Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting en personalstatistisk rapport

Transkript

1 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 en personalstatistisk rapport

2 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 en personalstatistisk rapport

3 2 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax info@skl.se, Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, december 2008 Text och beräkningar Lilian Gynne Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Tryck Alfa Print ab, Solna Papper Multidesign Original ivory 250 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl. isbn

4 Förord Det finns ett stort intresse av att kunna jämföra nyckeltal om sjukfrånvaro och frisknärvaro mellan kommuner, landsting och regioner men även av att göra jämförelser mellan kommunal, statlig och privat sektor när det gäller sjukfrånvaron. I den här rapporten presenteras sådana jämförelser, där också skillnader i bland annat kön och ålder beaktas. Rapporten är en utveckling och fördjupning av den redovisning av sjukfrånvaron som Sveriges Kommuner och Landsting sedan några år har presenterat baserat på den så kallade november - statistiken. Avsikten med rapporten är att den ska ligga till grund för dis kussion och utveckling tillsammans med kommuner, landsting och regioner. Rapporten är utarbetad av Lilian Gynne på förbundets statistiksektion. Monir Dastserri och Peter Nilsson, också på statistiksektionen, har bidragit med värdefulla synpunkter.. Stockholm i december 2008 Agneta Rönn Statistiksektionen

5 4 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Syftet med rapporten 7 Olika beräkningar av sjukfrånvaro 7 Ohälsotalet 9 Olika jämförelser av ohälsotalet 10 Sektorsvisa jämförelser 10 Jämförelse av ohälsotalet avseende kön och ålder 11 Regionala skillnader i ohälsotal 12 Ohälsotalet för de största yrkena i kommuner och landsting 13 Jämförelser av ohälsotalets delkomponenter 14 Olika jämförelser av sjuk frånvaro, sjukfall och frisknärvaro 17 Jämförelse avseende sjukfrånvaron med sjuklön 17 Jämförelse avseende sammanlagd sjukfrånvaro 18 Jämförelse avseende frisknärvaro 20 Jämförelse avseende sjukfall 21 Jämförelse avseende sjukfrånvaro enligt AKU 22 Definitioner 24 Tabellbilaga 25 A Antal sjukdagar per anställd i kommuner efter slag av ersättning B Antal sjukdagar per anställd i landsting/region efter slag av ersättning C Procentuell andel av anställda med frisknärvaro i kommuner D Procentuell andel av anställda med frisknärvaro i landsting/region

6 5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att underlätta jämförelser av anställdas sjukfrånvaro mellan olika sektorer och mellan enskilda kommuner och landsting. Rapporten tar också upp skillnaderna mellan kommuner och landsting i fråga om så kallad frisknärvaro. Sjukfrånvaron påverkas av många olika faktorer. I tidigare studier har man visat att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män och att hälsan försämras med stigande ålder. För att få jämförbara sjukfrånvarotal med hänsyn till skillnader i ålder och kön har den så kallade standardpopulationsmetoden tillämpats med köns- och åldersindelning för samtliga anställda i Sverige. Om köns- och ålderssammansättningen hade varit likadan i de privata och landstingskommunala sektorerna som för alla sysselsatta hade de anställda i landsting/regioner haft ett lägre ohälsotal än de anställda i den privata sektorn. Den statliga sektorn har det lägsta ohälsotalet, medan kommunen har det högsta oavsett kön och ålder. Det genomsnittliga ohälsotalet bland sysselsatta var 15,8 dagar år Sex landsting/regioner låg högre medan 63 kommuner hade samma eller ett lägre ohälsotal. Bland landstingen har Västerbottens läns landsting det högsta ohälsotalet med 17,7 dagar, följt av landstingen i Jämtlands och Värmlands län. Det lägsta ohälsotalet har anställda i Landstinget i Kalmar län, 11,1 dagar, följt av landstingen i Hallands och Östergötlands län. Malå kommun har det högsta ohälsotalet i kommunerna med 33,7 dagar följt av Bjurholm, Sorsele och Åsele, alla i Västerbottens län. Värnamo ligger lägst med 9,9 dagar följt av Habo och Sävsjö, alla i Jönköpings län. Övertorneå, Pajala, Kiruna och Haparanda i Norrbottens län har ohälsotal mellan 12,2 och 15,3 dagar. Bland de 15 största yrkesgrupperna i kommuner och landsting/re - gi oner har ekonomibiträden och städare de högsta ohälsotalen medan gymnasielärare och överläkare har låga ohälsotal. Läkarsekreterare, barnskötare, förskollärare och elevassistenter är exempel på andra yrkesgrupper med relativt många sjukdagar med sjuklön, det vill säga korttidsjukfrånvaro som ersätts av arbetsgivaren. Anställda i kommuner har oavsett ålder och kön väsentligt högre total sjukfrånvaro än andra. En förklaring kan vara att det finns en större andel yrkesgrupper med högre total sjukfrånvaro i kommunerna än i staten och landstingen.

7 6 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Samtidigt som de anställda i landstingen i Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län har höga ohälsotal är de mer frisknärvarande än anställda i flertalet andra landsting. Stockholmsregionens kommuner har relativt låga ohälsotal samtidigt som de anställda där är mindre frisknärvarande än genomsnittet i landet. Under åren har sjukfrånvaron minskat i alla sektorer enligt arbetskraftsundersökningarna (aku). Denna tendens har fortsatt under de tre första kvartalen år 2008.

8 7 Inledning Sjukfrånvaron steg kraftigt under några år och kulminerade i början av Den har därefter successivt minskat. De ökande kostnaderna för sjukskrivningar är fortfarande ett stort och allvarligt problem för enskilda individer och för samhället. Regeringen har vidtagit olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland annat med den så kallade sjukskrivningsmiljarden till landstingen. Det har varit stort fokus på att få till stånd minskad ohälsa. Att mäta sjukfrånvaron har blivit allt viktigare. Det finns ett antal olika mått som beskriver sjukfrånvaro ur skilda aspekter. I den här rapporten är det i första hand scb:s statistik över ohälsa i den så kallade Longitudinella integrationsdatabasen för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (lisa) samt konjunkturstatistiken över sjuklöner som utgör sifferunderlaget för de olika nyckeltal om sjukfrånvaro och frisknärvaro som presenteras. Rapporten innehåller också sammanställningar av uppgifter om sjukfrånvaro för de största yrkena i kommuner och landsting/re gi - oner samt uppgifter från arbetskraftsundersökningarna (aku). Flertalet uppgifter hänför sig till kalenderåret Det är det mest aktuella underlaget som finns tillgängligt för att beskriva jämförbara uppgifter med andra sektorer. Syftet med rapporten Det viktigaste syftet med rapporten är att göra jämförelser av sjukfrånvaron dels mellan sektorer och dels mellan enskilda kommuner och landsting. Ett annat syfte är att även kunna visa skillnader mellan kommuner och landsting vad gäller olika mått som beskriver så kallad frisknärvaro. Olika beräkningar av sjukfrånvaro Sedan några år tillbaka publicerar förbundet Fakta om sjukfrånvaron. Underlaget för undersökningen är förhållandena i november månad för anställda i kommuner och landsting enligt den så kallade novemberstatistiken som förbundet samlar in varje år. Andelen sjukfrånvarande beräknas med hjälp av uppgifter om frånvaroorsak vid frånvaro minst 30 dagar. Det är dock endast en punktskattning för novem-

9 8 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 ber månad. Vi har sökt efter mått som bättre beskriver total sjukfrånvaro under ett helt år. Vi har också velat mäta sjukfrånvaro de första fjorton dagarna när arbetsgivaren betalar sjuklön. Kommuner och landsting mäter vanligen all sjukfrånvaron totalt under ett år oavsett om de anställda har varit anställda hela året eller inte. Man mäter produktionsbortfallet. Kommuner och landsting har inte alltid sinsemellan samma definitioner vid beräkningarna av sjukfrånvaron varför det inte alltid är möjligt att göra jämförelser mellan enskilda kommuner och landsting. Från och med den 1 juli 2003 är arbetsgivare inom alla sektorer skyldiga enlig lag att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. I denna obligatoriska redovisning av sjukfrånvaron definieras det första nyckeltalet som total sjukfrånvarotid dividerat med sammanlagd ordinarie arbetstid. Förbundet samlar årligen in uppgifterna från årsredovisningen genom en enkät och redovisar resultatet för kommuner och landsting/regioner på sin hemsida och i databaserna WebOr respektive Sjukvårddata i fokus. Insamlade uppgifter om den privata sektorn finns inte sammanställda utan det är bara i själva årsredovisningarna för enskilda företag som uppgifterna finns att hämta. Det finns alltså ingen samlad statistik för alla sektorer med jämförbara siffror som beskriver sjukfrånvaron under ett år. I scb:s lisadatabas, som har bland annat har uppgifter från Försäkringskassans databas store, kan man dock få fram jämförbara siffror för alla sektorer. Vi har därför valt att hämta uppgifter från lisa-databasen för att göra jämförelser. I lisa-databasen kan man säga att sjukfrånvaron beskrivs utifrån de anställdas perspektiv. För den som var sysselsatt i november månad enlig Registret över arbetsmarknadsstatistik (rams) redovisas hur sjukfrånvaron sett ut under hela året. Individen ifråga kan ha varit anställd inom flera sektorer under året men betraktas i den här undersökningen som om han/hon har varit i samma sektor hela året som

10 Inledning 9 den sektor han/hon tillhörde i november. I lisa-databasen finns uppgifter om antalet dagar med utbetald sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning och sjukersättning. Indelningen i sektorer i lisa-databasen bygger på sektortillhörighet enligt Registret över arbetsmarknadsstatistik (rams). rams sektorindelning avser förhållandena i november respektive år enligt Skatteverkets kontrolluppgifter. I aku beskrivs jämförbara siffror för sektorerna i procent av antalet sysselsatta men avser bara personer som är sjukfrånvarande en hel vecka sammantaget. Statistiken är mer aktuell än uppgifterna i lisadatabasen men beskriver inte all sjukfrånvarotid under ett helt år och medger inte heller regionala jämförelser. Diagram med aku-uppgifter för och de tre första kvartalen 2008 redovisas längre fram i rapporten. scb:s konjunkturstatistik över sjuklöner är en individbaserad totalundersökning för offentlig sektor som gör det möjligt att mäta antalet sjukdagar under ett år för de som var anställda i november i respektive sektor. Motsvarande uppgifter finns inte för privat sektor. Ohälsotalet Det ohälsotal som används i denna rapport är ett mått på den sammanlagda ersatta sjukfrånvaron från socialförsäkringen för sysselsatta. Ohälsotalet beräknas genom att summa nettodagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning samt nettodagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med antal anställda år inom respektive sektor. Med nettodagar avses alla dagar omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. Sjukdagar med sjuklön ingår inte i ohälsotalet. Det ohälsotal som Försäkringskassan redovisar beräknas genom att antal dagar i stället divideras med antal försäkrade. De försäkrade omfattar förutom sysselsatta även den del av befolkningen i åldrarna år som är arbetslös.

11 10 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Olika jämförelser av ohälsotalet Sektorsvisa jämförelser Den allmänna bilden av sjukfrånvarons fördelning efter sektor är att anställda i privat sektor har lägre antal sjukdagar jämfört med den offentliga sektorn. I tabellen nedan redovisas ohälsotalet per sektor. Staten har lägst ohälsotal för män. Ohälsotalet för kvinnor och totalt avseende anställda i statlig sektor är lika med privat sektor. Det kan verka förvånande att summa kvinnor och totalt för statlig sektor har samma värden som privat sektor då alla värden i de olika åldersklasserna är genomgående lägre för statlig sektor. Förklaringen är att Tabell 1. Ohälsotalet fördelat efter kön, ålder och sektor 2006 Antal sjukdagar per anställd Ålder Alla Privat Staten Kommuner Landsting Kön sektorer Män ,5 3,5 1,9 3,5 2, ,2 7,2 4,8 9,3 5, ,8 11,8 9,0 14,6 10, ,7 14,8 10,6 17,3 13, ,7 19,1 14,0 20,1 17, ,0 26,6 17,1 28,5 24,8 Summa 10,5 10,2 8,6 14,3 10,9 Kvinnor ,1 5,7 4,7 7,0 6, ,8 16,1 12,6 19,2 15, ,9 23,5 19,0 26,2 21, ,3 27,1 21,2 31,4 26, ,2 32,4 26,5 37,6 33, ,1 38,5 32,6 48,4 46,8 Summa 21,1 18,1 18,1 25,4 23,2 Totalt ,7 4,5 3,2 6,3 5, ,9 10,6 8,7 17,3 13, ,0 15,9 13,9 23,9 19, ,7 19,1 15,7 28,4 23, ,7 23,8 20,3 33,6 30, ,8 30,9 24,6 43,6 42,5 Summa 15,8 13,2 13,2 23,1 20,8 Källa: SCB.

12 Olika jämförelser av ohälsotalet 11 andelen unga kvinnor är väsentligt större i privat sektor vilket drar ner ohälsotalet samtidigt som statlig sektor har större andelar i högre åldrar som drar upp ohälsotalet för statlig sektor. Högst ohälsotal har kommunalt anställda, 23,1 dagar. Näst högst ohälsotal har landstingen med 20,8 dagar. Som framgår av tabell 1 har yngre genomgående färre sjukdagar oavsett sektor och kön. Genomgående gäller också att kvinnor oavsett ålder har fler sjukdagar i genomsnitt än männen. Jämförelse av ohälsotalet avseende kön och ålder Det finns stora skillnader i köns- och ålderssammansättningen mellan sektorerna. I diagram 1 visas hur de 3,8 miljoner sysselsatta procentuellt fördelar sig på olika sektorer. Av alla sysselsatta män arbetar drygt 11 procent i kommuner eller landsting/regioner. Drygt 82 procent arbetar inom privat sektor. Av alla sysselsatta kvinnor arbetar hälften i privat sektor och andra hälften i offentlig sektor. Omkring 80 procent av de sysselsatta i kommuner och landsting/regioner är kvinnor medan andel kvinnor inom privat sektor är 38 procent. Inom privat sektor är drygt 26 procent av de anställda år. Motsvarande andel för kommuner och landsting/ re gioner är drygt 38 procent respektive 41 procent. Sammanfattningsvis har kommuner och landsting en betydligt större andel kvinnor och en större andel äldre anställda än privat och statlig sektor. Sjukfrånvaro är ett multipelfaktoriellt fenomen och i tidigare studier har man visat att kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män och att hälsan försämras med stigande ålder. För att få ett mer jämförbart mått på ohälsotal mellan sektorerna har vi rensat för den del av skillnaderna som beror på köns- och åldersskillnader mellan Diagram 1. Sysselsattas fördelning efter kön, ålder och sektor 2006 Procentuell andel 60 Män Män Kvinnor Kvinnor Procent Privat Staten Kommuner Landsting Källa: SCB.

13 12 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 olika sektorer. Genom att beräkna ohälsotalet utifrån den köns- och åldersfördelning av ohälsan som gäller för samtliga anställda, har vi fått fram ett så kallat standardvägt ohälsotal per sektor respektive kommun och landsting. Tabell 2. Ohälsotalet fördelat efter sektor 2006 Antal sjukdagar per anställd Alla Privat Staten Kommuner Landsting sektorer Ej standardvägt 15,8 13,2 13,2 23,1 20,8 Standardvägt* 15,3 11,7 18,0 14,7 *Standardpopulation= samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Karta 1. Ohälsotalet, standardvägt*, för anställda i landsting/region 2006 Antal sjukdagar per anställd Landsting 9,89 15,80 (15) 15,81 21,80 (6) *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Om privat sektor skulle ha haft samma köns- och ålderssammansättningen som samliga sektorer skulle ohälsotalet bli 15,3 dagar i stället för 13,2. För anställda i landstingen skulle det bli 14,7 dagar. Förklaringen är att landstingen har fler äldre och fler kvinnor än privat sektor. Högsta ohälsotalet har kommunerna vare sig ohälsotalet är standardhållet för kön och ålder eller inte. Regionala skillnader i ohälsotal Finns det regionala skillnader bland de anställda i kommuner och landsting/regioner? Hur förhåller sig ohälsotalet för anställda i enskilda landsting och kommuner till privat sektor? Följer Försäkringskassans ohälsotal samma mönster som ohälsotalet för anställda i kommuner och landsting i respektive län? I kartorna 1 och 2 har det standardvägda ohälsotalet för anställda per landsting/region respektive kommun grupperats i fyra lika stora intervall. Vitt markerar de landsting/regioner respektive kommuner som har lägst ohälsotal, gult anger de som har näst lägst, grönt och blått de som har högst ohälsotal. I Tabell A och B i tabellbilagan finns samtliga värden redovisade. Västerbottens läns landsting har högst ohälsotal, 17,7 dagar, följt av Jämtlands och Värmlands läns landsting. Lägst ohälsotal har anställda i Kalmar läns landsting, 11,1 dagar, följt av Hallands och Östergötlands läns landsting. Bland landstingen/regionerna har hälften standardvägda ohälsotal som är lägre än ohälsotalet för anställda i privat sektor. Det högsta standardvägda ohälsotalet är 33,7 dagar i Malå kommun följt av Bjurholm, Sorsele, och Åsele, alla i Västerbottens län. Det lägsta ohälsotalet har Värnamo med 9,9 dagar följt av Habo och Sävsjö i Jönköpings län.

14 Olika jämförelser av ohälsotalet 13 I norra Sverige, där flertalet kommuner har högre ohälsotal, utmärker sig Övertorneå, Pajala, Kiruna och Haparanda med låga ohälsotal på mellan 12,2 15,3 dagar. Endast 52 av 290 kommuner har lägre ohälsotal än privat sektor. Flertalet ligger i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Följer Försäkringskassans ohälsotal för samtliga försäkrade samma mönster som ohälsotalet för anställda i kommuner och landsting i respektive län? I diagram 2 nedan visas ohälsotalet för hela befolkningen och länsvisa uppgifter för anställda i kommuner och landsting. Karta 2. Ohälsotalet, standardvägt*, för anställda i kommuner 2006 Antal sjukdagar per anställd Kommuner 9,89 15,80 (63) 15,81 21,80 (185) 21,81 27,75 (38) 27,76 33,70 (4) Diagram 2. Ohälsotalet för samtliga försäkrade och ohälsotalet, standardvägt*, för anställda i kommuner och landsting/region per län 2006 Antal sjukdagar per anställd Antal sjukdagar Befolkning Kommun Landsting Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Stockholm Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Gotland Skåne Östergötland V:a Götaland Blekinge Kalmar Örebro Södermanland Dalarna Västernorrland Västmanland Västerbotten Gävleborg Norrbotten Värmland Jämtland *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: Försäkringskassan, SCB och egna beräkningar. Diagrammet visar att Jämtlands, Värmlands, Norrbottens, och Gävleborgs län har de högsta ohälsotalen bland befolkningen. Lägst ohälsotal har Stockholms, Jönköpings, Kronobergs och Hallands län. I Försäkringskassans ohälsotal har inte hänsyn tagits till skillnader i kön och ålderssammansättning bland befolkningen. Ohälsotalet för de största yrkena i kommuner och landsting För att kunna få en uppfattning om hur sjukfrånvaron skiljer sig åt mellan olika yrken i kommunal sektor har individuppgifterna i lisadatabasen kompletterats med de 15 största yrkena som finns i förbundets personalstatistik för kommuner respektive landsting/re gi - oner november Yrkesklassificeringen är gjord enligt Befatt-

15 14 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Tabell 3. Sjukdagar med sjuklön och ohälsotalet för de 15 största yrkena i kommuner 2006 Yrke Antal sjukdagar m sjuklön/ Ohälsotalet/ anställd och yrke yrke standardvägt* standardvägt* Gymnasielärare 2,5 2,4 14,5 9,9 Grundskola 4 9 3,6 3,4 14,3 12,1 Särskolelärare 4,0 3,6 23,0 12,2 Grundskola 1 7 3,4 3,1 18,2 12,6 Socialsekreterare 4,5 4,1 20,1 16,2 Förskollärare 6,5 6,2 23,7 18,0 Fritidspedagog 5,8 5,5 20,4 18,1 Vårdare 4,7 4,4 22,1 19,0 Personlig assistent 4,3 3,8 20,3 19,3 Undersköterska 6,2 5,8 25,6 19,3 Barnskötare 6,8 6,6 24,9 20,6 Elevassistent 6,2 6,0 24,2 21,0 Vårdbiträde 5,5 5,3 26,8 21,4 Städare 6,6 6,2 32,7 23,2 Ekonomibiträde 5,7 5,4 32,5 23,3 *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. ningssystem kommuner (bsk) respektive Befattningsklassificering för landsting/regioner. Av tabell 3 framgår att ekonomibiträden och städare har högst ohälsotal. Yrken med eftergymnasial utbildning har lägre ohälsotal än de yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. Samma mönster gäller för antal dagar med sjuklön med undantag för förskollärare, fritidspedagoger samt vårdare och personlig assistent. Högst ohälsotal i landstingen har städare (se tabell 4). Lägst ohälsotal har arbets tagare som utför kvalificerat utrednings- och/eller planeringsarbete i landstingen/regionerna med det standardvägda ohälsotalet 6,4 dagar. Yrkessammansättning har betydelse för det totala ohälsotalet liksom kön och ålder och ett stort antal andra faktorer. Om andelen med yrken som har höga ohälsotal är stor påverkas ohälsotalet negativ och omvänt. En del av skillnaden mellan kommuner och landsting vad gäller ohälsotalet kan således förklaras av att det finns fler anställda i yrken med högre ohälsotal i kommunerna än i landstingen. Jämförelse av ohälsotalets delkomponenter I tabell 5 (på sidan 16) redovisas ohälsotalets fem olika delar. Summan av dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning och sjukersättning utgör ohälsotalet.

16 Olika jämförelser av ohälsotalet 15 Tabell 4. Sjukdagar med sjuklön och ohälsotalet för de 15 största yrkena i landsting/region 2006 Yrke Antal sjukdagar m sjuklön/ Ohälsotalet/ anställd och yrke yrke standardvägt* standardvägt* Sektion-, lokal pers-, lokal ekon.chef landstingsjurist 2,8 2,6 9,1 6,4 Överläkare 2,2 1,9 12,1 8,3 Utredn.sekr, ADB-tekniker 3,3 3,1 12,5 9,0 Sjuksk, Barnm, Ass, Natt 3,5 3,3 15,8 12,5 Underläkare (ST-läkare/FV-läkare) 2,8 3,1 6,4 13,0 Sjuksk, Barnm, Ass, Ö vård 3,9 3,6 24,4 14,7 Sjuksk, Barnm, Ass, S vård 4,7 4,3 18,4 15,2 Distriktssjukgymnast, sjukgymnast 4,6 4,3 17,8 15,9 Undersköterska, natt 4,1 4,5 25,6 15,9 1:e budget-, inköpsass, förråd-, telefon-, kontorsserv föres 5,4 5,2 25,8 18,6 Undersköterska, dag 6,0 5,9 27,8 19,7 Skötare, dag 5,3 5,1 23,8 19,8 Läkarsekreterare 5,6 7,1 26,3 21,2 Överstäderska, städerska 8,0 7,2 36,2 25,3 Tandsköterska 5,4 4,7 26,7.. *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Rehabiliteringspenning betalas ut under tiden arbetslivsinriktad rehabilitering pågår och består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag för merkostnader i samband med rehabiliteringen. Aktivitetsersättning kan utges för den som är mellan år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Under den tid som aktivitetsersättning utgår finns möjlighet att delta i aktiviteter. Aktivitetsersättning kan också beviljas om någon på grund av funktionshinder behöver förlängd skolgång. Sjukersättning kan utges för den som är mellan år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Anställda som varit sjuka med sjukersättning över ett år klassas inte i rams som sysselsatta, varför det kan finnas en viss underskattning av antalet med sjukersättning per sektor. Sjukpenning utgår vid sjukdom som är längre än 14 dagar då annan ersättning från Försäkringskassan inte betalas ut.

17 16 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Tabell 5. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd exklusive sjuklön efter sektor, 2006 Alla sektorer Privat Staten Kommuner Landsting Sjukpenning 10,4 8,9 8,6 14,9 13,1 Rehabiliteringspenning 0,5 0,5 0,4 0,8 0,6 Aktivitetsersättning 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Sjukersättning 4,8 3,8 4,2 7,4 7,1 Summa=ohälsotalet 15,8 13,2 13,2 23,1 20,8 Källa: SCB. Dagar med sjukpenning utgör merparten av ohälsotalets dagar för sysselsatta. Antal dagar med sjukpenning är ungefär dubbelt mot antal dagar med sjukersättning. Kommunalt anställda har i genomsnitt sex dagar med sjukpenning mer än anställda i privat sektor. Antalet dagar med sjukersättning är nästan dubbelt så många i kommunerna som i privat sektor. För samtliga sektorer utgör antalet dagar med sjukpenning omkring 65 procent av alla dagar i ohälsotalet. I Försäkringskassans ohälsotal, som omfattar alla försäkrade år inklusive arbetslösa, utgör sjuk- och aktivitetsersättning den större delen av ohälsotalet.

18 17 Olika jämförelser av sjuk - frånvaro, sjukfall och frisknärvaro Jämförelse avseende sjukfrånvaron med sjuklön Sjuklöneperioden är den period då arbetsgivaren betalar ersättning om en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Sjuklöneperioden var dagar. scb samlar in månadsvis uppgifter om antal dagar med sjukfrånvaro under sjuklöneperioden. Konjunkturstatistiken över sjuklöner är en individbaserad totalundersökning för offentlig sektor. Det är därför möjligt att för en tolvmånadersperiod beräkna antal sjukdagar per anställd som kan adderas till Tabell 6. Sjukdagar med sjuklön efter kön, ålder och sektor 2006 Antal sjukdagar per anställd inklusive karensdag Ålder Kön Staten Kommuner Landsting Män ,7 3,7 3, ,4 4,0 3, ,8 3,9 3, ,8 3,8 3, ,2 3,6 3, ,6 3,4 3,2 Summa 2,5 3,8 3,2 Kvinnor ,3 4,4 4, ,3 5,4 4, ,7 5,5 5, ,7 5,5 4, ,0 5,3 5, ,6 5,1 4,9 Summa 4,4 5,2 4,9 Totalt ,5 4,3 4, ,3 5,1 4, ,7 5,2 4, ,7 5,1 4, ,1 4,9 4, ,6 4,7 4,5 Summa 3,5 4,9 4,6 Källa: SCB. Karta 3. Sjukdagar med sjuklön, standardvägt*, för anställda i landsting/region 2006 Antal sjukdagar per anställd inklusive karensdag Landsting 2,10 3,60 (9) 3,61 5,20 (12) *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar.

19 18 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Karta 4. Sjukdagar med sjuklön, standardvägt*, för anställda i kommuner 2006 Antal sjukdagar per anställd inklusive karensdag Kommuner ingen uppgift (6) 2,10 3,60 (44) 3,61 5,20 (207) 5,21 6,70 (33) Stor-Göteborg Stor-Malmö *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Stor-Stockholm Tabell 7. Sjukdagar med sjuklön fördelat efter sektor 2006 Antal sjukdagar per anställd inklusive karensdag Staten Kommuner Landsting Ej standardvägt 3,5 4,9 4,6 Standardvägt* 3,4 4,5 4,0 *Standardpopulation= samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. antalet sjukdagar i ohälsotalet. Motsvarande sjuklönetal för privat sektor är inte möjligt att få fram då undersökningen för privat sektor är urvalsbaserad. Statlig sektor har lägst antal dagar med sjuklön per anställd inom offentlig sektor. Kommuner har 0,3 fler sjukdagar med sjuklön än landstingen. Mönstret att yngre och män har färre sjukdagar än äldre och kvinnor återfinns även när det gäller sjukdagar vid arbetsgivarinträde. I tabell 7 ovan visas standardvägda sjukdagar med sjuklön efter sektor. När hänsyn tas till ålder och kön minskar antalet sjukdagar med sjuklön med 0,6 dagar för landstingen och 0,4 dagar för kommunerna. Hur antalet sjukdagar med sjuklön inklusive karensdag per landsting/region och kommun fördelar sig över riket framgår av kartorna 3 (på sidan 17) och 4 samt i Tabell A och B i tabellbilagan. Värt att notera är att landstingen i Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län har lägst antal dagar med sjuklön samtidigt som dessa landsting har höga ohälsotal (se karta 1). Landstingen i Småland, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län har genomsnittligt antal dagar med sjuklön inklusive karensdag mellan 3,1 och 3,6 dagar. Övriga landsting/regioner har 3,7 5,2 dagar (se karta 4). Bland kommunerna har Skinnskatteberg och Fagersta högst antal standardvägda dagar med sjuklön. Ett antal kommuner kring Stockholm och Mälardalen har också höga tal. Få dagar med sjuklön har bland andra kommuner i Tornedalen, och vissa kommuner i Småland. Jämförelse avseende sammanlagd sjukfrånvaro Om ohälsotalet summeras med antalet sjukdagar med sjuklön för anställda i staten samt i kommuner och landsting får man en total bild av sjukfrånvaron för offentlig sektor (se tabell 8). Kommunerna har högst tal med 28,0 dagar, landsting/regioner 25,3 dagar och staten 16,7 dagar (se tabell 9). Om hänsyn tas till fördelningen av kön och ålder minskar antalet sjukdagar i kommuner och landsting, samtidigt ökar skillnaden i sam-

20 Olika jämföreler av sjukfrånvaro, sjukfall och frisknärvaro 19 Tabell 8. Sammanlagd sjukfrånvaro efter ålder, kön och sektor 2006 Antal sjukdagar inklusive karensdag per anställd Ålder Kön Staten Kommuner Landsting Män ,6 7,2 5, ,1 13,3 8, ,8 18,5 13, ,4 21,1 16, ,2 23,7 20, ,7 31,9 28,0 Summa 11,1 18,1 14,1 Kvinnor ,0 11,4 11, ,9 24,6 20, ,7 31,7 26, ,9 37,0 30, ,5 42,9 38, ,2 53,5 51,6 Summa 22,5 30,7 28,1 Totalt ,7 10,5 9, ,0 22,4 18, ,6 29,1 24, ,4 33,6 28, ,4 38,5 34, ,1 48,2 47,0 Summa 16,7 28,0 25,3 Källa: SCB och egna beräkningar. manlagd sjukfrånvaro mellan kommuner och landsting. Sjukfrånvaro blir i genomsnitt 4,8 dagar lägre för anställda i landstingen jämfört med de anställda i kommunerna. Anställda i landstingen har 2,7 dagar fler sjukfrånvarodagar totalt än staten. Kalmar läns landstings anställda har minst antal sjukdagar totalt, följt av Jönköpings, Hallands och Örebro läns landsting. Högst antal sjukdagar har Jämtlands läns landsting följt av Västerbottens, Västmanlands och Blekinge länslandsting, se Tabell B i tabellbilagan. Endast två kommuner, Sävsjö och Värnamo, har lägre totalt antal sjukdagar än Kalmar läns landsting som har lägst totalt antal sjukda- Tabell 9. Sammanlagd sjukfrånvaro fördelad efter sektor 2006 Antal sjukdagar inklusive karensdag per anställd Staten Kommuner Landsting Ej standardvägt 16,7 28,0 25,3 Standardvägt* 15,0 22,5 17,7 *Standardpopulation= samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar.

21 20 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 gar av alla kommuner och landsting/regioner. Av landets 290 kommuner har 174 kommuner, 60 procent, totalt antal sjukdagar som är högre än Jämtlands läns landstings anställda som har högst totalt antal sjukdagar av landstingen/regionerna. Slutsatsen är att kommunalt anställda oavsett ålder och kön, har väsentligt högre total sjukfrånvaro än andra sektorer. En förklaring kan vara att kommunalt anställda har en större andel med yrkesgrupper som har hög sjukfrånvaro. Jämförelse avseende frisknärvaro Det finns olika benämningar på och definitioner av tal som beskriver det motsatta till sjukfrånvaro. Ett begrepp är frisknärvaro, ett annat begrepp är tal för andel långtidsfriska. I diagram 3 redovisas procentuell andel anställda med 0, 0 5 och 0 7 sjukdagar under hela år Karta 5. Anställda i landsting/region som har varit sjukfrånvarande sammantaget 0 5 dagar under 2006 Procentuell andel, standardvägt* Landsting 64,31 71,10 (9) 71,11 78,00 (12) Diagram 3. Frisknärvaro, standardvägt*, efter sektor 2006 Procentuell andel av de anställda Procent Staten Kommuner Landsting dagar 0 5 dagar 0 7 dagar *Standardpopulation= samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Staten har högst procentuell andel anställda, 57,2 procent standardvägt som har noll dagar sjukfrånvaro under hela Kommuner har samma procentuell andel anställda med noll dagar sjukfrånvaro som landstingen. *Standardpopulation= samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar.

22 Olika jämföreler av sjukfrånvaro, sjukfall och frisknärvaro 21 Bilden förändras då andelen med 0 5 eller 0 7 dagars frånvaro beräknas. Staten har fortfarande högst procentuell andel med få sjukfrånvarodagar. Därefter kommer landstingen och på tredje plats kommunerna. De vanligaste definitionerna som används av kommunerna och landstingen är 0 5 dagar och 0 7 dagar. Andra varianter förekommer som till exempel 0 14 dagar. Vilken definition som bäst beskriver frisknärvaron är inte givet. I kartorna 5 och 6 visas det standardvägda frisknärvarotalet 0 5 dagar. I Tabell C och D i tabellbilagan finns uppgifter för samtliga kommuner och landsting/regioner med nyckeltal för 0 dagar, 0 5 dagar, 0 7 dagar och 0 14 dagar. Anställda i Värmlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Västernorrlands läns landsting har höga ohälsotal men är samtidigt mer frisknärvarande än flertalet andra landstingsanställda. Bland de tio kommuner som har störst andel frisknärvarande 0 5 dagar finns sex kommuner i Småland och två kommuner som gränsar till Småland,Tranemo och Ydre. Övriga två kommuner är Övertorneå och Umeå. Alla dessa kommuner har låga eller relativt låga ohälsotal. I Stockholmsregionens kommuner har man relativt låga ohälsotal men man är mindre frisknärvarande än genomsnittet i landet. Jämförelse avseende sjukfall Karta 6. Anställda i kommuner som har varit sjukfrånvarande sammantaget 0 5 dagar under 2006 Procentuell andel, standardvägt* Kommuner ingen uppgift (6) 57,50 64,30 (51) 64,31 71,10 (174) 71,11 78,00 (59) Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm I underlaget från scb ingår också uppgifter för hela år 2006 om antal sjukfall per anställd vid sjukfrånvaro mer än fjorton dagar. Tabell 10. Sjukfall vid sjukfrånvaro mer än 14 dagar efter sektor 2006 Antal per anställd Alla sektorer Privat Staten Kommuner Landsting Ej standardvägt 0,16 0,14 0,13 0,22 0,20 Standardvägt* 0,15 0,12 0,18 0,16 *Standardpopulation=samtliga anställda. *Standardpopulation=samtliga anställda. Källa: SCB och egna beräkningar. Källa: SCB och egna beräkningar. Antalet sjukfall skiljer sig endast med några hundradelar för värden som är standardräknade oavsett sektor. Samma mönster gäller även enskilda kommuner och landsting/regioner.

23 22 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Jämförelse avseende sjukfrånvaro enligt AKU I arbetskraftsundersökningarna (aku) studeras sjukfrånvaro bland anställda i åldern år. Egna företagare, medhjälpande familjemedlemmar och arbetslösa ingår inte. Däremot ingår till exempel deltidspensionärer och förtidspensionärer med partiell förtidspension som utöver sin pension har en anställning på deltid. Sjukfrånvaro definieras i aku som hel frånvaro från arbetet under hela den vecka som intervjun avser. Enligt denna definition måste alltså frånvaron vara i minst fem dagar. Det finns ingen information om kortare frånvaro än så och inte heller om hur länge sjukfallen sedan pågått. Diagram 4. Anställda män och kvinnor som var sjukfrånvarande en hel vecka efter period och sektor samt kvartal 2008:1 2008:3 Procentuell andel 6 Kommuner Kvinnor och män Landsting Privat Staten 5 4 Procent :1 2008:2 2008:3 Källa: SCB. Diagram 4 visar att 5,4 procent av anställda i kommunerna är sjukfrånvarande en hel vecka under 2005 medan 2006 hade sjukfrånvaron sjunkit till 4,7 procent och 2007 till 3,8 procent. För landstingsanställda var sjukfrånvaron 4,1 procent 2005, 3,7 procent 2006 och 3,3 procent 2007 det vill säga en minskning men inte lika stor minskning som för anställda i kommunerna. Nivån var dock 1,3 procentenheter högre för kommunerna Sjukfrånvaron har minskat även i privat sektor. Statlig sektor hade under perioden nästan oförändrad sjukfrånvaro. Under de tre första kvartalen 2008 har minskningen fortsatt i alla sektorer. Tredje kvartalet 2008 var sjukfrånvaron 3,1 procent för kommuner, 2,1 procent för landsting/regioner, 1,9 procent för privat sek-

24 Olika jämföreler av sjukfrånvaro, sjukfall och frisknärvaro 23 Diagram 5. Anställda män som var sjukfrånvarande en hel vecka efter period och sektor samt kvartal 2008:1 2008:3 Procentuell andel 6 Män Kommuner Landsting Privat Staten 5 4 Procent :1 2008:2 2008:3 Källa: SCB. tor och 1,1 för staten. Under tredje kvartalet trädde nya regler i kraft för ersättning från Försäkringskassan vid sjukskrivning. Bland männen har minskningen av sjukfrånvaron varit störst för anställda i kommunerna. Detsamma gäller för kvinnor. Precis som i statistiken över sjuklön och ohälsotal har kvinnorna i alla sektorer högre sjukfrånvaro än männen. Diagram 6. Anställda kvinnor som var sjukfrånvarande en hel vecka efter period och sektor samt kvartal 2008:1 2008:3 Procentuell andel 6 Kommuner Kvinnor Landsting Privat Staten 5 4 Procent :1 2008:2 2008:3 Källa: SCB.

25 24 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Definitioner Samtliga definitioner avser förhållandena Aktivitetsersättning kan utges för den som är mellan år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Under den tid som aktivitetsersättning utgår finns möjlighet att delta i aktiviteter. Aktivitetsersättning kan också beviljas om någon på grund av funktionshinder behöver förlängd skolgång. Ohälsotalet beräknas genom att summa nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt nettodagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med antal anställda år inom respektive sektor. Genomsnittligt antal sjukdagar med sjuklön ingår inte. Rehabiliteringspenning betalas ut under tiden arbetslivsinriktad rehabilitering pågår och består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag för merkostnader i samband med rehabiliteringen. Sjukersättning kan utges för den som är mellan år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Sjuklön är den ersättning arbetsgivaren betalar om en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom som infaller under sjuklöneperioden. Sjukpenning Sjukpenning utgår vid sjukdom som är längre än 14 dagar då annan ersättning från Försäkringskassan inte betalas ut.

26 Tabellbilaga 25

27 26 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006

28 Tabell A Antal sjukdagar inklusive karensdag per anställd i kommuner efter slag av ersättning Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt Stockholms län Botkyrka 5,9 5,3 14,2 11,6 6,3 4,6 21,6 17,4 27,5 22,7 Danderyd 5,1 4,8 12,9 9,6 5,2 3,2 18,6 13,0 23,8 17,8 Ekerö 5,7 5,2 11,7 10,5 6,7 5,1 19,5 16,1 25,2 21,4 Haninge 6,7 6,1 13,3 10,9 6,5 4,9 20,8 16,4 27,5 22,5 Huddinge 6,4 5,8 14,1 10,9 5,3 4,0 19,9 15,4 26,3 21,2 Järfälla 6,0 5,6 16,9 13,6 7,7 4,9 25,6 19,3 31,6 24,9 Lidingö.... 9,7 7,9 5,4 3,7 15,7 12,0.... Nacka 5,4 4,9 12,8 10,0 6,3 4,1 20,3 15,1 25,7 20,0 Norrtälje 4,2 3,7 14,7 10,6 9,5 5,7 26,0 17,6 30,2 21,3 Nykvarn 6,0 5,6 12,6 10,5 5,8 3,3 18,9 14,1 24,9 19,7 Nynäshamn 5,4 4,5 14,8 12,3 7,4 4,9 23,0 18,4 28,3 23,0 Salem 5,7 5,5 11,9 9,5 6,1 4,0 19,7 14,7 25,3 20,2 Sigtuna 5,8 5,3 17,9 15,0 7,0 5,3 26,2 21,1 31,9 26,4 Sollentuna 5,9 5,6 11,1 9,3 6,2 5,5 18,1 15,4 24,1 20,9 Solna 5,6 5,0 15,3 11,7 7,0 5,3 22,9 17,5 28,6 22,6 Stockholm 5,8 5,4 14,6 12,1 7,0 5,2 22,6 18,2 28,3 23,6 Sundbyberg 5,6 5,3 14,0 11,7 7,5 5,4 22,3 17,7 27,9 22,9 Södertälje 5,5 5,1 15,6 12,6 8,0 6,2 24,7 19,9 30,2 25,0 Tyresö 5,6 5,0 13,3 10,2 7,8 5,4 21,5 15,9 27,0 20,9 Täby ,1 10,3 5,5 3,4 19,2 14,2.... Upplands Väsby 5,8 5,4 15,4 11,8 7,6 4,2 23,9 16,9 29,6 22,4 Upplands-Bro 5,5 5,2 15,1 11,4 7,6 5,4 24,8 18,7 30,3 23,9 Vallentuna 5,2 4,9 15,9 12,5 5,1 3,8 22,6 17,5 27,8 22,5 Vaxholm 6,1 5,3 17,1 12,0 5,9 3,8 24,8 17,7 30,9 23,0 Värmdö 6,6 6,0 12,4 9,6 4,8 4,0 17,7 14,1 24,3 20,0 Österåker 5,6 5,1 14,6 12,3 7,2 5,0 22,7 18,1 28,3 23,2 Länet 5,8 5,3 14,3 11,6 6,8 4,9 22,0 17,3 28,0 22,9 A Uppsala län Enköping 5,5 5,0 12,2 9,5 6,1 4,6 18,8 14,4 24,3 19,3 Håbo 6,0 5,4 13,0 9,4 9,8 7,8 23,6 17,9 29,6 23,3 Knivsta 6,1 5,2 13,8 10,6 6,8 4,6 20,9 15,4 27,0 20,7 Tierp 4,9 4,2 18,3 14,7 10,7 9,0 30,3 24,7 35,3 28,9 Uppsala 5,2 4,8 14,4 11,6 7,7 5,8 22,4 17,8 27,5 22,5 Älvkarleby 5,3 4,8 11,8 9,4 9,8 9,7 21,9 19,3 27,2 24,2 Östhammar 5,0 4,7 13,0 10,7 8,6 5,4 22,6 16,8 27,6 21,5 Länet 5,3 4,8 14,1 11,3 7,9 6,1 22,6 17,8 27,8 22,6

29 28 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt A Södermanlands län Eskilstuna 6,0 5,5 12,5 10,4 7,1 5,5 20,6 17,0 26,6 22,5 Flen 5,2 4,7 17,3 13,5 9,4 6,7 28,1 21,2 33,3 25,9 Gnesta 5,1 4,7 16,4 10,6 8,9 7,1 26,6 18,5 31,7 23,2 Katrineholm 5,0 4,7 14,6 12,1 7,5 5,0 23,4 18,1 28,5 22,8 Nyköping 4,7 4,2 16,3 13,1 6,3 4,5 24,0 18,8 28,6 23,0 Oxelösund 6,0 5,5 19,5 13,7 11,1 7,7 32,0 22,7 38,0 28,2 Strängnäs ,2 10,5 5,1 4,1 20,2 15,4.... Trosa 5,5 5,3 16,3 14,9 5,2 3,1 22,6 18,6 28,1 23,9 Vingåker 5,6 5,3 15,7 11,2 8,7 4,7 26,4 17,1 32,0 22,4 Länet 5,4 5,0 14,6 11,7 7,1 5,2 23,0 17,9 28,7 23,6 Östergötlands län Boxholm 4,5 4,0 8,2 7,8 7,9 4,6 17,2 12,9 21,7 16,9 Finspång 5,2 4,4 12,9 9,3 4,0 2,7 17,3 12,3 22,5 16,7 Kinda 4,5 3,4 17,9 13,4 9,2 5,8 28,6 20,2 33,1 23,6 Linköping 4,8 4,3 14,3 11,9 6,3 4,4 21,4 17,0 26,2 21,3 Mjölby 4,6 4,1 12,7 10,2 9,6 6,2 23,0 16,8 27,6 20,9 Motala 5,6 5,3 14,6 11,4 8,5 6,3 23,9 18,4 29,5 23,7 Norrköping 5,5 5,1 15,3 11,6 7,8 5,5 23,9 17,9 29,4 22,9 Söderköping 4,7 4,2 11,7 8,6 10,6 6,5 23,3 15,9 27,9 20,1 Vadstena 4,6 4,5 12,6 9,3 10,3 6,5 23,9 18,0 28,5 22,4 Valdemarsvik 4,1 3,8 10,7 9,3 7,7 7,1 18,9 17,1 22,9 21,0 Ydre 4,9 3,8 16,3 9,5 6,8 3,1 24,4 13,3 29,2 17,1 Åtvidaberg 5,0 4,7 17,0 12,4 6,8 4,9 24,2 17,6 29,2 22,3 Ödeshög 3,6 3,7 10,3 9,3 5,1 3,7 16,0 14,5 19,7 18,2 Länet 5,1 4,6 14,3 11,2 7,5 5,2 22,6 17,1 27,6 21,7 Jönköpings län Aneby 4,1 3,2 12,8 12,0 8,4 7,8 22,0 21,0 26,1 24,3 Eksjö ,0 9,5 8,0 5,0 19,9 15,3.... Gislaved 3,8 3,4 10,6 8,3 6,5 4,3 18,1 13,3 22,0 16,7 Gnosjö 3,8 3,3 8,9 6,8 7,4 6,0 16,7 13,1 20,5 16,3 Habo 4,5 4,1 6,5 4,3 6,6 5,0 13,8 10,4 18,4 14,4 Jönköping 4,6 4,1 11,5 9,7 8,2 5,9 20,1 16,1 24,7 20,2 Mullsjö 5,2 4,9 12,0 9,3 8,0 5,7 21,2 16,3 26,3 21,2 Nässjö 3,6 3,1 10,6 8,0 7,6 5,6 19,5 14,6 23,1 17,8 Sävsjö 2,8 2,7 7,7 5,2 5,6 4,6 14,4 10,4 17,2 13,1 Tranås 4,3 3,9 13,8 10,0 11,0 8,3 25,8 19,5 30,1 23,4 Vaggeryd 4,7 4,2 8,7 7,8 6,4 5,0 15,3 12,9 20,0 17,1 Vetlanda 4,2 4,0 12,0 9,4 6,0 4,6 19,2 15,0 23,4 19,0 Värnamo 4,0 3,7 7,8 6,1 4,7 3,6 12,8 9,9 16,8 13,6 Länet 4,2 3,8 10,8 8,7 7,4 5,4 18,9 14,7 21,7 17,5

30 Tabell A Antal sjukdagar inklusive karensdag per anställd i kommuner efter slag av ersättning Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt Kronobergs län Alvesta 4,3 3,8 17,1 13,8 7,0 6,2 25,1 21,0 29,4 24,8 Lessebo 4,8 4,1 16,7 11,5 5,7 5,4 24,0 18,3 28,8 22,4 Ljungby 4,4 3,8 13,9 10,2 5,1 4,1 20,0 14,9 24,4 18,7 Markaryd 4,4 3,8 17,0 13,1 9,4 7,6 28,1 22,8 32,6 26,5 Tingsryd 4,1 3,5 14,3 9,8 7,7 5,0 23,2 15,5 27,2 19,1 Uppvidinge 3,9 3,2 14,3 9,0 7,2 4,6 22,0 13,9 26,0 17,1 Växjö 4,1 3,6 12,2 9,6 6,1 4,5 18,9 14,6 23,0 18,2 Älmhult 4,4 3,9 14,9 10,2 7,4 5,0 23,8 16,6 28,3 20,6 Länet 4,2 3,7 13,9 10,4 6,5 4,9 21,4 16,1 25,6 19,8 A Kalmar län Borgholm 3,7 3,3 15,2 11,0 5,4 4,6 21,4 16,1 25,1 19,3 Emmaboda 4,2 3,8 11,7 7,6 8,3 6,1 20,2 13,8 24,3 17,6 Hultsfred 4,8 4,0 16,7 12,8 7,4 5,5 24,7 18,7 29,5 22,7 Högsby 4,5 3,7 16,8 10,9 9,4 5,4 27,0 16,8 31,5 20,5 Kalmar 4,9 4,4 16,0 13,3 5,0 3,7 21,9 17,9 26,8 22,4 Mönsterås 4,6 3,7 17,7 12,5 5,6 3,9 23,5 16,6 28,1 20,2 Mörbylånga 4,1 3,3 16,7 11,5 6,0 3,6 23,8 16,0 27,9 19,3 Nybro 4,3 4,0 16,2 12,1 6,6 4,1 23,1 16,5 27,5 20,5 Oskarshamn 5,3 4,8 15,8 11,9 7,5 5,6 24,1 18,4 29,5 23,1 Torsås 5,0 4,5 19,3 13,8 4,2 1,9 23,9 15,9 28,9 20,4 Vimmerby 3,9 3,3 15,0 11,5 8,3 5,4 23,4 17,0 27,2 20,4 Västervik 4,2 3,7 11,6 9,0 5,8 3,9 18,2 13,5 22,4 17,2 Länet 4,6 4,0 15,3 11,7 6,3 4,4 22,3 16,6 26,8 20,6 Gotlands län Gotland 4,1 3,6 12,1 9,9 8,1 5,5 20,7 15,9 24,8 19,4 Länet 4,1 3,6 12,1 9,9 8,1 5,5 20,7 15,9 24,8 19,4 Blekinge län Karlshamn 4,9 4,4 16,1 13,1 6,8 4,4 24,1 18,6 29,0 23,0 Karlskrona 5,4 5,0 14,5 11,7 6,1 4,8 21,9 17,4 27,2 22,4 Olofström 5,1 4,5 10,8 8,5 6,9 4,0 19,4 13,5 24,4 17,9 Ronneby 4,8 4,7 15,8 13,7 8,3 6,1 26,3 21,5 31,1 26,2 Sövelsborg 4,6 4,3 17,0 13,3 5,3 4,3 23,7 18,9 28,3 23,3 Länet 5,0 4,7 15,0 12,3 6,7 4,8 23,1 18,2 28,2 22,9

31 30 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt A Skåne län Bjuv 5,1 4,9 16,7 11,6 6,8 5,2 24,4 18,0 29,4 22,9 Bromölla 4,3 3,6 14,3 13,3 6,4 3,9 21,8 18,1 26,1 21,7 Burlöv 6,2 5,7 17,8 12,4 8,6 5,7 27,4 19,4 33,6 25,1 Båstad 4,2 3,8 14,6 9,8 7,3 6,1 23,2 17,0 27,4 20,7 Eslöv 5,5 5,1 13,9 11,0 6,1 4,6 20,9 16,3 26,4 21,4 Helsingborg 3,3 3,1 16,1 12,8 5,9 4,3 22,6 17,7 25,9 20,8 Hässleholm 4,0 3,6 12,1 9,5 6,1 4,5 18,8 14,5 22,8 18,1 Höganäs 4,3 3,8 18,9 14,8 6,0 3,9 25,1 18,8 29,4 22,6 Hörby 4,4 3,8 13,9 9,0 3,8 2,5 18,4 11,8 22,8 15,7 Höör 4,7 4,3 14,0 10,8 6,3 4,4 20,9 15,6 25,6 20,0 Klippan 4,6 4,3 18,3 13,9 8,4 7,2 26,8 21,2 31,4 25,5 Kristianstad 4,8 4,5 14,7 12,4 5,9 4,5 21,3 17,6 26,1 22,1 Kävlinge 5,5 4,8 13,6 10,2 4,8 3,6 19,0 14,8 24,5 19,6 Landskrona 4,8 4,5 16,9 13,9 5,4 3,8 23,0 18,6 27,8 23,1 Lomma 5,4 4,9 11,3 8,5 4,7 3,8 16,6 12,7 22,1 17,6 Lund 5,0 4,6 13,7 10,4 6,4 4,6 20,8 15,6 25,8 20,2 Malmö 5,8 5,4 15,6 12,7 5,3 4,2 22,0 17,8 27,8 23,1 Osby ,4 10,4 6,3 3,5 22,6 14,7.... Perstorp 4,9 5,1 8,2 7,5 7,3 6,0 16,7 14,4 21,7 19,5 Simrishamn 3,5 3,2 16,5 13,4 8,0 6,1 24,8 19,7 28,3 22,9 Sjöbo 5,3 4,8 13,7 11,0 4,4 4,8 19,8 16,9 25,1 21,7 Skurup 4,5 4,1 17,0 14,9 4,5 3,8 22,5 19,4 27,0 23,5 Staffanstorp 4,9 4,3 10,9 8,0 4,6 4,1 16,2 12,5 21,1 16,8 Svalöv 5,5 4,9 16,5 12,3 7,4 7,0 24,9 20,5 30,3 25,4 Svedala 5,4 4,8 13,1 8,7 4,8 2,9 19,1 12,7 24,5 17,5 Tomelilla 3,7 3,3 15,9 13,2 5,8 4,8 22,6 19,8 26,3 23,1 Trelleborg 4,4 3,9 17,4 13,9 5,8 4,4 24,6 19,4 29,1 23,3 Vellinge 4,5 3,8 16,2 12,5 5,4 3,4 22,4 16,8 26,9 20,6 Ystad 3,7 3,3 13,5 10,6 4,8 3,5 19,5 15,0 23,2 18,4 Åstorp 5,0 4,7 10,5 7,8 10,6 7,3 22,1 16,4 27,0 21,1 Ängelholm 4,7 4,1 14,4 10,7 6,0 4,6 21,2 16,0 25,9 20,2 Örkelljunga 4,1 3,8 14,4 9,7 10,5 8,5 25,5 19,1 29,6 22,9 Östra Göinge 4,6 4,1 12,3 8,5 6,6 4,3 19,9 13,8 24,6 17,9 Länet 4,8 4,4 15,0 11,8 5,9 4,5 21,8 17,0 26,6 21,5 Hallands län Falkenberg 4,5 3,9 14,6 10,8 7,1 5,3 22,3 16,5 26,9 20,4 Halmstad 5,4 4,9 14,6 12,7 7,9 5,7 23,4 19,2 28,8 24,1 Hylte 4,7 4,3 12,4 9,4 8,2 5,2 21,6 15,6 26,4 19,9 Kungsbacka 4,6 4,0 13,4 11,2 6,2 4,6 20,0 16,0 24,6 20,0 Laholm 4,3 3,7 14,0 11,3 8,9 6,1 24,3 18,4 28,5 22,1 Varberg 4,5 4,0 13,1 10,4 6,7 5,0 20,5 15,8 25,0 19,9 Länet 4,8 4,3 13,9 11,4 7,2 5,3 21,9 17,3 26,7 21,5

32 Tabell A Antal sjukdagar inklusive karensdag per anställd i kommuner efter slag av ersättning Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt Västra Götalands län Ale 5,6 4,8 15,9 13,3 7,8 5,2 24,3 19,1 29,9 23,9 Alingsås 4,7 4,3 14,3 11,5 7,7 5,6 22,5 17,4 27,2 21,7 Bengtsfors 4,6 3,9 12,5 8,8 9,5 6,6 22,5 16,1 27,1 20,0 Bollebygd 4,7 3,6 12,3 8,4 7,0 5,8 20,1 14,5 24,8 18,1 Borås 5,2 5,0 13,8 11,7 7,8 6,4 22,5 19,0 27,8 24,0 Dals-Ed 4,2 3,9 12,9 10,1 12,5 8,8 25,5 19,0 29,6 22,9 Essunga 5,2 4,7 14,1 11,7 7,3 5,4 21,7 17,3 26,9 22,0 Falköping 4,9 4,4 11,1 8,3 6,7 4,8 18,5 13,7 23,4 18,1 Färgelanda 5,1 5,3 18,3 13,9 9,2 5,3 27,9 19,5 33,0 24,8 Grästorp 4,6 4,5 11,5 8,2 7,4 4,2 19,2 12,6 23,8 17,0 Gullspång 4,0 3,3 19,3 15,3 11,1 6,2 31,5 22,5 35,5 25,8 Göteborg 5,1 4,7 15,5 12,9 7,5 5,6 23,5 19,0 28,6 23,7 Götene 4,6 4,1 10,1 7,7 9,6 8,1 20,7 17,4 25,3 21,4 Herrljunga 4,6 4,0 17,5 13,9 8,3 6,8 26,6 21,2 31,3 25,3 Hjo 4,8 3,8 13,0 8,0 6,1 3,5 19,3 11,6 24,2 15,4 Härryda 5,3 4,8 13,5 10,7 8,1 6,7 21,9 17,6 27,3 22,4 Karlsborg 4,6 3,7 12,8 8,7 7,1 4,8 20,7 14,4 25,3 18,2 Kungälv 4,6 4,1 13,8 11,0 7,6 5,8 21,9 17,1 26,5 21,2 Lerum 5,1 4,4 14,6 11,7 7,6 6,1 23,1 18,8 28,2 23,2 Lidköping 4,6 4,0 10,5 8,4 8,7 6,8 19,9 15,8 24,4 19,8 Lilla Edet 5,4 5,5 13,2 10,8 8,9 6,8 22,8 18,0 28,2 23,5 Lysekil 4,7 4,0 16,7 11,8 11,6 7,7 30,0 20,5 34,7 24,5 Mariestad 4,4 3,7 12,9 9,7 6,4 4,7 19,5 14,9 23,9 18,7 Mark 4,7 4,5 15,3 11,2 9,7 7,0 25,9 18,8 30,6 23,3 Mellerud 3,8 3,1 16,2 12,0 9,0 5,6 25,6 17,9 29,5 21,0 Munkedal 4,8 4,2 14,4 10,1 9,6 8,7 24,4 19,1 29,2 23,3 Mölndal 5,2 4,6 16,9 13,5 7,7 5,6 24,9 19,4 30,2 24,0 Orust 4,9 4,0 17,3 14,2 8,8 5,7 27,1 20,5 32,0 24,4 Partille 5,5 4,9 18,9 15,5 7,4 5,6 26,6 21,3 32,1 26,2 Skara 4,6 4,0 13,9 10,3 7,1 5,2 22,3 16,6 26,9 20,7 Skövde 4,6 4,2 15,2 12,1 6,2 4,7 22,2 17,6 26,8 21,8 Sotenäs 5,1 5,0 12,7 10,3 9,6 6,6 23,5 18,3 28,6 23,3 Stenungsund 5,3 5,0 13,3 10,7 8,6 6,4 22,2 17,4 27,5 22,4 Strömstad 3,7 3,5 12,3 10,9 8,4 7,2 22,0 19,4 25,7 22,9 Svennljunga 4,3 3,8 12,7 9,0 7,6 5,2 20,6 14,4 25,0 18,2 Tanum 3,9 3,5 10,9 8,5 10,2 7,3 22,1 17,0 26,1 20,5 Tibro 3,7 3,7 10,7 10,4 7,0 5,8 18,0 16,5 21,7 20,2 Tidaholm 4,9 4,6 14,8 14,4 6,9 5,9 23,5 22,1 28,5 26,8 Tjörn 4,5 3,7 12,0 9,8 11,0 8,3 23,3 19,0 27,8 22,7 Tranemo 3,9 3,6 12,4 10,9 5,6 3,4 19,2 15,1 23,1 18,7 Trollhättan 5,3 4,8 15,0 12,2 6,9 4,9 22,9 18,3 28,1 23,1 Töreboda 4,1 3,7 15,4 13,8 4,5 4,4 20,4 18,6 24,5 22,3 Uddevalla 4,9 4,4 14,6 11,4 7,2 5,4 22,2 17,4 27,1 21,8 A

33 32 Sjukfrånvaro och frisknärvaro i kommuner och landsting 2006 Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Ohälsa Sjuklön och ohälsa standard- standard- standard- standard- standard vägt vägt vägt vägt vägt A Västra Götalands län, forts. Ulricehamn 4,1 3,7 13,2 10,2 7,0 6,3 21,2 17,5 25,3 21,2 Vara 4,2 3,5 13,6 11,5 7,1 5,1 21,2 17,3 25,5 20,8 Vårgårda 4,6 4,2 12,1 9,4 7,0 4,9 19,8 14,7 24,3 18,9 Vänersborg 4,9 4,8 15,9 13,1 6,8 5,4 24,8 20,0 29,7 24,9 Åmål 4,5 4,1 12,2 8,8 9,1 6,3 22,2 16,0 26,7 20,2 Öckerö 5,6 4,5 16,5 12,3 11,1 7,8 28,2 21,7 33,7 26,2 Länet 4,9 4,5 14,6 11,7 7,8 5,8 23,0 18,2 27,9 22,7 Värmlands län Arvika 3,8 3,5 21,2 16,0 9,3 7,3 31,1 24,2 34,9 27,7 Eda 2,9 3,0 18,9 17,8 8,2 8,5 28,3 27,3 31,2 30,3 Filipstad 5,3 5,4 14,9 13,2 11,7 8,1 27,5 22,2 32,8 27,6 Forshaga 4,6 4,2 16,0 12,4 9,8 8,4 27,4 23,4 32,0 27,6 Grums 5,0 4,6 15,5 12,8 7,6 4,8 23,3 17,7 28,3 22,3 Hagfors 4,3 3,9 15,1 10,6 9,1 6,3 24,4 17,0 28,6 20,9 Hammarö 4,8 4,6 13,0 10,5 7,5 5,7 20,9 16,4 25,7 21,0 Karlstad 5,1 4,8 14,0 10,9 7,4 5,5 21,8 16,7 26,9 21,6 Kil 4,9 4,4 13,3 11,6 8,8 8,1 23,4 20,5 28,2 24,9 Kristinehamn 3,6 3,2 17,9 13,1 7,1 4,5 25,4 18,3 29,0 21,6 Munkfors 4,4 4,2 16,6 13,1 9,8 6,9 26,5 20,1 30,9 24,3 Storfors 3,4 2,8 22,5 15,5 10,3 9,2 32,9 25,1 36,3 27,9 Sunne 3,7 3,4 12,2 10,0 9,4 7,1 22,3 18,1 26,0 21,5 Säffle 4,3 3,6 15,8 12,6 6,4 4,8 22,6 17,6 26,8 21,2 Torsby 3,4 3,1 13,7 11,3 7,1 5,3 21,1 16,8 24,6 19,9 Årjäng 4,6 4,8 16,8 16,2 9,5 8,3 26,6 24,9 31,2 29,7 Länet 4,4 4,1 15,6 12,4 8,2 6,3 24,4 19,3 28,8 23,4 Örebro län Askersund 5,2 4,2 11,0 8,4 6,4 4,5 17,8 13,2 23,0 17,4 Degerfors 5,3 4,5 14,1 12,3 8,1 6,7 22,9 19,4 28,2 23,9 Hallsberg 5,7 5,2 20,3 16,3 9,2 6,1 30,4 23,7 36,0 28,9 Hällefors 3,9 3,7 12,1 8,7 9,3 6,2 21,7 15,0 25,6 18,7 Karlskoga 4,9 4,3 17,5 14,1 5,9 4,1 23,7 18,4 28,6 22,8 Kumla ,4 13,2 6,0 3,7 23,5 17,8.... Laxå 4,7 4,6 13,7 8,9 11,4 7,5 25,4 16,5 30,1 21,1 Lekeberg 4,3 3,9 12,1 8,1 9,6 9,4 22,1 17,7 26,4 21,5 Lindesberg 5,0 4,3 17,2 13,5 9,0 6,1 26,5 19,8 31,5 24,2 Ljusnarsberg 3,8 3,3 20,3 19,7 7,6 4,9 28,5 25,2 32,3 28,5 Nora 4,5 3,8 11,7 7,7 5,1 2,9 17,8 11,6 22,3 15,4 Örebro 4,9 4,5 16,5 13,0 5,8 4,3 22,9 17,9 27,9 22,4 Länet 4,9 4,4 16,2 12,8 6,7 4,8 23,5 18,1 28,4 22,5