Specialpedagogiska insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialpedagogiska insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Specialpedagogiska insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre Åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in grade three Constructing action programmes out of a wholeness perspective Carina Andersson Karoline Nilsson Specialpedagogexamen 60 poäng Examinator: Elsa Foisack Handledare: Elna Johansson

2

3 Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Abstrakt Andersson, Carina & Nilsson, Karoline. (2007). Specialpedagogiska insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre. Åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. (Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in grade three. Constructing action programmes out of a wholeness perspective) Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjliga arbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationell ambition ändå förekommer. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, åtgärdsprogram, helhetsperspektiv, individ-, grupp- och organisationsnivå. Carina Andersson Karoline Nilsson Handledare: Elna Johansson Ö. Stallmästaregatan 17 Ö. Kristinelundsvägen 9A Examinator: Elsa Foisack Malmö Malmö

4

5 Förord Vi har tidigare arbetat som grundskollärare och under denna tid har vi mött många elever med varierade svårigheter. Detta har intresserat oss särskilt och samtidigt förbryllat oss till den grad att vi valt att gå vidare i våra yrkesroller till att bli specialpedagoger. Sprungen ur ett av våra största intressen inom specialpedagogiken kommer så detta arbete. Vi vill inleda detta förord med att tacka våra respondenter som så välvilligt ställt upp för oss på intervjuer med ibland väldigt kort framförhållning. Vi tackar också extra för engagemang och kommentering av vårt råmaterial, utskrifterna av våra intervjuer. Vi vill också framhålla ett tack till Psykologiförlaget AB (numera Assessio) som vi kostnadsfritt fick materialet Åtgärdsplanering/program. Att upprätta åtgärdsprogram för enskilda elever av Birgitta Järpsten och Ester Stadler. Ett stort tack vill vi också rikta till vår handledare, Elna Johansson, som tålmodigt svarat på alla våra frågor, hjälpt oss bearbeta materialet och som korrekturläst med största noggrannhet. Tack! Uppdelningen av arbetet är enligt följande. Andersson, Carina: Inledning och bakgrund kapitel 1.1, Litteraturstudie kapitel Nilsson, Karoline: Inledning och bakgrund kapitel 1.2, Litteraturstudie kapitel 3.8 och Teoretiska utgångspunkter. Gemensamt: Syfte, Metod, Resultat, Analys av resultat, Sammanfattning och diskussion och Fortsatt forskning. Malmö december 2006 Carina Andersson och Karoline Nilsson

6

7 Innehåll Abstrakt Förord 1 Inledning och bakgrund Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Litteraturstudie Läsning och skrivning Arbetssätt inom läs- och skrivinlärning Definitionen läs- och skrivsvårigheter Så visar sig läs- och skrivsvårigheter Kartläggning och utredning vid läs- och skrivsvårigheter Hur specialpedagogiska insatser kan organiseras Arbetssätt inom läs- och skrivsvårigheter Åtgärdsprogram Teoretiska utgångspunkter Den utvecklingsekologiska teorin Det relationella perspektivet Metod Användbara metoder Metodval Pilotstudie Frågeställningar Undersökningsgrupp Genomförande Databearbetning Tillförlitlighet Etik 42 6 Resultat Hur utformas åtgärdsprogram vid läs- och skrivsvårigheter? Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande på individnivå? Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande på gruppnivå? Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande på organisationsnivå? Analys av resultat Undersökningens utfall Åtgärdsprogram Individnivå Gruppnivå Organisationsnivå Sammanfattning och diskussion Sammanfattning Diskussion Fortsatt forskning Referenser Bilagor. 81

8

9 1 Inledning och bakgrund 1.1 Inledning Skriften öppnar en helt ny värld av kunskaper, möjligheter och äventyr. Människor som får svårigheter i denna komplicerade konst kommer att möta många hinder i olika situationer. Vårt samhälle bygger på att kunna läsa och skriva, men i andra delar av världen finns inte alltid samma skriftspråkliga kultur (Pedagogisk uppslagsbok, 1996). De barn som får svårigheter i läsning och skrivning har rätt till hjälp och särskilt stöd i sin inlärning. Synen på hur specialpedagogiska insatser och särskilt stöd ska utformas har sett olika ut genom tiderna (Vernersson, 2002). Vid 1900-talets början infördes s.k. specialklass och kvarsittning för de elever som inte följde med i undervisningen i skolan. Därefter infördes observationsklass och klinik som åtgärder för elever i svårigheter. Skolsvårigheterna ansågs därmed bero på eleven själv och segregerade åtgärder infördes för att komma till rätta med problemen. Under 60-talet kom tankar om integrering och specialläraren började istället arbeta jämsides med klassläraren inne i klassrummet. Lgr 69 uppmärksammar att miljön i skolan är en möjlig orsak till elevers svårigheter (Sandén, 2000). Lgr 80 framhåller att elever främst ska tas omhand inom arbetsenheten och att skolans skyldighet är att arbeta på ett sådant sätt att elever inte får svårigheter (Lgr 80). Ett specialpedagogiskt arbete blev en angelägenhet för alla lärare och alla förväntades arbeta förebyggande (Vernersson, 2002). Elever med uttalade anpassningsproblem kunde tas omhand i särskilda undervisningsgrupper och skoldaghem. Nu förespråkades både inkludering och exkludering (Sandén, 2000). Lpo 94 betonar lärarens nya roll som läroprocessens arkitekt i en skola för alla. Inkludering förespråkas. Det finns vissa mindre undantag, men integreringsintention är viktig (Sandén, 2000). Speciallärarutbildningen försvann några år innan Lpo 94 kom och ersattes av den nya specialpedagogutbildningen. Även grundskollärarutbildningen skulle innehålla specialpedagogik omfattande 10 akademiska poäng. På så vis skulle även grundskollärarna ha beredskap att möta elever med särskilda behov (Vernersson, 2002). 7

10 Tyvärr genomfördes denna specialpedagogiska satsning inte på alla utbildningsorter och när grundskolläraren mötte den nya specialpedagogen kände de sig utelämnade. Grundskollärarna förväntades möta och undervisa alla elever inom klassens ram samtidigt som de ekonomiska resurserna minskade. Specialpedagogutbildningen å andra sidan hade en uttalad vetenskapsteoretisk tyngdpunkt med rådgivande, konsultativ, handledande, utredande, samt undervisande inslag. Vidare skulle specialpedagogen leda forsknings- och utredningsarbete (Vernersson, 2002). Lpo 94 tar upp att alla som arbetar i skolan ska samverka och ansvara för att alla elever med behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. I diskussioner om stödets utformning möter vi begreppen integrering, segregering och inkludering. Integrering kan utformas mycket olika. Ibland utformas integrering i realiteten som segregering (Vernersson, 2002). Exempel på både integrering och segregering är t.ex. olika undervisningsgrupper såsom särskola som betecknas som segregerade grupper integrerade i skolan. En viktig faktor i det nya begreppet inkludering tycks vara lärarens roll och förhållningssätt i klassrummet, skolans organisation och schemaläggning, lagstiftning och bestämmelser som underlättar undervisningsförändringar. Attityden hos läraren till elever i behov av särskilt stöd ses som avgörande för om realiteten innebär inkludering eller exkludering. Lärarens attityd hänför sig till resurser såsom tid för att ge stöd, tillgång till bra undervisningsmaterial, kunskaper om olika metoder och möjlighet till kompetensutveckling (Vernersson, 1999). Med den engelska termen inclusion eller på svenska inkludering betonas sammanföras till en helhet, men verkligheten kan istället tala om enstaka elever som är integrerade. Egentligen är det fråga om en hel integrationsprocess, en inkludering och då kan det inte bli fråga om att göra något med enstaka elever. Det handlar alltså om en helhet som nya termen inkludering vill peka på (Rosenqvist & Tideman, 2000). Inklusion innebär också att det ska vara en rättighet för alla att vara delaktiga i den gemensamma kulturen, utbildningen etc. Inriktningen ligger på att skapa en skola så att den blir optimal för alla elever (Ahlberg, 1999). Inkludering av barn i behov av särskilt stöd utgår dock ifrån att det är något speciellt med denna grupp av barn, vilket gör att man inte talar om inkludering i största allmänhet (Nilhem, 2006). Inkluderingsbegrepp kan sägas bära en politisk, filosofisk och demokratisk utbildningsidé. Även UNESCO tar upp detta och skriver att Inclusive education is about helping mainstream schools to overcome the barriers so that they can meet the learning needs 8

11 of all children (UNESCO, 2003, s. 2). Salamancadeklarationen är ett sätt för de regeringar och internationella organisationer som deltog i mötet att arbeta för målet en skola för alla. I Svenska Unescorådets skriftserie står det att läsa: Att sända barn till särskilda skolor eller sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis bör vara en undantagslösning att förordas endast i de sällsynta fall där det har klart påvisats att undervisning i vanlig klass inte kan tillgodose ett barns undervisningsrelaterade eller sociala behov eller när så krävs med hänsyn till det barnets eller andra barns bästa. (s. 25) Även i svensk lag, Grundskoleförordningen (1994:1194), nämns vikten av att undervisningen i första hand ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. I rollen som specialpedagog kan det vara av särskild vikt att fundera över hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd kan utformas och organiseras. Hur kan specialpedagogen planera sitt arbete i en inkluderande skola? Hur kan synen på individen som en del i en helhet beaktas? Det är några frågor vi som blivande specialpedagoger funderar över. I vår studie kommer vi att möta yrkesverksamma specialpedagoger och ta del av hur de arbetar med insatser vid läs- och skrivsvårigheter. Senare i studien kommer vi att reflektera över hur ett helhetsperspektiv på eleven och läromiljön kan främjas, där specialpedagogiska insatser rör sig inom en helhet där individen är en del, den grupp eleven tillhör en annan och organisationen en tredje del. Ytterligare en aspekt som kan vara värd att lyfta fram är den debatt som pågår i skolvärden och samhället angående läs- och skrivsvårigheter. I dagens skola har läs- och skrivsvårigheter blivit ett ämne för många diskussioner och enligt svenska och internationella undersökningar är det alltför många elever i skolan som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra (LÄSK, SOU 1997:108). Huruvida läs- och skrivsvårigheter ökar eller inte råder det delade meningar om. Många hävdar att en ökning sker, men ett sådant påstående bör ställas mot att det istället är kraven på eleverna som ökar (Ericson 2001). Under 1990-talet har läs- och skrivsvårigheter i alla fall blivit allmänhetens intresse och lyfts fram i skoldebatten. Vi vill påstå att specialpedagogen med all säkerhet kommer att möta någon form av läs- och skrivsvårigheter i sitt arbete. Det blir därför ett naturligt val att i vår studie fokusera just på det specialpedagogiska arbetet med läs- och skrivsvårigheter. I arbetet med barn i svårigheter ska åtgärdsprogram skrivas. Arbetet med åtgärdsprogram är hela skolans ansvar och påverkar dess arbete även om mål och insatser rör den enskilde 9

12 eleven. Enligt Skolverket (2001) ska insatser göras utifrån helheten dvs. på individ-, gruppoch organisationsnivå. Det är egentligen inte åtgärdsprogrammet som fysisk företeelse som är det viktiga utan arbetet med att utveckla verksamheten och insatserna för eleverna. Programmets möjligheter att sätta igång och dokumentera ett viktigt utvecklingsarbete är det betydelsefulla. Det kan därför vara av särskilt intresse att utgå ifrån just åtgärdsprogram och dess utformning. Sist men inte minst är det den enskilda individen som berörs. Det är den enskilda flickan och den enskilde pojken som är i läs- och skrivsvårigheter. Honom eller henne vi slutligen vill nå, på bästa tänkbara sätt. 1.2 Bakgrund I Myndigheten för skolutvecklings kunskapsöversikt (2003) står det att läsa att en elev av sex (17%) misslyckas med sin grundläggande läsinlärning i skolår två och att inte fullt fem procent av ungdomar i åldern år i Sverige har en läs- och skrivförmåga som gör att de endast klarar de allra enklaste läs- och skrivuppgifterna i vardagslivet. I skolvärden brottas pedagogerna ständigt med olika teorier om hur läsning och skrivning bör ske. I Konsensusprojektet, som är ett forskningsarbete inom läs- och skrivsvårigheter på uppdrag av Skolverket, diskuteras insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Bland forskare råder oenighet om hur läsinlärning går till, hur läs- och skrivsvårigheter uppkommer, hur framgångsrik läs- och skrivpedagogik bör se ut och vilka specialpedagogiska insatser som kan förordas (Myrberg & Lange, 2005). Åtgärdsprogram kan i arbete med läs- och skrivsvårigheter spela en avgörande roll, då programmets möjligheter att sätta igång och dokumentera ett utvecklingsarbete är det betydelsefulla. Åtgärdsprogrammet kan i sådana fall användas för att få helhetssyn och sammanhang i insatserna och i samarbetet (Skolverket, 2001). Åtgärdsprogram ska utarbetas av berörd personal för de elever som är i behov av särskilt stöd enligt Grundskoleförordningen (1994:1194). Vi har själva erfarenheter av att skriva åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd och finner detta vara ett intressant område att studera. Enligt Perssons undersökning (2002) är åtgärdsprogram vanligt förekommande i landets skolor. Han kommer också fram till att elever i behov av särskilt stöd vanligen har ett 10

13 åtgärdsprogram och menar vidare att det är ca. 13% av eleverna i grundskolan som har ett åtgärdsprogram. Insatserna som sätts in för eleverna är dock av varierande karaktär och inte sällan är de punktionella och individinriktade vilket går emot det som bland annat Skolverket (2003a) framhåller som viktigt, dvs. att insatserna ska utgå ifrån ett relationellt perspektiv på barnets situation. Med andra ord ska åtgärderna planeras utifrån ett helhetsperspektiv på eleven och därför ska elevens situation analyseras på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi har erfarenheten av att åtgärdsprogram som skrivs för att eleven är i behov av särskilt stöd i sin läsning och skrivning är bland de vanligaste problembeskrivningarna. Av Skolverkets (2003a) kartläggning framgår det att så är fallet. Vi finner också detta område angeläget och intressant att skriva om. Det främsta syftet med denna studie blir därför att utifrån tio intervjuer med specialpedagoger utreda vilka insatser vid läs- och skrivsvårigheter som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet väljer vi att dela in i just individ-, grupp- och organisationsnivå. Något som vi anser ligger nära den relationella människosynen är tankarna om en skola för alla. Vi kommer genom våra frågeställningar troligtvis också få en bild av de insatser som är vanligt förekommande utifrån begreppen inkludering/exkludering som tar sin utgångspunkt ifrån tankarna om en skola för alla och som är en del av värdegrunden Lpo 94 och andra politiska dokument. En viktig del av arbetet med alla elever, särskilt med dem som är i svårigheter, är att se på och ta fram de positiva sidor eleven har och utgå ifrån det eleven redan kan. I vår studie finner vi det därför också intressant att undersöka vad insatserna tar sin utgångspunkt i elevens befintliga kunskaper och förmågor eller i elevens svårigheter och bristande förmågor. 11

14 12

15 2 Syfte Med utgångspunkt från ovan nämnda aspekter vill vi undersöka vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi ämnar undersöka och analysera insatserna utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Vidare avgränsar vi oss till att intervjua specialpedagoger som är verksamma i årskurs tre för att ha möjlighet att ta del av vilka insatser som gjorts innan och under årskurs tre. Vår problemformulering är: Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande i åtgärdsprogram vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och hur kan ett helhetsperspektiv främjas? Vi har i vår undersökning valt att utgå ifrån följande fyra frågeställningar: 1. Hur utformas åtgärdsprogram gällande läs- och skrivsvårigheter på skolan? 2. Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för läs- och skrivsvårigheter på individnivå? 3. Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för läs- och skrivsvårigheter på gruppnivå? 4. Vilka specialpedagogiska insatser är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för läs- och skrivsvårigheter på organisationsnivå? 2.1 Avgränsning Studien tar sin utgångspunkt i intervjuer av specialpedagoger som är verksamma inom årskurs tre om vilka insatser de anser är vanligt förekommande i de åtgärdsprogram de skriver för årskurs tre. Avgränsningen till att enbart gälla årskurs tre är medveten. Skolverket (2001) understryker att när ett åtgärdsprogram ska upprättas framhålls det som en förutsättning för framgång att de svårigheter en elev befinner sig i upptäcks tidigt. Tidiga insatser är avgörande för att undvika att svårigheter cementeras och blir akuta till sin karaktär. Vi vill således 13

16 studera vad det är för insatser som sätts in för elever som redan hunnit gå två år i skolan. Vidare har vi valt att se på årskurs tre därför att, liksom Myrberg och Lange (2005), anser vi att ett antal elever klarar den inledande läs- och skrivinlärningen utan påtagliga problem. Däremot utvecklas de dock inte i takt med sina kamrater och får svårigheter med de ökande kraven i skolår tre och uppåt. Därtill kommer att de första uppnåendemålen i de lokala kursplaner som finns i olika kommuner ofta är ställda för årskurs tre och därför bör utvärderas i samband med att åtgärdsprogram skrivs. Dessutom är de nationella proven i årskurs fem inte långt borta, ett tillfälle då elevens läs- och skrivförmåga mäts upp till de nationella målen i kursplanen. Begränsningen till att enbart studera insatser i åtgärdsprogram är som tidigare redovisats ett medvetet val, då det i Grundskoleförordningens (1994:1194) 5:e kapitel, 1 står skrivet att det är rektorns skyldighet att se till att åtgärdsprogram utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder. Således gör vi antagandet att åtgärdsprogram är något som ska finnas för alla elever i årskurs tre som är i läs- och skrivsvårigheter. 14

17 3 Litteraturstudie 3.1 Läsning och skrivning Vad innebär det egentligen att kunna läsa och skriva? För en människa i vuxen ålder och utan svårigheter sker denna process automatiskt, men bakom förmågan ligger en lång tid av inlärning och en komplicerad tankeprocess (Pedagogisk Uppslagsbok, 1996, s. 382). I den alfabetiska skriften är ljudsegmenten i talade ord representerade av bokstavstecken. Barnet måste inse hur språkets ord kan delas upp i ljudsegment, hur bokstäver svarar mot ljud och ljudföljder. Barnet måste betrakta språket på ett nytt sätt och ge akt på ordets form. En sådan språklig medvetenhet kommer inte enkelt och naturligt för alla (Pedagogisk Uppslagsbok, 1996). Läsning är både avkodning och förståelse. Avkodningen är läsningens tekniska sida medan förståelseprocessen kräver mer kognitiva resurser (Høien & Lundberg, 1999). När vi sedan kommer in på skrivning innebär denna förmåga mycket mer än att endast kunna skriva enskilda ord korrekt. Skrivprocessen omfattar också färdigheter som författande av meningar, avsnitt och texter. Skrivaren ska genom ord och meningar kunna ge klart uttryck för sina tankar och idéer. Vidare påpekas att skrivsvårigheterna ofta är större än lässvårigheterna (Høien & Lundberg, 1999). 3.2 Arbetssätt inom läs- och skrivinlärning De flesta elever lär sig läsa och skriva oavsett vilken metod som används, men en god inlärningsmiljö är viktig. En förutsättning för att kunna realisera en god läsinlärningsmiljö är att lärare har tillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. För de lärare som inte har fått specialpedagogik i sin grundutbildning måste myndigheterna se till att skapa förutsättningar för en kunskapsuppgradering genom fortbildning (Høien & Lundberg, 1999). Inom den svenska skolan har det länge debatterats om vilken metod som är den bästa i den första läsundervisningen. Här framträder främst två olika metoder (Pedagogisk uppslagsbok, 1996). 15

18 LTG Den första modellen eller arbetssättet fokuserar på barns naturliga samtalsspråk, LTG (Läsning på talets grund). LTG utgår från barnens egna texter och därpå följer fem faser med individualiserade elevuppgifter kring alfabetet, händelseböcker, ordsamlingar och andra övningar (Leimar, 1974). LTG bygger på och innehåller även traditionell läsinlärningsmetodik (Druid Glentow, 2006). Även ljudanalysträning ingår i LTG (Leimar, 1977). Traditionell metod Den andra metoden är traditionell metod/ljudmetod, där bokstäverna förs in i bestämd ordning. Metoden inriktar sig på den alfabetiska koden d.v.s. förbindelserna mellan grafemfonem (bokstav-ljud) (Pedagogisk uppslagsbok, 1999). Inom forskning råder som tidigare nämnts oenighet beträffande hur framgångsrik läs- och skrivpedagogik bör se ut, vilka specialpedagogiska insatser som kan förordas och vilka insatser som kan motverka läs- och skrivsvårigheter. I Konsensusprojektet ställs diskussionen på sin spets och denna forskning tar fram en del ståndpunkter som kan vara värdefulla att bära med sig i arbetet med barn i läs- och skrivsvårigheter. Myrberg och Lange (2005) menar att det bör skapas konsensus kring vad som kännetecknar god läs- och skrivpedagogik. Den äldre generationen med kompetenta lärare inom läs- och skrivinlärning är på väg att försvinna och skolan möter nu en ny generation lärare med mindre kunskaper inom läs- och skrivinlärning. Därför är det viktigt att föra vidare de tidigare kunskaperna till den nya generationen lärare. Det gäller att ha en medveten pedagogik. I sammanhanget talas om en utbredd vänta och sepedagogik i dagens skola som medför att insatserna kommer i för sent skede samt i för liten omfattning. Skolan uppmanas att i större utsträckning arbeta förebyggande och motverka att svårigheter uppstår. Läromedel, särskilda program och metoder måste utvärderas för att ta reda på hur pass effektiva de är. Bornholmsmodellen, Fem Myror är fler än fyra elefanter samt verk av Astrid Lindgren nämns som utvärderade goda exempel. Samtidigt påtalas att läromedel i dagen skola ofta är svårtillgängliga och abstrakta med alltför substantivtäta texter och för lite vägledning. Därför måste eleverna erbjudas varierande läromedel som ger utmaningar på olika nivåer och av olika slag. I Konsensusprojektet uppmanas läraren att ha ingående kunskaper om språkutveckling, läs- och skrivprocess samt strukturerat och systematiskt arbetssätt med utgångspunkt i elevernas förmåga och individuella strategier. 16

19 3.3 Definitionen läs- och skrivsvårigheter I debatten om läsning och skrivning råder bland annat oklarhet beträffande begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Dyslexibegreppet används ibland som ett överordnat begrepp under vilket ett antal olika varianter på läs- och skrivsvårigheter inryms. Andra använder istället läs- och skrivsvårigheter som ett överordnat begrepp i vilket dyslexi ingår. Professor Per-Anders Rydelius menar att den rätta definitionen är den senare, där läs- och skrivsvårigheter utgör ett överordnat begrepp under vilket dyslexi ingår. Dyslexi är en specifik läs- och skrivsvårighet. Denna definition stämmer även överens med de internationellt accepterade konventionerna om de medicinska definitionerna av läsoch skrivsvårigheter. Världshälsoorganisationens definition av läs- och skrivsvårigheter, som i svensk version trädde i kraft 1997 ingår läs- och skrivsvårigheter i huvuddiagnosgruppen F81 Specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter Störningarna uppkommer inte enbart till följd av brister i utbildningssystem, beror ej heller enbart på psykisk utvecklingsstörning och orsakas inte av någon förvärvad hjärnskada eller hjärnsjukdom (Rydelius i Ericson, 2001). Myrberg och Lange (2005) skriver att Såväl avkodnings-/inkodningsproblem som läsförståelseproblem betraktas som läs- och skrivsvårigheter. Elever som fungerar normalt i talspråkssammanhang men som har svårt att förstå och meddela sig med hjälp av skriftspråk har läs- och skrivsvårigheter (s. 8). Vidare menar författarna att dyslexi däremot är en av flera former av läs- och skrivsvårigheter: Medan dyslexi har en språkbiologisk grund finns även bristande förutsättningar för en språklig utveckling i uppväxtmiljön och/eller skolan som en bakgrund till läs- och skrivsvårigheter. Problemen visar sig i de flesta fall i samband med läs- och skrivinlärningsstarten, men de har sina rötter i småbarnsårens talspråkliga utveckling. Ett antal elever klarar den inledande läs- och skrivinlärningen utan påtagliga problem, men utvecklas dock sedan inte i takt med sina kamrater och med de ökande kraven i skolår tre och uppåt. Det kan röra sig om dåligt fungerande läsförståelsestrategier, om bristande syntaktisk förmåga, bristande förmåga att analysera ord, om dålig ordförrådsutveckling eller om brister i automatisering och läsflyt, ibland som en följd av bristande läs- och skrivstimulans i vardagsmiljön och skolan (s.8). Høien & Lundberg (1999) presenterar bland annat en förenklad version av begreppet dyslexi: dyslexi är en ihållande störning av kodningen av skriftspråket, förorsakad av en svaghet i det fonologiska systemet (s. 20). 17

20 3.4 Så visar sig läs- och skrivsvårigheter De flesta barn lär sig läsa under de första skolåren, men det finns en liten grupp elever som av någon anledning inte lär sig läsa tillräckligt bra (Bjar & Liberg, 2003). Vad som verkar hindrande på läsinlärningen kan ha olika orsaker. De vanligaste hindrande faktorerna är: svag begåvning dåliga språkfunktioner synsvårigheter hörselproblem emotionella och motivationella problem dålig stimulering i hemmiljön negativa faktorer knutna till undervisningen (Høien & Lundberg, 1999, s. 250) Läs- och skrivsvårigheter kan visa sig på många sätt. Druid Glentow (2006) skriver i en av oss förkortad version följande för lässvårigheter: långsam läsning sönderhackad läsning blir fort trött läser för fort, gissar, artikulerar otydligt kastar om bokstäver läser fel på frekventa småord gör utelämningar gör tillägg blandar ihop bokstäverna, är osäker på bokstävernas ljud har svårt att minnas ordningsföljden i alfabetet och följande för skrivsvårigheter: osäker och/eller okunnig ordbehandling svårt att differentiera mellan talspråk och skriftspråk 18

21 osäkerhet på bokstävernas form osäkerhet på bokstävernas ljud sammanblandning av stora och små bokstäver otydlig handstil skriver orden som de låter gör reversaler utelämnar vokaler utelämnar konsonanter utelämnar ändelser glömmer prickar och ringar förväxlar vokaler förväxlar konsonanter gör tillägg felstavningar av icke fonografiskt stavade ord felstavningar vid (utebliven) dubbelteckning av konsonant felstavningar vid (överförsiktig) dubbelteckning av konsonant 3.5 Kartläggning och utredning vid läs- och skrivsvårigheter Det finns olika tillvägagångssätt för att utröna elevens läs- och skrivförmåga. Den viktigaste informationen kan elev och lärare få genom ett samtal i undervisningssituationen. Målet med en utredning är att ge en helhetsbild av elevens situation av starka och svaga sidor, så att skolan tillsammans med eleven kan komma fram till en åtgärd. Det gäller att börja med vad eleven kan och sedan gå vidare med kompetenshöjande övningar i elevens takt (Carlström i (Ericson, 2001). I en utredning kan två olika metoder särskiljas. Den första är den kvalitativa metoden där skolan försöker få en helhetsbild av elevens svårigheter och relatera dem till teori om läsning och skrivning. I den kvalitativa utredningen delar läraren och eleven på ansvaret. Eleven kan själv ge många värdefulla upplysningar både beträffande helhetsbilden och svårigheterna (Carlström i Ericson, 2001). 19

22 Det andra tillvägagångssättet är den kvantitativa metoden som används i test och som rör kvantifierbara dimensioner av förmågan. Då kartläggs elevens läs- och skrivförmåga med ett antal speciella tester som diagnostiserar en del av förmågan. Dessa är ofta knutna till en skala som bör vara standardiserad på ett godtagbart vis. Ofta normeras testresultatet till en stanineskala som bygger på en uppdelning av normalfördelningskurvan i nio steg. Innan ett test görs bör läraren ha klart för vad syftet med testet är. Syftet kan gälla exempelvis att komma fram till en åtgärd, att se vilka elever i en årskurs som skall ha hjälp, att fördela resurser mellan skolor, att utvärdera ett arbetssätt eller för datainsamling för forskning (a.a.). Det förekommer även att metoderna sker i kombination med varandra. För att få grepp om elevens svårigheter bör en uppfattning av språklig medvetenhet, läsförmåga och skriv- och stavningsförmåga bildas (a.a.). Om det finns anledning att misstänka att specifika svårigheter kan vara bakomliggande måste en neuropsykologisk utredning göras (Frisk i Ericson, 2001). Här blir det en angelägenhet att tillägga att diagnoser inte alltid leder till någon förbättring för eleven. Självbilden kan påverkas negativt. Det händer att elever får en diagnos, men åtgärderna uteblir. Då uppnås istället en stigmatiseringseffekt. Om en diagnos bedöms vara aktuell bör en sådan formell diagnos ställas innan års ålder, men självklart ska tekniska och pedagogiska hjälpmedel sättas in tidigare (Adler & Holmgren, 2000). En diagnos innebär inte heller att alla läs- och skrivkrav ska undvikas utan en balans mellan träning och kompensatoriska insatser måste vägas in (Myrberg & Lange, 2005). I den svenska skolan testas elever väldigt mycket. Det finns en uppsjö av olika tester. Åter igen är det viktigt att ha syftet med testet klart för sig, vilket innebär att testning måste ha en pedagogisk innebörd och vara kopplad till en pedagogisk insats, annars är testningen meningslös och kan istället bli skadligt för eleven. I Konsensusprojektet förespråkas god praxis i utredningsarbetet och normerade läs- och skrivtest rekommenderas med tanke på att skolan ibland saknar tillräckliga kunskaper inom ämnet (Myrberg & Lange, 2005). Diagnostiskt arbetssätt i lagom utsträckning tillsammans med kontinuerlig uppföljning av elevers resultat måste göras (Myrberg, 2001). Skolverket (2003a) har funnit att systematisk problemidentifikation ofta äger rum i skolorna i samband med att åtgärdsprogram skrivs. Pedagogisk kartläggning utgör dock ofta ett naturligt 20

23 inslag i lärararbete och kan beskrivas som analyserande processer som ska leda fram till en beskrivning av både den pedagogiska miljön och eleverna samt interaktionen där emellan. I en pedagogisk kartläggning handlar det inte bara om att testa individers färdigheter eller kunskaper utan snarare om att den pedagogiska kartläggningen beaktar problematik på såväl individnivå som grupp- och organisationsnivå. Det visar sig i rapporten att vanligast för att skaffa information i den pedagogiska kartläggningen är att intervjua och observera eleven och studera samspelet mellan eleverna i klassrummet. Däremot är det mindre vanligt att lärarnas undervisning blir utsatt för granskning. Mer standardiserade tester och mallar används också där normering av resultaten ofta finns att tillgå. Då jämförs enskilda elevers tester med standarden eller normen för att på så sätt ge en bild av elevens kunskapsnivå eller färdigheter. 3.6 Hur specialpedagogiska insatser kan organiseras Utformningen av specialpedagogiska insatser har under lång tid vägletts av begreppen integration och normalisering. Det innebär att man i första hand satsar på förebyggande insatser och specialundervisning som samordnas med den reguljära undervisningen istället för specialklassundervisning (placering i särskild undervisningsgrupp ). Utformningen av samordnad specialundervisning har i många fall inneburit att specialläraren blivit kompanjonlärare inom klassundervisningens ram eller till funktionen till och med elevassistent. I många fall har också specialundervisningen omvandlats till halvklassgrupperingar för att ge barn med svårigheter mer stöd (Myrberg, 2001, s. 60). Elever med svårigheter bör få sin undervisning i normal skolmiljö, alltså inte segregeras, men inlärnings- och utvecklingsbetingelserna kan i vissa fall vara gynnsammare vid homogen gruppering i tillrättalagd miljö (Skolverket, 2003b, s. 60). Elever som kan behöva undervisning i liten grupp anses alltså vara få. Vidare beskrivs att forskning om och utvärdering av effekter av dessa barns skolgång behövs. Barn med exempelvis DAMP, Aspergers syndrom och autism kan ibland behöva små, lugna grupper. Samtidigt som det alltså bör vara få barn som placeras i liten grupp kan vi idag konstatera att särskilda undervisningsgrupper ökar. Denna segregerande lösning förklaras med att den ger skolan möjlighet att kompensera för misslyckade insatser (Skolverket, 2003b). Myrberg (2001) skriver att det finns mer effektiva alternativ och komplement till såväl smågruppslösningar som samordnad specialundervisning inom klassens ram. 21

24 Resultat av forskning säger att beträffande klasstorlek och klassplacering är en-till-en - pedagogik parallellt med normalklassundervisning kostnadseffektivt jämfört med mindre grupper för elever med läs- och skrivproblem (Myrberg, 2001). För elever i specifika svårigheter (elever med diagnos såsom exempelvis dyslexi) kan intensiva träningsperioder där svårigheterna tränas ske enskilt i minuter per dag. Dessutom betonas att svårigheter bör ses i sitt sammanhang eftersom hela individens personlighetsutveckling påverkas och därför bör inte enbart isolerad och teknisk träning förekomma (Adler & Holmgren, 2000). Innehållslig samordning av specialundervisningsinsatserna och undervisningen i det vanliga klassrummet är nödvändig (Myrberg, 2001). Specialläraren representerar specialpedagogiskt kunnande, men hela lärarlaget förutsätts arbeta specialpedagogiskt (Skolverket, 2003b, s. 60). Skolan har i första hand pedagogiska uppgifter, men orsakerna till elevers svårigheter ligger ofta utanför skolan och kräver insatser utöver de pedagogiska (Skolverket, 2003b, s. 60). 3.7 Arbetssätt inom läs- och skrivsvårigheter Høien och Lundberg (1999) föreslår en kombination av ljudmetod och helordsmetod för att alla elever ska lyckas med sin läsning. Konsensusforskarna Myrberg och Lange (2005) slår fast att ljudningsmetoden är den mest framgångsrika metoden för elever i svårigheter. Dock innebär det risker att ensidigt tillämpa endast ett sätt och olika läsmetoder är nödvändigt att kunna praktisera. Det kan vara av vikt att tillägga att de sistnämnda även föreslår vetenskapligt utvärderande metoder inom läs- och skrivinlärning samt specialpedagogiska metoder med vetenskaplig underbyggnad i större utsträckning än vad som sker idag (se vidare under rubriken Traditionell metod för vidare förklaring). 22

25 Förebyggande insatser i förskoleåldrarna är av värde. Insatser i att stärka den språkliga medvetenheten i förskola och förskoleklass når bättre resultat och är bättre resursutnyttjande än att avvakta till problemens framträdande först i årskurs ett (Myrberg & Lange, 2005). Myrberg och Lange (2005) skriver följande: I samspelet med lärare och elev utvecklas elevens känsla av att känna sig kompetent eller inte (s. 69). Vidare beskrivs att de specialpedagogiska insatserna kräver en medveten pedagogik som genom elevens styrkor och goda förmågor har siktet inställt på kompensation/träning av svaga förmågor såsom exempelvis läs- och skrivsvårigheter (Myrberg & Lange, 2005). Kompenserande hjälpmedel blir alltmer vanligt i skolarbetet och framtiden kommer säkerligen att erbjuda ännu mer än vad som redan finns. Oftast sätts hjälpmedel in allt för sent och ibland utreds elever först på högstadiet (Föhrer & Magnusson, 2003). Kompensation kan vara både pedagogisk och teknisk (Föhrer & Magnusson, 2003, s. 29). Den pedagogiska kompensationen kan omfatta allt från elevens placering i klassrummet nära läraren till individuell studieteknik såsom Hur jag lär mig och hur mina starka sidor ska kunna utnyttjas (Föhrer & Magnusson, 2003, s. 27). Här nämns uppbyggnaden av läromiljön som väsentlig. Utan funktionell läsfärdighet, eller tillgång till alternativa sätt att tillgodogöra sig informationen, har eleven trots goda intellektuella förutsättningar, mycket små möjligheter att utveckla kunskap (Föhrer & Magnusson, 2003, s. 29). Bredvid ren läs- och skrivträning ska alltså eleven kunna tillägna sig och reflektera över det lästa (Föhrer & Magnusson, 2003), vilket även kan hänföras till det som tidigare nämnts då Høien och Lundberg poängterar att läsning inte enbart är avkodning utan även förståelse. Kompensatoriska hjälpmedel på det tekniska planet kan bestå av olika former av skrivhjälpmedel på dator såsom ordbehandlare, stavningskontroll, synonymordlistor, autokorrigering, talsyntes (konstgjort tal), ordpredikation (ordförslag i ordbehandlare), taligenkänning och skrivare (Föhrer & Magnusson, 2003). Kompensatoriska hjälpmedel i läsning kan bestå av bandspelare, talboksspelare, dator, talsyntes, skanner och OCR (Optical Character Recognition) och hörlurar (Föhrer & Magnusson, 2003). 23

26 Vidare finns en mängd andra kompenserande hjälpmedel som kan användas i olika sammanhang såsom ordböcker, lexikon och uppslagsverk på cd-rom, översättningspenna, fickminne, talminne och digital planeringskalender (Föhrer & Magnusson, 2003). Skolverket (2003b) skriver att specialpedagogiska arbetssätt kräver särskild pedagogik, men det existerar inga undervisningsprinciper som är unika för elever i svårigheter. Myrberg och Lange (2005) skriver att specialpedagogiska insatser som sätts in i tid tar bort läs- och skrivsvårigheter hos 8 av 9 elever. Indikationer på att elever kommer att få bestående framtida problem med läsning och skrivning är tydliga redan hos barn under de första två åren i skolan. 3.8 Åtgärdsprogram Forskning kring åtgärdsprogram Det är svårt att definiera vilka elever som tillhör gruppen elever i behov av särskilt stöd. Utbildningsdepartementets studie (Ds 2001:19) i tolv kommuner och två kommundelar visar på olika synsätt som finns runt om i landets skolor på vilka elever som är i behov av särskilt stöd. I ett av synsätten ses diskrepansen som individrelaterad. En annan uppfattning handlar om att det inte enbart är elevens enskilda svårigheter som behöver insatser utan hela lärandemiljön kan behöva utvärderas. Expertgruppen, som utfört studien, framhåller att det är betydelsefullt att det särskilda stödet utarbetas så att hela skolan som lärandemiljö blir en del av stödet och att det inte överförs till specialister. Det är även viktigt att en enskild elev får individuell hjälp men att åtgärderna måste ses som en del av en helhet. Skolan kan under en god pedagogisk verksamhet förhindra eller i varje fall avhjälpa att problem uppstår samtidigt som den i sämsta fall kan medverka till att en elev hamnar i svårigheter. Undervisning som ensidigt tränar isolerade färdigheter och där arbetsformerna bygger på individuellt arbete utgör ett stort hinder för många barns utveckling och så även för de barn som är i behov av särskilt stöd. Kommunerna har på så sätt stort ansvar att motverka läromiljöer som kan utgöra ett hinder eller i värsta fall även vara skadliga för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket (2003a) menar att en analys av situationen på individ-, grupp- och organisationsnivå ska möjliggöra att få ett relationellt synsätt på elevens svårigheter. De säger vidare att detta helhetsperspektiv ska presenteras i åtgärdsprogrammen för att undvika att 24

27 svårigheterna i skolan enbart härleds till eleven som individuella svårigheter. Skolverket menar vidare att för att en analys på grupp- och organisationsnivå ska vara möjligt krävs det emellertid både integritet och mod och mandat från skolans ledning till dem som ska utföra analysen. Även skolans ledning och maktstrukturer kan nämligen behöva studeras vilket naturligtvis ställer ännu större krav på dem som ansvarar för den specialpedagogiska verksamheten. Utbildningsdepartementet (Ds 2001:19) trycker på vikten att åtgärdsprogrammen och annan dokumentation som t.ex. individuella utvecklingsplaner ska beakta de processer som pågår på grupp- och organisationsnivå liksom ta hänsyn till den enskilde individen. För att de som upprättar åtgärdsprogrammen och de individuella utvecklingsplanerna inte ska behöva skriva åtgärderna på grupp- och organisationsnivå till varje elev föreslår expertgruppen att det ämnesövergripande arbetslaget ska lyfta upp det till en gemensam del av sin planering. Arbetslagets planering kan på så sätt utgöra en bas för såväl organisation som uppföljning och utvärdering av detta arbete. Den naturliga utgångspunkten för planeringen är den lokala arbetsplanen, de nationella och kommunala målen som kan konkretiseras i skolans arbetet med måluppfyllelse. Enligt Perssons enkätundersökning Åtgärdsprogram i grundskolan förekomst, innehåll och användning (2002) av 1059 grundskolor visar det sig att var femte elev inte får det stöd de behöver och att åtgärdsprogram saknas för var fjärde elev som behöver specialpedagogiskt stöd. Perssons pilotstudie gjordes på uppdrag av Skolverket och ingick senare som en del i Skolverkets utökade rapport Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan (2003a) i vilken drygt 20 procent av landets grundskolor och fristående skolor inom det offentliga skolväsendet kom att ingå i. Persson (2002) kommer vidare fram till att det är elevens individuella problematik som dominerar beskrivningen i åtgärdsprogrammet. Det som dominerar i problembeskrivningarna är svårigheter att nå kunskapsmålen. Lika vanligt är också koncentrationssvårigheter och läsoch skrivsvårigheter. Tal-, språk- och kommunikationshinder är vanligast i de lägre skolåren. Den vanligaste åtgärden i åtgärdsprogrammet är anpassning av arbetsformer och/eller arbetssätt och nästan lika vanligt är det med anpassade läromedel och särskild färdighetsträning. En åtgärd som inte i lika stor utsträckning framkommer är anpassning av den fysiska miljön. Att placera eleverna i liten grupp är inte särskilt vanligt men är vanligare i 25

28 de senare skolåren än i de tidigare. Var fjärde skola anger att kompetensutveckling av personal utgör en ganska eller mycket vanlig åtgärd. Skolverket skriver att trots att mycket av elevernas problematik förstås ur ett individinriktat perspektiv visar resultatet av studien att åtgärdsprogrammen är viktiga redskap för det pedagogiska arbetet i skolan. Enligt Skolverkets fallstudier är funktionen av åtgärdsprogrammet som uppföljnings- och utvärderingsinstrument betydelsefullt men också då det skapar ett naturligt forum för pedagogiska diskussioner. Det är elevers skolsvårigheter som enligt Grundskoleförordningen (1994:1194) skall vara grunden till att åtgärdsprogrammen skrivs. Där knyts det särskilda stödet enbart till elevens skolsvårigheter. I Wahlunds studie (2002) som bygger på en analys av 52 åtgärdsprogram från förskolan, förskoleklass, grundskolan och fritidshem, har det framkommit att många åtgärdsprogram har en övervikt att negativa elevbeskrivningar med fokus på elevens problem och svårigheter. Wahlund skriver att detta kan vara så pga. att det är elevers svårigheter som enligt Grundskoleförordningens formulering måste beskrivas för att särkskilt stöd ska kunna utfärdas. UNESCO tar i sitt material också upp vikten av en relationell människosyn och har satt riktlinjer för medlemsländerna att skapa inkluderande undervisningsmiljöer i sina skolor. De skriver i materialet att som en del av kvalitetssäkringen kring arbetet rekommenderas olika planer för undervisningen av elever som har de största svårigheterna. Även aspekter på åtgärdsprogram tas upp och de menar att fördelarna med åtgärdsprogram är att försäkra att lärare tar hänsyn till elevernas individuella behov när de planerar sin undervisning. Vidare beskrivs att åtgärdsprogram kan försäkra att de nödvändigaste undervisningsmaterialen och resurser finns till hands i klassrummet och att det skapar ett medel för lärare, externa specialister, föräldrar och eleven själv att träffas och planera tillsammans. De skriver vidare att det också finns nackdelar med att upprätta åtgärdsprogram som t.ex. att fokus kan komma att bli på den individuella eleven isolerat och att barriärer för inlärning som finns i skolans miljö inte tas hänsyn till. De menar också att programmen ska spegla situationen i klassrummet och på skolan likväl som att den ska reflektera den enskilde elevens problematik (Unesco, 2003). Även Skolverket (2003a) framhåller att nackdelar med åtgärdsprogrammet finns då det kan bli en slags reaktion på det problem som redan skett. Samtidigt är det en av grundpelarna i den specialpedagogiska kompetensen att förhindra att problem uppstår dvs. att bedriva en 26

29 proaktiv (förebyggande) verksamhet. Om förebyggande arbete i högre grad bedrivs kan det förhoppningsvis innebära att färre elever får svårigheter och de resurser som finns kan ägnas åt de som har verkligt stora svårigheter. Läs- och skrivkommittén anser att de tidiga, proaktiva, insatserna handlar om att framför allt skapa lärandemiljöer där alla barn utvecklar en positiv bild av sig själva (LÄSK, 1997:108). Enligt Skolverkets skrift Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram framhålls det som en förutsättning för framgång när ett åtgärdsprogram upprättas att de svårigheter en elev befinner sig i upptäcks tidigt. Tidiga insatser är avgörande för att undvika att svårigheter cementeras och blir akuta till sin karaktär. Många insatser sätts dock in alldeles för sent (Skolverket, 2001). Utbildningsdepartementet (2000:19) framhåller att utredningen som görs innan åtgärdsprogrammen skrivs bör innehålla en värdering av skolan som miljö för lärande och utveckling. Detta innebär att granska skolans insatser och svårigheter i enlighet med läroplanens mål och synsätt istället för att enbart använda standardiserade tester för att se vad den enskilde individen inte kan. För att insatserna ska få så stor genomslagskraft som möjligt är det viktigt att alla inblandade samarbetar och även samverkan med andra myndigheter (t.ex. habilitering och socialtjänst), som även de är en del av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet kan med fördel, med förälders och elevs samtycke, fungera som rika informationskällor t.ex. vid övergång från en skola till en annan (Skolverket, 2001). Asp-Onsjös (2006) avhandling visar att ofta har föräldrar och elever inget inflytande på vad som ska stå i åtgärdsprogrammet. Detta till trots att många lärare anser att det inte är så stora möjligheter att lyckas om föräldrar och elever inte är med och utformar programmen. Ofta har lärare och andra involverade redan kommit överens om innehållet i åtgärdsprogrammet innan föräldrar och elever kunnat ge sitt inflytande. Samtalen med föräldrar och elev blir då för att få dem till att samtycka till de åtgärder som redan fastställts. Elever med stora svårigheter kan fungera bra i sin klass om personalen har ett dialogiskt förhållningssätt. När föräldrar och elever bjuds in till en öppen dialog, ökar förutsättningarna för att arbeta på ett sätt som alla känner sig mer nöjda med. Arbete med åtgärdsprogram kan då bidra till att skapa en inkluderande skola där elever med olika förutsättningar och behov kan arbeta tillsammans (Specialpedagogik, nr 6, 2006, s. 39). 27

30 Lagar och styrdokument I Skollagens (1985:1100) fjärde kapitel, 1 regleras att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. I Grundskoleförordningen (1994:1194) finns bestämmelser beträffande åtgärdsprogram. Den säger att elever som behöver särskilda stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas av berörd personal och att skolpersonalen, vid upprättande av programmet ska samråda med eleven och elevens vårdnadshavare. De åtgärder som är möjliga att vidtaga för elever i behov av särskilt stöd anges i Grundskoleförordningen (Skolverket, 2001). I Grunskoleförordningens femte kapitel om särskilda stödinsatser till barn i behov av särskilt stöd går följande att läsa: Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Även föräldrarnas roll och deltagande poängteras: Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:205). I Grundskoleförordningen står det även att läsa hur dessa särskilda insatser bör ges: 5 Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. I Lpo 94 står det under stycke 2.1 Kunskaper skrivet om barn i behov av särskilt stöd att alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som behöver särskilt stöd och att läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Vidare står det under stycke 2.8 Rektorns ansvar att rektorn särskilt ansvarar för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att elever får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. ( Utformning av åtgärdsprogram Det är skolans uppgift att möjliggöra och se elevens utveckling och att möta eventuella svårigheter med pedagogiska insatser eller andra åtgärder. Det finns en organisatorisk frihet i skolan idag som ger utrymme för olika typer av åtgärder för att möta behoven hos elever med varierande fordran (Utbildningsdepartementet, 2001:19). 28

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt

Läs mer

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Stödinsatser i skolan

Stödinsatser i skolan Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola r Beslut Engelska skolan norr AB Org.nr. 556569-9302 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Engelska Skolan Norr belägen i Stockholms kommun 2 (9) Uppföljning av tillsyn

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

Välkommen till Förskolerådet

Välkommen till Förskolerådet Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola 3L e kt Cg.'"Le71, Beslut Göteborgs kommun vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ryaskolan 4-9 i Göteborgs kommun 2(10) Uppföljning

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.

Läs mer

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid.

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv Language, reading and writing development from a special needs Kurskod GU2152 Dnr 211/2007-514

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 2009-09-07 ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och

Läs mer

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Beskrivning av kursplanen Kursen övergripande syfte Pedagoger ska vara kunniga i hur man genomför läs- och skrivutredningar

Läs mer

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stanstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5

Utbildningsinspektion i Stanstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 Utbildningsinspektion i Staffanstorps kommun Stanstorpsskolan Dnr 53-2006:3275 Utbildningsinspektion i Stanstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Beslut efter uppföljning för grundskola

Beslut efter uppföljning för grundskola Göteborgs kommun vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Beslut efter uppföljning för grundskola efter tillsyn i Sjumilaskolan 7-9 i Göteborgs kommun 2 (9) Uppföljning av tillsyn i Sjumilaskolan 7-9

Läs mer

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN

Läs mer

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt

Läs mer

Vår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:

Vår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: Vår referens: Sundbyberg 2014-05-12 Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: 000371 Skolverket 106 20 Stockholm Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

Beslut efter uppföljning för grundskola

Beslut efter uppföljning för grundskola Landskrona School of Sports AB Org.nr. 556720-6239 Beslut efter uppföljning för grundskola efter tillsyn i Landskrona School of Sports belägen i Landskrona kommun 2 (11) Uppföljning av tillsyn i Landskrona

Läs mer

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se efter uppföljning av förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hjällboskolan 6-9 i Göteborgs kommun 2(10) Uppföljning av tillsyn i Hjällboskolan 6-9 genomförde

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2012-12-18 Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Utbildning Silverdals grundskola manho_s@edu.sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Utbildning Silverdals grundskola i Sollentuna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola rin B 't u Beslut Marks kommun markskommun@mark.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stommenskolan i Marks kommun Box 2320 403 15 Göteborg 2 (9) Uppföljning av tillsyn

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 43-2018:361 Trollbodaskolan, Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn utifrån signal i Trollbodaskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2016:4607 Malmö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Sockerbruksskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte. PEDAGOG LÄRARE SKOLAN är en mötesplats för barns och ungas lärande där människors olikheter ses som en tillgång. För att klara uppdraget behöver skolan personal med olika kompetens så att alla barn och

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1(5) Utfärdat av (Namn,, Enhet) Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Inriktning på elevhälsoarbetet 1 Resultat av självskattning och utvärdering 1 Elevhälsoteamets

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59 Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59 Piteå Kommun 20161030 Betänkandet som ligger till underlag för följande kommentarer från

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Botkyrka kommun efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i S:t Botvids gymnasium belägen i Botkyrka kommun 2 (11) Uppföljning av tillsyn i S:t Botvids gymnasium

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer