Norrköping. Uteserveringar. Ett idéprogram från Moderaterna. Större, mysigare och lyxigare uteserveringar i Norrköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrköping. Uteserveringar. Ett idéprogram från Moderaterna. Större, mysigare och lyxigare uteserveringar i Norrköping"

Transkript

1 Norrköping Uteserveringar Ett idéprogram från Moderaterna Större, mysigare och lyxigare uteserveringar i Norrköping Norrköping den 18 juni 2012

2 Sammanfattning Norrköping har stor potential att utvecklas som sommarstad! Strömmens virvlande vatten, stadens parker och industrilandskapet, i kombination med all kultur och underhållning, gör redan staden unik. Det som även hör en sommarstad till är mysiga och attraktiva uteserveringar. Givetvis finns redan uteserveringar i Norrköping. De är samtidigt ofta både större och mysigare i andra städer än i Norrköping. En kort resa till grannstaden Linköping räcker för att uppleva detta. Vi moderater vill utveckla sommarstaden Norrköping. Förutsättningar ska finnas för uteserveringar att bli så trevliga att de blir ett resmål i sig själva. Dessutom blir Norrköping därmed en roligare och mer levande stad för alla norrköpingsbor. Moderat vision för uteserveringar i Norrköping: Större, mysigare och lyxigare uteserveringar Uteserveringar på hela Gamla torget Bättre möjlighet att anpassa uteserveringarna till förutsättningarna i stadsmiljön Större, mysigare och lyxigare uteserveringar behövs i Norrköping. Bekväma soffgrupper fyllda med mjuka kuddar, dynor och filtar är ett givet inslag på sådana serveringar. Mer permanenta konstruktioner för markiser och tak ska också få finnas. När kylan smyger sig på är dessutom gasolvärmare och infravärme givna inslag för att förlänga kvällarna. Dokumentet Råd och riktlinjer för uteserveringar i Norrköping begränsar idag hur uteserveringar får utformas och behöver därför omarbetas. Hela Gamla torget bör fyllas med uteserveringar. Torg fyllda med uteserveringar är en tydlig trend i Sverige. Linköping är bra ett bevis på detta. I Norrköping bör Gamla torgets kalla stenöken ersättas av flera olika serveringar, ett hav av parasoller och markiser, glada människor i bekväma och glassiga möbler samt god mat och dryck på borden. För att skapa förutsättningar för uteserveringar på Gamla torget bör en särskild strategi tas fram för detta. Förutsättningarna i stadsmiljön i Norrköping bör dessutom bättre kunna tas tillvara för uteserveringar. Vid jämförelse med andra städer är det inte bara uteserveringarnas storlek och bekvämlighet som begränsas i Norrköping. På andra håll bedöms även betydligt mer flexibla lösningar för avgränsning av uteserveringarna gå att kombinera med lagens krav på överblick. I flera andra städer behöver dessutom inte serveringarna ligga i direkt anslutning till restaurangerna. Det bedöms gå bra att bära mat och dryck över en cykelbana, trottoar eller gårdsgata. Nya principer bör utarbetas för att bättre kunna anpassa uteserveringar utifrån de förutsättningar som finns i stadsmiljön i Norrköping. 2 (17)

3 Innehåll 1 Inledning Moderat vision för uteserveringar Större, mysigare och lyxigare Servering på hela Gamla torget Bättre anpassningsmöjlighet till stadsmiljön Omarbetning av riktlinjer för uteserveringar Dagens dokument är otidsenligt Betydelsen av tillgänglighet för funktionshindrade Regler angående utformning Riktlinjer för möbler Bestämmelser för utbredning Särskild strategi för Gamla torget Bättre anpassningsmöjlighet till stadsmiljön Medverkande i arbetet (17)

4 1 Inledning Syftet med moderaternas idéprogram för uteserveringar i Norrköping är att visa hur Norrköping kan utvecklas till en mer attraktiv sommarstad. Strömmens virvlande vatten, stadens parker och industrilandskapet, i kombination med all kultur och underhållning, gör redan staden unik. Det som även hör en sommarstad till är mysiga och attraktiva uteserveringar. Givetvis finns redan många fina uteserveringar i Norrköping. De är samtidigt ofta både större och mysigare i andra städer. En orsak till detta är kommunens egna riktlinjer för uteserveringar. En kort resa till grannstaden Linköping är allt som behövs för få se betydligt större, mysigare och bekvämare uteserveringar än i Norrköping. Detta idéprogram innehåller den moderata visionen för uteserveringar i Norrköping. I dokumentet illustreras också hur de kommunala bestämmelserna begränsar förutsättningarna för uteserveringar i staden. Exempel från Josefina på Djurgården i Stockholm på hur uteserveringar i Norrköping skulle kunna se ut. Vi moderater vill utveckla sommarstaden Norrköping. Vi vill att stadens uteserveringar ska locka fler än de som bor i stadens centrala delar. Uteserveringarna ska vara ett resmål i sig själva och vara så stora, mysiga och lyxiga att de är värda att åka till från landsbygden och de mindre tätorterna i kommunen. De ska även vara ett mål att åka till från andra svenska städer. Förbättrade förutsättningar för uteserveringar är en viktig del i att göra Norrköping till en attraktiv sommarstad som fler människor vill besöka. Fler besökare är positivt för alltifrån näringsliv till museer och kultur i staden. Mer attraktiva uteserveringar är även bra för en positiv utveckling i staden som helhet. Sist men inte minst är större, mysigare och lyxigare uteserveringar trevligt för alla norrköpingsbor eftersom staden blir roligare och mer levande. 4 (17)

5 2 Moderat vision för uteserveringar 2.1 Större, mysigare och lyxigare Uteserveringar är ett naturligt inslag i varje sommarstad. De blir inte bar fler för varje år både i Norrköping och runt om i Sverige. Trenden är dessutom att de succesivt blir lyxigare och mer bekvämt inredda. Enklare trädgårdsmöbler byts ofta ut mot korgmöbler och soffgrupper. På samma sätt byts enkla parasoll ut mot mer permanenta tak och markiser, som förvisso fortfarande oftast kan fällas in och ut beroende på sol och regn. Värmeanordningar, i form av infravärme eller gasolvärmare, är dessutom snarare regel än undantag på dagens uteserveringar. I Norrköping har uteserveringarna dessvärre inte kunnat utvecklas i samma utsträckning som i många andra svenska sommarstäder. Exempel från Stora torget i Linköping på hur bekväma soffor med mjuka dynor skulle kunna vara ett givet inslag på fler uteserveringar i Norrköping. Vi moderater vill skapa förutsättningar för större, mysigare och lyxigare uteserveringar i Norrköping. Bekväma soffgrupper fyllda med mjuka kuddar, dynor och filtar är ett givet inslag på sådana serveringar. På fler ställen än idag ska norrköpingsbor och turister kunna njuta av mat och dryck, bekvämt nedsjunkna soffor eller korgmöbler, blickande ut över stadslivet eller Strömmens vatten. Näringsidkarna ska ha möjlighet att skydda gästerna mot både strålande sol och regnskurar oavsett om serveringen ligger mitt på ett torg eller mot en husvägg. Mer permanenta konstruktioner för markiser och tak ska därför få finnas. När kylan smyger sig på är dessutom gasolvärmare och infravärme givna inslag för att förlänga kvällarna för gästerna och skapa mer tid för glädje och umgänge. 5 (17)

6 Exempel på gasolvärmare och soffor i järn från restaurang Villa Godthem på Djurgården i Stockholm. Dokumentet Råd och riktlinjer för uteserveringar i Norrköping begränsar idag hur uteserveringar får utformas. Riktlinjerna behöver därför omarbetas, vilket vi återkommer till senare i detta dokument. Det som ska sätta gränserna för hur mysiga, bekväma och lyxiga uteserveringarna i Norrköping ska kunna bli ska vara näringsidkarnas fantasi och vilja att skapa trevliga miljöer för gästerna. Inte kommunala regler och bestämmelser. Exempel från restaurang Ardor på The Lamp hotel i Norrköping som visar att det finns mysiga och lyxiga uteserveringar i staden trots kommunens rigida regler. 6 (17)

7 Exempel från Östermalmstorg i Stockholm på hur mer permanenta konstruktioner för markiser skulle kunna användas på uteserveringar i Norrköping. 2.2 Servering på hela Gamla torget Torg fyllda med uteserveringar är en annan trend i sommarstädernas Sverige. En resa till grannstaden Linköping är allt som behövs för att få uppleva detta. På Stora torget i Linköping breder uteserveringarna ut sig under stora tak av markiser. Enbart Storans uteservering, mitt på torget, har hundratals bekväma sittplatser. Både runt lunch och på kvällen fylls serveringarna på torget av människor. En del umgås över en kopp kaffe Exempel från Stora torget i Linköping som visar hur det skulle kunna se ut på uteserveringar på torgen även i Norrköping. 7 (17)

8 Gamla torget i Norrköping är idag en kall och tom stenöken som bör fyllas med stora, mysiga och lyxiga uteserveringar. eller ett glas vin, medan andra syns njuta av somriga måltider. Precis som i Linköping, finns torg fulla av serveringar även i andra svenska städer. Några andra exempel är Lilla torg i Malmö samt Medborgarplatsen, Norra Bantorget och Östermalmstorg i Stockholm. Erfarenheter från andra kommuner visar att intresset att umgås, äta och dricka på uteserveringar ökar i takt med att fler, bekvämare och mer attraktiva serveringar tillkommer. Att mer serveringsyta tillkommer gynnar alltså även befintliga restauranger i området. Exempel från Stora torget i Linköping på hur även Gamla torget i Norrköping skulle kunna bli helt fullt med uteserveringar. 8 (17)

9 Vi moderater vill se uteserveringar på hela Gamla torget. Vår tanke är att dagens kalla stenöken ska ersättas av flera olika serveringar, ett hav av parasoller och markiser, glada människor i bekväma och glassiga möbler samt god mat och dryck på borden. Vi vill samtidigt inte begränsa möjligheten att skapa uteserveringar på andra ställen. Gamla torget har dock särskilda förutsättningar beroende på läget och miljön, varför vi lyfter fram just detta torg. Närheten till restaurangerna i Knäppingsborg, Trädgår n och de andra serveringarna i området gör att denna del av staden kan utvecklas till ett nöjeskluster som drar fler gäster både till befintliga och nya restauranger och uteserveringar. Även närheten till den virvlande Strömmen med hästskodammen och vattenfallen gör läget bra. För att skapa förutsättningar för ett hav av uteserveringar på Gamla torget bör en särskild strategi tas fram för området, vilket vi utvecklar längre fram i dokumentet. Omvandlingen av torget skulle exempelvis underlättas av att kommunen beredde tillgång till, åtminstone bottenvåning och källarplan, i det Eschelsonska huset som ligger på torgets norra sida. Eventuellt kan tillfälliga byggnader på torget behöva medges. Dessutom kan trafiken på torget behöva ses över. Moderaternas ambition för Gamla torget ligger i linje med det som kommunen kallar 3Kstråket. Begreppet syftar till att stärka kunskap, kultur och kommers i ett stråk genom innerstaden. Begreppet är även ett arbetsnamn för att rusta gatumiljöer och parker samt lägga till nödvändiga trappor för att stärka kontakten mellan Kungsgatan med universitetet och kommersen i området runt Drottninggatan. Uteserveringar på Gamla torget kan bli en viktig pusselbit i denna strategi. Illustration av 3K stråket i Norrköping. Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontoret. 9 (17)

10 2.3 Bättre anpassningsmöjlighet till stadsmiljön Vid jämförs med andra sommarstäder är det inte bara uteserveringarnas storlek och bekvämlighet som begränsats i Norrköping. Även möjligheten att ta vara på förutsättningarna i stadsmiljön och samtidigt ha möjlighet att servera mat och alkohol, är mer begränsade i Norrköping. I flera andra städer behöver inte serveringarna ligga i direkt anslutning till byggnaderna där restaurangerna finns. Det bedöms även gå bra att bära mat och dryck över en cykelbana, trottoar eller gårdsgata. Betydligt mer flexibla lösningar för avgränsning av uteserveringarna bedöms även gå att kombinera med lagens krav på överblick över alkoholserveringen. Exempel från Enköping som visar hur uteservering med utskänkningstillstånd kan placeras i mitten på en gågata. Öppningar i avgränsningen finns på flera ställen. Vi moderater vill skapa möjlighet för fler uteserveringar vid Strömmens vattenfall och vattenspeglar. Fler trevliga platser i staden ska kunna utnyttjas även om mindre cykelvägar råkar skilja dem från en restaurang. Stadsmiljöns möjligheter istället för rigida kommunala regler ska vara utgångspunkten för var uteserveringar bör få finnas. Det ska alltså även vara möjlighet att placera uteserveringar i mitten på gågator och låta gående passera runt om. Detta samtidigt som krögaren ska ha möjlighet att servera gästerna både mat och alkoholhaltig dryck. Utformningen av uteserveringarnas avgränsningar ska dessutom bättre än idag kunna anpassas efter platsens behov och utifrån vad som ger ett trevligt och inbjudande intryck. Vi är övertygade om att detta går att kombinera med lagens krav. 10 (17)

11 3 Omarbetning av riktlinjer för uteserveringar 3.1 Dagens dokument är otidsenligt Uteserveringars utformning, utbredning och möblering i Norrköping regleras idag av dokumentet Råd och riktlinjer för uteserveringar i Norrköping. Dokumentet är framtaget våren Dokumentet innehåller en mäng detaljregleringar av uteserveringar. Det är även oklart vad som är regler och vad som är riktlinjer i dokumentet. I sin iver att skapa en pittoresk gatumiljö i har dokumentets författare kraftigt begränsat näringsidkarnas möjlighet att skapa bekväma och mysiga uteserveringar i staden. Till författarnas försvar kan dock sägas att en annan tidsanda rådde, i slutet av förra årtusendet, då dokumentet skrevs. Att dokumentet är otidsenligt blir dock därmed än tydligare. Riktlinjerna för uteserveringar i Norrköping är i stort behov av revidering och uppdatering. En sådan revidering har också initierats, enligt uppgifter från tekniska kontoret. Vid en omarbetning av dokumentet är det viktigt att mer tydligt än idag skilja på råd respektive riktlinjer. Överreglering bör undvikas så att näringsidkarnas möjligheter att skapa större, mysigare och lyxigare uteserveringar inte begränsas i onödan. Dokumentet Råd och riktlinjerna för uteserveringar i Norrköping. 3.2 Betydelsen av tillgänglighet för funktionshindrade Insikten om behovet av att göra den offentliga miljön tillgänglig för funktionshindrade har förbättrats betydligt sedan de nu gällande riktlinjerna togs fram. Lagens krav på detta område har dessutom skärpts. Plan och bygglagen har exempelvis reviderats både 2001 och Reglerna har i samband med detta skärpts angående tillgänglighet i det offentliga rummet. De nu gällande riktlinjerna för uteserveringar i Norrköping fokuserar snarare på estetik och småskalighet än på tillgänglighet och framkomlighet. Det är viktigt att nya riktlinjer, tydligare än dagens, hanterar tillgänglighet och framkomlighet för funktionshindrade. Inget motsatsförhållande råder mellan detta och ambitionen om färre detaljregleringar 11 (17)

12 och begränsningar av vilket möblemang som får väljas och vad som får byggas. Förbättrad möjlighet att skapa plana ytor eller välja tyngre möbler med exempelvis armstöd, ökar snarare tillgängligheten för funktionshindrade. 3.3 Regler angående utformning En mängd detaljregleringar om uteserveringars utformning styr idag vad som är tillåtet i Norrköping. Exempelvis påstås i dokumentet att det är snyggast när möblerna står direkt på marken (vilket illustreras med en bild på åtta utspridda plåt stolar och tre rangliga små bord på Drottninggatan). Enligt dagens riktlinjer tillåts ett uppbyggt golv enbart om marken sluttar så mycket att det inte går att placera möbler på marken utan att det blir obekvämt. Riktlinjerna för uteserveringars utformning. Markiser förutsätts sitta på fasader, vilket omöjliggör mer permanenta uteserveringar ute på torg. Dessutom regleras att markiserna inte får ha fasta stödben, om inte detta medges i bygglov. Att uteserveringars avgränsningar inte får förses med reklam är ytterligare en onödig reglering som begränsar möjligheten att marknadsföra restaurangen och dess utbud av mat och dryck. 3.4 Riktlinjer för möbler I dagens riktlinjer anges inte bara att vita plastmöbler bör undvikas. Det regleras även att ej hopfällbara klumpiga trämöbler inte passar in i stadsmiljön. Lättare caféstolar i smide/metall/trä anses istället passa bättre. Dessa detaljregler avseende möblemanget förhindrar på ett effektivt sätt tillväxten av Riktlinjerna för uteserveringars möblering. 12 (17)

13 den typ av bekväma och lyxiga uteserveringar med soffor fulla med kuddar och dynor som vuxit fram i andra sommarstäder. Tack och lov har inte alla uteserveringar i Norrköping följt stilkraven avseende möblemanget. 3.5 Bestämmelser för utbredning De riktlinjerna som gäller för uteserveringar idag anger att uteserveringarna ska ligga i direkt anslutning till restauranger. Det är en onödig begränsning som omöjliggör placering ute på torg, eller lösningar där gående kan passera runt om serveringen. En uppdatering av riktlinjerna bör alltså innehålla färre detaljregleringar om utbredning. Större hänsyn ska istället tas till de unika förhållandena vid varje enskild plats. Med detta menar vi inte att kraven på tillgänglighet och framkomlighet för funktionshindrade ska tonas ned. Bestämmelserna om tillgänglighet och framkomlighet ska i stället förtydligas vid en omarbetning av riktlinjerna. 4 Särskild strategi för Gamla torget Gamla torget i Norrköping har goda förutsättningar att kunna fyllas med uteserveringar. Detta på grund av platsen centrala läge och den omgivande vackra stadsmiljön. För att skapa förutsättningar för uteserveringar på platsen krävs samtidigt åtgärder som gör att näringsidkarna ges möjlighet att klara de krav som ställs i lagar för att servering av mat och alkohol ska vara tillåtet. Därmed bör en särskild strategi för att skapa förutsättningar för uteserveringar på Gamla torget tas fram. En del i en strategi för uteserveringar på Gamla torget bör vara tillgängliggörande av det Eschelsonska huset på torgets norra sida. 13 (17)

14 På Gamla torgets norra sida ligger det Eschelsonska huset (även kallat det Westerbergska huset). Både släkterna Westerberg och Zander har använt huset för vinhandel, de senaste århundradena. Det stora stenhuset innehåller därmed rymliga källarvalv som skulle lämpa sig utmärkt för restauranger och serveringar. Idag ägs huset av Norrköpings kommun som hyr ut det till kriminalvården. Byggnaden används som kursgård. Viktigt i en strategi för att skapa bättre förutsättningar för uteserveringar på Gamla torget är att kommunen bereder tillgång till, åtminstone bottenvåning och källarplan i det Eschelsonska huset. Det bör gå att hitta lösningar, inom kommunens fastighetsbestånd, som både tillgodoser kriminalvårdens behov och behovet av att göra delar av huset tillgängligt för näringsidkare som vill driva serveringar på Gamla torget. Exempel från Stora torget i Linköping på hur även Gamla torget i Norrköping skulle kunna bli helt fullt med uteserveringar. I en strategi för att förbättra förutsättningarna för uteserveringar på Gamla torget bör även trafiken på torget ses över. Möjlighet att tillreda, färdigställa eller lägga upp enklare maträtter kan också behöva finnas på torget. Detta för att klara de lagkrav som finns i samband med matservering. För att möjliggöra alkoholservering kan även barer behövas på plats på torget. I samband med framtagande av en strategi för Gamla torget bör alltså möjlighet skapas för uppförande av enkla tillfälliga byggnader. 14 (17)

15 5 Bättre anpassningsmöjlighet till stadsmiljön En nödvändig funktion på en uteservering är möjligheten att servera mat. Nästan lika centralt är möjligheten att servera alkohol. Både servering av mat och alkohol regleras i lag. Kommunen har dessutom tillsynsansvar och ansvarar för reglering och myndighetsutövning. Tillstånd från polismyndigheten behövs också för att få disponera allmänplatsmark. Polismyndigheten har både att beakta kommunala riktlinjer och krav på framkomlighet, vid givande av tillstånd. För att servering av alkohol ska vara tillåtet krävs utskänkningstillstånd. När en restaurang expanderar serveringsytan med en uteservering krävs utökat serveringstillstånd för den ytterligare serveringsytan som uteserveringen utgör. För att tillståndsenheten i Norrköping ska medge tillstånd måste lagens krav på tillgång till kök och matservering uppfyllas. Dessutom måste den sökande visa att man klarar alkohollagens krav på överblick och tillsyn. Kommunen kräver därmed att uteserveringen ska vara tydligt avgränsad och ligga i direkt anslutning till restaurangen. Någon form av staket eller liknande krävs också runt uteserveringen. Exempel från Stockholms kommun på hur uppsikt och avgränsning anses kunna tillgodoses. Exempel från andra kommuner visar att lagens krav bedöms kunna tillmötesgås med mer flexibla lösningar än i Norrköping. I flera andra städer behöver exempelvis inte serveringarna ligga i direkt anslutning till byggnaderna där restaurangerna finns. Det bedöms gå bra att bära mat och dryck över en cykelväg, trottoar eller gårdsgata. Kravet på uppsikt bedöms även kunna tillmötesgås med betydligt mer flexibla avgränsningar än 15 (17)

16 Restaurang Manesas tillfälliga uteservering i vid Strömparken är ett bra exempel på en mer flexibel tillämpning av reglerna för uteserveringar. i Norrköping. Utvecklingen i Norrköping har förvisso gått i samma riktning. Ett bra exempel på en mer flexibel variant är den tillfälliga serveringen som restaurang Manesa beviljats tillstånd att bygga i Strömparken i Norrköping. Den nya delen av uteserveringen avgränsas av den gång och cykelväg som leder genom parken i Nya Rådstugugatans förlängning. Denna typ av lösningar bör även kunna tillåtas permanent. Förbättrade möjligheter att anpassa uteserveringar utifrån de förutsättningar som finns i stadsmiljön behövs i Norrköping. Nya principer bör alltså utarbetas för att på ett mer flexibelt sätt kunna tillåta servering av mat och alkohol på uteserveringarna i staden. Exempel från Enköpings kommun på hur kravet på avgränsning anses kunna tillgodoses. 16 (17)

17 6 Medverkande i arbetet Detta idéprogram för uteserveringar i Norrköping är utarbetat av moderaterna i Norrköping. Det har huvudsakligen författats av Robert Tenselius som är ledamot i stadsplaneringsnämnden. Moderaternas oppositionsråd Fredrik Bergqvist och Päivi Johansson har också varit delaktiga i arbetet. Även Gunnar Bredin och Jenny Bergqvist, ledamöter i tekniska nämnden respektive socialnämnden, har varit med och arbetat fram idéprogrammet. Alla bilder i idéprogrammet är fotograferade av moderaterna i Norrköping. Ett särskilt tack riktas härmed till Sophia Jarl för hjälpen med de fina bilderna från Stora torget i Linköping. Bilderna får fritt användas av dem som så önskar och kan beställas högupplösta av författarna. Norrköping den 18 juni 2012 Fredrik Bergqvist (m) Oppositionsråd Päivi Johansson (m) Oppositionsråd Robert Tenselius (m) Stadsplaneringsnämnden Jenny Bergqvist (m) Socialnämnden Gunnar Bredin (m) Tekniska nämnden 17 (17)