Förslag till yttrande Utredning av CPI och FoU-Malmö utbildning

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Ann Andersson Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande Utredning av CPI och FoU-Malmö utbildning Ärende 9 Dnr GyVF Sammanfattning Kommunstyrelsen har givit de tre skolnämnderna i uppdrag att utreda Centrum för pedagogisk inspiration och FoU-Malmö utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Grundskolenämnden fick i uppdrag att leda utredningsarbetet och återrapportera till kommunstyrelsen senast Utifrån utredningen har grundskoleförvaltningen lagt fram ett förslag GRF-2013/373 som grundskolenämnden ställt sig bakom och remitterat till förskolenämnden respektive gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden med sista svarsdatum Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna yttrandet och översända detsamma till grundskolenämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss från Grundskolenämnden Tjänsteskrivelse från Grundskoleförvaltningen Protokoll från Grundskolenämnden Utredning av CPI (Centrum för Pedagogisk Inspiration) och FoU-Malmö utbildning Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bakgrund I ärendet STK Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten m.m. som beslutades av kommunfullmäktige den 30 maj 2013, anges att CPI (Centrum för pedagogisk inspiration) och FoU-Malmö utbildning, är verksamheter som behöver utredas ytterligare för framtagande av beslutsunderlag för anpassning till den nya skolorganisationen. I ärendet framgick att: CPI har beröringspunkter med flera avdelningar och funktioner i de blivande skolförvaltningarna. Det är därför viktigt att verksamhetens kompetenser och arbetsmetoder integreras i förvaltningarnas ordinarie SIGNERAD

2 utvecklingsarbete. Inför en sådan integrering krävs dock en utredning och analys av CPI i relation till de nya skolförvaltningarna. 2 (6) I ärendet framgick även att FoU:s arbete berör ett av skolförvaltningarnas främsta uppdrag, att utveckla verksamheten mot ökad måluppfyllelse. Att samordna och leda fortbildning av skolförvaltningarnas medarbetare och ledare är även det centrala delar i skolförvaltningarnas verksam-hetsutvecklingsuppdrag. Avslutningsvis konstaterades att... det uppdrag och den roll som FoU Malmö utbildning har i dag är långt vidare än bara strategisk planering och samordning av forskning. Detta föranleder att FoU:s funktion, uppdrag och verksamhet bör utredas enligt samma premisser som beskrivits ovan avseende CPI. I ärendet framgick att skapandet av de tre skolförvaltningarna ökar förutsättningarna för samverkan inom flera områden och att vissa verksamheter och funktioner som organisatoriskt sett är knutna till en förvaltning, kan ha ett uppdrag som sträcker sig över förvaltningsgränserna. Enligt ärendet ska utgångspunkten vid ställningstagande om eventuell samorganisering vara att det bedöms vara till gagn för den pedagogiska verksamheten i berörda förvaltningar i form av ökad kvalitet, bättre kompetens, ökad rättssäkerhet etc. Det framhålls dock att organiseringen av förvaltningsgemensamma verksamheter inte får äventyra respektive förvaltnings möjlighet att själv styra över de resurser och kompetenser som verkar inom dess verksamhet, samt principen om att ansvar och befogenheter ska följas åt i hela organisationen. Uppdrag Mot bakgrund av ovanstående beslutade kommunstyrelsen den 8 maj 2013 (STK ) att ge de tillträdande skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda CPI:s och FoU-Malmö utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Grundskolenämnden fick i uppdrag att leda utredningsarbetet och att återrapportera till kommunstyrel-sen senast Enligt kommunstyrelsens beslut ska utredningen syfta till att skapa be-slutsunderlag för hur verksamheternas nuvarande funktioner ska tillgodoses i de nya skolförvaltningarna. Principerna om att ansvar, befogenheter och uppdrag skall följas åt i alla delar i organisationen, samt att skolförvaltningarnas primära syfte är att öka kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheten ska genomsyra utredningarna. I direktiv för utredningen från de tre förvaltningsdirektörerna fastställs utredningens uppdrag och innehåll samt utgångpunkter enligt följande: Kartläggning Direktiv för CPI respektive FoU Beskrivning av CPI respektive FoUs uppdrag/processer Beskrivning av CPI respektive FoUs organisering Beskrivning av tangerande uppdrag/utvecklingsprocesser Förslag Förslag innefattande CPI och FoUs framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt, hur CPI:s och FoU Malmö utbildnings utbildningsresurser, kompetenser och arbetsmetoder kan stödja förvaltningarnas ordinarie processer och utvecklingsarbete. Utredningens utgångspunkter Principerna om ansvar, styrning, befogenheter och uppdrag skall följas åt i alla delar i organisationen

3 Skolförvaltningarnas primära syfte att öka kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheten ska genomsyra utredningen. Utredningen ska särskilt beakta behovet att stödja utvecklingen av det pedagogiska ITstödet i skolverksamheten. 3 (6) Utredningsuppdraget har genomförts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från alla tre skolförvaltningar. Arbetet har även letts av en gemensam styrgrupp med avdelningschefer från respektive förvaltning. De tre förvaltningsdirektörerna har varit uppdragsgivare. Gemensamma principer för den nya skolorganisationen I underlagen för kommunfullmäktiges beslut om en ny skolorganisation (STK ) angavs ett antal principer och utgångspunkter för den nya skolorganisationen. Följande utgångspunkter har särskild betydelse för förslaget om ny organisation: Ökad måluppfyllelse, likvärdighet och social hållbarhet Syftet med den nya skolorganisationen är att öka måluppfyllelsen i alla delar av Malmö stads skolväsende. Avsikten är att flickor och pojkar ska nå framgång i skolan. Syftet är också att likvärdigheten mellan kommunens verksamheter ska öka. En kommunövergripande styrning och ett gemensamt kvalitetsarbete liksom nya modeller för resursfördelning förväntas minska skillnaderna i kvalitet och likvärdighet. Ytterligare ett syfte med den nya skolorganisationen är att bättre kunna möta de utmaningar som segregationen i Malmö innebär, samtidigt som arbetsmarknadsfokuseringen inom främst vuxenutbildningen stärks. Arbetet inom Områdesprogrammen liksom förslagen från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är viktiga beståndsdelar i detta arbete. Samverkan på flera områden och på flera nivåer Skapandet av den nya skolorganisationen innebär en möjlighet till utvecklad samverkan. I den nya organisationen byggs förutsättningar in för ett gränsöverskridande arbete och samverkan med olika verksamheter i staden för att möjliggöra ett helhetsgrepp kring barn, elever och studerandes tillvaro och utveckling. Ett exempel då en utvecklad samverkan med andra nämnder och förvaltningar i kommunen behövs är samverkan med socialtjänsten kring barn och elever (flickor och pojkar) i behov av stöd och skydd. Särskilt viktigt är även att skapa en fungerande samverkan mellan de tre skolnämnderna och förvaltningarna för att skapa en röd tråd genom skolväsendet. Detta underlättas av att de tre skolförvaltningarna nu organiseras utifrån samma principer och utgångspunkter och kommer att ha liknande ledningsstrukturer. Att möjliggöra och underlätta samverkan med andra myndigheter och organisationer är också en viktig utgångspunkt för den nya skolorganisationen. Framväxten av fristående verksamhet innebär t.ex. att nya former för samverkan med dessa aktörer måste skapas. Krav på ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och enheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Ett av nämndernas, och därmed också förvaltningarnas, viktigaste uppdrag är att säkerställa att alla barn, elever och studerande i staden får ta del av en likvärdig pedagogisk verksamhet med hög kvalitet.

4 Behov av utveckling Kraven på systematiskt kvalitetsarbete innebär att det måste finnas en organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmanna- och enhetsnivå. En utgångspunkt är att respektive förvaltning ska kunna bära sin egen verksamhet och kunna möta egna behov av utveckling. 4 (6) Förändring sker i mötet med barn, elever och studerande Förändringen för barn, elever och studerande sker, oavsett kön, i mötet med verksamhetens medarbetare. Ytterligare en utgångspunkt för den nya skolorganisationen är därmed att ge medarbetarna bästa möjliga förutsättningar att utföra det pedagogiska uppdraget. Däri ligger också förutsättningarna för att organisationen ska kunna ta tillvara på all den yrkeskompetens som finns i verksamheten på bästa sätt. Förskollärares och lärares pedagogiska uppdrag och kompetens är avgörande för att varje flicka och pojke ska nå framgång i skolan. En kreativ och trygg arbetsmiljö där det pedagogiska uppdraget står i centrum ska därför prägla varje medarbetares vardag i Malmö stad. För att säkerställa detta krävs att organisationens stödfunktioner och processer så långt det är möjligt utformas utifrån det pedagogiska uppdraget. Det pedagogiska ledarskapet Det viktigaste stödet, tillika utvecklaren och kvalitetssäkraren av den pedagogiska verksamheten, är den pedagogiska ledaren. Att vara pedagogisk ledare innebär enligt Skolinspektionens definition att tolka målen samt beskriva aktiviteter som leder mot en god måluppfyllelse och bedriva en verksamhet i enlighet med det nationella uppdraget. Organisationen måste därför säkerställa att förskolechefer och rektorer får bästa möjliga förutsättningar för detta. Att vara pedagogisk ledare i Malmö stad ska också innebära att stå för ett nära och kommunikativt ledarskap, ett förhållningssätt som organisationen kan stödja genom att skapa verksamhetsanpassade stödprocesser. En förvaltning med det pedagogiska utvecklingsarbetet i fokus förutsätter att förskolechefer och rektorer ges möjlighet att i så hög grad som möjligt fokusera på ledarskapet och det pedagogiska utvecklingsarbetet. Därav bör strategiska funktioner och gemensamma nyckelkompetenser organiseras på den övergripande förvaltningsnivån. Den övergripande förvaltningsnivån ska också stödja de pedagogiska ledarna genom att tillgodose verktyg för uppföljning, kvalitetssäkring, beslutsunderlag för utveckling och infrastruktur. Reglemente och samordningsansvar Enligt grundskolenämndens reglemente ansvarar grundskolenämnden för forskningsbaserat utvecklingsarbete riktat till Malmö stads skolor och förskolor. Grundskolenämnden innehar också enligt reglementet systemförvaltarskapet för samtliga pedagogiska system, inkluderande elevadministrativa IT-system och system för journalföring i den medicinska och psykologiska elevhälsan, i Malmö stad. Ändring av reglementet kräver ett beslut av kommunfullmäktige. Enligt beslut av kommunstyrelsen den 2 oktober 2013 anmodas dessutom grundskolenämnden att ansvara för att samordning mellan dels skolnämnderna och dels mellan skolnämnderna och stadsområdesnämnderna etableras. Sammanfattning av utredningen Utredningens bedömningar baseras på skriftligt underlagsmaterial (enkätuppföljningar av insatser, externa utvärderingar, verksamhetsplaner och berättelser, statistik- och metodmaterial), intervjuer samt en webbaserad enkät till skolledare och pedagoger. Intervjuerna genomfördes med ett urval av utbildningschefer från förvaltningsledningarna, utvecklings- och/eller kvalitetsansvariga för de tre förvaltningarna, chefer och personal från CPI och FoU samt med skolledare, bibliotekarier och pedagoger. Inom utredningen gjordes även en översiktlig

5 omvärldsbevakning där representanter för FoU Malmö - Individ och Familjeomsorg, FoU Malmö - Vård och Omsorg samt FoU Stockholm och FoU-Skåne intervjuades. Representanter från två elevorganisationer intervjuades för att säkerställa att viktiga frågor ur elevernas perspektiv beaktats. Totalt har utredningen intervjuat omkring 60 personer. Utredningen kommer i sin rapport fram till följande slutsatser angående CPI och FoU: 1. CPI och FoU har överlag haft relevanta stödinsatser, heltäckande stödområden och överlag varit användbart stöd för verksamheterna. 2. Information om CPI:s och FoU:s utbud och utförda insatser har inte nått alla avsedda målgrupper. 3. De respektive funktionerna för CPI och FoU har inte varit helt tydliga för målgruppen. 4. Det har inte funnits tydliga centrala riktlinjer för vad Malmö ska satsa på med koppling till stödet för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. 5. Effekter och resultat av insatser har generellt inte följts upp. 6. Det finns olika behov av kommungemensamt stöd utifrån förvaltningarnas respektive organisationer. 7. Det finns både styrkor och svagheter med en förvaltningsövergripande skolstödsfunktion. 5 (6) Utredningen har följande förslag på framtida organisation och uppdrag: 1. En förvaltningsövergripande skolstödsfunktion som omfattar de tre skolförvaltningarna. Skolstödet föreslås ha två inriktningar; Pedagogisk inspiration och Forskning. 2. En skolförvaltningsövergripande styrgrupp som beslutar om särskilda fokusområden, satsningar och prioriteringar för skolstödsfunktionen utifrån respektive förvaltnings förutsättningar och behov. 3. Koppling till kompetensplanering och professionsutveckling och flexibilitet i resurser. 4. Stärkt uppföljning, utvärdering och koppling till det systematiska kvalitetsarbetet för respektive skolform. 5. Anslagsfinansiering med funktionell modell för kostnadsfördelning. Grundskoleförvaltningens förslag Utifrån utredningens förslag, samt utifrån nämndernas gemensamma utgångspunkter och uppdrag enligt reglemente, föreslår grundskoleförvaltningen följande: Nuvarande CPI och FoU Malmö-utbildning slås samman till en gemensam funktion för de tre skolförvaltningarna, Pedagogisk Inspiration och Forskning (med arbetsnamnet PIF ), senaste den 1 juli Funktionen har i uppdrag att stödja de tre skolförvaltningarna i deras utvecklingsarbete utifrån förvaltningarnas förutsättningar och behov. Funktionen ska bidra till kollegialt lärande mellan skolformerna och utgöra en arena för samarbete mellan skolförvaltningarna utifrån ett 1-vux - perspektiv. Personella och ekonomiska resurser för de båda verksamheterna CPI och FoU förs över till den nya funktionen. PIF organiseras som en funktion inom grundskoleförvaltningen, men styrs av en förvaltningsgemensam styrgrupp, med en representant samt en ersättare per skolförvaltning. Ordförandeskapet i styrgruppen ska årligen rotera mellan de tre förvaltningarna. Sekreterare i styrgruppen är tillika chef för funktionen. Styrgruppen får fullt mandat att besluta om fortsatta förändringar i syfte att anpassa PIF:s organisation och verksamhet utifrån förvaltningarnas förutsättningar och behov.

6 Styrgruppen ges i uppdrag att styra funktionens verksamhet och innehåll och garantera att funktionens fortsatta uppdrag kring förbättringsinsatser utgår från förvaltningarnas identifierade behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningarnas skolformer/verksamheter. I enlighet med reglementet för grundskolenämnden, och den IT-utredning som genomförts i samband med omorganisationen, överförs systemförvaltarskapet av SELMA och MaApps till grundskoleförvaltningens IT-enhet. 6 (6) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kommentarer Det är av stor vikt att PIF blir en plattform för utveckling och samarbeten över skolförvaltningsgränserna. På så vis kan PIF underlätta för skolförvaltningarna i arbetet med att ta ett gemensamt ansvar för att öka måluppfyllelsen för Malmös barn och elever. Organiseringen med en styrgrupp bestående av representanter från respektive skolförvaltning och ett roterande ordförandeskap tydliggör att PIF ska vara en gemensam och oberoende funktion. PIF kommer fortsättningsvis att vara en arena för samarbete mellan skolförvaltningarna och under ledning av en egen avdelningschef förtydligas detta ytterligare. Det är viktigt att ansvaret för förvaltningen av IT-systemen tydliggörs så att alla utvecklingsfrågor med pedagogisk anknytning också med självklarhet hör hemma inom den gemensamma funktionen PIF med sin pedagogiska kompetens och 1-19-årsperspektiv. För att det gemensamma ansvaret för förvaltningen av IT-systemen ska bli till gagn för samtliga skolförvaltningar krävs att förvaltningsuppdraget specificeras så att varje skolförvaltning har handlingsfrihet att använda sin egen spetskompetens på området. Ansvarig Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

7

8 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag avseende Centrum för pedagogisk inspira t- ion (CPI) och FoU-Malmö utbildning GRF-2013/373 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda Centrum för pedagogisk inspirations (CPI) och FoU-Malmö utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Grundskolenämnden fick i uppdrag att leda utredningsarbetet och att återrapportera till kommunstyrelsen senast Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att ställa sig bakom grundskoleförvaltningens förslag, att sända förslaget på remiss till förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med svar till grundskolenämnden senast den 1 februari 2014, att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från utredningen Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Bakgrund I ärendet STK Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten m.m. som beslutades av kommunfullmäktige den 30 maj 2013, anges att CPI (Centrum för pedagogisk inspiration) och FoU Malmö utbildning, är verksamheter som behöver utredas ytterligare för framtagande av beslutsunderlag för anpassning till den nya skolorganisationen. I ärendet framgick att: Postadress: Malmö Besöksadress: Rönnbladsgatan 1 B, Malmö Tel Org.nr E-post: grundskola@malmo.se Webbplats:

9 2 (7) CPI har beröringspunkter med flera avdelningar och funktioner i de blivande skolförvaltningarna. Det är därför viktigt att verksamhetens kompetenser och arbetsmetoder integreras i förvaltningarnas ordinarie utvecklingsarbete. Inför en sådan integrering krävs dock en utredning och analys av CPI i relation till de nya skolförvaltningarna I ärendet framgick även att FoU:s arbete berör ett av skolförvaltningarnas främsta uppdrag, att utveckla verksamheten mot ökad måluppfyllelse. Att samordna och leda fortbildning av skolförvaltningarnas medarbetare och ledare är även det centrala delar i skolförvaltningarnas verksamhetsutvecklingsuppdrag. Avslutningsvis konstaterades att... det uppdrag och den roll som FoU Malmö utbildning har i dag är långt vidare än bara strategisk planering och samordning av forskning. Detta föranleder att FoU:s funktion, uppdrag och verksamhet bör utredas enligt samma premisser som beskrivits ovan avseende CPI I ärendet framgick att skapandet av de tre skolförvaltningarna ökar förutsättningarna för samverkan inom flera områden och att vissa verksamheter och funktioner som organisatoriskt sett är knutna till en förvaltning, kan ha ett uppdrag som sträcker sig över förvaltningsgränserna. Enligt ärendet ska utgångspunkten vid ställningstagande om eventuell samorganisering vara att det bedöms vara till gagn för den pedagogiska verksamheten i berörda förvaltningar i form av ökad kvalitet, bättre kompetens, ökad rättssäkerhet etc. Det framhålls dock att organiseringen av förvaltningsgemensamma verksamheter inte får äventyra respektive förvaltnings möjlighet att själv styra över de resurser och kompetenser som verkar inom dess verksamhet, samt principen om att ansvar och befogenheter ska följas åt i hela organisationen. Uppdrag Mot bakgrund av ovanstående beslutade kommunstyrelsen den 8 maj 2013 (STK ) att ge de tillträdande skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda CPI:s och FoU-Malmö utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Grundskolenämnden fick i uppdrag att leda utredningsarbetet och att återrapportera till kommunstyrelsen senast Enligt kommunstyrelsens beslut ska utredningarna syfta till att skapa beslutsunderlag för hur verksamheternas nuvarande funktioner ska tillgodoses i de nya skolförvaltningarna. Principerna om att ansvar, befogenheter och uppdrag skall följas åt i alla delar i organisationen, samt att skolförvaltningarnas primära syfte är att öka kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheten ska genomsyra utredningarna. I direktiv för utredningen från de tre förvaltningsdirektörerna fastställs utredningens uppdrag och innehåll samt utgångpunkter enligt följande: Utredningens uppdrag och innehåll 1. Kartläggning Direktiv för CPI respektive FoU Beskrivning av CPI respektive FoUs uppdrag/processer Beskrivning av CPI respektive FoUs organisering Beskrivning av tangerande uppdrag/utvecklingsprocesser

10 3 (7) 2. Förslag Förslag innefattande CPI och FoUs framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt, hur CPI:s och FoU Malmö utbildnings utbildningsresurser, kompetenser och arbetsmetoder kan stödja förvaltningarnas ordinarie processer och utvecklingsarbete. Utredningens utgångspunkter o Principerna om ansvar, styrning, befogenheter och uppdrag skall följas åt i alla delar i organisationen o Skolförvaltningarnas primära syfte att öka kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheten ska genomsyra utredningen. o Utredningen ska särskilt beakta behovet att stödja utvecklingen av det pedagogiska ITstödet i skolverksamheten. Utredningsuppdraget har genomförts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från alla tre skolförvaltningar. Arbetet har även letts av en gemensam styrgrupp med avdelningschefer från respektive förvaltning. De tre förvaltningsdirektörerna har varit uppdragsgivare. Utgångspunkter Gemensamma principer och utgångspunkter för den nya skolorganisationen - förskola, grundskola samt gymnasium och vuxenutbildning I underlagen för kommunfullmäktiges beslut om en ny skolorganisation (STK ) angavs ett antal principer och utgångspunkter för den nya skolorganisationen. Följande utgångspunkter har särskild betydelse för förslaget om ny organisation: Ökad måluppfyllelse, likvärdighet och social hållbarhet Syftet med den nya skolorganisationen är att öka måluppfyllelsen i alla delar av Malmös stads skolväsende. Avsikten är att flickor och pojkar ska nå framgång i skolan. Syftet är också att likvärdigheten mellan kommunens verksamheter ska öka. En kommunövergripande styrning och ett gemensamt kvalitetsarbete liksom nya modeller för resursfördelning förväntas minska skillnaderna i kvalitet och likvärdighet. Ytterligare ett syfte med den nya skolorganisationen är att bättre kunna möta de utmaningar som segregationen i Malmö innebär, samtidigt som arbetsmarknadsfokuseringen inom främst vuxenutbildningen stärks. Arbetet inom Områdesprogrammen liksom förslagen från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är viktiga beståndsdelar i detta arbete. Samverkan på flera områden och på flera nivåer Skapandet av den nya skolorganisationen innebär en möjlighet till utvecklad samverkan. I den nya organisationen byggs förutsättningar in för ett gränsöverskridande arbete och samverkan med olika verksamheter i staden för att möjliggöra ett helhetsgrepp kring barn, elever och studerandes tillvaro och utveckling. Ett exempel då en utvecklad samverkan med andra nämnder och förvaltningar i kommunen behövs är samverkan med socialtjänsten kring barn och elever

11 (flickor och pojkar) i behov av stöd och skydd. 4 (7) Särskilt viktigt är även att skapa en fungerande samverkan mellan de tre skolnämnderna och förvaltningarna för att skapa en röd tråd genom skolväsendet. Detta underlättas av att de tre skolförvaltningarna nu organiseras utifrån samma principer och utgångspunkter och kommer att ha liknande ledningsstrukturer. Att möjliggöra och underlätta samverkan med andra myndigheter och organisationer är också en viktig utgångspunkt för den nya skolorganisationen. Framväxten av fristående verksamhet innebär t.ex. att nya former för samverkan med dessa aktörer måste skapas. Kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och enheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Ett av nämndernas, och därmed också förvaltningarnas, viktigaste uppdrag är att säkerställa att alla barn, elever och studerande i staden får ta del av en likvärdig pedagogisk verksamhet. och behoven av utveckling Kraven på systematiskt kvalitetsarbete innebär att det måste finnas en organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmanna- och enhetsnivå. En utgångspunkt är att respektive förvaltning ska kunna bära sin egen verksamhet och kunna möta egna behov av utveckling. Det är också viktigt att det pågående förändringsarbetet, så som satsningarna på språkutvecklande undervisning, genuspedagogik och utepedagogik, fortsätter utvecklas och förstärkas inom den nya organisationen. Förändring sker i mötet med barn, elever och studerande Förändringen för barn, elever och studerande sker, oavsett kön, i mötet med verksamhetens medarbetare. Ytterligare en utgångspunkt för den nya skolorganisationen är därmed att ge medarbetarna bästa möjliga förutsättningar att utföra det pedagogiska uppdraget. Däri ligger också förutsättningarna för att organisationen ska kunna ta tillvara på all den yrkeskompetens som finns i verksamheten på bästa sätt. Förskollärares och lärares pedagogiska uppdrag och kompetens är avgörande för att varje flicka och pojke ska nå framgång i skolan. En kreativ och trygg arbetsmiljö där det pedagogiska uppdraget står i centrum ska därför prägla varje medarbetares vardag i Malmö stad. För att säkerställa detta krävs att organisationens stödfunktioner och processer så långt det är möjligt utformas utifrån det pedagogiska uppdraget. Förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet Det viktigaste stödet, tillika utvecklaren och kvalitetssäkraren av den pedagogiska verksamheten, är den pedagogiska ledaren. Att vara pedagogisk ledare innebär enligt Skolinspektionens definition att tolka målen samt beskriva aktiviteter som leder mot en god måluppfyllelse och bedriva en verksamhet i enlighet med det nationella uppdraget. Organisationen måste därför säkerställa att förskolechefer och rektorer får bästa möjliga förutsättningar för detta. Att vara pedagogisk ledare i Malmö stad ska också innebära att stå för ett nära och kommunikativt ledarskap, ett förhållningssätt som organisationen kan stödja genom att skapa verksamhetsanpassade stödprocesser.

12 En förvaltning med det pedagogiska utvecklingsarbetet i fokus förutsätter att förskolechefer och rektorer ges möjlighet att i så hög grad som möjligt fokusera på ledarskapet och det pedagogiska utvecklingsarbetet. Därav bör strategiska funktioner och gemensamma nyckelkompetenser organiseras på den övergripande förvaltningsnivån. Den övergripande förvaltningsnivån ska också stödja de pedagogiska ledarna genom att tillgodose verktyg för uppföljning, kvalitetssäkring, beslutsunderlag för utveckling samt erforderlig infrastruktur t.ex. i form av ändamålsenliga lokaler, IT-system m.m. 5 (7) Reglemente och samordningsansvar Grundskolenämndens ansvarsområden framgår av reglementet för nämnden. Enligt reglementet ansvarar grundskolenämnden för forskningsbaserat utvecklingsarbete riktat till Malmö stads skolor och förskolor. Grundskolenämnden innehar också enligt reglementet systemförvaltarskapet för samtliga pedagogiska system, inkluderande elevadministrativa IT-system och system för journalföring i den medicinska och psykologiska elevhälsan, i Malmö stad. Ändring av reglementet kräver ett beslut av kommunfullmäktige. Enligt beslut av kommunstyrelsen den 2 oktober 2013 anmodas dessutom grundskolenämnden att ansvara för att samordning mellan dels skolnämnderna, dels mellan skolnämnderna och stadsområdesnämnderna etableras. Grundskolenämnden anmodas även att inkomma med en rapport angående hur strukturen för samordningen ska se ut senast den 30 april 2014 samt att löpande i samband med årsanalysen återrapportera samordningsarbetet till kommunstyrelsen. Sammanfattning av utredningen Utredningens bedömning baseras på skriftligt underlagsmaterial (enkätuppföljningar av insatser, externa utvärderingar, verksamhetsplaner och berättelser, statistik- och metodmaterial), intervjuer samt en webbaserad enkät till skolledare och pedagoger. Intervjuerna genomfördes med ett urval av utbildningschefer från förvaltningsledningarna, utvecklings- och/eller kvalitetsansvariga för de tre förvaltningarna, chefer och personal från CPI och FoU samt med skolledare, bibliotekarier och pedagoger. Inom utredningen gjordes även en översiktlig omvärldsbevakning där representanter för FoU Malmö - Individ och Familjeomsorg, FoU Malmö - Vård och Omsorg samt FoU Stockholm och FoU-Skåne intervjuades. Representanter från två elevorganisationer intervjuades för att säkerställa att viktiga frågor ur elevernas perspektiv beaktats. Totalt har utredningen intervjuat omkring 60 personer. Utredningen kommer i sin rapport fram till följande slutsatser angående CPI och FoU: 1. CPI och FoU har överlag haft relevanta stödinsatser, heltäckande stödområden och överlag varit användbart stöd för verksamheterna. 2. Information om CPI:s och FoU:s utbud och utförda insatser har inte nått alla avsedda målgrupper. 3. De respektive funktionerna för CPI och FoU har inte varit helt tydliga för målgruppen. 4. Det har inte funnits tydliga centrala riktlinjer för vad Malmö ska satsa på med koppling till stödet för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. 5. Effekter och resultat av insatser har generellt inte följts upp. 6. Olika behov av kommungemensamt stöd utifrån förvaltningarnas respektive organisation. 7. Styrkor och svagheter med en förvaltningsövergripande skolstödsfunktion.

13 6 (7) Utredningen har följande förslag på framtida organisation och uppdrag: 1. En förvaltningsövergripande skolstödsfunktion som omfattar de tre skolförvaltningarna. Skolstödet föreslås ha två inriktningar; Pedagogisk inspiration och Forskning. 2. En skolförvaltningsövergripande styrgrupp som beslutar om särskilda fokusområden, satsningar och prioriteringar för skolstödsfunktionen utifrån respektive förvaltnings förutsättningar och behov. 3. Koppling till kompetensplanering och professionsutveckling och flexibilitet i resurser. 4. Stärkt uppföljning, utvärdering och koppling till det systematiska kvalitetsarbetet för respektive skolform. 5. Anslagsfinansiering med funktionell modell för kostnadsfördelning. Grundskoleförvaltningens förslag Utifrån utredningens förslag, samt utifrån nämndernas gemensamma utgångspunkter och uppdrag enligt reglemente, föreslår grundskoleförvaltningen följande: Nuvarande CPI och FoU Malmö-utbildning slås samman till en gemensam funktion för de tre skolförvaltningarna, Pedagogisk Inspiration och Forskning (med arbetsnamnet PIF ), senaste den 1 juli Funktionen har i uppdrag att stödja de tre skolförvaltningarna i deras utvecklingsarbete utifrån förvaltningarnas förutsättningar och behov. Funktionen ska bidra till kollegialt lärande mellan skolformerna och utgöra en arena för samarbete mellan skolförvaltningarna utifrån ett 1-65-års - perspektiv. Personella och ekonomiska resurser för de båda verksamheterna CPI och FoU förs över till den nya funktionen. PIF organiseras som en funktion inom grundskoleförvaltningen, men styrs av en förvaltningsgemensam styrgrupp, med en representant samt en ersättare per skolförvaltning. Ordförandeskapet i styrgruppen ska årligen rotera mellan de tre förvaltningarna. Sekreterare i styrgruppen är tillika chef för funktionen. Styrgruppen får fullt mandat att besluta om fortsatta förändringar i syfte att anpassa PIF:s organisation och verksamhet utifrån förvaltningarnas förutsättningar och behov. Styrgruppen ges i uppdrag att styra funktionens verksamhet och innehåll och garantera att funktionens fortsatta uppdrag kring förbättringsinsatser utgår från förvaltningarnas identifierade behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningarnas skolformer/verksamheter. I enlighet med reglementet för grundskolenämnden, och den IT-utredning som genomförts i samband med omorganisationen, överförs systemförvaltarskapet av SELMA och MaApps till grundskoleförvaltningens IT-enhet. Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Helena Plantin, avdelningschef kvalitetsavdelningen

14 7 (7)

15 Malmö stad Grundskolenämnden 1 (3) Sammanträdestid kl Plats Paragrafer Ledamöter Protokollsutdrag Grundskoleförvaltningen, Rönnblomsgatan 6 B, konferensrum E0-1 Anders Rubin (S), ordförande Johanna Öfverbeck (MP), förste vice ordförande Kristina Ekelund (M), andre vice ordförande Ann-Sofie Garsén (S) Mubarik Abdirahman (S) Tove Granditsky Svenson (S), tjänstgörande ersättare Håkan Nilsson (S) Titti Sjölin (M), tjänstgörande ersättare John Eklöf (M), tjänstgörande ersättare Karin Olsson (M) Gustav Georgson (FP) Busi Dimitriu (V), Emma Vique Abrahamsson (V), tjänstgörande ersättare Jörgen Grubb (SD) Ersättare Övriga deltagare Roger Olsson (S) Maria Wendt (S) Munir Niazi (S) Lina Bertilsson (S) Ljuba Fredenman (MP) Richard Karlsson (FP) Emma Vique Abrahamsson (V) Kristina Strande (SD) Anders Malmquist, grundskoledirektör Helen Nyman, ekonomichef Lisbeth Centlow, avdelningschef myndighetsavdelningen Malin Ullman, planeringssekreterare Sara Svanlund, facklig företrädare för SACO/LR Åsa Petersson, facklig företrädare för Kommunal Lars Tenggren, facklig företrädare för Lärarförbundet Christina Sundvall, sekreterare Ej närvarande Johan Ohlson (M) Susanne Jönsson (S) Robert Lenir (M) Ola Holstein (M) Ahmad Jaro (M)

16 2 (3) Justerat datum Val av justerare och tid för justering Beslut Grundskolenämnden beslutar att utse Kristina Ekelund att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Protokollet justeras den 30 december 2013 i grundskoleförvaltningens lokaler, Rönnbladsgatan 1 B. 89 Utredningsuppdrag avseende Centrum för pedagogisk inspiration (CPI) och FoU-Malmö utbildning Dnr GrF-2013/373 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda Centrum för pedagogisk inspirations (CPI) och FoU-Malmö utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Grundskolenämnden fick i uppdrag att leda utredningsarbetet och att återrapportera till kommunstyrelsen senast Beslut Grundskolenämnden beslutar att ställa sig bakom grundskoleförvaltningens förslag, att sända förslaget på remiss till förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med svar till grundskolenämnden senast den 1 februari 2014, att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från utredningen Rätt utdraget intygas:.. Christina Sundvall

17 3 (3)

18 Utredning av Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) samt Forskning och Utveckling Malmö Utbildning (FoU) Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Charlotte Hjertström (GrF), Katarina Falk (GyVF), Eva Fröding (FskF) samt Eva-Lotta Eriksson (GrF) 1

19 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Utredningens uppdrag och målgrupp Utredningens ansats och metoder Kartläggning av Centrum för Pedagogisk Inspiration Översikt av CPI:s uppdrag Organisering och budget IT-pedagogik och webbplattformen Pedagog Malmö Malmö Apps (MaApps) Skolbiblioteksutveckling och mediasystemet SELMA Relationer och likabehandling Utomhuspedagogik (Naturskolan) Kartläggning av Forskning och Utveckling - Malmö Utbildning Översikt över FoU:s uppdrag Organisering och budget Matematikutveckling Skolsatsning Genus Kommunlicentiander Forskningscirklar Förvaltningarnas tangerande strukturer Förskoleförvaltningen Grundskoleförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Utredningens slutsatser Förslag på framtida organisation och uppdrag En förvaltningsövergripande skolstödsfunktion med Pedagogisk Inspiration och Forskning Inriktning Pedagogisk Inspiration Inriktning Forskning Koppling till kompetensplanering och professionsutveckling och flexibilitet i resurser En skolförvaltningsövergripande styrgrupp med roterande ordförandeskap, tydlig beslutsgång och arbetsbeskrivning

20 6.3 Anslagsfinansiering med funktionell modell för kostnadsfördelning Stärkt uppföljning och utvärdering Konsekvenser av förslag och frågor att ta ställning till Konsekvenser Frågor att ta vidare ställning till Annex 1. Utredningsuppdrag- CPI & FoU - Malmö utbildning Annex 2. Skolsatsning 2012, FOU Annex 3. Omvärldsbevakning

21 1. Inledning 1.1 Bakgrund En grundläggande princip och syftet med den nya skolorganisationen är att nå ökad måluppfyllelse, likvärdighet och social hållbarhet. Samverkan ska ske på flera områden och nivåer och betydelsen av att skapa en fungerande samverkan mellan de tre skolnämnderna och förvaltningarna betonas för att skapa en röd tråd genom skolväsendet. Viktiga utgångspunkter för den nya skolorganisationen är flickors, pojkars och vårdnadshavares delaktighet och inflytande samt att medarbetarna får bästa möjliga förutsättningar att utföra det pedagogiska uppdraget. 1 I ärendet för omorganisationen (STK ) anges att Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) och Forskning och Utveckling Malmö Utbildning (FoU Malmö Utbildning) är verksamheter som behöver utredas ytterligare för att ta fram beslutsunderlag för anpassning till den nya skolorganisationen Utredningens uppdrag och målgrupp Kommunstyrelsen beslutade (KS , 152) att ge den tillträdande förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ett gemensamt uppdrag att genomföra en utredning av CPI och FoU Malmö Utbildnings framtida funktion och uppdrag utifrån de nya skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Enligt direktiv och uppdrag från de tre förvaltningarnas direktörer ( ) tillsattes en förvaltningsövergripande utredningsgrupp i slutet av augusti Grundskolenämnden leder utredningsarbetet och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast Beslut är planerat att tas i Grundskolenämnden och ärendet sänds därefter på remiss till Förskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningens uppdrag består av två delar (se bilaga 1), dels 1) en kartläggning av de två skolstödsenheterna CPI och FoU:s direktiv, uppdrag, processer, målgrupper, organisering, medarbetarnas funktion, fördelning av tid och resurser mellan skolformerna, resultat, samt tangerande uppdrag med de nya förvaltningarna, dels att 2) ta fram förslag innefattande CPI och FoU:s framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. I direktivet stod vidare att utredningen särskilt ska beakta behovet att stödja utvecklingen av det 1 STK , Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. 2 STK CPI har beröringspunkter med flera avdelningar och funktioner i de blivande skolförvaltningarna. Det är därför viktigt att verksamhetens kompetenser och arbetsmetoder integreras i förvaltningarnas ordinarie utvecklingsarbete. Detta behöver dock föregås av en utredning och analys av CPI i relation till de nya skolförvaltningarna. En sådan kommer den nya skolorganisationen göra gemensamt med start hösten I väntan på utredningsunderlaget organiseras huvuddelen av CPI i grundskoleförvaltningen. FoU Malmö utbildning verkar idag, precis som CPI, mot de blivande skolförvaltningarnas verksamheter. FoUs funktion, uppdrag och verksamhet ska utredas enligt samma premisser som beskrivits ovan avseende CPI. Tills denna utredning genomförts placeras FoU Malmö Utbildning i dess nuvarande form i grundskoleförvaltningen. 4

22 pedagogiska IT-stödet i skolverksamheten. Vid utredningens start tillsattes dock en separat ITutredning till vilken den här utredningen i vissa delar hänvisar. 1.3 Utredningens ansats och metoder CPI och FoU har ett brett verksamhetsområde vilket, givet tidsramarna, gjort att utredningen fått prioritera en mer översiktlig beskrivning. I utredningen gör utredningsgruppen en sammantagen bedömning som baseras på skriftligt underlagsmaterial (enkätuppföljningar av insatser, externa utvärderingar, verksamhetsplaner och berättelser, statistik och metodmaterial) samt intervjuer och en enkät till skolledare och pedagoger. Intervjuer genomfördes med ett urval av utbildningschefer från förvaltningsledningarna, utvecklings- och/eller kvalitetsansvariga för de tre förvaltningarna, chefer och anvisad personal från CPI och FoU samt intervjuer med skolledare, bibliotekarier och pedagoger. I syfte att ge möjlighet till förberedelse skickades ett underlag med huvudfrågeställningar ut inför de olika samtalen. Skolledare och pedagoger bereddes möjlighet att svara på en kortfattad webbaserad enkät. 3 Enkäten fick relativt låg svarsfrekvens, 63% för skolledare, vilket gör att det inte går att dra helt statistiskt tillförlitliga generella slutsatser för skolformerna som helhet. Enkätens svar från de 55 skolledarna och 76 pedagogerna används därför som komplement till övrig information. En översiktlig omvärldsbevakning gjordes där representanter för FoU Malmö - Individ och Familjeomsorg, FoU Malmö - Vård och omsorg samt FoU Stockholm och FoU-Skola inom Kommunförbundet Skåne intervjuades. Representanter från två elevorganisationer intervjuades även för att säkerställa att viktiga frågor från elevernas perspektiv beaktats. Totalt har utredningen intervjuat omkring 60 personer. Ambitionen är att i denna utredning återge centrala delar av vad som framkommit vid samtalen och av utredningens underlagsmaterial. 3 Enkäten skickades ut till samtliga 12 rektorer för, gymnasie-/vuxenutbildning 35 skolledare för grundskolan samt 40 förskolechefer. Varje skolledare ombads att skicka pedagogenkäten vidare till fem pedagoger. 5

23 2. Kartläggning av Centrum för Pedagogisk Inspiration 2.1 Översikt av CPI:s uppdrag Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) har utvecklats från att ha varit en AV-central (med utlåning av film, ljudband och diabilder) och en Skolbibliotekscentral (med skolbiblioteksstöd och utlåning av kompletterande böcker) till att bli en stödenhet för pedagogiskt utvecklingsarbete. Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) utreddes senast år 2009/ och fick sitt nuvarande uppdrag utifrån utbildningsnämndens beslut ( 31), tjänsteskrivelse Organisationsförslag avseende nuvarande Pedagogiska Centralen (Dnr ). CPI är en kommungemensam verksamhet som har i sitt uppdrag att ge inspiration till skolutvecklingsprocesser och stöd till skolpersonal i deras pedagogiska arbete. Enhetens målgrupp är personal inom förskola, grundskola, gymnasium, särskola och vuxenutbildning. CPI erbjuder inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling, fortbildning, rådgivning och stöd samt lyfter pedagogiska exempel från skolor genom inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö. Enheten har även i uppgift att förvalta och utveckla de övergripande IT-systemen Selma och PedNet (Skolwebben). CPI samverkar med olika aktörer. Enheten inriktar sitt arbete i första hand mot de kommunala skolorna men friskolor har möjlighet att utnyttja enhetens tjänster till självkostnadspris. CPI:s uppdrag omfattar följande övergripande verksamhetsområden: Medie-/IT-pedagogik, inklusive skolbiblioteksfrågor Utomhuspedagogik (Malmö Naturskola) Relationer & Likabehandling. Enligt utbildningsnämndens beslut har CPI även uppdrag inom specialpedagogik men verksamheten är vilande fr.o.m. ht 2012, orsaken uppges vara resursbrist. Genom olika utvecklingsprojekt med uppdragsanställningar är tanken att utvecklingsintresserade lärare och bibliotekarier under en begränsad tid ska kunna ges möjlighet att arbeta med konkreta projekt inom ramen för CPI:s verksamhet. Under 2013 har fem pedagoger denna typ av anställning (resurspersoner 20%) för arbete med fortbildningskonceptet Skiftnyckelen och informations-, kommunikations- och samarbetsplattformen MaApps. 2.2 Organisering och budget CPI tillhörde tidigare Utbildningsförvaltningen men är från 1 juli 2013 placerad på grundskoleförvaltningen. En styrgrupp bestående av representanter från stadsdelarna och Utbildningsförvaltningen upprättades 2010 efter föregående utredning och har haft det övergripande ansvaret för CPI:s verksamhetsinriktning. I samband med omorganisation 2013 upphörde styrgruppen och en interimistisk styrgrupp med representanter från de tre skolförvaltningarna ansvarar för närvarande för verksamhetens ledning och styrning. 4 Augusti februari

24 CPI har en budgetram som 2013 var 15,8 miljoner kronor (inkl kapitalkostnader och kostnad för stadsnätet). Till detta kom budgeterade intäkter på 3,5 miljoner kronor som var avrop för personalkostnader i olika projekt, så som Pednet/Selma (tidigare stadsdelar fakturerades) och projektet Såsant. Detta gör att deras omslutningsbudget år 2013 utgjorde drygt 19 miljoner kronor, som fördelades på 15 miljoner kronor för personal, 2,5 miljoner kronor för hyror och fasta driftskostnader samt 1,5 miljoner kronor fördelade på CPI:s verksamheter. CPI Budget Kostnadsställe År 2013 (Mkr) År 2014 (Mkr) CPI personal och projekt 19,3 18,1* *Omfattar även tre samordnande tjänster för SELMA & PedNet som tidigare fakturerades stadsdelarna. Utbildningsförvaltningens del av Selma/Pednet finns redan justerat i verksamhetsbidraget. På CPI arbetar cirka 30 medarbetare med varierande anställningsgrad varav huvuddelen är lärare/ pedagoger och bibliotekarier med erfarenhet från olika skolformer. Bemanning Verksamhetsområde Skolbiblioteksutveckling och strömmande media Funktion och antal 3 skolbibliotekarier 2 systembibliotekarier Media- och IT-pedagogik 4 media/it pedagoger + resurspersoner media/it 1 redaktör & skribent, Pedagog Malmö PedNet/Google MaApps Utomhuspedagogik Relationer och likabehandling Övrig personal 1 systemförvaltare 2 IT-specialister 5,5 tjänster naturpedagoger 1 samordnartjänst samt några timanställda (vikarier) 2 pedagoger 1 Projektledare (50%) 2 processledare (sex och samlevnad) 1 chef, 1 ekonomisekreterare 1 receptionist/kanslist 1 kanslist 1 vaktmästare 7

25 2.3 IT-pedagogik och webbplattformen Pedagog Malmö Enligt skollagen ska elever utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning (10 kap. 10, skollagen). I Läroplan för förskolan (Lpfö 98) är skapande och kommunikation med hjälp av olika uttrycksformer viktigt i strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik där multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr11) ska eleverna när de slutar grundskolan kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. CPI:s arbete inom Information, Kommuniktion och Teknologi (IKT) omfattar omvärldsbevakning, processledning av utvecklingsprojekt, metodutveckling, kompetensutveckling samt redaktionellt ansvar för webbplatsen Pedagog Malmö. CPI:s huvudmålgrupp för IKT är pedagogisk personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola/vuxenutbildning. CPI har en heltidstjänst för arbetet med inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö, två IT-pedagoger och två mediepedagoger samt nyttjar resurspedagoger från verksamheterna vid behov. 5 Medie-/IT-pedagogerna arbetar med att synliggöra och medvetandegöra lärare om hur IKT och digitala medier kan användas som pedagogiska verktyg i lärandeprocesser för barn och unga. CPI knyter samman pedagoger och skolor genom formella och informella nätverk och kontakter och använder sig av befintlig kompetens ute i verksamheterna. Nätverken har byggts upp under ett flertal år med deltagare från tidigare kurser, workshops, projekt och från samarbeten inom olika pedagogiska intresseområden. CPI har, efterhand som tillgängligheten till digitala verktyg ökat på förskolorna och skolorna och med det ökad efterfrågan på IKT-kompetens, ändrat sitt arbetssätt. Tidigare arrangerade CPI kurser för lärare samt erbjöd sig att komma ut till skolorna men har inte personresurser att möta efterfrågan att arbeta på det sättet. Istället har de, enligt information från CPI, minskat kursverksamheten och skapar och samordnar resurser som ska inspirera och ge hjälp till självhjälp. Ett exempel på hjälp till självhjälp är studiecirkel för I-pad användning. Förskolor och skolor började hösten 2012 köpa in ipads och kontaktade CPI för att få utbildning i grundfunktioner och hur de skulle hantera ipads i den pedagogiska verksamheten. En arbetsgrupp sattes samman med pedagoger från förskolor, skolor och gymnasiet som hade erfarenhet av ipads i pedagogiska sammanhang och en lärresurs togs fram som bland annat inkluderar egna instruktionsfilmer, bild- och texthandledningar samt förslag på ett basutbud av appar. Utredningen kan konstatera att CPI i olika insatser svarat mot behov men eftersom CPI inte haft en roll i planeringsprocessen kring inköp, har visst stöd varit av reaktiv karaktär. I en strävan efter att arbeta med mer övergripande satsningar, projektleder CPI sedan cirka ett år fortbildningskonceptet Skiftnyckelen, där skolor som ansluter sig till konceptet får processtöd och får ta del av workshops och föreläsningar kring IKT och lärande. I arbetsgruppen ingår tolv pedagoger och bibliotekarier från CPI och skolor i Malmö. Under läsåret 2013/14 når konceptet 280 lärare i grundskola och gymnasium. Det arrangeras 30 workshops, processtöd genomförs vid sammanlagt 24 mötestillfällen med skolornas utvecklingsgrupper och storföreläsningar arrangeras vid fem tillfällen där sju forskare/experter föreläser. Föreläsningarna filmas och finns tillgängliga för andra pedagoger i Malmö i efterhand. Det finns skolor som behövt en längre framförhållning och 5 Under 2013 arbetar fyra processtödjare 20 % av sin tid med fortbildningskonceptet Skiftnyckelen. 8