RESULTATSAMMANSTÄLLNING

Transkript

1 Stockholms Hamn AB Maj 2016 RESULTATSAMMANSTÄLLNING FLÖDEN OCH FÖRORENINGSINNEHÅLL I DAGVATTEN FRÅN STADSGÅRDEN

2 PROJEKT Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården Stockholms Hamn AB 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte med aktuell utredning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar Genomförande Resultat Flödesproportionell provtagning, Delområde A Flödesproportionell provtagning, Delområde B Stickprovtagning, Delområde B, C och D Diskussion Föreningsinnehåll Flödesproportionell provtagning Delområde A och B Stickprovtagning Delområde B, C och D Osäkerheter Jämförelse med tidigare undersökningar Föroreningstransport Reningsbehov Reningsmöjligheter, förebyggande åtgärder och tekniska lösningar Slutsats Referenser Bilaga 1. Analysprotokoll från Eurofins Upplaga: Slutrapport, reviderad Datum: Sanna Börjesson (uppdragsledare/handläggare/fältingenjör) Ulrika Iverfelt (handläggare/fältingenjör) Marko Filipovic (fältingenjör) Jelena Mocevic (fältingenjör) Tomas Hjorth (expert/kvalitetsgransking) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 1

3 1 SAMMANFATTNING Inom det tillstånd som Stockholms Hamn AB har för hamnverksamheten som bedrivs på Skeppsbron-Stadsgården ingår villkor att utreda det uppkomna dagvattnet inom Stadsgården och redovisa flöden och föroreningsinnehåll samt olika möjligheter att behandla dagvattnet och därtill knutna kostnader. Även förslag till begränsningsvärden och kontroll av dessa ska enligt villkoret redovisas till Miljöprövningsdelegationen efter genomförd utredning. Villkoret är baserat på föroreningsberäkningar för dagvatten som uppkommer inom Stadsgården, och som visat på måttliga till höga halter av koppar, zink, kvicksilver, PAH, bly och kväve vid jämförelse med riktvärden från Stockholm Vatten (2001) och StormTac (2000). För att utreda dagvattenfrågan har NIRAS på uppdrag av Stockholms Hamn AB genomfört en flödesproportionell provtagning samt stickprovtagning av utvalda delområden inom Stadsgården. Resultatet från provtagningen visar att föroreningar i det obehandlade dagvattnet främst utgörs av partikulärt bundna metaller och olja, samt att halterna varierar i hamnens olika delar beroende på dagvattennätets skick och ålder. I de äldre systemen erhölls halter som enligt Stockholms Stads dagvattenstrategi (2001) klassificeras som måttliga till höga, vilket enligt strategin innebär att dagvattnet bör renas. Det ligger dock en osäkerhet i provtagningen av de äldre systemen, där främst grus och sand gjorde tillämpningen av flödesproportionell provtagning mindre tillförlitlig. De förhöjda halterna som erhölls i prover från de systemen bedöms därför delvis vara förknippade till svårigheterna att mäta i ett gammalt system snarare än den faktiska belastningen. I de nyare områdena erhölls lägre halter som klassificerades som låga till måttliga. Det ämne som uppmättes i högst halter var zink i område B och C, vilket även vid tidigare undersökning på området erhållits i förhöjda halter. Halterna av zink var dock så pass höga att de kan räknas som en anomali och inte representerar Hamnens verksamhet. De indikerar dock att det finns en zinkkälla på området. Hamnens bidrag till recipienten är dock mindre i sammanhanget och baserat på utredningen av dagvattensituationen bedömer NIRAS att det med nuvarande förutsättningar och aktuell belastning inte skulle vara miljömässigt motiverat att vidta omfattande ombyggnadsåtgärder i form av installation av oljeavskiljare eller liknande för att åstadkomma rening. Stockholms Hamn AB: 2 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

4 2 BAKGRUND Stockholms Hamn AB (nedan kallad Hamnen) har i sitt tillstånd för att bedriva hamnverksamhet på Skeppsbron-Stadsgården villkor att utreda flöden och föroreningsinnehåll i det uppkomna dagvattnet inom Stadsgården. Efter utredningen ska olika möjligheter att behandla det uppkomna dagvattnet och kostnader för det redovisas till tillståndsmyndigheten för ärendet (Miljöprövningsdelegationen), tillsammans med förslag till utsläppsvärden och kontroll av dessa. Bedömningen om vidare utredning av dagvattensituationen är baserad på den verksamhet som bedrivs inom Stadsgården med parkering och uppställning av trailers med bland annat farligt gods, samt föroreningsberäkningar för dagvatten som uppkommer inom området. Beräkningarna, som genomförts av SWECO (2007), visar på måttliga till höga halter av koppar, zink, kvicksilver, PAH, bly och kväve vid jämförelse med riktvärden från Stockholm Vatten (2001). Vattenområdet som mottager dagvatten från Stadsgården är Strömmen, och i dagsläget bedöms Strömmen inte uppnå de miljökvalitetsnormer som är satta för områdets ytvattenkvalitet. Enligt beslut från Vattenmyndigheten ska Strömmen till 2021 uppnå normen god kemisk ytvattenstatus respektive normen god ekologisk potential. Påverkan på recipienten från hamnverksamheten som bedrivs inom Stadsgården bedöms dock av tillståndsmyndigheten med hänvisning till de försiktighetsmått som föreskrivits i tillståndsansökan inte vara sådan att miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte kunna uppnås i tid. 2.1 Syfte med aktuell utredning Att utreda flöden och föroreningsinnehåll i dagvattnet som uppkommer på Stadsgården baserat på flödesproportionell provtagning inom två avgränsade typområden under ett tillfälle Utifrån resultaten samt data från tidigare undersökningar utvärderas möjligheter för rening eller behandling av dagvatten Områdesbeskrivning Hamnområdet på Stadsgården ligger utmed den norra delen av östra Södermalm i centrala Stockholm och har en total kajlängd av cirka 1900 m. Området kan delas upp i Stadsgårdskajen i väster och Masthamnen i öster. Det hamnområde som genererar dagvatten som behöver hanteras och utredas inom Stadsgården är markerat i figur 1 nedan. Stockholms Hamn AB: 3 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

5 Figur 1. Hamnområdet Stadsgården. Dagvattennätet i området är av varierande ålder och skick. Längst i öster mot Masthamnen är nätet äldre, delar av det från 1952 med senaste ombyggnation av vissa delsträckor och brunnar Delar av infiltrationsrännan i området som leder vatten från uppställningsytan på Masthamnen ner i systemet är asfalterade, och den sista nedstigningsbrunnen innan dagvattnet leds ut i recipienten mot öster är överlagd med erosionsskyddande sprängsten. Dagvattennätet vid Vikingterminalen är mer nyanlagt, delvis från 1992 med senaste ombyggnation av delsträckor Dagvattennätet längs den smala delen av kajen i väster efter Vikingterminalen är inte undersökt i föreliggande utredning på grund av svårigheter att avgränsa dagvattnets ursprung, dvs. om det härstammar från området utanför hamnen. Tänkbara källor till föroreningar i hamnområdet är framför allt trafiken (olja, tungmetaller), men även plåtytor på tak samt gatlyktor, staket och räcken (zink och koppar). Vissa föroreningar härstammar troligtvis även från långväga atmosfärisk transport. I området som undersökts i föreliggande utredning finns även delar av Stockholm Vattens ledningsnät, vilket inkluderar dagvatten-, spillvatten- och breddningsledningar som leds ut i Strömmen. Vid Vikingterminalen finns en större breddning som årligen (medelår) leder ut m 3 vatten från staden, varav 5000 m 3 är spillvatten. Ytterligare breddningar finns i öster mot Hammarbykanalen, men det är inte helt klart vilken årlig volym som leds ut eftersom ledningarna är så pass gamla. Mot Hammarbykanalen finns ytterligare en breddning som leder ut m 3 vatten, varav 3000 m 3 är spillvatten. (Personlig kommunikation, Alf Händevik, Stockholm Vatten ). Stockholms Hamn AB: 4 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

6 2.3 Tidigare undersökningar SWECO VIAK utförde 2004 en flödesproportionell dagvattenprovtagning inom hamnområdet Stadsgården och påvisade då höga halter av bl.a. fosfor, zink, bly, kadmium och olja (SWECO VIAK, 2004). Platsen för provtagning var Masthamnen där avrinningsområdet främst bestod av uppställningsytor för långtradarsläp och trucktrafik. Halterna som uppmättes i de erhållna proverna ansågs inte representera hela hamnområdet och heller inte hela året, men visar att höga halter kan förekomma lokalt. Från de erhållna proverna uppskattades även årstransporten av föroreningar till recipienten. SWECO VIAK (2007) har även utfört föroreningsberäkningar för dagvatten som genereras inom hamnorådet Stadsgården-Skeppsbron. Beräkningarna genomfördes med dagvattenellen StormTac som är baserad på schablonhalter för olika typer av markanvändningar. För beräkningarna som utförts för Stadsgården användes en yta om 11 ha, vilken inkluderar både området kallat Stadsgårdskajen i väster och Masthamnen i öster. Beräkningarna visade på måttliga halter av koppar, zink, kvicksilver, PAH, kväve och suspenderat material samt höga halter av bly vid jämförelse med riktvärden från Stockholm Vatten (2001). Vid jämförelse med riktvärden från StormTac (2000) visade beräkningarna på måttliga halter kväve, bly, kvicksilver, suspenderat material och PAH. Värdena kan användas som jämförvärden till de värden som erhållits i föreliggande undersökning. 3 GENOMFÖRANDE För att utöka kunskapen kring sammansättningen i det dagvatten som bildas inom Hamnens område har NIRAS utfört en flödesproportionell provtagning inom två delområden som enbart får vatten från Hamnens område (delområde A och B). På grund av installationsrelaterade svårigheter med flödesproportionell provtagning i delar av dagvattennätet genomfördes även stickprovtagning i brunnar inom tre utvalda delområden (delområde B, C och D) för att få mer information om föroreningsinnehållet. Stickprovtagning av dagvatten är inte en optimal metod eftersom ingen hänsyn tas till hur koncentrationen varierar med flödet, dock kan metoden ge indikativa resultat och genomfördes därför som ett komplement till den flödesproportionella provtagningen. Samtliga delområden som provtagits är utmarkerade med avrinningsyta på kartan i figur 2. Den flödesproportionella provtagningen utfördes under perioden till (delområde A) samt under perioden till (delområde B). Stickprovtagning (delområde B, C och D) genomfördes Perioden före provtagningen var mycket torr i förhållande till hur det brukar se ut under den tiden på året, dock var regnmängden under provtagningsperioden normal för årstiden vid jämförelse med data från SMHI under åren Vädret under provtagningsperioden var milt och ingen snö föll, dock hade grus och salt börjat läggas ut på området eftersom frost förekom vissa morgnar och nätter. Stockholms Hamn AB: 5 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

7 Delområde A (figur 3) utgörs i huvudsak av uppställningsyta för bussar och taxibilar för passagerare till och från färjorna. Dagvattennätet är relativt nytt inom området vilket gjorde att en brunn för provtagning var förhållandevis lätt att välja ut och avgränsa. Delområde B (figur 4) utgörs i huvudsak av parkerings- och uppställningsyta för lastbilssläp i anslutning till lastning på färja och dagvattennätet i området är äldre och i sämre skick än i delområde A. Delar av infiltrationsrännan som går genom området och som leder vattnet ner i systemet var överasfalterad och den nedstigningsbrunn som initialt planerades för provtagning i slutet av systemet var överlagd med erosionsskyddande sten. Ledningarna innehöll även stora mängder grus och sand vilket gjorde den flödesproportionella provtagningen svårare att utföra i eftersom det lösa materialet försämrar provtagarens funktion. Den brunn som SWECO provtog 2004 låg i samma typ av område som NIRAS delområde B, men brunnen var enligt tillhandahållet kartmaterial borttagen från Hamnens dagvattennät och kunde därför inte användas i föreliggande undersökning. Delområde C (figur 5) utgörs av samma typ av område som delområde B, och inkluderar en del av samma infiltrationsränna som går genom delområde B (men har ett annat avrinningsområde). Systemet var i liknande skick som delområde B och det var inte möjligt att genomföra flödesproportionell provtagning eftersom nedstigningsbrunn dimensionerad för installation saknades. Delområde D (figur 6) utgörs av uppställningsyta för bussar och taxibilar för passagerare, parkeringsyta för lastbilar som ska köra på färjorna, samt delvis även parkering för personbilar och vägområden. Delområdet har likt delområde A ett relativt nytt dagvattennät, dock saknade systemet en nedstigningsbrunn dimensionerad för installation av flödesproportionell provtagare. Trafikbelastningen är relativt hög i samtliga delområden och de halter som uppmäts kan därmed antas ange det övre spannet av föroreningsinnehåll som kan förväntas uppstå i dagvatten från hamnområdet. Den flödesproportionella provtagningen genomfördes genom att provtagaren placerades i en brunn där allt dagvatten från det utvalda området passerar och vid förutbestämda flödespulser (i m 3 ) erhölls delprov. Tömning av provtagningsbehållaren gjordes efter en regncykel på respektive område. Stickprovtagningen genomfördes genom att vatten pumpades upp med hjälp av en peristaltisk pump när det fanns ett flöde i brunnen. Nederbörd föll under dagen för stickprovtagning, dock hade nederbördsintensiteten minskat vid provtagningstillfället och flödet i brunnarna var befintligt men relativt lågt. Efter provtagning skickades proverna in till ackrediterat laboratorium för analys av metaller, suspenderat material, oljeindex, samt för vissa prover även PAH:er. För analys av lösta metaller filtrerades proverna omedelbart efter tömning/stickprovtagning (0,45 µm sprutfilter). Stockholms Hamn AB: 6 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

8 Figur 2. Karta över Stadsgården-Masthamnen och dagvattennätet med de provtagna avrinningsområdena A, B, C och D utmarkerade. Dagvattennätet i delområde A och D utgörs av mer nyanlagda system jämfört med dagvattennätet i delområde B och C. Brunnarna för provtagning är markerade med en röd punkt. (Flygfoto: Metria, MS2010/09855) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 6

9 Figur 3. Avrinningsområde för område A. Brunnen för flödesproportionell provtagning är utmärkt med en röd punkt och de blå pilarna visar flödesriktning. Området inkluderar en infiltrationsbrunn från närliggande system, den brunnen var dock borttagen och fanns inte vid platsbesök inför provtagning. Nedströms provtagningsbrunnen avleds dagvattnet till Stockholm Vattens dagvattensystem. (Flygfoto: Metria, MS2010/09855) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 7

10 Figur 4. Avrinningsområde för område B. Brunnen för flödesproportionell provtagning är utmärkt med en röd punkt och de blå pilarna visar flödesriktning. (Flygfoto: Metria, MS2010/09855) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 8

11 Figur 5. Avrinningsområde för område C. Brunnen för stickprovtagning är utmärkt med en röd punkt och de blå pilarna visar flödesriktning. (Flygfoto: Metria, MS2010/09855) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 9

12 Figur 6. Avrinningsområde för område D. Brunnen för stickprovtagning är utmärkt med en röd punkt och de blå pilarna visar flödesriktning. Nedströms provtagningsbrunnen avleds dagvattnet till Stockholm Vattens dagvattensystem. (Flygfoto: Metria, MS2010/09855) Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 10

13 4 RESULTAT Resultatet från undersökningen redovisas nedan och de erhållna halterna i prover från respektive delområde jämförs med schablonhalter som tagits fram för motsvarande områden (StormTac) samt riktvärden som Stockholm Stad använt vid klassificering av dagvatten (Stockholms Stad 2001). Enligt Stockholms Stads klassificering innebär låga halter generellt sett att rening inte behövs, medan dagvatten med måttliga eller höga halter bör renas beroende på recipientens känslighet för mänsklig påverkan. Klassificeringen av dagvatten är borttagen från Stockholms Stads dagvattenstrategi från 2015, där fokus ligger på att uppnå en hållbar dagvattenhantering genom att främst begränsa uppkomst av föroreningar vid källan. I brist på nationellt fastslagna riktvärden används riktvärdena som angivs i dagvattenstrategin från 2001 i föreliggande rapport. 4.1 Flödesproportionell provtagning, Delområde A I tabell 1 redovisas resultatet från den flödesproportionella provtagningen av delområde A. Erhållna halter visas som medelvärde (inkl. standardavvikelse) och median av tre prover från en regncykel. Totalhalt och lösta metallhalter redovisas samt jämförs med schablonhalter från StormTac samt riktvärden för klassificering av dagvatten från Stockholms Stad (2001). Tabell 1. Delområde A. Baserat på tre flödesproportionella prover från en regncykel. Vid värden som underskrider laboratoriets rapporteringsgräns har halva rapporteringränsvärdet använts vid beräkningar för att inte utesluta data. Färgmarkering visar jämförelse med riktvärden från Stockholms Stad (2001), där grön färg innebär låga halter, gul färg innebär måttliga halter och orange färg innebär höga halter. Cd Cr Cu Ni Pb Zn Oljeindex material Susp. Klorid Totalhalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Medel ± 0,07± 1,93± 11,2± 1,86± 2,5± 196,6± 37± 4,6 ± 0,79 Stdav 0,028 1,144 3,8 0,57 0,81 61,28 12,08 1,12 Median 0, ,8 2, ,1 Lösta metallhalter (efter filtrering 0,45 µm) Medel ± Stdav 0,02± 0 0,02± 0 3,93± 1,17 0,71± 0,083 0,1± 0,024 90,3± 14,6 Median 0,02 0,2 3,1 0,67 0,05 86 Antal analyserade prover (n) 3 Jämförvärden (totalhalt) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Parkering* 0, , Hamn* 0, , Låga halter** <0,3 <15 <9 <45 <3 <60 <0,5 <50 Måttliga 0, halter** 1, , Höga halter** >1,5 >75 >45 >225 >15 >300 >1 >175 *StormTac, 2015 **Stockholms Stad, 2001 I de erhållna proverna från delområde A visar resultatet för totalhalt på låga halter av kadmium, krom, nickel, bly och suspenderat material, samt måttliga halter av koppar, zink och olja. Halterna ligger generellt i samma storleksordning Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 11

14 eller lägre än jämförvärden från hamnområden och parkeringar (från StormTac) för samtliga ämnen utom zink som ligger något högre. Även den lösta fraktionen visar på låga metallhalter för samtliga ämnen utom zink. 4.2 Flödesproportionell provtagning, Delområde B I tabell 2 redovisas resultatet från den flödesproportionella provtagningen av delområde B, där endast ett prov erhölls under provtagningsperioden. Totalhalt och lösta metallhalter redovisas samt jämförs med schablonhalter från StormTac samt riktvärden för klassificering av dagvatten från Stockholms Stad (2001). Tabell 2. Delområde B. Ett flödesproportionellt prov från en regncykel. Vid värden som underskrider laboratoriets rapporteringsgräns har halva rapporteringränsvärdet använts vid beräkningar för att inte utesluta data. Färgmarkering visar jämförelse med riktvärden från Stockholms Stad (2001), där grön färg innebär låga halter, gul färg innebär måttliga halter och orange färg innebär höga halter. Cd Cr Cu Ni Pb Zn Oljeindex Susp. material Klorid Totalhalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Lösta metallhalter (efter filtrering 0,45 µm) Antal analyserade prover (n) Jämförvärden (totalhalt) 0, ,024 0,2 3,5 1,1 <0, (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Parkering* 0, , Hamn* 0, , Låga halter** <0,3 <15 <9 <45 <3 <60 <0,5 <50 Måttliga 0,3-1, , halter** Höga halter** >1,5 >75 >45 >225 >15 >300 >1 >175 *StormTac, 2015 **Stockholms Stad, I de erhållna proverna från delområde B visar resultatet för totalhalt på låga halter av kadmium och nickel, måttlig halt av krom och höga halter av koppar, bly, zink, olja och suspenderat material. Halterna av koppar, nickel, bly, zink, klorid och olja ligger även över jämförvärdena från hamnområden och parkeringar. Den lösta fraktionen metaller visar dock på låga halter av samtliga ämnen utom zink. 4.3 Stickprovtagning, Delområde B, C och D I tabell 3 redovisas resultatet från stickprovtagningen som genomfördes av delområde B, C och D. Totalhalt och lösta metallhalter redovisas samt jämförs med schablonhalter från StormTac samt riktvärden för klassificering av dagvatten från Stockholms Stad (2001). Stockholms Hamn AB: 12 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

15 Tabell 3. Stickprovtagning från brunnar i delområde B, C och D. Vid värden som underskrider laboratoriets rapporteringsgräns har halva rapporteringränsvärdet använts vid beräkningar för att inte utesluta data. Färgmarkering visar jämförelse med riktvärden från Stockholms Stad (2001), där grön färg innebär låga halter, gul färg innebär måttliga halter och orange färg innebär höga halter. Cd Cr Cu Ni Pb Zn Oljeindex Susp. Klorid material Totalhalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Brunn 1, område B 1,3 8, , Brunn 2, område C 2, , Brunn 3, område D 0,45 <1 29 4,6 3, ,23 8,1 660 Lösta metallhalter (efter filtrering 0,45 µm) Brunn 1, område B 1,1 0, ,7 3, Brunn 2, område C 2,4 0, , Brunn 3, område D <0,04 0,44 6,2 3, Antal analyserade prover (n) Jämförvärden (totalhalt) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Parkering* 0, , Hamn* 0, , Låga halter** <0,3 <15 <9 <45 <3 <60 <0,5 <50 Måttliga halter** 0,3-1, , Höga halter** >1,5 >75 >45 >225 >15 >300 >1 >175 *StormTac, 2015 **Stockholms Stad, 2001 Resultatet från stickprovtagningen på delområde B visar på måttliga till höga totalhalter av samtliga metaller förutom krom och nickel, samt även höga halter av olja och måttliga halter av suspenderat material. Den lösta fraktionen visar på samma förhållande som för totalhalterna. Resultatet från delområde C visar på måttliga till höga totalhalter av samtliga metaller förutom nickel, samt även höga halter av olja och måttliga halter av suspenderat material. Den lösta fraktionen visar på låga halter av krom, nickel och bly, samt höga halter av kadmium, koppar och zink. Resultatet från delområde D visar på låga halter av krom, nickel, olja och suspenderat material, samt måttliga halter av kadmium, koppar, bly och zink. Den lösta fraktionen visar på låga halter av samtliga metaller. Vid jämförelse med schablonhalter från hamnområden och parkeringar ligger halterna av samtliga ämnen från delområde B och C i samma storleksordning eller över, medan halterna från område D generellt ligger under med undantag för zink och klorid. Stockholms Hamn AB: 13 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

16 5 DISKUSSION 5.1 Föreningsinnehåll Flödesproportionell provtagning Delområde A och B Resultaten från den flödesproportionella provtagningen av obehandlat dagvatten i delområde A visar att föroreningarna främst utgörs av zink, koppar och olja, samt att metaller till övervägande del förekommer i partikulär form. Vid jämförelse med schablonhalter för liknade områden (parkeringar och hamnar) ligger halterna under eller i samma storleksordning. Föroreningsinnehåll i dagvatten från område A är baserat på ett medelvärde från tre flödesproportionella prover, och vid jämförelse mellan de tre proverna framkommer att metaller, oljeindex och suspenderat material varierar kraftigt över tiden. Variationer i föroreningskoncentrationer är vanligt i dagvatten, och framför allt innehåller vatten från det första regnet efter en torrperiod högre koncentrationer eftersom det sköljer med de mesta av föroreningarna som ansamlats på vägar och andra ytor. I delområde B erhölls generellt högre halter än i delområde A, och resultatet visar att föroreningarna främst utgörs av zink, bly, koppar, krom, olja och suspenderat material. Halterna av koppar, nickel, bly, zink och olja ligger även över schablonhalter från liknande områden. Även klorid förekommer i höga halter, vilket skiljer sig markant från delområde A. Metaller förekommer, likt resultatet från delområde A, främst i partikulär form. De lösta metallhalterna var låga med undantag för zink. Föroreningsinnehåll i dagvatten från delområde B är baserat på resultatet från endast ett flödesproportionellt prov, eftersom mängden grus och sand i systemet försvårade provtagningen och troligtvis försämrade provtagarens funktion Stickprovtagning Delområde B, C och D Resultatet från stickprovtagningen av dagvatten från 3 stycken brunnar (delområde B, C och D) visar på högre halter av metaller, olja, suspenderat material och klorid i proverna från delområde B och C, jämfört med delområde D. Föroreningarna i delområde B och C utgörs främst av zink, koppar, kadmium, bly, krom, olja och supenderat material, och högst halter uppmättes generellt i prov från delområde C med undantag för olja och zink. Föroreningarna i delområde D utgörs främst av zink, koppar, bly, kadmium och olja, även om generellt lägre halter uppmättes för samtliga ämnen i delområde D jämfört med delområde B och C. Kloridhalten i stickprovet från delområde D var lägre än i proverna från delområde B och C, men den låg ändå långt över schablonhalter för liknande områden. Till skillnad från proverna från den flödesproportionella provtagningen där metaller till största del förekom i partikulär form, förekommer vissa av metallerna i proverna från stickprovtagningen främst i löst form - zink, nickel, koppar och kadmium i delområde B och C, samt nickel i delområde D. Stockholms Hamn AB: 14 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

17 5.1.3 Osäkerheter De uppmätta halterna skiljer sig mycket mellan de olika delområdena, och även mellan de olika provtagningsmetoderna. Det är känt att flödesproportionell provtagning ger bättre resultat än stickprovtagning, men trots metodens kända brister genomfördes stickprovtagning för att ge en indikation om systemen där flödesproportionell provtagning inte var fullt tillämpbar. Detta innebär att stickproverna endast bör ses som indikativa och i de fall även flödesproportionella resultat existerar kan man på goda grunder utgå från dessa och förkasta stickproverna. I delområde B genomfördes både flödesproportionell provtagning och stickprovtagning i samma brunn, och resultaten från de båda provtagningarna visar på förhöjda halter föroreningar. Då delområdena (A, B, C och D) inte har någon avsevärd skillnad i användningsområde kan de högre värdena delvis vara förknippade till svårigheterna att mäta i ett gammalt system snarare än den faktiska belastningen. 5.2 Jämförelse med tidigare undersökningar Vid jämförelse mot de av SWECO VIAK framräknade årmedelvärdena för Stadsgården överskrider zinkhalterna med marginal det beräknade värdet i samtliga prover från NIRAS provtagning (tabell 4). Detta är även fallet med zinkhalten som erhölls vid SWECO:s flödesproportionella provtagning i Masthamnen Ytterligare ett flertal ämnen som uppmättes av SWECO (2004) överskrider de beräknade årsmedelvärdena. Utöver zink varierar halterna som erhölls under NIRAS provtagning mellan områdena, och tydligt är att proverna från delområde A generellt sett innehåller lägst halter. Även i stickprovet från delområde D underskrider de flesta halter de beräknade årmedelvärdena. I stickproverna från delområdena B och C överskrids de beräknade årsmedelvärdena mest, och även för flest ämnen. Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 15

18 Tabell 4. Jämförelse mellan av SWECO (2007 och 2004) beräknade årsmedelvärden och uppmätta totalhalter för kväve, fosfor, metaller, PAH, olja och suspenderat material i dagvatten från Stadsgården, samt resultat (totalhalt) från föreliggande undersökning. Värden markerade med fet stil visar halter som överskrider de beräknade årsmedelvärdena för Stadsgården. Ämne Enhet SWECO 2007 Beräkning SWECO 2004 Provtagning NIRAS 2015 A:F* NIRAS 2015 B:F NIRAS 2015 B:S NIRAS 2015 C:S NIRAS 2015 D:S P mg/l 0,07 1 0,042 0,98 0,24 0,27 0,25 N mg/l 2 3,6 0,32 1,3 5,4 6,7 2,7 Pb ug/l 20 19,5 2, ,3 Cu ug/l 30 30,5 11, Zn ug/l , Cd ug/l 0,3 6,69 1,93 0,29 1,3 2,7 0,45 Cr ug/l 8 7,32 0, ,1 19 <1 Ni ug/l 2 12,3 1, ,6 SS mg/l ,1 olja mg/l 0,4 2,1 0, ,2 2,7 0,23 PAH ug/l 2 0,46 <0,20 *Medelvärde 3 stycken prover F innebär flödesproportionell provtagning S innebär stickprovtagning Vid jämförelse med av SWECO (2004) erhållet föroreningsinnehåll i dagvatten från provtagning på Masthamnen ligger samtliga halter från NIRAS provtagning i delområde A lägre. I delområde B däremot uppmätte NIRAS högre halter av bly, koppar, krom, zink, suspenderat material och olja. Det ämne som främst står ut som mycket högt i både NIRAS och SWECO:s flödesproportionella provtagningar på Masthamnen är zink. Erhållna halter från NIRAS stickprovtagning i delområdena B och C ligger över eller i samma storleksordning som av SWECO erhållna halter vid provtagning på Masthamnen (2004) med undantag för bly, kadmium och fosfor. Något lägre halter uppmättes generellt vid stickprovtagning i delområde B jämfört med C. Likt den flödesproportionella provtagningen av delområde B står zink ut som mycket högt i de erhållna proverna från stickprovtagning av delområde B och C. Samtliga erhållna halter från NIRAS stickprovtagning i delområde D var lägre än de av SWECO erhållna halter vid provtagning på Masthamnen. 5.3 Föroreningstransport För att ta fram en uppskattad föroreningstransport från Stadsgården har en beräkning gjorts utifrån de totalhalter som uppmättes under provtagningen av dagvatten i delområde A. Indata som använts för beräkningen är den totala arean för Stadsgården (11 hektar), årmedelnederbörden för Stockholm (539 mm/år) samt en avrinningskoefficient (0,81) som tar hänsyn hamnorådets olika ytor. Arean, årsmedelnederbörden och avrinningskoefficienten är desamma som använts vid SWECO:s beräkning av föroreningshalter från 2007 och har använts för att en jämförelse med resultatet från de beräkningarna ska kunna göras. Stockholms Hamn AB: 16 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

19 Resultatet visar att NIRAS beräknade föroreningsmängder ligger under de beräknade mängderna från utredningen 2007 (SWECO) för samtliga ämnen utom zink och olja som ligger högre och nickel som ligger i samma storleksordning (tabell 5). Beräkningen är baserad på totalhalter från delområde A eftersom den flödesproportionella provtagningen av det delområdet inte hade samma osäkerheter kopplade till sig som delområde B. Dock kvarstår faktum att högre halter har erhållits i delområde B och C (flödesproportionell provtagning samt stickprover) vilket innebär att den totala mängden som transporteras ut från Stadsgården per år kan vara något underskattad. Tabell 5. Jämförelse mellan NIRAS och SWECO:s (2007) beräknade föroreningstransport från Stadsgården (kg/år). NIRAS beräknade föroreningsmängder från Stadsgården är baserade på totalmängder från provtagning av delområde A. Stadsgården (11 h NIRAS (2015) Årsflöde m 3 /år P kg/år 2,4 4 N kg/år 18,2 100 Pb kg/år 0,14 1 Cu kg/år 0,64 1 Zn kg/år 11,2 5 Cd kg/år 0,004 0,02 Cr kg/år 0,11 0,4 Ni kg/år 0,11 0,1 SS kg/år olja kg/år PAH kg/år - 0,10 Stadsgården (11 h SWECO (2007) Reningsbehov Enligt de riktvärden för klassificering av dagvatten från Stockholms Stads dagvattenstrategi (2001) var ett flertal halter av metaller, olja och suspenderat material från delområde B och C måttliga till höga vilket enligt strategin innebär att dagvattnet bör renas. I delområde A och D var halterna låga till måttliga vilket indikerar att behovet av rening i de områdena är mindre. Även kloridhalterna var höga i samtliga prover utom i de flödesproportionella proverna från delområde A. Det finns inget riktvärde för klorid i dagvattenstrategin, dock kan höga kloridhalter påverka metaller via korrosion vilket leder till högre metallhalter i dagvattnet. Den mottagande recipienten, Strömmen, är en mindre känslig recipient men har konstaterade miljöproblem och i dagsläget otillräcklig status med avseende på miljökvalitetsnormer för vatten. Det bör dock tas i beaktning att påverkan från Stadsgården på den mottagande recipienten är liten vid jämförelse med den totala belastningen från avrinningsområdet. Stockholms Hamn AB: 17 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

20 5.5 Reningsmöjligheter, förebyggande åtgärder och tekniska lösningar Vilka reningsmöjligheter och förebyggande åtgärder som bör vidtas beror på hur förorenat dagvattnet är, vilken typ av föroreningar som förekommer, vilken känslighet recipienten har samt vilka kostnader åtgärden skulle föra med sig vägt mot den rening som uppnås. I Stockholms Stads dagvattenstrategi från 2015 förespråkas en hållbar dagvattenhantering där föroreningsbelastningen ska minskas vid källan, och vid behov av rening ska den mest kostnadseffektiva metoden användas. Lokalisering av åtgärd och val av reningsmetod avgörs av platstillgång samt åtgärdens förväntade effekt i förhållande till kostnader för anläggning och drift. Det finns olika typer av reningsmetoder exempelvis sedimenteringsanläggningar, olika typer av filter och oljeavskiljare, skärmbassänger i recipienten samt växtövertäckta markytor eller liknande för infiltration i mark (Gatu- och fastighetskontoret m.fl. 2001). På Stadsgården bedöms större dammar i avrinningsområdet och skärmbassänger i recipienten vara orimliga lösningar för rening på grund av platsbrist och säkerhetsaspekten för fartygstrafiken. Lösningar som kan genomföras utan att ta upp för mycket yta förordas. En relativt enkel metod för rening/föroreningsbegränsning är installation av brunnsfilter, med olika typer av tillsatt filtermaterial och absorbenter som reducerar olja och tungmetaller genom olika biologiska, fysikaliska och kemiska processer (Stockholm Vatten 2009, Gatu- och fastighetskontoret m.fl. 2001). Reningseffektiviteten av brunnsfilter varierar beroende på typ av filter, vattenvolym som passerar, föroreningsmängd samt underhåll, men kan vid optimala förhållanden uppgå till över 90 % för vissa ämnen (Stockholm Vatten 2009). Dock finns även studier som visar på en reningseffektivitet av metaller i vissa filter som ligger under 1 % (VA-forsk 2003). Ett brunnsfilter med installation i en standardbrunn kostar 4000 kr (Reniva, 2015) och byte och underhåll av filtret bör ske flera gånger per år för att funktionen ska bibehållas. Antal gånger per år som filtret behöver bytas varierar beroende på vilken typ av område det är som genererar dagvatten. I ett hamnområde som Stadsgården där sandning sker regelbundet och mycket partiklar är i rörelse blir brunnsfilter en orimlig lösning eftersom det skulle krävas ett alltför stort underhåll för det skulle kunna anses som en kostnadseffektiv reningsmetod. En annan vanlig metod för rening av dagvatten är att använda sig av ett oljeavskiljningssystem som fångar upp olja, slam och partiklar. Oljeavskiljare kräver en större insats vid installation än brunnsfilter eftersom det handlar om ett stort system som grävs ner och ansluts till dagvattennätet. Beroende på mängden olja i dagvattnet kan två typer av oljeavskiljare användas, klass 1 (utgående oljehalt max 5 mg/l) eller klass 2 (utgående oljehalt max 100 mg/l) (Naturvårdsverket 2007). Ett system som kan klara parkeringsmiljö kan kosta mellan (exklusive installation) men består då oftast av larmfunktion för oljemängd, avskiljardel för olja, sandfång för partiklar samt provtagningsbrunn (Avloppscenter 2015, Gatu- och fastighetskontoret m.fl. 2001). Utöver kostnaden för själva systemet tillkommer kostnad för installation Stockholms Hamn AB: 18 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

21 som kräver att delar av hamnplan grävs upp (vilket leder till avstängning av trafik osv.). Reningseffekter av oljeavskiljarsystem beror precis som effekten av brunnsfilter på typ av system, vattenvolym som passerar, föroreningsmängd samt underhåll. Enligt Gatu- och fastighetskontoret (2001) har studier visat på reningseffekter för olja på upp till 43 %, suspenderat material upp till 52 % och metaller (zink, bly, krom och koppar i partikulär fraktion) upp till 50 %. Den totala kostnaden för installation av en oljeavskiljare på i slutet av systemet på Masthamnen skulle vara cirka kr (personlig kommunikation, Sebastian Zaar, Stockholms Hamn AB, ). Infiltrationsrännan på Masthamnen som går genom NIRAS delområde B och C där högst halter erhållits utgör idag en arbetsmiljörisk för de som vistas i området eftersom den är i så pass dåligt skick. Rännan ska rustas upp inom en snar framtid och i och med att den ses om ur ett arbetsmiljöperspektiv kan den även spolas rent och förbättras för dagvattennätet. En minskad mängd material i systemet samt ett byte av konstruktionsmaterial kan innebära att föroreningsmängderna från systemet minskar. Kostnaden för en upprustning av infiltrationsrännan skulle vara cirka kr (personlig kommunikation, Sebastian Zaar, Stockholms Hamn AB, ). Att även installera en oljeavskiljare i samband med upprustningen innebär en fördubblad kostnad, och risken är att reningseffekten av oljeavskiljaren inte kan utvärderas av samma skäl som det i dag är svårt att provta dagvattnet i de äldre systemen. Det mest kostnadseffektiva alternativet skulle vara att i ett första skede rensa och se över rännan, och vid en eventuell framtida större ombyggnation av området investera i oljeavskiljare, slamfång och andra lämpliga reningsåtgärder samt ändamålsenliga provtagningsbrunnar för att möjliggöra kvalitetssäkrad kontroll av föroreningshalter. En förebyggande åtgärd som kan genomföras för att undersöka den anomali som de förhöjda zinkhalterna utgör i de äldre systemen är källspårning av ämnet. Kan de höga halterna kopplas till stor mängd löst material i de äldre systemen, alternativt även till mängden klorid i vattnet som bidrar till korrosion, skulle till exempel extra renhållningsåtgärder och en minskning av vägsaltanvändning i området kunna minska mängden material och metaller som hamnar i dagvattnet. Stockholms Hamn AB: 19 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

22 6 SLUTSATS Resultaten från NIRAS provtagning av obehandlat dagvatten på Stadsgården visar att: Tidvis och lokalt förhöjda föroreningshalter förekommer inom området vilket är förväntat eftersom små avrinningsområden inte erhåller samma utjämnande effekt som stora områden. Metaller förekommer till övervägande del i partikulär form, med undantag för främst zink. Den beräknade årliga belastningen som Stadsgården förväntas bidra med utifrån den flödesproportionella provtagningen av delområde A visade på minde mängder än tidigare beräknad belastning från utredningen 2007 (SWECO) för samtliga ämnen utom zink och olja. Vid jämförelse med riktvärden från Stockholms Stad (2001) klassificeras ett flertal ämnen som måttliga till höga. Förhöjda halter metaller, olja och supenderat material uppmättes främst inom delområdena B och C, där dagvattennätet är äldre och i sämre skick än i delområde A och D. Zinkhalterna som uppmättes i område B och C var så pass höga att de kan betraktas som en anomali som inte representerar Hamnens verksamhet eftersom halterna var väsentligt mycket lägre i prover från delområde A och D. NIRAS bedömder det som tänkbart att de förhöjda halterna i område B och C delvis är förknippade till svårigheterna att mäta i ett gammalt system snarare än den faktiska belastningen, eftersom delområdena (A, B, C och D) inte har någon avsevärd skillnad i användningsområde. Det är också tänkbart att de förhöjda metallhalterna är förknippade med korrosion på grund av höga kloridhalter vid provtagningstillfället. Dagvatten är generellt svårbedömt och det finns inga nationella riktvärden framtagna i dagsläget. Att ta fram begränsningsvärden för dagvatten som gäller för Stadsgården utifrån NIRAS utredning, tidigare undersökningar och beräknat föroreningsinnehåll bedöms innebära en allt för stor osäkerhet för att det ska vara möjligt. Sammanfattningsvis bedömer NIRAS att det med nuvarande förutsättningar och aktuell belastning inte skulle vara miljömässigt motiverat att vidta omfattande ombyggnadsåtgärder i form av installation av oljeavskiljare eller liknande för att åstadkomma rening. Att rusta upp infiltrationsrännan och eventuellt genomföra förebyggande åtgärder vid källan bedöms som mer relevant i dagsläget än att genomföra större åtgärder utan att effekten av dem kan utvärderas på ett tillförlitligt sätt. Vid framtida mer betydande ombyggnation av området förordas dock att behovet av installationer för provtagning och rening beaktas. Stockholms Hamn AB: 20 Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården

23 7 REFERENSER Avloppscenter, Prisinformation för oljeavskiljaranläggning, nedladdad ( Naturvårdsverket, Fakta: Oljeavskiljare. 8283, Februari Renevia, Muntlig korrespondens kring kostnad för brunnsfilterlösningar. Personlig kommunikation, Sebastian Zaar, Stockholms Hamn AB Personlig kommunikation, Alf Händevik, Stockholm Vatten Stockholms Stad Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav- del 2, Dagvattenklassificering Stockholms Stad, Dagvattenstrategi - Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Antagen Stockholm Vatten och SWECO, Brunnsfilter för rening av dagvatten. Rapport nr StormTac, Schablonhalter för dagvatten och basflöde, nedladdad , senast uppdaterad ( SWECO VIAK, Dagvattenprovtagning inom Stockholms Hamn, PM SWECO VIAK, Föroreningsberäkningar för dagvatten från Stadsgården- Skeppsbron. PM. Gatu- och fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Stadsdelsförvaltningarna, Stockholm Vatten AB, Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav. Del 3. Rening av dagvatten: Exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar. VA-fors, Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. VA- Forskningsrapport nr 16, mars VISS, Klassificering av vattenförekomst, nedladdad ( Stockholms Hamn AB: Flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården 21

24 Bilaga 1 Analysprotokoll från Eurofins NIRAS AB Besöksadress: Fleminggatan 14, 9 tr Boxadress: Box Stockholm, Sverige T: F: E: info@niras.se

25 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: NIRAS Sweden AB Sanna Börjesson Box STOCKHOLM AR-15-SL EUSELI Í%R%^ÂÂw9K5Î Kundnummer: SL Analysrapport Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagare Matris: Övrigt förorenat vatten Provtagningsdatum Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: Stadsgården Samlingsprov A1 + Stadsgården Samlingsprov A2 Provtagningsplats: Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref 12 Sanna Börjesson, Ulrika Iverfelt Bensen < mg/l 30% LidMiljö.0A Toluen < mg/l 30% LidMiljö.0A Etylbensen < mg/l 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < mg/l 30% LidMiljö.0A Summa TEX < mg/l LidMiljö.0A Alifater >C5-C12 < mg/l 25% LidMiljö.0A.01.21/34 Alifater >C12-C mg/l 25% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < mg/l 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < mg/l 20% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < mg/l 25% LidMiljö.0A Oljetyp Ospec * Benso(antracen µg/l 20% LidMiljö.0A Krysen µg/l 20% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten µg/l 20% LidMiljö.0A Benso(pyren µg/l 20% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l 20% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < µg/l 20% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.20 µg/l LidMiljö.0A Naftalen µg/l 30% LidMiljö.0A Acenaftylen < µg/l 20% LidMiljö.0A Acenaften < µg/l 20% LidMiljö.0A Fluoren < µg/l 20% LidMiljö.0A Fenantren µg/l 20% LidMiljö.0A Antracen < µg/l 20% LidMiljö.0A Fluoranten µg/l 20% LidMiljö.0A Pyren µg/l 20% LidMiljö.0A AR-003v38 insända provet. Sida 1 av 2

26 AR-15-SL EUSELI Í%R%^ÂÂw9K5Î Benso(g,h,i)perylen µg/l 20% LidMiljö.0A Summa övriga PAH < 0.30 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.20 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 µg/l LidMiljö.0A Oljeindex 0.79 mg/l 25% ISO Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Kopia till: Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. AR-003v38 insända provet. Sida 2 av 2

27 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: NIRAS Sweden AB Sanna Börjesson Box STOCKHOLM AR-15-SL EUSELI Í%R%^ÂÂw3M~Î Kundnummer: SL Analysrapport Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagare Matris: Övrigt förorenat vatten Provtagningsdatum Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: Stadsgården 1A Provtagningsplats: Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref 12 Sanna Börjesson, Ulrika Iverfelt Turbiditet 63 FNU 20% SS-EN ISO 7027:2000 Färg (410 nm) 40 mg Pt/l 20% SS-EN ISO 7887:2012 del C Suspenderade ämnen 44 mg/l 10% SS EN 872:2005 ph SS-EN ISO 10523:2012 Temperatur vid ph-mätning 22.8 C SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet 17 mg HCO3/l 10% SS EN ISO :1996 Konduktivitet 5.6 ms/m 10% SS-EN 27888:1994 Klorid 6.2 mg/l 10% SS-EN ISO :2009 Sulfat < 1.0 mg/l 15% StMeth 4500-SO4,E,1998 / Kone Fluorid < 0.20 mg/l 25% St Meth 4500-F,E 1998 / Kone COD-Mn 3.5 mg O2/l 20% fd SS :1981 / TOC 4.8 mg/l 20% SS EN 1484:1997 DOC 2.3 mg/l 20% SS EN 1484:1997 Ammonium-nitrogen (NH4-N) mg/l 15% SS-EN 11732:2005 / Kone Fosfatfosfor (PO4-P) mg/l 30% SS-EN ISO 6878:2005 /KONE Nitrat-kväve (NO3-N) 0.15 mg/l 20% SS :1991 / Kone Nitrit-nitrogen (NO2-N) mg/l 15% SS EN 26777:1993 / Kone Fosfor P mg/l 10% SS-EN ISO :2005 /Skalar Kväve N 0.38 mg/l 10% SS-EN ISO :1998 /Skalar Natrium Na (uppslutet) 7.0 mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Natrium Na (end surgjort) 6.7 mg/l 15% SS-EN ISO utg 2 AR-003v38 insända provet. Sida 1 av 4

28 AR-15-SL EUSELI Í%R%^ÂÂw3M~Î Kalium K (uppslutet) 1.8 mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Kalium K (end surgjort) 1.3 mg/l 20% SS-EN ISO utg 2 Kalcium Ca (uppslutet) 4.0 mg/l 15% SS-EN ISO 15587:2009 Kalcium Ca (end surgjort) 3.3 mg/l 10% SS-EN ISO utg 2 Järn Fe (uppslutet) 2.1 mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Järn Fe (end surgjort) mg/l 20% SS-EN ISO utg 1 Magnesium Mg (uppslutet) 0.92 mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Magnesium Mg (end surgjort) < 0.50 mg/l 15% SS-EN ISO utg 2 Mangan Mn (uppslutet) mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Mangan Mn (end surgjort) mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Aluminium Al (end surgjort) mg/l 20% SS-EN ISO utg 1 Aluminium Al (uppslutet) 1.2 mg/l 15% SS-EN ISO 15587:2009 Arsenik As (end surgjort) < mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Arsenik As (uppslutet) mg/l 35% SS-EN ISO 15587:2009 Barium Ba (end surgjort) mg/l 25% SS-EN ISO utg 1 Barium Ba (uppslutet) < mg/l 35% SS-EN ISO 15587:2009 Bly Pb (end surgjort) < mg/l 20% SS-EN ISO utg 1 Bly Pb (uppslutet) mg/l 25% SS-EN ISO 15587:2009 Bor B (end surgjort) < mg/l 25% SS-EN ISO utg 1 Bor B (uppsluten) mg/l 30% SS-EN ISO 15587:2009 Kadmium Cd (end surgjort) < mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Kadmium Cd (uppslutet) < mg/l 35% SS-EN ISO 15587:2009 Kisel, Si (end surgjort) < 0.50 mg/l 10% SS-EN ISO utg 2 Kisel, Si (uppslutet) 2.7 mg/l 15% SS-EN ISO 15587:2009 insända provet. Sida 2 av 4 AR-003v38

29 AR-15-SL EUSELI Í%R%^ÂÂw3M~Î Kobolt, Co (end surgjort) < mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Kobolt Co (uppslutet) < mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Koppar Cu (end surgjort) mg/l 25% SS-EN ISO utg 1 Koppar Cu (uppslutet) mg/l 15% SS-EN ISO 15587:2009 Krom Cr (end surgjort) < mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Krom Cr (uppslutet) mg/l 25% SS-EN ISO 15587:2009 Molybden, Mo (end surgjort) < mg/l 35% SS-EN ISO utg 1 Molybden, Mo (uppslutet) < mg/l 40% SS-EN ISO 15587:2009 Nickel Ni (end surgjort) mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Nickel Ni (uppslutet) mg/l 25% SS-EN ISO 15587:2009 Strontium, Sr (uppslutet) mg/l 15% SS-EN ISO 15587:2009 Strontium, Sr (end surgjort) mg/l 15% SS-EN ISO utg 1 Svavel, S (end surgjort) 0.48 mg/l 15% SS-EN ISO utg 2 Titan, Ti (uppslutet) 110 µg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Vanadin, V (end surgjort) mg/l 20% SS-EN ISO utg 1 Vanadin V (uppslutet) mg/l 30% SS-EN ISO 15587:2009 Zink Zn (end surgjort) 0.11 mg/l 30% SS-EN ISO utg 2 Zink Zn (uppslutet) 0.27 mg/l 20% SS-EN ISO 15587:2009 Kemisk kommentar Höjd rapporteringsgräns för metaller på grund av svår matris. Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Kopia till: ulrika.iverfelt@niras.se (ulrika.iverfelt@niras.se) insända provet. Sida 3 av 4 AR-003v38