UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

Transkript

1 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:26 UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA Antikvarisk medverkan Jakobs kyrka Hudiksvalls stad Hudiksvalls kommun Hälsingland 2018 Inga Blennå

2

3 UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA Antikvarisk medverkan Jakobs kyrka Hudiksvalls stad Hudiksvalls kommun Hälsingland 2018 Rapport 2018:26 Inga Blennå

4 Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom länsmuseets verksamhetsområden arkeologi, bebyggelsehistoria, byggnadsvård, kulturmiljövård, etnologi, konstoch kulturhistoria. Du kan själv ladda hem rapporter i PDF-format från länsmuseets hemsida Rapporter, böcker och mycket annat kan Du köpa/beställa i länsmuseets butik butiken@xlm.se eller Utgivning och distribution: Länsmuseet Gävleborg Box 746, Gävle Tel Länsmuseet Gävleborg 2018 Omslagsbild: Kistbeslag på svartmålat sidostycke. Foto: Inga Blennå Staten har rätt att sprida dokumentationsmaterialet och rapporten enligt CC BYlicens. Lantmäteriverkets kartor omfattas ej av denna licens. Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande MS2010/ ISSN Print: Länsmuseet Gävleborg 2 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

5 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Inledning...6 Målsättning och metod...6 Historik...7 Resultat...8 Administrativa uppgifter...11 Referenser...11 Bilaga. Fotografier...12 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 3

6 Figur 1. Översiktskarta med platsen för Jakobs kyrka markerad med rött. 4 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

7 Figur 2. Centrala delarna av Hudiksvalls stad. Jakobs kyrka markerad med rött. SAMMANFATTNING I samband med en interiör renovering och ombyggnation av Jakobs kyrka i Hudiksvall har Länsmuseet Gävleborg utfört en antikvarisk medverkan, i form av dokumentation av de gravkammare som finns under kyrkans golv. Besiktningar har gjort under juni och augusti 2018 efter beslut av Länsstyrelsen Gävleborg (Lst dnr ) och med Hudiksvallsbyggdens församling som kostnadsansvarig. Den antikvariska medverkan har också innefattat samråd vid hanteringen av löst liggande kistdelar, föremål och skelettdelar. Materialet som samlats ihop har vid en ceremoni återbegravts i en av gravkamrarna. En ritning från år 1967 över sammanlagt 32 gravkammare har utgjort grunden för dokumentationen. Elva av gravkamrarna var intakta, lika många var skadade, delvis synliga eller inte överrenstämmande med ritningen, sju kunde inte urskiljas och tre var övertäckta och kunde därmed inte besiktigas. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 5

8 De löst liggande kistdelar som samlades ihop bestod av nio kistlock, nio böjda sidstycken och tre raka med beslag, tre gavlar samt tre golvdelar. Kistdelarna utgjordes till stor del av träfragment. Inga övriga fynd framkom. INLEDNING Länsmuseet Gävleborg har utfört antikvarisk medverkan inför interiör renovering och ombyggnation av Jakobskyrka i Hudiksvalls stad, Hudiksvalls kommun. Arbetet har utförts på uppdrag av Hudiksvallsbygdens församling under juni till och med augusti Den antikvariska medverkan har berört de gravkammare som finns under kyrkans golv. Arbetet har utförts vid fem besiktningstillfällen av Inga Blennå, efter beslut av Länsstyrelsen Gävleborg (Lst dnr ). MÅLSÄTTNING OCH METOD En ritning över de gravar som finns under golvet upprättades år På ritningen, som har utgjort grunden för dokumentationen, finns 32 gravkammare markerade. Målsättningen med den antikvariska medverkan har varit att dokumentera samstämmighet och avvikelser från ritningen samt samråda vid hanteringen av löst liggande kistdelar, föremål och skelettdelar. De två gravkamrarna som finns i koret längst i öster har namngivits Broman respektive Drake på ritningen. De dokumenterades genom beskrivning, uppmätning och fotografering. Övriga gravkammare, med en löpande numrering från kyrkans ingång i väster, har dokumenterats genom fotografering och beskrivning. Löst liggande delar av träkistor och skelettdelar som inte kunde kopplas till någon kista samlades in under arbetets gång. Skelettdelarna förvarades i försluten kartong i kyrkans nordvästra rum, tillsammans med de kistdelar som plockats ihop. Allt material återbegravdes vid en ceremoni i gravkammare 29. Figur 3. Återbegravning av delar från träkistor och skelettdelar i gravkammare 29. Foto: Kjell Johansson. 6 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

9 Figur 4. Återbegravningsceremoni av skelettdelar och delar från träkistor. Foto: Kjell Johansson. HISTORIK Johan III gav Hudiksvall stadsprivilegier år Det äldre stadsläget ligger i höjdläge nordväst om Lillfjärden, den uppgrundade vattenspegel som tidigare varit hamn i innersta delen av fjärden. Namnet Hudiksvall (Hudenswald) finns omnämnt år Troligen har namnet tidigast avsett en hamn i Lillfjärden nära byn Vallen. Bynamnet utgör numera stadsnamnets efterled och den nu försvunna byn Hudik ingår i förleden. Namnet Hudiksvall bör betyda den bebyggelse Vallen som hör till (ev. ligger nära) byn Hudik eller den vall, den släta gräsmark, som hör till byn Hudik (SOL 2003:133). Staden byggdes på de två byarna Hudik och Vallens mark. Byn Vallen har troligen legat nordväst om Lillfjärden och söder om Hornån, medan Hudik har varit belägen norr om fjärden och ån. Exakt var det äldsta läget för Hudiksvall legat är okänt men platsen har sannolikt legat i närheten av Hornåns mynning i Lillfjärden (Hagåsen 2014:29f). I Hudiksvall finns flera ytor med stadslager efter äldre stadslägen och inom den södra av dem, på Sofiendals griftegård, finns en kyrkogrund efter stadens äldsta kyrka som enligt uppgift byggdes år 1590 (RAÄ 20:1). Vid 1640-talets början flyttades staden mot söder till det nuvarande läget vid sundet, där dagens centrum fortfarande finns. En geometrisk avritning från år 1642 visar att staden flyttat till det nya läget men den gamla kyrkan ligger fortfarande kvar på sin ursprungliga plats (V22-1:v1:17-23). Jakobs kyrka började byggas året därpå och invigdes 1672 (Rodenstam 1955:5). Kyrkan har varit utsatt för flera bränder, bland annat skadades den allvarligt vid en brand orsakad av ett åsknedslag år Norrlandskusten drabbades också 1721då ryska trupper brände och plundrade. Även om kyrkan då stod orörd så försvann större delen av dess inventarier (aa:20). Runt kyrka fanns tidigare en bogårdsmur. Den revs i slutet av 1880-talet och nu återstår endast ett par stigportar (aa:10). LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 7

10 I kyrkan finns två namngivna gravkammare; Drake och Broman. Jonas Drake var rådman i Hudiksvall och skänkte 1755 en predikstol till kyrkan. Hans gravhäll finns bevarad norr om altaret. Olof Broman var en i sin tid betydande man, och verkade bland annat som präst, lärare och läkare i Hudiksvall. Han var mycket produktiv och skrev bland annat verket Glysisvallur som i flera band skildrar Hälsinglands historia, kultur och natur. Broman föddes 1676 i Rogsta socken, dog 1750 i Hudiksvall och begravdes i familjegraven söder om altaret i Jakobs kyrka (Nyström 2000; Rodenstam 1955:18). Broman nämner i Glysisvallur att det i östra kyrkogavelns södra hörn finns en inmurad runsten. Han skriver att stenen är huggen med hälsingerunor och kommer ifrån Hällänge nära byn Arnön i Rogsta socken på Hornslandet (Broman 1953:del II, s179). Stenen är inte återfunnen. Figur 5. Renritad gravkarta över kyrkorummet efter ritning upprättad år RESULTAT Enligt ritningen finns 32 gravkammare under kyrkans golv. Vid dokumentationen framkom att elva av dem var intakta (kammare 4, 6, 7, 10, 19, 20, 22, 23, 29, 30, och Bromans gravkammare), sju var inte synliga i dagsläget (kammare 3, 5, 16, 21, 25, 26 och 27) och elva var skadade, delvis synliga eller inte överrenstämmande med ritningen (kammare 8, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 18, 24, 28 och Drakes gravkammare). Tre av gravkamrarna var övertäckta vid besiktningstillfället (kammare 1, 2 och 15). I kyrkans ösligaste del finns på ritningen två gravkammare. Den södra benämnd Broman och den norra Drake. Drakes kammare är utökad mot söder och väster, har skadat gravkammare 25 och 26 och överensstämmer därmed inte med ritningen från Det nuvarande utrymmet är alltså större och väggarna är byggda av tegel. Kammaren innehöll ingen synlig gravsättning. I Bromans kammare finns sex kistor, fem enkla hyvlade träkistor och en modernare ekkista med beslag. Kammaren stämmer överrens med ritningen och har väggarna av natursten. 8 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

11 På 1970-talet beslutade kyrkorådet att kvarlevorna efter Olof Broman skulle flyttas över till en mer exklusiv kista av ek. När beslutet verkställdes placerades träresterna efter den gamla kistan i mellanrummet mellan de östra gravkamrarna. Vid besiktningstillfället hade kistdelarna redan avlägsnats och placerats tillsammans med delar från andra kistor. De kistdelar som samlades ihop utgjordes av nio kistlock, nio böjda sidostycken och tre raka med beslag, tre kistgavlar samt tre golvdelar. Flera av kistdelarna utgjorde endast träfragment. De hela kistlocken var 176 cm långa, cm breda och 1 3 cm tjocka. Sidostyckena var svartmålade, flera var sammanfogade med tränubbar och hade rester av tunt tyg fästat vid kistkanten med lack. De hela sidostyckena var 194 cm långa, 24 cm breda och 2 cm tjocka. Kistbeslagen var 19 9 cm med centrerat handtag. Gavlarna var 55 cm breda och avsmalnande ned till 12 cm samt 4 cm tjocka. Inga övriga fyndföremål framkom. Tabell över gravkammare från öster (se ritning figur 5) Gravkammare Beskrivning Broman Kammaren är intakt och stämmer överrens med ritningen. Den är 2,60 x 2,25 meter stor samt 1,30 meter djup. Väggarna utgörs av 0,20 1,30 meter stora obearbetade stenblock. Innehåller sex kistor, fem enkla hyvlade träkistor och en ekkista med beslag. Drake Kammaren överensstämmer inte helt med ritningen utan är utökad mot söder och väster. Den är 4,65 x 2,40 meter stor och 1,90 meter djup. Väggarna består av oputsat rött tegel (cirka 300x145x75 mm stora). Ingen gravsättning kunde ses. 30 Kammaren intakt. Väggar av tegel med spår av puts. Är till största del fylld med jordmassor, sten, tegel och organsikt material som spån etc. 29 Kammaren intakt. Väggar av tegel med spår av puts. Här återbegravdes löst funna skelettdelar och delar av träkistor. 28 Kammaren delvis synlig, norra sidan skadad av yngre fundament. Väggar av tegel med spår av puts. 27 Kammaren ej synlig. 26 Kammaren ej synlig. 25 Kammaren ej synlig. 24 Övertäckt med jordmassor, sten och tegel. Endast del av västra sidan synlig. Del av kista i södra kanten. 23 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 22 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. Del av kista synlig i västra delen av kammaren. 21 Kammaren ej synlig. 20 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 19 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 9

12 18 Kammaren delvis synlig, delar av norra och östra sidan synlig. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 17 Kammaren delvis synlig, delar av södra och östra sidan synlig. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 16 Kammaren ej synlig. Skadad av yngre fundament. 15 Kammaren innehåller flera kistor. Vid besiktningstillfället övertäckt med förankrad markduk. 14 Kammaren delvis synlig, östra sidan av tegel, norra och västra av natursten. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 13 Kammaren delvis synlig, delar av västra och södra sidan synlig. 12 Kammaren delvis synlig, delar av västra sidan synlig. 11 Kammarens västra del skadad av yngre fundament, i övrigt intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. Del av kista i norra delen. 10 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 9 Kammarens östra del skadad av yngre fundament, i övrigt intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 8 Kammarens östra del skadad av yngre fundament, i övrigt intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 7 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 6 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 5 Kammaren ej synlig, övertäckt med jordmassor, sten och tegel. 4 Kammaren intakt. Väggar av tegel. Fylld med sten, tegel och organiskt material som spån etc. 3 Kammaren ej synlig, övertäckt med jordmassor, sten och tegel. 2 Vid besiktningstillfället redan täckt med undergolv. 1 Vid besiktningstillfället redan täckt med undergolv. 10 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

13 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: Beslutsdatum: Länsmuseet Gävleborgs dnr: 594/320 Uppdragsgivare: Hudiksvallsbygdens församling Besiktningar: 19/6, 25/6, 28/6, 2/7 och 6/ Arkeologisk personal: Inga Blennå Arkeologtimmar i fält: 8 Dokumentationshandlingar: Förvaras i Länsmuseet Gävleborgs arkiv. Fynd: REFERENSER Broman, O Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland. Utgifna av Gestrike-Helsinge nation i Uppsala. II:Flocker af Glysisvallur. Helsungalands: kyrkors märkvärdigheter. Hagåsen, L Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet. Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Hälsingland 2:2. Skrifter utgivna av Institutet för språk och folkminnen. Namnarkivet i Uppsala. Nyström, J-O Olof Broman : liv och verk. Hudiksvalls kommun. Rodenstam, G Hudiksvalls kyrka. S:t Jakobs kyrka. Kort historik och vägledning. Hudiksvalls kyrkoråd. Svenskt ortnamnslexikon (SOL) Red: Wahlberg, M. Utarbetad inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 11

14 BILAGA. FOTOGRAFIER Figur 6. Översiktsbild då golvet avlägsnats. Bilden tagen från kyrkans sydöstra hörn. Foto: Inga Blennå. Figur 7. Bromans gravkammare med fem enkla träkistor och en ekkista med beslag. Bilden tagen från öster. Foto: Inga Blennå. 12 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

15 Figur 8. Övre delen av Bromans gravkammare. Bilden tagen från öster. Foto: Inga Blennå. Figur 9. Olof Bromans kvarlevor flyttades till en ekkista med beslag på talet. Bilden tagen från norr. Foto: Inga Blennå. Figur 10. Kyrkans östra del då golvet avlägsnats. Centralt i bilden den tomma ytan mellan Bromans gravkammare till höger och Drakes till vänster. Bilden tagen från väster. Foto: Inga Blennå. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 13

16 Figur 11. Drakes gravkammare. Bilden tagen från väster. Foto: Inga Blennå. Figur 12. Gravkammare 30 med kammare 29 och 28 i bakgrunden. Bilden tagen från nordöst. Foto: Inga Blennå. 14 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

17 Figur 13. Gravkammare 24 med del av kista synlig i södra kanten. Bilden tagen från söder. Foto: Inga Blennå. Figur 14. De ihopsamlade kistdelarna förvarades i kyrkans nordvästra rum. Foto: Inga Blennå. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 15

18 Figur 15. Ett urval av de ihopsamlade kistlocken. Foto: Inga Blennå. Figur 16. Ett urval av de ihopsamlade kistgavlarna. Foto: Inga Blennå. 16 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA

19 Figur 17. Sidostycke från kista med träplugg. Foto: Inga Blennå. Figur 18. Tygklädd insida av sidostycke. Foto: Inga Blennå. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG UNDER GOLVET I JAKOBS KYRKA 17

20

21

22 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG, BOX 746, GÄVLE. TEL BESÖKSADRESS: SÖDRA STRANDGATAN 20, GÄVLE