Christian Eriksson LK/130177

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (6) Framtidsberedningen Christian Eriksson LK/ Plats Närvarande Ej närvarande Justering Rigel, Landstingshuset Asso Zand (MP) ordf. Kenneth Johannesson (S) vice ordf. Kurt Andersson (KD) ers Stellan Jansson (M) led Marianne Åhman (FP) led Ulla Enarsson (C) led Anna Högberg (M) ers Jan Nilsson (SIV) led Myrna Labusan Jönsson (S) ers Johan Olsson (S) led Birgit Bergman Blank (S) ers Nils-Gunnar Andersson (S) led Margareta Ivarsson (C) Birgit Bergman Blank utsågs att jämte ordföranden justera dagens minnesanteckningar 1. Ordföranden hälsade välkommen och förklarade sammanträdet öppnat. 2. Birgit Bergman Blank utsågs att justera minnesanteckningarna. 3. Föredragningslistan fastställdes med tillägg under övriga frågor angående medicinsk sekreterarutbildning i Kristinehamn samt rapport från den avhandlade sekreterarfrågan vid presidiemötet. 4. Engångs- vs flergångsartiklar ur ett miljöperspektiv Miljöcontroller Sara Richert från Örebro läns landsting, ÖLL, hälsades välkommen till beredningen. Sara berättade att ÖLL har jobbat länge med miljöfrågor och tidigare mycket med avfallshantering och energiförbrukning. Områden som är lätta att mäta. ÖLL har en lista med frågor som har miljöpåverkan. Engångsartiklar har alltid funnits med på den listan men landstinget har inte jobbat med frågan då det är ett område som är svårt att mäta. ÖLL har valt att titta på engångsartiklar ur synvinkeln av klimatpåverkan. Andra effekter som kan beaktas är t.ex. minskad biologisk mångfald och vattenanvändningen.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Klimatpåverkan får alltmer genomslag och uppmärksamhet. Även Försvarsmakten beaktar detta perspektiv i sin verksamhet. Om man beaktar att landstingens verksamhet svarar för ca 10% av BNP så inser man att landstingen också kan påverka. ÖLL har kartlagt och beräknat miljöpåverkan från engångs/förbrukningsartiklar. Det har visat sig att dessa står för hela 27 % av ÖLL s klimatpåverkan exklusive kollektivtrafik. Inkluderas kollektivtrafiken blir siffran 19 %. Exempel från Skåne län visar att engångsmateriel står för 50% av klimatpåverkan från opererande verksamhet. Operation och IVA står för ca 40% av avfallsmängden vid ett sjukhus. Trenden är också ökade avfallsmängder. Varför det ligger till på det viset kan man inte säkert säga men en ökning av engångsartiklar bidrar. ÖLL har som mål i sitt Miljö- och hållbarhetsprogram att användandet av engångsprodukter ska ha minskat med 15 % år 2015 jämfört med år Detta gäller då ett urval av de värsta engångsprodukterna. Strategiska åtgärder är bland annat att ändra arbetsrutiner och att övergå till flergångsprodukter. I de fall engångsartiklar ändå används strävar man att gå från icke förnyelsebara till förnyelsebara råvaror. För att få en rättvisande bild av en produkts klimatpåverkan så måste man se till produktens livscykel. Det är en komplex uppgift att kartlägga en livscykel. Man måste titta på råvaror, produktionssätt, vilken typ av energi som används etc. Ett fynd som ÖLL har gjort är att flergångskläder är fem gånger bättre ur klimatpåverkansynpunkt. En låg merkostnad per användningstillfälle finns vid val av flergångsprodukter. Det är dock svårt att jämföra kostnader då olika prissättningsmodeller används. Sara Richert anger fyra verktyg för smartare materelanvändning: 1. Minskad användning 2. Gå över från engångsprodukter till flergångsprodukter 3. Klimatsmartare material (upphandlingsfråga) 4. Förbättrad logistik 5. Nya sterilcentralen i hus 60 Miljöchef Curt Monfelt inledde och presenterade verksamhetschef Gun Fridh.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Gun fortsatte med att beskriva steriltekniska enheten som en funktionell verkstad mitt i vården. De arbetar efter ett kvalitetsledningssystem och levererar även till andra vårdgivare. Mellanlagring sker idag hos steriltekniska varifrån önskat antal produkter beställs. Gun kommenterade flergångstextilier med anledning av vad som framkom i föregående föreläsning om dess gynnsammare klimatpåverkan. Det är idag svårt att hantera flergångstextilier. Textil kan inte blandas med instrument i autoklaver. Det är svårt att blanda material generellt. Idag har landstinget ingen last som är validerad för textilier. När man blandar material så ger det en ojämn temperatur vilket inte är önskvärt i steriliseringsprocessen. Man behöver olika produktionslinjer för att hantera textilier. Maskinparken, ytorna och lokalerna i hus 60 är ej dimensionerade för att hantera textil. Vid ett ökat användande av flergångsprodukter så måste man dimensionera autoklaverna efter detta. Det kommer kräva en större arbetsinsats personalmässigt och föranleder en ökad mängd packmaterial på steriltekniska. Det blir därför väldigt viktigt att inventera mängden materiel som verkligen behöver steriliseras och samtidigt inventera vad som kan användas som höggradigt rent. Andelen produkter som kan användas såsom höggradigt rent bedöms kunna ökas. Det kan då produceras på varje enhet. Det är rekommenderat att gå sakta fram i omställning från engångsartiklar till flergångsartiklar för att undvika problem och lära sig på vägen. 6. Projekt LivREM Roy Sjöqvist var som projektledare inbjuden för att redogöra för projektet LivREM (rationell, effektiv materielförsörjning). Landstinget handlar idag förbrukningsmateriel för ca 250 miljoner kronor årligen. Åtgärder som hittills genomförts är att verksamheternas förråd slagits ihop och sköts centralt. Antalet artiklar ska minskas från 1200 till 500 st. Det finns mycket likvärdiga produkter men kunskapen sprids inte mellan verksamheterna. Det behövs inte tolv olika handskar. Det går heller inte att tillgodose alla enskilda önskemål det måste finnas rationalitet i behovssättningen. Genom att gå ner till 500 artiklar och ett förråd så lösgör man kapital då det bundna kapitalet minskar. Omsättningshastigheten har ökat tiofalt.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Inventeringar sker på flertalet avdelningar för att försöka minska antalet produkter. Det gäller att standardisera sortimentet och få kontroll över lagerstyrningen. Roy berättar om förrådshissen på CSK. Den är 25 meter hög med uttagsmöjlighet på fem plan. Hissen har minskat lagerytan, bidragit till sortimentsrensningen och finns tillgänglig dygnet runt. Nuvarande logistikkostnad inom landstinget är 18,75 %. Detta måste minska. Ett nytta avtal ska upphandlas från september Emballage, transporter mm. Kommer att minska efter en ny upphandling. Roy Sjöqvist ger slutligen följande råd: Åt med livremmen! Avdelningarna kan inte själva få styra materielanskaffningen. Genom att minska sortimentet så kommer vi köpa större volymer av kvarvarande artiklar vilket ska ge utslag i priserna. Exempelvis ger ju en 10 % prisminskning på nuvarande inköp på 250 miljoner en minskning med 25 miljoner. 7. Fri diskussion Efter lunch diskuterade beredningen vad som framkommit under förmiddagens föreläsningar vilka alla tyckte var mycket intressanta. En uppfattning var att det vore intressant att göra en liknande kartläggning som ÖLL. Då kanske man kan samarbeta mer i upphandlingar och få ned kostnaderna. Det var också uppskattat att höra om LivREM och det tänk som finns kring detta. Sjukvården kan här genom relativt enkla åtgärder få ut mer av sina resurser. Någon framförde att man måste sätta en prislapp på miljöpåverkan. I exemplet med en engångsdräkt för operation jämfört med en flergångsdräkt så kan kostnadsargumentet att välja engångs då förmodligen vara försumbart. Det framkom en önskan att sprida kunskaperna från dagen vidare på fullmäktige. Angående Framtidsberedningen så framkom det under sammanträdet liksom vid tidigare sammanträden att många upplever uppdraget som otydligt. Alla beredningar är i någon form också framtidsberedningar. Hur definieras framtiden? Kanske frågor som ligger år fram i tiden. Det sågs ett behov av att samverka för att klara ut gränserna mellan beredningarna. Någon föreslog att hälso- och sjukvårdsberedningen och framtidsberedningen kunde utgöra en beredning - en uppfattning som inte alla delade.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Någon framförde att det enda framtidsperspektiv som känns aktuellt att diskutera ur ett framtidsperspektiv är frågan om centralisering och decentralisering. Det är viktigt att alla får en lika vård över hela länet. Detta visas i exemplet med den lilla flicka som döende i cancer inte fått optimal insatser då ingen kunde tänka sig att åka ut till patienten. En annan betraktelse var att framtidsberedningen borde spana på framtidstrender inom forskning, teknik etc. En annan fråga för beredningen kan vara sjukhusstrukturen. Ska våra sjukhus bli tre självständiga enheter som i ÖLL? Beredningen skulle också kunna titta på risker i verksamheten. Översvämningsrisken är ett sådant område. Det är viktigt att beredningarna sprider sin kunskap och också att andra läser anteckningarna från sammanträdena. Vidare beslutades att de som vill delta i seminariet om vård i livets slutskede den 8 april gör detta arvoderat. Beredningen önskade också den 18 april genomföra ett studiebesök på CSK för att efter detta samlas i landstingshuset för fortsatt sammanträde. Dagen ska vara en heldag och sammanträdet den 30 maj utgår. 8. Inga synpunkter 9. Punkten togs inte upp 10. Övriga frågor Ordföranden redogjorde för det samtal kring sekreterarrekryteringen som hölls under föregående presidiemöte. Ansvariga tjänstemän Anna-Lena Wingqvist och Johanna Orre deltog. Beredningarnas bekymmer är egentligen inte rekryteringsprocessen utan att den tänkta lösningen innebär en minskning av resursen med 0,5 åa till förmån för medborgardialog. Den presenterade lösningen innebär dock att resurstilldelning kan ske vid behov. Andra tjänstemän kan vara behjälpliga vid t.ex. seminarier. Synpunkter framförs om att beredningarna borde ha tillfrågats och att beredningen känner sig överkörd i processen. Resursen är nu max 1,0 åa på tre beredningar. Rekryteringen har skötts undermåligt och utan lyhördhet för politikernas önskemål. Vidare framfördes åsikter om att det är felprioriterad resursanvändning att landstingsjuristen agerar sekreterare i beredningarna.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Angående den medicinska sekreterarutbildningen i Kristinehamn så redogjorde Stellan Jansson för läget. Utbildningen bedrivs vid Yrkeshögskolan och är viktig för landstinget som rekryterar eleverna. Utbildningens ansökan om statliga medel för har avslagits. Det är ännu oklart exakt varför YH myndigheten sade nej till ansökan. De som beviljats medel finns dock alla i storstadsområdena. I den nya ansökan som görs måste yrkespraktik och yrkes SFI garanteras. Utbildningen i Kristinehamn har ställt krav på Sv A och B varför inga elever med behov av SFI tidigare antagits. Landstinget har ingett en skrivelse om läget och hur personalbehovet ser ut. Landstinget skulle behöva fler examinerade istället för färre. Utbildningen är därtill kostnadseffektiv. Personalchef Gunnar Blomquist ska gå vidare och försöka påverka via SKL. Sammanträdet förklarades avslutat. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Christian Eriksson Asso Zand Birgit Bergman Blank Landstingsjurist Ordförande Utsedd justerare