Kungl. biblioteket / LIBRIS-avdelningen. LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen

Transkript

1 Nummer 81 ISSN LIBRIS-meddelanden Kungl. biblioteket / LIBRIS-avdelningen LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen LIBRIS klassiska och nya verksamhetsområden eller var går gränsen mellan de nationella uppgifterna (LIBRIS-avdelningen) och de lokala (LIBRIS-biblioteken) I det här numret: LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen Portalupphandlingen - lägesrapport Några reflektioner över nyttan med MARC21 Är boken utlånad? 8 Låntagarbeställningar i LIBRIS Nyheter i LIBRIS webbsök 10 Står E: et i E-böcker för Elände? Teknobabbel 12 Samtal med Sten Hedberg 13 Ny i LIBRIS 18 Summary in English 22 LIBRIS uppdrag har i alla tider varit tudelat. LIBRIS ska vara ett rationaliseringsinstrument för medlemsbiblioteken, men ska också synliggöra samlingarna vid landets akademiska bibliotek. LIBRIS klassiska verksamhetsområden har varit den centrala samkatalogen och det nationella fjärrlånesystemet. Nu utvidgas dock hastigt gränserna för vad som är LIBRIS centrala uppgifter. Standardiserad teknik och effektiva datanät möjliggör stora sömlösa lösningar, där den som söker information eller någon speciell tjänst kan vandra ut och in i olika system utan att behöva veta var han/hon befinner sig. Det som tidigare hanterades lokalt kan nu effektivare få en central nationell lösning. Den nationella nivån är i sin tur en del av en större internationell struktur, byggd på överenskommelser och gemensamma standarder. Utvecklingen av LIBRIS verksamhet går i två riktningar samtidigt, den lokala och den globala. LIBRIS tjänster blir i ännu större utsträckning än tidigare en del av det enskilda bibliotekets systemlösningar och slutanvändarna inte bara medlemsbiblioteken - en naturlig målgrupp. Samtidigt utgör LIBRIS en väl integrerad del av ett internationellt nätverk där sharing resources är honnörsord. Detta nummer av LIBRIS-meddelanden ger några exempel på aktuella projekt som följer dessa utvecklingslinjer inom LIBRIS klassiska områden LIBRIS Classic och LIBRIS nya områden LIBRIS Nouveau. LIBRIS uppdrag Det kan vara på sin plats att påminna om LIBRIS uppdrag och regeringens särskilda satsning på LIBRIS år Satsningen hade helt klart ett samband med utbyggnaden av svenskt universitets- och högskoleväsen under samma period. Nästan alla residensstäder i landet blev under 80- och 90-talen säte för egna och självständiga högskolor och förlade i sin tur utbildningar på andra orter i sina regioner. De nya högskolorna fick förutom grundutbildning även i uppdrag att bedriva kvalificerad forskning inom sina respektive ämnesområden. En samordning och effektivisering av utbildningsväsendet hade också inneburit att landstingskommunala hälso- och vårdutbildningar organisatoriskt inlemmats i den statliga högskoleorganisationen. I samband med regionaliseringen av det högre utbildningsväsendet underströks den så kallade tredje uppgiften. Utbildningarnas roll som en utvecklingsfaktor för det regionala samhället och näringslivet blev allt viktigare. För att stödja de nya högskolornas informationsförsörjning och för att överhuvudtaget samordna landets högre utbildning gjorde staten några centrala infrastruktursatsningar. En av dem var LIBRIS, en annan den snabba utbyggnaden av SUNET. Ett viktigt dokument i sammanhanget är 1996 års forskningsproposition (1996/97:5), ett uppfordrande dokument för ansvariga inom landets biblioteksverksamhet. I propositionen framhåller regeringen att den ser landets biblioteksväsende som en enhetlig och samverkande resurs, oavsett om biblioteket har statligt, landstingskommunalt eller kommunalt huvudmannaskap (s. 70). Ett tekniskt systemskifte I januari 2002 driftsatte LIBRIS sitt nya nationella katalogsystem. Då fullbordades det tekniska systemskifte som inletts redan

2 Sida 2 LIBRIS-meddelanden Nu utvidgas dock hastigt gränserna för vad som är LIBRIS centrala uppgifter i samband med driftstarten av webbsök i mars samma år. Med inledningen av 2002 hade LIBRIS lämnat stordatormiljö och servicebyråtjänster bakom sig och helt gått över till modern unix- och windowsmiljö med en egen driftorganisation. Sverige hade också anpassat sig till det internationella datalagringsformatet MARC21, vilket kommenteras i detta nummer av Christer Larsson. Webbsök, fjärrlånesystemet, bibliotek.se, den administrativa biblioteksdatabasen, och alla andra egenutvecklade rutiner för export, statistik med mera var framtagna med senaste utvecklingsverktyg inom Java- och Visual Basicområdet. Alla kategorier av svenska bibliotek ca 270 stycken visar sina samlingar i LIBRIS, webbsök har upptill sökningar per dag, över bibliotek använder det gemensamma fjärrlånesystemet (ca 30% folkbibliotek) och bibliotek.se ger i stort sett en samlad bild av de svenska bibliotekens resurser. LIBRIS har i en mening utvecklats till en gemensam plattform för landets bibliotek, men ökade krav på nya tjänster och större möjligheter till regional, lokal och till och med personlig anpassning av de nationella biblioteksresurserna är utmaningar för den närmaste framtiden. LIBRIS och framtiden 1 LIBRIS Classic Inom ramen för LIBRIS Classic hör de projekt som rör insamlingen av data till LIBRIS databas och presentationen av de nationella resurserna i LIBRIS webbsök. Till det klassiska inom Bibliotekssverige hör även Sten Hedberg, som under en lång följd av år spelat en central roll för inte minst LIBRIS. Sten pensionerades från sin tjänst vid Uppsala universitetsbibliotek förra året, men är fortfarande aktiv med konsulttjänster för bland annat LIBRIS nya formathandbok. Helena Forssblad har under våren intervjuat honom och deras samtal utmynnade i en artikel som presenteras i detta nummer av LIBRIS-meddelanden. Den största invändningen mot användbarheten av en samkatalog av LIBRIS slag är att man inte kan se om en bok är utlånad eller finns på hyllan. Information om lånestatus saknas. Sedan början av maj kan LIBRIS nu erbjuda detta. Tomas Friberg skriver mer om detta enkla, men revolutionerande projekt. Det elektroniska materialet i form av e-tidskrifter och e-böcker skapar behov av nya rutiner för att ta emot och hämta data. Under året har det arbetats intensivt med en lösning för beståndsredovisning av e-tidskrifterna i LIBRIS. Detta har nu funnit sin lösning och de nationella BIBSAMavtalen läggs snabbt in i LIBRIS databas. Leveranser av bibliografisk information för e-böcker från NetLibrary har också utlovats direkt till LIBRIS. Den snabba utvecklingen av produktion och lagring av elektroniska resurser ställer nya krav på att hämta både bibliografiska data och fulltexter. LIBRIS räknar därför med att under den närmaste framtiden sätta upp en så kallad harvester som kan hämta bibliografiska poster och även själva dokumentet från olika källor för central lagring. Aktuell standard är OAI Open Archive Initiative. I förlängningen skapar vi också inmatnings- och katalogiseringsformulär för direkt lagring av metadata och fulltextdokument. Detta kommer att presenteras under ett seminarium på Bok&Bibliotek i Göteborg och i ett senare nummer av LIBRIS-meddelanden. Internationellt har LIBRIS knutit flera kontakter under det gångna året. Syftet med dessa initiativ är att ge landets bibliotek utökad tillgång till framförallt bibliografisk information, med syfte att underlätta den egna katalogiseringen. ONE bildades för ganska exakt ett år sedan med medlemmar som svenska KB, British Library, DBC (Danmark), BIBSYS (Norge), Helsingfors universitetsbibliotek, ICCU (Italien) och Ungerns nationalbibliotek. Även här sker en gemensam standardutveckling för att förenkla informationsutbyte och långt framskridna planer finns på att bilda en gemensam resursdatabas som innehåller information av intresse för medlemmarna. LIBRIS fjärrlån behandlas också i detta nummer. Där skriver Britt Sagnert om det senaste inom fjärrlån, nämligen ett beställningsformulär som den enskilde låntagaren själv kan fylla i. Då påbörjas en intressant utveckling mot att låntagarna ska kunna göra sina beställningar hos aktuellt bibliotek utan direkt inblandning av ett beställande

3 Nummer 81 ISSN Sida 3 bibliotek. Dit har vi inte nått riktigt ännu, men resan är påbörjad. LIBRIS och framtiden 2 LIBRIS Nouveau LIBRIS genomför en nationell upphandling av ett portal- och länkserversystem för LIBRIS-biblioteken. Lisa Petersen skriver om det i detta nummer. Detta är något radikalt nytt i LIBRIS historia. LIBRIS klassiska verksamhetsområde är databasen eller databaser. Till det kopplar vi fjärrlån och söksystem. Portalsystemet är ett gemensamt söksystem som ska knyta ihop källor från när och fjärran och för olika målgrupper. Lisa beskriver bakgrunden och målet för upphandlingen. Ambitionen har varit att det enskilda biblioteket ska slippa göra en egen investering för sin egen portal. I höst vet vi om vi nått ända fram. Arbetet med LIBRIS som lokalt system har inletts efter 30 år av diskussioner. Den långa startsträckan till trots är detta ett helt nytt område för LIBRIS. Det första konkreta steget var att införa lånestatusinformation i LIBRIS. Det är det första resultatet av ett projekt som LIBRIS påbörjade tillsammans med Stockholms universitetsbibliotek under våren. En vidare ambition är att kunna använda LIBRIS webbsök som lokal bibliotekskatalog. Där kan man tänka sig att biblioteksbesökaren söker direkt i webbsök, men väljer att få svaren på det aktuella bibliotekets bestånd. Genom en knapptryckning utvidgas sökningen till att gälla hela webbsök. I den lokala bilden återfinns lånestatus som hämtats från det lokala systemet. Man kan tänka sig flera kopplingar, t.ex. reservationsmöjligheter. Fortfarande är det dock en samverkan med det lokala systemet som gäller. Information hämtas därifrån, men visas i LIBRIS-systemen. En tidsvinst borde dock kunna göras genom att arbetsinsatsen för den lokala katalogen minskas avsevärt. Detta återkommer vi också till i senare nummer av LIBRIS-meddelanden och vid seminarier. Information om LIBRIS LIBRIS-avdelningen har sedan förra sommaren ägnat mycket tid till att informera om vad som försiggår på avdelningen. Det senaste i raden av seminarier var Teknobabbel, arrangerat av utvecklarna på LIBRIS för systembibliotekarierna vid LIBRIS-biblioteken. Tomas Friberg skriver om detta och menar att en fortsättning följer. LIBRIS ska också ha ett seminarium på Bok&Bibliotek. Dessutom kommer vi snart att kunna presentera helt nya webbsidor. I detta nummer finns även presentationer av några av de nya LIBRIS-bibliotek som tillkommit under senare tid. Mats Herder, avdelningschef mats.herder@libris.kb.se Arbetet med LIBRIS som lokalt system har inletts efter 30 år av diskussioner.

4 Sida 4 Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden...de flesta funktioner och anpassningar ska kunna skötas i den centrala installationen och kunna erbjudas utan avgift till biblioteken Portalupphandlingen lägesrapport Som många säkert redan känner till arbetar LIBRIS-avdelningen för närvarande med att upphandla ett portalprogram och en länktjänst för nationellt bruk. Den 23 april 2003 öppnades anbuden och fram tills dess att beslut om leverantör har fattats är all information om anbuden sekretessbelagda. Däremot kan det nu vara en bra tidpunkt att berätta lite mer om innehållet och andemeningen i vår kravspecifikation, hur vi har resonerat och vilket resultat vi hoppas på. Det kan också vara bra att påminna om att portalen är tänkt som ett komplement till LIBRIS övriga tjänster. LIBRIS webbsök och bibliotek.se kommer t. ex. att finnas kvar som separata tjänster, även om de också kan vara sökbara inifrån portalen. Övriga tjänster kommer också att finnas kvar som förut. Centralt och lokalt Det har förts många diskussioner, på LIBRIS, i referensgruppen och i LIBRIS ledningsgrupp, om uppdelningen av centrala funktioner och lokala anpassningar, och eventuella behov av lokala installationer. Vi författade slutligen kravspecifikationen med den primära målsättningen att kunna köpa och installera ett centralt system, med möjligheter till lokala anpassningar för enskilda bibliotek gällande gränssnitt, resurser, behörigheter etc. Som en option i kravspecifikationen finns dessutom möjligheten för enskilda bibliotek att köpa till lokala installationer, om det skulle bli aktuellt. Vår grundläggande uppfattning och förhoppning är därmed att de flesta funktioner och anpassningar ska kunna skötas i den centrala installationen, och kunna erbjudas utan avgift till biblioteken. Hur ska systemet administreras? Vi tänker oss alltså i första hand en central installation, men när det gäller administrationen av systemet tror vi däremot att det finns stora vinster med att distribuera/ delegera så mycket som möjligt av det som rör lokala anpassningar. Det som är gemensamt för alla, t.ex. konfiguration av sökkällor, mappning av söksyntaxer, teckenmappning och underhåll av URL:er räknar vi med att kunna sköta centralt. Men det övriga, t. ex. behörigheter, beståndsuppgifter, lokala gränssnitt, lokala uppdelningar av resurser och annat hanteras lämpligen av det enskilda biblioteket, för minsta möjliga byråkrati och mesta möjliga frihet. I grund och botten är det samma filosofi som används när det t.ex. gäller LIBRIS gemensamma katalog: LIBRIS-avdelningen står för den tekniska lösningen samt drift och utveckling av kringfunktionalitet, medan LIBRISbiblioteken bidrar med innehållet. Funktionalitet Alla kanske inte minns vad portalen förväntas kunna göra? En kort rekapitulation av den tänkta funktionaliteten: Portalprogrammet ska ha funktioner för samtidig sökning i många olika elektroniska resurser, i samma gränssnitt, med dubblettutslagning och enhetlig presentation av sökresultatet. Portalprogrammet ska också ha funktioner för att identifiera användaren på olika sätt, så att användaren får tillgång till rätt resurser. En identifierad användare bör också kunna spara sökfrågor, ha stående sökfrågor som exekveras regelbundet, skapa en virtuell bokhylla med sina favoritkällor, osv. Förutom detta behövs också en länktjänst för att förenkla tvärförbindelserna mellan de olika elektroniska resurserna. Med hjälp av länktjänsten skapas ett smörgåsbord av nya länkar, t ex från LIBRIS webbsök till andra databaser eller från referensdatabaser till fulltextdatabaser. Målsättning och tidplan Vi hoppas att LIBRIS med denna portal och länktjänst ska kunna erbjuda en teknisk lösning för att stödja och rationalisera arbetet med elektroniska resurser ute på biblioteken. Vi hoppas också att det för slutanvändaren kommer att innebära bättre överblick och enklare navigation bland det digitala materialet. En viss förskjutning i tidplanen har skett, men vi räknar med att kunna offentliggöra beslutet och skriva kontrakt i augusti. Driftsättning av grundsystemen bör kunna genomföras under senare delen av hösten och vintern, men alla lokala anpassningar kommer förstås inte att finnas med från starten. Utvecklingen av de lokala delarna kommer troligen att vara en process som pågår under hela Lisa Petersen, bitr. avdelningschef lisa.petersen@libris.kb.se

5 Nummer 81 ISSN Sida 5 Några reflektioner över nyttan med MARC21 Det har nu gått snart ett och ett halvt år sedan LIBRIS tog steget över till MARC21. Den historiska övergången ägde rum 23 januari 2002, och alla LIBRIS-bibliotek katalogiserar idag enligt ett format som i allt väsentligt följer den MARC21-standard som beskrivs på Library of Congress webbsida MARC Standards, Internationell mittfåra och inträdesbiljett Därmed har LIBRIS anslutit till den internationella mittfåran vad gäller teknik- och formatutveckling en mittfåra som ger inträdesbiljett till en fortsatt utveckling baserad på öppna och standardiserade verktyg. LIBRISbiblioteken har också i en helt annan utsträckning än tidigare fått tillgång till MARC21-formaterade poster från utländska källor, något som torde bidra till en rationaliserad katalogiseringsprocess. Samtidigt har de nödvändiga delarna i svensk katalogiserings- och tillämpningspraxis kunnat tillgodoses och bevaras, till exempel i fråga om originaltitel, SAB-klassifikation, Svenska ämnesord och möjligheterna att registrera lokala (biblioteksspecifika) ämneselement. Katalogiseringsformatet kan sägas utgöra en bas för LIBRIS verksamhet, men formatet ensamt räcker naturligtvis inte långt det skulle bli som ett hus byggt på stabil grund, men där väggar och tak fortfarande saknas. Den 23 januari 2002 innebar inte heller bara övergång till MARC21. Detta datum innebar också övergång till en helt ny katalogiseringsmiljö, med nytt katalogsystem och en alltigenom integrerad auktoritetskontroll. Som alla säkert erinrar sig har de senaste åren också karakteriserats av dramatiska och inte helt problemfria omvälvningar inom flera områden; hit hör bland annat Swe- MARC-experimentet och uppsägningen av kontraktet med Dynix GmbH, liksom arbetet med att bygga upp en modern och driftsäker teknisk LIBRIS-miljö. Mats Herder har sammanfattat hela denna process i sin artikel Med fokus på samkatalogen (LIBRISmeddelanden, 2002(80), s. 1-4). Teknikutveckling i en föränderlig omvärld Övergångsfasen har nu passerats, och det gäller att stabilisera och befästa, samtidigt som utvecklingsarbetet måste fortgå. LIBRIS uppgift är att tillhandahålla verktyg som kan bidra till en effektiv och rationell verksamhet vid landets bibliotek detta gäller såväl katalogiseringsprocessen som tillhandahållandet av bibliotekens material. Detta är inte rätta platsen att beskriva alla pågående och planerade utvecklingsprojekt, men man kan i alla fall konstatera att LIBRIS under det senaste året har etablerat en stabil teknisk plattform som ger möjligheter till vidareutveckling i takt med en ständigt föränderlig omvärld. Man vågar nog också påstå att det är övergången till MARC21 som på ett avgörande sätt har bidragit till detta; likaså är det med all säkerhet inom just teknikområdet som man kan se de mest omedelbara fördelarna med ett standardformat. MARC21 intar en ställning som internationell de facto-standard och utgör därigenom också utgångspunkt för mycket av den teknik- och formatutveckling som sker internationellt. Detta är tydligt inom till exempel XML-tillämpning, och blir förmodligen så även inom den fortsatta utvecklingen av FRBR (Functional Requirement for the Bibliographic Record), trots att såväl XML som FRBR definitionsmässigt är (eller skall vara) helt fristående från det bibliografiska formatet. och katalogisatörsperspektivet Även ur ett katalogisatörsperspektiv är det i längden nödvändigt med ett i grunden standardiserat format som MARC21, även om fördelarna kanske inte alltid är lika uppenbara i det dagliga katalogiseringsarbetet. Vi lever i en värld där formerna för publicering förändras, och där nya medietyper tillkommer kanske kan man också säga att publiceringen tenderar att bli mer internationell till sin karaktär. I en sådan värld blir det ohållbart att i längden upprätthålla och underhålla ett eget nationellt format, men givetvis finns anledning att (inom rimliga gränser) ändå slå vakt om svensk praxis såsom redan berörts i denna artikel. Det perfekta formatet? Detta innebär inte att MARC21 är något perfekt format, och det är väl inte heller någon som med allvar har hävdat. Vi känner alla till formatets tillkortakommanden, den katalogkortsliknande poststrukturen (och vad detta medför i form av datadubblering), den bristfälliga formateringen i titelfältet, den besvärande inbyggda ISBD-interpunktionen med Man vågar nog också påstå att det är övergången till MARC21 som på ett avgörande sätt har bidragit till detta

6 Sida 6 LIBRIS-meddelanden En vision är att LIBRIS nya formathandbok skall kunna ge detta helhetsgrepp, det vill säga fungera som det nav utifrån vilket katalogisatören (och även andra intressenter) kan nå alla tillämpningsanvisningar mera. Det var också sådana inslag som föranledde konstruktionen av SweMARC, ett svenskt format som var befriat från bristerna i MARC21 och som syftade till maximal flexibilitet. Ironiskt nog var det just detta som blev SweMARCs fall det perfekta formatet tenderade att i ett internationellt perspektiv fungera som en begränsande faktor. MARC21 har den ovedersägliga fördelen att vara just de facto-standard, och med en lätt överdrift kan man säga att funktionaliteten då blir av underordnad betydelse. Från en annan utgångspunkt kan man uttrycka detta som att MARC21 faktiskt fungerar tillräckligt bra för att alla väsentliga katalogiseringsbehov skall kunna tillgodoses. Det mesta går att göra, men kanske på ett annat sätt än tidigare typexempel är SAB-klassifikation och katalogisering av flerbandsverk. Nationella och lokala formatavvikelser är tillåtna inom vissa ramar, men LIBRIS har endast behövt utnyttja denna möjlighet i ett fåtal fall (främst för originaltitel och lokala ämneselement). Vi kan också se att MARC21 hela tiden utvecklas, även i en riktning som långsiktigt gör det bättre skickat för en europeisk katalogiseringstradition (fast själva kärnan i formatet kommer antagligen att bestå). Man kan också konstatera att MARC21 erbjuder ett smörgåsbord av möjligheter, både i fråga om fältuppsättning och i fråga om tilllämpningsmöjligheter. Det finns egentligen fem olika MARC21-format, varav LIBRIS använder tre stycken (bibliografiskt format, auktoritetsformat och beståndsformat de två övriga formaten avser klassifikation och samhällsinformation). Detta har naturligtvis en klart positiv sida, men ställer också stora krav på de centrala anvisningar som framställs. Det är egentligen bara en bråkdel av alla fält som kommer till aktiv och regelbunden användning i LIBRIS, men för en enskild katalogisatör kan det säkerligen vara lätt att gå vilse bland alla mer eller mindre svårbegripliga delfält. I många fall erbjuder MARC21 också alternativa sätt att angripa ett katalogiseringsproblem. Den saknade pusselbiten LIBRIS-katalogisatören måste givetvis behärska baskunskaper i katalogiseringsteori; katalogiseringen måste också baseras på ett och samma övergripande regelverk, nämligen KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek), men det krävs ändå särskilda anvisningar för tillämpningen i LIBRIS. Man kan katalogisera en titel på olika fullständighetsnivåer, och vissa titlar kan man också katalogisera enligt olika modeller (flerbandsverken utgör väl typexempel på det sistnämnda); det finns till och med utrymme för vissa lokala variationer, men man måste ändå kunna lita på att de poster som katalogiseras i LIBRIS håller en enhetlig och god bibliografisk kvalitet. Det finns därför anledning att ta allvarligt på den osäkerhet som Thomas Lindström och hans kolleger ger uttryck för i förra numret av denna tidskrift: Det som är besvärligt är den osäkerhet som fortfarande råder kring tillämpningen av MARC21-reglerna (Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem, LIBRIS-meddelanden, 2002 (80), s. 8-10). Idag finns visserligen många anvisningar på plats, men de är långt ifrån fullständiga. Kanske är det också så att den viktigaste pusselbiten fortfarande saknas, ett pedagogiskt helhetsgrepp som ger katalogisatören möjlighet att enkelt orientera sig i materialet. En vision är att LIBRIS nya formathandbok skall kunna ge detta helhetsgrepp, det vill säga fungera som det nav utifrån vilket katalogisatören (och även andra intressenter) kan nå alla tillämpningsanvisningar, alla exempel och all annan relevant information. Denna vision låter sig dock inte omedelbart realiseras till alla delar, utan måste ses som en långsiktig målsättning. Däremot är ambitionen att bygga stabilt från grunden, och starta med de mest akuta problemställningarna. Men, enbart skriftliga anvisningar kommer förmodligen aldrig att räcka till. Parallellt med utbyggnaden av denna formathandbok finns därför, såväl ett diskussionsforum i form av MARC21-listan (som i mycket är till för att katalogisatörer vid olika bibliotek skall kunna rådfråga varandra om knepiga tillämpningsproblem), som det nationella och brett sammansatta LIBRIS Katalogråd (jfr min kommentar i föregående nummer av LIBRISmeddelanden, s. 10). Kanske finns också behov av att komplettera med fördjupad utbildning inom några utvalda tillämpningsområden, ungefär på samma sätt som nu genom BUS (Kungl. bibliotekets Enhet för bibliografisk utveckling och samordning) försorg - sker med auktoritetshantering (Svenska ämnesord respektive person- och institutionsnamn).

7 Nummer 81 ISSN Sida 7 Om betydelsen av en intuitiv katalogiseringsklient Slutligen skall sägas att katalogisering icke allenast och kanske inte ens i första hand är en fråga om format. Minst lika betydelsefullt är det med en katalogiseringsklient som kan erbjuda ett intuitivt arbetsflöde med fullvärdigt format- och redigeringsstöd. Det helt igenom perfekta systemet finns självfallet endast i teorin, men våra Göteborgskolleger kunde i förra numret av LIBRISmeddelanden ändå vittna om att LIBRISklienten i sin nuvarande utformning bidrar till att underlätta katalogiseringen. Katalogiseringsstödet bör dessutom ha förbättrats märkbart med den nya klientversion som installerades i månadsskiftet maj/juni, inte minst i fråga om dubbletthantering (funktionen länka om beståndspost ) och den efterlängtade Unicodeversionen kan förhoppningsvis installeras under år På den omedelbart förestående LIBRIS-agendan står dessutom utveckling av ett webbaserat katalogiseringsgränssnitt....katalogisering icke allenast och kanske inte ens i första hand är en fråga om format. Christer Larsson christer.larsson@libris.kb.se

8 Sida 8 Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden...bättre riktade fjärrlån som skapar ekonomiska vinster för biblioteken och snabbare dokumentleveranser för slutanvändaren. Är boken utlånad? På sjuttiotalet talade man i LIBRISsammanhang om Dagen K där K:et stod för katalogiseringsregler. Arbetet med LIBRIS skulle underlättas om det fanns enhetliga regler som alla bibliotek använde sig av, men det var inte helt problemfritt att införa Dagen K sköts upp ett och ett halvt år. Det kan idag vara svårt att tänka sig att det fanns en sådan anarkistisk tid i LIBRIS historia. Artikeln Samtal med Sten Hedberg i detta nummer av LIBRISmeddelanden ger en del information om de problem som var aktuella under denna tid. Under året har LIBRIS talat om Dagen L där L:et står för lånestatus. Man kan direkt i LIBRIS webbsök, LIBRIS fjärrlån, både i webb- och windowsmiljö, se om en bok är utlånad eller inte. Projektet med att visa lånestatus i LIBRIS har pågått sedan hösten Det har varit ett informellt samarbetsprojekt mellan LIBRIS-avdelningen, ett flertal svenska bibliotek och bibliotekssystemleverantörer. Den teknik som används för att visa böckernas lånestatus är relativt enkel, men det krävs tekniska insatser på lokal nivå för de bibliotek som vill medverka. Bibliotek kommer att ansluta sig till projektet efter hand och i sin egen takt. Men det kan också finnas tekniska skäl som gör det omöjligt för ett bibliotek att visa sin lånestatus. Den ursprungliga idén var mycket enkel: att med så kallade canned searches dynamiskt länka sig från webbfjärrlånet till olika lokala bibliotekssystems kataloger. Denna idé kom att vidareutvecklas till två mer sofistikerade metoder: en XML-lösning och en lösning som använder Z39.50 OPAC Holdings. XML-lösningen fungerar så att ett skript som genererar XML ligger hos det enskilda biblioteket och går direkt mot det lokala systemets databas. LIBRIS-systemen anropar skriptet med identifikator (BibID, ISBN/ ISSN). Skriptet hämtar information om objektet i den lokala databasen. Denna information skickas sedan tillbaka till LIBRIS för visning. Lösningen för Z39.50 OPAC Holdings fungerar på samma sätt men går istället vägen via det enskilda bibliotekets Z39.50-server. Skillnaden är att den information som LIBRIS får från Z39.50-servern måste översättas till svenska. Biblioteksdatabasen har fått några nya fält för att kunna hantera lånestatus. Det är informationen i biblioteksdatabasen som avgör om ett bibliotek visar lånestatus. Dels finns det fält för att lägga in adressen till skriptet som gör de lokala uppslagen och dels finns det fält för att slå på och av lånestatusvisningen. Projektet med lånestatus kommer att fortsätta fram till våren 2004 då vi räknar med att visning av lånestatus kommer att vara fullt utbyggd så långt det är möjligt. Dagen L inföll planenligt den 5 maj 2003 och genomfördes utan större problem. Det stora flertalet av de deltagande biblioteken kunde visa sin lånestatus men vissa enskilda problem förekom. Översättningarna av placeringar och status var inte heller fullständigt genomförda men dessa kommer att rättas efter hand. Det finns naturligtvis material i LIBRIS som det inte går att visa lånestatus på. Ett uppenbart exempel är beställningsposter, men det kan även vara material som finns på institutionsbibliotek och saknar exemplar eller material som saknar identifikator. Vi är dock övertygade om att systemets införande kommer att påverka den svenska biblioteksverksamheten i positiv riktning. Det kommer att medföra bättre riktade fjärrlån som skapar ekonomiska vinster för biblioteken och snabbare dokumentleveranser för slutanvändaren. De bibliotek som är klara att visa lånestatus är: Universitetsbiblioteken i Göteborg, Stockholm, Växjö, Uppsala och Örebro samt universitetsbiblioteket vid Karolinska institutet, Kungl. biblioteket, högskolebiblioteken i Borås och Kalmar, Södertörns högskolebibliotek, Kungl. Tekniska högskolans bibliotek, Chalmers tekniska högskolas bibliotek, Handelshögskolans i Stockholm bibliotek och Lärarhögskolans i Stockholm bibliotek. På tur att visa lånestatus står följande bibliotek: övriga VTLS-bibliotek och förutom Kungl. biblioteket, övriga Aleph-bibliotek. Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se

9 Nummer 81 ISSN Sida 9 Låntagarbeställningar i LIBRIS Till årets aktuella LIBRIS-projekt hör Projekt Låntagarbeställningar i LIBRIS, en beställningsrutin för låntagare inom LIBRIS webbfjärrlån. Bakgrund Fjärrlånerutinen är en av de mest populära tjänsterna i LIBRIS serviceutbud. Ett fjärrlånesystem för bibliotek har också funnits i LIBRIS under lång tid. Det var redan i slutet av 1980-talet, som en första version av LIBRIS fjärrlån togs i bruk. Systemet var då ett självklart komplement till de tidigare tjänsterna för katalogisering och sökning i LIBRIS. Fjärrlånesystemet baserades ursprungligen på det s.k. MEMO, ett meddelandehanteringssystem, som fungerade väl för LIBRISbibliotekens ursprungliga behov. Fjärrlånebeställningarna skickades som e-postmeddelanden biblioteken emellan. När en bok inte kunde levereras, gick ett meddelande tillbaka med ett standardiserat svar om detta, ett s.k. negativt svar. År 1993 ersattes MEMO av ett egenutvecklat fjärrlånesystem i stordatormiljö. Systemet kompletterades med en Biblioteksdatabas med all väsentlig information om biblioteken, lånepolicy, avgifter för artikelkopior etc. År 1997 introduceras LIBRIS på Internet och blir gratis tillgängligt för alla. Under detta år blir det möjligt för en bredare allmänhet att söka information såväl i den stora LIBRISbasen som i en rad olika specialdatabaser inom i första hand humaniora och samhällsvetenskap. En tjänst för onlinebeställning biblioteken emellan tas i bruk mot slutet av 1997 och blir snabbt mycket populär inte minst bland mindre och medelstora bibliotek. Större bibliotek, som tar emot beställningar online via LIBRIS, använder sig av ett för denna krets särskilt utvecklat klientprogram i Windowsmiljö, som tas i drift under Under 2002 skickas över en halv miljon fjärrlånebeställningar i LIBRIS. Dagens fjärrlånesystem I dag beställer ca svenska bibliotek av olika kategorier böcker och artiklar online via LIBRIS. Hit hör såväl forsknings-, specialoch folkbibliotek som bibliotek vid myndigheter, företag, sjukhus och museer. Dessutom är det ca 230 bibliotek i Danmark, Finland, Norge och på Island, som använder LIBRIS fjärrlån. Ca 330 svenska bibliotek har utlåneservice via LIBRIS fjärrlånerutin. Till denna krets hör i första hand forskningsbibliotek men även lånecentraler och länsbibliotek m.fl. Dessutom tillkommer ca 50 bibliotek i Danmark, Finland och Norge, som redovisar tidskriftsbestånd i LIBRIS (NOSP-urval). Ett beställningsformulär för låntagare LIBRIS fjärrlån har hittills använts endast av biblioteken i LIBRIS, men nu kommer tjänsten att erbjudas även bibliotekens låntagare. Vad innebär denna nya service? Den innebär att låntagare, som använder söktjänsten LIBRIS webbsök, får möjlighet att via LIBRIS webbformulär till sitt hembibliotek skicka in beställningsönskemål om fjärrlån. Beställningarna gäller således i första hand publikationer, som inte finns i det egna bibliotekets samlingar. Varje LIBRISbibliotek avgör för egen del vilka låntagargrupper man vill erbjuda denna beställningsmöjlighet i LIBRIS webbmiljö. Framför allt forskare och studenter vid landets universitet och högskolor bör ha intresse och nytta av beställningsrutinen, men även andra låntagarkategorier kan komma ifråga. Rutinen steg för steg Utgångspunkten är söktjänsten LIBRIS webbsök. Man söker fram den bok eller artikelkopia man vill beställa och går sedan över till systemets beställningsdel. Här görs en inloggning med användarnamn och lösenord. Vid första inloggningstillfället måste man dessutom öppna ett personligt konto för namn- och adressuppgifter och även ange på vilket bibliotek man är registrerad låntagare. Det krävs dock att detta bibliotek är upptaget på listan över bibliotek, som har lämnat klartecken till att ta emot onlinebeställningar från låntagare. Anmälan till beställningsrutinen görs en gång för alla. Namnuppgifter m.m. kan sedan utnyttjas vid varje nytt beställningstillfälle. Granskning och kontroll vid hembibliotekets fjärrlåneenhet Alla låntagarbeställningar i LIBRIS webbfjärrlån skickas till resp. hembiblioteks fjärrlåneenhet för granskning och kontroll. Finns boken i bibliotekets egna samlingar? Är fjärrlån motiverat för det efterfrågade materialet? Bör publikationen köpas in till det egna biblioteket? Dessutom kontrolleras att beställaren ifråga är registrerad låntagare och har lånekort på biblioteket. Alla inkomna LIBRIS fjärrlån har hittills använts endast av biblioteken i LIBRIS, men nu kommer tjänsten att erbjudas även bibliotekens låntagare.

10 Sida 10 LIBRIS-meddelanden Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden Referensgruppen för fjärrlån och dokumentleverans fungerar som referensgrupp och testgrupp för projektet. beställningsönskemål från låntagare kan hanteras i LIBRIS fjärrlåneklient för Windows. Motsvarande funktion i LIBRIS webbfjärrlån kan eventuellt komma utvecklas i ett i ett senare skede i den i mån den mån biblioteken har önskemål har önskemål om detta. om detta. En låntagarbeställning, som går vidare till fjärrlån, förses med remisskedja varefter den skickas iväg. Ett meddelande om detta läggs ut på låntagarens personliga webbsida över beställningar: GODKÄND. BESTÄLLD. Om beställningen beställningen går vidare, ej går registreras vidare, registreras meddelandet meddelandet EJ ej GODKÄND EJ BESTÄLLD och och biblioteket kommenterar beslutet endera genom att välja ett av flera förutbestämda svarsmeddelanden eller genom genom formulera att formulera ett fritt ett svar. fritt svar. All vidare All vidare kommu- kommunikation mellan bibliotek mellan bibliotek och låntagare och låntaga- är att tänkt re är tänkt att ske att via ske bibliotekets via bibliotekets lokala lokala system eller system på eller annat på sätt. annat Detta sätt. skeende Detta skeende registreras registreras i LIBRIS inte i LIBRIS beställningsrutin. inte beställningsrutin. Projektgrupp och referensgrupp Inom LIBRIS-avdelningen är flera personer engagerade i projektarbetet. Pär Ågren och Annsofi Andersson är båda systemutvecklare och Britt Sagnert är projektansvarig. Referensgruppen för fjärrlån och dokumentleverans fungerar som referensgrupp och testgrupp för projektet. I referensgruppen är för närvarande följande bibliotek representerade: Universitetsbiblioteken i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt universitetsbiblioteket vid Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolans bibliotek, Högskolebiblioteket i Halmstad, Falu lasaretts bibliotek och informationscentral, Lånecentralen i Malmö, Länsbibliotek Sydost/Växjö samt biblioteket vid Volvo Teknisk utveckling AB. Britt Sagnert britt.sagnert@libris.kb.se Nyheter i LIBRIS webbsök Vårens arbete med LIBRIS webbsök har till största delen handlat om att rätta index, skapa nya index och lägga till nya Marc-fält. En del andra nyheter och förändringar har vi ändå försökt hinna med. En ny version (LIBRIS webbsök 1.1) kommer att släppas under juni. En mängd rättade och nya index. Framför allt förbättras indexbläddringen. Omladdning av hela databasen. Sorteringsprestandan ökas. Nu kan upp till träffar sorteras och vi kommer att dubbla eller tredubbla den siffran. En ikon för funktionen att se titelinformation och var finns titeln på samma skärmbild. Systemet varnar om man gör en alltför tung sökning, som inte ger rättvisande träffresultat. Fullständiga verkslistor vid sökning på översättare och illustratörer (sökingång författare/medarbetare). Fler träffar (indextermer) visas vid bläddring i index. Diverse buggrättningar (ta fram fält som inte visats, vidaresökningar som inte fungerat fullgott m.m.) Kristin Olofsson kristin.olofsson@libris.kb.se

11 Nummer 81 ISSN Sida 11 Står E:et i E-böcker för Elände? Det främsta målet för LIBRIS databas är att spegla de svenska forskningsbibliotekens bestånd och detta oavsett materialets fysiska form. Man kan konstatera att så inte är fallet idag; bibliotekens beståndsredovisning lämnar mycket att önska när det gäller elektroniska tidskrifter och elektroniska böcker. I samband med bytet av katalogsystem försvann tillfälligt några av de tjänster som LIBRIS vanligtvis tillhandahåller. En av de tjänster som fick läggas på is, var de s.k. inmatchningarna av beståndsredovisning till LIBRIS. Nya inmatchningsrutiner måste tas fram för det nya katalogsystemet. Oturligt nog sammanföll de uteblivna inmatchningarna med förlagens ökande utgivning av e-böcker. Detta kom att få stor betydelse för bibliotekens beståndsredovisning. Eftersom förlagen kunde tillhandahålla MARC-poster för sina elektroniska media valde många bibliotek att matcha in posterna lokalt i sina respektive bibliotekskataloger just för att kunna redovisa för slutanvändarna vilka böcker som finns att tillgå i elektronisk form. Ett exempel på detta är SamKon - ett bibliotekskonsortium för elektroniska böcker inom samhällsvetenskap. Konsortiet består av 10 bibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Lunds universitetsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Arbetslivsinstitutets bibliotek, biblioteket vid högskolan i Malmö, biblioteket vid högskolan i Borås samt Riksdagsbiblioteket. Via leverantören netlibrary erbjuder dessa bibliotek elektroniska böcker inom sociologi, statsvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, informatik, medie- och kommunikationsvetenskap, statistik och socialt arbete. När nu LIBRIS åter tillhandahåller inmatchningsrutiner ställs det nya och större krav på funktionalitet än tidigare. Naturligtvis vill bibliotek att deras bestånd syns i LIBRIS webbsök, men för de bibliotek som redan läst in posterna lokalt vill man inte att posterna går över med den nattliga exporten. Andra bibliotek, som inte läst in posterna i sina lokala kataloger, vill dock få posterna just för att kunna läsa in dem. Tillsammans med SamKon-biblioteken tar LIBRIS fram de rutiner som krävs för att i framtiden hantera inmatchningar av nya medieformer. LIBRIS har matchat in ca bibliografiska poster av netlibrarys så kallade fria titlar. Det är copyrightsfria titlar som ingår i projekt Gutenberg (gutenberg.net). Dessa poster kan man ta fram i LIBRIS webbsök genom att söka på SamKon under Valfria sökord. När dessa poster matchades in kunde LIBRIS, med hjälp av den specifika Sam- Kon-flaggan, separera ut dessa poster vid den nattliga exporten. Dessa poster exporterades således till LIBRIS webbsök men inte till de lokala system som fått bestånd pålagt. För de bibliotek som inte läst in posterna lokalt och som vill ha ut en fil har LIBRIS tagit fram ett speciellt webbgränssnitt där biblioteken själva kan ladda ner alla poster i ett avtal exempelvis netlibrarys copyrightsfria titlar. Denna fil kan man sedan, under kontrollerade former, ladda in i sitt lokala system. Inmatchningarna av e-böckerna är alltså ett sätt för LIBRIS att komma ifatt den utveckling som biblioteken redan upplevt och som förlagen driver på. När samtliga av SamKons poster är inmatchade övergår fortsatt uppbyggnad och underhåll till den ordinarie kooperativa verksamheten. Ytterligare poster för SamKon-konsortiet kommer att laddas in under sommaren och därefter står nya förlag på tur. Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se Tillsammans med SamKonbiblioteken tar LIBRIS fram de rutiner som krävs för att i framtiden hantera inmatchningar av nya medieformer.

12 Sida 12 LIBRIS-meddelanden...LIBRIS och systembibliotekarier behöver även ett forum för att samtala med varandra över bibliotekssystemgränserna. Teknobabbel Inom LIBRIS finns och har över åren funnits en rad arbets-, samråds- och referensgrupper för olika tjänster som t.ex. fjärrlån och katalogisering. Nu har ännu en grupp bildats: ett diskussionsforum för systembibliotekarier. Efter att LIBRIS under en längre tid koncentrerat sig på att sjösätta det nya katalogsystemet kan man äntligen se att bitarna faller på plats. Det är fortfarande en bit kvar innan det gamla stordatorsystemets alla rutiner är helt återskapade, men LIBRIS befinner sig i en stabil driftfas och vi kan nu börja blicka framåt. För att veta åt vilket håll man ska blicka behöver LIBRIS-avdelningen ett bollplank i form av en användar- eller referensgrupp av systembibliotekarier. I och med de nya systemen på LIBRIS öppnar sig möjligheter till interaktion med de lokala bibliotekssystemen. Lånestatus i LIBRIS kan tjäna som ett exempel. Men LIBRIS och systembibliotekarier behöver även ett forum för att samtala med varandra över bibliotekssystemgränserna. Det var ca 60 systembibliotekarier från hela landet anmälda till Teknobabbel som gick av stapeln den 28 april i Kungl. bibliotekets hörsal. Tanken var att ge en bred presentation av de utvecklingsprojekt som LIBRISavdelningen driver samt att skapa detta forum för tekniska diskussioner. Samtliga av LIBRIS-avdelningens utvecklare och systembibliotekarier deltog i användarmötet. De hade alla fått förfrågan om de ville hålla ett kort föredrag om något av de projekt de arbetar med. Resultatet blev nio olika föredrag och en avslutande paneldiskussion. LIBRIS passade också på att informera om nyheterna i LIBRIS webbsök och om den kommande uppgraderingen av katalogsystemet. Hela programmet finns på pdf Under dagen samlades intresseanmälningar in till att skapa någon form av användargrupp. Vid den avslutande paneldiskussionen framkom att det fanns ett stort behov av att diskutera frågor över bibliotekssystemgränserna. Den allmänna inställningen var att man samtalar ofta med kolleger som använder samma bibliotekssystem men att ett gränsöverskridande forum saknas. Mötet ansåg också att LIBRIS skulle vara den naturliga knutpunkten för ett sådant forum. Det framkom också önskemål att Teknobabbel skulle vara en återkommande företeelse gärna med presentationer av biblioteksprojekt som kan vara av intresse för systembibliotekarier. LIBRIS planerar redan nu för ett Teknobabbel II under andra veckan i december. Det kommer att bli ett möte som varar under två dagar. Under dag 1 presenterar LIBRISavdelningen aktuella projekt och framtidsplaner. Dag 2 kommer att ägnas åt presentationer som ges av systembibliotekarier från andra bibliotek. Under början av hösten går det således ut en Call for presentations på våra systembibliotekarielistor. Presentationerna behöver inte ha någon direkt koppling till LIBRIS eller katalogiseringsarbete utan kan vara projekt som på något sätt anknyter till utveckling av biblioteksspecifika tjänster, såsom lånerutiner, förvärv, bokningsprogram mm. men som kan vara av intresse även för andra. Alltså ser vi redan fram emot vintern och hoppas på nya spännande möten och fruktsamma diskussioner. Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se

13 Nummer 81 ISSN Sida 13 Samtal med Sten Hedberg I bokens namn Hösten 2002 utkom I bokens namn: äldre bibliotekskataloger i Sverige: Aurivillius' Catalogus Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis (1814) : Lidéns och Marklins Catalogus disputationum (1778, 1820, 1856). Företal och följdskrifter översatta och kommenterade av Sten Hedberg. Boken behandlar tre svenska bibliografer, Aurivillius, Lidén och Marklin. Inledningarna till deras katalogverk har översatts från latin till svenska och kommenterats. Katalogverken omfattar Uppsala universitetsbiblioteks trycksamling 1796 och disputationsavhandlingarna i Sverige och Finland Vi får reda på hur Aurivillius gick tillväga och vilka principer han följde. En enorm kraft och uthållighet krävdes för att fullborda katalogverket. Uthållighet är en egenskap som också kännetecknar Stens arbete med bibliografiska frågor. Ända sedan 70-talet har Stens Hedbergs namn förekommit inom biblioteksvärlden för det mesta i samband med katalogisering och formatering och ofta i LIBRISsammanhang. Jag träffar Sten Hedberg vid två tillfällen under våren och ber honom berätta om sina år inom bibliotekarieyrket, om sitt intresse för bibliografiska frågor och om sina kontakter med LIBRIS. Utbildning Fadern var lektor i klassiska språk och det föll sig till en början naturligt för Sten att följa i dennes fotspår. På grund av arbetsmarknaden i slutet av 30-talet flyttade familjen mycket, men slog sig hösten 1941 ner i Borås. Sten tog 1958 magisterexamen med ämnena latin, grekiska och klassisk fornkunskap. Han var inriktad på läraryrket och undervisade också ett år på läroverket i Filipstad i latin och grekiska. Men Sten kände att han inte var nöjd med sina kunskaper, han återvände till Uppsala 1960 och började arbeta på en licentiatexamen som blev klar Under dessa år skar man ner undervisningen i klassiska språk i gymnasieutbildningen. De förkortade kurserna passade honom inte, utan i stället kände han dragningen till bibliotekarieyrket som han sett utifrån såsom forskare i Carolinas läsesalar. Första kontakten med bibliotekarieyrket Under studietiden i Uppsala hade han lärt känna överbibliotekarien Tönnes Kleberg på Uppsala universitetsbibliotek, även han latinist. Sten kontaktade Kleberg och fick 1965 en tre månaders provtjänstgöring på Carolina. Detta var dåtidens introduktion och utbildning till bibliotekarietjänst vid forskningsbibliotek, om man var minst licentiat. Han trivdes mycket bra både med sysselsättning och med arbetsplatsen, det gav mersmak. Sten fick efter provtjänstgöringen möjlighet att deltidstjänstgöra samtidigt med doktorandstipendium. En av hans första uppgifter på Carolina var att arbeta med s k CK-kort, katalogkort över det svenska trycket som producerades av Bibliografiska institutet på Kungl. biblioteket och sändes till universitetsbiblioteken. Det var sedan ett pyssel att koppla ihop korten med böckerna. Avhandlingen om den romerske skriftställaren Columella kom 1968: Contamination and interpolation : a study of the 15 th century Columella manuscripts. Samma år fick Sten en heltidstjänst på Carolina som amanuens. Gert Hornwall var då överbibliotekarie. Som sist anställd amanuens fick han i uppgift att sköta kontakterna med tryckerier, han arbetade med reklamationer, trycklistor och upppackning. Introduktion till datorteknik 1971 gick han en tre veckors ADB-utbildning för statstjänstemän som Statskonsult ordnade. Här fick han information om dåtidens datorteknik med skivminnen och hålremsor. Online-system presenterades som något kommande. Ny teknik i katalogregelarbetet Efter kursen blev han uppkallad till Hornwall En sökning på Sten Hedberg som författare i LIBRIS webbsök ger detta resultat:: libris.kb.se/ websearch/ search? SEARCH_PERS =sten+hedberg

14 Sida 14 LIBRIS-meddelanden som meddelade att nu skulle Stens nyvunna kunskaper användas. Han fick i uppdrag att ingå i Katalogregelutredningen som tillsatts av dåvarande Forskningsbiblioteksrådet, Kungl. biblioteket. (Forskningsbiblioteksrådet, FBR, vars uppgift var samordning och effektivisering av den vetenskapliga biblioteksvärlden, uppgick 1979 i Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, DFI, som inrättades som egen myndighet. Idag handhar BIBSAM många av dessa uppgifter.) Sten skulle arbeta tillsammans med Marie- Louise Bachman, Kungl. biblioteket, och utgöra en motvikt till KB-dominansen, detta till andra biblioteks fördel. Gemensamma katalogregler var nödvändiga för att biblioteken skulle kunna samarbeta om katalogposter. Ny teknik med ADB-inriktad formatering av informationen skulle användas i katalogregelarbetet. Samarbetet med Marie-Louise fungerade mycket bra. Katalogregelutredningen resulterade i Svenska katalogiseringsregler (SKR) som utkom Teknikutveckling lovar nya lösningar Till Forskningsbiblioteksrådet var en rad arbetsgrupper knutna. En av dessa var FAG, Forskningsbiblioteksrådets arbetsgrupp för ADB-frågor. FAG sammanträdde ofta, gruppen växte och blev en tid större än själva Forskningsbiblioteksrådet. I FAG ingick representanter för Statskontoret som fått i uppgift att utveckla LIBRIS. Nu följde en uppvisning i den högre skolan, både vad gäller mangling av frågor och teknikutveckling. Det var nya lösningar från det ena sammanträdet till det andra, man började tala om programmerbara terminaler och allt kostade hemskt mycket pengar. LIBRIS-systemet och Accessionskatalogen Efter en utredning i slutet av 1960-talet hade nämligen datortekniken börjat användas inom forskningsbiblioteken. Mycket hade karaktären av experiment. Försök som gav mindre lyckade resultat gjordes bl.a. med produktion av AKN, en gemensam nyförvärvslista för några av de största biblioteken. Enligt sedan 1880-talet rådande praxis sände biblioteken uppgifter om utländskt nyförvärv till Kungl. biblioteket som producerade Accessionskatalogen, AK. Det var där man lokaliserade utländsk litteratur på svenska forskningsbibliotek. Utgivningen av AK var dock fördröjd. Att genom kooperativt arbete bygga en databas varur AK kunde produceras var en av de bärande tankarna bakom LIBRIS. Något liknande gällde även den andra prioriterade produkten, Svensk bokförteckning med sina del- och flerårspubliceringar. Den producerades av Kungl. biblioteket under ett väl utarbetat, mycket noggrant arbetssätt med både två- och tredubbel kontroll vilket innebar att antalet poster per avlönad persondag låg nära 3. Denna, liksom katalogkorten för svenska böcker, skulle även produceras via LIBRIS. Den stora vinsten sågs dock i sekundärkatalogiseringen: endast första exemplaret i Sverige skulle katalogiseras komplett i LIBRIS, och övriga som skaffade samma bok skulle endast anmäla lokalsignum och annat specifikt lokalt. Systemet skulle producera kort färdiga att stoppa ner i de löpande katalogerna. LIBRIS planerades omfatta alla biblioteksrutiner Det fanns mycket långtgående planer på vad LIBRIS skulle omfatta. De ursprungliga planerna för LIBRIS påminde om det norska bibliotekssystemet BIBSYS. Tanken var att fyra stora datorer i landet skulle sköta alla biblioteksrutiner för forskningsbiblioteken, från förvärv till lånehantering. LIBRIS var också till att börja med helt inriktat på konkret katalogproduktion och ännu vid mitten av 80-talet var LIBRIS främsta produkt katalogkort. Sökfunktionerna i LIBRIS var vid denna tid mycket begränsade. Skrev man inte de tre-fyra första orden exakt rätt blev det fel svar. Sökning på enstaka ord och koder kom betydligt senare, med STAIRS. Motståndet mot LIBRIS Osäkerhet, brist på kunskap om datorteknik och den första tidens experiment med mindre lyckade resultat tillsammans med alla förseningar gjorde att det fanns ett stort och utbrett motstånd mot LIBRIS. Systemet medförde en mycket stor förändring i arbetssätt. Tekniken var ny, få bibliotekarier hade då kännedom om datorer. Kunde man lita på de personer

15 Nummer 81 ISSN Sida 15 som ville införa den nya tekniken? Vad var det egentligen för vinst med att ett bibliotek katalogiserade en post och andra anmälde bestånd? Blev produkterna tillräckligt bra? Vad innebar det att få AK på mikrofiche? Stämde katalogkorten med de befintliga kataloger som varje bibliotek byggt efter egna regler? Hade man tid med formateringen? Praktiska problem All programvara var till att börja med centralt lagrad. Man arbetade via fasta linjer. Därefter kom s k programmerbara terminaler, Incoterm, vars programvara kom per post på floppy disk. Det fanns i regel bara en på ett bibliotek, och den fick då bokas några timmar i taget. Nätverket och centraldatorn hade inte plats för mer än ett trettiotal i hela landet. I och med övergången till LIBRIS III blev det Mikko-maskinernas tur. Dessa fanns på varje LIBRIS-bibliotek och var dataväxlar för ett antal terminaler som delade på en linje till centraldatorn. En stor mängd kablar måste dras, då varje terminal måste ha en egen kabel. Ett vanligt problem denna tid var att programvaran ramlade ut, det betydde att man måste boota om och en stor mängd arbete kunde försvinna. Men först i och med dem kunde varje rum få en egen terminal vilket naturligtvis innebar en stor förändring. Vinsterna blir synliga Man började i mitten av 70-talet importera MARC-poster på magnetband från British Library och Library of Congress. Detta var ett stort framsteg, nu hade man information online. Tack vare MARC-posterna såg man tydligt hur katalogiseringsarbetet kunde effektiviseras. Posterna var också värdefulla i förvärvsarbetet. Nu blev vinsterna med LIB- RIS tydliga och de kritiska rösterna tystnade efter hand, slutgiltigt under 1980-talet när de lokala systemen började bli intressanta verktyg för det som LIBRIS ej utvecklat. LIBRIS införs på Ultunabiblioteket 1975 fick Sten en tjänst på Ultunabiblioteket där han kom att stanna i 8 år. Han var chef för en avdelning som bl.a. ansvarade för katalogisering. Han fick i och med det arbetsuppgiften att införa LIBRIS och katalogisering enligt SKR. Detta innebar att bibliotekarierna måste lära om, nu måste man gå från stencilskrivna katalogkort till registrering enligt Svenska katalogiseringsregler Ultunabiblioteket 1975 var en nystart, resultatet av en sammanslagning av tre högskolebibliotek inom jordbrukssektorn, med filialer över hela landet. Ett av Stens uppdrag var att åstadkomma en snygg och homogen katalog över Ultunabibliotekets hela bestånd, särskilt tidskrifterna. Efter 3-4 år ströks kravet snygg. Sten återger en episod som väl illustrerar tidsandan. Vid ett katalogmöte frågade en medarbetare: När ska vi få lugn och ro? Sten svarade: Det hoppas jag ni aldrig upplever. Gemensamma katalogregler SKR kom inte att bli så långlivade. Den internationella utvecklingen angav takten kom Anglo-American Cataloguing Rules second edition, AACR II, vilken raskt kom att dominera i det internationella samarbetet. En kommitté under SAB, vari Sten ingick, utarbetade en översättning med vissa svenska särdrag, vilken 1983 blev Katalogiseringsregler för svenska bibliotek, KRS kom: Tillämpningsanvisningar till Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Nu hade man till sist en gemensam regelsamling för alla typer av bibliotek, både forsknings- och folkbibliotek kom andra upplagan av KRS som är en anpassning till Anglo-American Cataloguing Rules second edition, 1988 revision. Sten var med även i det arbetet. Åter på Carolina 1983 var Sten tillbaka på Carolina. Han hade fått tjänsten som chef för avdelningen Institutionstjänst, vilket innebar ansvar för katalogisering åt institutionsbiblioteken. LIBRIS var relativt nyinfört på den avdelningen men väl etablerat för övrigt inom organisationen. Thomas Tottie hade varit överbibliotekarie i några år. Ett projekt var att omkatalogisera löpande periodica i LIBRIS, detta som förberedelse inför införandet av lokalt system och en konsekvens av att online-sökning börjat ersätta slagningar i kortkatalogen (som dock ännu underhölls). Under de år Sten varit på Ultuna hade man lyckats arbeta bort de restantier som fanns på Carolinas svenska avdelning. Nyproduktionen av CK-kort hade nämligen avvecklats och LIBRIS blivit den enda vägen för nationalbibliograferingen från och med 1976, men massor av material stod från tidigare och Vad var det egentligen för vinst med att ett bibliotek katalogiserade en post och andra anmälde bestånd?

16 Sida 16 LIBRIS-meddelanden väntade. Ett projekt tog hand om det. Strul på universitetsbiblioteket fick Sten i uppgift att leda en grupp på fyra personer som skulle se över Uppsala universitetsbiblioteks organisation. Det förslag de kom fram till liknar i mycket den inre organisation biblioteket har idag. Gruppen förordade en modell som skulle knyta biblioteket närmare forskningsprojekten vid universiteten. Förslaget mottogs negativt av interna remissinstanser och lades till handlingarna av Thomas Tottie. Sten konstaterar att analysen var rolig att göra men att reaktionen hos en del av arbetskamraterna blev en besvikelse. Lokalt system Sommaren 1987 var det dags för det s.k. automatiseringsprojektet. Göteborg, Lund och Stockholm hade redan upphandlat ADB-system och nu var detta aktuellt även för Carolina. Sten ledde upphandlingsarbetet, man reste till USA för att studera system som fanns på marknaden. Efter upphandling kom installation, och 1990 öppnades så Uppsalas lokala katalog DISA. Sten blev ansvarig för en ny avdelning som bildades: Utvecklings- och systemavdelningen. Inom den ramen blev det också naturligt att de internationella kontakterna, dittills mest inom katalogregelområdet, utvidgades till den allmänna standardiseringen inom ISO för information och dokumentation. Format- och teckenutredningar åt LIBRIS kunde bli fritidssysslor. Han kom nu också att ofta företräda Thomas Tottie bl.a. i arbetet med lokalplanering inom universitetet. Svenska avdelningen 1994 sökte och fick Sten tjänsten som ansvarig för Svenska avdelningen. Han kände att det till utvecklings- och systemavdelningen behövdes en person med relevant utbildning inom systemvetenskap. Tyvärr kom den tjänst han lämnade att i stället vakantsättas under några år. Utvecklings- och systemavdelningen orkade nu bara sköta DISA och ingen utveckling skedde. Sten konstaterar att han fick tre mycket bra år på Svenska avdelningen. Denna tid redigerade han också Thomas Totties festskrift. Han behöll kontakten med LIB- RIS ledningsgrupp, med standardiseringsarbetet och med det nationella katalogregelarbetet. Fri ställning som expert Ulf Göranson efterträdde 1996 Thomas Tottie som överbibliotekarie. En omorganisation medförde att den Svenska avdelningen försvann. Sten blev utnämnd som expert på katalogiserings-, standardiserings- och databasfrågor fr.o.m. januari Mycket var positivt med denna fria ställning utan personalansvar. Nu blev även det nationella och internationella arbetet ett erkänt och prioriterat åliggande. Sten ingick också i en arbetsgrupp för kvalitetsfrågor på Carolina. Sten arbetade ca ett halvår inom projektet Nya vägar för boken som pågick i två år, Kungl. biblioteket var huvudman för projektet som ingick i det större New Book Economy. Syftet var att stärka bokbranschens förutsättningar att utnyttja de nya möjligheter som elektronisk publicering och distribution av litteratur ger. Sten arbetade med ett delprojekt vars syfte var att undersöka hur elektronisk publicering skulle kunna täckas av den nationalbibliografiska verksamheten. Detta resulterade i två rapporter om metadata. LIBRIS ledningsgrupp Från början drevs LIBRIS-projektet av Kungl. biblioteket och Statskontoret tillsammans. När sedan LIBRIS togs i drift sköttes driften av Kungl. biblioteket och utvecklingen av DFI. När DFI upphörde övertog KB ansvar både för utveckling och drift. För att få en lämplig kontaktyta mot de deltagande biblioteken skapades ett rådgivande organ för riksbibliotekarien: LIBRIS ledningsgrupp. Sten företrädde Uppsala universitetsbibliotek i LIBRIS ledningsgrupp från starten 1988 till sin pensionering år Han konstaterar att gruppen från början var inriktad på teknikaliteter, såsom det tekniska samarbetet med de lokala systemen, men att särskilt ändringen från avgiftsfinansiering till gratistjänst och övergången till Nytt LIBRIS medfört att policyfrågor kommit i förgrunden: Har vi råd med ett eget MARC-format? Skall slutanvändare få initiera fjärrinlåning i systemet? Vad är LIBRIS långsiktiga affärsidé? Detta är ett symptom så gott som något på att konceptet LIBRIS accepterats, ja snarast blivit något omistligt.

17 Nummer 81 ISSN Sida 17 Arbetsgrupper och utvecklingsprojekt inom LIBRIS Det har över tiden förekommit många arbetsgrupper och utvecklingsprojekt inom LIBRIS. Arbetsgrupper har funnits för söksystem (STAIRS och LIBRIS webbsök), samrådsgrupper har funnits för system ansvariga för lokala system och för fjärrlån. Sten har ingått i framför allt grupper kring sökning och katalogisering. Vilka frågor är idag viktiga för LIBRIS? Sten svarar att mycket viktiga nyheter nu skett och sker. Vi har fått indexsökning i LIBRISwebbsök, en genom åren mycket efterlängtad funktion. Lånestatus för flera bibliotek blir nu synlig, också detta en efterlängtad och viktig nyhet. Sten hoppas att ABM-området (Arkiv, bibliotek, museer) kommer att bli aktuellt inom LIBRIS. Flera arkiv- och museibibliotek har nu kommit med i LIBRIS-samarbetet. En fortsättning borde vara att arkivens och museernas samlingar presenteras digitalt och att de databaser som så skapas utformas så att de kan samsökas med LIBRIS. Särskilt viktig är där utformningen av namn på aktörer och företeelser, alltså gemensamma regler för auktoritetsregister. Den klart bästa nationella kompetensen inom detta område finns på Kungl. biblioteket, grundad på LIBRIS och BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning). En annan viktig fråga är fortfarande teckenrepertoaren. LIBRIS katalogsystem kan ännu inte hantera Unicode. En användare med t.ex. arabiska som modersmål måste söka på transkriberade former. Med hjälp av Unicode skulle man kunna lagra originalskrift och sedan erbjuda olika anpassade sök- och presentationsformat. Aktuella arbetsuppgifter Sten arbetar idag som timlärare inom bibliotekarieutbildningen i Uppsala. Förutom viss undervisning i bl.a. katalogisering och indexering handleder han elever som skriver magisteruppsatser. När jag träffar Sten för andra gången inför denna artikel ses vi i Linnérummet på Uppsala universitetsbibliotek. Sten visar mig vad han just nu arbetar med. Framför sig har han avskrifter av brev från N. J. Jacquin till Linné. Linnés brev till Jacquin finns i sin tur utgivna i en volym från Sten gör engelskspråkiga sammanfattningar av breven i kronologisk ordning. Detta ingår i projektet Carl von Linnés korrespondens. År 2007 är det 300 år sedan Carl von Linné föddes och då skall projektet The Linnean Correspondence, en elektronisk utgåva av Linnés korrespondens vara klart. Projektet stöds av Svenska Linnésällskapet, Vetenskapsakademien och Uppsala universitet och har anslag från Riksbankens Jubileumsfond. Idag arbetar tre personer på heltid och ytterligare några på oavlönad deltid med materialet, som är mycket omfattande. Det rör sig om över brevsidor som skall göras tillgängliga, i första hand som en bilddatabas med presenterande sammanfattningar. 34 år inom bibliotekarieyrket I juli 2002 avgick Sten med pension. Han har under sin yrkesverksamma tid sett bibliotekarieyrket totalt förändras. Från att ha arbetat med katalogkort och tryckt text har bibliotekarien övergått till att arbeta med databaser som används både primärt och sekundärt. Man söker uppgifter i databaser och finner resultatet presenterat i databaser. Bibliografisk information Stens främsta intressen genom åren har varit informationssökning och den bibliografiska informationen, katalogposten som verktyg för registret. Vad krävs av posten för att registret ska fungera? Vilka behov har användaren? Hur möter man dessa krav så kostnadseffektivt som möjligt i ett globalt perspektiv? Universellt giltiga strukturerade sökelement, auktoritetsposter etc gör att katalogiseringen blir effektiv och går snabbare. I och med den nya tekniken har det blivit tydligt att informationen måste vara strukturerad för att man ska kunna nå den. Men det viktiga är inte formatet, fältens namn, MARC21 eller Dublin Core, det viktiga är att definitionerna av informationsbitarna tillämpar en pålitlig terminologi. Helena Forssblad helena.forssblad@libris.kb.se...det viktiga är att definitionerna av informationsbitarna tillämpar en pålitlig terminologi.

18 Sida 18 Ny i LIBRIS LIBRIS-meddelanden Birgittabibliografin finns på adress: kb.se/websearch/ form?type=birb Bibliotheca Birgittina Bibliotheca Birgittina ägs av Birgittastiftelsen och är inrymt i Sancta Birgitta Klostermuseum i det forna Birgittinerklostret i Vadstena. I Stiftelsens stadgar står att en uppgift för stiftelsen är att vårda sitt bibliotek och övriga föremål som har samband med Birgitta och hennes klosterstiftelse. År 2003 firas 700-årsjubileet över den heliga Birgittas födelse. I samband därmed har Birgittastiftelsen förnyat och utvecklat det museum, som redan tidigare var inrymt i nunnornas dormitorium. Museet invigdes den 1 juni 2003 av kung Carl XVI Gustaf. Bibliotheca Birgittina är en del av museet och inrymt i två av nunnornas sovceller. Det har tidigare inte varit särskilt tillgängligt för vare sig forskare eller allmänhet. Samlingen katalogiserades först för år sedan i en kortkatalog i alfabetisk ordning men blev därmed inte mycket mer lätttillgänglig. Birgittastiftelsens önskan att göra biblioteket tillgängligt för forskning kräver en katalog, som är tillgänglig även utanför den lokal där böckerna finns. Stiftelsens förhoppning är att det material, som visserligen inte är systematiskt uppbyggt nu skall kunna komma forskningen till nytta. Man skall se denna katalog i samband med den vetenskapliga bibliografi över Birgittalitteratur, som docenten vid Lunds universitet Stephan Borgehammar har upprättat. Både katalogen och bibliografin har nu på initiativ av Länsbibliotek Östergötland och med Birgittastiftelsens godkännande lagts in i LIBRIS. Man kan nå både katalogen och bibliografin även på Birgittastiftelsens portal, sanctabirgitta.com, där det även finns en PDF-fil med bibliografin i systematisk ordning. Bibliotheca Birgittina började byggas upp redan på 1920-talet av Andreas Lindblom, som var en av drivkrafterna bakom Birgittastiftelsen. Betydande förvärv gjordes i mitten av 30-talet i samband med försäljningen av Fredrik Vult von Steijerns och Jean Johnssons boksamlingar. Birgittabibliotekets största raritet är Ghotan, den i Lübeck 1492 första tryckta latinska utgåvan av Birgittas uppenbarelser. Den förvaras tillsammans med ett annat exemplar av samma bok i klosterkyrkans sakristia. Det senare exemplaret skänktes 1772 till Vadstena klosterkyrka men deponerades sedermera till Linköpings stiftsbibliotek, som emellertid på 1970-talet återbördade den till kyrkan. Även de övriga åtta latinska utgåvorna av revelationerna finns i Bibliotheca Birgittina. Den andra latinska upplagan av Birgittas Revelationes trycktes i Nürnberg Tryckaren hette Anton Koberger. Den tredje upplagan från 1517, tryckt även den i Nürnberg, följer till stora delar den andra, men har inga illustrationer i anslutning till uppenbarelserna. Däremot är titelsidan försedd med praktfulla illustrationer som tillskrivs Albrecht Dürer trycktes en upplaga i Rom i Birgittas hus, där den tillkom på initiativ av den landsflyktige Olaus Magnus, vår siste katolske ärkebiskop. Italienaren Consalvo Durante, som var präst och teologie professor gav ut den femte upplagan Boken är - liksom sin föregångare - tryckt i Birgittas hus i Rom. Redan 1611 kom nästa upplaga, som trycktes i Antwerpen. Det dröjde inte länge förrän nästa utgåva kom, 1628 i Köln.1680 kom den sista och nionde upplagan av Revelationes. Den trycktes i München. Uppenbarelserna finns naturligtvis även på svenska. Bibliotheca Birgittina äger också en handskrift, Defensorium super 123 articulos ex revelationibus S. Birgittae. Det är en försvarsskrift för Birgittas helgonförklaring av Johannes de Turrecremata. Det exemplar som finns i biblioteket är sannolikt en avskrift utförd i Vadstena kloster Den danske Birgittaforskaren Johannes Jörgensen donerade originalmanuskriptet till sitt verk om Birgitta, Den hellige Birgitta af Vadstena till Birgittabiblioteket. I övrigt finns böcker från olika tider och på olika språk i biblioteket. Det är ingalunda uppbyggt professionellt och systematiskt men innehåller ändå mycket av värde för Birgittaforskningen. Birgittastiftelsens förhoppning är att biblioteket skall kunna utvecklas på ett mer systematiskt sätt framöver och att forskare skall hitta vägen till klostermuseet och utnyttja det material som finns där. Anna-Lena Höglund

19 Nummer 81 ISSN Sida 19 Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) är sedan förra året tillsammans med Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) nya registrerande bibliotek i LIBRIS (sigel Sofi och Daum). SOFI är en statlig myndighet under Kulturdepartementet med den främsta uppgiften att bevara det immateriella kulturarvet genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. En annan viktig uppgift är att vara remissinstans och avge yttranden i frågor om ortnamnsvård och nya personnamn. Myndigheten har sitt ursprung i de olika dialekt-, folkminnes- och ortnamnsarkiv som under 1900-talet tillkom runtom i landet. SOFI har sin verksamhet på fyra ställen i landet: Lund (DAL), Göteborg (DAG), Umeå (DAUM) och Uppsala, där c:a 2/3 av personalen finns (40 av totalt ca 55) liksom de största arkivsamlingarna. Inom SOFI finns ett unikt material om totalt ca 27 miljoner uppteckningar insamlade från 1870-talet och framåt rörande dialekter, folkminnen och namn. I avsnittet om DAUM finns noggrannare beskrivet vilka uppgifter man kan finna i de olika arkivens samlingar. Av uppteckningarna utgörs ca av band- och skivinspelningar, de äldsta från 1930-talet. Mycket av materialet är skört och löper risk att förintas, så en viktig uppgift för SOFI är att digitalisera och på så vis bevara samlingarna. Så har t.ex. delar av ortnamnssamlingarna skannats in för att successivt läggas ut på nätet och flera CD med dialektinspelningar är under utgivning. SOFI har också en omfattande bokproduktion där nästa större publikation är Svenskt Ortnamnslexikon som utkommer i juni. Sveriges dialekter och Ordbok över Sveriges medeltida personnamn) flyttade ihop i Uppsala Arkivcentrum där bibliotek och arkiv nu huserar i en åttkantig specialuppförd byggnad. Att föra samman fyra väletablerade bibliotek med egna klassifikationssystem och uppställningar till en gemensam datakatalog är ingen sinekur, och mycket arbete och många LIBRIS-inmatningar återstår innan vi kan slopa de gamla kortkatalogerna. Bibliotekspersonalen utgörs av undertecknad, som sedan drygt ett år arbetar halvtid som SOFI:s bibliotekarie (resterande arbetstid är jag namnforskare). Jag får hjälp med bokframtagning och litteratururval men i övrigt vilar alla arbetsuppgifter på mig. Användarna är framförallt Arkivcentrums egna forskare men även forskare från närbesläktade universitetsinstitutioner, studenter, hembygdsforskare och privatpersoner besöker oss för att använda litteraturen i vår forskarsal. Biblioteket har ingen utlåningsverksamhet utanför huset och deltar därför inte i LIBRIS fjärrlån. Vill man besöka SOFI:s bibliotek är adressen Arkivcentrum, Dag Hammarskjölds väg 19 i Uppsala och öppettiderna tisdag till fredag Webbplats: Katharina Leibring Till samlingarna i Uppsala är knutet ett referensbibliotek med ca 320 löpande tidskrifter och ca monografier inom främst ämnena etnologi och folklivsforskning, svensk historia och arkeologi, språkvetenskap (särskilt dialektologi och namnforskning) och svensk topografi. Biblioteket fyller i dagsläget drygt hyllmeter och växer med ca 30 meter årligen. Det nuvarande biblioteket skapades 1998 då fyra tidigare fristående Uppsalaarkiv (Dialekt- och Folkminnesarkivet, Ortnamnsarkivet, Ordbok över

20 Sida 20 Ny i LIBRIS LIBRIS-meddelanden Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, är ett statligt arkiv som sorterar under myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). DAUM är ett av fyra arkiv inom SOFI. DAUM har till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter, ortnamn och folkminnen i Norrbottens och Västerbottens län. Det innebär att vi även har ansvar för att dokumentera de samiska och tornedalsfinska kulturerna och språken. DAUM har även till uppgift att avge yttranden i namnregleringsfrågor till Lantmäteriverket när det gäller ortnamn i övre Norrland. Vi är för närvarande sju anställda, en arkivchef, en förste forskningsarkivarie med inriktning på nordiska språk, en samisk arkivarie, en forskningsarkivarie med inriktning mot folkmusik, en datortekniker, en arkivassistent och en sekreterare som även tjänstgör som bibliotekarie. områden där utbyggnaden av älvarna pågick. År 1970 verkade FFÖN:s verksamhet hotad av nedläggning, men en statlig utredning föreslog att FFÖN tillsammans med andra liknande verksamheter på andra universitetsorter skulle få statligt stöd. FFÖN hamnade 1971 under den då nyinrättade statliga myndigheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA). Då bytte FFÖN namn till Dialekt- och ortnamnsarkivet. År 1981 ändrades namnet än en gång till Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. År 1993 bildades myndigheten Språkoch folkminnesinstitutet som DAUM tillhör idag. Historik På 1950-talet ville man göra Umeå till en lärdomsstad, den stad i Norrland som skulle få ett universitet. Ett initiativ som togs i detta sammanhang var att starta projektet Folkmåls- och folkminnesundersökningen för övre Norrland (FFÖN), som drog igång sin verksamhet Landstingen i Västerbottens och Norrbottens län finansierade verksamheten och syftet med projektet var att främja dialekt- och folkminnesundersökningen i övre Norrland. Den viktigaste uppgiften fram till början av 1960-talet var att spela in och göra uppteckningar inom de Dialekter, ortnamn och folkminnen Dialekter kan man få ta del av på de inspelningar som finns vid arkivet. Här finns också ett omfattande dialektordsregister där man kan slå upp dialektord och få deras betydelse, grammatik och uttal. Här finns också uppsatser och andra skriftliga källor som rör dialekterna. Ortnamn kan man söka efter främst i DAUM:s ortnamnsregister, där man kan få uttal, äldre stavningar och ibland tolkningar. Uppgifter om ortnamn kan man även finna i DAUM:s inspelningar och uppsatser m.m. Folkminnen är ju ett väldigt stort begrepp, som innefattar kosthåll, musikliv, folktro, hantverk, seder och bruk m.m. m.m. DAUM:s samlingar, både skriftliga och inspelade, kan i sin helhet beskrivas innehålla folkminnesmaterial.