Beredningen för e-hälsa

Transkript

1 Beredningen för e-hälsa PROTOKOLL 8 14 Datum (4) Protokoll från sammanträde i beredningen för e-hälsa Tid: kl Plats: Kl sammanträde på ERC Syd, Konferensrum Beta, Klinikgatan 22, plan 3B, SUS Lund, därefter kl studiebesök på Akuten i Lund om Tag-on-projektet Närvarande ledamöter Dolores Öhman (MP), ordförande Simon Röstin (M), vice ordförande Anders Svärd (S) Niels Paarup-Petersen (C) Carl-Axel Johansson (KD) Sven Ternov (V) Övriga Jonas Gallon, e-hälsosamordnare och föredragande tjänsteman Monika Kraft, programchef e-hälsa och digitalisering Peter Adolfsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Tonas Ishaq, politisk sekreterare (MP) Johan Folin, politisk sekreterare (M) Henrik Bergman, sekreterare 8 Val av justeringsperson Simon Röstin (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. 9 Ordföranden informerar 1. Avsiktsförklaring avseende samverkansinitiativet ehealth@lu:joining forces for sustainable e-health development, ordförandebeslut av regionstyrelsens ordförande 2. Presidiets aktiviteter 3. Befintliga resurser till beredningens förfogande 4. Demokratiberedningen Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (4) 10 Beredningen för e-hälsa sammanträdesplanering 2017, komplettering Diarienummer Beredningen för e-hälsas beslut 1. Beredningen för e-hälsa fastställer den 6 november för sammanträde, utöver tidigare beslutade sammanträdesdatum. Sammanfattning Sammanträdesdatum i beredningen för e-hälsa 2017 är 8 februari, 21 april, 31 maj, 27 september, 6 november och 6 december. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Återrapportering om e-hälsostrategi för och program för e-hälsa och digitalisering i Diarienummer Beredningen för e-hälsas beslut Beredningen för e-hälsa föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen mottar återrapporteringen om arbetet med utveckling och implementering i enlighet med den fastställda e-hälsostrategin. 2. Regionstyrelsen antar program för e-hälsa och digitalisering i Region Skåne, att återkommande följas upp och att revideras vid behov. Carl-Axel Johansson (KD) anmäler protokollsanteckning enligt bilaga. Sammanfattning Regionstyrelsens beslut gällande strategi för e-hälsa innefattar en återkommande återrapportering från regiondirektören av arbete och implementering av e-hälsa i enlighet med den fastställda strategin. Ett program för e-hälsa & digitalisering har arbetats fram där beslutade projekt och aktiviteter som stödjer e-hälsostrategins insatsområden kontinuerligt följs upp och kommuniceras. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Program för e-hälsa & digitalisering 3. Uppföljning av program e-hälsa & digitalisering 4. Kommunikationsplan Beredningen för e-hälsa

3 Datum (4) 12 Nya riktlinjer för journaler enligt Ineras arbete Diarienummer Beredningen för e-hälsas beslut E-hälsoberedningen föreslår regionstyrelsen följande 1. ansluter sig till Ineras nationella målbild och ramverk för invånares åtkomst till e-journalen i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade att ansluta till programmet Journal på nätet under Center för e-hälsa i samverkan. I nu föreliggande förslag till nytt nationellt ramverk från Inera, så är målet att år 2020 ska alla invånare från 16 års ålder ha direktåtkomst till all digital journalinformation som får lämnas ut. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Bilaga 1a) Ineras ramverk och målbild Bilaga 1b) Juridiska frågeställningar 4. Bilaga 1c) Så fungerar tjänsten Journalen 13 Motion. Digitalisering av samordnad individuell plan (SIP) Diarienummer Beredningen för e-hälsas beslut Beredningen för e-hälsa föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige bifaller motionen. Carl-Axel Johansson (KD) anmäler protokollsanteckning enligt bilaga. Sammanfattning Birgitta Södertun (KD), Per Einarsson (KD), Ing-Marie Nilsson Axelsson (KD) och Christer Unosson (KD) har i motion föreslagit att en digital lösning för samordnad digital vårdplan (SIP) implementeras i hela i samverkan med Skånes kommuner I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Motionssvar Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion daterad Verksamhetsinformation 1. Vad som pågår på nationell nivå, arbete med e-hälsoråd, m.m. Beredningen för e-hälsa

4 Datum (4) 2. Digitala konsultationen; Underlag Innovation Skånes rapport ar Carl-Axel Johansson (KD) och Sven Ternov (V) anmäler var för sig protokollsanteckningar enligt bilagor avseende informationspunkten Digitala konsultationen; Underlag Innovation Skånes rapport. 15 Övrigt Simon Röstin (M) framförde avsikten att väcka två initiativärenden i beredningen. Ordföranden avvisade dessa då det enligt kommunallagen inte finns någon rätt att väcka initiativärenden i en beredning. På ordförandens förslag inplaneras istället närmare information om sakfrågorna på nästa beredningssammanträde 31 maj. Efter sammanträdet gjorde beredningen studiebesök på Akuten i Lund om Tag-on-projektet. Vid protokollet Henrik Bergman sekreterare Justerat Dolores Öhman ordförande Simon Röstin vice ordförande Beredningen för e-hälsa

5 Beredningen för e-hälsa Återrapportering om e-hälsostrategi för och program för e-hälsa och digitalisering i, beredningen för e-hälsa Det är viktigt att punkten Kartläggning och analys som avser ge ett bättre underlag för beslut och prioriteringar är startad. Detta framgår inte av checklistan. Denna punkt är en förutsättning för färdriktning och kostnader. Utan denna analys är det som att ge sig ut i skogen/sjön utan karta och kompass. Jag anser att denna analys måste fortsätta hanteras med prioritet. Carl-Axel Johansson (KD)

6 Beredningen för e-hälsa Motion. Digitalisering av samordnad individuell plan (SIP) Jag vill framhålla vikten av att digitalisering av SIP genomförs snarast i enlighet med motionens intentioner. Carl-Axel Johansson (KD)

7 Beredningen för e-hälsa Verksamhetsinformation: Digitala konsultationen; Underlag Innovation Skånes rapport I förstudien framgår tydligt, att det är primärvården som kommer att utgöra basen för de virtuella besöken i framtidens sjukvård. Det framgår också tydligt att virtuella besök inte till alla delar kan ersätta den fysiska konsultationen. Denna slutsats är viktig inför det fortsatta arbetet. Jag menar också att det är viktigt att man ser primärvården som en sammanhållande bas för invånarnas sjukvårdsbehov, där individens olika förutsättningar beaktas för en jämlik vård. Det fortsatta arbetet med implementeringen av virtuella besök kan initialt kräva en omfördelning av ekonomiska resurser till primärvården vilket kan behöva belysas under det fortsatta arbetet. Carl-Axel Johansson KD

8 Vänsterpartiet Beredningen för e-hälsa sammanträde Ärende 7. Verksamhetsinformation Ang.: dokumentet Virtuella vårdbesök i primärvården. Innovation Skåne. Dokumentet delgavs beredningens medlemmar enbart två dagar innan sammanträdet. Tydligen har det varit på en omfattande remissrunda. Det hade varit bättre ifall beredningen hade haft möjlighet lämna synpunkter innan det i form av en slutrapport lämnades till regiondirektören, i synnerhet därför att dokumentet innehåller skarpa, operativa förslag med förslag på implementering under innevarande år. Förslag till insatser 2017 tycks vara dåligt synkroniserat med Regionens e-hälsostrategi. Dokumentets förslag återfinns i regionens Program för e-hälsa och digitalisering, under checklista för e-hälsa och digitalisering, underrubriken Regionala ehälsoinitiativ, punkterna 1-5. Det rör t.ex. distansmöten, digitala läkarresurser mm. Dessa initiativ förutsätter kartläggning och analys enligt checklistan. Detta har inte påbörjats, och inga medel är avsatta för det än. Vi anser att en sådan kartläggning och analys är helt avgörande innan man går vidare med punkterna 1-5. Vi finner inte att föreliggande aktstycke från Innovation Skåne uppfyller rimliga krav på kartläggning och analys. I en sådan kartläggning och analys anser vi det helt avgörande att även höra professionen, dvs. allmänläkarna. I regionens policyförklaringar för införande av e-hälsa understryker man ju hur viktigt det är med personalmedverkan. Vi kan inte se att en sådan har ägt rum. Dokumentet uppfattas inte som speciellt väl genomarbetat eller genomtänkt. Det innehåller ett antal svepande ogrundade värdeomdömen, som tycks visa på en beklaglig brist på kunskap hos författarna om vad primärvård är. Stort utrymme ägnas åt en kundsegmentering från SKL, en sorts kategorisering av primärvårdspatienter. Vi finner denna vara tämligen ovetenskaplig, närmast karaktär av hemmabygge, och inte överensstämmande med vår erfarenhet av primärvårdsklientelet. Således skulle de sårbara och oroliga utgöra endast 6%, emedan de självständiga och engagerade skulle utgöra 45%. Vår uppfattning är att huvudparten av de som söker i primärvården är sårbara och oroliga, dvs. en grupp som inte alls blir hjälpta av att bli utsatt för enkäter eller självskattningar. De vill ha kontakt med en doktor, helst en de har mött tidigare. Är det möjligen så att denna kundsegmentering passar bättre ihop rapportens förslag? I rapportens sammanfattning vill man hitta förutsättningar för att fortsatt stimulera de privata aktörer som redan i dag erbjuder digitala vårdsbesök. Rapporten är överhuvudtaget mycket 1

9 Vänsterpartiet positiv till dessa aktörer, och nämner deras verksamhet i tämligen förskönande ordalag, utan någon ansats till kritisk utvärdering. Vi önskar absolut inte se privata vårdaktörer inblandade i regionens e-hälsosatsning (inte heller som underleverantörer ). Deras verksamhet tycks handla en del om lycksökeri, skumma grädden, och kvaliteten mycket långt från vad som kan betecknas som primärvård av god kvalitet, och knappast heller vård på lika villkor. Denna uppfattning tycks i många stycken delas av allmänläkarkåren. Rapporten hävdar att digitala vårdbesök kommer att avkrävas av patienterna. Vad bygger man detta påstående på? I en kapsejsat primärvård är ett digitalt vårdbesök kanske bättre än ingen vårdkontakt alls. Men det är inte det samma som att det avkrävas av patienterna. Det är knappast tanken att man skall skyla över den underbemannade primärvården på detta sätt, och ytterligare dränera primärvården på i redan bristfälliga läkarresurser. Vilka patienter avkräver digitala vårdbesök, undrar vi? Knappast den stora delen äldre patienter. Detta motverkar snarare regionens direktiv för digitalisering, nämligen jämlik vård och vård efter behov. Rapporten noterar Att enbart ersätta ett fysiskt besök med ett digitalt vårdsystem bedöms av (i?) många fall inte ge någon större intern effektivisering för hälso- och sjukvården Vi instämmer helt i detta och undrar varför man i så fall skall offra så mycket energi på att införa det. Författarna menar Möjligheten att kunna göra symtomskattning innan besöket bedöms också kunna effektivisera det faktiska besöket alternativt effektivare sortera bort de besök som inte är nödvändiga. Är det helt obekant vad hundratals mottagningssköterskor sysslar med på vårdcentralerna varje dag? Just detta gör de, och ganska effektivt, för den stora gruppen sårbara och oroliga patienter. Ett antal privata aktörers (t.ex. Region Jönköping, Nova kliniken, Kry.se) initiativ för digitala vårdbesök nämns utan någon som helst tillstymmelse till utvärdering av kvaliteten av dessa initiativ. Vilka patientgrupper har utnyttjat dessa vårdformer? Vilka diagnoser rör det sig om? Hur ser läkemedelsförskrivningen ut jämförd med icke digital primärvård? Hurdan är patientsäkerheten vid dessa besök? Hur uppfylls kravet på jämlik vård? Enligt författarna finns det ett stort intresse inom primärvården att utveckla verksamheten till att kunna utveckla tjänster som är mer individanpassade, effektiva och tillgängliga. Vad bygger man detta på? Har man frågat medarbetarna på vårdcentralerna? Tjänsterna i dag är väl synnerligt individanpassade. Effektiviteten har man ju redan i rapporten redovisat förmodligen inte bättras med digitalisering. Man menar ytterligare att det nu finns mycket goda möjligheter att skapa förbättringar genom digitala lösningar om förbättringsinsatserna baseras på behov hos patienter, medarbetare och organisation. Det kan vi hålla med om, problemet är dock att detta behov 2

10 Vänsterpartiet inte är redovisat i rapporten (och troligen ej heller undersökt). Så låt oss förslagsvis vänta tills att vi vet mer om detta Distansmöten nämns som en kanal för besök och återbesök som inte kräver fysisk kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal. Vilka besök föreställer sig författarna? Vi vill hävda att den helt dominerande mängden av sådana besök kräver någon form av fysisk kontakt mellan patient och läkare. Enklare uppföljning efter t.ex. nyinsatta läkemedel (biverkningar, känns det bättre?) kan göras, och görs redan i dag, utan fysisk kontakt, via telefonsamtal. Och det fungerar utmärkt. Utökad eller kompletterande bedömning via video tillför knappast något. I förslag till utvärdering för de olika digitala lösningarna saknas helt frågan om bibehållen patientsäkerhet. Ej heller föreslås utvärdering av om de digitala lösningarna uppfyller kraven på jämlik vård, eller om de digitala lösningarna bäst tillgodoser de patienter som bäst behöver vården (och inte de som är bäst på att ta för sig ). Triagering görs i dag vid alla vårdcentraler, ganska framgångsrikt. Digitala verktyg för detta, som vänder sig direkt till patienten, tror vi inte tillför ytterligare utan tär bara på knappa resurser. Påståendet att detta skulle minska administrationen av besök och att fler patienter kan tas emot och mer tid ges till patientmötet vittnar om uttalat okunskap om hur primärvården fungerar. Förslaget att implementera digitala vårdbesök genom upphandling av extern underleverantör (Kry.se nämns som exempel) är vi helt emot. Syftet anges vara att hantera enkla vårdbesök. Dessa klarar nog den offentliga primärvården av att hantera, förutsatt att den bemannas adekvat. Det finns ingen anledning att göda privata aktörer med skattemedel för dessa enkla vårdbesök. Som incitament anger författarna att mängden akutbesök kan minska om man inför digitala besök. Vi förmodar man menar besök på sjukhusen akutmottagningar? Men digitala besök skulle ju enbart hantera enkla vårdbesök (oklart vad dessa innefattar) enligt rapporten. Författarnas slutsats är således att enkla vårdbesök som inte blir tillgodosedda genererar besök på akutmottagningar. Vi har synnerligen svårt förstå detta orsakssamband. Man pratar i rapporten om hur patienter önskar konsumera tjänster. Här har vi en helt annan syn på hälso-och sjukvården (som utgår från hälso- och sjukvårdslagen). Offentlig vård av god kvalitet skall ges till de som bäst behöver den och inte styras av hur de önskar konsumera den. Överhuvudtaget har rapporten en förkärlek för neoliberalt språkbruk och tänkande, konsumenter, segmenteringsmodell etc. Den förutsätter vittgående bruk av privata aktörer. Det tycker inte vi. Digitaliseringslösningar bör så långt det är möjligt genomföras i offentlig regi vilket också är i överensstämmelse med s direktiv för e-hälsa. Vi är därför skeptiska till att fortsättningsvis involvera Innovation Skåne i regionens utveckling av e-hälsa. 3

11 Vänsterpartiet I sin avslutande rekommendation anger författarna att införandet av nya digitala lösningar alltid ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att innan en digital lösning införs ska en analys av rådande evidensläge vara genomförd Vi instämmer helt i detta. Desto mer beklagligt att detta är just vad man har försummat i denna rapport. Man har inte brytt sig om detta, inte heller föreslagit en process för att närma sig dessa krav. I stället ger man sig in på att lämna skarpa förslag om digitalisering för primärvårdens kärnverksamhet, utan att ha någon större kunskap om denna. För Vänsterpartiet Sven Ternov 4