Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 i Trelleborgs kommun

Transkript

1 Bilaga 1 Skolinspektionen Rapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 i Trelleborgs kommun

2 2(12) Innehåll Inledning Fakta om skolan Bakgrund och syfte Frågeställningar Resultat Metod och genomförande Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram under hösten 2013 och våren Granskningen vid Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 i Trelleborgs kommun ingår i detta projekt. På skolan granskades undervisningen i årskurs 2 på barn- och fritidsprogrammets inriktningar fritid och hälsa samt pedagogiskt arbete. Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 besöktes den mars Ansvariga inspektörer har undervisningsråden Monika Ivarsson och Peter Holmberg varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskiivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Granskningen har ett uttalat elevperspektiv vilket innebär att inspektörerna under tre dagar har följt en klass i årskurs 2. Kvahtetsgranskningen av undervisning på yrkesprogram genomförs i ytterligare 63 gymnasieskolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som har ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Fakta om Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 Söderslättsgymnasiet rektorsområde 3 omfattar 538 elever varav 73 går på barn- och fritidsprogrammet och 22 i den klass som granskningen omfattar. För programmet finns ett gemensamt arbetslag där alla lärare utom de i engelska och naturkunskap ingår och en programutvecklare med 50 procents tjänst. För de elever som fick avgångsbetyg vårterminen 2013 var den genomsnitthga betygspoängen 13,4. Motsvarande siffra för samtliga utbildriingar i riket är 14,0.

3 3(12) Skolinspektionen genomförde hösten 2012 regelbunden tillsyn av Söderslättsgymnasiet Rektorsområde 3 (dnr 2012:2135). Skolenheten uppvisade då brister inom bland annat elevernas målkännedom och inflytande, åtgärdsprogram och systematiskt kvalitetsarbete. Bakgrund och syfte I och med reformeringen av gymnasieskolan 2011 renodlades skillnaderna mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Syftet med reformen var att bättre förbereda elevema för kommande arbete eller vidare studier samt att öka genomströrnniiigen i gymnasieskolan. En bättre genomströmning i gymnasieskolan är en vinst både för individen och för samhället. Genomströmningen skiljer sig mellan olika program, där avbrotten överlag är vanligare på yrkesförberedande program än på studieförberedande program. Elever som avbryter sina gymnasiestudier uppger själva att de saknat motivation för skolan, att utbildningen upplevs som meningslös och att skolan inte gett det stöd eleverna har behov av. Elever som har avbrutit sina studier har många gånger inte upplevt att de varit delaktiga i beslut om arbetssätt och arbetsformer i skolarbetet och det som förväntats göras i skolan har inte stämt överens med vad eleverna själva velat. Enligt forskningen blir elever mer studiemotiverade när de upplever att de själva kan vara delaktiga i att utforma undervisningen och dess innehåll. Självständighet och ansvar för den enskilda eleven betonas i skollagen och i läroplanen. Forskningen visar även att eleverna upplever det som mer motiverande och mer meningsfullt med yrkesämnen då de själva kan identifiera sig som exempelvis en blivande kock eller mekaniker och att de får arbeta med något "som är på riktigt". Yrkesämnena kan också fungera som en ingång till motivation och självförtroende även för de gymnasiegemensamma ämnena. I arbetet med yrkesämnen kan eleverna se behov av att använda kunskaper i gymnasiegemensamma ämnen. Lärande underlättas om det sker i meningsfulla sammanhang, exempelvis genom att i ämnet matematik räkna ut måtten på något som ska tillverkas. Lärarna har en central roll i att, medvetet eller omedvetet, påverka elevernas motivation och självbild. Det är inte ovanligt att elever på yrkesprogram har erfarenheter från stödundervisning i grundskolan. För elever som har tidigare negativa erfarenheter är det extra viktigt att inte försättas i situationer där de misslyckas igen. Istället gynnas elevernas självförtroende av att de får känna att de lyckas och får bekräftelse på sin progression. Därför är det viktigt med tydlig och löpande återkoppling.

4 4(12) Elever på yrkesprograrnmen har ofta relativt låga meritvärden från grundskolan, något som kan vara en indikation på att eleverna inte fått tillräckligt stöd eller motiverats i tillräckhg omfattning under tidigare studieår och att det därför i denna elevgrupp finns stödbehov, bristande motivation och negativa erfarenheter från tidigare studier. Skolverket har påtalat att stödinsatser ofta sätts in för sent. Det konstateras att särskilt stöd främst ges i gymnasiegemensamma ämnen, men sällan i programgemensamma ämnen, vilket också bekräftas av erfarenheter från Skolinspektionens sammanhållna tillsyn av utbildningsföretag. Kvalitetsgranskningens syfte är att granska om elever på yrkesprogram får en ändamålsenlig undervisning som stärker deras motivation att lära, för att därigenom skapa goda fömtsättningar för att eleverna ska nå utbildningens mål och slutföra utbildningen. Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen utgör ett särskilt fokus i granskningen. Frågeställningar Möter undervisningen på yrkesprogrammen elevernas intressen, förväntningar och behov så att eleverna upplever undervisningen som meningsfull? För att besvara den övergripande frågeställningen utgår Skolinspektionen från nedanstående underfrågor: Har eleverna inflytande över undervisningen och anpassas den därefter? Placeras kunskapsinnehållet i ett för eleverna meningsfullt sammanhang för att därigenom konkretisera lärandet? Får eleverna kontinuerlig återkoppling för att synliggöra lärande och progression och därmed stärka tilliten till den egna förmågan? Får elever i behov av särskilt stöd åtgärder som är anpassade så att eleven ges goda förutsättningar att slutföra utbildningen? Resultat Utifrån tidigare nämnda bedömningsområden har Skolinspektionen bedömt kvaliteten i undervisningen på bam- och fritidsprogrammets inr&triingar fritid och hälsa samt pedagogiskt arbete, och identifierat tre prioriterade utvecklingsområden och ett väl fungerande inslag på skolan. Dessa beskrivs nedan.

5 5(12) Utvecklingsområden Har eleverna inflytande över undervisningen och anpassas den därefter? INFLYTANDE UTIFRÅN MÅLEN Att eleverna känner till målen för utbildningen är en förutsättning för att de ska kunna ha inflytande över den. Enligt rektorn har rektorsområdet efter Skolinspektionens tillsyn hösten 2012 arbetat för att utveckla elevernas kunskap om målen och deras inflytande, bland annat genom föreläsningar för lärarna, och detta har enligt rektorn gett resultat. Lärarna beskriver också att de "tjatar om detta och visar målen" för eleverna, men att det ändå "inte går fram". Eleverna bekräftar lärarnas bild att dessa presenterar det centrala innehållet och kunskapskraven när en kurs börjar och att eleverna ändå inte har en klar bild av målen. Undantagen är ämnena idrott och hälsa och svenska som andraspråk där eleverna uppger att läraren förklarar målen på ett bra sätt. De upplever också att kunskapskraven blir tydliggjorda bara när eleverna frågar själva. Eleverna bekräftar dock rektorns uppfattning att en förbättring skett sedan föregående läsår. Enligt elev- och lärarintervjuerna varierar det också mellan lärarna i vilken utsträclaiing dessa fortlöpande återkopplar elevernas prestationer i förhållande till kunskapskraven. Vidare känner inte de intervjuade eleverna till examensmålen, som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen från deras första dag på programmet. Rektorn beskriver att elevinflytande inte är valbart för lärarna och att det är ett konstant tema i rektorns samtal med lärarna att elevernas inflytande ska tillgodoses. Enligt rektorn finns det dock ingen gemensam plan för hur detta ska utvecklas och förverkligas. Av lärarintervjun framgår det att de enskilda lärarna tolkar uppdraget med elevernas inflytande på olika sätt och att var och en själv försöker förverkliga det enligt sin uppfattning, vilket en lärare uttrycker så att "eleverna får sina ramar, de kan inte tycka om allt". Enligt intervjun med eleverna är det heller inte någon av lärarna som utgår från målen och planerar kursen tillsammans med eleverna. Däremot ger eleverna exempel på lärare som visar sin planering och låter eleverna ha synpunkter, och på enstaka lärare som verkligen uppmanar dem att ha åsikter. Eleverna uppger att de till exempel får önska om de vill arbeta med inlämnmgsuppgifter, presentationer eller grupparbeten, vilket innebär att inflytandet inskränker sig till generella former för arbetet. När det gäller inflytande över innehållet beskriver lärarna att det i vissa kurser är en tidsmässig konflikt mellan ett stort fastställt innehåll och den krävande process det innebär att engagera elever som många gånger är omotiverade, och enligt lärarna är det främst i praktiska övningar som inflytandet tillgodoses. En lärare berättar om ett genomfört arbete där eleverna fick stort inflytande över innehållet och där även elever som annars var ganska passiva tog

6 6(12) initiativ och engagerade sig. Att detta aktiva elevinflytande dock inte genomsyrar den dagliga undervisningen bekräftas av lektionsobservationema under Skolinspektionens besök, där det inte förekom något exempel på att eleverna bjöds in till att påverka arbetets innehåll och form. Vidare visar intervjuerna med elever och lärare att det också varierar mellan lärarna om de följer upp arbetet genom att inhämta elevernas erfarenheter. Rektorn bekräftar att skolans utvecklmgssträvanden när det gäller elevinflytande ännu inte fått fullt genomslag. Det framgick under intervjuerna med lärarna och lektionsobservationema att lärarna gäma ville tillmötesgå elevers önskemål, men att dessa - som till exempel att få gå tidigare - inte alltid är produktiva för deras måluppfyllelse. Skolinspektionen ser en risk i att en önskan att tillgodose elevinflytande kan ge en kontraproduktiv effekt om inte arbetet med inflytande utövas på en tillräckligt kvalificerad nivå, det vill säga med utgångspunkt i målen för utbildningen. För att det ska få genomslag behöver arbetet ske under en pågående dialog med eleverna. ANPASSNING AV UNDERVISNINGEN För att arbetet med elevinflytande ska kunna utgöra en motiverande faktor behöver undervisningen också anpassas till elevemas behov och förutsättningar Efter intervjuer och lektionsobservationer framträder en delad bild av hur väl arbetet är anpassat till eleverna i den granskade klassen. En lärare beskriver att det finns en stor spännvidd i klassen mellan "extremt svaga och extremt studiemotiverade"elever. Att elevemas förkunskaper och förutsättningar varierar mycket indikeras också av att elevemas meritvärde från grundskolan spänner mellan 60 och 265 poäng. Denna situation möter skolan enligt rektorn och lärarna med ett stort mått av individanpassning. Elevintervjun och lektionsobservationema ger däremot bilden att eleverna till största delen får samma uppgifter som de ska genomföra på samma sätt. Formen för detta är enligt de intervjuade eleverna ofta enskilt arbete med inlämningsuppgifter. På flera av de observerade lektionerna är det detta arbetssätt som dominerar hela 90-minuterspasset igenom. Under stora delar av tiden är det en varierande andel av eleverna som sysslar med annat än arbetsuppgifterna, till exempel privata konversationer, mobiltelefoner eller ovidkommande sidor på internet. I ett av de gymnasiegemensamma ämnena möter skolan elevernas svårigheter med att en extra resurs finns med i undervisningen. Trots detta brister det i arbetsro under den observerade lektionen och elevemas engagemang i uppgifterna varierar påtagligt. Under denna lektion är också frånvaron högre än på övriga lektioner.

7 7(12) Under granskningen framkommer emellertid också exempel på hur lärare anpassar undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Dessa exempel kan i ett systematiskt förbättringsarbete ingå i arbetet med att utveckla undervisningen i samtliga ämnen. Det finns en lärare som både enligt elevintervjun och under de observerade lektionerna varierar både arbetsformer och arbetssätt på ett sådant sätt att eleverna till övervägande del är engagerade i uppgifterna under lektionstiden. En annan lärare beskriver sitt sätt att genomföra kursen så att områden delas upp i delmål för att göra arbetet mer överblickbart och överkomligt för eleverna. Eleverna nämner ytterligare en lärare som arbetar med diskussioner i helklass (vilket dock skulle fungerat bättre i grupper enligt eleverna). Att främja elevers muntlighet i undervisningen är inte bara ett sätt att variera formerna för lärande utan möter också läroplanens riktlinjer att organisera arbetet så att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Skolinspektionen vill framhålla att en kommunikativ förmåga är särskilt användbar inom barn- och fritidsprogrammet där utbildningen syftar till arbete med människor och innebär en hög grad av kommunikation. Det är angeläget att rektorn ser till att arbetet med anpassning till elevernas behov inte enbart omfattar individnivån utan även att undervisningen anpassas till gemensamma fömtsättningar hos eleverna. Det gäller inte bara hur undervisningstiden disponeras innehålls- och formmässigt, utan också hur den fördelas. Skolinspektionen finner att alla lärare inte utnyttjar lektionstiden jfullt ut. Vid ett par tillfällen är det eleverna själva som genom att packa ihop och resa sig upp initierar avslutningen av lektionen. Samtliga observerade lektioner utom en avslutas mellan 10 och 15 minuter innan lektionstidens slut. Eleverna vittnar också om att det förekommer lektioner som inte börjar itid.sammantaget innebär detta att eleverna går miste om ett antal timmar undervisningstid per termin. Elevernas rätt till den garanterade undervisningstiden riskerar därmed att urholkas, och deras fömtsättningar att nå lägst betyget E eller komma längre i sin kunskapsutveckling och nå högre betyg äventyras. Mot bakgrund av den stora differensen i elevernas meritvärden från grundskolan är det särskilt viktigt att elevemas garanterade undervisningstid säkras. Av intervjuer med elever och lärare framgår det också att anpassningen för enskilda elever i högre grad gäller dem som har svårigheter med måluppfyllelsen än dem som har bättre förutsättningar att nå högre betygssteg. I elevintervjun deltar elever som beskriver att de kan få fördjupningsuppgifter som också stimulerar dem. Elev- och lärarintervjuer samt lektionsobservationer tyder dock på att social omsorg om eleverna från en del av lärarna kan vara ett mer framträdande inslag i kommunikationen mellan lärare och elever än uppdraget att stimulera och uppmuntra eleverna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Under lektionsobservationema förekom inget tillfälle när lä-

8 8(12) råren refererade till kunskapskrav inför hela klassen, och det dominerande innehållet i lärarens enskilda handledning av eleverna gällde förtydligande av hur uppgiften skulle genomföras. Lärania uttrycker att de är medvetna om uppdraget att stimulera eleverna att nå så långt som möjhgt, men de bekräftar att i praktiken kan det ändå bli en betoning på betyget E när man talar om måluppfyllelse med eleverna. Arbete mot hela betygsskalan lyfts inte fram lika tydligt eller som en lärare beskriver: "Jag visar eleven - här kan du läsa vad som krävs för E". Rektorn beskriver sina krav på lärarna att stimulera och ha förväntningar, men säger också att skolan "arbetar i uppförsbacke" eftersom många elever har svag tilltro till sig själva. Skolan har resurser i form av elevhälsa, men enligt intervjuerna med elevhälsan är denna inte delaktig i till exempel motivations- eller självförtroendestärkande insatser på gruppnivå. Det finns enhgt Skolinspektionen anledning att utveckla arbetet med att ha förväntningar på eleverna och tilltro till deras förmåga så att de får utmaningar utifrån sin nivå och förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver se till att utveckla arbetet med att göra eleverna insatta i målen för utbildningen som utgångspunkt för att utveckla arbetet med deras inflytande i utbudningen. Som ett led i detta behöver skolans förväntningar och tillit till elevernas förmåga stärkas. Vidare behöver undervisningen anpassas till elevernas behov och förutsättningar så att de blir stimulerade och utmanade lektionstiden igenom. Placeras kunskapsinnehållet i ett för eleverna meningsfullt sammanhang för att därigenom konkretisera lärandet? Skolan arbetar med att skapa meningsfulla sammanhang i utbildningen på flera sätt. Förutom arbetet med programråd (se Väl fungerande inslag nedan) finns det så kallade BF-rådet där representanter för elevema och programutvecklaren träffas, och enligt eleverna har de stort utrymme att framföra åsikter där. Skolan kan emellertid utveckla sambandet mellan de olika ämnen som ingår i utbudningen. I intervjuerna med rektorn, lärarna och eleverna kommer det exempel på enskilda lärare som inriktar undervisningen mot elevemas yrkesinriktning, främst i historia och engelska. Enligt intervjun med lärarna är det ännu så länge i ganska begränsad utsträckning som man samarbetar om arbetsområden mellan gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen så att eleverna kan uppleva nyttan av alla sina ämnen i utbudningen. Det framgår av intervjuerna med rektorn, lärare och elever att matematik är ett ämne där behovet av att motivera eleverna är stort. Det finns exempel inom karaktärsämnena där samband mellan ämnena utnyttjas i praktiken, men lärarna uppger att det skulle kunna göras fler kopplingar mellan arbetsområden. Enligt intervjun

9 9(12) med eleverna upplever dessa sådana helheter i undervisningen endast i begränsad utsträckning. Rektorn har skapat förutsättningar för samarbete genom att det finns gemensam mötestid för arbetslaget en gång i veckan och det finns en utvecklingsledare som ska driva frågorna. Lärarna uppger emellertid att utvecklingsarbetet av olika skäl inte blir så systematiskt som skulle behövas. Förutom att utveckla samarbetet mellan lärare i olika ämnen kunde en gemensam utveckling av till exempel elevinflytandet också bidra till att utbudningen bildar ett saitvmanhang för eleverna. Dessa upplever heller inte att deras erfarenheter av det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) tas tillvara utanför den skriftliga uppgift de får i yrkesämnet, och att någon annan form av bearbetning inte sker. Lärarna förklarar detta med att man tidigare gett eleverna apl-uppgifter i alla ämnen och att eleverna invänt mot detta. Skolinspektionens uppfathoing är dock att skolan gemensamt kunde samordna uppföljningen av apl i olika ämnen och även samarbeta kring de uppgifter elevema får. Ett gott exempel på hur lärarna håller på att skaffa sig en gemensam referensram för att skapa sammanhang i utbildningen är satsningen på att läsa skönlitteratur i regi av lärare i olika ämnen men där hela arbetslaget läser böckerna så att var och en kan anknyta till dessa i respektive ämne. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan behöver utveckla sitt arbete med att skapa ett meningsfullt sammanhang i utbudningen, bland annat genom att öka lärarnas samverkan mot utbildningens mål. Får elever i behov av särskilt stöd åtgärder som är anpassade så att eleven ges goda förutsättningar att slutföra utbildningen? Samtliga intervjuer visar att skolan har god tillgång till olika typer av insatser för särskilt stöd. Skolan gör ett gediget arbete med uppföljning av tidigare behov för elever som börjar i årskurs 1. Det finns ett så kallat resurscentrum med elevhandledare, speciallärare och specialpedagoger, och eleverna kan också få hjälp i det centrala studietorget eller de studietorg som finns till varje program. Skolinspektionen kan ändå identifiera behov av förbättringar för att åtgärderna fullt ut ska anpassas efter elevemas behov, inte minst med eftersom skolans resultat visar att mellan fem och tio procent av eleverna inte nådde betyget Godkänt i olika kärnämneskurser under föregående läsår (2012/13). I intervjuerna med rektorn, lärarna och elevhälsan beskrivs mentoms nyckelroll i arbetet med särskilt stöd. Mentom är i de flesta fall ansvarig för utredningen, för att utarbeta åtgärdsprogram och för att internt ansöka om stödinsatser enhgt utredningen. I samtliga intervjuer framgår det att mentorema visar ett stort engagemang för uppgiften att uppmärksamma och följa upp eleverna, men enligt Skolinspektionen kan mentoremas kompetens inom områden som handlar om särskilt stöd och pedagogiska anpassningar inte förutsättas vara i nivå

10 10 (12) med den som den samlade elevhälsan kan erbjuda. Enligt intervjuerna med elevhälsan och lärarna sker inte alltid samråd med elevhälsan vid utredning, vilket är ett krav i skollagen, och enligt Skolinspektionen skulle inte minst specialpedagogisk kompetens kunna användas mera aktivt. Utredningar sker enligt elevhälsan inte tillräckligt snabbt, vilket bekräftas av de uppgifter Skolinspektionen får om hur många elever som uppges vara i behov av särskilt stöd jämfört med hur många elever som det finns åtgärdsprogram för. Vidare visar intervjuerna med lärarna och elevhälsan att mycket av arbetet med elever i behov av särskilt stöd sker genom kontakter på individbasis, mellan till exempel mentor och kurator eller mellan enskild lärare och specialpedagog. Enhgt Skolinspektionen skulle skolan kunna förbättra kvaliteten i detta arbete genom ett gemensamt forum för arbetet med utiedningar, stöd och åtgärdsprogram så att alla som är del av arbetet med elevernas måluppfyllelse har kunskap om behov och åtgärder för eleverna. I intervju med elevhälsan framförs avsaknaden av ett sådant gemensamt forum som en brist. Även förarbetena till skollagen talar om att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan inom elevhälsan och med personalen på skolan. Skolan kunde enligt Skolinspektionen då även dra nytta av den samlade kompetensens möjligheter att utveckla metoder även på gruppnivå vilket kan göra att behovet av särskilt stöd minskar (se även utvecklingsområdet Anpassning av under visningen ovan). Intervjuerna med lärare, elevhälsan och eleverna visar att det finns flexibihtet när det gäller stödinsatser för den enskilde eleven, men på grupp- och organisationsnivå finns det inte på samma sätt en beredskap för att ompröva metoder i undervisningen och i arbetet med särskilt stöd. Skolinspektionen har granskat de åtgärdsprogram som uppges vara aktiva i den granskade klassen och finner att användningen av åtgärdsprogram behöver utvecklas avsevärt. Elevens behov i förhållande till olika kunskapsmål är endast undantagsvis angivet, och insatserna beskrivs ofta i generella termer, som att eleven ska ha undervisning "på resurs", utnyttja studietorget eller ha speciallärare. I flertalet fall är dokumenten daterade någon gång under föregående läsår och därmed framgår det inte om uppföljning är gjord eller hur elevens utveckling och behov under detta läsår ser ut. Bland de intervjuade eleverna finns de som upplever att det särskilda stöd de får ger dem förutsättningar att nå kunskapskraven som lägst ska uppnås. Det finns emellertid också elever som uppger att stödåtgärden "studietorg" inte fungerar. Vidare uppger lärarna att det finns elever som inte får det stöd de behöver. I åtgärdsprograrnmen uttrycks i flera fall elevens ansvar för att de beslutade åtgärderna genomförs. Rektorn har i intervjun frågetecken för hur långt skolans skyldigheter sträcker sig om eleven inte tar emot det stöd som erbjuds. Skolinspektionen finner att trots skolans delvis framgångsrika arbete

11 11{12) med särskilt stöd finns det aiiledning att i kvalitetsarbetet ompröva detta arbete när insatserna inte fungerar. Olika befatuiingshavare i elevhälsan har annan organisatorisk tillhörighet än det aktuella rektorsområdet, och de särskilda stödinsatserna är till största delen organiserade under ett annat rektorsområde. Detta framställs inte i någon intervju som ett problem i samarbetet, men Skolinspektionen konstaterar att det för den aktuella klassen inte finns någon som har en samlad överblick över vilka elever som är i behov av särskilt stöd, om åtgärdsprogram fmns utarbetade för dessa elever, kvaliteten i de aktiva åtgärdsprogrammen och uppföljningen av dessa. Uppföljnings- och planeringsansvar för skolenhetens resultat och arbete med elevernas måluppfyllelse är rektorns ansvar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan behöver utveckla sitt arbete med särskilt stöd så att utredningar kommer till stånd skyndsamt och i samråd med elevhälsan. Vidare behöver kvaliteten i åtgärdsprogrammen förbättras så att de fungerar som ett aktuellt och verksamt stöd i arbetet med elevernas utveckling. Arbetet med särskilt stöd behöver samordnas bättre och även få genomslag i den ordinarie undervisningen. Väl fungerande inslag PROGRAMRAD Rektorn och lärarna beskriver att programrådet för barn- och fritidsprogrammet har aktivt deltagande av intressenter utanför skolan. Inte bara representanter för arbetsgivare i yrket deltar utan också politiker och förvalmingstjänstemän. Rekryteringsbasen för barn- och Mtidsprograrnmets elever utgörs till stor del av offentlig sektor, och att personer med inflytande över sådana verksamheter ingår i programrådet underlättar att synpunkter och behov får effekt för både skolans och arbetsplatsernas del. Det gör också att skolan har god tillgång på apl-platser och eleverna beskriver att skolan arbetar för att matcha dem med lämpliga arbetsplatser. Representanter för eleverna deltar i programrådets möten. Programutvecklaren arbetar aktivt för att bredda yrkesutgångarna för eleverna på barn- och fritidsprogrammet, till exempel mot museipedagogik. Metod och genomförande Under hösten 2013 och våren 2014 granskar Skolinspektionen kvaliteten på midervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram vid 64 skolor i landet. Av dessa skolor har 54 kommunala huvudmän och 10 fristående huvudmän. Granskningen har avgränsats till en klass i årskurs 2 på det aktuella programmet och imiktningen. Granskningen har genomförts genom att inspektörerna inför besöket i skolan har tagit del av schema, klasslista och poängplan för den

12 12 (12) aktuella klassen samt protokoll från skolans lokala programråd. Rektorn på det granskade programmet har också besvarat en verksamhetsredogörelse. Utöver detta har en enkät genomförs med elever vid det granskade programmets årskurs 2.1 samband med besöket har inspektörerna tagit del av gällande åtgärdsprogram, betygskatalog och individuella studieplaner i den aktuella klassen. Vid besöket har lektioner i ämnena pedagogik, fritids- och friskvårdsverksamheter, idrott och hälsa, svenska och naturkunskap observerats. Elever har intervjuats både enskilt och i grupp. Dessutom har lärare, rektorn och representanter för elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen intervjuats. Besöket har avslutats med en muntlig återkoppling till rektorn om de preliminära resultaten av granskningen. Rektorn har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.