa texter om några av sina webbplatser och söktjänster. Ny söktjänst för digitaliserade dagstidningar I höst lanserar Kungliga biblioteket (KB) en ny tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i dagstidningsmaterialet. Tidigare har KB mikrofilmat alla dagstidningar, men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har KB utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet. Teknikskiftet öppnar nya möjligheter för forskare att söka i materialet som omfattar svenska dagstidningar från 2014 och framåt. Därutöver finns allt det äldre tidningsmaterialet som redan är digitaliserat. Genom detta teknikskifte ger vi forskarna nya möjligheter för att snabbt och effektivt kunna söka i dagstidningsmaterialet, säger Christina Jönsson Adrial, chef för KBs avdelning för publik verksamhet. Genom söktjänsten kan användarna hitta specifika artiklar utan att veta när de publicerades eftersom det går att fritextsöka direkt i tidningstexterna. Det går också att filtrera sökningen på bland annat tid och källa. Funktionerna kommer att underlätta för de forskare som söker i dagstidningar för sitt arbete. Källa Kungliga biblioteket God respons för Sveriges Hembygdsförbunds debattartikel om lokalt engagemang mot rasism SHF har i en debattartikel i sommar lyft fram folkrörelsernas och det lokala engagemangets betydelse för att möta den organiserade rasismen i samhället. Artikeln har publicerats i över 20 olika tidningar och även kommenterats på ledarplats. Texten finns att läsa på Sveriges Hembygdsförbunds webb; hembygd.se Nu ska Sverige lära känna Europeana Riksantikvarieämbetet har dragit igång en kampanj för att göra den stora europeiska kulturdatabasen Europeana känd i Sverige. Syftet är att lära fler inom kulturarvssektorn att hitta till Europeana och de tiotals miljoner digitaliserade kulturarv som finns där, fria att använda för alla. Runt om i Europa har fler än institutioner bidragit med material till databasen, allt ifrån musik av Mozart till målningen Mona Lisa och bilder på Ales stenar. Upptäck Europeana på europeana.eu Nya museer x 3 HAMN Historiearvsmuseet i Nacka HAMN är ett regionalt utvecklingsprojekt i Fisksätra Marinas utveckling och förvandling till Saltsjö Pir. Museet ligger i den renoverade marinbyggnaden vid natursköna Baggensstäket i Fisksätra i Nacka kommun. Platsens historia I januari 2010 inleddes arbetet med att projektera för museet och den 1 juni 2014 öppnade museet. Utgångspunkten är platsens historia, Slaget vid Stäket den 13 augusti 1719 då ryska och svenska trupper drabbade samman, och människors berättelser. I HAMN kommer besökarna att möta såväl platsens historia, som det moderna samhällets i form av interaktiva och upplevelsebaserade utställningar. HAMN är ett regionalt utvecklingsprojekt i Nacka med stöd ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden Målet är att skapa ett museum med syfte att tillgängliggöra platsens historia. En historia som innefattar allt från vikingatida spår av mänsklig aktivitet, senare tiders avtryck i natur- och kulturlandskapet till verksamheter och livsberättelser i dagens mångkulturella Fisksätra. I Fisksätra bor det cirka invånare representerade av hela 80 nationaliteter och det talas 50 olika språk. Den moderna bebyggelsen i Fisksätra är ett resultat av miljonprogrammet. Området är ett av Sveriges mest tätbebyggda områden. Den geografiska placeringen vid Stockholms skärgård gör platsen attraktiv som besöksmål, såväl via land- som vattenvägen. I och med projektet HAMN bjuder Nacka kommun in till att skapa ett tvärvetenskapligt forum i nära samarbete med högskola, universitet, näringsliv och det lokala samhället. En kunskapshamn i Nacka där internationella gäster, studenter, forskare och lokala aktörer kan möta varandra i samtal med fokus på historia, integration, innovation, livsberättelser, kulturarv och hållbar samhällsutveckling. Tusenårig historia Den smala och grunda vattenvägen Baggensstäket har en fascinerande tusenårig historia som farled mellan Östersjön och Stockholm. Sju år av arkeologiska utgrävningar på slagfälten kring Baggensstäket har resulterat i över föremål. Där finns fynd daterade till vikingatid, det äldsta fyndet är en dolk daterad till slutet av 300-talet, men de flesta föremålen kommer från slaget vid Stäket Källa regeringens nyhetsbrev och hamnmuseum.se Kvinnohistoriskt museum I november öppnar Kvinnohistoriskt museum i kulturhuset Väven i Umeå. Kvinnohistoriskt museum diskuterar föreställningar om kön och makt, identitet och historia. Museet vill ge nya perspektiv på det förflutna, belysa samtiden för att tillsammans med andra forma framtiden. Kvinnohistoriskt museum ska lyfta in kvinnor i historieskrivningen för att synliggöra strukturer och idéer om manligt och kvinnligt. Det finns stora viktiga frågor som utmanar samhällen världen över; ekonomi, klimat, migration och jämställdhet. Museet ger Umeå en väg in i jämställdhetsdebatten. Detta är en mycket viktig framtidsfråga, både lokalt, nationellt och globalt, säger museichefen Maria Perstedt. Kvinnohistoriskt museum vill erbjuda spännande utställningar som känns, hörs och går rakt in i hjärtat. Kvinnohistoriskt museum har en yta på 700 kvadratmeter. Lokalerna ligger på plan fyra i kulturhuset Väven och delar våningsplan med stadsbibliotekets barn- och unga avdelning, två filmsalar och en multisal. Källa Nättidningen Svensk historia Museum över Europas historia I Bryssel öppnar 2015 ett museum över europeisk historia. Museet byggs på initiativ av Europaparlamentet och museet kommer att fokusera på tals historia och europisk integration. Vi har något som är ditt Det är budskapet som möter besökarna på den helt nya webbplatsen abmvastragotaland.se. Den finns till för dig som vill veta mera om vår regions kulturarv, om vad som finns tillgängligt på våra arkiv, bibliotek och museer och hur det kan användas i praktiken. Webbplatsen är indelad i dokument och handlingar, litteratur och bibliotek, ljud och bild samt föremål och samlingar. Läs mer på abmvastragotland.se Bohusarvet Ansvarig utgivare Mats Ekberg Redaktör Marika Russberg, marika.russberg@vgregion.se Grafisk form och layout Ove Drejenstam Redaktionsråd Ove Drejenstam Marika Russberg Lars Rydbom Ulrica Wallin Prenumeration Bohusarvet utkommer med 4 nr/år. Prenumerationspris: 100 kr/år. Bohusarvet ingår i medlemsskap i Bohusläns Hembygdsförbund inkl. Årsboken Bohuslän för 300 kr/år. Vill du prenumerera? Kontakta Hembygdsförbundets kansli: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se (mån tis, tor fre kl 09 14). Tryck Risbergs, Uddevalla, 2014 ISSN Bohusläns Hembygdsförbund Kansli Unni Andersson, Adress Box 403, Uddevalla Plusgiro Bankgiro E-post bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se Hemsida Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta inkommet material

13 Gustafsbergsdagarna 24

Grova bröd. Grova limpor, 2 st. Grova skållade bullar, 20 st. Bröd med solrosfrön. Dietistverksamheten. Skållning: Efter skållningen:

Grova bröd. Grova limpor, 2 st. Grova skållade bullar, 20 st. Bröd med solrosfrön. Dietistverksamheten. Skållning: Efter skållningen: Grova bröd Grova skållade bullar, 20 st. Skållning: 3 dl grahamsmjöl 3 dl kokande vatten Efter skållningen: 50 g margarin 3 dl vatten 1½ tsk salt 2 msk sirap 5 dl grahamsmjöl 4-5 dl vetemjöl Skållningen:

Läs mer

RECEPT B R Ö D

RECEPT B R Ö D 2019 RECEPT BRÖD TORNEDALSRIESKA 1 ¼ kg kornmjöl 11 dl kallt vatten 1 pkt jäst 1 msk salt En norrländsk delikatess Lägg GSB på ugnens trådgaller och ställ ugnen på 250 grader Rör ut jästen i lite ljummet

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

4. Häll degen i en smord och bröad avlång bakform, rymd ca 1 1/2 liter. Strö över lite rågkross.

4. Häll degen i en smord och bröad avlång bakform, rymd ca 1 1/2 liter. Strö över lite rågkross. Fullkornsbröd Gott, grovt bröd som inte behöver jäsa! Bara att röra ihop och grädda. 1 bröd 8 dl rågsikt 2 dl rågkross 1 dl havre- eller vetekli 1 dl linfrö 1 tsk salt 1 msk bikarbonat 1 dl lingonsylt

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Har du koll på dagarna?

Har du koll på dagarna? Har du koll på dagarna? Den här veckan hyllar vi kanelbullen och skickar ut en kasse fylld med godsaker för dig som älskar att baka. Och det passar dessutom perfekt eftersom det är Kanelbullens dag torsdagen

Läs mer

Av hemmabagaren bakom bloggen Pain de Martin och boken Surdegsbröd MARTIN JOHANSSON ENKLARE BRÖD RECEPT PÅ KNÅDFRIA BRÖD MED OCH UTAN SURDEG

Av hemmabagaren bakom bloggen Pain de Martin och boken Surdegsbröd MARTIN JOHANSSON ENKLARE BRÖD RECEPT PÅ KNÅDFRIA BRÖD MED OCH UTAN SURDEG Av hemmabagaren bakom bloggen Pain de Martin och boken Surdegsbröd MARTIN JOHANSSON ENKLARE BRÖD RECEPT PÅ KNÅDFRIA BRÖD MED OCH UTAN SURDEG 2010 Martin Johansson och Natur & Kultur, Stockholm Text, form

Läs mer

Hallands kulturhistoriska museum

Hallands kulturhistoriska museum Hallands kulturhistoriska museum Alla recepten nedan förutom konfekten kommer från Anna Weckers kokbok som ursprungligen publicerades på tyska 1597. Boken publicerades även på danska, delar av den 1616

Läs mer

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd LEVAIN BRÖD 1 stort levain bröd 10 g färsk jäst 6 dl ljummet vatten 14 15 dl vetemjöl special 4 dl surdeg av vete (se nedan) 1 1/2 msk salt 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Smula jästen i en bunke och lös upp den

Läs mer

Christine Gustavsson Lott nr 87

Christine Gustavsson Lott nr 87 Christine Gustavsson Lott nr 87 Min kolonilott har jag haft sen 2000. Ibland känns det som om jag alltid varit där, men jag tycker ändå att det då och då känns som om jag fortfarande är ny. När jag var

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga Vad händer idag och varför? Ni tränar på olika baktekniker Gluten, Degspad, Rundriva, Jäsa, Nagga Vi ska baka matbröd/bullar som ni i gruppen försöker göra mer hälsosamt.

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Presentation av dig själv via folkbildning.net och till kursledare till första. torsdagen 18 september. (ca 2 tim varav 1 tim torsdag kväll)

Presentation av dig själv via folkbildning.net och till kursledare till första. torsdagen 18 september. (ca 2 tim varav 1 tim torsdag kväll) Kursens innehåll: Vecka1: Presentation av dig själv via folkbildning.net och till kursledare till första torsdagen 18 september. (ca 2 tim varav 1 tim torsdag kväll) Vem är du? Var arbetar du? Varför väljer

Läs mer

Bullbak för fika i bersån

Bullbak för fika i bersån 1 Bullbak för fika i bersån Bullar för kalaset, fikat eller bara för att ha i frysen. Här är fem recept på goda bullar. Foto: Ulf Svensson Grunddeg till vetebullar Ingredienser 40 bullar 50 g jäst, för

Läs mer

Saftigt & gott med fiber. Baka och laga mat med kostfibern Fibrex

Saftigt & gott med fiber. Baka och laga mat med kostfibern Fibrex Saftigt & gott med fiber Baka och laga mat med kostfibern Fibrex Dansukker Fibrex är en kost fiber framställd från socker betor. Den är naturligt fri från gluten och en perfekt fiberkälla även för gluten

Läs mer

Baka med surdeg. I Egypten använde man surdeg för 4000 5000 år sedan.

Baka med surdeg. I Egypten använde man surdeg för 4000 5000 år sedan. Baka med surdeg I Egypten använde man surdeg för 4000 5000 år sedan. I Sverige har vi använt surdeg sedan början av 1000-talet e Kr. Man sparade lite deg från varje bakning och höll degen vid liv. Eller

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern

Läs mer

Janssons frestelse 1 burk (150 g) skinn- och benfri ansjovis 8 medelstora kokta potatisar 2 gula lökar 2 ½ msk margarin 2 dl grädde 1 ½ msk skorpmjöl

Janssons frestelse 1 burk (150 g) skinn- och benfri ansjovis 8 medelstora kokta potatisar 2 gula lökar 2 ½ msk margarin 2 dl grädde 1 ½ msk skorpmjöl Janssons frestelse 1 burk (150 g) skinn- och benfri ansjovis 8 medelstora kokta potatisar 2 gula lökar 2 ½ msk margarin 2 dl grädde 1 ½ msk skorpmjöl Skala löken, skär den i skivor och fräs den i stekpanna

Läs mer

Att baka med råg och surdegskultur

Att baka med råg och surdegskultur Att baka med råg och surdegskultur En folder om rågbrödsbakning med de enklaste recepten och utan onödiga tillsatser. Hur du gör din surdegsgrund, förvarar den, förökar upp den och använder den till att

Läs mer

Bread & Cake... en unik bakplatta. Einzigartige Keramik seit 1964

Bread & Cake... en unik bakplatta. Einzigartige Keramik seit 1964 Bread & Cake... en unik bakplatta Einzigartige Keramik seit 1964 BreaD & Cake Hemligheten med Bread & Cake Det unika med Bread & Cake är den patentskyddade bakrännan. Innan plattan med degen sätts in i

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth

en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth FIKONKAKA En saftig och god fruktkaka som bara blir godare efter några dagar. Den går också bra att frysa. GÖR SÅ HÄR: 1. Finhacka fikonen

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Juni 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro

Juni 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro Månadsprogram Juni 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro Öppet för alla seniorer i Skurups Kommun Glad sommar önskar kristallen! Juni Vecka 23 Måndag 3 Sittgymnastik kl. 10.00 11.00 Bingo kl. 14.00-15.30

Läs mer

Gifflar med äppelmos Sverige

Gifflar med äppelmos Sverige Gifflar med äppelmos Ugnstemperatur/tid/antal: 225 ca 12 min. 32 st 5 dl mjölk 1 dl socker 1/2 tsk salt 1 st ägg ca 15 dl vetemjöl Fyllning äppelmos strösocker Smält smöret i en kastrull och häll på mjölken.

Läs mer

FOODNOTES. tävling 2018

FOODNOTES. tävling 2018 RECIPES DONE BY VEMDALENS YOUTHS FOODNOTES I GRÖNSAKSMÅLET MER GRÖNSAKER TILL FEMTEKLASSARNA!! tävling 2018 19. Ingredienser 75 gr Kruskakli, 650 gr Lantbrödsmjöl, 50 gr Jäst, 4 dl Vatten (fingervarmt),

Läs mer

smaker från grekland 17 februari 2019 ABROTOS Ekologisk mat- och vinkultur ABROTOS Kooperativ ekonomisk förening

smaker från grekland 17 februari 2019 ABROTOS Ekologisk mat- och vinkultur ABROTOS Kooperativ ekonomisk förening Matglädje MED ABROTOS RECEPT 17 februari 2019 Sander g johansson matmästare ABROTOS Ekologisk mat- och vinkultur ABROTOS Kooperativ ekonomisk förening Oliver med ouzo 3 dl kalamataoliver 1 röd chilifrukt,

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vegetariska receptfrån Paul Svensson. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Paul Svensson. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Paul Svensson Couscous tagine med ugnsrostade grönsaker, yoghurt och saffran fullkornscouscous grönsaksbuljong 9 dl 7,5 dl lagerblad 2 gurkmeja saffran y msk 1 g tomater 3 aubergine

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön DELA DITT BRÖD Tunt knäcke med frön 1 bröd Tillagningstid: 60min ingredienser 1 dl sesamfrön 1 dl solrosfrön 1 dl pumpafrön 1/2 dl krossade linfrön 2 dl vetemjöl special (eller dinkel) 1/2 tsk salt 1/2

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE

PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil. Men protein är också bra för

Läs mer

Handelsträdgården på Nösund

Handelsträdgården på Nösund Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap Årsskrift 2017 Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap ger varje år ut en liten skrift om ämnen som på olika sätt är

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Scones får inte fattas på tebjudningen! Det här är ett klassiskt recept. Variera gärna med att tillsätta lite hackad choklad eller bär i degen.

Scones får inte fattas på tebjudningen! Det här är ett klassiskt recept. Variera gärna med att tillsätta lite hackad choklad eller bär i degen. Scones Scones får inte fattas på tebjudningen! Det här är ett klassiskt recept. Variera gärna med att tillsätta lite hackad choklad eller bär i degen. 3 dl filmjölk, naturell yoghurt eller mjölk 75 g smör

Läs mer

IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR

IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR Inter IKEA systems B.V. 2015 DET BÖRJAR MED MATEN IKEA erbjuder moderna svenska smaker genom att sälja och servera mat med respekt för människor och miljö.

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Detta recept är busenkelt: Tips från Fredrik:

Detta recept är busenkelt: Tips från Fredrik: Müsliknäckebröd Detta recept är busenkelt: 4 brödkakor 300 g (3 dl) fil 300 g (3 dl) rågsurdeg 300 g (5 dl) stenmalet rågmjöl 300 g (5 dl) stenmalet fullkornsdinkel 20 g (2 tsk) salt En god blandning av

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

THORILDS BASRECEPT. 1 ½ tsk torrjäst 1 msk matolja ½ dl fibrex ½ dl krossade linfrö ½ dl solrosfrö 2 dl vatten (37 )

THORILDS BASRECEPT. 1 ½ tsk torrjäst 1 msk matolja ½ dl fibrex ½ dl krossade linfrö ½ dl solrosfrö 2 dl vatten (37 ) Gör så här: För samtliga recept som följer på det här uppslaget (Thorilds recept) skriver Thorild att man efter att maskinen gått i 10 minuter ska: - Kontrollera att alla ingredienser kommit in i degen.

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

MEDLEMSINFO Västra Göinge Hembygdsförening December 2015/Januari 2016

MEDLEMSINFO Västra Göinge Hembygdsförening December 2015/Januari 2016 MEDLEMSINFO Västra Göinge Hembygdsförening December 2015/Januari 2016 Hänt sedan sist Ja det har hänt en del sedan sist. Det har varit en intensiv höst för styrelsen och inför den nya utställningen Leksaker

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar Prisa poωatisen! Text & recept Tina Nordström Ass receptutvecklare benny cederberg Foto Magnus Palmér Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset Först och främst ska vi väl tacka Alströmer för att

Läs mer

Vår-Medley. Lördagen den 25 mars 2006 kl. 18. Starter Fikon med ost. Förrätt Grön vårsoppa med bröd och parmesansmör

Vår-Medley. Lördagen den 25 mars 2006 kl. 18. Starter Fikon med ost. Förrätt Grön vårsoppa med bröd och parmesansmör Vår-Medley Lördagen den 25 mars 2006 kl. 18 Starter Fikon med ost Förrätt Grön vårsoppa med bröd och parmesansmör Huvudrätt Svampspäckad oxfilé med pommes Anna fänkål och oliver i rödvinssås haricots vertes

Läs mer

EN SMAKSAK. Vänner! About these Idag ads ska ( these ads/)

EN SMAKSAK. Vänner! About these Idag ads ska (  these ads/) EN SMAKSAK EC Vänner! About these Idag ads ska (http://en.wordpress.com/about these ads/) vi prova något nytt här på bloggen, nämligen gästbloggning. Idag låter jag en annan matbloggare få utrymme att

Läs mer

LANDSBYGDSENHETEN. Det goda kaffebrödet. 18 och 25 november 2014. Receptsamling. Recept: Birgitta Rasmusson

LANDSBYGDSENHETEN. Det goda kaffebrödet. 18 och 25 november 2014. Receptsamling. Recept: Birgitta Rasmusson LANDSBYGDSENHETEN Det goda kaffebrödet 18 och 25 november 2014 Receptsamling Recept: Birgitta Rasmusson Juldammsugare (ca 15 st) 5 dl blandade kaksmulor av sockerkaka och småkakor 50 g mandelmassa 50

Läs mer

Recept NORSK FJORDÖRRET

Recept NORSK FJORDÖRRET Recept Carpaccio av med äggsås Prova detta recept på carpaccio där tunna skivor fjordörret kryddat med salt, peppar och körvel serveras med äggsås, citrongelé och knäckebröd. En perfekt förrätt. Dela fjordörretfilén

Läs mer

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Lönkan, 18.1 2012 Innehållsförteckning Pastejer 1... 3 Pastejer 2... 4 Havreflarn... 5 Sockerkaka (tårtbotten)... 6 Gräddtårta... 7 Kaneläss... 8 Rulltårta... 9

Läs mer

Vårmeny. Lördagen den 13 mars 2004.

Vårmeny. Lördagen den 13 mars 2004. Vårmeny Vårmeny Lördagen den 13 mars 2004. Paté med rökt kött, oliver och lingon- och äppelsås, kuvertbröd Vegetariskt alternativ: Grönsakspaté med prickig sås, kuvertbröd Ruccolasallad med valnötskärnor

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Bohusläns hembygdsförbunds verksamhetsplan 2018

Bohusläns hembygdsförbunds verksamhetsplan 2018 . Bohusläns hembygdsförbunds verksamhetsplan 2018 Bohusläns hembygdsförbund (Bhf) arbetar för att stärka och stödja medlemsföreningar i arbetet med att bevara, använda och utveckla vårt gemensamma kultur-

Läs mer

Meny Böckling röra. Nils Oscar India Ale. Corvina Veronese Ripasso Harveys Bristol Cream

Meny Böckling röra. Nils Oscar India Ale. Corvina Veronese Ripasso Harveys Bristol Cream Meny 2006-02-26 Böckling röra Nils Oscar India Ale Pepparstekt kalvfilé med rödbetor, getost och pinjenötter Serverad med risonipasta. Corvina Veronese Ripasso 2002 Choklad soppa med ananas & marshmallows

Läs mer

Maria Österlund. I affären. Mattecirkeln Vikt 1

Maria Österlund. I affären. Mattecirkeln Vikt 1 Maria Österlund I affären Mattecirkeln Vikt 1 NAMN: Ringa in de vågar du känner till. I affären vägs en del varor i kassan. Ringa in de varor som brukar vägas i kassan. t.ex mat brev människor människor

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga Varför: Mat, måltider och hälsa Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

Läs mer

Bread. Cake. ... en unik bakplatta. Handmade in Germany

Bread. Cake. ... en unik bakplatta. Handmade in Germany Bread Cake... en unik bakplatta Handmade in Germany Bread Cake... en unik bakplatta Vad doftar bättre än nybakat bröd fortfarande ugnsvarmt och riktigt saftigt? Med Bread&Cake kan du i en handvändning

Läs mer

Bjud på läckra sommartapas

Bjud på läckra sommartapas 1 Bjud på läckra sommartapas Piffig plockmat och smårätter med doft av medelhavet. Foto: Susanne Almers Spansk tortilla med heta vitlöksräkor Ingredienser 4 personer 8 st potatisar, fasta 1 st lök, stor,

Läs mer

Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest!

Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest! Matinspiration & Recept från Coop Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest! Låt Coop planera veckans middagar! Matlådan Vår Middag hjälper dig att äta mer varierat utan att du behöver lägga

Läs mer

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

En levande hembygd öppen för alla

En levande hembygd öppen för alla En levande hembygd öppen för alla Kulturarvsrörelsen vill fortsätta vara stark och utvecklas. Nu är det tid att se över vad vi kan göra bättre och tydligare. På så sätt hoppas vi få gehör för föreningens

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km. Årets långa sommarvandring med gästvandrare av båda könen gick från Simremarken till Skateholm. Vi började med att parkera de 8 bilarna vid Skateholms camping, hållplats Cedervägen. Vi var i väldigt god

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt 1000 varma tack för den informativa, kunskapsfyllda, lättillgängliga boken Glutenfritt gott och enkelt! Alla lättbakade, goda och säkra recept kommer

Läs mer

Välkommen ombord! Nu är du Garantör. En av tio, bland över 11 000 sökande. Häftigt, va? Och grattis till ett av Sveriges mest sökta jobb!

Välkommen ombord! Nu är du Garantör. En av tio, bland över 11 000 sökande. Häftigt, va? Och grattis till ett av Sveriges mest sökta jobb! Välkommen ombord! Nu är du Garantör. En av tio, bland över 11 000 sökande. Häftigt, va? Och grattis till ett av Sveriges mest sökta jobb! Matkassen du har framför dig är den första av totalt tolv, fylld

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet ROSA BANDET EDITION a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 42 a Broccolisoppa med tunnbrödsrulle b Chicken nuggets med arrabbiatakräm c Hoisinstekt lax med gröna bönor ica.se/matkasse

Läs mer

DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER

DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER 1920-TALET Eskil Tåg-2009 I mitten av 1920 talet åkte Tora

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Hur tror du att det var att leva för hundra år sedan? Titta så fin jag blev med lockar i håret! Vi frågade några 6-åringar: "Det var krig, man bodde i stenhus, de

Läs mer

Juli 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro

Juli 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro Månadsprogram Juli 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro Öppet för alla seniorer i Skurups Kommun Kristallen där skratten, värmen, och gemenskapen blomstrar! Juli Vecka 27 Måndag 1 Sittgymnastik kl.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer